Kungl. Majlis proposition Nr 225
1932-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:225, Kungl. Majlis proposition Nr 225
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 225.
29
Nr 225.
Kungl. Majits proposition! till riksdagen angående uppskov med amortering
av två till reglering av Nedre Arån i Jönköpings län beviljade
lån från odling släne fonden.; given Stockholms slott den
16 mars 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Mili allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck. Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:
Den G maj 1921 anvisade Kungl. Majit till reglering av Arån och tillstötande
vattendrag mellan Erlandsdamm och Sölaryd (Nedre Arån) för
torrläggning av vissa vattenskadade marker i Våxtorps och Rydaholms
socknar av Jönköpings län dels statsbidrag från allmänna avdikningsan
slaget med 39,910 kronor under de i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376)
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från
allmänna avdikningsanslaget stadgade villkor, dels ock lån från odlingslånefonden
med 79,830 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober 1914
(nr 278) angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade villkor,
varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.
Därjämte beviljade Kungl. Majit den 23 februari 1923 ytterligare lån
från odlingslånefonden med 10,780 kronor.
I till Kungl. Majit ställda skrivelser av den 28 februari och 17 juni 1931
samt den 1 februari 1932 hava vissa delägare i företaget gjort framställning
örn nedsättning av ifrågavarande till företaget beviljade båda lån.
I ärendet har lantbruksstyrelsen avgivit infordrat utlåtande den 10 mars
1932 och därvid bifogat yttranden av statens lantbruksingenjör Carl Berner
av den 30 december 1931 och av statens lantbruksingenjör Gösta Kindblom
av den 28 februari 1932.
Av tillgängliga handlingar inhämtas följande:
Förslag till ifrågavarande företag upprättades vid av lantbruksingenjören
C. B. Carlson åren 1912—1915 hållen syneförrättning enligt lagen om
dikning m. m. den 20 juni 1879.
Företaget omfattar:
åker ...................................................... 5.3a hektar
ängs- och odlingsmark samt annan mark .................. 280.34 »
summa 285.67 hektar.
Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen
den 11 januari 1926.
Kostnaderna för de låne- och bidragssökandenas andelar i företaget beräknades
år 1921 till 119,882 kronor 70 öre och år 1923 till 130,682 kronor 70
öre. Den verkliga kostnaden har uppgått till 157,520 kronor, vilken, fördelad
på den areal företaget omfattar, uppgår till omkring 552 kronor per
hektar.
Den genom vattenavledningen uppkommande förbättringen av samma
mark uppskattades år 1921 till 151,859 kronor 30 öre.
Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande beviljat:
i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet .............. kronor 39,910
i lån tillhopa.............................................. » 90,610
statsunderstöd tillhopa kronor 130,520.
Det beviljade statsbidraget motsvarade vid tiden för beviljandet en
tredjedel av den beräknade kostnaden för företagets utförande.
De beviljade odlingslånen motsvara ett belopp av 317 kronor per hektar.
Annuiteten å lånen utgör omkring 21 kronor per hektar.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har genom utslag den 30 augusti 1927
respektive den 29 februari 1928 fastställt fördelningen av de båda lör
företagets utförande beviljade lånen. Därav framgår, att lånet å 79,830
kronor skall amorteras under åren 1928—1953 och lånet å 10,780 kronor under
åren 1930—1955. Enligt gällande bestämmelser utgör räntan å oguldet
kapitalbelopp 3.6 procent.
Sökandena hava såsom skäl till sin framställning anfört i huvudsak
följande:
31
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Efter företagets utförande hade det visat sig, att detsamma endast i obetydlig
mån blivit till den nytta, som därmed varit avsedd. De marker,
vilka avsetts att torrläggas, bade icke efter företagets genomförande i någon
större grad förbättrats utan vore vid de ofta förekommande översvämningstillfällena
i stort sett värdelösa för sökandenas jordbruk. Det
vore icke nog med, att sökandena med yttersta svårighet fullgjort de årliga
amorteringarna å lånen, utan de bade på grund av översvämningarna
åsamkats avsevärda förluster vid inköp av gödningsmedel och utsäde
samt nedläggande av arbete å dessa marker, utan att erhålla någon gengäld
för uppoffringarna.
De förhoppningar, som sökandena ställt på företaget — förbättring av
deras ekonomiska ställning och utveckling av deras jordbruk — bade
icke gått i uppfyllelse. I stället bade företaget blivit en stor missräkning.
Genom tillkomsten av de årliga amorteringarna hade deras
förut svaga ekonomiska ställning ytterligare försämrats. Den största
skadan å markerna förorsakades genom översvämningarna. Men även
örn markerna förskonades från dessa, vore kostnaderna för företaget
så höga, att sökandena under nuvarande brydsamma och tryckande
förhållanden icke kunde bära de med företaget förenade utgifterna.
Till de totala kostnaderna för företagets utförande, 157,520 kronor, komme
kostnaderna för markens odling samt anläggande av vägar och broar,
beräknade tillhopa till omkring 36,000 kronor. Då härtill bomme ett genomsnittligt
jordvärde av omkring 100 kronor per hektar, uppginge den
förbättrade markens värde till omkring 1,390 kronor per hektar, under
det att fullgod åkerjord av vederbörande taxeringsnämnder i orten och vid
försäljningar av jordbruksfastigheter plägade värderas till omkring 800
kronor per hektar.
Vidare hava sökandena meddelat uppgifter rörande de skador, som förorsakats
dem genom de å skilda tider inträffande översvämningarna.
Sökandena hava hemställt örn nedsättning i de beviljade lånen med åtminstone
hälften av nu återstående belopp.
Av lantbruksingenjörerna Berners och Kindbloms omförmälda yttranden
framgår, att de av sökandena omförmälda översvämningarna väsentligen
förorsakats av den förändring i vattenavrinningen, som blivit en följd av
en efter torrläggningsföretagets slutförande verkställd reglering för kraftändamål
av den omkring två mil längre upp i vattendraget belägna sjön
Rusken.
Lantbruksingenjör Berner har därjämte framhållit, bland annat, att företagets
ökade kostnader till stor del haft sin orsak däri, att arbetspriserna
varit höga, då arbetena utfördes, men att jordvärdena efter företagets
utförande stadigt varit sjunkande, ävensom att en av orsakerna till
de höga arbetskostnaderna varit den, att olämplig entreprenör först anlitades,
vilken ej slutförde arbetet.
Lantbruksstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande av den 10 mars 1932
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva uppskov under
två år med amorteringen av till företaget beviljade ifrågavarande
båda lån från odlingslånefonden med bibehållen skyldighet för intressen
-
Departement}<- chefen.
32 Kungl. Maj:ts proposition Kr 225.
terna ali under uppskovstiden erlägga ränta efter 3.r; procent a de oguldna
delarna av sagda lån.
[ utlåtandet kar lantbruksstyrelsen anfört, bland annat, följande.
I avseende å den omständigheten att ifrågavarande översvämningar förorsakades
av regleringen av den längre upp i vattendraget belägna sjön
Rusken erinrade lantbruksstyrelsen, att styrelsen i skrivelse till Kungl.
Majit den 16 januari 1932 angående framställningar från föreningen för
Emåns reglering samt Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag örn ändring
av vattenlagen m. m. funnit sig böra ifrågasätta, att de förhållanden, som
hade samband med inverkan ur jordbrukssynpunkt av sjöregleringar och
dylikt på nedanför i vattendragen belägna markområden borde göras till
föremål för utredning av särskilda sakkunniga.
I föreliggande framställning hade sökandena anhållit att med hänsyn
till den skada, som förorsakats deni genom de inträffade översvämnin
garna, komma i åtnjutande av viss nedskrivning av de till företaget be
viljade statslånen.
Med avseende härå finge till en början framhållas, att det icke visats,
huruvida sökandena kunde vara i annan ordning berättigade till ersättning
för sagda skada, eller huruvida särskilda åtgärder kunde vidtagas
till förhindrande av ett återupprepande av översvämningarna å torrlägg
ningsområdet, I sistnämnda hänseende hade i Berners förenämnda yttrande
framlagts preliminära beräkningar, av vilka syntes framgå, att an
givna ändamål borde kunna vinnas genom upptagande av en hjälpkanal
i områdets nedre del. Erinras finge, att motsvarande åtgärd hade ifråga
satts vid ett omedelbart ovanför det här ifrågavarande beläget torrläggningsföretag
vid Arån, som på liknande sätt vore utsatt för skada genom
åns översvämningar. Inom sistnämnda företag vore sålunda en dylik
hjälpkanal avsedd att utföras för avledande av flödena. Bidrag av stats
medel hade den 31 december 1931 beviljats till detta arbete.
Då emellertid erforderlig utredning angående de åtgärder, som i här
förevarande fall borde i nyss angivna syfte vidtagas, givetvis krävde viss
tid, funne sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka, att i avvaktan på framläggandet
från vederbörande intressenters sida av sådan utredning en
tillfällig lättnad nu bereddes dem i återbetalningen av de till företaget be
viljade lånen. I detta avseende finge lantbruksstyrelsen föreslå ett upp
skov under två år med amorteringen av sagda lån, dock med bibehållen
skyldighet för låntagarna att under uppskovstiden gälda å lånen förfallen
ränta. Företagets inbetalningar till statskontoret skulle därigenom kom
ma att för vart och ett av ifrågavarande två år minskas från omkring
6,000 kronor till omkring 3,200 kronor. Huruvida därutöver några extra
ordinära hjälpåtgärder kunde anses påkallade i detta fall, syntes böra
prövas i samband med framställning örn författningsenliga bidrag till utförande
av ifrågasatta hjälpkanal.
Som gällande bestämmelser (kungörelse 1926:258; 1929:166) icke inrymma
befogenhet för Kungl. Majit att medgiva uppskov med inbetalningar
av amorteringar å lån av ifrågavarande slag, får jag på de skäl,
som lantbruksstyrelsen anfört och som synas berättigade, hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att uppskov under två år med amortering av två till reglering av
Arån och tillstötande vattendrag mellan Erlandsdamm och Sölaryd i Jörn
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
köpings län, den 6 maj 1921 och den 23 februari 1923 beviljade lån från
odlingslånefonden må medgivas, dock med bibehållen skyldighet för intressenterna
att under uppskovstiden erlägga ränta efter 3.6 procent å de
oguldna delarna av nämnda lån.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.
liihang lill riksdagens protokoll 19,1}.
1 sami.
188 haft. (Nr 222—226.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:154 Skrivelse till Konungen % anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppskov med amortering av två till reglering av Nedre Arån i Jönköpings län beviljade a1 i texten
- JoU 1932:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppskov med amortering av två till reglering av Nedre Arån i Jönköpings län beviljade s. 15 i texten