Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis proposition Nr 225

1932-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:225, Kungl. Majlis proposition Nr 225

Dokumentets text

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 225.

29

Nr 225.

Kungl. Majits proposition! till riksdagen angående uppskov med amortering

av två till reglering av Nedre Arån i Jönköpings län beviljade

lån från odling släne fonden.; given Stockholms slott den

16 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Mili allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck. Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

Den G maj 1921 anvisade Kungl. Majit till reglering av Arån och tillstötande

vattendrag mellan Erlandsdamm och Sölaryd (Nedre Arån) för

torrläggning av vissa vattenskadade marker i Våxtorps och Rydaholms

socknar av Jönköpings län dels statsbidrag från allmänna avdikningsan

slaget med 39,910 kronor under de i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376)

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från

allmänna avdikningsanslaget stadgade villkor, dels ock lån från odlingslånefonden

med 79,830 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober 1914

(nr 278) angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade villkor,

varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Därjämte beviljade Kungl. Majit den 23 februari 1923 ytterligare lån

från odlingslånefonden med 10,780 kronor.

I till Kungl. Majit ställda skrivelser av den 28 februari och 17 juni 1931

samt den 1 februari 1932 hava vissa delägare i företaget gjort framställning

örn nedsättning av ifrågavarande till företaget beviljade båda lån.

I ärendet har lantbruksstyrelsen avgivit infordrat utlåtande den 10 mars

1932 och därvid bifogat yttranden av statens lantbruksingenjör Carl Berner

av den 30 december 1931 och av statens lantbruksingenjör Gösta Kindblom

av den 28 februari 1932.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande:

Förslag till ifrågavarande företag upprättades vid av lantbruksingenjören

C. B. Carlson åren 1912—1915 hållen syneförrättning enligt lagen om

dikning m. m. den 20 juni 1879.

Företaget omfattar:

åker ...................................................... 5.3a hektar

ängs- och odlingsmark samt annan mark .................. 280.34 »

summa 285.67 hektar.

Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen

den 11 januari 1926.

Kostnaderna för de låne- och bidragssökandenas andelar i företaget beräknades

år 1921 till 119,882 kronor 70 öre och år 1923 till 130,682 kronor 70

öre. Den verkliga kostnaden har uppgått till 157,520 kronor, vilken, fördelad

på den areal företaget omfattar, uppgår till omkring 552 kronor per

hektar.

Den genom vattenavledningen uppkommande förbättringen av samma

mark uppskattades år 1921 till 151,859 kronor 30 öre.

Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande beviljat:

i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet .............. kronor 39,910

i lån tillhopa.............................................. » 90,610

statsunderstöd tillhopa kronor 130,520.

Det beviljade statsbidraget motsvarade vid tiden för beviljandet en

tredjedel av den beräknade kostnaden för företagets utförande.

De beviljade odlingslånen motsvara ett belopp av 317 kronor per hektar.

Annuiteten å lånen utgör omkring 21 kronor per hektar.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har genom utslag den 30 augusti 1927

respektive den 29 februari 1928 fastställt fördelningen av de båda lör

företagets utförande beviljade lånen. Därav framgår, att lånet å 79,830

kronor skall amorteras under åren 1928—1953 och lånet å 10,780 kronor under

åren 1930—1955. Enligt gällande bestämmelser utgör räntan å oguldet

kapitalbelopp 3.6 procent.

Sökandena hava såsom skäl till sin framställning anfört i huvudsak

följande:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Efter företagets utförande hade det visat sig, att detsamma endast i obetydlig

mån blivit till den nytta, som därmed varit avsedd. De marker,

vilka avsetts att torrläggas, bade icke efter företagets genomförande i någon

större grad förbättrats utan vore vid de ofta förekommande översvämningstillfällena

i stort sett värdelösa för sökandenas jordbruk. Det

vore icke nog med, att sökandena med yttersta svårighet fullgjort de årliga

amorteringarna å lånen, utan de bade på grund av översvämningarna

åsamkats avsevärda förluster vid inköp av gödningsmedel och utsäde

samt nedläggande av arbete å dessa marker, utan att erhålla någon gengäld

för uppoffringarna.

De förhoppningar, som sökandena ställt på företaget — förbättring av

deras ekonomiska ställning och utveckling av deras jordbruk — bade

icke gått i uppfyllelse. I stället bade företaget blivit en stor missräkning.

Genom tillkomsten av de årliga amorteringarna hade deras

förut svaga ekonomiska ställning ytterligare försämrats. Den största

skadan å markerna förorsakades genom översvämningarna. Men även

örn markerna förskonades från dessa, vore kostnaderna för företaget

så höga, att sökandena under nuvarande brydsamma och tryckande

förhållanden icke kunde bära de med företaget förenade utgifterna.

Till de totala kostnaderna för företagets utförande, 157,520 kronor, komme

kostnaderna för markens odling samt anläggande av vägar och broar,

beräknade tillhopa till omkring 36,000 kronor. Då härtill bomme ett genomsnittligt

jordvärde av omkring 100 kronor per hektar, uppginge den

förbättrade markens värde till omkring 1,390 kronor per hektar, under

det att fullgod åkerjord av vederbörande taxeringsnämnder i orten och vid

försäljningar av jordbruksfastigheter plägade värderas till omkring 800

kronor per hektar.

Vidare hava sökandena meddelat uppgifter rörande de skador, som förorsakats

dem genom de å skilda tider inträffande översvämningarna.

Sökandena hava hemställt örn nedsättning i de beviljade lånen med åtminstone

hälften av nu återstående belopp.

Av lantbruksingenjörerna Berners och Kindbloms omförmälda yttranden

framgår, att de av sökandena omförmälda översvämningarna väsentligen

förorsakats av den förändring i vattenavrinningen, som blivit en följd av

en efter torrläggningsföretagets slutförande verkställd reglering för kraftändamål

av den omkring två mil längre upp i vattendraget belägna sjön

Rusken.

Lantbruksingenjör Berner har därjämte framhållit, bland annat, att företagets

ökade kostnader till stor del haft sin orsak däri, att arbetspriserna

varit höga, då arbetena utfördes, men att jordvärdena efter företagets

utförande stadigt varit sjunkande, ävensom att en av orsakerna till

de höga arbetskostnaderna varit den, att olämplig entreprenör först anlitades,

vilken ej slutförde arbetet.

Lantbruksstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande av den 10 mars 1932

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva uppskov under

två år med amorteringen av till företaget beviljade ifrågavarande

båda lån från odlingslånefonden med bibehållen skyldighet för intressen
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departement}<- chefen.

32 Kungl. Maj:ts proposition Kr 225.

terna ali under uppskovstiden erlägga ränta efter 3.r; procent a de oguldna

delarna av sagda lån.

[ utlåtandet kar lantbruksstyrelsen anfört, bland annat, följande.

I avseende å den omständigheten att ifrågavarande översvämningar förorsakades

av regleringen av den längre upp i vattendraget belägna sjön

Rusken erinrade lantbruksstyrelsen, att styrelsen i skrivelse till Kungl.

Majit den 16 januari 1932 angående framställningar från föreningen för

Emåns reglering samt Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag örn ändring

av vattenlagen m. m. funnit sig böra ifrågasätta, att de förhållanden, som

hade samband med inverkan ur jordbrukssynpunkt av sjöregleringar och

dylikt på nedanför i vattendragen belägna markområden borde göras till

föremål för utredning av särskilda sakkunniga.

I föreliggande framställning hade sökandena anhållit att med hänsyn

till den skada, som förorsakats deni genom de inträffade översvämnin

garna, komma i åtnjutande av viss nedskrivning av de till företaget be

viljade statslånen.

Med avseende härå finge till en början framhållas, att det icke visats,

huruvida sökandena kunde vara i annan ordning berättigade till ersättning

för sagda skada, eller huruvida särskilda åtgärder kunde vidtagas

till förhindrande av ett återupprepande av översvämningarna å torrlägg

ningsområdet, I sistnämnda hänseende hade i Berners förenämnda yttrande

framlagts preliminära beräkningar, av vilka syntes framgå, att an

givna ändamål borde kunna vinnas genom upptagande av en hjälpkanal

i områdets nedre del. Erinras finge, att motsvarande åtgärd hade ifråga

satts vid ett omedelbart ovanför det här ifrågavarande beläget torrläggningsföretag

vid Arån, som på liknande sätt vore utsatt för skada genom

åns översvämningar. Inom sistnämnda företag vore sålunda en dylik

hjälpkanal avsedd att utföras för avledande av flödena. Bidrag av stats

medel hade den 31 december 1931 beviljats till detta arbete.

Då emellertid erforderlig utredning angående de åtgärder, som i här

förevarande fall borde i nyss angivna syfte vidtagas, givetvis krävde viss

tid, funne sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka, att i avvaktan på framläggandet

från vederbörande intressenters sida av sådan utredning en

tillfällig lättnad nu bereddes dem i återbetalningen av de till företaget be

viljade lånen. I detta avseende finge lantbruksstyrelsen föreslå ett upp

skov under två år med amorteringen av sagda lån, dock med bibehållen

skyldighet för låntagarna att under uppskovstiden gälda å lånen förfallen

ränta. Företagets inbetalningar till statskontoret skulle därigenom kom

ma att för vart och ett av ifrågavarande två år minskas från omkring

6,000 kronor till omkring 3,200 kronor. Huruvida därutöver några extra

ordinära hjälpåtgärder kunde anses påkallade i detta fall, syntes böra

prövas i samband med framställning örn författningsenliga bidrag till utförande

av ifrågasatta hjälpkanal.

Som gällande bestämmelser (kungörelse 1926:258; 1929:166) icke inrymma

befogenhet för Kungl. Majit att medgiva uppskov med inbetalningar

av amorteringar å lån av ifrågavarande slag, får jag på de skäl,

som lantbruksstyrelsen anfört och som synas berättigade, hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att uppskov under två år med amortering av två till reglering av

Arån och tillstötande vattendrag mellan Erlandsdamm och Sölaryd i Jörn

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

köpings län, den 6 maj 1921 och den 23 februari 1923 beviljade lån från

odlingslånefonden må medgivas, dock med bibehållen skyldighet för intressenterna

att under uppskovstiden erlägga ränta efter 3.6 procent å de

oguldna delarna av nämnda lån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

liihang lill riksdagens protokoll 19,1}.

1 sami.

188 haft. (Nr 222—226.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:154 Skrivelse till Konungen % anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppskov med amortering av två till reglering av Nedre Arån i Jönköpings län beviljade a1 i texten
  2. JoU 1932:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppskov med amortering av två till reglering av Nedre Arån i Jönköpings län beviljade s. 15 i texten