Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 5 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angåendepostsparbanken

1932-03-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:190, Med förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 5 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angåendepostsparbanken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning örn ändrad lydelse av § 5 förordningen

den 21 juni 1922 (nr 277) angåendepostsparbanken;

given Stockholms slott den 11 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikatiönsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av § 5

förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ola Jeppsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami 158 haft. (Nr 190.)

570 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 190

Förslag

till

Förordning:

om ändrad lydelse ar § 5 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277)

angående postsparbanken.

Härigenom förordnas, att § 5 förordningen den 21 juni 1922 angående

postsparbanken skall hava följande ändrade lydelse:

§5.

Granskning av och ränteanteckning i motbok sker i den ordning, generalpoststyrelsen

bestämmer.

Underlåter motboksägare att inom den tid, generalpoststyrelsen bestämmer,

för granskning och ränteanteckning förete motbok och yppar sig sedermera

skiljaktighet mellan motboken och postsparbankens räkenskaper, skola

räkenskaperna äga vitsord.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1932.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 190.

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström,

Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Jeppsson anför:

Förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken innehåller

under § 5 följande bestämmelse:

»I den ordning, generalpoststyrelsen bestämmer, bör motbok i och för

granskning och ränteanteckning mot kvitto avlämnas till postsparbanken.

Sedan sådan granskning verkställts, återställes motboken, i utbyte mot omförmälda

kvitto, till ägaren.

Underlåter motboksägare att inom den tid, generalpoststyrelsen salunda

bestämmer, till postsparbanken avlämna motbok, och yppar sig sedermera

skiljaktighet mellan motboken och postsparbankens räkenskaper, skola räkenskaperna

äga vitsord.»

I skrivelse den 2 mars 1932 har generalpoststyrelsen framlagt förslag till

ändrad lydelse av ifrågavarande författningsrum. Till stöd härför anför styrelsen

följande:

Av berörda stadgande föranledda närmare bestämmelser hava utfärdats

av generalpoststyrelsen. Enligt dessa skall för granskning och ränteanteckning

avsedd motbok av motboksägaren inneslutas i särskilt av postsparbanken

genom postanstalterna tillhandahållet kuvert och salunda inslagen

överlämnas till postanstalt för att under rekommendation befordras till postsparbanken

i Stockholm. Efter behörig granskning och ränteanteckning

återsändes boken från postsparbanken likaledes under rekommendation.

Postsparbanken har att för dessa försändelser vidkännas sedvanlig såväl

befordrings- som rekommendationsavgift, utgörande för befordran av en

postsparbanksbok i båda riktningarna sammanlagt en krona. Då antalet

postsparbanksböcker numera överstiger lx/2 miljon, blir den årliga portokostnaden

för detta slags försändelser ganska betydande. ,

Även i övrigt är nu tillämpade förfaringssätt för ränteinskrivnmgen förenat

med visså olägenheter för såväl postsparbanken som allmänheten. De

många tusentals motböcker. som i början av året dagligen ingå till postsparbanken,

kunna icke omedelbart handläggas, utan kunna motboksägarna vid

denna tid av året ofta nog icke återfå sina böcker förrän efter två h tre

veckor. De äro under denna tid förhindrade att göra såväl insättningar

som uttagningar i postsparbanken. .. .....

Inom postsparbanken hava vissa undersökningar gjorts rörande möjligheten

att i förberörda hänseende tillämpa ett för banken billigare samt för allmänheten

bekvämare förfaringssätt. Av undersökningarna, som dock icke äro

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

slutförda, Ilar framgått, att det icke är uteslutet, att ränteanteckningen skulle

med ledning av från postsparbanken lämnade uppgifter kunna ske å postanstalt,

där motbok företeddes. Motböckerna skulle således icke vidare behova

insändas till postsparbanken. Generalpoststyrelsen föreställer sig, att

sticke kan vara behövligt att i detalj redogöra för ett eventuellt blivande

nytt förfaringssätt.

Yör .at* möjbggöra en omläggning av ifrågavarande expeditionssätt, örn

detta skulle visa sig önskvärt, fordras emellertid omformulering av förenämnda

paragraf i postsparbanksförordningen.

På grund av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att Kungl. Majit

måtte till pågående riksdag framlägga förslag örn följande ändrade lydelse

av § 5 i postsparbanksförordningen:

»Granskning av och ränteanteckning i motbok sker i den ordning generalpoststyrelsen

bestämmer.

motboksägare att inom den tid, generalpoststyrelsen bestämmer,

för granskning och ränteanteckning förete motbok och yppar sig sedermera

skiljaktighet mellan motboken och postsparbankens räkenskaper, skola

rakenskaperna äga vitsord.»

Då goda skäl synas föreligga för en omläggning, på sätt generalpoststyrelsen

ifrågasatt, beträffande föi-f arings sättet vid granskning av och ränteanteckning

i postsparbankens motböcker, vill jag förorda, att härför erforderlig

ändring i § 5 postsparbanksförordningen vidtages. Jag tillstyrker

alltså, att proposition örn sådan ändring avlåtes till riksdagen. Den nya

bestämmelsen torde lämpligen böra träda i kraft den 1 juli 1932.

Departementschefen uppläser härefter upprättat förslag till förordning

örn ändrad lydelse av § 5 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående

postsparbanken samt hemställer, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till

antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm 1932. K. Jj. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:200 Riksdagens skrivelse Nr 200 a1 i texten
  2. BU 1932:38 Bankoutskottets utlåtande Nr 38 s. 5 i texten