Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om anstånd i särskilt fall med gälds betalning/

1932-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:198, Med förslag till lag om anstånd i särskilt fall med gälds betalning/

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

1

Nr 198.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

anstånd i särskilt fall med gälds betalning/ given

Stockholms slott den 12 mars 1932.

^ Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag örn anstånd i särskilt fall med gälds betalning.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 sami. 166 haft. (Nr 198.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 198.

Förslag

till

Lag

om anstånd i särskilt fall med gälds betalning.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Konungen åge, där det med hänsyn till svår penningkris prövas oundgängligen

nödigt för tillgodoseende av allmänt väl, efter hörande av fullmäktige i

riksbanken och i riksgäldskontoret medgiva gäldenär det anstånd med gälds

betalning, som av omständigheterna påkallas.

Sådant medgivande skall avse viss tid, högst en månad, med rätt för Konungen

att, då synnerliga skäl därtill äro, efter förnyat hörande av fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret bevilja förlängning med högst en månad

varje gång.

Medgives anstånd, åge Konungen tillika besluta anstånd med betalning av

offentliga avgifter, vilka icke kunna för gäld anses.

Medgivet anstånd må, när förhållandena därtill föranleda, av Konungen

återkallas.

2 §•

Medgivande av anstånd med gälds betalning må även innefatta förbud för

gäldenär att fullgöra betalning å tid, varunder anståndet gäller.

3 §•

Konungen åge utfärda de föreskrifter, som i följd av medgivande av anstånd

må anses nödiga dels rörande gäldenärs skyldighet att betala ränta å gäld, med

vars betalning anstånd gäller, dels rörande inskränkningar i borgenärs rätt att

hos domstol, överexekutor och utmätningsman utsöka sin fordran, att söka att

gäldenärs egendom avträdes till konkurs samt att i övrigt göra gällande rättsliga

verkningar av dröjsmål i avseende å betalningen, dels ock rörande uppskov

med försäljning av utmätt egendom.

4§.

Växel eller check må under den tid, anstånd gäller, icke uppvisas till betalning

eller protesteras för bristande betalning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 198.

3

5 §•

Är enligt lag eller författning borgenärs rätt beroende därav, att talan anhängiggöres

eller annan åtgärd vidtages inom viss tid, och kan i följd av anståndet

sådan åtgärd icke företagas, vare borgenärens rätt förvarad, där åtgärden

vidtages inom en månad efter hindrets upphörande; dock att i fråga örn

vad borgenären har att iakttaga för bevarande av växelrätt eller checkrätt skall

gälla vad därom särskilt stadgas.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet och gäller till den 1 juni

1932.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Utdrag av protokollet över justitiedepartements är enden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, ^Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:

»I gällande lag av den 18 september 1914 angående förordnande örn anstånd

med betalning av gäld (moratorium), innehållas bestämmelser örn rätt för Konungen

att, efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,

för viss tid besluta anstånd med betalning av gäld, örn i främmande europeisk

stat förordnats örn moratorium eller örn Sverige befinner sig i krig eller krigsfara.

Enligt lagen må under anståndet inbegripas även offentliga avgifter,

vilka icke kunna för gäld anses. Vidare meddelas bestämmelser beträffande

rätt att utfärda de föreskrifter, som i följd av förordnande örn anstånd må

anses nödiga dels rörande inskränkningar i borgenärs rätt att hos domstol,

överexekutor och utmätningsman utsöka sin fordran, att söka att gäldenärs

egendom avträdes till konkurs samt att i övrigt göra gällande rättsliga verkningar

av dröjsmål i avseende a betalningen, dels rörande uppskov med försäljning

av utmätt eller konkursbo tillhörig egendom, dels ock rörande gäldenärs

skyldighet att gälda ränta å gäld, med vars betalning anstånd åtnjutes. Ytterligare

stadgas i lagen förbud under anståndstid mot uppvisande av växel till

betalning och mot dess protesterande för bristande betalning samt meddelas

bestämmelser med avseende å vissa frister.

Även om denna lag på ett i många hänseenden lyckligt sätt lagt grunden

för en tillfredsställande moratoriereglering, ligger det i sakens natur, att de

förändringar på det ekonomiska området, som inträdde under och efter världskriget,

kommit vissa luckor i lagen att framträda. Härmed sammanhänger i

viss mån den brist i lagen, som måste anses ligga däri, att den utgår från att

moratorieförordnandet skall avse alla gäldenärer eller åtminstone viss grupp

av gäldenärer eller, med andra ord, vara vad man plägar kalla generalmoratorium,

vare sig det har karaktären av ett mer eller mindre allmänt generalmoratorium

eller är begränsat till vissa områden av förpliktelser.

I öppen dag ligger, att en moratorielag för att kunna fylla sin uppgift måste

vara fullt avpassad efter de olika behov, som vid en kritisk situation kunna

tänkas göra sig gällande. I överensstämmelse med denna uppfattning har jag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 198.

5

latit inom departementet upptaga moratorielagstiftningen i dess helhet till revision.

Emellertid torde frågan örn specialmoratorium vara av beskaffenhet att

böra erhålla sin lösning utan avbidan på slutförandet av nyssnämnda utredning.

I anledning härav har jag låtit utarbeta förslag till lag om anstånd i

särskilt fall med gälds betalning, avsedd att gälla till utgången av maj månad

detta år.

I fråga örn de särskilda paragraferna i förslaget får jag anföra följande:

1 §•

I denna paragraf behandlas till en början förutsättningarna för att ett specialmoratorium

må kunna meddelas. Med hänsyn dels till de betänkligheter,

som över huvud göra sig gällande med avseende å ingrepp i enskildas rättigheter,

dels ock till de ingripande verkningar, som ett moratorium utövar därigenom,

att anståndet för en gäldenär lätt undanröjer förutsättningarna för

därav drabbade borgenärer att i sin ordning fullgöra sina förpliktelser, har det

som en oeftergivlig fordran för beviljande av specialmoratorium synts böra

krävas, att detta med hänsyn till svår penningkris prövas oundgängligen nödigt

för tillgodoseende av allmänt väl. Brister i det särskilda fallet denna

allmänna förutsättning, lärer frågan örn beviljande av specialmoratorium ej

böra upptagas. Bland andra faktorer av betydelse vid avgörande, örn specialmoratorium

bör beviljas, må för övrigt nämnas frågan, huruvida anståndet

kommer att medverka till att gäldenärens förmåga att göra rätt för sig ökas.

Prövningen, huruvida förutsättning för specialmoratorium föreligger, föreslås

skola tillkomma Konungen. Prågan örn beviljande av ifrågavarande slags

moratorium är tydligen i allmänhet av den brådskande art, att, i likhet med

vad i viss utsträckning skett i 1914 års moratorielag, en delegation av riksdagens

medbestämmanderätt är oeftergivlig. Då det emellertid lärer vara lämpligt,

att förordnande örn moratorium eller örn förlängning därav ej gives utan

hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, har förslaget avfattats

i enlighet därmed. Skulle fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

avstyrka en dylik åtgärd, torde, såsom vid tillkomsten av gällande moratorielag

framhölls, förordnande örn moratorium eller om förlängning därav icke

böra komma i fråga.

Ett specialmoratorium bör naturligen i möjligaste mån begränsas med avseende

jämväl å tiden för dess giltighet. På grund därav föreslås i förevarande

paragraf, att moratoriet må avse allenast viss tid, högst en månad, dock

att Konungen må, då synnerliga skäl därtill äro, kunna förlänga detsamma.

Även varje förlängning torde böra avse blott en månad och förutsätta förnyat

hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Stadgandet i 1 § tredje stycket står i överensstämmelse med innehållet i

1 § fjärde stycket moratorielagen. Vad i moratorielagen i detta avseende föreskrives

torde lämpligen böra lagfästas även med avseende å specialmoratorium.

Oavsett den tid, för vilken moratorium meddelats, bör Konungen äga att, örn

förhållandena därtill giva anledning, återkalla detsamma. Bestämmelse härom

har upptagits i sista stycket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

§ 2.

Enligt den moderna uppfattningen av moratoriet åsyftas därmed icke så

mycket att tillgodose de särskilda gäldenärernas eller borgenärernas behov som

fastmera det allmännas intresse. I statens eget intresse ligger, som det yttrats,

att kreditförhållandena inom samhället icke få sammanstörta eller alltför

våldsamt rubbas. Ett under världskriget starkt förnummet intresse var att förhindra

betalning av gäld till fienden. Även under fredstid kan det, för att anföra

ett ytterligare exempel, vara ett statsintresse, att icke genom onaturligt stor

efterfrågan på utländskt betalningsmedel den svenska valutans värde för starkt

pressas.

I det anförda ligger, att moratoriet under vissa omständigheter icke bör betraktas

blott som en rätt för vederbörande gäldenär eller borgenär. Det kan

med andra ord vara ett statens intresse, att moratoriet gestaltas som ett s. k.

tvångsmoratorium, som skall genomföras oberoende av om det leder till fördel

eller nackdel för vederbörande gäldenärer eller borgenärer.

I enlighet med denna uppfattning föreslås i 2 §, att förordnande örn anstånd

med betalning av gäld även må innefatta förbud för gäldenär att betala gäld å

tid, varunder anståndet gäller.

3 §.

Denna paragraf överensstämmer till innehållet i huvudsak med 3 § samt 2 §

första stycket moratorielagen. Bestämmelser i dessa ämnen äro tydligen av

samma behov påkallade i fråga örn specialmoratorium som beträffande generalmora

torium.

4 §>

Vad moratorielagen i 2 § andra stycket, vad angår växel, innehåller beträffande

generalmoratorium föreslås här skola gälla jämväl med avseende å specialmoratorium

och utsträckas även till check. Stadgandets behövlighet och berättigande

torde icke behöva närmare motiveras.

5 §.

Förevarande paragraf överensstämmer i det väsentliga med 2 § tredje stycket

moratorielagen, men företer den olikheten, att paragrafen avser ej blott

växel utan jämväl check. I samband därmed står, att hänvisning skett — i

stället för till viss paragraf — till vad i ämnet särskilt är stadgat.

Lagen föreslås skola träda i kraft omedelbart vid utfärdandet.»

Föredraganden uppläser härefter förslaget till lag orri anstånd i särskilt fall

med gälds betalning av den lydelse, bilaga1 till detta protokoll utvisar, samt

hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 198.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Marits lagråd den 27 februari

1932.

N ärvarande:

justita eråden Christiansson,

Edelstam,

Stenbeck,

regeringsrådet Afzelius.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 26 februari 1932, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om anstånd i särskilt fall med gälds betalning.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsrådet Hugo Wikander.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 12 mars 1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler lagrådets den

27 februari 1932 avgivna yttrande över det den 26 i samma månad till lagrådet

remitterade förslaget till lag örn anstånd i särskilt fall med gälds betalning;

därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats

utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

320925

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. 1LU 1932:45 Memorial angående arvoden åt särskilda föredragande inom första lagutskottet m. m. s. 1 i texten
  2. 1LU 1932:46 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 260 med förslag till lag erm anstånd i särskilt fall med gälds betalning dels ock väckta motioner örn s. 3 i texten
  3. Rskr. 1932:78 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition med förslag till lag om anstånd i särskilt fall med gälds betalning. a1 i texten
  4. 1LU 1932:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag om anstånd i särskilt fall nied gälds betalning. s. 1 i texten