Sök i Ratio Lex

Angående anslag för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan samt Alnarps lantbruks-, mejerioch trädgårdsinstitut

1932-03-11 · 31 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:230, Angående anslag för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan samt Alnarps lantbruks-, mejerioch trädgårdsinstitut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

1

Nr 230.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för byggnadsarbeten

och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan

samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;

given Stockholms slott den 11 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hanis

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström,

anför:

Jag anhåller att nu få anmäla frågorna om anslag för nästa budgetår

till bestridande av byggnads- och andra engångskostnader för lantbrukshögskolan

samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 192 hafi. (Nr 230.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ls proposition Nr 230.

inledning. Den proposition, nr 143, rörande den högre lantbruksundervisningens

ordnande m. m., som på min föredragning förelädes 1931 års riksdag, innefattade,

förutom allmänna riktlinjer för den högre lantbruksundervisningens

organiserande, jämväl förslag angående utförande av vissa byggnadsarbeten

m. m. för lantbrukshögskolan och centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet vid Ultuna ävensom för lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitutet

vid Alnarp. Ifrågavarande förslag, som grundade sig på utredningar,

vilka framlagts av högre lantbruksundervisningssakkunniga i

betänkande den 12 november 1927 och av särskilda utredningsmän i betänkande

den 12 september 1929 samt, vad särskilt angår institutet vid Alnarp,

i en inom jordbruksdepartementet utarbetad promemoria, avsågo dels vissa

omändringar och reparationer av en del utav de vid Ultuna och Alnarp

för närvarande befintliga byggnadskomplexen, dels ock uppförande därstädes

av nya byggnader för den högre lantbruksundervisningen och den därtill

knutna forskningsverksamheten.

Den sammanlagda kostnaden för genomförande av det sålunda framlagda

byggnadsprogrammet beräknades i propositionen till följande belopp:

för lantbrukshögskolan ........................ kronor 1,353,500

» centralanstalten ............................... » 383,000

» Alnarpsinstitutet ........................... » 751,000

Summa kronor 2,487,500.

Därjämte beräknades i propositionen vissa kostnader för inredning och

inventarier ävensom för undervisningsmateriel sålunda:

för lantbrukshögskolan ........................ kronor 292,800

» centralanstalten................................ » 33,000

» Alnarpsinstitutet ............................ » 139,400

Summa kronor 465,200.

Vid föredragning inför Kungl. Majit av de frågor, som i berörda proposition

avhandlades, framhöll jag, vad särskilt de framlagda byggnadsförslagen

beträffade, bland annat, att dessa förslag allenast vore att betrakta

såsom preliminära och att vid deras slutliga utformande jämkningar kunde

komma att visa sig erforderliga. Jag betonade ävenledes vikten av att

såväl byggnadernas anordning som inredning och utrustning utfördes under

medverkan av sakkunniga å vederbörande områden.

Enligt propositionen skulle de sammanlagda engångskostnaderna för ifrågavarande

byggnadsföretag fördelas på de fyra budgetåren 1931/1935 enligt

de närmare grunder, som angivits i särskild, inom jordbruksdepartementet

utarbetad och i propositionen återgiven promemoria. Denna upptog, bland

annat, följande sammanfattande tablå över engångskostnadernas fördelning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 230. 3

Fördelningen av engångsanslagr på olika budgetår.

Budgetåret

1931 /1932| 1932/1933 j 1933/1934j 1934/1935

Byggnader och fasin anläggningar:

Lantbrukshögskolan .......................j 600,000

Centralanstalten..............................

Alnarpsinstitutet.............................I 50,000

Inredning och inventarier:

Lantbrukshögskolan ........................ — 96,400 , 96,400 i — 192,800

Centralanstalten .............................. — — — | 33,000 i 33,000

Alnarpsinstitutet..............................■ — j — 104,Otto I 15,400 I 119,400

Undervisningsmateriel:

Lantbrukshögskolan ........................ — 34,000 , 66,000 j — j 100,000

Alnarpsinstitutet..............................j — j — i 7,000 | 13,000 j 20,000

Summa kronor! 650,000 1 959,000 '' 792,100 '' 551,600 ! 2,952,700

Beträffande ifrågavarande promemoria yttrade jag — såsom av propositionen

framgår — att de däri angivna grunderna för en approximativ be
-

räkning av de erforderliga engångskostnadernas fördelning på olika budgetår

syntes i sina huvuddrag kunna godtagas. Jag ansåg mig dock särskilt böra

understryka, att fördelningen icke blott vore ungefärlig utan även att betrakta

såsom preliminär. Under arbetenas fortgång kunde det sålunda visa

sig erforderligt, att de olika leden i byggnadsprogrammet utfördes i annan

ordning än den i promemorian föreslagna. Dylika förändringar i planen

borde givetvis i så fall få företagas. Beträffande de arbeten, som borde

komma till utförande under budgetåret 1931/1932, förordade jag det i promemorian

framlagda förslaget. För nämnda budgetår borde sålunda anvisas

650,000 kronor, varav 600,000 kronor avsåge lantbrukshögskolan och 50,000

kronor Alnarpsinstitutet. Anslagen borde hava reservationsanslags natur.

Kungl. Majtts förslag till riksdagen avfattades i enlighet härmed.

Vid anmälan i skrivelse den 30 maj 1931, nr 296, av sitt beslut i anledning

av berörda proposition åberopade riksdagen vad jordbruksutskottet

anfört i dess över propositionen avgivna, av riksdagen godkända utlåtande,

nr 80. I nu berörda delar uttalade utskottet följande.

De framlagda byggnadsförslagen föranledde i sina huvuddrag ingen erinran

från utskottets sida. I anslutning till den av utskottet intagna ståndpunkten,

att lantbruksskolans högre kurs borde pågå allenast ett år, borde

emellertid den i propositionen vidkommande Alnarp beräknade sammanlagda

byggnadskostnaden minskas med i runt tal 115,000 kronor, motsvarande

den ökade byggnadskostnad, som kursens bestämmande till 1 år och

5 månader enligt propositionen skulle betinga. Utskottet ville emellertid i

likhet med departementschefen understryka, att de framlagda förslagen till

byggnadsarbeten allenast vore preliminära. Med hänsyn härtill borde det

500,600 i

252,900

—

1,353,500

—

—

383,000

383,000

328,000

265,800 i

107,200

751,000

Summa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

stå Kungl. Majit fritt att inom ramen för de beräknade kostnaderna vidtaga

de jämkningar och ändringar i olika avseenden, däribland jämväl inbegripet

byggnadernas och institutionernas förläggning, som vid en närmare

utredning av ifrågavarande förhållanden kunde visa sig erforderliga och

lämpliga. Huvudvikten i förevarande avseende läge uppå, att byggnadstorslaget

komme att realiseras på ett med hänsyn till ändamålet så rationellt

och fördelaktigt sätt som möjligt. Härutinnan torde utskottet ock

hava anledning förvänta, att Kungl. Majit komme att vidtaga alla de åtgärder,

som för befordrande av detta syfte kunde visa sig påkallade.

Den i propositionen föreslagna fördelningen av engångskostnaderna på de

närmaste budgetåren föranledde ingen annan erinran från utskottets sida,

än att utskottet framhöll, att på grund av den förkortning av lantbruksskolans

i Alnarp högre kurs i förhållande till Kungl. Majits förslag, som

utskottet förordat, sammanlagda byggnadskostnaden vid Alnarp komme att

minskas med i runt tal 115,000 kronor. Denna minskning hade emellertid

ingen betydelse med avseende å anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen gjorda hemställan anmälde

riksdagen i samma skrivelse, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat

dels för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan

ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor, dels och för vattenledningsanläggning

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett

extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Den 24 juli 1931 uppdrog Kungl. Majit åt de personer, vilka utgöra

styrelse för lantbruksinstitutet vid Ultuna — nämligen landshövdingen S.

N. Linnér, professorn N. Hansson, f. d. ryttmästaren J. H. B. Hegardt, lantbruksskolföreståndaren

S. E. Fredricson, professorn L. Ramberg och rektorn

vid institutet, professorn H. G. Simmons — jämte generaldirektören P. E. G.

Insulander och professorn J. G. C. Barthel (lantbrukshögskolekommitterade)

att, under iakttagande av vad därom anförts i förenämnda proposition och

utskottsutlåtande, uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag beträffande

de åtgärder, vilka erfordrades för genomförande av riksdagens beslut

örn inrättande vid Ultuna av en lantbrukshögskola. I detta'' uppdrag

ingick jämväl åliggande för dem att, efter samråd med byggnadsstyrelsen,

upprätta närmare förslag angående de byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan,

som borde utföras under budgetåret 1932/1933.

Vidare anbefallde Kungl. Majit sagda dag styrelsen för Alnarps lantbruks-

och mejeriinstitut att inkomma med förslag beträffande de åtgärder,

som erfordrades för genomförande av riksdagens beslut örn institutets omorganisation,

och förordnade Kungl. Majit tillika, att sålunda infordrade

förslag, så vitt anginge frågor örn anslagsbehov för budgetåret 1932/1933,

borde ingivas inom sådan tid, att framställning i ämnet måtte kunna göras

hos 1932 års riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 5

Vid anmälan den 4 januari 1932 av ärenden, sorn tillhöra regleringen

för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,

anförde jag, på sätt det vid 1932 års statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för sagda dag utvisar, beträffande

frågorna om anslag till byggnadsarbeten och andra engångskostnader för

lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

att styrelsen för nyssnämnda institut i skrivelse den 3 december 1931 gjort

hemställan örn anvisande för sagda budgetår av ett belopp av 404,300

kronor -— eventuellt 356,300 kronor — till byggnadsarbeten vid lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp, men att motsvarande förslag då

ännu icke inkommit från lantbrukshögskolekommitterade. Beredningen av

ifrågavarande ärenden hunne icke avslutas inom sådan tid, att förslag i ämnet

kunde intagas i statsverkspropositionen, utan syntes dessa ärenden få bliva föremål

för särskild proposition. I avvaktan härpå borde i förslaget till riksstat

för budgetåret 1932/1933 för ändamålen beräknas vissa belopp såsom

extra reservationsanslag.

På min hemställan föreslog också Kungl. Majit i årets statsverksproposition

(IX H. T. punkterna 16 och 19) riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna

för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan,

ett extra reservationsanslag av ................................ kronor 450,000

för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra

reservationsanslag av................................................................ » 300,000.

över styrelsens för Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut förenämnda

skrivelse den 3 december 1931 Ilar byggnadsstyrelsen den 27 februari 1932

avgivit infordrat utlåtande.

Med skrivelse den 25 februari 1932 hava lantbrukshögskolekommitterade

inkommit med förslag till de anslagsäskanden till byggnadsarbeten m. m.

för lantbrukshögskolan under budgetåret 1932/1933, som borde göras hos

1932 års riksdag. I denna skrivelse hava kommitterade framlagt en utredning

med ritningar och kostnadsberäkningar beträffande byggnadsarbetena

vid lantbrukshögskolan. Utredningen har skett i samråd med

byggnadsstyrelsen, som avgivit ett särskilt, vid de kommitterades skrivelse

fogat utlåtande av den 24 februari 1932.

Jag torde nu först få övergå till behandlingen av lantbrnkshögskolans

byggnadsfrågor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

G

Lanthruksliögskolan.

Nuvarande

lokaler och

anläggningar

vid Ultuna.

De vid nuvarande Ultuna lantbruksinstitut befintliga lokaler oell anläggningar

äro följande.

Elevbyggnaden med 2 föreläsningssalar, 3 rum för samlingar, kärlokaler,

26 bostadsrum för elever, 1 vaktmästarbostad samt diverse källarutrymmen.

Kemiska laboratoriet med 1 föreläsningssal, 2 laboratoriesalar för elever,

7 laboratorierum, 6 andra rum samt 1 professorsbostad.

Agronomisk-botaniska institutionen med 1 föreläsningssal, 6 laboratorierum,

5 andra rum samt diverse källarlokaler.

Rektor sbyggnaden med bibliotekslokaler, kollegierum, rektorsexpedition

samt bostad åt rektor och ytterligare en lärare.

Flygelbyggnad med 5 bostadsrum.

Museibyggnaden med ritsal och lokaler för undervisningen i redskapslära

m. m.

Försöksväxthus med nätgård.

Försökslada.

Restaurationsbyggnad med 2 matsalar och kök samt 13 bostadsrum.

Bostadshus för professorer, 5 st., vanligen å 7 rum och kök.

Tjänarebostäder, 3 st. å 2 ram och kök, 7 st. å 1 rum och kök.

Golvytan, bostadshus och tjänarebostäder undantagna, uppgår sammanlagt

till omkring 5,915 kvadratmeter.

1931åre Enligt 1931 års proposition skulle ifrågavarande byggnader utnvttjas på

riksdag. följande sätt

Till den s. k. elevbyggnaden syntes lämpligen böra förläggas institutionerna

(undervisningslokaler, lärarrum m. m.) för jordbrukslära och botanik

jämte särskilda lokaler för försöksverksamheten i växtfysiologi och ärftlighetslära.

Det nuvarande kemiska laboratoriet borde tillbyggas och i den sålunda

utvidgade byggnaden inrymmas institutioner för lantbrukskemi, marklära

och bakteriologi, däri inbegripna lokaler för försöksverksamheten i dessa

läroämnen. Vidare borde dit förläggas för flertalet institutionsbyggnader

gemensam värmecentral ävensom varmbadsanläggning samt erforderliga

verkstadsutrymmen.

I byggnaden för den nuvarande agronomisk-botaniska institutionen borde

inrymmas institutionerna för matematik, fysik och meteorologi, kulturteknik

samt lantbruksekonomi.

I den nuvarande rektorsbyggnaden skulle, efter ombyggnad, högskolans

rektor tillsvidare hava sin bostad. Där skulle även kollegie- och styrelserum

samt rektors- och kamrerarexpeditioner ävensom bibliotek och arkiv

vara förlagda. Det förutsattes dock, att när längre fram bibliotekets tillväxt

komme att så påfordra, särskild bostad borde uppföras åt rektor.

De två mindre byggnader, som bildade flyglar till rektorsbyggnaden,

borde, likaledes efter ombyggnad, användas till bostäder åt ett antal assistenter,

amanuenser och elever.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 7

Museibyggnaden borde användas för undervisningen i redskaplära och

liusbyggnadslära saint till maskinhall.

Den nuvarande personalbyggnaden skulle ombyggas för att bereda rum

för 4 vaktmästarbostäder. I restaurationsbyggnaden skulle endast utföras

nödiga reparationsarbeten.

Övriga byggnader och anläggningar borde användas för sitt ursprungliga

ändamål.

Nyuppföras skulle en institutionsbyggnad för husdjurslära m. m., vidare

en byggnad för undervisning i exteriör lära samt ett växthus och en försöksloge.

Vad särskilt angår tillgodoseende av lokalbehovet för den till Ultuna

förlagda centralanstalten upptog förslaget nyanläggning av institutionsbyggnad,

försökslada och försöksstall, en försöksanläggning med betongparceller

ävensom yttre ledningar, vägarbeten m. m.

Detaljkostnaderna för förenämnda byggnadsarbeten och anläggningar

beräknades sålunda:

LantbrnksbögskoUn.

Institutionsbyggnad för jordbrukslära och botanik kronor

» » kemi, marklära och bakteriolog! »

» » kulturteknik m. m........................ »

» » husdjurslära m. m.......................

Maskinhall m. ..................................................................... »

Byggnad för undervisning i exteriörlära ............................ »

Rektorsbyggnad

Flygelbyggnader (elevbostäder)................................................

Personalbyggnad, ombyggnad ................................................ »

Restaurationsbyggnad

Växthus m. m. för försöksverksamheten ............................

Yttre ledningar för vatten och avlopp

Ledningar för gas jämte pumpstation...................................

Väganläggningar och planeringar

115,500

471.000

13,100

463.000

10,000

39.000

29.000

10.000

18,000

2,000

70.000

41.000

45.000

11,900

Summa kronor 1,338,500.

♦.eli t raUn stallen.

Institutionsbyggnad

...................... kronor

278,000

Försökslada ........................................................

....................... »

15,000

Försöksstall ..........................................................

....................... »

40,000

Försöksanläggning med betongparceller

....................... »

25,000

Yttre ledningar, vägarbeten m. m..................

....................... »

Summa kronor

25,000

383,000.

Till dessa belopp .skulle komma ytterligare den till 15,000 kronor beräknade

kostnaden för omläggning av det elektriska ledningsnätet.

Sammanlagda kostnaden för byggnader och fasta anläggningar för lant

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Martts proposition Nr 230.

t

brukshögskolan skulle alltså, såsom redan är nämnt, uppgå till (1,338,500

15,000 K 1,353,500 kronor samt för centralanstalten till 383,000 kronor.

Jag bär redan erinrat, att 1931 års riksdag för byggnadsändamål för

lantbruksbögskolan anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 600,000 kronor. Jag torde böra i detta sammanhang framhålla,

att, i avvaktan på ytterligare detaljutredningar för byggnadsprogrammets

genomförande, av detta anslag några medel ännu icke ställts till förfogande

för egentliga byggnadsändamål vid Ultuna.

FMI93|riå?8ar [ iörberörda skrivelse den 25 februari 1932 hava lantbrukshögskolekombyflgnadspro-

rnitterade inledningsvis erinrat örn syftemålet med lantbrukshögskolans

gram. inrättande samt betydelsen av denna nya undervisningsanstalt och därvid

Lantbruks- anfort följande.

högskolekom
mitterade.

På sätt franninge av chefens för jordbruksdepartementet i berörda proposition

till 1931 års riksdag avgivna yttrande ävensom jordbruksutskottets

utlåtande, hade syftet med inrättandet av lantbrukshögskolan varit att föra

Iram möjligheterna till jordbruksvetenskaplig forskning och till effektiv

utbildning för vissa för jordbruket särskilt betydelsefulla befattningar för

att därigenom åt det svenska jordbruket bereda det stöd, som vetenskaplig

tolkning och god yrkesutbildning städse skänkte. I detta syfte vore planen

uppgjord såväl för inrättande vid högskolan av professorsbefattningar

och andra lärarebefattningar som för anordnande av byggnader för undervisningen

och forskningsarbetet därstädes.

Efter att ingående hava behandlat planerna för den beslutade lantbrukshögskolan

tilläte sig högskolekommitterade inledningsvis understryka högskolans

betydelse för det svenska jordbruket. Den naturvetenskapliga

forskningen i ämnen, som berörde jordbruket, påginge med iver på många

håll. Praktiska resultat förelåge i flera avseenden, men nya möjligheter

yppade sig, allteftersom det vetenskapliga arbetet skrede framåt. Örn dessa

skulle komma vårt jordbruk till gagn, behövde forskningen inrikta sig

särskilt på vårt lands speciella naturförhållanden och resultaten sedan föras

ut i praktiken av män med kvalificerad utbildning. Såsom exempel på den

ekonomiska betydelsen av redan vunna resultat kunde erinras därom, att

den väsentliga självförsörjning i avseende å brödsädsspannmål, som genomförts,

icke skulle kunnat uppnäs, åtminstone ej i samma grad som nu,

därest icke ärftlighetsforskningen och växtförädlingen givit spannmålsodlarna

bättre sädessorter, vilka odlats i stor omfattning. Statsmakternas

beslut örn lantbrukshögskolans inrättande kunde därför betraktas som en

stödåtgärd, vars förverkligande ställde i utsikt reella fördelar ej endast för

jordbruket utan även för landet i dess helhet.

Från sådana utgångspunkter syntes högskolan år 1931 vara planlagd med

avseende a såväl inrättande av professors- och andra befattningar som anordnande

av byggnader för undervisningen och forskningen därstädes, och

härvid hade tillika uttryckligen angivits, att verksamheten skulle börja den

1 november 1932. För befattningarnas tillsättande med syfte att undervisningen

skulle kunna påbörjas den 1 november 1932 hade också av Kungl.

Majit redan beslutats åtgärder, vilka för närvarande vore under verkställighet.

Av samma anledning hade intagande av nya elever vid lantbruksinstitutet

inställts hösten år 1931.

Vid fullgörande av sitt uppdrag i avseende å byggnaderna hade kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 230.

mitterade i första hand sökt följa, det för riksdagen framlagda byggnadsprogrammet,

vilket dock, enligt vad som kraftigt understrukits av departementschefen

och jordbruksutskottet, allenast avsetts att vara preliminärt.

Av departementschefen hade jämväl betonats vikten av att såväl byggnadernas

anordning som inredning och utrustning utfördes under medverkan

av sakkunniga å vederbörande områden. Jordbruksutskottet å sin sida

hade framhållit, att huvudvikten läge på att byggnadsförslaget komme att

realiseras på ett med hänsyn till ändamålet så rationellt och fördelaktigt

sätt som möjligt. Tanken att vissa jämkningar och avvikelser från det

framlagda förslaget till byggnadsarbeten skulle visa sig behövliga hade

således icke varit för statsmakterna främmande. Denna tanke hade under

utredningens gång bekräftats.

Efter att hava lämnat en kortare redogörelse för huvudgrunderna i den

vid 1931 års riksdag beslutade byggnadsplanen, hava kommitterade i det

följande utförligt redogjort för de olägenheter, som enligt de kommitterades

förmenande vore förknippade med ett genomförande av 1931 års byggnadsprogram,

samt de i förhållande till beräkningarna i 1931 års proposition

ökade kostnader, som det.sammas realiserande skulle draga. Härom yttra

kommitterade.

Då byggnadsprogrammet av kommitterade skulle slutligen utformas, visade

det sig snart, att en användning av elevbyggnaden till institutioner för

lantbruksbotanik och jordbrukson! skulle kräva avsevärt större ändringar

och kostnader än man förut torde hava antagit. Särskilt en förläggning

dit av en fullt modernt utrustad växtfysiologi institution skulle komma

att medföra genomgripande ombyggnadsarbeten, vilka bleve oproportionerligt

kostsamma, utan att likväl institutionen för sitt ändamål kunde anses tillfredsställande.

Institutionen skulle kräva exempelvis 2 kylanläggningssystem

samt andra specialanordningar och ledningar av olika slag jämte

därmed sammanhängande byggnadsarbeten, vilka icke utan stora svårigheter

och kostnader kunde genomföras inom denna byggnad, som i övrigt ej vore

avsedd för laboratorieändamål. Ej heller skulle det vara möjligt att förlägga

de för växtfysiologien och den övriga botaniska undervisningen oundgängliga

växthusen på sådant sätt, att de erhölle direkt förbindelse med

institutionen. Med hänsyn till den grundläggande betydelse, ämnet växtfysiologi

varmed vore förenade växtanatomi, växtpatologi samt ekologi —

linge anses äga för de vid högskolan bedrivna studierna, vore det av största vikt,

att denna institution planerades så, att den kunde bliva fullt ändamålsenlig.

Detta syfte kunde, såsom förut visats, icke ens efter mycket genomgripande,

ombyggnadsarbeten uppnås med användning av nuvarande elevbyggnad.

Kommitterade hade därefter undersökt möjligheten att förlägga institutionen

för växtfysiologi till nuvarande agronomisk-botaniska byggnad. För

att erhålla det i propositionen tillmätta utrymmet skulle niimnda byggnad

behöva tillbyggas åt väster, varjämte växthus och en provloge omedelbart

skulle anslutas till densamma. Förslagsritningar härför hade utförts i flera

alternativ. Vid detaljberäkning hade emellertid denna förläggning visat sig

icke medgiva det i propositionen lo rut,satta, utrymmet och därjämte bliva

alltför dyrbar. Även terräng- och belysningsförhållanden hade befunnits

mindre gynnsamma för växthuset.

Förläggningen av institutionerna för kemi, marklära och bakteriolog! tili

den nuvarande kemibyggnaden jämte tillbyggnad i vinkel därmed hade icke

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunilf- Maj:ts vt opposition Nr 230.

heller befunnits lämplig att realisera. Laboratorieanordningarna i nuvarande

kemiska byggnad hade vid ingående undersökning visat sig ytterst bristfälliga

och endast provisoriskt användbara för den primära undervisningen

i lantbrukskemi. Härtill komme, att vinkelbyggnaden, som tänkts bliva

högskolans största byggnadskomplex, skulle erhålla en otillfredsställande

förläggning så väl genom svårigheten att här anordna en lämplig entré,

som genom byggnadsterrängen i övrigt, vilken starkt sluttade åt öster och

söder. Byggnadens av läget betingade form skulle medföra avsevärda svång

heter i avseende å belysningen för åtskilliga arbetslokaler, och hade ej heller

visat sig fördelaktig med hänsyn till byggnadskostnaden.

För den tillämnade institutionen för husdjurslära hade flera förläggningspl

alser prövats.

Vid användning av den i propositionen omnämnda platsen mellan spår

vägen och trädgården (den s. k. triangeln), relativt avlägsen från högskolans

övriga byggnader, skulle institutionen förutsätta anläggning av en särskild

värmecentral, vilken beräknats medföra avsevärt ökade kostnader. Därjämte

skulle institutionen genom Ultuna egendoms ekonomibyggnader skiljas från

övriga institutioner. Avståndet från högskolans andra byggnader hade ansetts

medföra vissa olägenheter ur undervisningssynpunkt.

Härutöver hade, bland flera andra undersökta möjligheter, särskilt prövats

lämpligheten att uppföra sistnämnda institution å sluttningen norr örn nuvarande

kemibyggnad nedanför Ultuna egendoms förvaltarbostad. Genom

sådan förläggning hade möjligheten att möta i framtiden eventuellt uppkommande

behov av institutionens utvidgning ansetts bliva väsentligen

stäckt. I väster begränsades nämligen den tänkta förläggningsplatsen avett

forntida gravfält, som icke finge bebyggas. Norr ut hindrades ytterligare

bebyggelse av nämnda förvaltarbostad med dess två flyglar. I söder befunne

sig en lärarbostad. A t öster gjorde sig samma förläggningssvårigbeter

gällande, som nyss anförts beträffande den s. k. vinkelbyggnaden, genom

den starkt fallande markytan.

Över huvud hade kommitterade mäst konstatera, att ett genomförande av

propositionens plan eller övriga nu nämnda, av kommitterade prövade planlösningar

skulle leda till en olämplig splittring av högskolans byggnader,

samt att därigenom kostnaderna för de dyrbara ledningssystemen och andra

anordningar, som vore oumbärliga för ett modernt laboratorium, skulle

stegras. Örn det i framtiden bleve fråga örn utvidgning av högskolans institutioner,

syntes en sådan åtgärd med utgångspunkt från propositionens

byggnadsplan komma att möta betydande svårigheter. De detaljberäkningar

av kostnaderna för om- och nybyggnader i anslutning till den i propositionen

skisserade planen, vilka kommittén ansett nödvändigt att låta verkställa,

hade utförts enligt nu gällande prisläge.

Enligt en tablå, som bifogats de kommitterades skrivelse, skulle engångskostnaderna

med nuvarande prisläge uppgå till 2,260,000 kronor samt fördela

sig sålunda.

Institutionsbyggnad för jordbrukslära och botanik kronor 331,200

» » kemi, marklära och bakteriolog! » 873,000

» » kulturteknik m. m. ........................ 48,500

» husdjurslära .............................. » 619,000

Maskinhall, ritsal m. m............................................... 10,000

Byggnad för undervisning i exteriörlära ........................... » 39,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

ii

Rektorsbyggnad..........................................................................

kronor

88,000

Flygelbyggnader .......................................................................

»

15,000

V ak tmästa rbyggnad

»

29,000

Restaurang .................................................................................

»

3,600

Växthus m. m. för försöksverksamheten

»

70,000

Yttre ledningar m. m................................................................

»

67,800

Fjärrledningar för gas jämte pumpstation

»

54,000

Väganläggningar och planeringar...........................................

»

11,900

Summa kronor 2,260,000.

Svårigheterna viel förverkligandet av de tidigare förslagen till byggnadsarbeten

hava föranlett kommitterade att söka en lösning genom omarbetning

av planläggningen. Särskilda sakkunniga hava därvid genomgående

anlitats. Kommitterade hava utgått från att det borde innebära en

väsentlig fördel, örn flertalet institutioner, vilka vore i behov av laboratorier,

kunde förläggas inom samma byggnad. Därjämte hava kommitterade

ansett en koncentration böra eftersträvas, så att kostnaderna för värmecentralens

anläggning och drift skulle bliva så låga som möjligt. För

samtliga avdelningar har ansetts böra gälla, att ändringsförslaget åtminstone

icke finge överskrida den i 1931 års proposition förutsatta golvytan,

varemot eventuella minskningar Ange bero på överläggningar med sakkunniga.

Det nya förslag, som de kommitterade följaktligen utarbetat, är

åskådliggjort genom vid skrivelsen fogade ritningar och beskrivningar.

Förslagets anordningar och kostnader framgå av en likaledes vid skrivelsen

fogad tablå, ur vilken följande må anföras.

Byggnad för kemi, marklära, bakteriolog! och husdjurslära,

samlingssal, kårlokaler, värmecentral,

badanordning, växthus för kemi, försöksgård,

1 bostadslägenhet örn 2 rum och kök

(nybyggnad)................................................ kronor 1.356,000

» » lantbruksekonomi, jordbrukslära, växtod
lingslära

och ärftlighetslära, försöksloge, 10

stipendiatrum, 2 bostadslägenheter örn 2

rum och kök (ombyggnad av nuvarande

elevbyggnaden) ............................................. » 204,500

» » växtfysiologi (till- och ombyggnad av nuvarande

kemibyggnaden) ............................ » 192,200

» » kulturteknik samt fysik m. m. (komplette
ring

av nuvarande agronomisk-botauiska

institutionen) » 11,500

» » lantbruksmaskiner, ritsal m. m. (ändring av

nuvarande museibyggnaden)............................ » 10,000

» » exteriörlära (nybyggnad) ................................ » 39,000

liektorsbostad, administration, bibliotek, arkiv (ombyggnad

av nuvarande rektorsbostad) ................................................ » 61,300

Assistentbostäder (ändring av nuvarande flygelbyggnader) » 15,000

Byggnad för vaktmästare: 5 bostadslägenheter å 2 rum

och kök (ändring av nuvarande personalbyggnad) » 29,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition Nr 230.

Restauration »byggnaden (komplettering) ..............................

Växthus för växtfysiologi (nybyggnad) .............................

Yttre ledningar m. m. (nyanläggningar)............................

Fjärrledningar för gas jämte pumpstation (nyanläggningar)

Planerings- och planteringsarbeten (komplettering) ............

kronor 3,600

» 50,000

62,000

54,000

11,900

Summa kronor 2,100,000.

Rörande planläggningen och byggnadernas användning lämna de kommitterade

följande översikt:

I den gamla elevbyggnaden komma enligt detta förslag lokaler för systematisk

botanik och ärftlighetslära att anordnas. Växtfysiologien hade förlagts

till annan byggnad. I elevbyggnaden skulle vidare inrymmas institutionerna

för jordbrukslära och jordbruksekonomi jämte vissa samlingar samt

seminarierum, två föreläsningssalar, stipendiatbostäder och två vaktmästarbostäder.

Ombyggnadsarbetena hade enligt detta förslag erhållit väsentligt

mindre omfattning än vad som skulle blivit nödvändigt, örn det äldre programmet

skulle genomföras.

För institutionerna för lantbrukskemi, marklära och bakteriolog!, vilka

krävde betydande laboratorieutrymmen och specialanordningar, hade det

befunnits mest lämpligt att uppföra ett nytt byggnadskomplex. Dit hade

jämväl förlagts institutionen för husdjurslära, som också hade behov av

laboratorieanordningar. Det sålunda tillämnade byggnadskomplexet hade

planlagts såsom en U-formig byggnad, uppförd å området framför och

söder örn elevbyggnaden. Utom nyss nämnda institutioner hade till denna

byggnad förlagts kårlokaler, en större och två mindre föreläsningssalar,

den förra avsedd att användas även som samlingssal, samt en vaktmästarbostad.

I byggnadens källarvåning skulle även förläggas värmecentral,

avsedd jämväl för den omändrade elevbyggnaden och byggnaden för växtfysiologi,

vilken central i framtiden skulle kunna utbyggas för hela högskolan,

ävensom badanordningar. Genom sammanförande av så många

laboratorieinstitutioner i den gemensamma nybyggnaden hade det antagits,

att dessa under de ekonomiskt mest gynnsamma betingelserna skulle kunna

anpassas efter de krav, som ställdes på moderna laboratorier. Den tillämnade

förläggningen hade en betydelsefull fördel jämväl med hänsyn därtill,

sitt eventuella framtida utvidgningar på ett lämpligt sätt kunde äga rum

genom utbyggnad i riktning mot och sammanbyggnad med nuvarande elevbyggnad.

För den blivande växtfysiologiska institutionen hade den nuvarande kemibyggnaden

befunnits på lämpligt sätt kunna utnyttjas utan nämnvärda

ombyggnadsarbeten och utan större tillbyggnad.

Det utrymme, som enligt propositionen avsetts för den växtfysiologiska

institutionen, fordrade ytterligare allenast 145 kvadratmeter. Den relativt

obetydliga tillbyggnaden kunde göras å nuvarande byggnads södra gavel,

f omedelbar förlängning av byggnaden mot söder kunde växthuset placeras,

och erhölle detta härigenom ett ur belysningssynpunkt synnerligen lämpligt

läge.

I detta sammanhang vore att framhålla, att i det uti propositionen framlagda

förslaget hade saknats vissa utrymmen, vilka vore nödvändiga för

genomförande av propositionens plan för högskolans undervisnings- och

forskningsverksamhet, tillhopa 465 kvadratmeter. Ifrågavarande ytterligare

utrymmen hade föranletts av följande behov, nämligen:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 13

transformatorer för hela högskolans försörjning med elektrisk energi (växelström)

;

accumulatorer för planerad likströmsanläggning, varav oavvisligt behov

förelåge för forskningsarbetet i lantbrukskemi och växtfysiologi;

rum för smådjur och foder för forskningsarbetet i djurfysiologi;

rum för växthusarbeten av olika slag, såsom sållning och blandning av

jord, fyllande av vegetationskärl m. m.;

ökat utrymme för värmecentralen, enär tidigare beräknat utrymme befunnits

för litet;

en föreläsningssal, enär högskolans behov av föreläsningssalar med hänsyn

till antalet årskurser och eventuell linjeuppdelning inom dessa samt de upplysningar,

kommitterade erhållit angående tiden för förberedelser till föreläsningar

i vissa ämnen, gjort en sådan tillökning nödvändig;

rum för mykologi, erforderligt för forskning och undervisning inom den

växtpatologiska delen av botaniken; samt

rum för konstant temperatur jämte tillhörande rum för kylmaskineri,

avsedda för forskningsverksamheten i växtfysiologi.

De kommitterade hava anställt en jämförelse mellan de effektiva golvytorna

och den verkliga byggnadsvolymen i det uti 1931 års proposition

angivna förslaget och i de kommitterades förslag, varvid de kommitterade

anmärkt, att de visserligen i enlighet med departementschefens anvisning

rådgjort med speciellt sakkunniga på olika områden, i den mån sådan sakkunskap

ej varit företrädd inom kommittén, men ej funnit sig kunna i sitt

förslag tillmötesgå specialisternas alla önskemål, utan eftersträvat att inom

den i propositionen förutsatta golvarealen erhålla lämpliga och tillräckliga

utrymmen. Jämförelsen har verkställts i särskilda, skrivelsen bifogade

tablåer, på grundval av vilka följande sammanställning är upprättad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Jämförelse mellan golvyta och byggnadsvolym enligt det i 1931 års proposition

framlagda förslaget och enligt de kommitterades förslag.

Proposition t931

Byggnad

143

Lantbruks!! ögskolekommitterades förslag

Golvyta

kT.-m.

Bygg-

nads-

volym

kb.-m.

Byggnad

Golvyta

kv.-m.

Bygg-

nads-

volym

kb.-m.

: För jordbrukslära, botanik

För lantbruksekonomi, jord-

m. m., 1 vaktmästarbostad

brukslära, växtodlingslära.

om 2 rum och kök.........

1,920| 11,250

ärftliglietslära, försöksloge,

f

För kemi, marklära, bakterio-

stipendiatrum, 2 vaktmä-

logi, värmecentral, 1 vakt-

starbostäder örn 2 rum och

|

mästarbostad om 2 rum

kök ..............................

1,630

10,200*

2,240

14,230

915

6,200 i

För kulturteknik, lantbruks-

För kemi, marklära, bakterio-

ekonomi m. m................

595

4,250

logi, husdjurslära, samlings-

För husdjurslära, kårlokaler,

sal, kårlokaler, värmecen-

samlingssal, 1 vaktmästar-

träl, 1 vaktmästarbostad örn

bostad om 2 rum och kök

1,510

10,420

2 rum och kök...............

3,425

20,400;

För lantbruksmaskiner m. m.

1 820

1 3,500

För kulturteknik, fysik m. m.

595

4,250

, För exteriörlära ...............

220

1,150

För lantbruksmaskiner m. m.

1 820

1 3,500i

För rektorsbostad, admini-

För exteriörlära..................

220

1,150

stration, bibliotek m. m....

720

4,270

För rektorsbostad, administra-

För assistentbostäder .........

260

920

tion, bibliotek m. m.......

720

4,270)

För vaktmästarbostadshus

För assistentbostäder .........

260

820!

med 5 lägenheter örn 2 rum

För vaktmästarbostadshus

och kök ........................

1 560

1 1,990

med 5 lägenheter örn 2 rum

1 600

* 2 200

1 560

1 1 990*

1 400

1 1,300

1 600

i o onn i

För försöksloge..................

1 ilo

1 600

För växthus .....................

1 400

1 1,300

För stipendiatrum ............

1 210

1 1,230

*10,145

1 otalsumma

*56,280

Summa

10,165

57,210

För transformatorer............

3 45

3 230

F''ör accumulatorer ............

5 45

3 230

För smådjur och foder ......

3 35

3 180

För källare för försöksgård. ■.

3 55

3 280

För utökning av värmecen-

trålen ...........................

3 50

3 250

För en föreläsningssal och

prep.-rum ....................

3 90

3 570

För mykologi ..................

3 35

3 180

För konstant temperatur

3 40

3 200

För kylmaskineri...............

3 15

3 70

För växthusarbeten ............

3 55

3 280

Summa

3 465

3 2,470

Totalsumma

10,630

59,680

Anin. 1. Avser utrymmen, ej upptagna i propositionen men förutsatta av departementschefen.

Anni. 2. Utrymmen, ej omnämnda i propositionen men enligt de kommitterades mening

nödvändiga för propositionens undervisningsplan.

Anni. 3. I summan golvareal, 10,145 kvadratmeter, ingår utrymmen örn 465 kvadratmeter,

ej omnämnda i propositionen men enligt de kommitterades mening nödvändiga för

propositionens undervisningsplan.

Anm. 4. I summan byggnadsvolym, 56,280 kubikmeter, ingå utrymmen om 2,470 kubikmeter,

ej omnämnda i propositionen men enligt de kommitterades mening nödvändiga för

propositionens un dervisningsplan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 230. 15

Till närmare förklaring av nu återgivna jämförelse yttra de kommitterade.

Den behövliga effektiva golvytan med tillämpning av de i propositionen lämnade

anvisningarna vippgalge till 10,630 kvadratmeter inberäknat sådana utrymmen,

som ej blivit i propositionen särskilt omnämnda, men som vore nödvändiga

för genomförande av den i propositionen förutsatta planen för högskolans

verksamhet. Då för kommitterades byggnadsprogram beräknades en

golvyta av 10,145 kvadratmeter erhölles därigenom en besparing i golvyta av

485 kvadratmeter i förhållande till propositionens plan. Att märka härvid vore,

att den å Ultuna befintliga vaktmästarbyggnaden enligt propositionen beräknats

bereda plats för fyra vaktmästare. Det hade emellertid visat sig möjligt att

förlägga fem vaktmästarbostäder till denna byggnad. Den på så sätt erhållna

ytterligare bostaden vore enligt kommitterades plan avsedd för trädgårdsmästaren,

vilkens bostad med hänsyn till arten av hans arbete svårligen kunde

vara förlagd utom högskolans område.

Det omnämnda talet för effektiva golvytor lämnade först efter tillägg av

ytan för erforderliga kommunikationsleder, kapp- och toalettrum m. m. samt

arealen på omgivande murar den för byggnaderna erforderliga totala ytan.

vilken multiplicerad med höjden gåve den verkliga byggnadsvolymen. En

jämförelse mellan de olika förslagens byggnadsvolymer hade därför ur kostnadssynpunkt

väsentligt större betydelse. Enligt propositionens anvisningar

skulle byggnadsvolymen uppgå till 59,680 kubikmeter inberäknat för genomförande

av planen för högskolans verksamhet nödvändiga, i propositionen ej

särskilt angivna utrymmen, under det att byggnadsvolymen enligt kommitterades

förslag utgjorde 56,280 kubikmeter. Det senare förslaget innebure

alltså en minskning i byggnadsvolym i förhållande till propositionens plan

med 3,400 kubikmeter.

De kommitterade, som, utöver vad i det föregående angivits, icke ansett

sig kunna avvisa en del av de från vetenskapligt håll med eftertryck framförda

krav ifråga örn de olika institutionernas planläggning, hava med stöd

av de gjorda jämförelserna ansett sig böra bestämt förorda det av dem

framlagda ändrade förslaget såsom ur såväl ekonomisk synpunkt som med

hänsyn till ändamålsenlighet mera fördelaktigt än det tidigare förslaget.

Slutligen anföra de kommitterade beträffande de förhöjda kostnaderna för

genomförande av ett byggnadsprogram i enlighet med de kommitterades

nyupprättade förslag följande.

Det kvarstode emellertid det faktum, att den av byggnadsstyrelsen nu

godtagna totala byggnadskostnaden icke kunnat hållas inom det i propositionen

beräknade beloppet 1,353,500 kronor. Beträffande anledningarna

härtill ville kommitterade framhålla, att det självfallet vore svårt att på

förberedande stadium få fullt genomförda beräkningar för så vanskliga

objekt som vetenskapliga institutioner. Kommitterade hade dock beträffande

såväl ytor som massor kunnat hålla sig under den preliminära utredningens

siffror.

Under gången av föregående utredningar hade också skett en viss förändring

i programmet för högskolans gestaltning, i det att från början

byggnadsförslaget uppgjorts under förutsättning, att centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet fortfarande skulle kvarbliva vid

Experimentalfältet och de vid Ultuna uppförda nybyggnaderna sålunda

huvudsakligen skulle tjäna undervisningsändamål. Av denna anledning

förutsattes då inga större och dyrbara laboratorier, varför byggnadskostna
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition Nr 230.

derna per kvadratmeter golvyta eller per kubikmeter byggnadsvolym beräknades

bliva relativt låga. Då sedermera fråga uppkommit örn överflyttning

av vissa centralanstalten tillhörande forskningsavdelningar till lantbrukshögskolan,

beaktades ej tillräckligt inverkan härav, ehuru uppförandet av

stora, för forskningsändamål avsedda laboratorier måste medföra avsevärt

högre byggnadskostnader per volymenhet än lokaler för undervisningsändamål.

Beträffande ombyggnadsarbetena syntes ej hava fullt uppmärksammats,

att kostnaderna för sådana arbeten, som avsåge omändring av gamla byggnader

till laboratorielokaler, med hänsyn till nödvändigheten att i stor

utsträckning företaga upphuggning och genombrytning av väggar och bjälklag

för införande av ledningar av skilda slag till ett stort antal punkter,

ställde .sig särskilt höga.

Det vore vidare att märka, att de i propositionen upptagna beräkningarna

av kostnaderna för de omfattande ombyggnadsarbetena, enligt vad upplysts,

hade grundat sig på den förutsättningen, att dessa arbeten, i likhet med

vad vid tiden för den ursprungliga byggnadsplanens utarbetande ännu låtit

sig göra, kunde utföras genom mindre entreprenörer från orten, vilka icke

vore bundna av tariffer i gällande kollektivavtal. Förutsättningen för en

sådan beräkning syntes numera icke föreligga. Härigenom hade kostnadssiffran

för ifrågavarande ombyggnadsarbeten måst väsentligt ökas. Med

avseende å ledningar för elektricitet, värme, gas, vatten och avlopp m. m.

hade den svenska valutans nedgång m. fl. omständigheter medfört en väsentlig

kostnadsstegring för materialanskaffningen. Måleriarbeten hade också

på senaste tiden stigit i pris.

En post, som i den preliminära utredningen ej tillräckligt beaktats, vore

grundläggningskostnaden. Kommitterade hade, innan de bestämt sig för

ett visst förslag angående den nya U-byggnadens placering, vidtagit nya

grundundersökningar. Dessa hade givit vid handen, att en betydande kostnad

för den nya institutionsbyggnadens grund, uppgående till 60,000 kronor,

måste beräknas. Det förtjänade framhållas, att en förläggning till annan

plats icke visat sig medföra någon besparing.

För att underlätta det förändrade byggnadsprogrammets genomförande

i anslutning till den plan för medelsanvisningen, som angivits i fjolårspropositionen

samt i innevarande års statsverksproposition hava de korn

mitterade med hänsyn till den beräknade ökningen i byggnadskostnaderna

övervägt möjligheten att utsträcka tiden för byggnadsarbetenas fullbordan.

I sådant avseende hava de kommitterade framhållit, att för högskolans

verksamhet i enlighet med den utstakade planen och de verkställighetsåtgärder,

som redan vidtagits, det vore oundgängligen nödvändigt, att den

nya institutionsbyggnaden för kemi, marklära, bakteriologi och husdjurslära

kunde helt tagas i bruk den 1 november 1933. Elevbyggnaden och nuvarande

agronomisk-botaniska byggnad måste efter ombyggnaden kunna

tagas i bruk senast den 1 november 1934. Örn sålunda anslagen för högskolan

måste fördelas på flera år, än man vid föregående års beslut an

tagit, hava de kommitterade närmare undersökt möjligheterna för under
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

17

visningens ordnande under övergångstiden i avseende å lokaler och därvid

framlagt detaljerad plan rörande lokalernas disposition.

Följande tabell utvisar byggnadskostnadernas fördelning enligt de kommitterades

plan.

j

Byggnad för

1931/

1932

Bud

1932/ ;

1933 i

g e

1933/

1934

tår

1934/ 1

1935 |

1935/

1936

Summa

|

Kemi, marklära, bakteriolog!, husdjurs-

lära, samlingssal, kårlokaler, värmecen-

|

träl, bad, 1 bostad om 2 rum och kök.

försöksgärd och växthus för kemi ......

545,000! 389,0001 422,000

—

—

1,356,000

I.antbruksekonomi, jordbrukslära, växt-

odlingslära, ärttlighetslära, försöksloge,

10 stipendiatrum, 2 bostäder örn 2 rum

och kök.........................................

—

- |

50,000

154,500

—

204,500

Växtfysiologi.......................................

—

- |

—

100,000j

92,200

192,200

Kulturteknik, fysik m. m...................

—

—

—

11,500!

—

11,500

Lantbruksmaskiner, ritsal m. m..........

—

- j

—

- 1

10,000

10,000

Exteriörlära ......................................

—

- |

. —

—

39,000

39,000

Rektorsbostad, administration, bibliotek.

i

arkiv ...........................................

—

35,0001

26,300

— :

—

61,300

i Assistentbostäder.................................

—

— ;

—

15,000

—

15,000

Vaktmästarebyggnad med 5 bostäder om

2 rum och kök m. m. ....................

—

—

■ -

29.000

—

29,000

Restaurang m. m..............................

—

— ;

— •

3,600

3,600

Växthus för växtfysiologi .....................

—

—

- |

50,000

50,000

Yttre ledningar m. m. ........................

30,000

12,0001

20,000

—

—

62,000

Fjärrledning för gas jämte pumpstation

25,000

14,000

15,000

—

—

54,000

Planerings- och planteringsarbeten.........

—

- 1

—

—

11,900

11,900

Summa kronor

600,000

450,000!

533,300

310,000''

206,700

2,100,000

Slutligen må nämnas, att de kommitterade för närvarande icke ifrågasatt

någon ändring i den i 1931 års proposition föreslagna fördelningen på

de närmaste budgetåren av kostnaderna för inventarier och undervisningsmateriel

för lantbrukshögskolan. Enligt 1931 års proposition borde för

nästkommande budgetår för inredning och inventarier vid högskolan anvisas

96,400 kronor och till undervisningsmateriel 34,000 kronor. De kommitterade

förklara, att de under den tid, som stått dem till buds, icke

kunnat verkställa någon detaljberäkning över dessa kostnader, men förutsätta,

att dylik utredning skall kunna ske i så god tid, att med ledning

av utredningen erforderligt belopp må kunna anvisas för budgetåret 1933/

1934, så att behövlig anskaffning kan verkställas före den 1 november 1933,

då den planerade nya institutionsbyggnaden beräknades vara färdigställd.

I anslutning till det sålunda anförda hava de kommitterade hemställt,

att Kungl. Majit måtte föranstalta därom, att för budgetåret 1932/1933 för

lantbrukshögskolan anvisas såsom extra reservationsanslag dels till byggnadsarbeten

450,000 kronor, dels till inredning och inventarier 96.400 kronor,

dels ock till undervisningsmateriel 34.000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19X2. 1 sami. 192 höft. (Kr 2:iO.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

Yttrande av

byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 24 februari 1932 ansett sig

till en början böra verkställa en närmare undersökning rörande anledningen

till den avsevärda kostnadsökning, som den av de kommitterade verkställda

omräkningen av kostnaderna för genomförande av 1931 års byggnadsprogram

utvisade. Styrelsen har härvid utgått från den kostnadsutredning,

som framlagts i betänkandet den 12 september 1929 angående centralanstaltens

för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings

inbördes ställning och vilken utredning närmast låg

till grund för 1931 års proposition (1929 års förslag) — varvid dock styrelsen

bortsett från de i 1931 års proposition uteslutna nybyggnaderna —

och sökt ekonomiskt jämföra nyssnämnda förslag med det av de kommitterade

omräknade förslaget (1932 års förslag). En i utlåtandet intagen

tablå utvisar, att de beräknade kostnaderna för nybyggnader belöpa sig

till 1,082,900 kronor enligt 1929 års förslag och till 1,443,700 kronor enligt

1932 års omräkning samt att de beräknade kostnaderna för ombyggnader

utgöra 301,800 kronor enligt 1929 års förslag och 816,300 kronor enligt

1932 års förslag.

Byggnadsstyrelsen anför härefter följande.

Beträffande nybyggnaderna hade styrelsen i sitt utlåtande den 27 februari

1930 över 1929 års betänkande yttrat, att med hänsyn till kraven på dyrbara

inredningar av laboratorielokäler m. m. kostnaderna finge anses vara

väl knappt tilltagna. Styrelsen hade därvid utgått från de uppgifter, som

under hand stått att vinna rörande byggnadernas inredning och varav

framgått, att endast en mycket enkel inredning erfordrades. Tillika ville

styrelsen erinra, att till grund för 1929 års utredning endast förelegat uppgifter

över storleken på behövliga lokaler.

Vid granskning av kostnaderna för nybyggnaderna hade styrelsen funnit,

att ett pris per kubikmeter byggnadsvolym av cirka 45 kronor tillämpats

vid föregående utredningar, varigenom alltså angåves den byggnadsstandard,

som tidigare uppställts.

Enligt vad byggnadsstyrelsen kunde finna, syntes det i huvudsak vara

de nu uppställda kraven på specialinredningar, som för de olika nybyggnaderna

föranlett en kostnadssökning med cirka 40 procent till ett pris per

kubikmeter av cirka 65 kronor.

Beträffande ombyggnadsarbetena, för vilka utredning saknades i 1929 års

förslag men där kostnaderna ganska väl överensstämde med de styrelsen under

hand företedda, detaljerade kostnadsberäkningar, vilka framlagts i de högre

lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande av den 12 november 1927,

hade kostnaderna enligt beräkning uppgått till 300,000 kronor. Till stöd

för dessa kalkyler hade legat, bland annat, en av arkitekten Holmgren den

1 november 1927 uppgjord promemoria, vari anförts, att efter på platsen

gjorda undersökningar och mätningar byggnaderna syntes vara av mycket

god beskaffenhet och genom sin konstruktion lätta att förändra. Av de

nyss nämnda detaljerade kostnadsberäkningarna hade vidare framgått den

standard, som uppställts för byggnadernas försättande i ett skick, som motsvarade

då uppställda krav.

Beträffande byggnadernas beskaffenhet hade av de nu genom de kommitterade

verkställda undersökningarna framgått, att underhållet av vissa

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 230.

19

byggnader blivit anmärkningsvärt eftersatt och dessa alltså befunne sig i

mycket dåligt skick. Kostnadsökningen för ombyggnaderna uppginge till

över 100 procent i förhållande till 1929 års förslag, vilket alltså sammanhängde

dels med att större belopp måste upptagas för byggnadernas iståndsättande,

dels med att större krav på lokalerna uppställts, dels ock med att

till de i de gamla byggnaderna inrymda institutionerna nu anknutits

forskningslaboratorier.

Av utredningarna rörande de i 1932 års förslag ingående ledningarna

framginge, att laboratoriernas utrustning skulle komma att motsvara den

moderna vetenskapens krav och att laboratorierna skulle utrustas med ventilationsanläggningar,

omfattande och dyrbara ledningar för vatten och avlopp,

gasledningar, elektriska ledningar av olika slag samt ledningar för tryckluft,

vilket i huvudsak förklarade den betydande kostnadsökningen från

cirka 45 kronor till cirka 65 kronor per kubikmeter byggnadsvolym. Upplysningsvis

kunde meddelas, att kostnaden per kubikmeter byggnadsvolym

för kemiska institutionen i Uppsala uppgivits till cirka 70 kronor och att

enligt gjorda beräkningar kostnaden per kubikmeter för kemiska institutionsbyggnaden

i Lund, efter avdrag av vissa i kostnadsutredningen upptagna

arbeten, kunde uppskattas till 67 kronor.

Till klarläggande av det anförda har byggnadsstyrelsen lämnat några

uppgifter rörande den vid 1932 års omräkning uppkomna kostnadsökningen,

i vad densamma avser de större byggnaderna.

Den gamla kemibyggnaden skulle iordningställd och tillbyggd enligt

1929 års beräkning kosta 471,000 kronor. I detta fall syntes endast komplettering

av ledningar hava i den gamla delen ifrågakommit och man

hade räknat med att de kemiska laboratorierna alltjämt vore användbara.

För den ombyggda delen av kemibyggnaden förelåge detaljerat kostnadsförslag

av år 1927, slutande på 58,000 kronor, vilken slutsumma torde

överensstämma med 1929 års kostnad, varav tydligt framginge, att endast

mindre kompletter i ngsarbeten då varit avsedda att utföras. På nybyggnaden

komme alltså 413,000 kronor enligt 1929 års förslag eller cirka

44 kronor för kubikmeter.

Enligt 1932 års omräkning uppginge kostnaden till 873,000 kronor.

I detta fall hade för hela byggnaden räknats med helt nya ledningar för

värme samt nya ledningar av alla slag och i mycket större omfattning än

i 1929 års förslag. Nuvarande laboratorieinredningar hade därvid måst

helt kasseras. Inläggning av nya ledningar i den gamla delen medförde

stora kostnader på grund av därmed sammanhängande byggnadsarbeten.

Dessutom hade räknats med särskild undergrund för den nya byggnadsdelen,

vilket enligt uppgift icke ansågs behövligt i 1929 års förslag, och

varom för närvarande inga undersökningar förelåge. Enligt det omräknade

förslaget uppginge kostnaden för värme, vatten och avlopp till 233,000 kronor

för hela byggnaden, vilket höga belopp delvis hade sin förklaring i att

panncentral förlagts till denna byggnad.

Elevbyggnadens ombyggnad för lantbruksekonomi m. m. beräknades enligt

1929 års förslag till 115,500 kronor. Enligt detaljerat kostnadsförslag av år

1927, vilken slutsumma nära överensstämde med 1929 års kostnad, skulle

jämförelsevis smärre ändringar och kompletteringar förekomma. Inga särskilda

kostnader för laboratorierna samt endast kompletteringar av nuvarande

ledningar hade upptagits i detta kostnadsförslag. Enligt 1932 års omräk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mnj:ls proposition Nr 230.

ning. 331,200 kronor, upptoges helt nya ledningar utom värmeledningen,

sorn endast kompletterats, men laboratorierna förekomme i större omfattning

än i 1929 års förslag. Emedan byggnaden befunnits vara i dåligt skick

och underhållet eftersatts, hade byggnadens iståndställande måst upptagas

till högre belopp än vad tidigare beräknats.

Agronomisk-botaniska institutionens ombyggnad beräknades 1929 till

13,100 kronor, vilket belopp överensstämde med detaljerat kostnadsförslag

av år 1927. I 1932 års omräkning uppginge denna kostnad till 48,500 kronor

och hade härvid upptagits mera omfattande ombyggnadsarbeten, än vad

som ansågs erforderligt enligt 1929 års förslag.

Nybyggnad för husdjurslära beräknades 1929 till 463,000'' kronor efter

46 kronor per kubikmeter. Byggnaden hade en mycket enkel planläggning

och laboratorier förekomme i ringa omfattning.

I 1932 års omräkning till 619,000 kronor eller 62 kronor per kubikmeter

upptoges undergrund med 38,000 kronor samt mera omfattande laboratorier.

Vid byggnadsstyrelsens granskning av 1929 års förslag lämnades den upplysningen,

att undergrund ej skulle behövas, och någon undersökning örn

grundförhållandena förelåge ännu ej.

Då de beräknade byggnadskostnaderna 463,000 kronor enligt 1929 års

förslag vore skäliga, skulle alltså 156,000 kronor belöpa på ökat krav på

laboratorier, utökning av ledningar samt undergrund.

Av övriga byggnader uppvisade endast rektorsbostaden någon större kostnadsökning,

som kunde inverka på slutsumman.

Rektor sbostadens ombyggnad beräknades år 1929 till 44,000 kronor, vilken

summa byggnadsstyrelsen icke hade kunnat bedöma av brist på utredningsmaterial.

I 1932 års omräkning hade kostnaden uppskattats till 88,000

kronor.

Av det anförda syntes alitsa framgå, att de stora kostnadsökningarna

företrädesvis hänförde sig till institutionsbyggnaderna:

1929 1932

Kemibygguaden ............................................ kronor 471,000 873,000

F. d. elevbyggnaden » 115,500 331,200

Nybyggnad för husdjurslära m. m. » 463,000 619,000

kronor 1,049,500 1,823,200.

Beträffande det nya byggnadsprogram med en helt annan disposition av

de gamla byggnaderna och blivande nybyggnader, som de kommitterade

framlagt, yttrar byggnadsstyrelsen.

I det nya förslaget sammanfördes de institutioner, som enligt 1929 års

förslag varit avsedda att förläggas till kemibyggnaden och till nybyggnaden

för husdjurslära m. m., till en ny byggnad, och elevbyggnaden bibehölles

för det ändamål, vartill den varit avsedd enligt 1929 års förslag, och vöre

kemibyggnaden avsedd att användas för institutionen för växtfysiologi.

Kostnaderna bleve, enligt förslaget, för dessa byggnader:

Nybyggnad (med undantag av växthus för kemi) kronor 1,336,000

Ombyggnad av f. d. kemibyggnaden » 192,200

Ombyggnad av f. d. elevbyggnaden » 204,500

kronor 1,732,700,

varvid borde beaktas, att kostnaderna för elevbyggnaden kunnat sänkas

med cirka 100,000 kronor i förhållande till den summa, som framkommit

i 1932 års omräkning av 1929 års förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majda proposition Nr 230.

Av förestående syntes framgå, att i de preliminära utredningarna av

1927 och 1929 räknats med enkelt utrustade laboratorier för undervisningsändamäl

och i övrigt med en enkel standard på lokalerna. Sedan det numera

ansetts ofrånkomligt att uppställa krav på att till fyra institutioner

skulle anslutas forskningslaboratorier enligt moderna fordringar, syntes

den betydande kostnadsökning, som det nu föreliggande förslaget utvisade

i förhållande till de föregående utredningarna, vara motiverad.

Genom att utredningen för det nu föreliggande förslaget verkställts i

samråd med byggnadsstyrelsen, hade styrelsen haft tillfälle till såväl en

noggrann granskning av föreliggande ritningar m. m. som en undersökning

av befintliga byggnader. De fackmän, som verkställt kostnadsberäkningarna,

hade varit i tillfälle att själva pä platsen undersöka befintliga

byggnader och övriga förhållanden och därvid haft biträde av särskilda

experter pä olika områden. Härvid hade man eftersträvat att tillvarataga

alla möjligheter till besparingar.

Styrelsen ville särskilt påpeka, att förslagets arkitekt genom att koncentrera

nybyggnaderna till en byggnad, i vilken de flesta laboratorierna

kunnat förläggas, ernått vissa besparingar.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att i huvudsak erinra mot förslaget

och ej heller mot de för anläggningen beräknade kostnaderna

2.100.000 kronor.

Byggnadsstyrelsen ställde sig emellertid något tveksam till de låga våningshöjderna

i den stora nybyggnaden 1 och 2 trappor upp, med hänsyn

till de i dessa våningar förlagda laboratorierna och undervisningslokalerna,

men räknade styrelsen med möjligheten att vid förslagets vidare utarbetande

genom besparingar i andra avseenden kunna erhålla önskvärd ökning

av höjden i våningen 1 trappa upp och högre våningshöjd åtminstone

i vissa lokaler i våningen 2 trappor upp, varjämte styrelsen räknade med

att den ena av de båda hissarna tills vidare icke skulle behöva uppmonteras.

Vid föredragning av det förslag rörande den högre lantbruksundervisningens

ordnande, som framlades i propositionen nr 143 till 1931 års riksdag,

yttrade jag — såsom jag redan erinrat — beträffande de i förslaget

ingående byggnadsarbetena vid Ultuna, att förslaget i denna del vore allenast

preliminärt och att vid det slutliga utformandet jämkningar kunde

komma att visa sig erforderliga. Jag utgick härvid ifrån att den allmänna

byggnadsplan, som i propositionen framlades, icke rimligen kunde

betraktas såsom så i detalj utarbetad och utformad, att icke smärre avvikelser

från de uppdragna grundlinjerna för de föreslagna byggnadsföretagen

borde få vidtagas, i den mån sådana avvikelser kunde befinnas

främja ett ändamålsenligt ordnande av högskolans lokalfrågor och desamma

i stort sett läte sig inrymmas inom ramen av de kostnadskalkyler,

på vilka förslaget var grundat.

Lantbrukshögskolekommitterade hava nu i sin framställning rörande

anslag för ifrågavarande byggnadsföretag under nästkommande budgetär

framhållit, att betydande svårigheter ställt sig i vägen för ett slutligt utformande

av 4931 års byggnadsplan. Vissa av de för närvarande vid lil
-

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. May.ts proposition Nr 23U.

tuna befintliga byggnader, vilka enligt sagda plan skulle omändras för att

kunna mottaga högskolans nya institutioner, hava enligt vad de sakkun

niga funnit visat sig härför föga lämpade. Sålunda skulle en omändring

av den nuvarande elevbyggnaden till en institutionsbyggnad för lantbruksbotanik

och jordbrukson kräva avsevärt större ändringar och draga betydligt

större kostnader, än som i propositionen antagits. Särskilt skulle

förläggningen dit av en växtfysiologisk institution påkalla synnerligen

genomgripande ombyggnadsarbeten, utan att likväl lokalfrågan för denna

institution kunde anses bliva löst på ett tillfredsställande sätt. Ej heller

har den beslutade förläggningen till den nuvarande kemibyggnaden av

institutionerna för kemi, marklära och bakteriolog! av de kommitterade

ansetts kunna realiseras på ett ändamålsenligt sätt, ity att dels de därstä

des befintliga laboratorieanordningarna visat sig synnerligen bristlälliga

och endast provisoriskt användbara för den primära undervisningen i lantbrukskemi,

dels ock den nya vinkelbyggnad, som enligt förenämnda byggnadsplan

vore avsedd att uppföras i anslutning till kemibyggnaden, bomme

att erhålla en ur olika synpunkter mindre tillfredsställande förläggning.

Slutligen har det berett de kommitterade vissa svårigheter att utfinna

en lämplig plats för den planerade nybyggnaden för institutionen

i husdjurslära. I stort sett skulle ett realiserande av 1931 års byggnadsprogram

enligt de kommitterades förmenande leda till splittring i högskolans

byggnadskomplex med därav följande ökade kostnader för högskolans

verksamhet och även begränsa möjligheterna till framtida utvidgningar

av högskolans institutioner.

Vad de i propositionen beräknade byggnadskostnaderna angår, hava de

kommitterade funnit, att ett förverkligande av 1931 års hyggnadsprogram

vid nuvarande prisläge och med tillgodoseende av vetenskapens krav på

fullgoda lokaler skulle föranleda en avsevärd merutgift för statsverket.

Enligt en av de kommitterade verkställd omräkning av 1931 års byggnadsplan

skulle nämligen kostnaderna för iordningställande av lantbrukshögskolans

lokaler belöpa sig till 2,260,000 kronor i stället för de i propositio

nen beräknade 1,353,500 kronor.

Nu anlörda svårigheter hava föranlett de kommitterade att utarbeta ett

förslag till omläggning av det i fjol godkända byggnadsprogrammet. Detta

förslag innebär till sina grunddrag ett sammanförande av två av de större

institutionerna vid högskolan, nämligen institutionen för kemi, marklära

och bakteriolog! samt institutionen för husdjurslära, till en större institutionsbyggnad,

vilken skulle nyuppföras och i vilken skulle inrymmas —

förutom undervisningslokaler, laboratorier m. m. — jämväl värmecentral,

badinrättning, samlingssal, kårlokaler m. m. Den nuvarande elevbyggnaden

skulle däremot, efter vissa omändringsarbeten, användas för institutionerna

för lantbruksekonomi, jordbrukslära samt växtodlings- och ärft
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

lighetslära, och kemibyggnaden skulle till- och ombyggas för att tjäna

som institutionsbyggnad för växtfysiologi.

Så vitt jag kunnat finna av överlämnade ritningar, arbetsbeskrivningar

m. m. skulle onekligen stora fördelar vara att vinna, därest det förändrade

byggnadsprogram, som av de kommitterade sålunda framlagts, komme till

utförande, och jag vill för min del skänka mitt erkännande åt det målmedvetna

och insiktsfulla arbete, som de kommitterade nedlagt för att

åstadkomma en lösning av de svåra spörsmål, varmed de kommitterade

baft att syssla. Ett realiserande av de kommitterades förslag skulle innebära

en stark koncentrering av högskolans institutioner, med därav följande

förbilligande av driften i avseende å lokalernas uppvärmning, förseende

med vatten, gas, ljus o. dyl. Förslaget skulle vidare medgiva anordnande

av tillräckliga och modernt utrustade lokaler för de olika institutionernas

laboratorier. Sistnämnda omständighet är uppenbarligen av

alldeles särskild betydelse med hänsyn till den vetenskapliga forskningsverksamhet,

som vid sidan av undervisningen skall bedrivas vid högskolan.

Och slutligen skulle det föreslagna byggnadsprogrammet lämna

goda möjligheter till framtida utvidgningar av vederbörande institutioner,

därest sådant skulle komma att visa sig erforderligt.

Örn det således i och för sig kunde ur nu anförda synpunkter anses önskvärt,

att lantbrukshögskolans byggnadsfråga vunne sin lösning i överensstämmelse

med den nya byggnadsplan, de kommitterade utarbetat, måste

de kommitterades förslag ur en annan synpunkt vara ägnat att ingiva

betänkligheter. Jag syftar härvid på den ökning i de beräknade

engångskostnaderna för lantbrukshögskolan, som förslagets realiserande

förutsätter. Medan de egentliga byggnadskostnaderna för lantbrukshögskolan

i 1930 års proposition under där givna förutsättningar beräknades

till 1,024,600 kronor samt i 1931 års proposition till 1,353,500 kronor, skulle

motsvarande kostnader enligt de kommitterades plan komma att belöpa

sig till 2,100,000 kronor. Detta innebär en ökning av byggnadskostnaderna

utöver den i sistnämnda proposition angivna kostnadsplanen med inemot

750,000 kronor. Enbart den omförmälda nya institutionsbyggnaden

skulle draga en kostnad av 1,356,000 kronor eller ungefär samma belopp,

som i fjolårspropositionen beräknades skola åtgå för genomförande av

samtliga de för lantbrukshögskolan erforderliga omändrings- och nybyggnadsarbetena

vid Ultuna. Ehuru det givetvis är önskvärt, att den

nya högskola, som nu skall träda i verksamhet, erhåller erforderliga

utrymmen och den för en fullt modernt lagd högre läro- och

forskningsanstalt nödiga utrustningen i skilda hänseenden, anser

jag mig dock, med hänsyn till att förhållandena framtvinga besparingsåtgärder

på statsförvaltningens alla områden, icke nu kunna

förorda till antagande en kostnadsplan. som skulle för statsver
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

!93i års

riksdag.

24 Kungl. Marits proposition Nr 230.

ket innebära en sä avsevärd merutgift, som den nyss nämnda. Jag tager

härvid i betraktande icke blott den statsfinansiella situationen under det

budgetår, varom nu närmast är fråga, utan även det ovissa läge i statsekonomiskt

hänseende, varmed man torde hava att räkna jämväl under

därefter följande budgetår. Det synes mig därför böra närmare undersökas,

huruvida icke med ett genomförande av vissa delar av de kommitterades

byggnadsprogram kan tillsvidare anstå, exempelvis iordningställande

av institutionsbyggnaden för växtfysiologi samt vissa omändrings-

och reparationsarbeten.

Örn således frågan örn byggnadsplanen för högskolan tarvar vissa ytterligare

överväganden, lärer det emellertid vara ofrånkomligt, att anslag för

byggnadsändamål anvisas även för nästa budgetår. Därvid synes det

mig, att det i årets statsverkspropositon beräknade beloppet, 450,000 kronor,

bör vara tillfyllest.

Vad härefter angår kostnaderna för inredning, inventarier m. m., hava

de kommitterade meddelat, att det icke varit dem möjligt att redan nu

härom framlägga en detaljerad utredning. Enligt vad jag utrönt torde

något anslag för ändamålet ej heller med nödvändighet erfordras för budgetåret

1932/1933 utan först för budgetåret 1933/1934.

Alnarps lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitut.

De omändrings- och nybyggnadsarbeten, som enligt den i propositionen,

nr 143, till 1931 års riksdag framlagda byggnadsplanen skulle genomföras

vid Alnarps nuvarande lantbruksinstitut för tillgodoseende av det genom

omorganisationen av institutet i fråga uppkommande ökade lokalbehovet,

framgå av följande.

Byggnader in. lii.

Demonstrationshall........................................................ kronor

Omändringar i slottet ................................................ »

Vaktmästarbostad ........................................................ »

Undervisningsbyggnad för trädgårdsskola ............ »

Ändring av gamla trädgårdsskolan ........................ »

Ändring av kontorsbyggnad för trädgården ........ »

Redskapshall för trädgården....................................... »

Växthus.......................................................................... »

Ändring av befintligt växthus ............................... »

Bostadsrum i restaUrationsbyggnaden .................... »

Omändring av dubbelvilla ....................................... »

Omändring av vaktmästarbostad............................... »

Ändring av veterinär byggnaden................................ »

Tillbyggnad av mejeriet ........................................... »

Omändring av laboratoriet ........................................ »

Bostadshus för mejeripersonal.................................. »

Byggnad för samlingar och förråd vid mejeriet »

9.000

6,820

1,030

83.700

8.000

5.000

8.000

38,900

3,000

26,800

15,950

22,000

45.700

210,000

24,300

34,000

25,500

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

25

Vattenledningsanläggning ........................................ kronor 125,000

Förbättrat avloppssystem ........................................... » 40,000

Badinrättning ................................................................ » 18,300

Summa kronor 751,000.

Inredning, utrustning och undervisningsmateriel.

Instrumentell utrustning av reöskapshallen............ kronor 10,000

Specialinredning av undervisningslokaler för mejeriundervisning

................................................. » 27,000

Specialapparater för mejeriundervisningen ......... » 12,000

Laboratorieutrustning för mejeriundervisningen.... » 10,000

Inredning och utrustning för mejeriförsöken ........ » 30,000

Inredning av veterinärbyggnaden ........................... » 10,000

Laboratorieutrustning för veterinärbyggnaden....... »'' 5,000

Undervisningsmateriel för mejeriundervisningen.... » 2,000

Facklitteratur för mejeriundervisningen .............. » 5,000

Inredning av undervisningsbyggnaden för trädgårdsskolan

.......................................................... » 12,400

Möblering av elevrum i restaurationsbyggnaden » 3,000

Undervisningsmateriel för trädgårdsskolan ............ » 8,000

Facklitteratur för trädgårdsundervisningen ............ » 5,000

Summa kronor 139,400.

Summa kostnad 390,100 kronor.

I jordbruksutskottets över propositionen avgivna och av riksdagen godkända

utlåtande, nr 80, framhölls, såsom jag förut erinrat, att med hänsyn

därtill, att enligt riksdagens mening lantbruksskolans högre kurs borde omfatta

allenast ett år den sålunda beräknade kostnaden borde minskas med

i runt tal 115,000 kronor. Denna minskning i byggnadskostnaderna uppkom

huvudsakligen därigenom, att den i byggnadsprogrammet] ingående

nybyggnaden för trädgårdsskolan samt inrättande av ett antal elevrum i

restaurationsbyggnaden av utskottet ansågs kunna undvaras eller anstå.

För de sålunda ifrågasatta byggnadsarbetena vid Alnarp avsågs i propositionen,

att medel skulle för budgetåret 1932/1933 anvisas på följande sätt.

För omändringar i slottet samt för uppförandet av demonstrationshall för

husdjurslära: hela beloppet, för ändringsarbeten i kemiska laboratoriet och

veterinärbyggnaden: två tredjedelar, för omändring av en dubbel villa: en

tredjedel, för till- och påbyggnad av mejeriet: två tredjedelar, för nytt bostadshus

åt mejeripersonal: en tredjedel, för vattenledningen: tre femtedelar,

för förändring av avloppssystemet: hälften, samt för badinrättningen: tva

tredjedelar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Vissa förändringar

i

1931 års

byggnadsplan!.

Styrelsen för

Alnar psxnstitutet.

I överensstämmelse härmed skulle följande anslagsbelopp utgå.

Slottet kronor 7,850

Dernonstrationshall » 9,000

Kemiska laboratoriet................................................. » 16,200

Veterinärbyggnaden .................................................... » 30,500

En dabbekulla........................................................ » 5,250

Mejeriet........................................................................... » 140,000

Bostadshus för mejeripersonal.................................... » 12,000

Vattenledningsanläggning.......................................... » 75,000

Omläggning av avloppssystemet ............................... » 20,000

Badinrättning .............................................................. » 12,200

Summa kronor 328,000.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att det av 1931 års riksdag för

vattenledningsanläggning vid institutet beviljade extra reservationsanslaget,

50,000 kronor, blivit genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1931 ställt till

styrelsens för institutet förfogande.

I förenämnda skrivelse den 3 december 1931 har styrelsen för Alnarps

lantbruks- och mejeriinstitut framlagt förslag till anslagsäskanden för nästkommande

budgetår, i vad angår byggnadsarbeten för lantbruks-, mejeriocb

trädgårdsinstitutet, och därvid anfört följande.

Styrelsen hade förehaft till prövning de med organisationen sammanhängande

åtgärderna och i fråga örn anslagen för budgetåret 1932/1933

funnit sig böra framlägga följande i någon mån ändrade förslag till ut
-

giftsstat.

Slottet kronor 7,850

Dernonstrationshall » 9,000

Kemiska laboratoriet ............................ » 16,200

Veterinärbyggnaden.................................. » 30,500

En dubbelvilla » 5,250

Mejeriet...................................................... » 204,000

Bostadshus för mejeripersonal » 43,200

Vattenledningsanläggning ...................... » 50,000

Omläggning av avloppssystemet » 5,000

Badinrättning ............................................ » 18,300

Flyttning av en statens maskin- och

redskapsprovningsanstalt tillhörig träbyggnad

.................................................... » 15,000

Summa kronor 404,300.

De fem första posterna vore desamma som i propositionen. Beträffande

mejeriet förelåge den ändring, som föranletts av en utav läraren i mejeriteknik

och mjölkhushållning, filosofie doktorn E. Samuelsson upprättad,

skrivelsen bifogad promemoria. I enlighet med denna promemoria hade på

styrelsens anmodan arkitekten O. Hägg uppgjort särskilda, skrivelsen närslutna

förslagsritningar. Såsom av dessa framginge föresloges en örn- och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 230. 27

-T*

tillbyggnad av mejeriet med tvenne flyglar i sydlig riktning i stället för

en påbyggnad i höjden av den nuvarande mejeribyggnaden samt en utbyggning

vid dess östra gavel. Genom denna ändring avsåges att undvika

de olägenheter, som skulle följa av den förut tillärnade förläggningen av

försöksmejeriet och provningsanstalten till lokaler över driftsmejeriet. Det

hade nämligen utrönts, att mejeriets nuvarande murverk och bjälklager

icke kunde utan risk tåla den ökade belastning, som skulle följa av en

sådan förläggning. Ett förstärkande av murverket och bjälkarna skulle

med nödvändighet medföra nära nog oöverkomliga hinder i mejeriets drift

under ombyggnadsarbetet. Dessutom måste beaktas, att till följd av under

senare åren utförda utökningar av mejeriets maskinuppsättning denna redan

medförde sådana skakningar — vilka naturligtvis efter framtida ökningar

måste bliva ännu svårare — att laboratoriearbeten, särskilt noggranna vägningar,

i lokaler omedelbart över maskineriet hart när omöjliggjordes. Med

den nu av styrelsen föreslagna tillbyggnaden av mejeriet undginges nämnda

olägenheter och vunnes därjämte de fördelar, att de föreslagna lokalerna

för förråd och samlingar (propositionen sid. 382) kunde förläggas inom

mejeribyggnaden samt att denna komme att bereda utrymme för större ångpanneanläggningar,

vilka befunnits under den närmaste framtiden erforderliga.

Kostnaderna för den sålunda nu föreslagna ändringen och tillbyggnaden

av mejeriet vore av arkitekten Hägg beräknade till 306,000 kronor (alternativ

1) i stället för tidigare beräknade 210,000 + 25,500 kronor. Härtill

komme emellertid utgiften för en genom den föreslagna tillbyggnaden nödvändiggjord

flyttning av en statens maskin- och redskapsprovningsanstalt

tillhörig träbyggnad. Denna utgift beräknade arkitekten Hägg till 15,000

kronor. Plats för träbyggnaden kunde beredas i närheten av den blivande

nya redskapshallen i förutvarande veterinärbyggnaden. Av de sålunda beräknade

306,000 kronor syntes två tredjedelar eller 204,000 kronor erfordras

under budgetåret 1932/1933, medan den återstående tredjedelen skulle kunna

uppskjutas till närmast följande budgetåret.

Skulle styrelsens förslag anses medföra för hård påfrestning för riksstaten

för budgetåret 1932/1933, funnes enligt styrelsens förmenande en möjlighet

att uppskjuta en del av den föreslagna tillbyggnaden, nämligen den västra

flygeln, till ett kommande år, dock ej senare än 1934. I nödfall skulle

nämligen mejeriet kunna ett eller annat år framåt drivas utan det utrymme,

som denna flygel skulle bereda. Såväl för maskineriet som för elevbostäderna

komme emellertid behovet av nämnda utrymme utan tvivel att snart

nog bliva mycket kännbart. Uppskovet med flygelbyggnaden kunde enligt

arkitekten Häggs alternativ 2 nedbringa byggnadskostnaderna för närvarande

från 306,000 kronor till 233,800 kronor, av vilket sistnämnda• belopp två

tredjedelar eller cirka 156,000 kronor skulle behövas för budgetåret 1932/

1933.

Vad härefter anginge kostnaden för bostadshus för mejeripersonal, vore

denna höjel från de i propositionen beräknade 34,000 kronor till 43,200 kronor

i enlighet med den av arkitekten Hägg utförda och för styrelsen framlagda

beräkningen. Ökningen berodde väsentligt på den nu föreslagna centralvärmeanordningen,

som visserligen höjde engångskostnaden för bostadshuset,

men beräknades i längden medföra en avsevärd besparing, i synnerhet om

denna värmeanordning kunde göras så, att värme tillfördes från inejeribyggnadens

central.

I motsats till vad propositionen upptoge. föresloges nu hela byggnads
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 230.

yttra rute,

28

kostnaden för bostadshuset uppförd på 1932/1933 års stat. Bostadshuset

måste nämligen vara färdigt, innan ombyggnadsarbetena å mejeriet kunde

taga sin början, enär personalen nu bodde i mejeribyggnaden.

I posterna vattenledningsanläggning och omläggning av avloppssystemet

ansåge sig styrelsen kunna föreslå de nedsättningar i propositionens siffror,

som av den föreslagna staten framginge, naturligtvis dock blott såsom uppskov

med de fulla anslagens utgående.

I posten för badinrättning föresloges hela beloppet utgående redan under

instundande budgetår, alldenstund den nuvarande badinrättningen (belägen

i mejeribyggnaden) bleve oanvändbar redan då ombyggnadsarbetet påbörjades.

Styrelsen har sålunda anhållit, att för budgetåret 1932/1933 måtte beviljas

till byggnadsarbeten m. m. för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet

vid Alnarp de belopp örn sammanlagt 404,300 kronor — eventuellt

356,300 kronor — vilka i styrelsens skrivelse angivits och motiverats.

Av byggnadsstyrelsens över institutsstyrelsens framställning avgivna utlåtande

den 27 februari 1932 inhämtas bland annat följande.

Då bland de remitterade handlingarna saknades ritningar och kostnadsberäkningar,

hade byggnadsstyrelsen införskaffat dylika från institutets

rektor, varjämte styrelsens sakkunnige för handläggning av värmetekniska

frågor, ingenjören E. O. Jonsson, samt biträdande ingenjören hos styrelsen

B. Sundblad besökt Alnarp för att på platsen närmare studera de avsedda

byggnadsföretagen. I den mån det varit styrelsen möjligt att på grundval

av för styrelsen sålunda företett utredningsmaterial samt de av nämnda

tjänstemän lämnade meddelanden bedöma de olika byggnadsarbetena och

kostnaderna härför, har styrelsen så vitt angår de byggnader och anläggningar,

beträffande vilka arbeten äro avsedda att komma till utförande

under budgetåret 1932/1933, anfört följande.

Slottet. Vaktmästarbostaden i bottenvåningen skulle omändras för under - visningsändamål och ny vaktmästarbostad inredas 1 trappa upp. Mot kostnaden,

7,850 kronor, hade styrelsen intet att erinra.

Demonstrationsha.il.

till 9,000 kronor approximativt beräknade kostnaden syntes tillräcklig under

förutsättning av mycket enkelt utförande.

Kemiskt laboratorium. Kostnaderna för omändring av denna byggnad

hade i propositionen angivits till 24,300 kronor. Enligt nu för styrelsen

företedd ritning, daterad januari 1931, jämte kostnadsberäkning, slutande

ä 29,450 kronor, syntes endast avses en nödtorftig reparation av byggnaden,

men sistnämnda kostnadssumma vore även under denna förutsättning knappt

tilltagen särskilt med hänsyn till rörsystemets dåliga beskaffenhet.

Veterinärbyggnaden. Kostnaden för om- och tillbyggnad av denna byggnad

hade i propositionen angivits till 45,700 kronor. För byggnadsstyrelsen

företedd ritning, daterad januari 1932, jämte kostnadsberäkning, slutande å

51,100 kronor, avsåge emellertid en genomgripande ombyggnad, för vilken

sistnämnda belopp även med det enklaste utförande måste anses väl knappt.

Det syntes styrelsen tvivelaktigt, huruvida en så genomgripande ombyggnad,

som här föreslagits, kunde vara ur ekonomisk synpunkt tillrådlig.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

29

Dubbelvilla. Omändring av denna byggnad hade beräknats till 15,950

kronor, vilket belopp, enligt vad besiktning av byggnaden givit vid handen,

syntes vara lågt beräknat.

Mejeriet. Byggnaden avsäges skola ombyggas och tillbyggas med två

flyglar, inrymmande den ena laboratorium och undervisningslokaler i två

våningar och den andra nytt panulius och lokal för mindre tvätt enligt

institutsstyrelsens förevarande framställning samt ritningsförslag av december

1931, alternativ I. Alternativ II avsåge ett första utbyggnadsstadium och

uteslöte flygeln med pannhus samt bibehölle det nuvarande pannhuset. I

båda alternativen inginge en genomgripande ombyggnad av bostäderna 1

trappa upp i mejeribyggnaden.

I 1929 års utredning föreslogs endast en flygelbyggnad i två våningar

med inredd vind för en beräknad kostnad av 235,500 kronor, vilket belopp

upptagits i propositionen. Enligt institutsstyrelsens förevarande förslag beräknades

byggnadsarbetena till 306,000 kronor och det första byggnadsstadiet

till 233,800 kronor.

Byggnadsstyrelsen ville emellertid framhålla, att mejeribyggnaden hade

en jämförelsevis svag konstruktion. Det ville därför förefalla tvivelaktigt,

huruvida större kostnader borde nedläggas på en ombyggnad och tillbyggnad

av den övre våningen, utan torde det måhända vara att föredraga att behålla

befintliga bostadsrum och bygga en ny bostadsavdelning å vinden i den nya

flygeln.

Icke minst örn man toge i betraktande de krav pä byggnadsarbeten och

ledningar, som under hand framställts av rektor, måste beloppet 306,000

kronor för anläggningen helt utbyggd vara alldeles för lågt beräknat, vilket

syntes framgå av den omständigheten, att byggnadsarbetena omfattade 11,000

kubikmeter byggnadsvolym och att alltså kostnaden per kubikmeter skulle

utgöra endast omkring 28 kronor.

Bostadshus för mejeripersonal. Enligt institutsstyrelsens framställning

och planskisser av 1931 avsåges uppförande av en nybyggnad, innehållande

två lägenheter örn två rum och kök samt fem enkelrum.

Kostnaderna hade i propositionen upptagits till 34,000 kronor men hade

av institutsstyrelsen nu angivits till 43,200 kronor. Jämväl sistnämnda

belopp vore knappt beräknat särskilt med hänsyn till att däri måste ingå

en kulvertledning. Med förenklad planläggning av övre våningen och med

iakttagande av största sparsamhet torde beloppet 43,200 kronor måhända

bliva tillräckligt.

Badinrättning. Denna skulle anordnas i källare under restauranten. Styrelsen

hade över förslag till denna inrättning avgivit utlåtande den 28

oktober 1929, varvid styrelsen påpekade, att inrättningens förläggande till

källaren bomme att medföra avsevärda ingrepp i byggnaden för framdragande

av erforderliga ventilationskanaler. Då härtill komme, att någon

möjlighet till större utvidgning av inrättningen här icke förefunnes, ifrågasatte

styrelsen lämpligheten av den föreslagna anordningen. De för anläggningens

utförande angivna kostnaderna. 18,300 kronor, fann styrelsen vara

väl knappt beräknade.

Vid nu verkställd besiktning hade det konstaterats, att ventilationsanordningen

måste bliva omfattande, varför kostnaderna syntes böra avsevärt

höjas, och syntes lämpligheten av den föreslagna förläggningen alltjämt

kunna ifrågasättas.

Flyttning av gammal träbyggnad för mejeriets utvidgning. Ben beräknade

kostnaden, 15,000 kronor, syntes kunna godtagas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Departements
chefen
-

Vattenledning. Arbetet vöre under utförande, och totalkostnaderna vöre

beräknade till 125,000 kronor.

över förslaget till vattenledningen, alternativ II, uppgjort av ingenjören

A. Jerdén och Södra Sveriges ångpanneförening, hade byggnadsstyrelsen

avgivit utlåtande den 27 september 1928 och därvid icke haft något att

erinra mot detsamma, i den mån det kunnat av styrelsen bedömas.

Avloppsledningar. Mot förslaget, uppgjort av ingenjören A. Jerdén och

kostnadsberäknat till 40,000 kronor, hade styrelsen intet att erinra.

Vad angår de byggnader, beträffande vilka arbeten äro avsedda att

komma till utförande först efter utgången av nästa budgetår, har byggnadsstyrelsen,

bland annat, framhållit, att utredningsmaterial saknats beträffande

en del arbeten.

Sammanfattningsvis har byggnadsstyrelsen framhållit, att det icke varit

styrelsen möjligt att erhålla en fullständig och fullt tillförlitlig överblick

över byggnadsplanen beträffande Alnarpsinstitutet. En fullständig utredning

med ritningar och detaljerade kostnadsberäkningar samt uppgift på

de olika kostnadernas fördelning på olika budgetår har styrelsen alltså

funnit erforderlig, och har styrelsen förutsatt, att, såsom fallet varit beträffande

byggnadsarbetena vid Ultuna, detta utredningsarbete verkställes i

samråd med byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till nu framhållna omständigheter har styrelsen förklarat

det icke vara för styrelsen möjligt att taga ställning till och uttala sig örn

det av Alnarpsstyrelsen i förevarande framställning beräknade anslagsbehovet

för budgetåret 1932/1933.

Av byggnadsstyrelsens utlåtande har jag funnit, att vissa detaljutredningar

äro erforderliga för ett närmare bedömande av medelsbehovet för

utförande av de i anledning av omorganisationen av Alnarpsinstitutet beslutade

omändrings- och nybyggnadsarbetena därstädes. Med hänsyn till

den korta tid, som förflutit sedan byggnadsstyrelsen avgav sitt utlåtande i

ärendet, har det icke varit mig möjligt att nu åvägabringa sådana utredningar.

Dylika höra emellertid snarast igångsättas.

Enär det lärer bliva nödvändigt att redan under nästkommande budgetår

påbörja vissa byggnadsarbeten vid institutet, torde medel böra finnas till

förfogande att av Kungl. Majit disponeras, så snart förberörda utredningar

föreligga. Jag anser mig därför böra förorda, att av innevarande års riksdag

äskas ett extra reservationsanslag för ändamålet.

Vad angår storleken av detta anslag synes det mig, som örn detsamma

i frågans nuvarande läge bör kunna begränsas till 300,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

31

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1932 1933 under nionde huvudtiteln anvisa

1) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan

ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor; samt

2) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag av

300,000 kronor.

Departementschefens

hemställan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshö g skolan sa s. 1 i texten
  2. JoU 1932:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan samt Alnarps lantb s. 1 i texten