Angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna
1932-03-11 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:199, Angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.
1
Nr 199.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för de
statsunderstödda växtförädlingsanstalterna; given Stockholms
slott den 11 mars 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majlis
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regentevi i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström.
Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmräck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, har Kungl. Majit under
punkterna 77 respektive 78 föreslagit riksdagen att, i avbidan på de
propositioner i ämnet, som kunde varda förelagda riksdagen, för budgetåret
1932/1933 beräkna dels för Sveriges utsädesförening ett extra anslag
av 248,000 kronor, dels ock för understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm ett extra anslag av 75,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 107 haft. (Nr 199.)
1
1930 ars
riksdag.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.
Till uppehållande av Sveriges utsädesförenings verksamhet har riksdagen
från och med 1905 årligen anvisat medel. För ändamålet hava såsom
extra anslag anvisats för budgetåret 1930/1931 244,700 kronor och för
innevarande budgetår 248,000 kronor, därav 144,415 kronor till uppehållande
av föreningens vetenskapliga verksamhet och för ledning av och
samarbete med föreningens filialer samt 103,585 kronor till uppehållande
av verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar
län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län, Jämtland och
Luleå.
Anslaget har plägat bestämmas till skillnaden mellan föreningens beräknade
utgifter och inkomster. Bland de senare märkes särskilt den av
allmänna svenska utsädesaktiebolaget till föreningen, enligt dem emellan
ingånget avtal, utgivna ersättningen för övertagande av frän föreningen
utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter. För tiden till och med
den 30 juni 1933 gäller härutinnan ett den 3 mars 1930 dagtecknat avtal
mellan nämnda kontrahenter, vilket avtal av Kungl. Majit genom skrivelse
den 14 mars 1930, nr 271, för yttrande underställdes riksdagen. Enligt
12 § i avtalet har bolaget att till föreningen erlägga dels en årlig
grundavgift av 60,000 kronor, dels ock, för den händelse att bolagets årliga
försäljning av föreningens originalvaror skulle överstiga 1,500,000
kronor, en tilläggsavgift av två procent av den överskjutande försäljningssumman
för dylika originalvaror.
Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
WeibuUsholm har riksdagen från och med budgetåret 1924/1925 årligen
anvisat extra anslag. Anslaget har för skilda år uppförts med något
olika belopp. För budgetåret 1930/1931 liksom för innevarande budgetår
har anslaget uppförts med 75,000 kronor.
Framställningar föreligga nu örn äskande hos riksdagen av anslag för
budgetåret 1932/1933 för såväl Sveriges utsädesförenings verksamhet som
den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Innan jag
närmare ingår på dessa anslagsärenden, torde jag i detta sammanhang
få beröra en med anledning av begäran av 1930 års riksdag verkställd
utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna.
I. Verkställd utredning rörande de statsunderstödda växtförädlings
anstalterna.
Såsom nyss erinrats underställde Kungl. Majit genom skrivelse den 14
mars 1930, nr 271, riksdagen ett förslag till förnyat avtal mellan Sveriges
utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget, avsett att gälla
för viss tid efter den 30 juni 1930.
Uti sitt över Kungl. Majits berörda skrivelse avgivna utlåtande den 6
maj 1930, nr 71, uttalade jordbruksutskottet — jämte det utskottet förord
-
3
Kungl. Maj:ts proposition Kr 199.
dadé, att avtalet skulle atilia under tre ar intill den 1 juli 1933 — att utskottet
förutsatte, att Kungl. Majit skulle under tiden för omförmälda
avtals giltighet låta verkställa den närmare utredning, som vore erforderlig
för ett säkrare bedömande av betingelserna för att kunna på ett för
den till största delen med statsmedel uppehållna utsädesföreningen och
för den växtodlande allmänheten så ekonomiskt fördelaktigt sätt som
möjligt i marknaden utföra från föreningen utgående nya sorter och
stammar. Vid utredningen borde jämväl undersökas annan, eventuellt
möjlig utväg för förädlingsmaterialets utnyttjande än den för närvarande
anlitade ävensom huruvida icke nya grunder för beräknande av statsbidraget
till föreningen kunde tillämpas; och ifrågasatte utskottet, örn icke,
i stället för ett årligen med ledning av uppgjord stat beräknat belopp, kunde
utgå ett lämpligt avvägt fixerat anslag, varmed föreningen hade att
räkna vid den årligen återkommande planläggningen av dess verksamhet.
Utskottet förväntade, att det förslag härutinnan, vartill den förutsatta
utredningen kunde komma att leda, förelädes senast 1932 års riksdag, på
det att riksdagen i god tid föro avtalstidens utgång kunde taga ställning
till frågan. I samband med utredningen borde enligt utskottets mening
givetvis även komma i betraktande, vilken ställning den andra statsunderstödda
växtförädlingsanstatlen, Weibullsliolm, ur statens synpunkt
lämpligen borde intaga. Likaledes syntes böra uppmärksammas dessa
båda anstalters inbördes ställning.
Sedan riksdagen, med godkännande av jordbruksutskottets nämnda utlåtande,
i skrivelse den 31 maj 1930, nr 321, anhållit örn utredning rörande
de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna med beaktande därvid av
vad utskottet anfört, tillkallade jag, jämlikt Kungl. Martts bemyndigande
den 28 augusti 1930, tre utredningsmän att verkställa den av riksdagen
begärda utredningen.
Såsom jag redan i statsverkspropositionen omförmälde hava förenämnda
utredningsmän (växtförädlingsutredningen) den 10 december 1931 avlämnat
betänkande med utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna
(st. off. utr. 1931: 34).
I sin allmänna motivering framhålla utredningsmännen beträffande
växtförädlingens betydelse för vårt land, att en på vetenskapliga grunder
bedriven växtförädling även för framtiden är av behovet påkallad och att
densamma i flera avseenden behöver utvidgas. Dess åsidosättande skulle
enligt utredningsmännens mening för landet innebära en stor förlust.
Enär växtförädlingsverksamheten måste arbeta på lång sikt och då det
visat sig icke vara möjligt att från utövarna av den merkantila exploateringen
av förädlingsresultaten erhålla ett mot förädlingskostnaderna
svarande vederlag, hade man enligt utredningsmännens uppfattning att
räkna med, att understöd från det allmännas sida även i fortsättningen
Växtförädling
suf redningen.
Allmän
motivering.
4 Kungl. Majus proposition Nr 199.
komme att i stor utsträckning krävas för växttörädlingsverksauihetens
upprättiiallande.
Vid övervägande av olika åtgärder avseende växtförädlingsverksamhetens
vid Svalöv framtida organisation kava utredningsmännen ansett
sig kunna konstatera, att den nuvarande organisationen av själva iörädlingsarbetet
i allt väsentligt fungerat på ett tillfredsställande sätt. 1
överensstämmelse härmed kava utredningsmännen vid planläggandet av
ifrågavarande organisationsuppgift utgått ifrån, att de i vårt land pä
grund av erfarenheten tillämpade formerna för verksamheten borde i
stort sett även framdeles upprätthållas, men att å andra sidan brister och
olägenheter vid densamma borde i möjligaste mån elimineras.
De anmärkningar, som framförts mot den vid Svalöv bedrivna växter
ädlingsverksamketen, rikta sig enligt utredningsmännen huvudsakligen
mot det ekonomiska förhållandet såväl mellan utsädesföreningen och
bolaget som ock mellan dessa kontrahenter och staten. Utsädesföreningen
och bolaget hade skilda förvaltningar, varav avsevärda olägenheter förorsakades.
Den ena institutionen hade intet inflytande på den andras förvaltning
och ekonomi. För ernående av största möjliga ekonomisering
vore denna anordning mindre ändamålsenlig. Det ekonomiska förhållandet
mellan nämnda kontrahenter och staten vore icke heller tillfredsställande.
Bestridandet av kostnaderna för själva växtförädlingsverksainketen
vore nämligen för närvarande ordnat så, att staten tillsköte allt erforderligt
rörelsekapital utöver föreningens egna mycket begränsade inkomster
samt bolagets årliga bidrag. Det vore icke för bolaget och knappast
ens för föreningen av något verkligt intresse, att förädlingskostnaderna
kölles inom rimliga gränser.
Utredningsmännen anse vidare, att den särskilt vid Svalöv anlitande organisationen
för förädlingsprodukternas exploatering ur olika synpunkter
givit anledning till erinran. Sålunda skulle alltför många genom förädlingsverksamheten
erhållna nya sorter hava utsläppts i marknaden,
och föga reellt inflytande från det allmännas sida hade kommit att utövas
på de priser, till vilka växtförädlingens produkter tillliandahölles
jordbrukarna.
För att råda bot på ifrågavarande missförhållanden är det enligt utredningsmännens
åsikt nödigt, att ändring av den nuvarande organisationen
genomföres. Utredningsmännen hava funnit det därvid vara angeläget
att, till åstadkommande av ett mera ekonomiskt tillfredsställande
resultat av verksamheten i dess helhet, växtförädlingen och exploateringen
av dess produkter förläggas under en och samma ledning. Samtidigt
borde emellertid staten beredas sådant inflytande över växtförädlingen,
att garantier i möjligaste mån vunnes för dennas upprätthållande i en
med hänsyn till jordbrukets krav önskvärd omfattning och på en fullt
tillfredsställande nivå. Med iakttagande av dessa synpunkter, framhålla
utredningsmännen, bade organisationsförslaget utarbetats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 199. •>
Utredningen utmynnar i förslag örn bibehållande av växtförädlingsanstalterna
vid Svalöv och Weibullsholm såsom självständiga och av varandra
oberoende företag, båda understödda av statsbidrag.
Vidkommande växtförädlingsverksamheten vid Svalöv föreslås sådan
ändring av den nuvarande organisationen, att den av utsädesföreningen
och utsädesbolaget utövade växtförädlingen respektive exploateringen av
dess produkter sammanföras under gemensam ledning. Den samfällda
verksamheten avses att bedrivas antingen av ett enskilt eller av ett statligt
affärsföretag, med anledning varav två olika alternativ framlagts.
Statens medverkan påkallas i båda fallen.
Enligt det första alternativet föreslås staten övertaga Sveriges
utsädesförenings för växtförädlingen använda egendom och med nyttjanderätt,
mot viss arrendeavgift, upplåta denna till ett enskilt bolag
eventuellt, efter framdeles förda förhandlingar, allmänna svenska utsädesaktiebolaget
— vilket bolag förutsättes skola enligt vissa för verksamhetens
organisation närmare angivna bestämmelser bedriva växtförädling
i minst samma omfattning, som utsädesföreningen nu utövar, samt tillika
omhänderhava exploateringen av förädlingsprodukterna.
Värdet av utsädesföreningens för överlåtelse ifrågakommande egendom
har med ledning äv föreningens balansräkning för år 1930 enligt vissa
grunder beräknats till 396,344 kronor, vari ingå tillgångar vid huvudanstalten
till ett belopp av 364,750 kronor samt vid filialerna till ett belopp
av 31,594 kronor. Med nyttjanderätt avses att till bolaget upplåta
större delen av den vid huvudanstalten och filialerna förefintliga egendomen.
Den årliga arrendeavgiften har såvitt angår den från huvudanstalten
upplåtna egendomen beräknats efter 4.5 procent av värdet av
denna och sålunda upptagits till 15,300 kronor. Angående dispositionen
av den vid filialerna befintliga egendomen lämnas närmare redogörelse
i samband med övriga filialerna berörande frågor.
Statsbidrag till växtförädlingsarbetets bedrivande avses tillkomma bolaget
med belopp, motsvarande hälften av bolagets enligt vissa grunder
beräknade årliga kostnader för själva förädlingsverksamheten. Enligt
preliminär beräkning, vilken uppgjorts med ledning av föreningens inkomster
och utgifter för budgetåret 1931,1932, skulle vid tillämpning av
nämnda beräkningsgrunder statsbidraget till huvudanstaltens verksamhet
under sagda budgetår hava uppgått till 101,900 kronor. För statsbidrags tillgodonjutande
föreslås vissa villkor, i huvudsak innefattande allmänna föreskrifter
med avseende å växtförädlingsverksamhetens organisation och
bedrivande samt befogenhet för lantbruksstyrelsen att handhava överinseendet
över såväl förädlingsverksamheten som ock bolagets i samband
därmed stående affärsverksamhet.
Enligt det andra alternativet skulle ett huvudsakligen av staten
bildat aktiebolag förvärva såväl den av Sveriges utsädesförening för
växtförädlingsarbetets bedrivande använda egendomen som ock de
Utreilniugsroännens
förslag.
6
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 199.
av allmänna svenska utsädesaktiebolaget för exploateringen av föreningens
förädlingsprodukter disponerade tillgångarna. Värdet av den för
överlåtelse ifrågakommande, utsädesföreningen tillhöriga egendomen kai''
därvid uppskattats efter enahanda grunder, som under första alternativet
angivas, och upptages sålunda till 364,750 kronor. Från utsädesbolaget
förutsattes det statliga bolaget övertaga tillgångar till ett uppskattat
värde av 3,871,000 kronor. Värdet av de för växtförädlingen och exploateringen
av förädlingsprodukterna erforderliga, för bolagets förvärv avsedda
tillgångarna beräknas sålunda till ett sammanlagt belopp av
4,235,750 kronor. Bolagets kapitalbehov Ilar uppskattats till omkring
7,300,000 kronor. Häri ingår dels det nyssnämnda, för egendomsinlösen
beräknade beloppet, 4,235,750 kronor, dels ock ett rörelsekapital av 3,051,800
kronor. Av det nya bolagets aktiekapital, förslagsvis 6,000,000 kronor,
ifrågasättes staten övertaga 5,000,000 kronor i form av stamaktier, under
det att återstoden i form av preferensaktier skulle lämnas till teckning av
vissa av Kungl. Maj:t utsedda enskilda personer, representerande sammanslutningar
på jordbrukets område m. fl. I avseende å rörelsens bedrir
vande, statsbidrag m. m. föreslås i huvudsak enahanda bestämmelser som
beträffande det första alternativet. Utredningsmännen hava ansett det
andra alternativet i högre grad än det första tillgodose vissa ur det allmännas
synpunkter angelägna intressen samt förordat, att detta lägges till
grund för den blivande organisationen.
För att bättre tillgodose växtförädlingen inom mellersta och norra Sverige
hava utredningsmännen föreslagit, att utsädesföreningens XJltunaoch
Väs t er norr lo n dsf il lalér ombildas till en mellansvensk, respektive en
norrländsk fullständig växtförädlingsstation samt att till den senare för
den norrländska s. k. innerbygden anknytes en substation, till vilken Jämfclandsfilialen
avses ombildad. Enligt närmare specificerade, approximativa
beräkningar skulle engångskostnaderna för växtförädlingsstationerT
nas upprättande uppgå till följande belopp, nämligen för stationen vid Ultuna
till 210,000 kronor, kostnader för uppförande av bostäder åt tjänstemännen
därvid oberäknade, för stationen vid Lännäs, Västernorrlands län,
till 60,000 kronor och för substationen vid Torsta, Jämtlands län, till 4,000
kronor eller till sammanlagt 274,000 kronor. Körande växtförädlingsstationernas
organisation föreslås närmare föreskrifter. Verksamheten vid
stationerna förutsättes ingå såsom ett led i verksamheten hos ettdera av
de förenämnda bolagen. Vid det första alternativet skulle engångskostnaderna
för stationernas upprättande bestridas av staten och egendomen
med nyttjanderätt upplåtas till det enskilda bolaget. Den årliga arrendeavgiften
ilar därvid beräknats efter 4.r, procent av värdet av till bolaget
upplåten egendom och sålunda uppskattats till 13,308 kronor. Vid det
andra alternativet förutsättes det statliga bolaget bestrida engångskostnaderna
i fråga. De årliga driftkostnaderna, inklusive arrendeavgift,
hava för den mellansvenska, respektive den norrländska förädlingsstatio
-
7
Kungl. Maj.-ts proposition Nr lif9.
nen jämte dess substation beräknats uppgå till 67,901, respektive 54,417
kronor. Statsbidrag till verksamheten vid förädlingsstationerna föreslås
utgå till den mellansvenska stationen med 65 procent av nettokostnaden
för förädlingsverksamheten och till den norrländska stationen jämte dess
substation med 90 procent av sagda nettokostnad. Det årliga statsbidraget
till ifrågavarande växtförädlingsstationer beräknas, hänfört till nämnda
driftkostnader, uppgå till 93,100 kronor.
Av utsädesföreningens övriga filialer hava utredningsmännen ansett
filialerna i Kalmar, Östergötlands och Värmlands län samt eventuellt
även filialen i Norrbottens län böra ombildas till s. k. sortprövningsstationer.
Filialen i Skaraborgs län anses böra nedläggas och sortprövningsverksamheten
för ifrågavarande område förläggas till Lanna försöksgård.
Frågan örn sortprövningsstationernas blivande organisation
föreslås böra närmare övervägas i samband med utredningen angående
ordnandet i allmänhet av försöksväsendet på jordbruksområdet. Filialerna
i fråga förmenas dock böra tillsvidare i befintligt skick övertagas av
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och inordnas
under denna anstalts förvaltning. Den årliga driftkostnaden för varje
sortprövningsstation beräknas endast obetydligt överstiga kostnaden för
motsvarande filial.
För bedömande av de genom växtförädlingsverksamheten framkomna
nya växtsorternas odlingsvärde anse utredningsmännen en officiell
sortprövning vara synnerligen viktig. Enligt utredningsmännens förslag
skulle sortprövningens första moment, nämligen sorternas odling i jämförande
försök, äga rum, förutom vid statens försöksgårdar, jämväl vid
de nyupprättade sortprövningsstationerna ävensom vid annan statlig eller
statsunderstödd försöksverksamhet av sådan art, att därpå kunde
grundas ett tillförlitligt bedömande av sorternas odlingsvärde. Det bär
förutsatts ankomma på centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
att i fråga örn denna del av sortprövningen meddela föreskrifter
och utöva ledning. För det andra ledet av sortprövningen, d. v. s. bedömandet
av de vid de jämförande försöken framkomna resultaten, föreslå
ntredningmännen inrättandet av en särskild institution, förslagsvis benämnd
växtförädlingsrådet.
Slutligen hava utredningsmännen med avseende på kontrollen över försäljningen
ar äe statsunderstödda växtförädlingsanstalternas förädlingsprodukter
uppställt två alternativa förslag. Det ena åsyftar, att de växtförädlande
bolagen själva skola omhänderhava hela kontrollen, dock att
sortäkthetskontrollen skall verkställas av statens centrala frökontrollanstalt.
Enligt det andra alternativet skall kontrollen överlämnas åt statens
centrala frökontrollanstalt, därvid emellertid bolagen själva böra
handhava stamsädeskontrollen och den förberedande kvalitetskontrollen.
Utredningsmännen förorda för sin del, att bolagen böra tillerkännas valfrihet
mellan de föreslagna alternativa anordningarna. Sortäkthetskon
-
Yttranden.
8 Kunut. Maj:ts proposition Nr 199.
trollen förutsattes sålunda under alla omständigheter böra uppdragas åt
statens centrala frökontrollanstalt.
Växtförädlingsanstalten vid Weibuttsholni föreslås, såsom nyss berörts,
bibehållen såsom särskild växtförädlingsanstalt, i likhet med Svalövsanstaiten
understödd med statsbidrag. Såsom betingelse för dylikt bidrag
förutsättes växtförädlingsverksamheten organiserad efter enahanda
grunder, som av utredningsmännen vidkommande Svalövsanstalten föreslagits.
Statsbidrag, till beloppet beroende av den omfattning, vari verksamheten
vid anstalten kommer att upprätthållas, anses likaledes böra
utgå enligt för Svalövsanstaltens vidkommande föreslagna grunder. Enligt
preliminär beräkning skulle vid verksamhetens uppehållande i nuvarande
omfattning statsbidrag komma att utgå med 83,300 kronor. Därest
av ekonomiska skäl eller eljest verksamhetens omfattning inskränkes,
förutsättes statsbidraget skola reduceras i förhållande till därav föranledd
kostnadsminskning. För statsbidrags tillgodonjutande föreslås liknande
villkor, som ansetts böra gälla i fråga örn statsunderstöd till den
vid Svalöv bedrivna förädlingsverksamheten.
Övei utiedningsmännens betänkande och förslag hava yttranden avgivits
av statskontoret, lantbruksstyrelsen, kanslersämbetet för rikets universitet,
matematisk-naturvetenskapliga sektionen av filosofiska fakulteten
i Lund och det större akademiska konsistoriet därstädes, styrelsen för
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, styrelsen för staten
centrala frökontrollanstalt, lantbrukshögskolekommitterade, Sveriges
utsädesförening, allmänna svenska ntsädesaktiebolaget, W. Weibull aktiebolag,
styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län
samt av följande hushållningssällskaps förvaltningsutskott, nämligen Uppsala
läns, Ostergötlands läns, Kalmar läns södra, Göteborgs och Bohus läns,
Älvsborgs läns norra, Skaraborgs läns, Värmlands läns, Kopparbergs läns,
Jämtlands läns, Västernorrlands läns, Västerbottens läns och Norrbottens
läns. Vidare hava Halmstadsortens lantbruksklubb och södra Hallands
lantbruksklubb yttrat sig i frågan. Slutligen har W. Weibull aktiebolag
inkommit med ytterligare en skrift i ärendet.
Samtliga dem, som sålunda yttrat sig, hava — med undantag i huvudsak
allenast för W. Weibull aktiebolag, som dock uttalat sig endast örn
förslaget i vad det avser bolagets verksamhet — i allt väsentligt ställt sig
avvisande mot. utredningsmännens förslag. Särskilt har förslaget rörande
omorganisation av verksamheten vid Svalöv uppkallat bestämda
gensagor från så gott som alla håll.
I vissa yttranden framhålles, att Svalövsinstitutionen i sin nuvarande
form kan anses såsom landets officiella organ för växtförädlingsfrågor,
vilken institution sedan lång tid tillbaka framgångsrikt utvecklat sig till
en fast och bärkraftig praktiskt-vetenskaplig organisation, som vore ett
mönster för officiell växtförädling och haft grundläggande betydelse för
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 19y.
hela dea moderna växtförädlingen samt för landets jordbruk. Denna välkända
och internationellt erkända anstalt borde ej nedbrytas och ersättas
med en organisation efter oprövade linjer, och detta så mycket mindre
som utredningsmännen själva uttalat, att det nuvarande färädlingsarbetet
vid Svalöv i allt väsentligt fungerat på ett tillfredsställande sätt.
Den av utredningsmännen förordade sammanföringen till ett företag,
ett affärsbolag, av det vetenskapliga förädlingsarbetet och den merkantila
verksamheten för förädlingsprodukternas exploatering har i åtskilliga
yttranden betecknats innebära en allvarlig fara för den fria vetenskapliga
forskningen. Det har anförts, att den första förutsättningen för
att en vetenskaplig växtförädlingsverksamhet skulle kunna fylla sin uppgift
till gagn för jordbruket vore, att vetenskapsmännen stöde oberoende
av merkantila synpunkter och intressen. Att ställa förädlingsverksamheten
under ett bolags affärsmässiga ledning skulle dels menligt inverka
på möjligheterna för anstalten att, såsom hittills, utföra officiella och opartiska
undersökningar samt förvärva och behålla verkligt dugande vetenskapsmän,
dels ock på ett ofördelaktigt sätt påverka förädlingsarbetets
inriktning och omfattning. Av matematisk-naturvetenskupliga sektionen
vid Lunds universitet har framhållits, att förflyttningen på sin tid av universitetets
institut för ärftlighetsforskning till utsädesföreningens anstalt
i Svalöv förutsatte det förhållandet, att föreningen vore en fullt självständig
vetenskaplig institution, skild från merkantila synpunkter och intressen.
Från olika håll har vidare mot utredningsmännens organisationsförslag
erinrats, att statsverkets kostnader härigenom skulle ökas, att ett avsevärt
kapitalutlägg bleve ofrånkomligt samt att statlig affärsverksamhet
icke plägade giva gynnsamt ekonomiskt resultat. Körande förslagets
statsekonomiska sida bär statskontoret framhållit bland annat följande.
Båda de alternativa förslagen torde för statsverket komma att medföra
betydande kapitalutlägg och högst avsevärda ekonomiska risker, i all
synnerhet örn den samfällda verksamheten för växtförädling och produkternas
affärsmässiga exploatering skulle utövas av ett statligt bolag, i
vilket även enskilda intressen bereddes delaktighet. Vid alternativet med
ett bolag, däri staten skulle teckna stamaktier för 5,000,000 kronor, å vilka
högst 4.5 procent utdelning skulle erhållas och detta först sedan de enskilda
aktieägarna å av dem innehavda preferensaktier erhållit utdelning,
skulle, i den mån full förräntning icke kunde påräknas å stamaktierna,
det för förvärv av dessa erfoiderliga kapitalet enligt de regler, som
numera vunnit tillämpning i fråga örn anvisande av anslag till kapitalökning,
få anskaffas genom ianspråktagande av andra statsinkomster än
lånemedel. Att å riksstaten uppföra ett nytt kapitalinvesteringsanslag
å 5,000,000 kronor, för vars täckning skattemedel till betydande belopp
måsto anlitas, vore knappast tillrådligt med hiinsyn till nuvarande statsbudgetära
läge. Aven vid det andra alternativet erfordrades ett avsevärt
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.
kapitalutlägg av statsmedel med ty åtföljande ekonomiska risker för
statsverket.
I avseende å utredningsmännens förslag örn viss indragning av utsädesföreningens
filialer laar så gott som enstämmigt framhållits, att filialernas
verksamhet varit och fortfarande vore av betydande värde för växtförädlingsverksamheten,
då de möjliggjorde en efter landets växlande odlingsförhållanden
anpassad växtförädling. Från representanter för de
delar av landet, där enligt förslaget en indragning av filialer skulle ske,
framhålles kraftigt den olägenhet, detta skulle medföra för dessa landsdelars
förseende med för dem avpassade sorter. Inskränkningen i antalet
filialer anses i nu åsyftade yttranden ej hilva kompenserad av ett utbyggande
av två filialer till förädlingsstationer. Styrelsen för centralanstalten
för för söksväsendet på jordbruksområdet har emellertid förklarat
sig benägen antaga, att den lokala växtförädlingen, med de anslag som
nu stöde den till buds, skulle vara mest betjänt med att koncentreras till
ett mindre antal stationer, men har tillagt, att styrelsen i avsaknad av
mera fullständig utredning i ämnet icke kunnat bilda sig en bestämd uppfattning
i denna fråga, vilken tarvade ytterligare utredning.
Utredningsmännens förslag beträffande verksamheten å Weibullsholm
har i de avgivna yttrandena allenast i obetydlig omfattning gjorts till
föremål för erinran. Lantbruksstyrelsen har emellertid, bland annat, påpekat
önskemålen örn något friare ställning för växtförädlingsarbetet
därstädes i förhållande till affärsverksamheten samt örn ökat samarbete
mellan de båda statsunderstödda anstalterna. Centralanstaltens styrelse
har ansett, att ett övervägande borde ske örn en sammanslagning av de
håda statsunderstödda växtförädlingsanstalterna eller en uppdelning a,v
arbetsuppgifterna dem emellan.
Flera av dem, som yttrat sig i ärendet, hava, jämte det de avstyrkt
utredningsmännens förslag, framfört vissa synpunkter i avseende å frågans
fortsatta behandling. Sveriges utsädesförening har sålunda begärt
ny utredning, bedriven i enlighet med de av 1930 års riksdag angivna direktiven,
vilka föreningen ansett att utredningsmännen gått utanför.
Från några hushållningssällskap har framförts tanken på utsädesfören ingen
s ombildning till en ren statsinstitution för växtförädlingsverksamhet.
Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt har ansett, att förhållandet
mellan staten, föreningen och allmänna svenska utsädesaktiebolaget
borde i fortsättningen ordnas för längre tid, helst genom avtal för en tioårsperiod.
I avbidan på resultatet av ny utredning, borde nu gällande avtal
förlängas förslagsvis till och med den 30 juni 1935. Styrelsen för centralanstalten
för för söksväsendet på jordbruksområdet har framhållit, att
frågan örn sortprövning borde ytterligare övervägas i samband med deli
nyligen igångsatta utredningen örn en mera enhetlig organisation av försöksverksamheten
på växtodlingens område. Därjämte har anstaltsstyrelsen
gjort gällande, att den av utredningsmännen verkställda utred
-
11
Kungl. Majus proposition Nr lily.
ningen över iiuvud taget ej vöre sa fullständig, att därpa kunde grundas
beslut om åtgärder av den ingripande karaktär, som i betänkandet iöresloges.
Vid den erforderliga ytterligare utredningen borde undersökas,
huruvida icke en ändamålsenlig organisation av växtförädlingsverksamheten
kunde vinnas med bibehållande av anstalten vid Svalöv under i
stort sett oförändrad organisation, ävensom huruvida icke en gemensam
ledning borde skapas för all statsunderstödd växtförädlingsverksamhet.
Statskontoret har uttalat, att den fortsatta behandlingen av ärendet borde
inriktas på att få åstadkommet ett förslag, som vore för statsverket
mindre genomgripande och medförde mindre utgifter och ekonomiska
risker än utredningsmännens förslag. Lantbruksstyrelsen har föreslagit,
ätt en ny utredning i ämnet verkställes i närmare anslutning till de givna
direktiven, samt har beträffande ärendets fortsatta behandling framhållit
i huvudsak följande synpunkter. En grundläggande princip vid
denna utredning syntes böra vara, att den av Sveriges utsädesförening
bedrivna verksamheten fortfarande upprätthölles såsom en fristående institution
med bibehållen möjlighet att genom filialverksamhet i landets
olika delar direkt verka för tillgodoseende av jordbrukets olika krav på
växtförädlingens område. Då av föreliggande utredning syntes framgå,
att vid exploaterande av växtförädlingens resultat samverkan med ett affärsbolag
vore behövlig och då ett statligt bolag icke syntes lämpligt härför,
torde en blivande utredning framför allt böra åsyfta ett ändamålsenligt
ordnande för längre tid framåt av förhållandena mellan utsädesföreningen
och utsädesbolaget i Svalöv, varvid särskilt torde böra beaktas
möjligheten och skäligheten av att bolaget övertoge en större del av de
med förädlingsverksamlieten förenade kostnaderna. Sedan denna fråga
klarlagts, torde vidare böra undersökas möjligheten av ett för motsvarande
tid fixerat, till beloppet bestämt statsanslag till utsädesföreningens
verksamhet, med beaktande jämväl av föreningens filialverksamhet. Vidare
syntes ytterligare utredning erforderlig i syfte att utröna, i vilken
omfattning oell under vilka förutsättningar det allmänna borde ekonomiskt
stödja förädlingsverksamhet, som bedreves av utsädesfirma, med
särskilt aktgivande på växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm.
Slutligen har lantbruksstyrelsen anfört följande. Nu gällande avtal
mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget vid Svalöv utginge den 1
juli 1933. Riksdagen hade uttalat en önskan att redan 1932 bliva satt i
tillfälle att taga ställning till statens understödjande verksamhet på
detta område för framtiden. Detta vore emellertid i det läge, vari frågan
nu befunne sig, enligt lantbruksstyrelsens förmenande uteslutet. En ny
utredning komme givetvis att taga tid. Det torde vidare kunna ifrågasättas,
huruvida den för tillfället rådande depressionen icke talade mot
att påskynda ett ställningstagande till de viktiga spörsmål, som här förelåge.
Depressionen kunde nämligen dels få en mindre lämplig inverkan
på det ekonomiska avtal, som eventuellt kunde komma till stånd mellan
12
Departtme 11 tacht
fen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.
de båda Svalövsintressenterna, dels ur jordbrukssynpunkt ofördelaktigt påverka
statsmakternas ställningstagande i frågan. Det kunde därför med
fog ifrågasättas, huruvida icke Kungl. Maj :t redan nu borde inhämta
riksdagens medgivande att, därest Kungl. Majit skulle så finna skäligt,
godkänna en förlängning av det mellan kontrahenterna gällande avtalet
ytterligare ett år eller till den 1 juli 1934.
Med hänsyn till vad jordbruksutskottet 1930 uttalat örn öuskvärdheten
av att frågan örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida
ställning måtte kunna föreläggas senast 1932 års riksdag hade det
givetvis varit önskvärt, att denna begäran kunnat efterkommas. Detta
har likväl icke synts mig möjligt. Till följd av de starkt divergerande
asikter, som framkommit å ena sidan i utredningsmännens betänkande
och å andra sidan i de häröver avgivna yttrandena, har nämligen frågan
örn do statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida organisation
kommit i det läge, att jag ansett det uteslutet att ira kunna för Kungl.
Majit framlägga ett på grundval av den verkställda utredningen utarbetat
förslag i ämnet. Jag vill därtill anmärka, att ett genomförande av
utredningsmännens förslag förutsätter förhandlingar med såväl utsädesföreningen
som utsädesbolaget bland annat i fråga örn förvärv av viss
dessa institutioner tillhörig egendom, vilka förhandlingar med hänsyn
till den erforderliga tiden för desamma samt de svårigheter, som sannolikt
skulle hava mött för enighets vinnande, under alla omständigheter skulle
hava lagt hinder i vägen för framläggande för innevarande års riksdag
av slutligt förslag i ämnet på grundval av utredningsmännens betänkande.
Jämväl synas mig flera av de i yttrandena framförda invändningarna
mot utredningsmännens förslag vara av den art, att de måste tillmätas
stort avseende vid frågans slutliga omprövning.
Då jag sålunda i den nu uppkomna situationen måst avstå från att
framlägga något utarbetat förslag i ämnet, innebär detta ingalunda,
att frågan härmed måste skjutas åt sidan. Tvärtom delar jag den
från flera håll uttalade uppfattningen, att spörsmålet örn den statsunderstödda
växtförädlingsverksamketen bör göras till föremål för fortsatta
överväganden. Jag har emellertid funnit det vara lämpligt, att innan
ytterligare utredning i ärendet igångsättes, riksdagen, som på sin tid påkallade
verkställande av utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna
och därvid uppdrog vissa riktlinjer för utredningens
bedrivande, nu herodes tillfälle att taga del av vad i ärendet hittills förekommit.
För frågans fortsatta handläggning är det nämligen av betydelse
att träffa ett avgörande, huruvida utredningsarbetet bör fullföljas
enligt de av utredningsmännen angivna linjerna med ett statligt övertagande
helt eller delvis av Svalövsanstalten och ett sammanförande i ett
företag av växtförädlings- och affärsverksamheten m. m„ eller örn den
fortsatta utredningen bör, på sätt i yttrandena i allmänhet förordats, in
-
13
Kungl. Maj.ts proposition Nr 199.
riktas på ett ernående inom den nuvarade organisationens ram av en
tillfredsställande lösning av de särskilda spörsmål, som angåvos i jordbruksutskottets
förenämnda utlåtande nr 71 vid 1930 års riksdag. För
egen del anser jag det vara mest lämpligt att, innan ett slutligt ställningstagande
sker till frågan örn den statsunderstödda växtförädlingsverksamhetens
framtida organisation oell ett val alltså göres mellan de
olika utvägarna, ett alternativt förslag upprättas jämväl i enlighet med
sist antydda linje och allvarliga försök göras att inom den nuvarande
organisationens ram uppnå en ur det allmännas synpunkt godtagbar lösning
av frågan. För så vitt icke från riksdagens sida anses mera lämpligt
att fullfölja utredningsarbetet enligt utredningsmännens förslag, torde jag
alltså framdeles få hos Kungl. Maj:t hemställa örn igångsättande av förnyad
utredning i ämnet, avseende upprättande av ett alternativt förslag
på sätt nyss antytts.
Vad slutligen beträffar den av lantbruksstyrelsen och styrelsen för statens
centrala frökontrollanstalt framförda tanken på viss förlängning av
det nu gällande, av staten godkända avtalet mellan föreningen och bolaget,
anser jag det icke vara oundgängligen påkallat, att ett avgörande
härom träffas redan vid årets riksdag. Det torde nämligen icke böra
vara helt uteslutet, att såsom resultat av det fortsatta utredningsarbetet
kan framkomma något förslag rörande sådan ändrad ordning för föreningens
finansiering, som kan tillämpas redan från och med tiden för nu gällande
avtals utlöpande den 1 juli 1933. Skulle så icke bliva fallet, torde
frågan örn det gällande avtalets eventuella förlängning för någon kortare
tid kunna i god tid föreläggas nästa års riksdag.
II. Anslag för budgetåret 1932/1933 till Sveriges utsädesförening.
Såsom inledningsvis erinrats är anslaget för Sveriges utsädesförening
för innevarande budgetår uppfört med 248,000 kronor, därav 144,415 kronor
till uppehållande av föreningens vetenskapliga verksamhet och förledning
av och samarbete med föreningens filialer samt 103,585 kronor
till uppehållande av föreningens filialer.
I skrivelse den 5 augusti 1931 har styrelsen för Sveriges utsädesförening
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för föreningens
och dess filialers verksamhet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett anslag
av sammanlagt 267,885 kronor. Den sålunda begärda anslagshöjningen
utgör 19,885 kronor samt hänför sig uteslutande till verksamheten
vid huvudanstalten. Höjningen har motiverats dels därmed att inkomstsumman
beräknats komma att på grund av utebliven tilläggsavgift
från allmänna svenska utsädesaktiebolaget nedgå från 92,000 till 86,800
kronor eller med 5,200 kronor, dels ock med krav å utgiftsökningar örn tillhopa
14,685 kronor.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.
Av de ifrågasätta ökningarna i utgifterna hänföra sig 610 kronor till
på grund av nytillkommande ålderstillägg väntad stegring i avlöningsstaten,
200 kronor för ledning av och samarbete med filialerna (från 1,800
kronor till 2,000 kronor), 7,000 kronor för föreningens kontrollverksamhet
(från 15,000 till 22,000 kronor), 300 kronor för samlingarnas vård och tillökning
(från 200 till 500 kronor), 600 kronor för bibliotek och prenumeration
(från 1,200 till 1,800 kronor), 500 kronor för tidskriften (från 6,500 till
7,000 kronor), 200 kronor för trycksaker (från 1,500 till 1,700 kronor), 200
kronor för kontorsutgifter (från 700 till 900 kronor), 200 kronor för post,
telefon och telegraf (frän 2,000 till 2,200 kronor), 200 kronor för uppvärmning
och belysning (från 5,800 till 6,000 kronor), 1,000 kronor för underhåll
av byggnader (från 4,000 till 5,000 kronor), 500 kronor för underhåll av
trädgård, park och vägar (från 2,800 till 3,300 kronor), 200 kronor för försäkringar
(från 1,700 till 1,900 kronor), samt 1,300 kronor för hyra för den
s. k. dubbelvillan (från 1,000 till 2,300 kronor). Minskning beräknas i posten
lokala sortförsök med 200 kronor (från 1,800 till 1,600 kronor), i posten räntor
med 1,300 kronor (från 13,300 till 12,000 kronor) samt i posten diverse
utgifter med 225 kronor (från 1,675 till 1,450 kronor). Den återstående höjningen
hänför sig till utgifter för föreningens försöksverksamhet, vilka
för nästkommande budgetår uppförts med ett från 40,500 kronor till 44.000
kronor eller sålunda med 3,500 kronor förhöjt belopp.
Över föreningens framställning Ilar lantbruksstyrelsen, efter remiss, den
16 december 1931 inkommit med yttrande, däri styrelsen med hänvisning
till det läge, vari frågan örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna
på grund av den då pågående utredningen befunne sig, anfört, att styrelsen
icke ansett sig böra ingå på någon principgranskning av föreningens
ifrågavarande framställning utan allenast tillstyrkt sådana höjningar
i det föreningen för innevarande budgetår tilldelade anslaget, som vore
att betrakta såsom rent automatiska. Härom har styrelsen anfört i huvudsak
följande.
Av föreningens framställning framginge, att dylika ofrånkomliga höjningar
endast gälldo avlöning till föreningens tjänstemän. Höjningar
eller sänkningar av andra poster i föreningens inkomst- och utgiftsstat
vore antingen av principiell art eller av sådan beskaffenhet, att lantbruksstyrelsen
under förhanden varande förhållanden ansåge sig icke
böra upptaga dem till närmare granskning.
I statförslaget överensstämde de för befattningshavarna vid huvudanstalten
å Svalöv upptagna avlöningsbeloppen på ett par undantag Härmed
den för innevarande budgetår godkända lönestaten. För sistnämnda
budgetår vore till löner beräknat ett belopp av 88,550 kronor, vartill komme
500 kronor som arvode till siffergranskare. Enligt föreliggande framställning
borde här tillkomma dels ålderstillägg för tiden 1 januari—30
juni 1933 med 250 kronor till avdelningsföreståndaren N. Sylvén, dels ock
till avdelningsföreståndaren J. Rasmusson, för vilken beräknats ett halvt
ålderstillägg uti anslaget för 1931/1932, nu ytterligare ett halvt sådant
tillägg med 250 kronor. Lantbruksstyrelsen kunde vitsorda riktigheten
av sålunda ifrågasatta höjningar. Dyrtidstillägg borde, enligt tidigare
fastställda grunder, under den tid, statförslaget avsåge, till följd av dessa
löneförhöjningar beräknas utgå med ett från 20,390 kronor till 20,510
kronor förhöjt belopp. För huvudanstalten borde sålunda beräknas en
Kungl. Maj:ts proposition Nr 199. 15
höjning av sammanlagt 620 kronor, och skulle de för huvudanstalten beräknade
utgifternas slutsumma —• som.för budgetåret 1931/1932 beräknades
till 236,440 kronor — härigenom komma att utgöra 237,060 kronor.
Vid beräkning av statsunderstöd till huvudanstalten plägade från utgifterna
dragas de beräknade inkomsterna. Inkomsterna utgjorde enligt föreliggande
statförslag 86,800 kronor, frånsett en förhöjning å posten hyror
med 100 kronor, som i föreningens förslag vore upptaget med samma belopp
å utgiftssidan. Motsvarande inkomstsumma utgjorde näst föregående
år 92,000 kronor. Skillnaden hade uppkommit därigenom, att föreningen
nu icke ansett sig kunna påräkna en tilläggsavgift å 5,200 kronor från allmänna
svenska utsädesaktiebolaget.
Lantbruksstyrelsen hade för sin del icke funnit anledning till annan erinran
mot föreliggande förslag till inkomster, än att styrelsen för det dåvarande
ansåge sig icke kunna taga hänsyn till nämnda av föreningen
gjorda sänkning å 5,200 kronor. För täckande av uppkommen brist på
verksamheten vid huvudanstalten skulle således erfordras ett statsunderstöd
av 145,060 kronor, vilken summa för erhållande av ett avrundat anslagsbelopp,
syntes böra sänkas till 145,015 kronor.
Beträffande de beräknade utgifterna för verksamheten vid föreningens
filialer finge anmärkas, att fyra nya ålderstillägg — dock endast beräknade
för ett halvår vartdera —• nämligen till filialföreståndarna för Ultuna-,
Östgöta-, Värmlands- och Jämtlandsfilialerna automatiskt tillkomma,
men att två hela ålderstillägg till Västernorrlandsfilialens föreståndare
på grund av att ny innehavare utsetts till denna befattning samtidigt
bortfölle. Då tillkommande och bortfallande ålderstillägg uppginge till
precis samma belopp, skulle slutsumman å utgiftssidan för anstaltens filialer
kunna beräknas till samma belopp, som för innevarande budgetår
eller till 103,585 kronor, vilket belopp helt skulle täckas av statsmedel.
I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att anvisa för budgetåret 1932,1933 såsom särskilda
extra anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt
vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete med
föreningens filialer 145,015 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten
vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län,
Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Övre
Norrland 103,585 kronor eller tillhopa 248,600 kronor.
Såsom jag förut erinrat gäller det, jämlikt beslut av 1930 års riksdag,
från statens sida godkända avtalet mellan Sveriges utsädesförening och
allmänna svenska utsädesaktiebolaget för tiden intill den 1 juli 1933. Med
hänsyn härtill och i betraktande av att någon ändrad ordning i avseende
å statens ställning till föreningen icke lärer kunna genomföras förrän
tidigast från och med sagda dag, torde anslaget till föreningen böra för
budgetåret 1932/1933 utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. Lika
med lantbruksstyrelsen finner jag tillräcklig anledning ej föreligga att i
det läge, frågan örn do statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida
organisation befinner sig, tillstyrka höjning av anslaget till förenin
-
Departements
chefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.
gen på grund, av utvidgning av dess verksamhet eller av andra därmed
jämförliga omständigheter. Lantbruksstyrelsen har emellertid påyrkat
en höjning med 600 kronor, motsvarande en förväntad utgiftsökning på
grund av nytillkommande ålderstillägg åt vissa befattningshavare. För
egen del anser jag, att det bör vara möjligt för föreningen att även utan
förhöjt statsanslag tillgodose berörda utgiftsökning. Jag vill i detta sammanhang
erinra därom, att beträffande andra föreningar på jordbrukets
område i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, den ståndpunkten
så gott som över hela linjen intagits, att anslagshöjningar under nu
rådande statsfinansiella läge icke böra vidtagas, samt att det förutsatts,
att vederbörande föreningar torde utan förfång för sin verksamhet kunna
genom olika besparingsåtgärder så ordna sin verksamhet för nästkommande
budgetår, att utgifterna stanna inom ramen för nu utgående statsanslag.
Då det sagda synes mig böra gälla jämväl i avseende å Sveriges
utsädesförening, tillstyrker jag, att för budgetåret 1932/1933 för föreningens
verksamhet anvisas ett extra anslag med oförändrat belopp av 248,000
kronor, därav 144,415 kronor för huvudanstalten och 103,585 kronor för
filialerna..
III. Anslag för budgetåret 1932/1933 för verksamheten å Weibullsholm.
Vad angår Weibullsholmsanstalten har W. Weibull aktiebolag i skrivelse
den 27 augusti 1931 hemställt, att för understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm måtte för budgetåret
1932/1933 anvisas ett extra anslag av 100,000 kronor.
Häröver har lantbruksstyrelsen efter remiss avgivit ett till jordbruksdepartementet
den 16 december 1931 inkommit yttrande. Styrelsen anser
fortsatt understöd till växtförädlingsverksamheten å Weibullsholm vara
behövligt även under nästkommande budgetår. Då emellertid resultatet
av den pågående utredningen örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna
för det dåvarande icke förelåge, har lantbruksstyrelsen icke
funnit lämpligt att ingå på en närmare granskning av förevarande framställning
ur mera principiell synpunkt eller angående skäligheten av en
höjning utav statsunderstödet till anstalten i fråga, utan tillstyrker styrelsen
för budgetåret 1932/1933 samma anslag, som för innevarande budgetår
beviljats anstalten, eller 75,000 kronor.
Departements- För egen del ansluter jag mig till vad lantbruksstyrelsen anfört och
ekefen. hemställt samt förordar alltså, att anslaget i fråga för budgetåret 1932/1933
uppföres med oförändrat belopp av 75,000 kronor.
Semstallan. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.
1) för uppehållande av Sveriges utsädesförenings verksamhet för budgetåret
1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av
248,000 kronor; samt
2) för understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
Weibullsholm för budgetåret 1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa
ett extra anslag av 75,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 167 höft. (Nr 199.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1932:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. s. 22 i texten