Sök i Ratio Lex

Angående rätt för svenska lärarinnornas pensionsförenirig till statsbidrag för viss personal

1932-02-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:158, Angående rätt för svenska lärarinnornas pensionsförenirig till statsbidrag för viss personal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående rätt för svenska

lärarinnornas pensionsförenirig till statsbidrag för viss personal;

given Stockholms slott den 26 februari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maurts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden!, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamein, von Stockensteöm, Stadenee, Gyllenswäkd,

Lansson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

Jag anhåller härmed att få underställa Kungl. Maj:t fråga om rätt för

svenska lärarinnornas pensionsförening till statsbidrag för kvinnlig lärarpersonal

vid förberedande klasser i enskilda läroanstalter.

Bestämmelser angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen

vid enskilda läroanstalter äro meddelade i kungörelse den 23 december

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 128 haft. (Nr 158.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

1910 (nr 145). Enligt de i denna kungörelse intagna »Bestämmelser för

tilldelande av bidrag ur förslagsanslaget: bidrag till pensionering av den

kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter» utgår statsbidrag

från åsyftade, under riksstatens elfte huvudtitel uppförda anslag,

förutom för delägare i den samtidigt nyinrättade statliga pensionsinrättningen,

benämnd lärarinnornas pensionsanstalt, även för delägare i följande

enskilda pensionsinrättningar, nämligen svenska lärarinnornas pensionsförening

och pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för kvinnlig ungdom.

Den av lärarinnornas pensionsanstalt omhänderbavda pensioneringen är

obligatorisk och omfattar följande kvinnliga lärarpersonal vid läroanstalter,

som åtnjuta statsunderstöd från det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda reservationsanslaget till privatläroverk, nämligen vid

sagda läroanstalter anställd föreståndarinna, ämneslärarinna med full

tjänstgöring ävensom annan lärarinna, som i klasserna över de förberedande

i en eller flera av ifrågavarande läroanstalter meddelar undervisning

antingen sammanlagt minst 4 veckotimmar i gymnastik eller sammanlagt

minst 6 veckotimmar i ett eller flera av ämnena välskrivning,

teckning, musik, huslig ekonomi, kvinnligt handarbete, träslöjd och andra

liknande slöjdarter eller sammanlagt minst 10 veckotimmar, oberoende av

de ämnen, i vilka undervisningen meddelas.

Beträffande statsbidrag åt svenska lärarinnornas pensionsförening och

pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinn

lig ungdom innehåller 1910 års kungörelse föreskrifter i § 2 och § 3 mom. 1

av förenämnda bestämmelser för tilldelande av statsbidrag till pensionering

av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter. Förstnämnda

paragraf är av följande lydelse:

»För lärarinna, som icke är delägare i eller åtnjuter pension från Lärarinnornas

pensionsanstalt, skall, under villkor att av benne eller för henne

under nästföregående år till Svenska lärarinnornas pensionsförening inbetalts

minst 60 kronor och att hon under samma tid vid statsunderstödd

enskild läroanstalt haft minst 20 timmars tjänstgöring, statsbidrag utgå

till pensionsföreningen med 60 kronor.»

De i § 3 mom. 1 intagna stadgandena iitgöras av övergångsbestämmelser,

så lydande:

»Äger Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för

kvinnlig ungdom eller Svenska lärarinnornas pensionsförening vid den

tidpunkt, då dessa bestämmelser träda i kraft, rätt till statsbidrag för delägare,

må sådant statsbidrag fortfarande utgå för delägaren enligt hittills

gällande bestämmelser, dock i fråga örn föreståndarinna eller lärarinna,

som avses i § 1 mom. 2, endast under förutsättning att mellan henne

och pensionsanstalten är eller senast före den 1 januari 1913 varder avtalat,

dels att hon må kvarstå som delägare till 60 års ålder, dels att pen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 158.

3

sion må av henne tillträdas först sedan hon avgått från sådan anställning,

som enligt nyssnämnda bestämmelse medför skyldighet att vara delägare

i Lärarinnornas pensionsanstalt.»

De rörande pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter sålunda meddelade bestämmelserna tillkommo

under medverkan av riksdagen (E. skr. nr 10:1910, punkt 13). Till

det vid Kungl. Maj:ts proposition i ämnet fogade statsrådsprotokollet anförde

föredragande departementschefen, bland annat, följande:

Örn rätt till statsbidrag inskränktes till att avse allenast föreståndarinnor,

ämneslärarinnor med full tjänstgöring och andra lärarinnor med

minst 10 veckotimmars undervisning i klasserna över de förberedande,

bleve stora grupper berövade en förmån, som redan tillkomme dem. Av dessa

lärarinnegrupper utgjordes den viktigaste av lärarinnor i de förberedande

klasserna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. Departementschefen

ansåge, att denna grupp av lärarinnor borde bibehållas vid sin rätt

till statsbidrag till sin pensionering, dock endast under förutsättning, att

de hade minst 20 veckotimmars undervisning, huvudsakligen eller uteslutande

i nämnda klasser.

Då någon lönereglering icke fastställts för dessa lärarinnor, kunde pensioneringen

icke göras obligatorisk för dem. Då departementschefen ansåge,

att den av honom föreslagna nya pensionsanstalten, lärarinnornas

pensionsanstalt, endast borde ombesörja den obligatoriska pensioneringen,

syntes det honom lämpligt, att svenska lärarinnornas pensionslörening

finge övertaga nu nämnda lärarinnors pensionering. Departementschefen

holle därför före, att statsbidrag borde såsom dittills utgå med 60 kronor

årligen till svenska lärarinnornas pensionsförening för delägare, för vilken

under nästföregående år insatts minst 60 kronor och som under samma

år haft minst 20 veckotimmars tjänstgöring huvudsakligen eller uteslutande

i de förberedande klasserna vid statsunderstödd enskild läroanstalt

och icke vore delägare i lärarinnornas pensionsanstalt.

I likhet med överstyrelsen för rikets allmänna läroverk funne departementschefen

det lämpligt och billigt, att de lärarinnor, som, när de nya

bestämmelserna trädde i kraft, redan vore delägare i svenska lärarinnornas

pensionsförening eller pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom, bibehölles vid de rättigheter, de såsom

sådana hade, och detta oberoende av örn dessa lärarinnor enligt de nya

bestämmelserna vore skyldiga eller ej att ingå i den nya pensionsanstalten.

Departementschefens nu återgivna uttalanden föranledde icke någon erinran

från riksdagens sida.

Statsbidrag åt svenska lärarinnornas pensionsförening — liksom även åt

pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig

ungdom — bär under senare år av Kungl. Majit plägat bestämmas

halvårsvis. Senast har Kungl. Majit genom beslut denna dag medgivit,

att svenska lärarinnornas pensionsförening finge för tiden 1 januari—30

juni 1930 åtnjuta bidrag av 30 kronor för envar av 256 lärarinnor med tillhopa

7,680 kronor, att utgå av förut omförmälda, å riksstatens elfte huvudtitel

uppförda förslagsanslag till bidrag till pensionering av den kvinnliga

lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna. Vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

prövning av detta ärende uppkom frågan, i vad mån tjänstgöring i de förberedande

klasserna under år 1929 eller således efter ikraftträdandet av

den nya skolreformen kunde anses fullgjord vid statsunderstödd läroanstalt

och på grund därav under i övrigt gällande förutsättningar berättiga

till statsbidrag. I enlighet med förslag av skolöverstyrelsen fann Kungl.

Majit därvid, att 34 av de i pensionsföreningens framställning avsedda lärarinnorna

fullgjort tjänstgöring i sådana klasser, att pensionsföreningen

för dem icke vore berättigad till statsbidrag.

Skolöverstyrelsens nyssnämnda förslag innefattas i styrelsens den 11

november 1930 i ärendet avgivna utlåtande, däri styrelsen anfört i huvudsak

följande:

Av vad förekommit vid riksdagens behandling av ärendet framginge

oförtydbart, att stadgandet i § 2 av de bestämmelser, som i 1910 års kungörelse

meddelats i fråga örn statsbidrag till pensionering av den kvinnliga

lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter, tillkommit i det uttryckliga

syftet att tillgodose de lärarinnors behov av ordnade pensionsförhållanden,

som huvudsakligen eller uteslutande hade sin tjänstgöring förlagd

till de förberedande klasser, som varit förenade med de flesta statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Visserligen vore dessa klasser icke omnämnda

i omförmälda författningsrum, men endast örn lärarinnor av nyssnämnda

slag gällde, att de, såsom berörda stadgande förutsatte, hade minst

20 veckotimmars tjänstgöring vid statsunderstödd läroanstalt och dock

icke vore delägare i eller åtnjöte pension från lärarinnornas pensionsanstalt.

Den avfattning, som stadgandet fått, tjänade emellertid sitt syfte

endast under den förutsättningen, att de förberedande klasserna verkligen

vore att betrakta som delar av den statsunderstödda enskilda läroanstalt,

med vilken de i varje särskilt fall vore förenade. I detta avseende hade

intet tvivel rått vid den tid, då bestämmelsen fick sin avfattning, och

hade överhuvudtaget icke rått något tvivel, innan den omorganisation av

det högre skolväsendet, varom 1927 års riksdag fattat beslut, tagit sin

början. Numera kunde däremot sådant tvivel uppstå.

Genom kungörelserna den 22 juni 1928 (nr 233) och den 20 juni 1930 (nr

278) örn ändring i vissa delar av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154)

angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. hade

nämligen föreskrivits, att lärarinna vid läroanstalt av ifrågavarande slag

skulle hava sin tjänstgöring helt förlagd till högre skolstadium än det,

som motsvarade folkskolans fjärde klass, eller ock till läsavdelning av

med skolan förbundet lärarinneseminarium, samt meddelats vissa övergångsbestämmelser,

i vilka bland annat medgåves, att lärarinna dels kunde

under i kungörelserna närmare angivna läsår hava sin tjänstgöring helt

eller delvis förlagd även till den klass, som motsvarat folkskolans fjärde

klass, dels ock kunde under vissa närmare angivna förutsättningar hava

viss del av sin tjänstgöring förlagd under läsåret 1928—1929 till de klasser,

som motsvarade folkskolans andra och tredje klasser, samt under läsåret

1929—1930 till den klass, som motsvarade folkskolans tredje klass. Dessa

bestämmelser innebure tydligen, att ifrågavarande förberedande klasser

■— och dessutom den första av skolans övriga klasser — med början höstterminen

1928 successivt avskildes från de statsunderstödda enskilda läroanstalter,

med vilka de i varje särskilt fall varit förenade, och, i den mån

de överhuvudtaget fortsatte sin verksamhet, sedan de avskilts från läro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.-ls proposition Nr 158.

anstalten, för framtiden betraktades såsom särskilda fristående läroanstalter.

Därav syntes då följa, att från oell med det läsår, med vilket den

nämnda förändringen inträdde i fråga örn varje särskild klass, tjänstgöring

i denna klass icke längre kunde anses fullgjord vid statsunderstödd

läroanstalt, samt att vederbörande lärarinnor för att kunna anses hava

fullgjort de villkor, som stadgats för statsbidrag, måste hava haft minst

20 veckotimmar av sin tjänstgöring förlagd under läsåret 1928 1929 tili

lägst det stadium av vederbörande läroanstalter, som motsvarade folkskolans

andra klass, och under läsåret 1929—1930 till lägst det stadium av

vederbörande läroanstalter, som motsvarade folkskolans tredje klass. Härvid

vore emellertid att märka, att vid vissa av nu ifrågavarande läroanstalter

under de senare åren på sidan av förenämnda tre förberedande

klasser upprättats en för gossar avsedd fjärde förberedande klass, och att,

då det vid sagda läroanstalter tidigare icke funnits sådana fjärde förberedande

klasser och läroanstalterna icke för dem åtnjöte statsunderstöd,

tjänstgöring, som vore dit förlagd, under inga omständigheter syntes

kunna inräknas i den tjänstgöring i läroanstalternas förberedande klassei,

varom nu vore fråga.

För närvarande utginge statsbidrag med visst belopp för kalenderår tor

lärarinna, som under året före det, för vilket statsbidrag söktes, uppfyllt

de för statsbidrag föreskrivna villkor. Det för förra halvåret 1930 sökta

statsbidraget skulle således utgå till lärarinnor, som under år 1929 uppfyllt

sagda villkor. Emellertid skedde, såsom nyss nämnts, ifrågavarande

avskiljande av de förberedande klasserna från vederbörande statsunderstödda

enskilda läroanstalter icke från och med början av varje särskilt

kalenderår utan från och med början av det i fråga om varje klass

föreskrivna läsår, och fördelningen av vederbörande lärarinnors tjänstgöring

i de särskilda klasserna bestämdes likaledes icke för kalenderår

utan för läsår. Med anledning härav kunde det förhållandet inträffa, att

en lärarinna, som till exempel under vårterminen 1929 haft sin tjänstgöring

förlagd med minst 20 veckotimmar i vederbörande läroanstalts då

statsunderstödda klasser, under höstterminen samma år icke haft sin

tjänstgöring förlagd till läroanstaltens under sistnämnda termin statsunderstödda

del eller tvärtom. Tvekan kunde då uppstå, huruvida en

lärarinna, som haft sin tjänstgöring så förlagd, skulle kunna anses hava

under ifrågavarande år vid statsunderstödd enskild läroanstalt haft

minst 20 timmars tjänstgöring. Nämnda bestämmelse hade emellertid dittills

tolkats så, att även lärarinna, som under endast en av de terminer,

vilka infallit under närmast föregående kalenderår, innehaft anställning

vid statsunderstödd enskild läroanstalt, ansetts hava uppfyllt föreskrivna

villkor, därest hennes tjänstgöring under sagda termin omfattat minst 20

veckotimmars undervisning och av eller för henne under året inbetalats

minst 60 kronor till pensionsanstalten. Under sådant förhållande funné

överstyrelsen skäl icke föreligga att nu frångå den sålunda dittills följda

praxis.

I enlighet med sin sålunda intagna ståndpunkt hade överstyrelsen från

svenska lärarinnornas pensionsförening infordrat uppgift angående förläggningen

av de ifrågavarade lärarinnornas tjänstgöring under vår- och

höstterminen 1929. Av nämnda uppgift framginge, att av de 82 lärarinnor,

för vilka statsbidrag söktes enligt förenämnda § 2 i 1910 års kungörelse,

26 under både vår- och höstterminerna 1929 fullgjort minst 20 veckotimmars

tjänstgöring i vederbörande läroanstalters under vardera terim
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

nen statsunderstödda del, 22 under vårterminen men icke under höstterminen

1929 fullgjort minst 20 veckotimmars tjänstgöring i vederbörande

läroanstalters statsunderstödda klasser och 34 varken under vår- eller höstterminen

1929 haft erforderlig del av sin tjänstgöring förlagd till vederbörande

läroanstalters under vardera terminen statsunderstödda klasser.

Av dessa tre kategorier lärarinnor syntes — under förutsättning att överstyrelsens

förut angivna tolkning av ifrågavarande bestämmelser finge

anses vara riktig — endast i fråga örn den sistnämnda kategorien gälla, att

svenska lärarinnornas pensionsförening icke ägde rätt att för de till densamma

hörande lärarinnor uppbära statsbidrag för år 1930, medan sådant

bidrag syntes böra utgå för de två förstnämnda kategorierna lärarinnor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen att svenska

lärarinnornas pensionsförening finge för tiden den 1 januari—30 juni 1930

åtnjuta statsbidrag av 30 kronor för envar av 256 lärarinnor med tillhopa

7,680 kronor.

Statskontoret avgav den 30 januari 1931 infordrat utlåtande i ärendet

och anförde därvid följande:

Statskontoret kunde icke finna, att bestämmelserna i de av skolöverstyrelsen

åberopade kungörelserna den 22 juni 1928 (nr 233) och den 20 juni

1930 (nr 278) innebure, att de till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

anknutna förberedande klasserna numera skulle anses vara avskilda

från respektive läroanstalter och följaktligen betraktas såsom särskilda fristående

skolor. Det syntes statskontoret av ifrågavarande bestämmelser

tvärtom framgå, att det vid deras antagande blivit förutsatt, att i statsunderstödd

enskild läroanstalt skulle kunna meddelas undervisning jämväl

i de förberedande klasserna. Något formellt binder för beviljande av

statsbidrag för samtliga nu ifrågavarande lärarinnors pensionering förelåge

därför ej enligt statskontorets mening.

Då emellertid statsbidrag numera ej utginge till avlönande av lärarinnor

i de förberedande klasserna, syntes det vara anledning taga under

övervägande, huruvida staten borde bidraga till deras pensionering. Det

syntes därvid böra erinras, att staten lämnade bidrag till pensionering av

olika kategorier delägare i statens pensionsanstalt, till vilkas avlöning

statsbidrag ej utginge. Vidare bade riksdagen medgivit, att staten alltjämt

skulle bidraga till pensioneringen av de lärarinnor, vilka varit anställda

vid högre flickskolor men på grund av den nya skolreformens genomförande

mistat sina anställningar, och i avgivet förslag till kungörelse

i ämnet bade skolöverstyrelsen förordat, att statens bidrag till flertalet

dylika lärarinnors pensionsavgifter skulle utgå med dubbelt så stort belopp,

som lämnats, innan de mistat sina anställningar.

Även örn man icke skulle anse, att samtliga de lärarinnor, vilka meddela

undervisning endast i de förberedande klasserna, borde komma i åtnjutande

av statsbidrag för sin pensionering, syntes billigheten kräva, att

staten bidroge till pensioneringen av de lärarinnor, för vilkas pensionering

statsbidrag dittills utgått och vilka givetvis haft anledning antaga,

att så även i fortsättningen skulle ske. Statskontoret ville i sådant avseende

erinra, att, då vid 1910 års lagstiftning rörande lärarinnornas pensionsförhållanden

såsom villkor för erhållande av bidrag till pensionsavgift

stadgats, att lärarinna skulle vid statsunderstödd enskild läroanstalt

hava minst 20 veckotimmars tjänstgöring, det genom en övergångsbe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

stämmelse ordnats så, att de lärarinnor, vilka förut åtnjutit statsbidrag, bibehöllos

vid rätten därtill, oaktat de ej tjänstgjorde vid statsunderstödd

skola och där fullgjorde stadgad minimitjänstgöring. Då under nu givna

förhållanden formellt sett intet hinder mötte att utan riksdagens hörande

lämna statsbidrag för pensionering av de lärarinnor, vilka tidigare åtnjutit

sådant bidrag, samt det torde få anses såsom en ganska självklar

sak, att dylikt bidrag alltjämt borde tillkomma dem, syntes det ej vara erforderligt

att beträffande dem inhämta riksdagens medgivande. Enligt

under hand från lärarinnornas pensionsförening inhämtade upplysningar

hade av de 34 lärarinnor, vilka varken under vår- eller höstterminen 1929

haft 20 veckotimmars tjänstgöring i vederbörande läroanstalters statsunderstödda

klasser, ett antal av 6 vunnit inträde i svenska lärarinnornas

pensionsförening efter den 1 juli 1928. Därest dessa 6 lärarinnor undantoges,

återstode 284 lärarinnor, för vilka skulle utgå statsbidrag å tillhopa

8,520 kronor.

Såsom torde framgå av skolöverstyrelsens förut återgivna utlåtande över Departemtn

den av svenska lärarinnornas pensionsförening gjorda framställningen chefen.

om statsbidrag för första halvåret 1930, hava i samband med den senaste

skolreformen meddelats bestämmelser angående avlöning av lärarinnorna

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd

åt dessa läroanstalter, enligt vilka bestämmelser tjänstgöring i förberedande

klasser icke till någon del får inräknas i den tjänstgöring, som erfordras

för rätt till statsbidrag till lärarinnas avlöning. Dessa bestämmelser

innebära ändring i vad i sådant hänseende tidigare gällt. Sålunda

ägde enligt den ursprungliga lydelsen av kungörelsen den 29 oktober 1909

(nr 154) ämneslärarinna med full tjänstgöring fullgöra intill en tredjedel

därav i de förberedande klasserna med bibehållen rätt för vederbörande

läroanstalt till statsbidrag till hennes avlöning. Från och med den 1 juli

1925 vidtogs den ändringen härutinnan, att den för rätt till statsbidrag erforderliga

tjänstgöringen endast efter skolöverstyrelsens beprövande

kunde fullgöras i de förberedande klasserna eller i övningsämnen, därvid

tillika föreskrevs, att för samtliga ämneslärarinnor vid vederbörande

skola sistnämnda tjänstgöring icke finge till omfattningen motsvara mer

än en niondel av deras sammanlagda tjänstgöring vid skolan.

Även örn det icke kan sägas, att de förberedande klasserna, såsom skolöverstyrelsen

gjort gällande, med hänsyn till de i nyss angivna hänseende

meddelade nya bestämmelserna för framtiden måste betraktas såsom särskilda

fristående läroanstalter, har dock åt nämnda klasser i samband

med den nya skolreformen givits en sådan förändrad ställning, att det

synts mig bäst förenligt med innebörden av de åsyftade ändringarna,

att tjänstgöring i de förberedande klasserna, allt efter som de nya

bestämmelserna i fråga örn statsbidrag till lärarinnas avlöning å dem

vinna tillämpning, icke godtages såsom sådan tjänstgöring »vid statsunderstödd

enskild läroanstalt», som enligt kungörelsen den 23 december

1910 (nr 145) utgör villkor för statsbidrag åt svenska lärarinnornas pensionsförening.

Kungl. Maj:ts förut denna dag meddelade beslut i fråga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

om statsbidrag till pensionsföreningen för första halvåret 1930 är, såsom

framgår av det föregående, meddelat i enlighet med denna, även av skolöverstyrelsen

i huvudsak omfattade ståndpunkt. Detta ståndpunktstagande

— vilket innebär, att pensionsföreningens rätt till statsbidrag successivt

upphör under loppet av de närmaste åren för alla andra delägare

än sådana, för vilka pensionsföreningen ägde rätt till statsbidrag redan

vid den tidpunkt, då 1910 års bestämmelser angående statsbidrag åt föreningen

trädde i kraft — har emellertid synts mig böra modifieras genom

meddelande av övergångsbestämmelser av huvudsaklig innebörd, att, såsom

även statskontoret tillstyrkt, pensionsföreningen bibehålies vid rätt

till statsbidrag under hittills gällande villkor för lärarinnor, vilka vid

ikraftträdandet av den nya skolorganisationen varit delägare i föreningen.

Dessa bestämmelser skulle sålunda komma att utgöra en motsvarighet till

nyssnämnda i samband med 1910 års lagstiftning givna övergångsbestämmelser.

På sätt förut nämnts har 1910 års kungörelse angående pensionering av

den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter tillkommit under

riksdagens medverkan. Med hänsyn härtill torde jämväl de nu ifrågasatta

övergångsbestämmelserna böra föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att svenska lärarinnornas pensionsförening må,

därest föreningen jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

den 23 december 1910 (nr 145) angående pensionering

av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter

åtnjutit statsbidrag för delägare i anledning

av dennas tjänstgöring före den 1 juli 1928, fortfarande

utbekomma dylikt statsbidrag för delägaren,

så länge denna innehar anställning, som tidigare medfört

rätt till sådant statsbidrag, och under förutsättning

att för statsbidrags åtnjutande föreskrivna villkor

i övrigt äro vederbörligen uppfyllda.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik H:son Malm.

311611. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:113 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för svenska lärarinnornas pensionsförening till statsbidrag för viss personal. a1 i texten
  2. BU 1932:20 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för svenska lärarinnornas pensionsförening till statsbidrag för viss personal. s. 6 i texten