Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av i § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution

1932-02-12 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:167, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av i § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

1

Nr 167.

Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av i § förordningen den 4 oktober 1929 (nr

307) angående tullrestitution; given Stockholms slott den 12

februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen

den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami.

135 hafi. (Nr 167.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 4 oktober 1929

(nr 307) angående tullrestitution.

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 4 oktober 1929 angående

tullrestitution skall erhålla följande ändrade lydelse:

4 %.

Idkare av kvarnrörelse äger att vid utförsel av vid kvarnen framställt

mjöl av enbart råg eller vete samt gryn av enbart vete åtnjuta restitution

av tull (Jcvarnindustrirestitution) för en motsvarande myckenhet omalen

spannmål av samma slag, vilken inom sex månader före utförseln av honom

införts från utlandet, såvida utförselvaran uttagits inom de procenttal,

som angivas för någon av här nedan upptagna utbytesklasser av dylika

förmalningsprodukter, nämligen:

rågmjöl

lia klassen

......................... 0 till och med 60 procent,

2:a »

............. över 60 »

1> »

66 */, »

3:e »

......................... 0 »

» »

66 */3 »

4:e »

......................... 0 »

» »

100

vetemjöl och vetegryn

lia klassen

............................. 0 till och med 45 procent,

2:a »

................. över 45

» »

» 70 »

3:e

................. » 70

» »

» 75

4:e

............................ 0

» »

» 70 »

5:e

............................. 0

» »

» 75 »

Vid beräknande av

kvarnindustrirestitution skola 100 kilogram av utför-

selvaran anses motsvara:

i fråga örn

rågmjöl

av lia utby tesklassen..............

155.55 kilogram råg,

» > »

»

» 2:a

» ..............

. 100

» y>

» »■ »

»

» 3:e

» ...............

150

» »

» ■» »

»

» 4:e

» ..............

100

» »

» » » <

(vetemjöl I

eller

» lia

» ...............

. 147.22

» vete,

1 vetegryn 1

» » »

» 2:a

7> ..............

. 115

» »

» » *

» 3:e

» ..............

.. 100

* »

» » ■»

»

» 4:e

» ..............

.. 135.70

» » »

» 5:e

» ..............

133.33

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

Provtyper å ifrågavarande förmalningsprodukter, med undantag för

rågmjöl av 4:e utbytesklassen, skola varje års höst fastställas av en kommission,

bestående av tre personer, utsedda två av Konungen och en av

sammanslutning av kvarnägare. Vid provtypernas fastställande iakttages,

att varje typ skall omfatta hela utbytet från och med lägsta till och med

högsta utvinningsprocent. Provtyperna skola lända till efterrättelse under

ett år, räknat från och med den 15 november, eller, därest icke nya

provtyper inom denna tids utgång hunnit tillställas vederbörande tull

anstalter, intill dess sådant skett. På prövning av Konungen ankommer,

huruvida, i händelse kommissionens beslut icke varit enhälligt, de av flertalet

ledamöter inom kommissionen fastställda provtyperna böra bliva

gällande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1933.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition Nr 167.

Gällande, bestämmelser.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, fråga örn avlåtande

till riksdagen av proposition med förslag till ändrad lydelse av 4 § förordningen

den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution samt anför

därvid följande:

Enligt 4 § tullrestitntionsförordningen äger idkare av kvarnrörelse att

vid utförsel av vid kvarnen framställt mjöl av enbart råg eller vete

samt gryn av enbart vete åtnjuta restitution av tull (kvarnindustrirestitution)

för en motsvarande myckenhet omalen spannmål av samma slag,

vilken inom sex månader före utförseln av honom införts från utlandet,

såvida utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angivas för någon

av här nedan upptagna utbytesklasser av dylika förmalningsprodukter,

nämligen:

rågmjöl

l:a klassen ............................................................ 0 till och med 60 procent,

2:a » ................................................ över 60 » » » 66 */3 »

3:e » ............................................................ 0 » » »66 */s »

vetemjöl och vetegryn

l:a klassen ................................................................ 0 till och med 45 procent,

2:a » .................................................... över 45 » » » 70 »

3:e » .................................................... » 70 » » » 75 »

4:e » ................................................................ 0 » » » 75 »

Vid beräkning av kvarnindustrirestitution skola 100 kilogram av utförselvaran

anses motsvara, alltefter den utbytesklass varan tillhör, vissa

i författningsrummet närmare angivna kvantiteter råg respektive vete.

Så anses t. ex. 100 kilogram rågmjöl av l:a utbytesklassen motsvara 155.55

kilogram införd omalen råg.

I syfte att möjliggöra kontroll av utförselvaras beskaffenhet är föreskrivet,

att provtyper å ifrågavarande förmalningsprodukter skola varje

års höst fastställas av en kommission (den s. k. mjöltypskommissionen),

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167. 5

bestående av tre personer, utsedda två av Konungen och en av sammanslutning

av kvarnägare. Vid provtypernas fastställande skall iakttagas,

att varje typ skall omfatta hela utbytet från och med lägsta till och med

högsta utvinningsprocent.

Det för åtnjutande av kvarnindustrirestitution medgivna högsta utbytestalet

utgör för närvarande för rågmjöl 66 2/s procent och för vetemjöl

75 procent. Kvarnindustrirestitutionen medgives följaktligen icke beträffande

s. k. sammalet mjöl, varav utbytesprocenten överstiger de nu

nämnda procentsatserna, utan endast för mera förädlade förmalningsprodukter.

I skrivelse den 16 oktober 1930 har Skånes handelskammare hemställt,

att Kungl. Majit måtte i proposition till riksdagen föreslå införande i nyssberörda

författningsrum av en utbytesklass för fullt utmalen spannmål,

och då i första hand för råg.

Till stöd för denna framställning har handelskammaren anfört, att under

senare år från utlandet förmärkts en stegrad efterfrågan på krossad (s. k.

plattmalen) råg för knäckebrödstillverkning, närmast beroende därpå, att

man i utlandet icke besutte samma tekniska erfarenhet som här i landet

beträffande framställningen av en för knäckebrödstillverkning lämplig

råvara. I saknad av en utbytesklass för fullt utmalen råg kunde emellertid

tullrestitution icke erhållas vid utförsel av krossad råg, vilket försvårade

och delvis omöjliggjorde en export, som eljest borde verka stimulerande ej

minst på avsättningen av inom landet producerad råg. Till avhjälpande

av detta missförhållande borde i 4 § tullrestitutionsförordningen införas

en fjärde utbytesklass för sammalet rågmjöl eller — med beräknande av

ett svinn av 2 procent — från 0 till och med 98 procent.

Den nya utbytesklassen har av handelskammaren föreslagits skola för

vinnande av likformighet omfatta även vete.

Kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen hava den

24 september 1931 gemensamt avgivit utlåtande över handelskammarens

framställning samt därvid överlämnat dels av kommerskollegium inhämtade

yttranden från handelskamrarna i Göteborg, Norrköping och Jönköping,

svenska kvarnföreningen och Sveriges allmänna lantbrukssällskap,

dels av generaltullstyrelsen införskaffade utlåtanden från tullbeliandlin

g sinspektionen och tulldirektören i Stockholm- ävensom från mjöltypskommissionen.

1 do av kommerskollegium inhämtade yttrandena samt i tullbehandlingsinspektionens

och tulldirektörens utlåtanden har förslaget förordats

eller lämnats utan erinran.

Mjöltypskommissionen har i sitt utlåtande — med hänsyn till att ett

ökat behov av sammalet rågmjöl för knäckebrödstillverkning gjort sig

gällande i utlandet — tillstyrkt, att åtgärder vidtoges för att möjliggöra

beviljande av tullrestitution vid export av sådant mjöl.

Ny utbytesklass

för

fullt utmalen

spannmål.

Framställning

av Skånes

handelskammare.

Mjöltyps
kommissionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommerskollegium,

generaltullstyrelsen

och

lantbruksstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

Beträffande kontrollen över utförselvarans beskaffenhet tiar kommissionen

anfört i huvudsak följande:

I enlighet med mjölkommissionens den (i april 1911 avgivna betänkande

föreslogs icke i den till 1911 års riksdag avlåtna propositionen nr 218 angående

ändrad lydelse av, bland annat, § 13 moni. 3 A) förordningen med

tulltaxa den 4 juli 1910 införande av en utbytesklass för sammalet rågmjöl,

enär det ansågs kunna befaras, att kontrollen angående beskaffenheten

av ett dylikt mjöl icke skulle kunna göras tillräckligt effektiv. Mjöltypskommissionens

nuvarande ordförande, professorn J. P. Klason,

hade den 14 mars 1911 till mjölkommissionen avgivit redogörelse för bland

annat möjligheten att använda askhalten såsom kontroll vid restitutionsberäkning

vid export av rågmjöl. I denna redogörelse hade framhållits,

att det varken med hänsyn till mjölets färg, ej heller med hänsyn till dess

askhult vöre möjligt att på grundval av framställda standardprover utöva

en effektiv kontroll över att icke kli inblandades i sammalet mjöl. Därest en

dylik inblandning agde rum, kunde vinst på ett orättmätigt sätt tillfalla

den exporterando tillverkaren. Dessa förhållanden bestode fortfarande.

Med hänsyn till rågens i sig själv växlande sammansättning bade icke

heller sådana andra undersökningsmetoder framkommit, vilka möjliggjorde

en kontroll i nyssnämnda hänseende. Såväl halten av proteiner som

kolhydrater visade för stora växlingar inom olika sorter av ifrågakomma

sädesslag för att en kontroll skulle kunna grundas på en undersökning

därav.

Kontrollen vid kvarnindustrirestitutionen skedde huvudsakligen genom

en jämförelse av exportvaran med vissa enhetligt framställda provtyper.

Önskade man, vad sammalet rågmjöl anginge, vinna den nödiga kontrollen

genom en jämförelse med provtyper, syntes detta icke vara möjligt genom

en på sådant sätt framställd provtyp. Emellertid syntes det vara tänkbart

att för varje bestämd tillverkning, avsedd för export, åstadkomma

kontroll över att det för export avsedda mjölet icke vore uppblandat med

kli. Härför skulle endast erfordras, att exportör av sammalet rågmjöl inför

tullmyndigheten företedde genomsnittsprov av den råg, varav mjölet

blivit framställt, jämte intyg örn identiteten. Det skulle sedan åligga

sagda myndighet att genom askbestämning eller på annat sätt kontrollera,

,att askhalten i rågen och mjölet vore i väsentlig män överensstämmande.

Mot effektiviteten aA7 en dylik kontroll syntes enligt mjöltypskommissionens

mening ingen anmärkning kunna göras. Detta kontrollförfarande

skulle tydligen även äga den fördelen, att det så mycket

som möjligt anslöte sig till gällande bestämmelser rörande framställning

av mjöltyper.

Mjöltypskommissionen bar vidare i sitt yttrande framhållit, att den av

Skånes handelskammare angivna utbytessiffran för sammalet rågmjöl, 98

procent, ofta torde Amra för hög. Sålunda hade verkställd undersökning

vid en viss storkvarn givit till resultat, att utbytet vid användande

aAr s Aunis k eller tysk råg i allmänhet holle sig Aud 97 procent. I * * *

I förenämnda utlåtande den 24 september 1931 haA7a kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen, som ur de intressen ämbetsverken hade att bevaka

funnit framställningen i sak berättigad, ifrågasatt, huruvida hinder före
läge

att för s. k. plattmalen råg medghm rätt till allmän industrirestitution

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167. 7

enligt 2 § tullrestitutionsförordningen. Ämbetsverken ville emellertid icke

motsätta sig, att linder do särskilda villkor, som av injöltypskommissionen

föreslagits, i 4 § nämnda förordning infördes en ytterligare fjärde

utbytesklass för rågmjöl, motsvarande en utmalning från 0 till 100 procent.

I fråga örn vetemjöl oell vetegryn syntes det ämbetsverken icke föreligga

något behov av en motsvarande utbytesklass, varför anledning saknades

att i tullrestitutionsförordningen upptaga en sådan.

Generaltullstyrelsen, som för sin del förklarat sig hysa den uppfattningen,

att de nu gällande restitutionsbestämmelserna icke inrymde annan

restitutionsrätt för kvarnindustrien än den enligt 4 § tullrestitutionsförordningen

medgivna, Ilar i nyssberörda utlåtande framhållit,

att icke heller ur synpunkten av de intressen, styrelsen hade att tillvarataga,

något vore att erinra mot en utvidgning av röstitutionsrätten i enlighet

med förevarande framställning.

Vad därefter angår den kontroll, som erfordras vid införande av den nya

utbytesklassen för rågmjöl, hava ämbetsverken i sitt yttrande framhållit,

att det av mjöltypskommissionen framlagda förslaget syntes böra genomföras.

Do erforderliga kontrollförskrifterna vore emellertid enligt ämbetsverkens

uppfattning uteslutande av den natur, att de borde få sin

plats i tillämpningsföreskrifterna till tullrestitutionsförordningen.

I skrivelse den 27 maj 1931 har mjöltypskommissionen hemställt örn införande

av en ny utbytesklass för vetemjöl från 0 till och med 70 procent.

Till stöd för denna framställning har kommissionen anfört i huvudsak

följande:

Vid tillkomsten av nu gällande system för kvarnindustrirestitution hade

till förebild tagits motsvarande i Tyskland givna bestämmelser, dock med

vissa avvikelser beträffande, bland annat, vetemjöl. Sålunda hade en avvikelse

skett i det att första utbytesklassen utsträckts att gälla från 0 till

och med 45 procent i stället för, såsom i Tyskland, från 0 till oell med 30

procent. Utvecklingen inom kvarntekniken syntes också utgöra belägg för

riktigheten av denna avvikelse. Vidare skilde sig de svenska och tyska

utby tesklasserna därutinnan, att den fjärde tyska klassen, från 0 till och

med 70 procent, saknades i 4 § tullrestitutionsförordningen. Emellertid

syntes den övervägande delen av det vetemjöl, som tillverkades av industrikvarnarna,

och en betydande del av det som exporterades uttagas till ett

utbyte av 65 å 68 procent, alltså motsvarande förhållanden, vilka representerades

av den tyska fjärde utbytesklassen. I Sverige kunde emellertid

restitutionen beviljas endast efter den svenska fjärde utbytesklassen, mot

svarande den tyska femte.

Beträffande den kvantitet vete, som skulle motsvara 100 kilogram vetemjöl,

hänlorligt till den föreslagna nya utbytesklassen, har mjöltypskommissionen

framhållit, att enligt beräkningar, som intagits i Kungl.

Majda förenämnda proposition nr 218 till 1911 års riksdag, 45 kilogram

vetemjöl, tillhörande första utbytesklassen — uttaget från 0 till och med 45

Ny utbytesklass

för finmalet

vete.

Jljöltyps
kommissionen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kommers
kollegium.

Generaltullstyrelsen

och

lantbruksstyrelsen.

Allmän utvidgning

av

rätten till

kvarnindustri
restitution.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

procent —, motsvarade 66 V4 kilogram vete och 25 kilogram vetemjöl av

andra utbytesklassen — uttaget från 45 till och med 70 procent — motsvarade

28 3/« kilogram vete. Därav följde att av den nya utbytesklassen

70 (45 + 25) kilogram vetemjöl borde motsvara 95 (66 V* + 28 */*) kilogram

vete och 100 kilogram vetemjöl sålunda motsvara 135.7 kilogram vete.

Kommerskollegium har den 21 augusti 1931 avgivit infordrat utlåtande

över nu förevarande framställning samt därvid tillstyrkt kommissionens

ifrågavarande förslag.

Generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen hava i utlåtanden den 24

september respektive den 19 juni 1931 förklarat sig ej hava något att erinra

mot bifall till mjöltypskommissionens framställning.

Skånes handelskammare har vidare i sin förutnämnda skrivelse den 16

oktober 1930 hemställt örn en sådan utvidgning av rätten till kvarnindustrirestitution,

att vid utförsel av rågmjöl, vetemjöl eller vetegryn restitution

av erlagd tull må medgivas för motsvarande kvantitet råg eller vete,

likgiltigt av vilket slag, som införts till riket. En dylik utvidgning av

kvarnarnas rätt till tullrestitution vore avsedd att tillerkänna dem en

förmån av i viss mån samma reella innebörd, som genom systemet med

utförselbevis lämnats spannmålshandeln.

De av kommerskollegium i ärendet hörda organisationerna hava tillstyrkt

Skånes handelskammares framställning jämväl i nu förevarande

del.

I sitt ovan omförmälda, den 24 september 1931 avgivna utlåtande hava

kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen beträffande

nu förevarande fråga hänvisat till den utredning, som lämnats i ett av

ämbetsverken den 5 februari samma år avgivet, vid Kungl. Maj:ts proposition

nr 159 till 1931 års riksdag fogat utlåtande angående utförselbevisens

verkningar m. m. Ämbetsverken hava därjämte framhållit, att gällande

importrestriktioner beträffande malen spannmål måste beaktas. Under

sålunda rådande ordning, som tillkommit i avsikt att stödja det svenska

jordbruket, ansåge sig ämbetsverken ej lämpligen kunna förorda, att

kvarnindustrien tillerkändes den ytterligare utvidgade rätt till tullrestitution,

som ifrågasatts. Redan gällande bestämmelser örn kvarindustrirestitution

tillerkände nämligen kvarnarna i fråga örn vissa förmalningsprodukter

en vidsträcktare rätt till tullrestitution än som i allmänhet tillkom

industrien. Utvidgades nu denna rätt till kvarnindustrirestitution

genom införande —- på sätt ovan föreslagits — av ny utby tesklass såväl

ifråga örn råg som vete, syntes så mycket mindre anledning föreligga att

tillmötesgå Skånes handelskammares framställning i nu ifrågavarande

del.

Departements- Vad först angår frågan örn införande i 4 § tullrestitutionsförordninchefeii.

gen av en utbytesklass för sammalet rågmjöl torde, såsom mjöltypskom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition Nr 167.

missionen framhållit, anledningen till att en sådan utbytesklass icke

kom att inflyta i nämnda författningsrum närmast hava varit svårigheten

att utöva effektiv kontroll över att mjölet icke uppblandades med

kli. Då kvarindustrien icke, på sätt kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

ifrågasatt, kan tillerkännas rätt till allmän industrirestitution

enligt 2 § nämnda förordning (se regeringsrättens utslag den 8 januari

1932 på besvär av aktiebolaget Saltsjöqvarn över beslut av generaltullstyrelsen

den 14 mars 1931), föreligger med nu gällande bestämmelser ingen

möjlighet för denna industri att erhålla restitution av erlagd tull vid utförsel

av sammalet rågmjöl. Genom inrättande av en särskild utbytesklass

för fullt utmalen råg skulle emellertid kvarnindustriens möjligheter

att med ekonomiskt förmånligt resultat utföra sådant mjöl avsevärt

förbättras. Då det av mjöltypskommissionen förordade systemet för

kontroll av utförselvarans beskaffenhet torde vara fullt betryggande, synes

icke något hinder föreligga att tillmötesgå Skånes handelskammares

av samtliga i ärendet hörda myndigheter och sammanslutningar tillstyrkta

framställning i denna del. Jag föreslår således, att för möjliggörande

av tullrestitution beträffande sammalet rågmjöl i nyssherörda författningsrum

införes en ny utbytesklass, vilken, såsom de i ärendet hörda

ämbetsverken föreslagit, torde böra omfatta ett utbyte av från 0 till och

med 100 procent. Vad beträffar vetemjöl och vetegryn finner jag, i likhet

med ämbetsverken, något behov av en motsvarande utbytesklass icke

föreligga. Vid beräknande av kvarnindustrirestitution torde 100 kilogram

rågmjöl, liänförligt till den föreslagna nya utbytesklassen, böra

motsvara samma kvantitet omalen råg.

De kontrollföreskrifter, som erfordras i anledning av ifrågakomna utbytesklass,

torde, såsom ämbetsverken framhållit, lämpligen erhålla plats i

den av Kungl. Majit med stöd av 13 § tullrestitutionsförordningen utfärdade

kungörelsen den 4 oktober 1929 (nr 308) nied tillämpningföreskrifter

till nämnda förordning. Därest den av mig nu föreslagna ändringen i

samma förordning’ vinner statsmakternas gillande, torde jag framdeles

få underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan örn därav föranledda

ändringar i nyssnämnda kungörelse.

I fråga örn mjöltypskommissionens av ämbetsverken tillstyrkta förslag

till införande av en ny utbytesklass för vetemjöl, uttaget från 0

till och med 70 procent, anser jag mig med hänsyn till vad mjöltypskommissionen

anfört höra förorda jämväl berörda förslag. Såsom kommissionen

framhållit, torde vid beräknande av kvarnindustrirestitution 100

kilogram vetemjöl av denna utbytesklass höra motsvara 135.70 kilogram

veto.

Vad slutligen angår Skånes handelskammares framställning örn en

sådan utvidgning av rätten till kvarnindustrirestitution, att vid utförsel

av exempelvis rågmjöl restitution skulle kunna medgivas av erlagd tull för

vare sig råg eller vete, varigenom kvarnindustrien skulle bliva delaktig

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sand. 139 haft. (Nr 167.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

av en systemet med utförselbevis motsvarande förmån, bar denna fråga

senast år 1929 varit föremål för statsmakternas bedömande. När dåvarande

chefen för finansdepartementet den 8 februari nämnda år anmälde

fråga om avlåtande till riksdagen av proposition med förslag till förordning

angående tullrestitution, anförde han — i anledning av framställning

från svenska kvarnföreningen av enahanda innebörd som den

nu förevarande — att, då bestämmelserna rörande utförselbevisen hade

provisorisk karaktär, det icke syntes lämpligt att vidtaga ifrågasatt ändring

i kvarnarnas restitutionsrätt. För egen del vill jag ansluta mig till

den sålunda uttalade uppfattningen. Jag hemställer således, under åberopande

i övrigt av vad de i ärendet hörda ämbetsverken anfört, att handelskammarens

framställning i nu berörda hänseende icke måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till förordning

om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 4 oktober 1929 (nr

307) angående tullrestitution samt hemställer, att Kungl. Majit måtte i

proposition föreslå riksdagen antaga samma förslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

320667. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 4 oktober 1929 s. 1 i texten
  2. BevU 1932:23 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 4 oktober 1929 s. 1 i texten