Sök i Ratio Lex

Angående täckande av vissa kostnader för det s. k. Ådalsmålet

1932-02-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:140, Angående täckande av vissa kostnader för det s. k. Ådalsmålet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-As proposition nr l40.

1

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående täckande av

vissa kostnader för det s. k. Ådalsmålet; given Stockholms

slott den 26 februari 1932.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 1932

1 sami.

113 höft. (Nr l40—l4l.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr l\0.

Utdrag av protokollet över jas t i t i edepart em anisa ren den, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:

»Genom beslut den 17 maj 1931 tillsatte Kungl. Majit en kommission, bestående

av fem personer, med uppdrag att verkställa en allsidig undersökning rörande

anledningarna till och förloppet av de oroligheter, som kort förut ägt

rum i Gudmundrå m. fl. kommuner av Västernorrlands län, jämte i samband

därmed stående spörsmål. Ifrågavarande kommission påbörjade sitt arbete den

19 maj 1931 och avslutade detsamma den 20 därpå följande juli, varvid förelåg

en av kommissionen avgiven berättelse örn uppdragets verkställande.

Sedan Kungl. Majit härefter enligt beslut den 22 juli 1931 anbefallt justitiekanslersämbetet

att vid vederbörlig domstol anställa och utföra åtal mot de

befattningshavare, som enligt kommissionens undersökning finge anses hava

brustit i fullgörande av sin tjänsteplikt eller eljest gjort sig skyldiga till brottsligt

förfarande, varvid ämbetet borde äga att för åtals utförande förordna särskild

åklagare, förordnade Kungl. Majit genom beslut den 7 augusti 1931

extra ordinarie assessorn vid Svea hovrätt Gösta Abraham Lind att från och

med dan 8 augusti 1931 tillsvidare i egenskap av biträdande byråchef tjänstgöra

hos justitiekanslersämbetet. Genom särskilda skrivelser den 19 augusti

1931 förordnade sedermera justitiekanslersämbetet Lind att såsom särskild

åklagare anhängiggöra och utföra av utredningen föranledda åtal mot vissa

befattningshavare. I anledning härav anhängiggjorde Lind de anbefallda

åtalen vid, bland annat, regementskrigsrättema vid Västernorrlands regemente

och Norrlands trängkår, varefter de sålunda anhängiggjorda målen enligt särskilt

av krigshovrätten meddelat beslut sammanslogos till ett mål att handläggas

vid förstnämnda regementskrigsrätt.

Sedan krigsdomaren i nämnda krigsrätt häradshövdingen Per Hansson beviljats

ledighet för sjukdom fran krigsdomarbefattningen samt vice krigsdomaren

och auditören vid krigsrätten Ivar Brynolf ävensom vice auditören Erik

Göransson på ansökning befriats från skyldighet att deltaga i handläggningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr lbO.

3

av nyssnämnda mål, hava rådmannen i Stockholm Oskar Gustaf Morgan Bång

och andre assessorn vid Stockholms rådhusrätt Carl Harry Sahlström, vilka

båda jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 november och den 23 december 1931

förordnats att vara, den förre vice krigsdomare och den senare vice auditör

vid ifrågavarande krigsrätt, i egenskap av ordförande och auditör handlagt

berörda mål.

I enlighet med särskilda av Kungl. Maj:t under år 1931 meddelade beslut

hava från anslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet utanordnats dels till

Lind ersättning under förordnandet såsom biträdande byråchef hos justitiekanslersämbetet

med belopp, motsvarande vad han skulle varit berättigad uppbära

såsom adjungerad ledamot i hovrätt jämte dagarvode av sex kronor, tillhopa

400 kronor 51 öre, dels till Lind ersättning under uppdrag såsom särskild

förordnad åklagare efter enahanda grunder med 4,033 kronor 2 öre, dels till

bestridande av expenser, förenade med ifrågavarande åtal, 2,000 kronor, dels

till stenografer, som biträtt vid krigsrättsförhandlingama, ersättning med 2,998

kronor 15 öre, dels till Bång och Sahlström ersättning för de löneförmåner,

varom de gått miste under tjänstledighet för fullgörande av dem meddelade

uppdrag, med tillhopa 2,027 kronor 13 öre, dels till andre assessorn vid Stockholms

rådhusrätt Harald Källander ersättning för av honom under den 10 och

den 11 december 1931 verkställd protokollsföring med 349 kronor, dels ock

till krigsdomaren P. Hansson för arbete med uppsättande av vissa kngsrättsprotokoll

ersättning med 450 kronor. Från berörda anslag hava sålunda för

angivna ändamål utanordnats tillhopa 12,257 kronor 81 öre.

Genom beslut den 5 februari 1932 har Kungl. Maj :t bemyndigat statskontoret

att av under händer varande medel utbetala dels till Bång och Sahlström

ersättning för de löneförmåner, de avstått vid tjänstledighet under januari

1932 för fullgörande av ifrågavarande uppdrag med tillhopa 1,790 kronor

76 öre, dels ock till e. o. notarien Folke Höijer samt vice auditören Erik Göransson,

vilka biträtt vid protokollsföringen, tillhopa 837 kronor 5 öre, eller

sammanlagt 2,627 kronor 81 öre; och förklarade Kungl. Maj:t tillika Sig vilja

framdeles meddela beslut rörande de förskjutna medlens ersättande.

I en till justitiedepartementet insänd promemoria av den 18 februari 1932

har Lind meddelat, att den ersättning, vartill han i egenskap av åklagare i omförmälda

mål för närvarande vore och ytterligare kunde bliva berättigad, torde

kunna uppskattas till högst 2,500 kronor, därav 1,000 kronor beräknats i händelse

målet fullföljdes till högsta instans. I en likaledes till justitiedepartementet

ingiven promemoria av den 16 februari 1932 har Bång anmält, att ytterligare

kostnader för målets handläggning för statsverket torde uppkomma med

följande belopp, nämligen dels till Bång och Sahlström för vad dessa ytterligare

fått eller kunde väntas få avstå av sina avlöningsförmåner under ledighet

för uppdragens fullgörande, tillhopa högst 3,994 kronor 22 öre, dels ock

till tillförordnade assessorn vid Stockholms rådhusrätt Harry Hector för biträde

vid protokollsföring under sammanträden i början av februari månad

1932 högst 375 kronor. Tillika har Bång hemställt, att, med hänsyn till beskaffenheten

av arbetet med målet, vilket arbete vore särdeles omfattande och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lhO.

Departe
ments
chefen.

sorn kändes alldeles särskilt betungande, ett därefter lämpat arvode måtte

varda honom och Sahlström tillerkänt, ävensom att de militära ledamöterna i

krigsrätten, kaptenerna vid Dalregementet Bertel Wesslén och Sven Ekwall,

måtte tillerkännas vardera ett arvode av 300 kronor.

Såsom framgår av det föregående har anhängiggörandet och utförandet av

det så kallade Ådalsmålet åsamkat statsverket särskilda kostnader. Till den

del dessa belöpt å föregående år, hava dessa i det stora hela bestritts från anslaget

till oförutsedda utgifter i allmänhet, varom anmälan lämnats i statsverkspropositionen

till årets riksdag. För kostnader, huvudsakligen avseende

januari månad 1932, har Kungl. Majit bemyndigat statskontoret att av under

händer varande medel utbetala ett sammanlagt belopp av 2,627 kronor 81 öre,

örn vilkas ersättande Kungl. Majit sedermera skulle meddela beslut. De ytterligare

kostnader för målets slutförande, som nu kunna approximativt bestämmas,

hava beräknats till (2,500 + 3,994 : 22 + 375 + 600) 7,469 kronor 22 öre.

Härtill komma dels arvoden, som skäligen kunna tillerkännas Bång och Sahlström

utöver dem tillkommande ersättning för mistade avlöningsförmåner, dels

ytterligare kostnader för expenser m. m. Dessa arvoden och kostnader torde

ej kunna skattas till lägre belopp än 6,500 kronor.

I infordrat yttrande i fråga örn täckande av förutnämnda belopp, 2,627 kronor

81 öre, har statskontoret ifrågasatt, att Kungl. Majit utverkade riksdagens

bemyndigande, att det under riksstatens andra huvudtitel uppförda anslaget

till ersättning åt domare, vittnen och parter —- från vilket anslag viss

del av ersättningsbeloppet enligt statskontorets mening kunde gäldas utan att

hänvändelse därom gjordes till riksdagen — måtte få anlitas för bestridande

jämväl av övrig kostnad, varom här är fråga. Då det emellertid synes mig

mindre lämpligt, att en oförutsedd utgift av sådan storlek som den nu förevarande

belastar ett av huvudtitelns ordinära anslag, vare sig det av statskontoret

ifrågasatta eller annat, lärer kostnaden i fråga böra påföras anslaget till

oförutsedda utgifter i allmänhet, från vilket anslag redan anvisats medel för

nu ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må till gäldande av

vissa kostnader för det s. k. Ådalsmålet av det i riksstaten uppförda förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter i allmänhet taga i anspråk dels ett mot den

av Kungl. Majit enligt beslutet den 5 februari 1932 anvisade summa svarande

belopp av 2,627 kronor 81 öre, dels ock ytterligare ett belopp av i runt tal högst

(7,469:22+ 6,500) 14,000 kronor.»

Till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall; och skall proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

II. Sief enson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av vissa kostnader för det s. k. Ådalsmålet. a1 i texten
  2. SU 1932:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av vissa kostnader för det s. k.. Adalsmålet. s. 1 i texten