Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218

1932-03-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:218, Kungl. Maj:ts proposition Nr 218

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

1

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ förordningen den 15 juni

1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyreiser; green Stockholms

slott den 18 mars 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av

1, 2 och 4 §§ förordningen den 15 juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

i

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sand

18b a höft. (Nr 218.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21S.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ förordningen den 15

juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 4 §§ förordningen den 15 juni 1923

angående skogsvårdsstyrelser skola i nedan angivna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

1$.

Skogsvårdsstyrelse, som jämlikt skogsvårdslagen skall finnas för uppsikt

över lagens efterlevnad, skall bestå inom vart och ett av Västerbottens

och Norrbottens läns landstingsområden av fem samt inom varje

annat landstingsområde av tre med skogsförhållandena i orten förtrogna

män, utsedda för tre år i sänder, en såsom ordförande av Kungl. Majit

samt de övriga till halva antalet av landstinget och halva antalet av hushållningssällskapet.

Finnes inom landstingsområde mera än ett hushållningssällskap,

utses för varje hushållningssällskap en ledamot samt av

landstinget så många ledamöter, som hushållningssällskapen äro. Suppleanter

till lika antal som ledamöterna utses för samma tid och på enahanda

sätt som dessa.

Sammanfaller---förfaras.

2 §.

Hos skogsvårdsstyrelse---forstmästarekurs.

Därjämte må skogsvårdsstyrelse, där så finnes erforderligt, anställa

andra tjänstemän med skoglig utbildning, som i första stycket sägs.

4 §.

Skogsvårdsstyrelse har till uppgift att

a) befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbredande av kunskap

i skogsskötsel, beviljande av bidrag till och utförande av arbeten

för skogskultur, särskilt där sådana vid uppkommen skada å skogen

skulle bliva för den enskilde betungande, samt vidtagande i övrigt av

åtgärder, ägnade att befordra en förbättrad skogshushållning;

b) föranstalta---beskaffenhet;

c) utöva---begäres;

d) förvalta---skogsvårdskassan;

e) antaga och med omhänderhavda medel avlöna dels i 2 § omförmälda

tjänstemän, så ock sekreterare, där särskild sådan erfordras, dels ock där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

utöver, i den mån så prövas nödigt, skogligt utbildade tillsyningsman

(länsskogvaktare) ävensom kontorsbiträden samt att utfärda instruktioner

för dessa;

f) fastställa---kännedom.

önskar i annat fall än i gällande skogsvårds- och andra lagar angivits

ägare eller innehavare av skogsmark sakkunnig hjälp eller anvisning för

tillämnad avverkning eller i avseende å skogsmarks behandling, må skriftlig

anmälan därom göras hos skogsvårdsstyrelsen, som förordnar lämplig

person att lämna sökanden den hjälp eller de upplysningar han begärt.

På skogsvårdsstyrelse ankommer att föreskriva de villkor, under

vilka skogsägare må erhålla sådant biträde av styrelsens tjänstemän;

ägande styrelse därvid att i fall av behov lämna dylikt biträde avgiftsfritt.

Skogsvårdsstyrelse---fastställer.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1933.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 18 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

I samband med genomförande av det förslag till lag örn vård av vissa

skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera

områden, Kungl. Majit förut i dag i proposition (nr 217) till riksdagen

framlagt, torde vissa ändringar böra vidtagas i förordningen den 15 juni

1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser.

Jag torde till en början få erinra, att omförmälda lagförslag innefattar

föreskrift därom, att uppsikten över de enskilda skogar inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker samt Särna och Idre socknar av

Kopparbergs län, vilka nu lyda under förordningen den 18 juni 1915 (nr

251) angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens

läns lappmarker med flera områden, den s. k. lappmarkslagen, och vilka

enligt förslaget skola föras under den nya lagen, skall utövas av skogsvårdsstyrelserna

inom Västerbottens, Norrbottens och Kopparbergs läns

landstingsområden. Vidare torde jag böra nämna, att enligt 1 § i 1923

års förordning skogsvårdsstyrelse skall inom varje landstingsområde bestå

av tre med skogsförhållandena i orten förtrogna män, utsedda för tre

år i sänder, en såsom ordförande av Kungl. Majit, en av landstinget och

en av hushållningssällskapet. Finnes inom landstingsområde mera än ett

hushållningssällskap, utses för varje hushållningssällskap en ledamot samt

av landstinget så många ledamöter, som hushållningssällskapen äro. Suppleanter

skola till lika antal som ledamöterna utses för samma tid och på

enahanda sätt som dessa. Skogsvårdsstyrelse har till uppgift, bland annat,

enligt stadgande under a) i förordningens 4 § första stycket, att befrämja

den enskilda skogshushållningen genom utbredande av kunskap i

skogsskötsel, beviljande av bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur,

särskilt där sådana i fall, som i 10 § skogsvårdslagen avses, skulle

bliva för den enskilde betungande, samt vidtagande i övrigt av åtgärder,

ägnade att befordra en förbättrad skogshushållning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition Nr 218.

Såsom jag till det nyssberörda proposition bilagda stadsrådsprotokollet

den 26 februari 1932 anfort hava 1927 års skogssakkunniga för

lappmarken i sitt den 31 mars 1931 avgivna betänkande (Statens offentliga

utredningar 1931:10) framlagt förslag till förordning om ändrad lydelse av

1, 2 och 4 §§ i förordningen angående skogsvårdsstyrelser. Enligt berörda

förslag (betänkandet sid. 204—205) skall i förordningens 1 § upptagas stadgande

av innehåll, att skogsvårdsstyrelse inom Kopparbergs läns, Västerbottens

läns och Norrbottens läns landstingsområden skall bestå av

fem med skogsförhållandena i orten förtrogna män, utsedda för tre år i

sänder, en såsom ordförande av Kungl. Majit samt övriga till hälften av

vardera landsting och hushållningssällskap. SkogsvårdsstyreJsernas uppgift

att befrämja den enskilda skogshushållningen genom beviljande av

bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur har föreslagits skola

särskilt gälla i fall, där sådana inom lappmarkerna samt Särna och Idre

socknar eller eljest vid uppkommen skada å skogen skulle bliva för den

enskilde betungande. Vidare hava i 2 och 4 §§ av förordningen föreslagits

vissa ändringar, sammanhängande därmed, att skogsvårdsstyrelserna

skulle — på sätt framgår av mitt anförande den 26 februari 1932 — äga

anställa icke blott, såsom förordningen förutsätter, länsjägmästare och

biträdande länsjägmästare utan även vissa andra tjänstemän med enahanda

högre skogliga utbildning som de nu nämnda. Slutligen hava av

hänsyn till den föreslagna nya lagen vissa smärre ändringar av huvudsakligen

formell karaktär i 1 och 4 §§ ansetts påkallade.

I motiveringen till sitt förslag anföra sakkunniga:

De nya uppdrag, som skogsvårdsstyrelserna få sig förelagda i och med

att styrelserna övertaga handliavandet av lappmarkslagen, anse de sakkunniga

nödvändiggöra viss komplettering av de nuvarande skogsvårdsstyrelserna

i Västerbottens, Norrbottens oell Kopparbergs län. Nu gällande

skogsvårdsstyrelseförordning föreskriver, att ledamöterna i skogsvårdsstyrelse

skola utgöras av »med skogsförhållandena i orten förtrogna

män». Då de nu arbetande skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens

och Kopparbergs län äro valda med tanke på att ledamöterna skola

hava kännedom örn förhållandena i de delar av länen, varest 1923 ars

skogsvårdslag tillämpas, synes därför lämpligt, att skogsvårdsstyrelserna

i samband med övertagandet av sina nya uppgifter utökas med personer

med närmare erfarenhet örn skogsförhållandena i de trakter, varest

den nya lagen skall gälla. De sakkunniga finna sig därför böra föreslå,

att skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län utökas vardera

med två personer med kännedom örn skogsförhållandena i lappmarkerna

samt skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län med två personer med

kännedom örn skogsförhållandena i Särna och Idre socknar. Den ena

av de nya ledamöterna bör viiljas av landstinget och den andra av hushållningssällskapet.

För var och en av dessa ledamöter bör suppleant

väljas efter samma grunder, som nu gällande skogsvårdsstyrelseförordning

angiver.

Det torde vidare böra tagas under övervägande, huruvida skogsvårdsstyrelsernas

handhavande av den nya skogslagen, sådan den av de sak

1927 åra

skogssakkunniga

för

lappmarken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yttranden.

t> Kungl. Maj:ts -proposition Nr 218.

kunniga utformats, kan motivera fordran på att i skogsvårdsstyrelsen

högre skoglig sakkunskap skall representeras genom någon av ledamöterna.

Vad som utmärker den lag de sakkunniga föreslagit och särskilt skiljer

densamma från 1923 års skogsvårdslag är bestämmelsen, att avverkning

skall ske i enlighet med avverkningsplan. De sakkunniga kunna

icke finna denna bestämmelse vara av den art, att skoglig teoretisk fackkunskap

ovillkorligen måste krävas inom styrelsen. Erforderlig fackkunskap

i skogsuppskattningsfrågor kan tillförsäkras skogsvårdsstyrelsen

genom anställande av en särskild på skogsindeiningsområdet specialutbildad

person, s. k. taxeringsledare, med åliggande att biträda skogsvårdsstyrelsen

vid granskning av avverkningsplaner. De skiljaktigheter i

övrigt, som föreiinnas mellan de sakkunnigas lagförslag och 1923 års

skogsvårdslag, äro icke av den betydelse, att de för sig kunna motivera

en skärpning av hittills gällande bestämmelser örn de kvalifikationer, som

skogsvårdsstyrelsens ordförande och ledamöter skola besitta.

Det kan i detta sammanhang framhållas, att 1923 års skogsvårdslag

innehåller bestämmelser, som kräva bedömanden och avgöranden, vid

vilka högre skoglig sakkunskap måste förutsättas ligga till grund. Trots

detta har man icke ansett nödvändigt fordra, att någon skogsvårdsstyrelsens

ledamot skall vara skogssakkunnig, utan nöjt sig med att vid styrelsens

sida såsom skogligt biträde ställa en skogssakkunnig person,

länsjägmästaren. Att i föreliggande förslag till lappmarkslag tillkommit

ytterligare bestämmelser, som nödvändiggöra skogliga bedömanden, synes

icke behöva föranleda någon ändring i bestämmelserna av den innebörd,

som här ifrågasatts.

I infordrat yttrande över sakkunnigas förslag har skogsvårdsstyrelsen

i Kopparbergs län anfört, att det icke kunde anses vare sig erforderligt

eller lämpligt att för skötseln av det lilla område skogsproduktiv mark,

som Särna och Idre socknar representerade, styrelsens sammansättning

skulle så starkt förskjutas, som sakkunniga föreslagit. Styrelsen erinrar,

att sagda område i areal icke ens motsvarade ett helt nuvarande länsskogvaktaredistrikt,

samt framhåller, att sakkunnigas förslag skulle föranleda

såväl kostsamma resor som mindre rörlighet i styrelsens förvaltning. Enligt

styrelsens mening kan det ifrågasättas, örn styrelsen över huvud behövde

numerärt förstärkas för att Särna och Idre socknar återbördades till

likartade skogliga förhållanden och bestämmelser som de, vilka gällde

länets övriga 47 socknar. Skulle speciell lokalkännedom från Särna och

Idre anses behöva tillföras styrelsen, finner styrelsen det fullt tillräckligt.

örn styrelsen förstärktes med en ledamot och en suppleant för denne, vilka

ägde sådan kännedom. Berörda ledamot och suppleant borde eventuellt

kunna utses genom samverkan mellan landstinget och hushållningssällskapets

förvaltningsutskott eller genom Kungl. Maj:ts försorg.

I de yttranden, som i övrigt avgivits i ärendet och vilka omnämnts i

förberörda proposition nr 217, har sakkunnigas förslag biträtts eller lämnats

utan erinran.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218. 7

Såsom jag redan i motiveringen till nyssnämnda proposition uttalat bör

även enligt min mening den nya lagen medföra viss ökning av skogsvårdsstyrelsernas

ledamotsantal. Jag biträder således sakkunnigas förslag, att

var och en av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län

utökas med två ledamöter och lika många suppleanter, utsedda på sätt

sakkunniga föreslagit bland personer, förtrogna med lappmarkernas skogsförhållanden.

Däremot kan jag icke dela sakkunnigas uppfattning, att

förstärkning skulle erfordras jämväl av antalet ledamöter och suppleanter

i skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län. De skäl, sistnämnda styrelse

anfört mot en förändring av styrelsens sammansättning, synas mig

böra godtagas. I likhet med sakkunniga finner jag vidare icke erforderligt

att uppställa krav på skogligt teoretiska kunskaper hos skogsvårdsstyrelsernas

ledamöter.

Vid angivande av skogsvårdsstyrelsernas uppgifter nämner skogsvårdsstyrelseförordningen

främst deras undervisande och stödjande verksamhet.

Denna kommer, örn lagförslaget bifalles, naturligtvis också de

skogar till godo, vilka därigenom läggas under styrelsernas inseende. I

likhet med vad som gäller beträffande de under skogsvårdslagen lydande

skogarna torde vid beviljande av bidrag till och utförande av arbeten för

skogskultur även i fråga örn förstnämnda skogar böra såsom särskilt ömmande

anses de fall, där skada å skogen uppkommit. Det synes emellertid

angeläget, att, såsom sakkunniga föreslagit, skogarna i Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker samt inom Särna och Idre socknar över

huvud bliva föremål för skogsvårdsstyrelsernas synnerliga uppmärksamhet

och omvårdnad. Man torde härvid ej kunna underlåta att tillmäta

den omständigheten en viss betydelse, att dessa skogar icke tidigare kunnat

komma i åtnjutande av styrelsernas understödjande verksamhet. Jag

vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av, att även då begränsning

enligt nya lagen medgives av den däri stadgade skyldigheten att vidtaga

åtgärder för återväxtens betryggande, dylika åtgärder likväl i såvitt

möjligt full utsträckning komma till stånd icke blott efter skadegörelse å

skogen utan också efter avverkning. Vidare torde styrelsernas understödjande

verksamhet böra inriktas på vidtagande av åtgärder, vilka äro att

anse såsom ur skogsvårdssynpunkt nyttiga och önskvärda men som med

hänsyn till sin omfattning mera sällan torde kunna åläggas jordägaren,

såsom exempelvis utdikning av försumpad skogsmark. Emellertid anser

jag det icke erforderligt att, på sätt sakkunniga föreslagit, i författningstexten

inrymma särskilda föreskrifter i vad rör lappmarkerna samt Särna

och Idre socknar angående skogsvårdsstyrelsernas uppgifter i nu berörda

hänseenden.

Skogsvårdsstyrelsernas personalbehov efter den föreslagna utvidgningen

av deras verksamhetsområden är icke slutligen utrett. Av förenämnda

proposition torde emellertid framgå, att skogsvårdsstyrelserna såväl i

Västerbottens och Norrbottens län som i Kopparbergs län bliva nödsa
-

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

kade att anställa förutom länsjägmästare och biträdande länsjägmästare

även andra tjänstemän med enahanda skogliga utbildning som dessa.

Vissa ändringar av skogsvårdsstyrelseförordningens 2 och 4 §§ synas därför,

såsom sakkunniga föreslagit, böra vidtagas. Därjämte torde den nya

lagen föranleda vissa jämkningar i förordningen av huvudsakligen formell

natur, likaledes i anslutning till sakkunnigas förslag.

Vad angår tiden, då de med hänsyn till det nu sagda erforderliga ändringarna

i förordningen angående skogsvårdsstyrelser böra träda i tilllämpning,

vill jag erinra, att lagen örn vård av vissa skogar inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker med flera områden har föreslagits

skola träda i kraft den 1 januari 1934. Det synes önskvärt, att skogsvårdsstyrelserna

erhålla tillfälle att dessförinnan vidtaga vissa förberedande

åtgärder, så att de nämnda dag kunna omedelbart taga itu med de

nya uppgifter, som vänta dem. Särskilt vill jag framhålla, att skogsvårdsstyrelserna

måste givas möjlighet att före den 1 januari 1934 anställa

nödig personal till sitt biträde, och att komplettering av skogsvårdsstyrelsernas

i Västerbottens och Norrbottens län sammansättning följaktligen

redan tidigare måste hava ägt rum. Emellertid torde de nya styrelseledamöter,

som skola väljas av vederbörande landsting, komma att utses först

å lagtima möte i september 1933. Då hushållningssällskapens ordinarie

sammanträden hållas i november, torde erfordras, att de styrelseledamöter,

som av dem skola väljas, utses redan vid 1932 års sammanträden. På

grund av vad sålunda anförts, synas ifrågavarande ändringar i skogsvårdsstyrelseförordningen

böra vinna tillämpning från och med den 1

oktober 1933. I enlighet med det nu anförda har jag låtit inom jordbruksdepartementet

utarbeta förslag till förordning om ändrad lydelse av 1, 2

och 4 §§ förordningen den 15 juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser.

Departementschefen uppläser härefter berörda förslag samt hemställer,

att detsamma måtte genom proposition föreläggas riksdagen till anta

gande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

320800, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ förordningen den 15 juni 1923 a1 i texten
  2. JoU 1932:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ förordningen den 15 juni 1923 s. 30 i texten