Sök i Ratio Lex

Angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna

1932-03-11 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:199, Angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

1

Nr 199.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för de

statsunderstödda växtförädlingsanstalterna; given Stockholms

slott den 11 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regentevi i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström.

Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmräck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, har Kungl. Majit under

punkterna 77 respektive 78 föreslagit riksdagen att, i avbidan på de

propositioner i ämnet, som kunde varda förelagda riksdagen, för budgetåret

1932/1933 beräkna dels för Sveriges utsädesförening ett extra anslag

av 248,000 kronor, dels ock för understödjande av den praktiskt vetenskapliga

verksamheten å Weibullsholm ett extra anslag av 75,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 107 haft. (Nr 199.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

1930 ars

riksdag.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

Till uppehållande av Sveriges utsädesförenings verksamhet har riksdagen

från och med 1905 årligen anvisat medel. För ändamålet hava såsom

extra anslag anvisats för budgetåret 1930/1931 244,700 kronor och för

innevarande budgetår 248,000 kronor, därav 144,415 kronor till uppehållande

av föreningens vetenskapliga verksamhet och för ledning av och

samarbete med föreningens filialer samt 103,585 kronor till uppehållande

av verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar

län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län, Jämtland och

Luleå.

Anslaget har plägat bestämmas till skillnaden mellan föreningens beräknade

utgifter och inkomster. Bland de senare märkes särskilt den av

allmänna svenska utsädesaktiebolaget till föreningen, enligt dem emellan

ingånget avtal, utgivna ersättningen för övertagande av frän föreningen

utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter. För tiden till och med

den 30 juni 1933 gäller härutinnan ett den 3 mars 1930 dagtecknat avtal

mellan nämnda kontrahenter, vilket avtal av Kungl. Majit genom skrivelse

den 14 mars 1930, nr 271, för yttrande underställdes riksdagen. Enligt

12 § i avtalet har bolaget att till föreningen erlägga dels en årlig

grundavgift av 60,000 kronor, dels ock, för den händelse att bolagets årliga

försäljning av föreningens originalvaror skulle överstiga 1,500,000

kronor, en tilläggsavgift av två procent av den överskjutande försäljningssumman

för dylika originalvaror.

Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å

WeibuUsholm har riksdagen från och med budgetåret 1924/1925 årligen

anvisat extra anslag. Anslaget har för skilda år uppförts med något

olika belopp. För budgetåret 1930/1931 liksom för innevarande budgetår

har anslaget uppförts med 75,000 kronor.

Framställningar föreligga nu örn äskande hos riksdagen av anslag för

budgetåret 1932/1933 för såväl Sveriges utsädesförenings verksamhet som

den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Innan jag

närmare ingår på dessa anslagsärenden, torde jag i detta sammanhang

få beröra en med anledning av begäran av 1930 års riksdag verkställd

utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna.

I. Verkställd utredning rörande de statsunderstödda växtförädlings

anstalterna.

Såsom nyss erinrats underställde Kungl. Majit genom skrivelse den 14

mars 1930, nr 271, riksdagen ett förslag till förnyat avtal mellan Sveriges

utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget, avsett att gälla

för viss tid efter den 30 juni 1930.

Uti sitt över Kungl. Majits berörda skrivelse avgivna utlåtande den 6

maj 1930, nr 71, uttalade jordbruksutskottet — jämte det utskottet förord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Kr 199.

dadé, att avtalet skulle atilia under tre ar intill den 1 juli 1933 — att utskottet

förutsatte, att Kungl. Majit skulle under tiden för omförmälda

avtals giltighet låta verkställa den närmare utredning, som vore erforderlig

för ett säkrare bedömande av betingelserna för att kunna på ett för

den till största delen med statsmedel uppehållna utsädesföreningen och

för den växtodlande allmänheten så ekonomiskt fördelaktigt sätt som

möjligt i marknaden utföra från föreningen utgående nya sorter och

stammar. Vid utredningen borde jämväl undersökas annan, eventuellt

möjlig utväg för förädlingsmaterialets utnyttjande än den för närvarande

anlitade ävensom huruvida icke nya grunder för beräknande av statsbidraget

till föreningen kunde tillämpas; och ifrågasatte utskottet, örn icke,

i stället för ett årligen med ledning av uppgjord stat beräknat belopp, kunde

utgå ett lämpligt avvägt fixerat anslag, varmed föreningen hade att

räkna vid den årligen återkommande planläggningen av dess verksamhet.

Utskottet förväntade, att det förslag härutinnan, vartill den förutsatta

utredningen kunde komma att leda, förelädes senast 1932 års riksdag, på

det att riksdagen i god tid föro avtalstidens utgång kunde taga ställning

till frågan. I samband med utredningen borde enligt utskottets mening

givetvis även komma i betraktande, vilken ställning den andra statsunderstödda

växtförädlingsanstatlen, Weibullsliolm, ur statens synpunkt

lämpligen borde intaga. Likaledes syntes böra uppmärksammas dessa

båda anstalters inbördes ställning.

Sedan riksdagen, med godkännande av jordbruksutskottets nämnda utlåtande,

i skrivelse den 31 maj 1930, nr 321, anhållit örn utredning rörande

de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna med beaktande därvid av

vad utskottet anfört, tillkallade jag, jämlikt Kungl. Martts bemyndigande

den 28 augusti 1930, tre utredningsmän att verkställa den av riksdagen

begärda utredningen.

Såsom jag redan i statsverkspropositionen omförmälde hava förenämnda

utredningsmän (växtförädlingsutredningen) den 10 december 1931 avlämnat

betänkande med utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna

(st. off. utr. 1931: 34).

I sin allmänna motivering framhålla utredningsmännen beträffande

växtförädlingens betydelse för vårt land, att en på vetenskapliga grunder

bedriven växtförädling även för framtiden är av behovet påkallad och att

densamma i flera avseenden behöver utvidgas. Dess åsidosättande skulle

enligt utredningsmännens mening för landet innebära en stor förlust.

Enär växtförädlingsverksamheten måste arbeta på lång sikt och då det

visat sig icke vara möjligt att från utövarna av den merkantila exploateringen

av förädlingsresultaten erhålla ett mot förädlingskostnaderna

svarande vederlag, hade man enligt utredningsmännens uppfattning att

räkna med, att understöd från det allmännas sida även i fortsättningen

Växtförädling

suf redningen.

Allmän

motivering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majus proposition Nr 199.

komme att i stor utsträckning krävas för växttörädlingsverksauihetens

upprättiiallande.

Vid övervägande av olika åtgärder avseende växtförädlingsverksamhetens

vid Svalöv framtida organisation kava utredningsmännen ansett

sig kunna konstatera, att den nuvarande organisationen av själva iörädlingsarbetet

i allt väsentligt fungerat på ett tillfredsställande sätt. 1

överensstämmelse härmed kava utredningsmännen vid planläggandet av

ifrågavarande organisationsuppgift utgått ifrån, att de i vårt land pä

grund av erfarenheten tillämpade formerna för verksamheten borde i

stort sett även framdeles upprätthållas, men att å andra sidan brister och

olägenheter vid densamma borde i möjligaste mån elimineras.

De anmärkningar, som framförts mot den vid Svalöv bedrivna växter

ädlingsverksamketen, rikta sig enligt utredningsmännen huvudsakligen

mot det ekonomiska förhållandet såväl mellan utsädesföreningen och

bolaget som ock mellan dessa kontrahenter och staten. Utsädesföreningen

och bolaget hade skilda förvaltningar, varav avsevärda olägenheter förorsakades.

Den ena institutionen hade intet inflytande på den andras förvaltning

och ekonomi. För ernående av största möjliga ekonomisering

vore denna anordning mindre ändamålsenlig. Det ekonomiska förhållandet

mellan nämnda kontrahenter och staten vore icke heller tillfredsställande.

Bestridandet av kostnaderna för själva växtförädlingsverksainketen

vore nämligen för närvarande ordnat så, att staten tillsköte allt erforderligt

rörelsekapital utöver föreningens egna mycket begränsade inkomster

samt bolagets årliga bidrag. Det vore icke för bolaget och knappast

ens för föreningen av något verkligt intresse, att förädlingskostnaderna

kölles inom rimliga gränser.

Utredningsmännen anse vidare, att den särskilt vid Svalöv anlitande organisationen

för förädlingsprodukternas exploatering ur olika synpunkter

givit anledning till erinran. Sålunda skulle alltför många genom förädlingsverksamheten

erhållna nya sorter hava utsläppts i marknaden,

och föga reellt inflytande från det allmännas sida hade kommit att utövas

på de priser, till vilka växtförädlingens produkter tillliandahölles

jordbrukarna.

För att råda bot på ifrågavarande missförhållanden är det enligt utredningsmännens

åsikt nödigt, att ändring av den nuvarande organisationen

genomföres. Utredningsmännen hava funnit det därvid vara angeläget

att, till åstadkommande av ett mera ekonomiskt tillfredsställande

resultat av verksamheten i dess helhet, växtförädlingen och exploateringen

av dess produkter förläggas under en och samma ledning. Samtidigt

borde emellertid staten beredas sådant inflytande över växtförädlingen,

att garantier i möjligaste mån vunnes för dennas upprätthållande i en

med hänsyn till jordbrukets krav önskvärd omfattning och på en fullt

tillfredsställande nivå. Med iakttagande av dessa synpunkter, framhålla

utredningsmännen, bade organisationsförslaget utarbetats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199. •>

Utredningen utmynnar i förslag örn bibehållande av växtförädlingsanstalterna

vid Svalöv och Weibullsholm såsom självständiga och av varandra

oberoende företag, båda understödda av statsbidrag.

Vidkommande växtförädlingsverksamheten vid Svalöv föreslås sådan

ändring av den nuvarande organisationen, att den av utsädesföreningen

och utsädesbolaget utövade växtförädlingen respektive exploateringen av

dess produkter sammanföras under gemensam ledning. Den samfällda

verksamheten avses att bedrivas antingen av ett enskilt eller av ett statligt

affärsföretag, med anledning varav två olika alternativ framlagts.

Statens medverkan påkallas i båda fallen.

Enligt det första alternativet föreslås staten övertaga Sveriges

utsädesförenings för växtförädlingen använda egendom och med nyttjanderätt,

mot viss arrendeavgift, upplåta denna till ett enskilt bolag

eventuellt, efter framdeles förda förhandlingar, allmänna svenska utsädesaktiebolaget

— vilket bolag förutsättes skola enligt vissa för verksamhetens

organisation närmare angivna bestämmelser bedriva växtförädling

i minst samma omfattning, som utsädesföreningen nu utövar, samt tillika

omhänderhava exploateringen av förädlingsprodukterna.

Värdet av utsädesföreningens för överlåtelse ifrågakommande egendom

har med ledning äv föreningens balansräkning för år 1930 enligt vissa

grunder beräknats till 396,344 kronor, vari ingå tillgångar vid huvudanstalten

till ett belopp av 364,750 kronor samt vid filialerna till ett belopp

av 31,594 kronor. Med nyttjanderätt avses att till bolaget upplåta

större delen av den vid huvudanstalten och filialerna förefintliga egendomen.

Den årliga arrendeavgiften har såvitt angår den från huvudanstalten

upplåtna egendomen beräknats efter 4.5 procent av värdet av

denna och sålunda upptagits till 15,300 kronor. Angående dispositionen

av den vid filialerna befintliga egendomen lämnas närmare redogörelse

i samband med övriga filialerna berörande frågor.

Statsbidrag till växtförädlingsarbetets bedrivande avses tillkomma bolaget

med belopp, motsvarande hälften av bolagets enligt vissa grunder

beräknade årliga kostnader för själva förädlingsverksamheten. Enligt

preliminär beräkning, vilken uppgjorts med ledning av föreningens inkomster

och utgifter för budgetåret 1931,1932, skulle vid tillämpning av

nämnda beräkningsgrunder statsbidraget till huvudanstaltens verksamhet

under sagda budgetår hava uppgått till 101,900 kronor. För statsbidrags tillgodonjutande

föreslås vissa villkor, i huvudsak innefattande allmänna föreskrifter

med avseende å växtförädlingsverksamhetens organisation och

bedrivande samt befogenhet för lantbruksstyrelsen att handhava överinseendet

över såväl förädlingsverksamheten som ock bolagets i samband

därmed stående affärsverksamhet.

Enligt det andra alternativet skulle ett huvudsakligen av staten

bildat aktiebolag förvärva såväl den av Sveriges utsädesförening för

växtförädlingsarbetets bedrivande använda egendomen som ock de

Utreilniugsroännens

förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 199.

av allmänna svenska utsädesaktiebolaget för exploateringen av föreningens

förädlingsprodukter disponerade tillgångarna. Värdet av den för

överlåtelse ifrågakommande, utsädesföreningen tillhöriga egendomen kai''

därvid uppskattats efter enahanda grunder, som under första alternativet

angivas, och upptages sålunda till 364,750 kronor. Från utsädesbolaget

förutsattes det statliga bolaget övertaga tillgångar till ett uppskattat

värde av 3,871,000 kronor. Värdet av de för växtförädlingen och exploateringen

av förädlingsprodukterna erforderliga, för bolagets förvärv avsedda

tillgångarna beräknas sålunda till ett sammanlagt belopp av

4,235,750 kronor. Bolagets kapitalbehov Ilar uppskattats till omkring

7,300,000 kronor. Häri ingår dels det nyssnämnda, för egendomsinlösen

beräknade beloppet, 4,235,750 kronor, dels ock ett rörelsekapital av 3,051,800

kronor. Av det nya bolagets aktiekapital, förslagsvis 6,000,000 kronor,

ifrågasättes staten övertaga 5,000,000 kronor i form av stamaktier, under

det att återstoden i form av preferensaktier skulle lämnas till teckning av

vissa av Kungl. Maj:t utsedda enskilda personer, representerande sammanslutningar

på jordbrukets område m. fl. I avseende å rörelsens bedrir

vande, statsbidrag m. m. föreslås i huvudsak enahanda bestämmelser som

beträffande det första alternativet. Utredningsmännen hava ansett det

andra alternativet i högre grad än det första tillgodose vissa ur det allmännas

synpunkter angelägna intressen samt förordat, att detta lägges till

grund för den blivande organisationen.

För att bättre tillgodose växtförädlingen inom mellersta och norra Sverige

hava utredningsmännen föreslagit, att utsädesföreningens XJltunaoch

Väs t er norr lo n dsf il lalér ombildas till en mellansvensk, respektive en

norrländsk fullständig växtförädlingsstation samt att till den senare för

den norrländska s. k. innerbygden anknytes en substation, till vilken Jämfclandsfilialen

avses ombildad. Enligt närmare specificerade, approximativa

beräkningar skulle engångskostnaderna för växtförädlingsstationerT

nas upprättande uppgå till följande belopp, nämligen för stationen vid Ultuna

till 210,000 kronor, kostnader för uppförande av bostäder åt tjänstemännen

därvid oberäknade, för stationen vid Lännäs, Västernorrlands län,

till 60,000 kronor och för substationen vid Torsta, Jämtlands län, till 4,000

kronor eller till sammanlagt 274,000 kronor. Körande växtförädlingsstationernas

organisation föreslås närmare föreskrifter. Verksamheten vid

stationerna förutsättes ingå såsom ett led i verksamheten hos ettdera av

de förenämnda bolagen. Vid det första alternativet skulle engångskostnaderna

för stationernas upprättande bestridas av staten och egendomen

med nyttjanderätt upplåtas till det enskilda bolaget. Den årliga arrendeavgiften

ilar därvid beräknats efter 4.r, procent av värdet av till bolaget

upplåten egendom och sålunda uppskattats till 13,308 kronor. Vid det

andra alternativet förutsättes det statliga bolaget bestrida engångskostnaderna

i fråga. De årliga driftkostnaderna, inklusive arrendeavgift,

hava för den mellansvenska, respektive den norrländska förädlingsstatio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.-ts proposition Nr lif9.

nen jämte dess substation beräknats uppgå till 67,901, respektive 54,417

kronor. Statsbidrag till verksamheten vid förädlingsstationerna föreslås

utgå till den mellansvenska stationen med 65 procent av nettokostnaden

för förädlingsverksamheten och till den norrländska stationen jämte dess

substation med 90 procent av sagda nettokostnad. Det årliga statsbidraget

till ifrågavarande växtförädlingsstationer beräknas, hänfört till nämnda

driftkostnader, uppgå till 93,100 kronor.

Av utsädesföreningens övriga filialer hava utredningsmännen ansett

filialerna i Kalmar, Östergötlands och Värmlands län samt eventuellt

även filialen i Norrbottens län böra ombildas till s. k. sortprövningsstationer.

Filialen i Skaraborgs län anses böra nedläggas och sortprövningsverksamheten

för ifrågavarande område förläggas till Lanna försöksgård.

Frågan örn sortprövningsstationernas blivande organisation

föreslås böra närmare övervägas i samband med utredningen angående

ordnandet i allmänhet av försöksväsendet på jordbruksområdet. Filialerna

i fråga förmenas dock böra tillsvidare i befintligt skick övertagas av

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och inordnas

under denna anstalts förvaltning. Den årliga driftkostnaden för varje

sortprövningsstation beräknas endast obetydligt överstiga kostnaden för

motsvarande filial.

För bedömande av de genom växtförädlingsverksamheten framkomna

nya växtsorternas odlingsvärde anse utredningsmännen en officiell

sortprövning vara synnerligen viktig. Enligt utredningsmännens förslag

skulle sortprövningens första moment, nämligen sorternas odling i jämförande

försök, äga rum, förutom vid statens försöksgårdar, jämväl vid

de nyupprättade sortprövningsstationerna ävensom vid annan statlig eller

statsunderstödd försöksverksamhet av sådan art, att därpå kunde

grundas ett tillförlitligt bedömande av sorternas odlingsvärde. Det bär

förutsatts ankomma på centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

att i fråga örn denna del av sortprövningen meddela föreskrifter

och utöva ledning. För det andra ledet av sortprövningen, d. v. s. bedömandet

av de vid de jämförande försöken framkomna resultaten, föreslå

ntredningmännen inrättandet av en särskild institution, förslagsvis benämnd

växtförädlingsrådet.

Slutligen hava utredningsmännen med avseende på kontrollen över försäljningen

ar äe statsunderstödda växtförädlingsanstalternas förädlingsprodukter

uppställt två alternativa förslag. Det ena åsyftar, att de växtförädlande

bolagen själva skola omhänderhava hela kontrollen, dock att

sortäkthetskontrollen skall verkställas av statens centrala frökontrollanstalt.

Enligt det andra alternativet skall kontrollen överlämnas åt statens

centrala frökontrollanstalt, därvid emellertid bolagen själva böra

handhava stamsädeskontrollen och den förberedande kvalitetskontrollen.

Utredningsmännen förorda för sin del, att bolagen böra tillerkännas valfrihet

mellan de föreslagna alternativa anordningarna. Sortäkthetskon
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

8 Kunut. Maj:ts proposition Nr 199.

trollen förutsattes sålunda under alla omständigheter böra uppdragas åt

statens centrala frökontrollanstalt.

Växtförädlingsanstalten vid Weibuttsholni föreslås, såsom nyss berörts,

bibehållen såsom särskild växtförädlingsanstalt, i likhet med Svalövsanstaiten

understödd med statsbidrag. Såsom betingelse för dylikt bidrag

förutsättes växtförädlingsverksamheten organiserad efter enahanda

grunder, som av utredningsmännen vidkommande Svalövsanstalten föreslagits.

Statsbidrag, till beloppet beroende av den omfattning, vari verksamheten

vid anstalten kommer att upprätthållas, anses likaledes böra

utgå enligt för Svalövsanstaltens vidkommande föreslagna grunder. Enligt

preliminär beräkning skulle vid verksamhetens uppehållande i nuvarande

omfattning statsbidrag komma att utgå med 83,300 kronor. Därest

av ekonomiska skäl eller eljest verksamhetens omfattning inskränkes,

förutsättes statsbidraget skola reduceras i förhållande till därav föranledd

kostnadsminskning. För statsbidrags tillgodonjutande föreslås liknande

villkor, som ansetts böra gälla i fråga örn statsunderstöd till den

vid Svalöv bedrivna förädlingsverksamheten.

Övei utiedningsmännens betänkande och förslag hava yttranden avgivits

av statskontoret, lantbruksstyrelsen, kanslersämbetet för rikets universitet,

matematisk-naturvetenskapliga sektionen av filosofiska fakulteten

i Lund och det större akademiska konsistoriet därstädes, styrelsen för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, styrelsen för staten

centrala frökontrollanstalt, lantbrukshögskolekommitterade, Sveriges

utsädesförening, allmänna svenska ntsädesaktiebolaget, W. Weibull aktiebolag,

styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län

samt av följande hushållningssällskaps förvaltningsutskott, nämligen Uppsala

läns, Ostergötlands läns, Kalmar läns södra, Göteborgs och Bohus läns,

Älvsborgs läns norra, Skaraborgs läns, Värmlands läns, Kopparbergs läns,

Jämtlands läns, Västernorrlands läns, Västerbottens läns och Norrbottens

läns. Vidare hava Halmstadsortens lantbruksklubb och södra Hallands

lantbruksklubb yttrat sig i frågan. Slutligen har W. Weibull aktiebolag

inkommit med ytterligare en skrift i ärendet.

Samtliga dem, som sålunda yttrat sig, hava — med undantag i huvudsak

allenast för W. Weibull aktiebolag, som dock uttalat sig endast örn

förslaget i vad det avser bolagets verksamhet — i allt väsentligt ställt sig

avvisande mot. utredningsmännens förslag. Särskilt har förslaget rörande

omorganisation av verksamheten vid Svalöv uppkallat bestämda

gensagor från så gott som alla håll.

I vissa yttranden framhålles, att Svalövsinstitutionen i sin nuvarande

form kan anses såsom landets officiella organ för växtförädlingsfrågor,

vilken institution sedan lång tid tillbaka framgångsrikt utvecklat sig till

en fast och bärkraftig praktiskt-vetenskaplig organisation, som vore ett

mönster för officiell växtförädling och haft grundläggande betydelse för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 19y.

hela dea moderna växtförädlingen samt för landets jordbruk. Denna välkända

och internationellt erkända anstalt borde ej nedbrytas och ersättas

med en organisation efter oprövade linjer, och detta så mycket mindre

som utredningsmännen själva uttalat, att det nuvarande färädlingsarbetet

vid Svalöv i allt väsentligt fungerat på ett tillfredsställande sätt.

Den av utredningsmännen förordade sammanföringen till ett företag,

ett affärsbolag, av det vetenskapliga förädlingsarbetet och den merkantila

verksamheten för förädlingsprodukternas exploatering har i åtskilliga

yttranden betecknats innebära en allvarlig fara för den fria vetenskapliga

forskningen. Det har anförts, att den första förutsättningen för

att en vetenskaplig växtförädlingsverksamhet skulle kunna fylla sin uppgift

till gagn för jordbruket vore, att vetenskapsmännen stöde oberoende

av merkantila synpunkter och intressen. Att ställa förädlingsverksamheten

under ett bolags affärsmässiga ledning skulle dels menligt inverka

på möjligheterna för anstalten att, såsom hittills, utföra officiella och opartiska

undersökningar samt förvärva och behålla verkligt dugande vetenskapsmän,

dels ock på ett ofördelaktigt sätt påverka förädlingsarbetets

inriktning och omfattning. Av matematisk-naturvetenskupliga sektionen

vid Lunds universitet har framhållits, att förflyttningen på sin tid av universitetets

institut för ärftlighetsforskning till utsädesföreningens anstalt

i Svalöv förutsatte det förhållandet, att föreningen vore en fullt självständig

vetenskaplig institution, skild från merkantila synpunkter och intressen.

Från olika håll har vidare mot utredningsmännens organisationsförslag

erinrats, att statsverkets kostnader härigenom skulle ökas, att ett avsevärt

kapitalutlägg bleve ofrånkomligt samt att statlig affärsverksamhet

icke plägade giva gynnsamt ekonomiskt resultat. Körande förslagets

statsekonomiska sida bär statskontoret framhållit bland annat följande.

Båda de alternativa förslagen torde för statsverket komma att medföra

betydande kapitalutlägg och högst avsevärda ekonomiska risker, i all

synnerhet örn den samfällda verksamheten för växtförädling och produkternas

affärsmässiga exploatering skulle utövas av ett statligt bolag, i

vilket även enskilda intressen bereddes delaktighet. Vid alternativet med

ett bolag, däri staten skulle teckna stamaktier för 5,000,000 kronor, å vilka

högst 4.5 procent utdelning skulle erhållas och detta först sedan de enskilda

aktieägarna å av dem innehavda preferensaktier erhållit utdelning,

skulle, i den mån full förräntning icke kunde påräknas å stamaktierna,

det för förvärv av dessa erfoiderliga kapitalet enligt de regler, som

numera vunnit tillämpning i fråga örn anvisande av anslag till kapitalökning,

få anskaffas genom ianspråktagande av andra statsinkomster än

lånemedel. Att å riksstaten uppföra ett nytt kapitalinvesteringsanslag

å 5,000,000 kronor, för vars täckning skattemedel till betydande belopp

måsto anlitas, vore knappast tillrådligt med hiinsyn till nuvarande statsbudgetära

läge. Aven vid det andra alternativet erfordrades ett avsevärt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

kapitalutlägg av statsmedel med ty åtföljande ekonomiska risker för

statsverket.

I avseende å utredningsmännens förslag örn viss indragning av utsädesföreningens

filialer laar så gott som enstämmigt framhållits, att filialernas

verksamhet varit och fortfarande vore av betydande värde för växtförädlingsverksamheten,

då de möjliggjorde en efter landets växlande odlingsförhållanden

anpassad växtförädling. Från representanter för de

delar av landet, där enligt förslaget en indragning av filialer skulle ske,

framhålles kraftigt den olägenhet, detta skulle medföra för dessa landsdelars

förseende med för dem avpassade sorter. Inskränkningen i antalet

filialer anses i nu åsyftade yttranden ej hilva kompenserad av ett utbyggande

av två filialer till förädlingsstationer. Styrelsen för centralanstalten

för för söksväsendet på jordbruksområdet har emellertid förklarat

sig benägen antaga, att den lokala växtförädlingen, med de anslag som

nu stöde den till buds, skulle vara mest betjänt med att koncentreras till

ett mindre antal stationer, men har tillagt, att styrelsen i avsaknad av

mera fullständig utredning i ämnet icke kunnat bilda sig en bestämd uppfattning

i denna fråga, vilken tarvade ytterligare utredning.

Utredningsmännens förslag beträffande verksamheten å Weibullsholm

har i de avgivna yttrandena allenast i obetydlig omfattning gjorts till

föremål för erinran. Lantbruksstyrelsen har emellertid, bland annat, påpekat

önskemålen örn något friare ställning för växtförädlingsarbetet

därstädes i förhållande till affärsverksamheten samt örn ökat samarbete

mellan de båda statsunderstödda anstalterna. Centralanstaltens styrelse

har ansett, att ett övervägande borde ske örn en sammanslagning av de

håda statsunderstödda växtförädlingsanstalterna eller en uppdelning a,v

arbetsuppgifterna dem emellan.

Flera av dem, som yttrat sig i ärendet, hava, jämte det de avstyrkt

utredningsmännens förslag, framfört vissa synpunkter i avseende å frågans

fortsatta behandling. Sveriges utsädesförening har sålunda begärt

ny utredning, bedriven i enlighet med de av 1930 års riksdag angivna direktiven,

vilka föreningen ansett att utredningsmännen gått utanför.

Från några hushållningssällskap har framförts tanken på utsädesfören ingen

s ombildning till en ren statsinstitution för växtförädlingsverksamhet.

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt har ansett, att förhållandet

mellan staten, föreningen och allmänna svenska utsädesaktiebolaget

borde i fortsättningen ordnas för längre tid, helst genom avtal för en tioårsperiod.

I avbidan på resultatet av ny utredning, borde nu gällande avtal

förlängas förslagsvis till och med den 30 juni 1935. Styrelsen för centralanstalten

för för söksväsendet på jordbruksområdet har framhållit, att

frågan örn sortprövning borde ytterligare övervägas i samband med deli

nyligen igångsatta utredningen örn en mera enhetlig organisation av försöksverksamheten

på växtodlingens område. Därjämte har anstaltsstyrelsen

gjort gällande, att den av utredningsmännen verkställda utred
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition Nr lily.

ningen över iiuvud taget ej vöre sa fullständig, att därpa kunde grundas

beslut om åtgärder av den ingripande karaktär, som i betänkandet iöresloges.

Vid den erforderliga ytterligare utredningen borde undersökas,

huruvida icke en ändamålsenlig organisation av växtförädlingsverksamheten

kunde vinnas med bibehållande av anstalten vid Svalöv under i

stort sett oförändrad organisation, ävensom huruvida icke en gemensam

ledning borde skapas för all statsunderstödd växtförädlingsverksamhet.

Statskontoret har uttalat, att den fortsatta behandlingen av ärendet borde

inriktas på att få åstadkommet ett förslag, som vore för statsverket

mindre genomgripande och medförde mindre utgifter och ekonomiska

risker än utredningsmännens förslag. Lantbruksstyrelsen har föreslagit,

ätt en ny utredning i ämnet verkställes i närmare anslutning till de givna

direktiven, samt har beträffande ärendets fortsatta behandling framhållit

i huvudsak följande synpunkter. En grundläggande princip vid

denna utredning syntes böra vara, att den av Sveriges utsädesförening

bedrivna verksamheten fortfarande upprätthölles såsom en fristående institution

med bibehållen möjlighet att genom filialverksamhet i landets

olika delar direkt verka för tillgodoseende av jordbrukets olika krav på

växtförädlingens område. Då av föreliggande utredning syntes framgå,

att vid exploaterande av växtförädlingens resultat samverkan med ett affärsbolag

vore behövlig och då ett statligt bolag icke syntes lämpligt härför,

torde en blivande utredning framför allt böra åsyfta ett ändamålsenligt

ordnande för längre tid framåt av förhållandena mellan utsädesföreningen

och utsädesbolaget i Svalöv, varvid särskilt torde böra beaktas

möjligheten och skäligheten av att bolaget övertoge en större del av de

med förädlingsverksamlieten förenade kostnaderna. Sedan denna fråga

klarlagts, torde vidare böra undersökas möjligheten av ett för motsvarande

tid fixerat, till beloppet bestämt statsanslag till utsädesföreningens

verksamhet, med beaktande jämväl av föreningens filialverksamhet. Vidare

syntes ytterligare utredning erforderlig i syfte att utröna, i vilken

omfattning oell under vilka förutsättningar det allmänna borde ekonomiskt

stödja förädlingsverksamhet, som bedreves av utsädesfirma, med

särskilt aktgivande på växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm.

Slutligen har lantbruksstyrelsen anfört följande. Nu gällande avtal

mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget vid Svalöv utginge den 1

juli 1933. Riksdagen hade uttalat en önskan att redan 1932 bliva satt i

tillfälle att taga ställning till statens understödjande verksamhet på

detta område för framtiden. Detta vore emellertid i det läge, vari frågan

nu befunne sig, enligt lantbruksstyrelsens förmenande uteslutet. En ny

utredning komme givetvis att taga tid. Det torde vidare kunna ifrågasättas,

huruvida den för tillfället rådande depressionen icke talade mot

att påskynda ett ställningstagande till de viktiga spörsmål, som här förelåge.

Depressionen kunde nämligen dels få en mindre lämplig inverkan

på det ekonomiska avtal, som eventuellt kunde komma till stånd mellan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departtme 11 tacht

fen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

de båda Svalövsintressenterna, dels ur jordbrukssynpunkt ofördelaktigt påverka

statsmakternas ställningstagande i frågan. Det kunde därför med

fog ifrågasättas, huruvida icke Kungl. Maj :t redan nu borde inhämta

riksdagens medgivande att, därest Kungl. Majit skulle så finna skäligt,

godkänna en förlängning av det mellan kontrahenterna gällande avtalet

ytterligare ett år eller till den 1 juli 1934.

Med hänsyn till vad jordbruksutskottet 1930 uttalat örn öuskvärdheten

av att frågan örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida

ställning måtte kunna föreläggas senast 1932 års riksdag hade det

givetvis varit önskvärt, att denna begäran kunnat efterkommas. Detta

har likväl icke synts mig möjligt. Till följd av de starkt divergerande

asikter, som framkommit å ena sidan i utredningsmännens betänkande

och å andra sidan i de häröver avgivna yttrandena, har nämligen frågan

örn do statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida organisation

kommit i det läge, att jag ansett det uteslutet att ira kunna för Kungl.

Majit framlägga ett på grundval av den verkställda utredningen utarbetat

förslag i ämnet. Jag vill därtill anmärka, att ett genomförande av

utredningsmännens förslag förutsätter förhandlingar med såväl utsädesföreningen

som utsädesbolaget bland annat i fråga örn förvärv av viss

dessa institutioner tillhörig egendom, vilka förhandlingar med hänsyn

till den erforderliga tiden för desamma samt de svårigheter, som sannolikt

skulle hava mött för enighets vinnande, under alla omständigheter skulle

hava lagt hinder i vägen för framläggande för innevarande års riksdag

av slutligt förslag i ämnet på grundval av utredningsmännens betänkande.

Jämväl synas mig flera av de i yttrandena framförda invändningarna

mot utredningsmännens förslag vara av den art, att de måste tillmätas

stort avseende vid frågans slutliga omprövning.

Då jag sålunda i den nu uppkomna situationen måst avstå från att

framlägga något utarbetat förslag i ämnet, innebär detta ingalunda,

att frågan härmed måste skjutas åt sidan. Tvärtom delar jag den

från flera håll uttalade uppfattningen, att spörsmålet örn den statsunderstödda

växtförädlingsverksamketen bör göras till föremål för fortsatta

överväganden. Jag har emellertid funnit det vara lämpligt, att innan

ytterligare utredning i ärendet igångsättes, riksdagen, som på sin tid påkallade

verkställande av utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna

och därvid uppdrog vissa riktlinjer för utredningens

bedrivande, nu herodes tillfälle att taga del av vad i ärendet hittills förekommit.

För frågans fortsatta handläggning är det nämligen av betydelse

att träffa ett avgörande, huruvida utredningsarbetet bör fullföljas

enligt de av utredningsmännen angivna linjerna med ett statligt övertagande

helt eller delvis av Svalövsanstalten och ett sammanförande i ett

företag av växtförädlings- och affärsverksamheten m. m„ eller örn den

fortsatta utredningen bör, på sätt i yttrandena i allmänhet förordats, in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition Nr 199.

riktas på ett ernående inom den nuvarade organisationens ram av en

tillfredsställande lösning av de särskilda spörsmål, som angåvos i jordbruksutskottets

förenämnda utlåtande nr 71 vid 1930 års riksdag. För

egen del anser jag det vara mest lämpligt att, innan ett slutligt ställningstagande

sker till frågan örn den statsunderstödda växtförädlingsverksamhetens

framtida organisation oell ett val alltså göres mellan de

olika utvägarna, ett alternativt förslag upprättas jämväl i enlighet med

sist antydda linje och allvarliga försök göras att inom den nuvarande

organisationens ram uppnå en ur det allmännas synpunkt godtagbar lösning

av frågan. För så vitt icke från riksdagens sida anses mera lämpligt

att fullfölja utredningsarbetet enligt utredningsmännens förslag, torde jag

alltså framdeles få hos Kungl. Maj:t hemställa örn igångsättande av förnyad

utredning i ämnet, avseende upprättande av ett alternativt förslag

på sätt nyss antytts.

Vad slutligen beträffar den av lantbruksstyrelsen och styrelsen för statens

centrala frökontrollanstalt framförda tanken på viss förlängning av

det nu gällande, av staten godkända avtalet mellan föreningen och bolaget,

anser jag det icke vara oundgängligen påkallat, att ett avgörande

härom träffas redan vid årets riksdag. Det torde nämligen icke böra

vara helt uteslutet, att såsom resultat av det fortsatta utredningsarbetet

kan framkomma något förslag rörande sådan ändrad ordning för föreningens

finansiering, som kan tillämpas redan från och med tiden för nu gällande

avtals utlöpande den 1 juli 1933. Skulle så icke bliva fallet, torde

frågan örn det gällande avtalets eventuella förlängning för någon kortare

tid kunna i god tid föreläggas nästa års riksdag.

II. Anslag för budgetåret 1932/1933 till Sveriges utsädesförening.

Såsom inledningsvis erinrats är anslaget för Sveriges utsädesförening

för innevarande budgetår uppfört med 248,000 kronor, därav 144,415 kronor

till uppehållande av föreningens vetenskapliga verksamhet och förledning

av och samarbete med föreningens filialer samt 103,585 kronor

till uppehållande av föreningens filialer.

I skrivelse den 5 augusti 1931 har styrelsen för Sveriges utsädesförening

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för föreningens

och dess filialers verksamhet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett anslag

av sammanlagt 267,885 kronor. Den sålunda begärda anslagshöjningen

utgör 19,885 kronor samt hänför sig uteslutande till verksamheten

vid huvudanstalten. Höjningen har motiverats dels därmed att inkomstsumman

beräknats komma att på grund av utebliven tilläggsavgift

från allmänna svenska utsädesaktiebolaget nedgå från 92,000 till 86,800

kronor eller med 5,200 kronor, dels ock med krav å utgiftsökningar örn tillhopa

14,685 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

Av de ifrågasätta ökningarna i utgifterna hänföra sig 610 kronor till

på grund av nytillkommande ålderstillägg väntad stegring i avlöningsstaten,

200 kronor för ledning av och samarbete med filialerna (från 1,800

kronor till 2,000 kronor), 7,000 kronor för föreningens kontrollverksamhet

(från 15,000 till 22,000 kronor), 300 kronor för samlingarnas vård och tillökning

(från 200 till 500 kronor), 600 kronor för bibliotek och prenumeration

(från 1,200 till 1,800 kronor), 500 kronor för tidskriften (från 6,500 till

7,000 kronor), 200 kronor för trycksaker (från 1,500 till 1,700 kronor), 200

kronor för kontorsutgifter (från 700 till 900 kronor), 200 kronor för post,

telefon och telegraf (frän 2,000 till 2,200 kronor), 200 kronor för uppvärmning

och belysning (från 5,800 till 6,000 kronor), 1,000 kronor för underhåll

av byggnader (från 4,000 till 5,000 kronor), 500 kronor för underhåll av

trädgård, park och vägar (från 2,800 till 3,300 kronor), 200 kronor för försäkringar

(från 1,700 till 1,900 kronor), samt 1,300 kronor för hyra för den

s. k. dubbelvillan (från 1,000 till 2,300 kronor). Minskning beräknas i posten

lokala sortförsök med 200 kronor (från 1,800 till 1,600 kronor), i posten räntor

med 1,300 kronor (från 13,300 till 12,000 kronor) samt i posten diverse

utgifter med 225 kronor (från 1,675 till 1,450 kronor). Den återstående höjningen

hänför sig till utgifter för föreningens försöksverksamhet, vilka

för nästkommande budgetår uppförts med ett från 40,500 kronor till 44.000

kronor eller sålunda med 3,500 kronor förhöjt belopp.

Över föreningens framställning Ilar lantbruksstyrelsen, efter remiss, den

16 december 1931 inkommit med yttrande, däri styrelsen med hänvisning

till det läge, vari frågan örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna

på grund av den då pågående utredningen befunne sig, anfört, att styrelsen

icke ansett sig böra ingå på någon principgranskning av föreningens

ifrågavarande framställning utan allenast tillstyrkt sådana höjningar

i det föreningen för innevarande budgetår tilldelade anslaget, som vore

att betrakta såsom rent automatiska. Härom har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

Av föreningens framställning framginge, att dylika ofrånkomliga höjningar

endast gälldo avlöning till föreningens tjänstemän. Höjningar

eller sänkningar av andra poster i föreningens inkomst- och utgiftsstat

vore antingen av principiell art eller av sådan beskaffenhet, att lantbruksstyrelsen

under förhanden varande förhållanden ansåge sig icke

böra upptaga dem till närmare granskning.

I statförslaget överensstämde de för befattningshavarna vid huvudanstalten

å Svalöv upptagna avlöningsbeloppen på ett par undantag Härmed

den för innevarande budgetår godkända lönestaten. För sistnämnda

budgetår vore till löner beräknat ett belopp av 88,550 kronor, vartill komme

500 kronor som arvode till siffergranskare. Enligt föreliggande framställning

borde här tillkomma dels ålderstillägg för tiden 1 januari—30

juni 1933 med 250 kronor till avdelningsföreståndaren N. Sylvén, dels ock

till avdelningsföreståndaren J. Rasmusson, för vilken beräknats ett halvt

ålderstillägg uti anslaget för 1931/1932, nu ytterligare ett halvt sådant

tillägg med 250 kronor. Lantbruksstyrelsen kunde vitsorda riktigheten

av sålunda ifrågasatta höjningar. Dyrtidstillägg borde, enligt tidigare

fastställda grunder, under den tid, statförslaget avsåge, till följd av dessa

löneförhöjningar beräknas utgå med ett från 20,390 kronor till 20,510

kronor förhöjt belopp. För huvudanstalten borde sålunda beräknas en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199. 15

höjning av sammanlagt 620 kronor, och skulle de för huvudanstalten beräknade

utgifternas slutsumma —• som.för budgetåret 1931/1932 beräknades

till 236,440 kronor — härigenom komma att utgöra 237,060 kronor.

Vid beräkning av statsunderstöd till huvudanstalten plägade från utgifterna

dragas de beräknade inkomsterna. Inkomsterna utgjorde enligt föreliggande

statförslag 86,800 kronor, frånsett en förhöjning å posten hyror

med 100 kronor, som i föreningens förslag vore upptaget med samma belopp

å utgiftssidan. Motsvarande inkomstsumma utgjorde näst föregående

år 92,000 kronor. Skillnaden hade uppkommit därigenom, att föreningen

nu icke ansett sig kunna påräkna en tilläggsavgift å 5,200 kronor från allmänna

svenska utsädesaktiebolaget.

Lantbruksstyrelsen hade för sin del icke funnit anledning till annan erinran

mot föreliggande förslag till inkomster, än att styrelsen för det dåvarande

ansåge sig icke kunna taga hänsyn till nämnda av föreningen

gjorda sänkning å 5,200 kronor. För täckande av uppkommen brist på

verksamheten vid huvudanstalten skulle således erfordras ett statsunderstöd

av 145,060 kronor, vilken summa för erhållande av ett avrundat anslagsbelopp,

syntes böra sänkas till 145,015 kronor.

Beträffande de beräknade utgifterna för verksamheten vid föreningens

filialer finge anmärkas, att fyra nya ålderstillägg — dock endast beräknade

för ett halvår vartdera —• nämligen till filialföreståndarna för Ultuna-,

Östgöta-, Värmlands- och Jämtlandsfilialerna automatiskt tillkomma,

men att två hela ålderstillägg till Västernorrlandsfilialens föreståndare

på grund av att ny innehavare utsetts till denna befattning samtidigt

bortfölle. Då tillkommande och bortfallande ålderstillägg uppginge till

precis samma belopp, skulle slutsumman å utgiftssidan för anstaltens filialer

kunna beräknas till samma belopp, som för innevarande budgetår

eller till 103,585 kronor, vilket belopp helt skulle täckas av statsmedel.

I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att anvisa för budgetåret 1932,1933 såsom särskilda

extra anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt

vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete med

föreningens filialer 145,015 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten

vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län,

Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Övre

Norrland 103,585 kronor eller tillhopa 248,600 kronor.

Såsom jag förut erinrat gäller det, jämlikt beslut av 1930 års riksdag,

från statens sida godkända avtalet mellan Sveriges utsädesförening och

allmänna svenska utsädesaktiebolaget för tiden intill den 1 juli 1933. Med

hänsyn härtill och i betraktande av att någon ändrad ordning i avseende

å statens ställning till föreningen icke lärer kunna genomföras förrän

tidigast från och med sagda dag, torde anslaget till föreningen böra för

budgetåret 1932/1933 utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. Lika

med lantbruksstyrelsen finner jag tillräcklig anledning ej föreligga att i

det läge, frågan örn do statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida

organisation befinner sig, tillstyrka höjning av anslaget till förenin
-

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

gen på grund, av utvidgning av dess verksamhet eller av andra därmed

jämförliga omständigheter. Lantbruksstyrelsen har emellertid påyrkat

en höjning med 600 kronor, motsvarande en förväntad utgiftsökning på

grund av nytillkommande ålderstillägg åt vissa befattningshavare. För

egen del anser jag, att det bör vara möjligt för föreningen att även utan

förhöjt statsanslag tillgodose berörda utgiftsökning. Jag vill i detta sammanhang

erinra därom, att beträffande andra föreningar på jordbrukets

område i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, den ståndpunkten

så gott som över hela linjen intagits, att anslagshöjningar under nu

rådande statsfinansiella läge icke böra vidtagas, samt att det förutsatts,

att vederbörande föreningar torde utan förfång för sin verksamhet kunna

genom olika besparingsåtgärder så ordna sin verksamhet för nästkommande

budgetår, att utgifterna stanna inom ramen för nu utgående statsanslag.

Då det sagda synes mig böra gälla jämväl i avseende å Sveriges

utsädesförening, tillstyrker jag, att för budgetåret 1932/1933 för föreningens

verksamhet anvisas ett extra anslag med oförändrat belopp av 248,000

kronor, därav 144,415 kronor för huvudanstalten och 103,585 kronor för

filialerna..

III. Anslag för budgetåret 1932/1933 för verksamheten å Weibullsholm.

Vad angår Weibullsholmsanstalten har W. Weibull aktiebolag i skrivelse

den 27 augusti 1931 hemställt, att för understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm måtte för budgetåret

1932/1933 anvisas ett extra anslag av 100,000 kronor.

Häröver har lantbruksstyrelsen efter remiss avgivit ett till jordbruksdepartementet

den 16 december 1931 inkommit yttrande. Styrelsen anser

fortsatt understöd till växtförädlingsverksamheten å Weibullsholm vara

behövligt även under nästkommande budgetår. Då emellertid resultatet

av den pågående utredningen örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna

för det dåvarande icke förelåge, har lantbruksstyrelsen icke

funnit lämpligt att ingå på en närmare granskning av förevarande framställning

ur mera principiell synpunkt eller angående skäligheten av en

höjning utav statsunderstödet till anstalten i fråga, utan tillstyrker styrelsen

för budgetåret 1932/1933 samma anslag, som för innevarande budgetår

beviljats anstalten, eller 75,000 kronor.

Departements- För egen del ansluter jag mig till vad lantbruksstyrelsen anfört och

ekefen. hemställt samt förordar alltså, att anslaget i fråga för budgetåret 1932/1933

uppföres med oförändrat belopp av 75,000 kronor.

Semstallan. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

1) för uppehållande av Sveriges utsädesförenings verksamhet för budgetåret

1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av

248,000 kronor; samt

2) för understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å

Weibullsholm för budgetåret 1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa

ett extra anslag av 75,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 167 höft. (Nr 199.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1932:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. s. 22 i texten