Sök i Ratio Lex

Angående restitution eller avlcortning av vissa kronoutskylder, som påförts vid Pehr Frides Fabrikers Aktiebolag anställda personer

1932-03-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:246, Angående restitution eller avlcortning av vissa kronoutskylder, som påförts vid Pehr Frides Fabrikers Aktiebolag anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 246.

1

Sr 246.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående restitution eller

avlcortning av vissa kronoutskylder, som påförts vid Pehr

Frides Fabrikers Aktiebolag anställda personer; given Stockholms

slott den 16 mars 1932.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprirtsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler fråga örn

eftergift av skattebelopp, som påförts Anssa vid Pehr Fricks Fabrikers

Aktiebolag anställda personer, samt anför därvid följande:

Vid tobaksmonopolets införande åtog sig staten att utgiva ersättning i

.olika former till företagare och personal inom tobaks tillverkningen. Däremot

lämnades icke gottgörelse till företagare och personal inom tobaksproduktionens

hjälpindustrier. Till dylika lijälpindustrier \’ar att hän
-

Ersättning

till personal

vid Frick*

Fabriker.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 204 höft. (Nr 246.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 246.

föra den tillverkning av cigarrlådor av trä, som sedan länge bedrivits av

Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag i Malmö.

Jämte detta bolag bestod under den första monopoltiden även en annan

fabrik för tillverkning av cigarrlådor, nämligen Nya Aktiebolaget Engelska

Ångsågverket. Sistnämnda bolag nedlade sin rörelse år 1920. Ungefär

samtidigt började tobaksmonopolet egen tillverkning av cigarrlådor,

och under de följande åren fördelades monopolets behov av denna förbrukningsartikel

mellan Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag och monopolets

fabrik. Huvudsakligen till följd av övergång fran trälådor till pappförpackningar

för emballering av cigarrer och cigarrcigarretter men även i

anledning av minskad cigarrkonsumtion nedgick emellertid efter år 1920

behovet av trälådor väsentligen, och monopolets förbrukning kunde efter

hand helt tillgodoses av monopolets egen fabrik. I detta förändrade läge

meddelade monopolet Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag, att detta bolag

icke hade att påräkna ytterligare beställningar från monopolet för tid efter

den 1 juli 1930.

Inför utsikten att på grund av angivna förhållanden nödgas upphöra

med sin verksamhet hemställde Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag hos

Kungl. Maj:t örn utverkande av skälig ersättning för den förlust, som därvid

drabbade bolaget och dess personal, allt i överensstämmelse med de

principer, som varit gällande för ersättning till de tobaksfabrikanter och

hos dem anställd personal, vilka vid införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen

måst nedlägga rörelsen. För de hos sökandebolaget

anställda arbetarna gjorde Svenska Träindustriarbetareförbundets styrelse

en liknande framställning.

Efter det utredning i ärendet verkställts, framlades den 7 mars 1930 för

riksdagen proposition (nr 205) angående ersättning till nämnda bolag och

dess personal. Chefen för finansdepartementet anförde därvid till statsrådsprotokollet

bland annat följande:

»I likhet med tobaksmonopolets styrelse och de i ärendet hörda myndigheterna

finner jag, att sökandebolaget och den av detsamma sysselsatta

personalen icke kunna anses hava något rättsanspråk gentemot staten på

gottgörelse. Förbises må ej heller, att den starka reduktion i behovet av

de av sökandebolaget framställda förbrukningsartiklarna, som på senare

år inträtt, till betydande del är beroende på omständigheter, som äro en

följd av en naturlig utveckling utan samband med tobakstillverkningens

monopolisering. Då emellertid nödtvånget för sökandebolaget att nu helt

nedlägga sin rörelse väsentligen föranledes därav, att tobaksmonopolet,

den enda avnämaren inom landet av cigarrlådor, av affärsmässiga skäl

och av hänsyn till sin personal anser sig böra i första hand utnyttja sin

egen anläggning för tillverkning av lådämnen, synes det mig skäligt, att

vid fabrikationens nedläggande vid sökandebolaget ersättning tillerkännes

bolaget och dess personal i viss begränsad utsträckning.--—

I avseende å gottgörelsen till personal, anställd hos bolaget, ansluter jag

mig till den av kommerskollegium uttalade meningen, att gottgörelse icke

må tillkomma dem. som anställts efter år 1920. I likhet med kollegium

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246.

finnar jag vidare anledning saknas att utmäta ersättningen enligt de

grunder, som jämlikt 9 § 4 mom. ersättningsförordningen tillämpats för

yrkesutbildad personal inom tobakstillverkningen. I enlighet med det förslag,

som framlagts i den av verkställande direktören i tobaksmonopolet

i ärendet avgivna promemorian, förordar jag sålunda, att ersättningen

regleras jämlikt 9 § 6 mom. av sagda förordning, med tillägg i angivna

fall av understöd till växlande belopp, bestämda med hänsyn till ålder och

anställningstid. För den personal, som skulle ifrågakomma till ersättning,

uppgår enligt promemorian, vars förslag jag alltså biträder, sammanlagda

gottgörelsen till 35,683 kronor 46 öre, därav 24,483 kronor 46 öre enligt

nyssnämnda stadgande i ersättningsförordningen och 11,200 kronor i särskilda

understöd.

Liksom staten vid tobaksmonopolets tillkomst erhöll gottgörelse av monopolbolaget

för alla av staten i samband med monopolets införande till

enskilda utbetalade ersättningar, synes jämväl kostnaden för nu ifrågavarande

ersättningar böra bäras av monopolbolaget. Styrelsen för bolaget

har även förklarat sig beredd att hos tobaksmonopolets bolagsstämma göra

framställning i dylikt syfte. Med hänsyn till tobaksmonopolets ställning

till staten torde emellertid riksdagens medgivande till ersättningarnas utbetalande

böra utverkas.»

Riksdagen biträdde Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag dock med viss

höjning av understödsbeloppen, i följd varav den sammanlagda gottgörelsen

till personalen uppgick till 46,883 kronor 46 öre. Sedan riksdagen i

skrivelse den 21 maj 1930, nr 264, anmält sitt beslut i ärendet, delgavs beslutet

Tobaksmonopolet, som under år 1930 utbetalade ersättningarna.

I en till Kungl. Majit ställd, den 2 maj 1931 dagtecknad skrift hava

samtliga de anställda, vilka utbekommit berörda gottgörelse — till antalet

fjorton personer — hos Kungl. Majit hemställt örn skattefrihet för nämnda

dem tillerkända ersättnings- och understödsbelopp.

Till stöd för sin framställning hava sökandena åberopat, att genom

Kungl. Majits förordning den 17 juni 1916 (nr 215) föreskrivits, att skattefrihet

skulle äga rum för ersättning och understöd, som utbetalats enligt

förordningen den 15 december 1914 (nr 437) örn vad iakttagas skall i avseende

å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket (den

s. k. ersättningsförordningen). Sökandena hava vidare anförti

Fråga orri

skattefrihet

för ersättningarna.

Personalens

framställning.

Ehuru den ersättning och det understöd, som tillerkänts sökandena, utgått

i överensstämmelse med de grunder, varå sistnämnda förordning vilade,

syntes det dock kunna ifrågasättas, huruvida sökandena jämlikt förordningen

den 17 juni 1916 skulle för dem tillagda belopp kunna komma i

åtnjutande av dylik skattefrihet. Då emellertid de sökandena tillerkända

ersättnings- och understödsbeloppen till sin natur vore av samma slag

som den ersättning och det understöd, varför skattefrihet ägt rum enligt

sistberörda förordning, syntes det sökandena, att skattefrihet även borde

tillerkännas dem. Såsom ytterligare stöd härför åberopades de skäl, som

av vederbörande departementschef och bevillningsutskottet anförts i samband

mod framläggandet av förslaget till 1916 års förordning (proposition

den 28 april 1916. nr 229, och bevillningsutskottets betänkande den

6 juni 1916, nr 43).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utlåtanden.

Omfattningen

av den ifrågasatta

skattefriheten.

Kungl. Majlis proposition Kr 246.

över ansökningen hava utlåtanden avgivits av statskontoret och av

länsstyrelsen i Malmöhus län.

Statskontoret har anfört:

Riksdagens beslut år 1930 att bereda personalen vid Pehr Frieks Fabrikers

Aktiebolag ersättning ävensom understöd för den mistade arbetsanställningen

syntes få anses förestavat uteslutande av billighetsskäl. Det

förhållandet, att sagda gottgörelse beräknats efter väsentligen samma grunder,

som kommit till tillämpning i den tidigare ersättningskungörelsen,

och att ersättningen enligt nämnda kungörelse på grund av särskilt beslut

av riksdagen varit förenad med skattefrihet, syntes med hänsyn till

gottgörelsens art, och då i föreliggande fall något beslut om skattefrihet

icke fattats av riksdagen, icke behöva föranleda, att dylik skattefrihet även

i detta fall medgåves. Då en åtgärd i sådant syfte ej heller syntes vara

av särskilda förhållanden motiverad, ansåge sig statskontoret icke böra

understödja ansökningen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har yttrat:

Det syntes icke kunna bestridas, att statskontoret anfört vägande skäl

mot bifall till föreliggande framställning. Med hänsyn emellertid särskilt,

till det förhållande, att skattefrihet medgivits för de ersättningar, som utgått

på grund av omförmälda förordning av den 15 december 1914, syntes

dock sökandenas anspråk på att jämväl de måtte komma i åtnjutande av

dylik skattefrihet icke kunna frånkännas ett visst berättigande. Vad anginge

den tekniska sidan av detta spörsmål — länsstyrelsen har härvid

yttrat sig allenast örn den statliga skatten, däri inbegripet pensionstillläggsavgift

och utjämningsskatt — förelåge, såvitt länsstyrelsen kunde

finna, icke något hinder för skattebefrielsen i fråga, utan syntes denna

angelägenhet utan olägenhet kunna ordnas så, att ifrågavarande belopp

antingen restituerades eller ock avskreves i räkenskaperna, allt beroende

på örn skatterna erlagts eller icke. Sedan 1931 års länsprövningsnämnd

fastställt vederbörande taxeringsnämnders åtgärd att upptaga till beskattning

merberörda ersättningsbelopp, hade samtliga sökande häröver anfört

besvär hos kammarrätten, på vars prövning besvären ännu vore beroende.

I en vid länsstyrelsens utlåtande fogad tablå finnas sammanförda uppgifter

för en var av sökandena rörande till kommunal inkomstskatt beskattningsbart

belopp samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat och beskattningsbart belopp ävensom beloppen av sökandena år

1931 påförda utskylder av följande slag, nämligen: statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

utjämningsskatt, pensionstilläggsavgift, landstingsmedel,

vägskatt, kommunalutskylder och kommunal progressivskatt. Tablån

innehåller dessutom uppgifter i samma hänseenden, beräknade under förutsättning

att de med ansökningen avsedda ersättningsbeloppen icke medtagits

till beskattning.

Från nämnda tabell hava sammanställts följande uppgifter örn beloppet

för envar utskyldstitel av sökandena nu påförda utskylder ävensom av de

utskylder, som skulle påförts dem, därest ersättningsbeloppen leke tagits

till beskattning:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246. 5

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ...............

Nu påfört

utskylds- belopp

Utskylds- belopp vid

skattefri

ersättning

Skillnad j

kr.

2,002: 27

27: 22

230: —

153: o rf

123: 7 4

4,960: IB

102: —

kr.

403: 6 B

1: 57

125: —

18: 90

7:18

1,135: 7 0

6: —

kr.

1,598: 62

25: 65 j

105: —

134: 1»

116:56

3,824:4 5

96: —

Pensionstilläggsavgitt.........................................

Vägskatt .........................................................

Kommunalutskylder .........................................

Kommunal progressivskatt ................................

Tillsammans

7,598: 47

1,698: —

5,900: 4 7

Med ansökningen torde hava avsetts att vinna fullständig befrielse från

de utskylder, som påförts i anledning därav, att sökandena tillkommande

gottgörelse taxerats. Då taxering redan ågått, lärer förverkligande av

sökandenas önskemål böra ske i form av ett eftergivande av påförda utskyldsbelopp.

Detta torde från statens sida kunna komma ifråga endast

beträffande de till staten utgående belopp, som äro av bevillnings natur,

nämligen den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten samt utjämningsskatten.

Eftergift synes däremot icke kunna äga rum beträffande

pensionstilläggsavgiften. Därvid bör dock framhållas, att den högre pensionsavgift,

vederbörande sålunda måste erlägga, tillgodoföres honom vid

beräkning av hans pension. Självfallet kunna kommunalutskvIder av

olika slag icke i denna form eftergivas.

I efterföljande tabell har för envar av sökandena upptagits dels nu påförda

belopp av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten samt utjämningsskatten

(kolumnerna A), dels de belopp, varmed samma skatter

skulle hava påförts, därest gottgörelsen icke taxerats (kolumnerna B):

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246.

Departements
chefen.

Statlig inkomst- och för- mögenhetsskatt

Utjämningsskatt

A

B

Skillnad

A

B

Skillnad

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Disp. Nils Larsson i Malmö ...............

499: 38

175:7 4

323: 64

13: 60

1: 83

12: 2 7

I. Verkmäst. Georg Hansen i Malmö

242: 73

30: o i

212: 72

3: 20

—

3: 20

f. Maskinisten Jöns Olsson i Malmö......

226: 20

3:48

222:7 2

2: 94

—

2: 94

Maskinsnick. Oscar Svensson i Husie ...

47: il

0: —

47:41

—

—

—

Fabr.-arb. Albert Nilsson i Malmö ......

130: 06

1: 80

128:76

—

—

—

» Bernhard Olsson i Malmö ...

174: —

21:31

152: 69

1: 34

—

1: 34

» Axel 0. Lenander i Husie ...

31: 75

0:-

81: 75

—

—

—

Snickaren Bror Persson i Malmö .........

66: 12

2: 17

63: 95

—

—

—

Fabr.-arb. Oscar Lenander i Malmö......

51: 76

0: —

51: 76

—

—

Kontorschef Nils Dahlvig i Malmö ......

332: 77

144: 85

187: 9 2

6:14

0: 24

5: 90

Kontorist Eric Larsson i Malmö .........

72: 21

11: 74

60: 4 7

—

—

—

Chaufför Lars Malm i Husie ...............

16: 09

0: —

16: 09

—

—

Fabr.-arb. Nils Brink i Malmö ............

45: 67

0: —

45: 67

—

—

—

Maskinsnick. Gunnar Holmberg i Malmö

66: 12

13: 05

53: 07

—

—

-

2,002: 27

403: 65

1,598: 62

27: 2 2

1: 67

25: 65

De belopp, om vilkas eftergivande kan bliva fråga, uppgå alltså till .1,598

kronor 62 öre i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt till 25 kronor

65 öre i utjämningsskatt.

De ersättningar och understöd, som jämlikt beslutet vid 1930 års riksdag

utbetalats till anställda vid Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag, synas

vara till sin natur jämförbara med de ersättningar och understöd, vilka i

anledning av tobaksmonopolets införande på sin tid utgåvos till dem, som

förlorade anställning inom tobakstillverkningen. Liksom dessa senare

undantogos från beskattning, torde det vara skäligt, att även i nu förevarande

fall sökandena befrias från sådan inkomst- och förmögenhetsskatt

samt utjämningsskatt, som påförts dem i anledning därav, att de

ifrågavarande ersättnings- och understödsbeloppen taxerats. Den omständigheten,

att sökandena överklagat taxeringarna, synes mig icke böra

utgöra hinder för att frågan örn skattebefrielse i nu förevarande ordning

upptages till prövning. Åtgärden lärer böra innefatta, att ifrågavarande

utskyldsbelopp till vederbörande restitueras eller, därest utskylderna ännu

icke erlagts, i räkenskaperna avkortas.

För den befrielse, jag sålunda förordat, erfordras beslut av riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen besluta,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246.

att statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt,

som år 1931 påförts härefter angivna

hos Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag anställda personer,

må till vederbörande restitueras eller, därest skatt icke

erlagts, i räkenskaperna avkortas, allt med belopp, som

upptagas i följande sammanställning:

Inkomst- och för- mögenhets- skatt

Utjämnings-

skatt

Disponenten Nils Larsson i Malmö

kr.

323:64

kr.

12: 2 7

f. Verkmästaren Georg Hansen i Malmö

212: 72

3: 20

f. Maskinisten Jöns Olsson i Malmö ....

222: 7 2

2: 94

Maskinsnickaren Oscar Svensson i Husie

47: 4i

—

Fabriksarbetaren Albert Nilsson i Malmö

128:76

—

» Bernhard Olsson »

» Axel 0. Lenander i

152: 69

1: 34

I

Husie .......................

31: 75

—

Snickaren Bror Persson i Malmö

63: 95

—

Fabriksarbetaren Oscar Lenander i Malmö

51: 7 6

—

Kontorschefen Nils Dahlvig i Malmö...

187: 9 2

5: 90

Kontoristen Eric Larsson i Malmö

60: 4 7

—

Chauffören Lars Malm i Husie

16: 09

—

Fabriksarbetaren Nils Brink i Malmö

Maskinsnickaren Gunnar Holmberg i

45: 6 7

—

Malmö........................................................

53: o 7

—

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Eegenten samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hjalmar Ekengren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution eller avkortning av vissa kronoutskylder, som påförts vid Pehr Fileks Fabr s. 9 i texten
  2. BevU 1932:38 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution eller avkortning av vissa kronoutskylder, som påförts vid Pehr Frides Fabrikers Aktieb s. 8 i texten