Sök i Ratio Lex

Angående anslag för utgivande av ersättning i vissa fall till strandägare för mistad fiskerätt m. m

1932-02-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:169, Angående anslag för utgivande av ersättning i vissa fall till strandägare för mistad fiskerätt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 169.

1

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för utgivande

av ersättning i vissa fall till strandägare för mistad

fiskerätt m. m.; given Stockholms slott den 26 februari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:

Genom en den 22 juni 1928 (nr 183) utfärdad lag, som trädde i kraft

den 1 juli samma år, har 3 § lagen den 27 juni 1896 (nr 42 s. 1) örn rätt

till fiske undergått sådan ändring, att varje svensk undersåte förklarats

äga rätt att, med vissa undantag, i Göteborgs och Bohus samt Hallands

län med rörlig redskap, vartill i förevarande fall hänföres jämväl mindre

ålryssja, utöva fiske eller agntäkt vid annans strand. I anslutning till

denna ändring i fiskerättslagen har den 22 juni 1928 utfärdats en sär
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 137 håfl. (Nr 169.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 169.

skild lag (nr 184) om ersättning till strandägare för mistad fiskerätt.

Enligt; sistsagda. lag gäller, att, örn ändringen i fiskerättslagen i

något fall skulle medföra, att varje svensk undersåte erhåller rätt att

utöva fiske med rörlig redskap, vartill även i detta fall hänföres jämväl

mindre ålryssja, vid strand inom Göteborgs och Bohus eller Hallands län,

där sådant fiske enligt äldre lag var förbehållet strandens ägare, ersättning

av statsmedel skall i närmare angiven ordning kunna utgå för värdet

av den förmån, som för strandägaren gått förlorad, därigenom att

fisket blivit fritt, så ock för förlust, som av sådan anledning eljest må

hava tillskyndats honom. Var rätten till fisket den 1 juli 1928 upplåten

åt annan, skall även denne njuta ersättning för honom åsamkad skada.

Vad sålunda i 1928 års ersättningslag stadgats om fiske skall enligt samma

lag äga motsvarande tillämpning beträffande agntäkt.

Enligt en den 6 juni 1930 (nr 197) utfärdad lag, som trädde i kraft den

1 juli samma år, har 3 § fiskerättslagen ytterligare ändrats sålunda, att

varje svensk undersåte förklarats berättigad att, med vissa undantag,

vid Skånes västra kust utöva fiske eller agntäkt vid annans strand.

Den 6 juni 1930 har därjämte genom en särskild lag (nr 198) angående utsträckt

tillämpning av 1928 års ersättningslag förordnats, att vad i

samma lag är stadgat för det fall, att fiske med rörlig redskap

vid strand inom Göteborgs och Bohus eller Hallands län blivit fritt, jämväl

skall äga tillämpning, såvitt sist berörda ändring i fiskerättslagen

medför, att varje svensk undersåte erhåller rätt att utöva fiske eller

agntäkt vid strand inom Skåne, där sådan rätt enligt äldre lag .var förbehållen

strandens ägare; dock att i avseende å fiske med fast redskap

ersättning skall utgå allenast, där strandägaren, med uteslutande av andra

fiskande, efter den 1 januari 1897 men före den 1 januari 1930 själv eller

genom annan tillgodogjort sig sådant fiske.

Genom proposition till innevarande års riksdag nr lil har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till dels

lag angående ändring av, jämte annat, 3 § fiskerättslagen dels ock lag angående

ytterligare utsträckt tillämpning av 1928 års ersättningslag. Förstnämnda

lagförslag innebär i huvudsak, att varje svensk undersåte skall

berättigas att, med vissa inskränkningar, i Uppsala, Stockholms, Södermanlands,

Östergötlands, Kalmar, Blekinge och Gotlands län inomskärs

idka strömmingsfiske med garn (skötar). Denna lag har föreslagits skola

träda i kraft den 1 juli 1932. Enligt förslaget till lag angående ytterligare

utsträckt tillämpning av 1928 års ersättningslag skall förordnas, att vad i

samma lag är stadgat för det fall, att fiske med rörlig redskap

vid strand inom Göteborgs och Bohus eller Hallands län blivit fritt, jämväl

skall äga tillämpning, såvitt den nu föreslagna ändringen i fiskerättslagen

medför, att varje svensk undersåte erhåller rätt att utöva strömmingsfiske

med garn (skötar) i fiskevatten inom Uppsala, Stockholms, Södermanlands,

Östergötlands, Kalmar, Blekinge och Gotlands län, där så
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 169.

dan rätt enligt äldre lag var förbehållen strandens ägare; dock att ersättning

skall utgå allenast, där strandägaren, med uteslutande av andra

fiskande, efter den 1 januari 1897 men före den 1 januari 1932 själv eller

genom annan tillgodogjort sig strömmingsfisket med garn.

Framställning om ersättning enligt 1928 års ersättningslag skall ske före

den 1 juli 1933. Enligt 1930 års ersättningslag skall motsvarande framställning

ske före den 1 juli 1935. I den nu föreslagna lagen örn ytterligare

utsträckt tillämpning av 1928 års ersättningslag är intagen bestämmelse,

att framställning örn ersättning, som där avses, skall ske före den

1 juli 1937.

Beträffande den i 1928 års ersättningslag stadgade ordningen för ersättnings

utbekommande torde böra erinras örn följande. Anspråk på ersättning

skall framställas i inlaga, som ingives till Konungens Befallningshavande

i det län, där stranden är belägen. När i rätt tid framställning

om ersättning gjorts, åligger det Konungens Befallningshavande att ofördröjligen,

jämte eget utlåtande, översända inlagan med därtill hörande

handlingar till kammarkollegium, som hai* att avgiva yttrande, huruvida

sådant fall är för handen, att ersättning bör utgå. Yttrandet skall genom

Konungens Befallningshavandes försorg tillställas ersättningssökanden

tillika med underrättelse örn vad han har att iakttaga för anspråkets fullföljande.

Har kammarkollegium förklarat, att ersättning bör utgå, skall

frågan örn ersättningens belopp prövas av tre i viss ordning irtsedda skiljemän.

Den, som ej nöjes med vad de flesta skiljemännen säga, äger draga

frågan under rättens prövning, så framt han instämmer sin talan inom

nittio dagar från det skiljemännens beslut tillställdes honom. Innefattar

kammarkollegii yttrande, att ersättning icke bör utgå, äger sökanden påkalla

rättens prövning av det väckta anspråket. Talan därom skall emellertid

av sökanden instämmas inom nittio dagar från det nämnda yttrande

kom honom till handa. Kostnaden för skiljemannaförrättning skall

gäldas av kronan.

Vad angår frågan örn statsverkets kostnader för gäldandet av ifrågavarande

ersättningar meddelade chefen för justitiedepartementet vid föredragningen

i statsrådet den 5 februari 1932 av förenämnda proposition

nr lil, bland annat, att i ersättningar på grund av 1928 års ersättningslag

dittills utbetalats omkring 40,000 kronor, vilket belopp avsett mistad

fiskerätt inom Göteborgs och Bohus län och av länsstyrelsen i nämnda

län utanordnats såsom förskottsmedel, ävensom att förslag till täckande

av sagda förskott oell den ytterligare ersättning, som intill nästa budgetårs

utgång kunde ifrågakomma, senare torde underställas Kungl. Maj:t

av chefen för jordbruksdepartementet.

Vissa kompletterande uppgifter hava sedermera genom jordbruksdepartementets

försorg införskaffats från länsstyrelserna i de av 1928 och 1930

års ersättningslagar berörda länen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:fs proposition Nr 169.

Departements
chefen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har meddelat, att ersättning

hittills blivit av skiljenämnd bestämd i sex fall till sammanlagi 43,600 kronor,

vartill komme kostnader för skiljenämndens ledamöter och sökandenas

kostnader, 3,489 kronor 50 öre, tillhopa 47,089 kronor 50 öre. Av sistnämnda

belopp hade länsstyrelsen redan utbetalat 44,644 kronor 50 öre.

Kammarkollegium hade i ytterligare tre fall förklarat vederbörande berättigade

till ersättning men ersättningarnas belopp bade i dessa fall icke

blivit bestämda av skiljenämnd. Ett ansökningsärende vore för närvarande

beroende, på kammarkollegii prövning. Anspråk på ersättning hade

framställts i. ytterligare åtta fall, men dessa ärenden bade ännu icke

kommit i det skick, att de kunnat överlämnas till kammarkollegium. Ett

fall, där .strandägaren klandrat kammarkollegii beslut, enligt vilket ersättning

icke skulle utgå, vore beroende på domstols prövning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län bar meddelat, att anspråk på ersättning

framställts bos länsstyrelsen i sju fall. Av dessa bade fyra fall prövats

av kammarkollegium, som i tre fall förklarat sökandena berättigade till

ersättning men i det fjärde fallet förklarat, att ersättning icke skulle utgå.

Återstående tre fall bade ännu icke slutbehandlats av länsstyrelsen.

I ett av de fall, där kammarkollegium förklarat sökandena berättigade till

ersättning, bade inför skiljenämnden framställts yrkande örn ersättning

med 30,000 kronor. Länsstyrelsen vore böjd att antaga, att de i ekonomiskt

avseende viktigaste ersättningsfrågorna för länets vidkommande vore

väckta genom de redan hos länsstyrelsen gjorda ansökningarna.

Länsstyrelsen i Hallands län bar meddelat, att någon framställning örn

ersättning hittills icke inkommit till länsstyrelsen. Från landsfiskalerna

inom länet hade länsstyrelsen emellertid inhämtat, att anspråk på ersättning

till ett belopp av sammanlagt omkring 55,000 kronor syntes komma

att framställas från strandägare inom länet.

Länsstyrelsen i Kristianstads län bär meddelat, att något anspråk på ersättning

hittills icke gjorts hos länsstyrelsen.

Genom de åren 1928 och 1930 vidtagna ändringarna i 3 § fiskerättslagen

bar varje svensk undersåte förklarats äga rätt att, med vissa undantag,

vid rikets västra kust utöva fiske även vid annans strand, såvitt angår

Göteborgs och Bohus samt Hallands län dock endast nied rörlig redskap.

Enligt den för årets riksdag framlagda propositionen örn ytterligare

ändring i nämnda paragraf m. m. förklaras vidare varje svensk

undersåte berättigad att, med vissa inskränkningar, vid rikets östra kust

från och med Uppsala län i norr till och med Blekinge län i söder samt

vid Gotlands kust inomskärs idka strömmingsfiske med garn (skötar).

Den lagstiftning, som sålunda redan genomförts eller nu framlagts till

genomförande, innebär i huvudsak allenast ett lagfästande av de regler

för fiskets utövande, som sedan gammalt tillämpats. Den till grund för

denna lagstiftning liggande utredningen har emellertid visat, att undantagsvis

fall kunna föreligga, då strandägaren med andras uteslutande

nyttjat fisket såsom honom ensam tillhörigt. De ifrågavarande lagstiftningsåtgärderna

hava ansetts icke böra genomföras utan att strandägaren

i dessa fall erhåller skäligt vederlag för den ekonomiska förlust,

som tillskyndas honom genom att fisket förklaras fritt. Genom den år

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 169. 5

1928 utfärdade lagren om ersättning: till strandägare för anstad fiskerätt

samt den därtill anslutna, år 1930 utfärdade lagen angående utsträckt

tillämpning av 1928 års ersättningslag oell det nu framlagda förslaget till

lag örn ytterligare utsträckt tillämpning av samma lag Ilar strandägarens

rätt till ersättning i angivna fall gjorts till föremål för reglering.

De ersättningar, som må tillkomma strandägarna, skola utgå av statsmedel,

och statsverket skall dessutom gälda kostnaderna för det skiljemannaförfarande,

som stadgats beträffande prövningen av ersättningarnas

belopp. Med hänsyn till den ovisshet, som förelegat i avseende å frågan,

örn och i vilken utsträckning samt vid vilken tidpunkt krav på ersättning

för mistad fiskerätt skulle komma att framställas från strandägarna,

har anslag för bestridande av statsverkets kostnader i angivna

hänseenden tidigare icke upptagits å riksstaten. Icke heller i riksstatsförslaget

för nästa budgetår har något anslag för ändamålet uppförts

eller beräknats. Nyligen har emellertid blivit upplyst, att numera i åtskilliga

fall anspråk på ersättning framställts, samt att en länsstyrelse

redan under förskottstitel utanordna! vissa belopp. I anledning härav

får jag efter samråd med chefen för finansdepartementet förorda, att för

ifrågavarande ändamål anslag för nästa budgetår äskas av riksdagen.

Irån detta anslag torde böra täckas dels nyssnämnda förskotterade belopp

dels ock de ytterligare ersättningar jämte kostnader för skiljemannaförfarande,

som kulma komma ifråga.

Vad angår storleken av det behövliga anslagsbeloppet föreligga icke

fullt säkra utgångspunkter för en beräkning. Verkställda kalkyler giva

emellertid vid handen, att anslaget, som torde böra erhålla karaktär av

extra förslagsanslag, för nästa budgetår bör upptagas med 60,000 kronor.

Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat, böra medel för ändamålet

kunna göras tillgängliga å riksstatsförslaget.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till ersättning i vissa fall till strandägare för

mistad fiskerätt m. m. för budgetåret 1932/1933 under

nionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

av 60,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 137 höft. (Nr 169.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:343 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för utgivande av ersättning i vissa fall till strandägare för mistad fiskerätt a1 i texten
  2. JoU 1932:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för utgivande av ersättning i vissa fall till strandägare för mistad fiskerätt s. 1 i texten