Sök i Ratio Lex

Angående löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst

1932-02-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:159, Angående löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 159.

1

Nr 159.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löneklassplacering

i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst; given Stockholms

slott den 26 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations-, jordbruks- och handelsdepartementen

:

Avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) för be- Gällande

fattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande bestämmelser.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 129 höft. (Nr 159.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition Nr 159.

den civila statsförvaltningen, upptager i 10—12 §§ bestämmelser örn befattningshavares

placering i löneklass.

De grundläggande stadgandena i 10 § innebära, att tjänsteman vid tillträdande

av ordinarie tjänst erhåller lön enligt lägsta löneklassen folden

lönegrad, till vilken tjänsten hör, samt att han efter att hava tillhört

en och samma löneklass under tre år under vissa förutsättningar uppflyttas

till närmast högre löneklass och efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts.

På grund av stadgamden i 11 och 12 §§ gälla i vissa fall i fråga örn

befattningshavares placering i löneklass andra och för befattningshavaren

förmånligare grunder än den nyssnämnda huvudregeln.

I fråga örn övergång från icke-ordinarie till ordinarie befattning föreskrives

sålunda i 11 § 1 morn., att, örn den, som från icke-ordinarie befattning

vinner befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i

statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes

svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie

tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna

tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år

i en följd innehaft dylik anställning. Även arbete utom statens tjänst

kan enligt 11 § 2 mom. under vissa förutsättningar få tillgodoräknas.

Beträffande löneklassplacering vid befordran från lägre till högre ordinarie

tjänst äro i 12 § 1 mom. — förutom bestämmelser örn tillgodoräknande

av tidigare likvärdig verksamhet — föreskrifter meddelade örn s. k. suddning.

Denina innebär, att, därest ordinarie tjänsteman vid befordran

till högre tjänst åtnjutit eller från tiden för den högre tjänstens

tillträdande skulle i den lägre tjänsten hava kommit i åtnjutande

av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl folden

högre lönegraden, han skall vara berättigad att i den nya tjänsten

omedelbart erhålla lön enligt närmast högre löneklass. Ordinarie

tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjutit lön

enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund

av nyssnämnda föreskrift eller det allmänna stadgandet i 10 § bör vid

befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning

till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid intill

tre år, varunder han tillhört eller beräknats haAm tillhört berörda lägre

löneklass.

Föreskrifter rörande befattningshavares placering i löneklass av enahanda

innebörd som de nu i korthet angivna, för allmänna civilförvaltningen

gällande stadgandena återfinnas jämväl i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (10—12 §§), avlöningsregle
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.

mentet den 22 juni 1920 (nr 493, jfr 1925 nr 250) för tjänstemän vid domänverket

(10—12 §§) samt avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr 379) för

befattningshavare vid lots- och fyrstaten (7—9 §§).

Bestämmelser örn sneddning äro, såsom framgår av det föregående, icke

meddelade för de fall, då icke-ordinarie tjänsteman befordras till ordinarie

tjänst. I sådana fall kan för uppfattning i löneklass endast den i

11 § avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen eller motsvarande

bestämmelser i övriga hithörande avlöningsreglementen medgivna

tillgodoräkningen av viss föregående tjänstgöring komma till tillämpning.

I den mån icke möjlighet till dylik tillgodoräkning föreligger, inträder

den i 10 § avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen

eller motsvarande bestämmelser stadgade huvudregeln, att tjänstemannen

skall vid tillträdandet av ordinarie tjänst placeras i begynnelselöneklassen

i vederbörande lönegrad. Under sådana omständigheter kan det

inträffa, att en tjänsteman vid befordran till första ordinarie tjänst kommer

att hänföras till samma eller lägre löneklass än den, till vilken han

såsom extra ordinarie tjänsteman eller befattningshavare å extra stat erhållit

uppflyttning.

I sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till allmänt

avlöningsreglemente har 1928 års lönekommitté föreslagit utsträckning

av sneddningsregelns tillämpning till att avse jämväl befordran från ickeordinarie

till ordinarie tjänst. Härom har lönekommittén anfört (sid. 79),

att, enär samma lönesystem vunnit tillämpning på såväl extra-ordinarie

som ordinarie personal, det syntes naturligt att på det smidiga sätt sneddningen

erbjöde förmedla övergången från extraordinarie till ordinarie

anställning. På grund av de ogynnsamma verkningar, som senare års personalindragningar

och vakanssättning av ordinarie tjänster haft på befordringsmöjligheterna

för de icke-ordinarie tjänstemännen, inträffade det

nämligen numera i stor utsträckning, att en tjänsteman finge kvarstå så

länge i extraordinarie befattning, att han komme att uppbära lön enligt

sådan löneklass, som vore gällande jämväl för den ordinarie tjänst, till vilken

han sedermera befordrades. I dylika fall skulle alltså enligt kommitténs

förslag de vanliga reglerna för sneddning tillämpas, varigenom för

ämbetsverken vunnes den beaktansvärda fördelen, att varje tvekan,

till vilken löneklass tjänstemannen borde vid befordran hänföras, vore

utesluten. Enligt nu gällande bestämmelser skulle i stället en omständlig

tillgodoräkningsprocedur äga rum, visserligen i flertalet fall ledande

till en för tjänstemannen lika förmånlig eller bättre löneklassplacering,

men förenad med alla de olägenheter, som vore utmärkande för en huvudsakligen

subjektiv värdering av den tidigare tjänstgöringen. Ur ekonomisk

synpunkt innebure den föreslagna ändringen icke heller någon merutgift

för staten. Snarare syntes i stället någon besparing kunna förväntas

därigenom uppstå.

1928 ari lönekommitté.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Framställningar

örn

löneklastplacering

vid befordran

från

icke-ordinarie

till ordinarie

tjänst.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.

För närvarande föreligga till Kungl. Maj:ts avgörande vissa framställningar

i fråga om löneklassplacering vid befordran från icke-ordinarie

till ordinarie tjänst.

Sålunda har överjägmästarassistenten Å. Lundeberg, vilken från och

med den 16 januari 1931 konstituerats å innehavande befattning, gjort

framställning i fråga örn tillgodoräknande vid löneklassplacering av föregående

tjänstgöring såsom extra ordinarie tjänsteman. Befattningen såsom

över jägmästarassistent tillhör S:e lönegraden i den för domänverkets

ordinarie tjänstemän gällande löneplanen, vilken lönegrad omfattar löneklasserna

16—19 och motsvarar lönegraden B 20 i den för allmänna civilförvaltningen

gällande löneplanen. Före sin befordran till ordinarie

tjänst hade Lundeberg såsom revirassistent uppburit lön enligt löneklass

VI i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid domänverket, motsvarande

17:e löneklassen i löneplanen för ordinarie tjänstemän vid domänverket.

Då Lundeberg vid sin befordran till överjägmästarassistent

placerades i 8:e lönegradens lägsta löneklass eller alltså 16:e löneklassen,

medförde hans befordran en direkt löneminskning med belopp motsvarande

en löneklass. Lundeberg har framhållit, att han i sin ordinarie befattning

kunde beräkna att uppnå 18 :e löneklassen först den 1 april 1937,

under det att han såsom extra ordinarie tjänsteman, utan erhållen befordran,

hade kunnat räkna med uppflyttning till motsvarande löneklass

redan den 1 oktober 1931. Lundebergs ansökning avser, att han måtte få

tillgodoräkna sig så mycket av sin tjänstgöring i icke-ordinarie anställning,

att han, räknat från tiden för befordran till överjägmästarassistent,

finge uppflyttas i 18:e och från och med den 1 oktober 1931 i 19 :e löneklassen.

Domänstyrelsen har i infordrat utlåtande den 30 mars 1931 framhållit,

att även andra extra ordinarie tjänstemän, som utnämnts till överjäginästarassistenter,

kommit i samma ogynnsamma läge i avlöningshänseende

som Lundeberg. På grund härav och då liknande fall även framdeles

kunde uppkomma, har domänstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit

måtte bemyndiga styrelsen att, i de fall då extra ordinarie tjänsteman

utnämnts eller komme att utnämnas till överjägmästarassistent, tillerkänna

honom avlöning enligt löneklass motsvarande den, till vilken han

skulle hava hänförts, därest han fortfarande varit extra ordinarie tjänsteman.

Kommunikationsverkens lönenämnd, som den 9 maj 1931 avgivit införd

rat utlåtande i ärendet, har anfört, att, därest det av 1928 års lönekommitté

avgivna förslaget till nytt allmänt avlöningsreglemente icke komme

att föranleda proposition till 1932 års riksdag, det vore förtjänt att

tagas i övervägande, huruvida icke förslag borde föreläggas nämnda riksdag

örn sådan kompletteidng av nu gällande avlöningsreglementen, att

innehavare av extra ordinarie tjänst, som vunne befordran till ordinarie

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.

befattning inom samma eller högre lönegrad, icke i anledning därav

skulle lida inskränkning i den lönetursrätt, han ägde omedelbart före

befordran.

Statskontoret bär i utlåtande den 18 juni 1931 instämt i vad kommunikationsverkens

lönenämnd anfört.

Framställningar örn tillgodoräknande av tjänstetid i icke-ordinarie befattning

för uppfattning i löneklass å ordinarie tjänst föreligga även

från tillsy ning smännen vid tullverket K. E. W. Senander oell A. W. Ekdahl.

Dessa hava före tillträdandet av sina nuvarande befattningar innehaft

anställning som extra ordinarie tullvakter. Ordinarie sådan tjänst

är hänförd till lönegraden B 5 i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Såsom extra ordinarie tullvakter voro Senander och Ekdahl

vid tiden för befordran till ordinarie tjänst placerade i respektive

7:e och 6:e löneklassen. Efter konstituerandet å tillsyn ingsinansbefattning,

vilken tillhör lönegraden B 6, erhöllo såväl Senander som Ekdahl

avlöning enligt begynnelselöneklassen i sistnämnda lönegrad, d. v. s. 6:e

löneklassen. I de föreliggande framställningarna hava Senander och Ekdahl

hemställt, att de måtte förklaras berättigade att för löneklassplacering

i den ordinarie tjänsten få tillgodoräkna sig sin tjänstgöringstid

såsom extra ordinarie tullvakter eller i allt fall sex år av denna tid.

Generaltullstyrelsen har i infordrade utlåtanden över framställningarna

den 9 oktober 1931 uttalat, att, därest Kungl. Majit funne anledning

att underställa ifrågavarande ärenden riksdagens prövning, styrelsen icke

hade något att erinra mot att sökandena finge för placering i löneklass

tillgodoräkna sig tid, varunder de tjänstgjort i tullverket före befordran

till nu innehavande ordinarie tjänster i den omfattning, som prövades

skälig.

Med anledning av de senast omnämnda framställningarna har yttrande

inhämtats från allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som i ett den

1 februari 1932 dagtecknat utlåtande framlagt förslag i ämnet.

Lönenämnden har därvid framhållit såsom sin mening, att det måste

betecknas såsom något oegentligt och icke överensstämmande med principerna

i det nya lönesystemet, att en befattningshavare, som från extra

ordinarie tjänst vunne befordran till högre ordinarie befattning, kunde

nödgas vidkänna en direkt försämring i sin förutvarande lönetursrätt.

Denna oegentlighet vore, såsom påpekats av kommunikationsverkens lönenämnd

i dess förut omförmälda utlåtande över överjägmästarassistenten

Lundebergs framställning, beroende av att — frånsett föreskrifterna

i 11 § av nu gällande avlöningsreglementen — bestämmelser i övrigt

saknades rörande reglering av lönetursrätten vid övergång från extra

ordinarie till ordinarie tjänst. Lönenämnden har även erinrat örn att

1928 års lönekommitté beaktat de inkonsekvenser i löneförhållandena,

som med nu gällande avlöningsbestämmelser i vissa fall kunde uppkom
-

Förslag ar

allmänna

civilförvaltningens

lönenämnd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.

ma vid befordran till högre tjänst, och i anledning därav i sina förslag

genomgående följt den principen, att befordran till högre tjänst alltid

skulle medföra avlöningsförbättring för den befordrade. Härefter har

lönenämnden anfört följande:

»Att i avvaktan på kommittéförslagets genomförande enbart för de två

befattningshavare, varom i förevarande ärende närmast är fråga, nämligen

tillsyningsmännen K. E. W. Senander och A. W. Ekdahl, medgiva ett

undantag från avlöningsreglementets bestämmelser synes nämnden icke

böra ifrågakomma. Enär även ett flertal andra befattningshavare under

liknande omständigheter nödgats lida minskning i sina förutvarande löneinkomster,

skulle ett dylikt medgivande framstå såsom ett gynnande av

sökandena framför dessa. Därest emellertid en åtgärd befinnes böra omedelbart

vidtagas till förekommande av sådana ojämnheter i löneförhållandena,

varom i ärendet är fråga, synes densamma böra erhålla generell

karaktär och sålunda icke begränsas till att avse enstaka befattningshavare

eller enstaka grupper av befattningshavare.

Enligt lönenämndens mening föreligga vägande skäl för vidtagande

redan nu av en dylik åtgärd. Densamma synes dock nämnden icke böra

gå ut på en anordning, som i överensstämmelse med vad lönekommittén

föreslagit skulle medgiva sneddning vid befordran från extra ordinarie

till högre ordinarie tjänst. En sådan anordning skulle uppenbarligen innebära

ett föregripande av den slutliga prövningen av det förslag till

utvidgning av sneddningsrätten kommittén framlagt. I viss anslutning

till det förslag härutinnan, kommunikationsverkens lönenämnd avgivit,

är allmänna civilförvaltningens lönenämnd av den meningen, att den åtgärd,

som nu närmast påkallas, bör avse ett förhindrande av att innehavare

av en extra ordinarie befattning, som tillträder ordinarie tjänst i

högre lönegrad, därigenom kommer i sämre löneställning, än han omedelbart

dessförinnan innehade.

Det torde för ernående av detta syftemål knappast vara erforderligt

eller lämpligt att på sätt kommunikationsverkens lönenämnd antytt skrida

till mer eller mindre omfattande ändringar i nu gällande avlöningsreglementen,

även örn det kan komma att dröja ännu något år, innan

slutlig ståndpunkt tages till 1928 års lönekommittés förslag. I betraktande

av det provisorium, varom här är fråga, synes spörsmålet lämpligen

kunna lösas på det sätt, att Kungl. Maj:t av riksdagen bemyndigas

att, efter framställning i förekommande fall, utan hinder av bestämmelserna

i vederbörande avlöningsreglementen, medgiva här avsedda tjänstemän

rätt att i den ordinarie tjänsten bibehållas vid sin i förutvarande

icke-ordinarie befattning innehavda lönetursrätt.

Det sålunda ifrågasatta bemyndigandet bör, såsom av det anförda redan

framgår, i första hand avse befattningshavare, som befordras från

extra ordinarie till ordinarie tjänst i högre lönegrad. Emellertid bör detsamma

jämväl omfatta befattningshavare, som avlönas från anslag å

extra stat. Även beträffande sådana tjänstemän kan det nämligen inträffa,

aft övergång till ordinarie befattning i högre lönegrad medför

lägre lönegradsplacering än den, som befattningshavaren förut innehade.

Den av nämnden sålunda ifrågasatta anordningen synes böra retroaktivt

komma i tillämpning från och med den 1 juli 1925, då de för extra

ordinarie tjänstemän nu gällande, med löneplanerna för ordinarie tjänstemän

korresponderande löneskalorna infördes. Att tillämpa denna anord
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 159. 7

liing även å befattningshavare, som tillträtt ordinarie tjänst före nämnda

dag, synes redan av praktiska skäl icke tillrådligt. Såsom löneplanerna

för extra ordinarie tjänstemän före sagda tidpunkt voro konstruerade,

torde i allmänhet ej heller något behov av en dylik utvidgad retroaktiv

tillämpning föreligga.»

Undei åberopande av det sålunda anförda har lönenämnden förordat,

att Kungl. Majit i proposition till 1932 års riksdag måtte hemställa örn bemyndigande

att utan hinder av bestämmelserna i gällande avlöningsreglementen

för ordinarie tjänstemän inom den nyreglerade civila statsförvaltningen,

på framställning i varje särskilt fall, medgiva befattningshavare

å extra stat ävensom tjänsteman med avlöning enligt för extra ordinarie

tjänstemän gällande grunder, vilken på grund av befordran till ordinarie

befattning i samma eller högre lönegrad skulle med tillämpning av sagda

bestämmelser erhålla placering i samma eller lägre löneklass än den löneklass,

kan omedelbart före sin befordran tillhört, rätt att åtnjuta lön

enligt sistnämnda löneklass ävensom rätt tillika att för framtida löneklassuppflyttning

tillgodoräkna den tid, han före befordran må hava tillhört

denna löneklass.

Med nu gällande avlöningsbestämmelser kan det, såsom framgår av den

lämnade redogörelsen, vid befordran från en extra ordinarie befattning

till ordinarie tjänst inom samma eller högre lönegrad i vissa fall inträffa,

att tjänstemannen i den nya tjänsten placeras i lägre löneklass äu den,’

han omedelbart före befordran tillhörde, och således vid befordran får

vidkännas en försämring i lönehänseende. Ett dylikt förhållande måste

ofta framstå såsom en obillighet, och de hörda myndigheterna hava

också i anledning av de nu föreliggande framställningarna föreslagit

åtgärder till vinnande av rättelse härutinnan. För egen del biträder

jag denna uppfattning. I anslutning till det förslag, som framställts avallmänna

civilförvaltningens lönenämnd, får jag förorda, att bemyndigande

utverkas för Kungl. Majit att i de fall, då så efter verkställd prövning

finnes skäligt, utan hinder av bestämmelserna i gällande avlöningsreglementen

medgiva, att tjänsteman med avlöning enligt de för befattningshavare

å extra stat eller för extra ordinarie tjänstemän gällande

grunder, vilken erhåller befordran till ordinarie befattning i samma eller

högre lönegrad och vilken därvid med tillämpning av sagda bestämmelser

skulle placeras i samma eller lägre löneklass än den, han omedelbart

före sin befordran tillhört, må åtnjuta lön enligt sistnämnda löneklass

ävensom att för framtida löneklassuppflyttning må tillgodoräknas honom

den tid, han föro befordran tillhört denna löneklass. Ett genomförande

av detta förslag skulle, såsom lönenämnden framhållit, icke föregripa

den slutliga prövningen av det förslag till ändrade bestämmelser

rörande placering i löneklass, som innefattas i det av 1928 års lönekommitté

framlagda betänkandet med förslag till allmänt avlöningsreglemente.

Departements

chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 159.

Det föreslagna bemyndigandet torde böra gälla den nyreglerade civila

statsförvaltningen och alltså avse befattning, å vilken något av följande

avlöningsreglementen äger tillämpning, nämligen reglementet den 22 juni

1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, reglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk, reglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket

eller reglementet den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lots
och

fyrstaten. _

Vad angår den föreslagna anordningens tillämpning å befattningshavare,

vilka redan tillträtt ordinarie tjänst under sådana omständigheter,

som i bemyndigandet avses, torde vid bestämmandet av befattningshavarens

löneklass böra så anses, som om ifrågavarande förmånligare beräkningsgrund

varit gällande från tiden för befattningshavarens tillträde

till innehavande ordinarie tjänst, dock att härvid hänsyn icke må tagas

till tjänstetid, som infallit före den 1 juli 1925. Förhöjd avlöning på grund

av dylikt medgivande lärer icke böra utgå för tid före ingången av innevarande

år.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Ma]:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av bestämmelserna

i gällande avlöningsreglementen för ordinarie

tjänstemän inom den nyreglerade civila statsförvaltningen,

i fall av den art, som i det föregående

omförmälts, och i enlighet med de av mig angivna

grunderna besluta örn placering i löneklass vid befordran

från icke-ordinario till ordinarie tjänst.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik H:son Malm.

820646. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst. a1 i texten
  2. JoU 1932:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst. a1 i texten
  3. Rskr. 1932:233 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst, i vad angår b a1 i texten
  4. BU 1932:46 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst, i vad angår befattningshava s. 1 i texten
  5. Rskr. 1932:172 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Mgj:ts ■proposition angående löneklassplaeering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst. a1 i texten

Visa alla 6