Sök i Ratio Lex

Angående viss ändring av grunderna för statsbidrag till utredning rörande reglering av övre och Nedre Olandsån i Uppsala och Stockholms län

1932-03-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:226, Angående viss ändring av grunderna för statsbidrag till utredning rörande reglering av övre och Nedre Olandsån i Uppsala och Stockholms län

Dokumentets text

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

35

Nr 226.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående viss ändring av

grunderna för statsbidrag till utredning rörande reglering av

övre och Nedre Olandsån i Uppsala och Stockholms län; given

Stockholms slott den 16 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

Sedan Kungl. Majit av 1930 års riksdag (prop. nr 199; R. skr. nr 233)

bemyndigats att av statens avdikningsanslag anvisa ett belopp av högst

60,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för syneförrättning

enligt vattenlagen för utredning rörande reglering av övre Olandsån

i Stockholms och Uppsala län samt Nedre Olandsån i Uppsala län, har

Kungl. Majit i brev till statskontoret den 11 oktober 1930 för angivna ändamål

anvisat 60,000 kronor att utgå ur statens avdikningsanslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

För statsbidragets utgående har i nämnda brev — i överensstämmelse

med vissa av föredragande departementschefen i propositionen till 1930

års riksdag gjorda uttalanden — lämnats följande bestämmelser:

1) Av ifrågavarande medel må statskontoret mot vederbörliga av länsstyrelsen

i Uppsala län granskade och godkända räkningar dels utbetala

gottgörelse till vederbörande förrättningsman enligt bestämmelserna i gällande

lantbruksingenjörstaxa, dels ock gälda övriga kostnader, som äro

erforderliga för ifrågavarande syneförrättnings verkställande, med undan

tag för kostnader för hantlangning och därvid erforderlig material.

2) Intressenterna skola, innan statsbidrag får utbetalas, till länsstyrelsen

i Uppsala län avlämna förbindelse att ansvara för de under punkt 1)

sist omlörmälda hantlangningskostnader och material.

3) Avbrytes synelörrättningen genom intressenternas förvållande, innan

den med densamma avsedda utredningen blivit slutiörd, skall det åligga

intressenterna att till statsverket återbära vad av ifrågavarande medel

må hava utbetalats.

4) För infriande av den i punkt 2) nämnda förbindelsen ävensom för

återbetalning, varom i punkt 3) iörmäles, skall ställas borgen, som, därest

densamma utfärdas av annan än hushållningssällskap eller annan dylik

allmän institution, skall vara till vederhäftigheten styrkt.

5) Från det statsbidrag, som enligt gällande bestämmelser framdeles

må kunna anvisas till företagets utförande från statens avdikningsanslag,

skall avräknas vad för nu ifrågavarande ändamål utbetalats.

I skrivelser den 9 mars 1931 och den 13 februari 1932 hava John Hedlund,

Solvalla, m. fl. intressenter i förevarande företag gjort framställning om

att statsbidrag måtte beviljas för bestridande jämväl av kostnaderna för

hantlangning och därvid erforderlig material.

över skrivelserna har lantbruksstyrelsen den 23 mars 1931 och den 15

mars 1932 avgivit infordrade utlåtanden.

Beträffande frågans behandling vid 1930 års riksdag torde jag få erinra

örn följande.

I de framställningar, som lågo till grund för propositionen, framhölls,

att det i orten sedan länge varit en allmänt omfattad mening, att en utredning

rörande regleringen av Övre och Nedre Olandsån borde komma till

stånd. De jordägare, som skulle beröras av företaget, kunde beräknas utgöra

för övre Olandsån mellan 200 och 300 personer och för Nedre Olandsån

omkring 250 personer. De marker, som vore beroende av vattenståndet

i nämnda å, syntes omfatta omkring 7,000 hektar. Det övervägande

antalet jordägare utgjorde mindre jordbrukare, som icke hade

förmåga att förskottera utgifterna för en utredning rörande regleringen.

Lantbruksstyrelsen framhöll i ett i ärendet avgivet utlåtande, att styrelsen

funne det kunna vara motiverat, att staten bidroge till utredningskostnaderna.

Därest statsbidrag för ändamålet beviljades, borde dock föreskrivas,

att utlämnade medel skulle avräknas å det statsbidrag, som framdeles

kunde beviljas till företagets utförande. Statsbidraget borde emellertid

avse enbart kostnaden för regleringsfrågans fullständiga utredning vid

syneförrättning enligt vattenlagen. Kostnaderna för erforderlig hantlangning

och därtill hörande material borde intressenterna själva bestrida.

För bestridandet av den vederbörande förättningsmän och gode män till
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

kommande gottgörelse för syneförrättningen syntes ett belopp av högst

60,000 kronor vara erforderligt. För statsbidragets utbekommande borde

uppställas såsom villkor, bland annat, att intressenterna avgåve förbindelse

att anskaffa och bekosta all för undersökningarna erforderlig hantlangning

och därtill hörande material.

Föredragande departementschefen anförde i propositionen, bland annat,

att då större delen av intressenterna syntes vara föga ekonomiskt bärkraftiga,

utsikterna vore ringa, att en utredning skulle komma till stånd

utan statens medverkan. Departementschefen förordade därför, att staten

från avdikningsanslaget beredde medel till utredningen, vilken borde utföras

såsom syneförrättning enligt vattenlagen. Såsom lantbruksstyrelsen

föreslagit borde emellertid intressenterna själva bestrida kostnaderna

för erforderlig hantlangning och därtill hörande material. Intressenterna

borde, i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag, i detta hänseende, förpliktas

att avlämna förbindelse beträffande bestridandet av hantlangningsoch

därmed förbundna materialkostnader. Statens bidrag syntes lämpligen

kunna bestämmas till 60,000 kronor. Örn företaget sedermera komme

till utförande, borde statsbidraget avräknas å det anslag, som kunde beviljas

till företaget. För annat fall syntes de laga synekostnaderna i nu

ifrågavarande del böra stanna å statsverket.

De sålunda av departementschefen gjorda uttalandena föranledde ej

någon erinran från riksdagens sida.

Innan jag härefter övergår till den nu föreliggande framställningen,

torde jag ytterligare få erinra om vissa av 1931 års riksdag i sammanhang

med ifrågasatt utredning angående reglering av Fyrisån och dess

tillflöden gjorda uttalanden.

I skrivelse nr 348/1931 anhöll riksdagen, att Kungl. Majit måtte vidtaga

erforderliga åtgärder för åvägabringande av en fullständig utredning angående

de ekonomiska förutsättningarna för en reglering av Fyrisån och

dess tillflöden. Denna utredning borde enligt riksdagens mening läggas

så, att den resulterade i en arbetsplan av den beskaffenhet, att den kunde

läggas till grund för en ekonomisk organisation till arbetets utförande,

och måste således i sig innesluta laga syneförrättningar i enlighet med

gällande laga bestämmelser. Med hänsyn till de föreliggande svårigheterna

att ena de talrika jordägarna till ett samfällt uppträdande för genomförande

av en kostsam utredning av den omfattning, som vore nödvändig,

syntes det riksdagen befogat, att utredningen verkställdes genom

statens försorg. För den händelse en reglering sedermera komme till

stånd, borde emellertid de intresserade jordägarna i vanlig ordning bära

sin del av samtliga kostnader och således den av statsverket b°kostade

utredningen även inräknas vid statsunderstödets för regleringen uträknande.

Under den förutsättningen syntes också s. k. hantlangningskostnader

kunna förskotteras av statsmedel. Riksdagen delade en av vederbörande

lantbruksingenjör framförd åsikt, att undersökningen sannolikt

skulle förbilligas genom fast anställda och inarbetade hantlangare, då

härigenom arbetet skulle bedrivas fortare och inom Kortare tid och sålunda

en del andra kostnader skulle nedbringas.

Genom proposition nr 21 till årets riksdag har Kungl Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må av statens avdikningsanslag an
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition Nr 226.

visa ett belopp av högst 65,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

den ifrågasätta utredningen angående regleringen av Fyrisån och dess

tillflöden. I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet anlörde jag

beträffande undersökningens utförande och bidragets användning, bland

annat, följande:

Såsom villkor för statsbidraget borde uppställas, att undersökningen

ägde rum som syneförrättning enligt vattenlagen eller att den i allt fall

utfördes med den fullständighet och tillförlitlighet, att den kunde läggas

till grund lör dylik syneiörrättning. Det torde vidare böra stadgas, att

från det statsbidrag, som enligt gällande bestämmelser framdeles kunde

från statens avdikningsanslag anvisas till företagets utförande, skulle avräknas

vad för ifrågavarande utredning utbetalades.

I den nu från vissa intressenter i den ifrågasatta regleringen av Övre

och Nedre Olandsån gjorda framställningen har anförts i huvudsak följande.

Den av Kungl. Maj:t den 11 oktober 1930 givna bestämmelsen, att från

det för undersökningen rörande regleringen av övre och Nedre Olandsån

anvisade statsbidraget medel icke finge utbetalas för kostnader för kantlangning

och därvid erforderlig material, hade icke väckt några betänkligheter

hos det stora flertalet intressenter i företaget. Den största delägaren

i företaget, Gimo—Österby bruks aktiebolag, vilket inginge i

äldre företag avseende reglering av ån med 32 procent, hade emellertid

tillsammans med ett mindre antal andra markägare ställt sig avvisande

mot deltagande i av syneiörrättningen föranledda kantlangnings- och materialkostnader.

De intressenter, som sålunda vägrat deltaga i nämnda

kostnader, torde representera omkring 40 procent av desamma. De övriga

delägarna måste förskottera denna del av kostnaderna och, därest regleringsföretaget

icke skulle komma till stånd, även slutligt vidkännas densamma.

Såsom framginge av de i propositionen nr 199 till 1930 års riksdag

återgivna yttrandena från länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län,

utgjordes så gott som samtliga intressenter i företaget av mindre jordbrukare,

för vilka utgifterna för den tillämnade undersökningen skulle bliva

allt för betungande. Då dessa intressenter icke ansåge sig äga möjlighet

att ensamma bestrida kostnaderna för hantlangning och material vid syneförrättningen,

hade sålunda trots den synnerligen värdefulla hjälp, som

det redan beviljade statsbidraget innebure, genom nämnda delägares vägran

att deltaga i liantlangningskostnaderna, frågan bragts i ett sådant

läge, att tanken på företagets genomförande sannolikt måste uppgivas.

Vilka förluster detta skulle innebära för hela den bygd, företaget berörde,

torde med lull tydlighet iramgå av de yttranden, som föranlett Kungl.

Majit att framlägga förenämnda proposition och på grund av vilka riksdagen

även medgivit, att statsbidrag till vissa med syneförrättningen förenade

kostnader finge utgå. För att emellertid undgå en sådan utgång

av denna för bygden så utomordentligt viktiga fråga hade övriga delägare

i företaget icke sett någon annan utväg än att söka erhålla bistånd från

det allmänna jämväl till hantlangnings- och materialkostnaderna. Huru

stora dessa kostnader kunde komma att bliva torde säkrast kunna bedömas

av de myndigheter, som närmast handhade dylika ärenden.

Lantbruksstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

39

I det föreliggande liksom i tidigare förekommande fall, då statsmedel

anvisats för åstadkommande av erforderliga undersökningar och utredningar

angående ett ifrågasatt torrläggningsföretag, hade det ansetts

kunna förväntas, att det i orten löreiintliga allmänna intresse för löretaget,

som i varje särskilt fall utgjort ett av skälen för statens ingripande,

komme att taga sig uttryck genom medverkan från vederbörande

jordägares sida i sådan form, att dessa senare svarade för nödiga hantlangnings-

och materialkostnader. Att lägga även dessa kostnader på

staten och sålunda praktiskt taget helt befria intressenterna från varje

utgift för den av dem önskade utredningens åstadkommande hade ansetts

icke lämpligen böra sättas i fråga. Lantbruksstyrelsen funne för

sin del någon avvikelse från vad sålunda i nämnda avseende hittills ti 11- lämpats icke böra ske. Vad särskilt beträffade det föreliggande fallet ville

lantbruksstyrelsen framhålla, att med hänsyn till det betydande antal

fastigheter, omkring 450, som uppgivits bliva berörda av företaget, ifrågavarande

utgifter knappast torde för dessa bliva av någon mera väsentlig

betydelse, även örn en del fastigheter undandroge sig betalningsansvar

för desamma.

Förhållandena vore här, enligt lantbruksstyrelsens mening, icke jämförliga

med vad fallet vore i fråga örn det vid 1931 års riksdag ifrågasatta

statsbidraget till undersökning rörande Fyrisåns reglering, vilket statsbidrag

ansetts böra utgå jämväl till liantlangningskostnad och dylikt.

Till följd av vad riksdagen anfört angående nämnda undersökning kunde

nämligen densamma komma till stånd utan samband med syneförrättning

enligt vattenlagen, och sålunda utan att jordägarna behövde vidtaga någon

för dem bindande åtgärd, vid vilket förhållande möjlighet saknades

att lägga liantlangningskostnaderna på jordägarna. För att det till undersökning

av Olandsån anvisade statsbidraget skulle utgå vore däremot

föreskrivet, bland annat, att undersökningarna skulle verkställas vid syneförrättning,

som nämnts, varom det ankomme på jordägarna själva att

i vederbörlig ordning göra framställning hos länsstyrelsen.

På grund av det anförda och med hänsyn särskilt till de konsekvenser,

ett bifall till förevarande framställning, vars motivering icke syntes innehålla

några uteslutande för detta företag giltiga skäl, med säkerhet skulle

medföra, funne lantbruksstyrelsen sig icke kunna tillstyrka bifall till samma

framställning.

De ifrågasatta företagen för reglering av Övre och Nedre Olandsån samt DepartementsFyrisån,

vilka avse två närbelägna trakter, erbjuda sinsemellan stora lik- chefen.

heter. I båda fallen gäller det företag av avsevärd omfattning, och delägarna

utgöras i båda fallen till stor del av mindre jordbrukare. Statsmakterna

hava i båda fallen ansett statsbidrag böra anvisas till bestridande

av kostnaderna för den förberedande utredning som måste företagas,

innan företagen kunna igångsättas. Bestämmelserna för statsbidragets

utgående hava avsetts skola bliva i huvudsak desamma i de båda

fallen. Sålunda har avsetts, att, örn anslag framdeles skulle beviljas till

företagens utförande, ifrågavarande statsbidrag skall avräknas å anslaget,

men att, om företagen icke skulle komma till utförande, det belopp,

som staten utgivit för den förberedande utredningen, skall stanna å stats

verket.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition Nr 226.

Mellan de båda undersökningarna skulle visserligen så till vida föreligga

en olikhet, att beträffande Övre och Nedre Olandsån uttryckligen

föreskrivits, att undersökningen skall äga rum såsom syneförrättning

enligt vattenlagen, medan i fråga örn Fyrisån i propositionen nr 21 till

årets riksdag uttalats, att undersökningen borde äga rum som syneförrättning

enligt vattenlagen eller i allt fall utföras med den fullständighet

och tillförlitlighet, att den kunde läggas till grund för dylik

syneförrättning. Denna olikhet är emellertid enligt min mening näppeligen

av den beskaffenhet, att den i detta sammanhang bör tillmätas avgörande

betydelse.

Under det att i fråga örn undersökningen rörande regleringen av Fyrisån

statsbidraget enligt vad riksdagen uttalat även skall användas till bestridande

av kostnader för hantlangning och därvid erforderlig material,

har beträffande undersökningen rörande regleringen av övre och Nedre

Olandsån föreskrivits, att av statsbidraget medel ej må anvisas för dessa

kostnader.

I den nu föreliggande framställningen från vissa intressenter i det ifrågasatta

företaget för reglering av övre och Nedre Olandsån har anförts,

att hos det stora flertalet intressenter bestämmelsen örn skyldighet för dem

att själva bestrida hantlangningskostnaderna icke i och för sig väckt

några betänkligheter. Den största intressenten i företaget, Gimo—Österby

bruks aktiebolag och vissa andra markägare, vilka syntes representera

sammanlagt omkring 40 procent av företaget, hade emellertid ställt sig

avvisande mot deltagande i de hantlangningskostnader, som kunde föranledas

av syneförrättningen. Motsvarande del av dessa kostnader skulle

sålunda, örn syneförrättningen komme till stånd, falla på övriga intressenter.

Då dessa icke såge sig äga möjlighet att åtaga sig hantlangningskostnaderna

i deras helhet, skulle, örn staten ej trädde emellan, den ifrågasatta

undersökningen få uppgivas. För den bygd, som företaget berörde,

skulle detta innebära en svår missräkning.

Med hänsyn till den likhet, som föreligger mellan ifrågavarande två företag,

och den överensstämmelse i övrigt, som avsetts skola givas bestämmelserna

för statsbidragets utgående, torde under de förhanden varande förhållandena

starka skäl tala för att det för Övre och Nedre Olandsån anvisade

statsbidraget även må användas till bestridande av hantlangningskostnaderna.

Jag får alltså tillstyrka, att föreskrifterna för nämnda statsbidrags

utgående ändras i enlighet härmed. En sådan ändring torde

emellertid icke böra beslutas, utan efter riksdagens hörande. Någon ökning

av statsbidragets belopp synes mig icke nu böra ske.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det jämlikt beslut av 1930 års riksdag såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för syneförrättning enligt vattenlagen för utredning rö
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

rande reglering av övre Olandsån i Stockholms och Uppsala län samt

Nedre Olandsån i Uppsala län anvisade anslaget må användas jämväl till

gäldande av kostnader för hantlangning och därvid erforderlig material.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 19112.

1 sami.

ISK höft. (Nr 222—226.)

l

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring av grunderna för statsbidrag till utredning rörande reglering av övre och a1 i texten
  2. JoU 1932:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss ändring av grandella för statsbidrag till utredning rörande reglering av Övre oc s. 18 i texten