Sök i Ratio Lex

Angående uppfostringsbidrag åt avlidna telegraf kommissarien Bea (Beda) Magdalena Valgrens dotter Marya Ådalberti de Gotha Valgren

1932-03-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:235, Angående uppfostringsbidrag åt avlidna telegraf kommissarien Bea (Beda) Magdalena Valgrens dotter Marya Ådalberti de Gotha Valgren

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 235.

1

Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppfostringsbidrag

åt avlidna telegraf kommissarien Bea (Beda) Magdalena

Valgrens dotter Marya Ådalberti de Gotha Valgren; given

Stockholms slott den 11 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 11 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaude, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

I skrivelse den 19 februari 1932 Ilar telegrafstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att avlidna telegraf kommissarien

Bea (Beda) Magdalena Valgrens omyndiga dotter Marya Adalberti

de Gotha Valgren finge, utan hinder av att hon vore född utom

äktenskapet, tilldelas den pension, vartill hon i övrigt kunde prövas vara

berättigad.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 191 hafi. (Nr 235—236.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 235.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Bea Magdalena Valgren ar

1903 inträdde i telegrafverkets tjänst; att hon år 1908 erhöll sin första

ordinarie befattning samt år 1928 befordrades till telegrafkommissarie axklass

5 (lönegrad 17); att hon avled ogift den 9 april 1931, efterlämnande

förenämnda dotter Marya Adalbert! de Gotha Valgren, född den 18 december

1918; att den efter Valgren upprättade bouppteckningen utvisade

ett betydande underskott; samt att Valgrens omförmälda dotter på grund

härav och då hon av sin fader icke kan erhålla något som helst bidrag till

sitt uppehälle står helt utblottad.

I sin förenämnda framställning har telegrafstyrelsen anfört följande:

Jämlikt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 279) angående pensionering

av efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare i statens tjänst

vore en var kvinnlig innehavare av ordinarie befattning i statens tjänst

med avlöning enligt grunder, som fastställts är 1925 eller senare, skyldig

att genom erläggande av avgifter bereda rätt till pension åt efterlevande

barn. Dylik befattningshavares efterlevande barn ägde åtnjuta pension

enligt de bestämmelser, som i vederbörande pensionsinrättnings reglemente

stadgats för barn efter manlig innehavare av samma befattning

eller befattning i samma lönegrad vid det verk eller den stat, den kvinnliga

befattningshavaren tillhört.

De föreskrifter, som gällde i fråga örn den barn efter avliden manlig

innehavare av ordinarie befattning vid telegrafverket tillkommande pensionsrätt,

återfunnes i reglementet den 10 december 1920 (nr 906) för telegrafverkets

änke- och pupillkassa med däri sedermera vidtagna ändringar.

I 8 § 2 mom. av sagda reglemente stadgades, att de pensionsberättigade

vore delägares änka, så länge hon levde ogift, samt delägares barn,

tills det uppnått 18 års ålder eller dessförinnan trädde i äktenskap, vilken

levnadsålder emellertid under den i 6 mom. angivna förutsättningen

höjts till 21 år. Att märka vore vidare, att enligt 1 mom. äktenskap, på

vilket anspråk å pension kunde grundas, skulle vara ingånget före delägares

avgång från telegrafverkets ordinarie tjänst och innan han fyllt

60 år. Äktenskap, ingånget på dödsbädden, berättigade icke efterlevande

till pension enligt reglementet, såvida icke genom äktenskapet barn legaliserats.

I infordrat utlåtande hade direktionen över telegrafverkets änke- och

pupillkassa framhållit, att jämlikt reglementet för kassan pension icke

utginge till manlig befattningshavares barn, som vore födda utom äktenskap.

I följd härav skulle alltså Valgrens dofter icke kunna i denna ordning

beredas pension.

Det syntes likväl telegrafstyrelsen strida mot billighetens krav, om Valgrens

dotter skulle bliva utestängd från pensionsrätt trots det modern

för beredande av sådan rätt författningsenligt haft att erlägga avgifter

med ej mindre än 15 kronor 50 öre för månad, eller sammanlagt för tiden

från förenämnda kungörelses ikraftträdande den 1 juli 1925 till frånfälle!

1,074 kronor 15 öre.

Hade Valgren i stället innehaft motsvarande befattning inom exempelvis

postverket, för vilket eljest gällde samma avlönings- och pensionsbestämmelser

som för telegrafverket, skulle dottern nu utan vidare varit

berättigad till en pension, som enligt direktionens över tel egra fverkets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 235.

3

änke- och pupillkassa utlåtande, med tillämpning i övrigt av de för denna

kassa gällande bestämmelser, uppgått till 1,278 kronor för år, förutom

stadgat dyrtidstillägg.

Anledningen till denna olikhet i pensionsställning vore följande:

I motsats till telegrafverkets personal vore postverkets befattningshavare

skyldiga tillhöra civilstatens änke- och pupillkassa. I reglementet

för denna kassa (S. F. S. nr 582/1916), § 7, stadgades ursprungligen, att

pensionsberättigade vore delägares änka samt hans äkta barn, men häri

hade år 1929 den ändring vidtagits (S. F, S. nr 407), att pensionsberättigade

vore, förutom änka, delägares eget arvsberättigade barn.

Då gällande lag den 8 juni 1928 örn arv i 3 kap. 1 § stadgade, att barn

utom äktenskap ägde taga arv efter modern utan att sådan förklaring

erfordrades, som för dylikt barn jämlikt 2 och 3 §§ i samma kapitel föreskrivits

för arvsrätt efter fader, följde därav, att kvinnlig befattningshavares

barn utom äktenskap utan vidare bleve i pensionshänseende likställt

med manlig befattningshavares äkta barn eller sådant hans barn

utom äktenskap, för vilket förelåge stadgad förklaring. För alla dessa

barn inträdde pensionsrätt jämlikt civilstatens änke- och pupillkassas

regler.

Det syntes styrelsen i hög grad stötande för rättskänslan, att samma

belopp av pensionsavgifter, erlagda för samma ändamål jämlikt samma

författning av befattningshavare i samma avlönings- och pensionsställning,

i det ena fallet medförde men i det andra icke medförde pensionsrätt

för efterlevande i samma skyldskapsställning gent emot befattningshavaren.

Härutöver ville telegrafstyrelsen till stöd för sin framställning särskilt

åberopa den behjärtansvärda belägenhet, vari Valgrens dotter befunne

sig. Styrelsen ville vidare framhålla, att den pensionsfond, till vilken

Valgren haft att erlägga avgifter, kommit till användning för sitt stadgade

ändamål allenast i ett försvinnande litet antal fall — för närvarande

7 med en månatlig utgiftssumma av 520 kronor i månaden — under det

fondens behållning vid ingången av år 1932 uppgått till 2.130.961 kronor

22 öre.

Statskontoret har den 4 mars 1932 avgivit infordrat utlåtande i ärendet

och därvid anfört följande:

Såsom telegrafstyrelsen framhållit förelåge ingen rätt till pension i det

fall, varom styrelsens framställning handlade. Styrelsen ville göra gällande,

att, örn den avlidna kvinnliga telegraf kommissarien Valgren i stället

tillhört postverket eller annat verk, vars personal i avseende ä familjepensioneringen

tillhörde civilstatens änke- och pupillkassa, pensionsrätt

skulle hava tillkommit Valgrens utom äktenskap födda dotter. Emellertid

framginge av stadgandet i 2 § 1 mom. av kungörelsen angående pensionering

av efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare i statens

tjänst, att pensionsrätten för nämnda barn vöre reglerad enligt de bestämmelser,

/som i vederbörande pensionsinrättnings reglemente finnas

stagdade för barn efter manlig innehavare av samma befattning eller befattning

i samma lönegrad vid det verk eller den stat, den kvinnliga befattningshavaren

tillhört». Vid sådant förhållande och då enligt lagen

örn arv uppställts särskilda förutsättningar för att barn utom äktenskap

skulle hava rätt till arv efter fader och dessa förut sättningar icke visats

vara för handen i detta fall, skulle viii icke heller enligt reglementet för

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 235.

civilstatens änke- ock pupillkassa någon rätt till pension i nu förevarande

fall förelegat. Frågan huruvida barn efter manlig innehavare av

befattningen i detta fall varit pensionsberättigat måste nämligen besvaras

nekande, till dess visats, att barnet vore trolovningsbarn eller att förklaring

avgivits örn att barnet skulle äga samma arvsrätt som barn av

äktenskaplig börd.

Med hänsyn härtill hyste statskontoret visserligen någon tvekan, örn

icke vittgående konsekvenser av den av telegrafstyrelsen föreslagna åtgärden

skulle kunna vara att befara; men då här syntes föreligga behjärtansvärda

omständigheter, ville statskontoret icke motsätta sig, att framställning

gjordes till riksdagen i enlighet med telegrafstyrelsens hemställan.

Med hänsyn till föreliggande synnerligen ömmande omständigheter vill

jag icke motsätta mig, att understöd av statsmedel beredes telegrafkommissarien

Valgrens dotter. Detta synes mig emellertid böra ske icke, på

sätt telegrafstyrelsen ifrågasatt, medelst dispens från de i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 279) givna bestämmelser angående pensionering av

efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare i statens tjänst utan

i den form, att uppfostringsbidrag till skäligt belopp, förslagsvis 600

kronor för år, beviljas åt barnet, att gäldas av telegrafverkets medel.

Uppfostringsbidraget synes böra bestämmas att utgå från och med månaden

näst efter moderns frånfälle eller sålunda från och med den 1 maj

1931 och få åtnjutas till och med utgången av det kalenderår, varunder

barnet uppnår 18 års ålder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att avlidna telegrafkommissarien Bea (Beda) Magdalena

Valgrens dotter Marya Adalbert! de Gotha

Valgren må från och med den 1 maj 1931 till och

med utgången av det kalenderår, varunder hon uppnår

18 års ålder, uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

å 600 kronor, att utgå av telegrafverkets medel.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgstrom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.