Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

1932-01-08 · 41 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:25, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 8 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—12:o.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari

1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anhåller att få underställa

Kungl. Maj: ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts

höra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Haggård nr 1 litt. A i Estuna socken av

Stockholms län är till den 14 mars 1932 utarrenderad mot en årlig arrendeavgäld

av 1,050 kronor.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1929. Av det vid

förrättningen upprättade instrumentet med tillhörande handlingar, däribland

en av t. f. distriktslantmätaren John Svärdson år 1922 upprättad

karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 23 haft. (Nr 25.)

Haggård nr 1

i Stockholms

län.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Egendomen, som är belägen omkring 9 kilometer från Norrtälje, innehåller

en areal av 45.97 hektar, därav 23.564 hektar tomt och åker, 22.304

hektar avrösningsjord och O.202 hektar impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomens åkerjord ligger fördelad i två skiften, det ena invid gården

omfattande 15.941 hektar, bestående av lera på mobotten, lermylla på

lerbotten samt något klappermylla på mobotten, ganska mycket uppfyllt

av stenimpediment; det andra skiftet, ängsskiftet, omfattar 6.775 hektar,

bestående till en fjärdedel av lermylla på lerbotten och till tre fjärdedelar

av svartmylla på grådy.

Av åbyggnaderna är boningshuset medelgott, de övriga dåliga.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 23 juli 1920 har vattenfallsstyrelsen

medgivits tillstånd att hava elektriska liögspänningsledningar framdragna

över egendomen.

Kronojordstyckningssakkwnmga hava under år 1929 besiktigat egendomen

samt på grund av egendomens dåliga åbyggnader föreslagit egendomens

försäljning, därvid densamma med sin förhållandevis obetydliga

areal ansetts böra upplåtas i en lott.

Uppskattning smännen hava biträtt de sakkunnigas försäljningsförslag

och saluvärderat egendomen till 27,400 kronor, därav 9,103 kronor för

växande skog. För den händelse egendomen skulle bibehållas i kronans

ägo och ånyo utarrenderas hava uppskattningsmännen åsatt densamma

ett arrendevärde av 900 kronor. Uppskattningsmännen vitsorda, att

egendomens arrendator, J. E. Johansson, som innehaft arrendet sedan den

14 mars 1923, skött egendomen väl. Sålunda hade Johansson under arrendetiden

dels uppfört en byggnad av stolpar och bräder under tak av

cementtegel, innehållande vedbod, materialbod, hemlighus och tvättstuga,

dels ock borttagit ett betydande antal stenar ur åkern genom sprängning

eller bortkörning. Uppskattningsmännen anse särskilda föreskrifter örn

egendomens användning vid dess försäljning icke vara behövliga, liksom

icke heller något villkor örn återköpsrätt från kronans sida påkallat. Folden

händelse emellertid dylik återköpsrätt skulle befinnas lämplig, hava

uppskattningsmännen föreslagit en nedsättning av saluvärdet med tio

procent.

Överjägmästaren har ansett de vid skogsvärderingen använda virkesprisen

under nuvarande konjunkturer alltför höga. Skogsvärdet borde enligt

överjägmästaren nedsättas till 6,832 kronor.

Med det av överjägmästaren föreslagna reducerade värdet å skogen

skulle egendomens saluvärde, i avrundat tal, bliva 25,200 kronor.

Arrendatorn Johansson har förklarat sig icke vilja inlösa egendomen till

det åsätta saluvärdet, 25,200 kronor.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 november 1931 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört, att styrelsen på

grund av egendomens dåliga byggnadsbestånd ansett sig i likhet med värderingsmännen

böra tillstyrka egendomens försäljning. Enär nuvarande

arrendatorn av egendomen icke önskade inlösa densamma till det åsätta

saluvärdet, har styrelsen föreslagit, att egendomen skulle säljas å offentlig

auktion till den högstbjudande. Styrelsen har låtit föranstalta örn egendomens

skötsel och vård till den 14 mars 1933.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 25.

3

Även jag tillstyrker, att egendomen säljes såsom en lott. Egendomens Departementsarrendator

J. E. Johansson, som den 14 mars 1933 innehaft egendomen chefen.

på arrende i 10 år, har, enligt vad framgår av handlingarna i ärendet, med

energi och målmedvetet arbete befrämjat egendomens jordbruk. Han har

emellertid förklarat sig ej vilja köpa egendomen till det föreslagna saluvärdet

av 25,200 kronor, och med anledning härav har domänstyrelsen

föreslagit, att egendomen skulle säljas utan att stadgat hembud gives arrendatorn.

Jag finner sådant frångående av hembudsreglerna icke lämpligen

böra ske samt anser det vara önskvärt, att arrendatorn må bliva

köpare av egendomen. Vid försäljning med hembudsrätt för arrendatorn

synes anledning föreligga för jämkning nedåt av det föreslagna saluvär- >

det, och att i samband härmed förbehåll örn återköpsrätt stadgas. För

min del vill jag ifrågasätta, att saluvärdet i dylikt fall bestämmes till

21,400 kronor, vilket belopp utgör det av domänstyrelsen tillstyrkta saluvärdet

med ett avdrag av ungefär 15 procent med hänsyn till kronans

återköpsrätt. Därest arrendatorn ej begagnar sig av hembudsrätten, torde

området få säljas på sätt domänstyrelsen föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3/4 mantal Haggård nr 1 litt. A i

Estuna socken av Stockholms län må med tillträdesrätt

den 14 mars 1933 försäljas enligt förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. antingen med ett saluvärde av

21,400 kronor och hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för egendomens arrendator, J. E. Johansson, samt

med förbehåll om skyldighet för köparen att använda

området för jordbruk och örn rätt för kronan att under

en tid av tio år från tillträdet köpa området åter

enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom eller,

därest Johansson ej begagnar sig av hembudsrätten,

med ett saluvärde av 25,200 kronor enligt 15 § i sagda

förordning, under villkor i övrigt i vartdera fallet, att

fastigheten överlåtes i det skick, vari den på grund av

bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skall av arrendatorn avlämnas, att köpare berättigas

att utan ersättning bekomma det foder, som

arrendatorn kontraktsenligt är skyldig att avlämna

vid arrendetidens utgång, samt att köpare av fastigheten

har skyldighet att respektera den vattenfallsstyrelsen

medgivna rätt att hava elektriska högspänningsledningar

framdragna över egendomen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Åckelsta nr 3

i Stockholms

län.

2:o.

Kronoegendomen 1 mantal Åckelsta nr 3 i Skepptuna socken av Stockholms

län är jämlikt kontrakt den 1 augusti 1924 utarrenderad till den

14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 1,730 kronor.

Å egendomen Ilar år 1929 hållits uppskattningsförrättning, och har egendomen

tillika besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga. Av handlingarna

i ärendet, däribland en av t. f. distriktslantmätaren R. Malmberg

över egendomen år 1921 upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen omkring 20 kilometer från Rosersbergs och

15 kilometer från Frösunda järnvägsstationer, innehåller — oberäknat en

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1904 från egendomen försåld och

avstyckad, Marielund nr 1 benämnd lägenhet örn O.5109 hektar — en areal

av 114.3940 hektar, därav 77.6740 hektar inrösningsjord, 36.0700 hektar avrösningsjord

och O.6500 hektar impediment.

Ä egendomen finnas dels en lägenhet, Nybygget, vid allmänna landsvägen

och egendomens gräns^ mot norr, dels ock ett torp, Smedstorp, beläget

i kanten av egendomens åkerjord invid egendomens östra skogsskifte.

Lägenhetens byggnader tillhöra huvudgårdens arrendator. Husen å torpet

ägas av kronan.

Egendomens åker, som är förlagd i stora sammanhängande fält, består

av lerjord samt lättare sandmylla. Ängen utgöres av en linda utefter

en genom ägorna rinnande bäck. Skogen består av blandad barrskog av

god slutenhet men är tämligen kortvuxen.

Egendomen deltager i Vasa-Eka dikningsföretag av år 1926 samt äger

dels tillsammans med övriga till Åckelsta by hörande hemman del i vallgata

och lertag, dels ock andel i Seminghundra härads allmänning med en

årlig utdelning av 30 kronor.

Huvudgårdens byggnader äro goda. Byggnaderna vid Smedstorp äro

däremot gamla, små och otidsenliga samt i trängande behov av ombyggnad.

Kronojordstyckningssakkunniga hava förordat försäljning av egendomen,

antingen hel eller uppdelad.

Uppskattning smännen hava, med anledning av till dem från egendomens

arrendator, C. Höglund, och ägaren till lägenheten Marielund, Hildemar

Josefsson, inkomna framställningar, uppgjort två alternativa förslag till

egendomens försäljning och uppdelning.

Alternativ I innebär egendomens försäljning i tre olika lotter, nämligen

1) lägenheten Nybygget, å förenämnda karta motsvarande ägofigurerna

nr 31—33, med en sammanlagd areal av 0.4640 hektar,

2) ett område, å kartan motsvarande ägofiguren nr 29, med en areal av

0.6740 hektar avrösningsjord, avsett att sammanläggas med lägenheten Marielund,

3) egendomen i övrigt.

Alternativ II innebär egendomens försäljning i fyra lotter, nämligen

1) lägenheten Nybygget,

2) ägofiguren nr 29,

3) Smedstorp, omfattande viss, å kartan med blyerts angiven del av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 25.

ägofigur nr 82 samt liela ägofigurerna nr 83—95, 116—118 och 123—125, med

en sammanlagd areal av omkring 14.o:s hektar, därav 9.65 hektar åker och

äng samt 4.38 hektar skogsmark,

4) egendomen i övrigt.

Lotterna hava av uppskattningsmännen föreslagits skola försäljas med

full äganderätt samt åsatts följande saluvärden, nämligen lägenheten Nybygget

500 kronor, ägofiguren nr 29 150 kronor, Smedstorp 8,000 kronor

samt egendomen i övrigt 59,400 kronor.

För den händelse förbehåll örn återköpsrätt skulle göras beträffande

Smedstorp och huvudgården, föreslå uppskattningsmännen en nedsättning

i deras saluvärden till 7,200 kronor för Smedstorp och 53,460 kronor för

huvudgården.

Vederbörande Överjägmästare har tillstyrkt egendomens försäljning.

Mot uppdelningsförslagen har överlantmätaren i länet framställt anmärkningar

i vissa avseenden. Sålunda hava lägenheten Nybygget samt

det till utökning av lägenheten Marielund avsedda området av honom

befunnits till sina gränser olämpliga. Ej heller kunde den form, som

givits åt lotten Smedstorp, anses tillfredsställande ur jorddelningslagens

synpunkt. Emellertid har överlantmätaren tillagt, att med avseende på

dessa två fastigheters tilltänkta form en jämkning med lätthet kunde ske,

som gjorde dem acceptabla ur berörda lags synpunkter i nyss nämnda

hänseende. Överlantmätaren har därjämte förklarat sig hysa tvekan örn,

huruvida försäljningslotten Smedstorp kunde anses hava erhållit erforderlig

skogsmark.

Med anledning härav och sedan förenämnde Höglund, som arrenderat

huvudgården sedan år 1916, förklarat sig helst vilja, därest köpeskillingen

bleve för honom överkomlig, förvärva hela egendomen med undantag av

det område, som eventuellt kunde komma att tilläggas lägenheten Marielund,

har domänintendenten, på anmodan av domänstyrelsen, den 15 juni

1931 avgivit nytt förslag till egendomens uppdelning och försäljning. Däri

föreslås, att med lägenheten Marielund skulle sammanläggas, förutom den

av uppskattningsmännen förordade ägofiguren nr 29. jämväl de delar av

ägofigurerna nr 23 och nr 24, som å kartan angivits med blyertslinjer.

Områdets areal skulle därigenom komma att utökas med O.25 hektar åker

eller till O.9240 hektar, varjämte dess saluvärde skulle höjas från 150 med 200

kronor till 350 kronor.

Saluvärdet å återstående delen av egendomen, som sålunda skulle försäljas

till Höglund, skulle då bliva 67,700 kronor, därav för skog och skogsmark

14,000 kronor, men med hänsyn till de tryckta tiderna för jordbruket

har domänintendenten föreslagit en nedsättning av saluvärdet till 62,500

kronor, vilket värde motsvarar gällande taxeringsvärde.

Såväl Josefsson som Höglund hava skriftligen förklarat sig villiga att

till sålunda föreslagna saluvärden förvärva, Josefsson det till utökning av

Marielund avsedda området och Höglund egendomen i övrigt.

Med skrivelse den 24 juli 1931 bär domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning oell därvid meddelat, att styrelsen uppdragit åt

vederbörande länsstyrelse att ombestyra egendomens skötsel intill den 14

mars 1933. För egen del har domänstyrelsen vidare anfört bland annat:

Med hänsyn till de jämförelsevis omfattande oell kostsamma nybyggnader,

som torde bliva erforderliga, därest egendomen komme att allt

framgent bibehållas i kronans ägo för utarrendering, ansåge styrelsen det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

vara för statsverket förmånligast att försälja egendomen, därvid styrelsen

förordade egendomens försäljning i två lotter på sätt domänintendenten

föreslagit. Styrelsen hade icke något att erinra mot de lotterna åsätta

saluvärdena örn 350 och 62,500 kronor. Lotterna borde med full och oinskränkt

äganderätt upplåtas till Josefsson och Höglund.

DepaehefenntS Jag biträder det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget.

Anledning att föreskriva villkor örn återköpsrätt synes mig icke föreligga

i förevarande fall. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Åckelsta nr 3 i

Skepptuna socken av Stockholms län blivit fördelad i

förberörda två lotter, desamma må var för sig med tillträdesrätt

den 14 mars 1933 försäljas i enlighet med bestämmelserna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

området örn O.9240 hektar med ett saluvärde av 350

kronor och med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen

för Hildemar Josefsson, samt

egendomen i övrigt (huvudgården) med ett saluvärde

av 62,500 kronor och med hembudsrätt enligt 9 §

i förordningen för egendomens nuvarande arrendator C.

Höglund; åliggande det denne att svara för den egendomen

för tiden efter tillträdesdagen belöpande andelen

av annuiteterna å lån från statens avdikningslånefond

för Vasa-Eka dikningsföretag av år 1926.

3:o.

Bärby nr 5 i Kronoegendomen 1/2 mantal Bärby nr 5 i Faringe socken av Stockholms

Stoc^°lms län är enligt kontrakt dea 26 september 1924 utarrenderad till den 14 mars

1932 mot en årlig avgäld av 1,125 kronor.

Egendomen har besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga, varjämte

uppskattningsförrättning å egendomen hållits under år 1929. Av det över

sistnämnda förrättning förda instrumentet ävensom övriga ärendet tillhörande

handlingar, däribland en över egendomen år 1921 av t. f. distriktslantmätaren

John Svärdson upprättad karta jämte beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Faringe järnvägsstation,

omfattar, med undantag av det från egendomen försålda s. k. Grindängsskiftet,

två skiften, nämligen hemskiftet och det 2 kilometer därifrån liggande

ut- eller skogsskiftet, samt innehåller en areal av 81.9 6 70 hektar, därav

37.6040 hektar inrösningsjord, 42.0840 hektar avrösningsjord och 2.2790

hektar impediment.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Åkerjorden är belägen å hemskiftet men fördelad i två områden, ett större

i skiftets norra del omkring själva huvudgården och ett mindre i skiftets

södra del, den s. k. Nyckelvattensägan. Den består i sistnämnda skifte av

grund dyjord och rödmylla på rödlera samt i övrigt av sandblandad mylla

på sandbotten och molera. Ängsmarken utgöres till största delen av vattensjuk

odlingsmark, glest bevuxen med skog.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomens uthusbyggnader äro, förutom ladan, gamla och otidsenliga.

I anslutning till ett av kronojordstyckningssakkunniga framlagt förslag

hava upp skattning smännen förordat försäljning av egendomen sålunda, att

ett invid egendomens norra gräns liggande, å särskild karta angivet område

örn 0.O8BO hektar av gårdstomten i enlighet med därom gjord framställning

upplåtes till ägaren av angränsande hemman, K. G. Gustafsson, medan

egendomen i övrigt upplåtes i en lott. Tomtområdet har av uppskattningsmännen

åsatts ett saluvärde av 200 kronor. Återstoden av egendomen har

saluvärderats till i runt tal 29,800 kronor, därav för skog och skogsmark

14,100 kronor. För underlättande av egendomens försäljning borde av

ståndskogen undantagas en virkeskvantitet om 325 kubikfamnar. Saluvärdena

hava, enligt vad domänintendenten till domänstyrelsen muntligen

uppgivit, i övrigt beräknats under förutsättning, att egendomen försäljes

i fullgott skick. Egendomens senast fastställda taxeringsvärde utgör 30,300

kronor, därav för skogen 5,100 kronor.

Uppskattningsmännen hava icke funnit anledning föreslå särskilda villkor

för försäljningen eller göra förbehåll örn återköpsrätt för kronan. Skulle

likväl beträffande huvudgården återköpsrätt anses böra förbehållas kronan,

hava uppskattningsmännen föreslagit nedsättning av dennas nyss angivna

saluvärde med 10 procent eller till, i runt tal, 26,800 kronor.

Öv er jäg mästar en har tillstyrkt egendomens försäljning. Med hänsyn till

nuvarande konjunkturer anser han dock värdet av skog och skogsmark

böra nedsättas till 10,600 kronor.

överlantmätaren, som tagit del av handlingarna i ärendet, har ur lantmäteriteknisk

synpunkt intet haft att erinra mot den föreslagna uppdelningen

av egendomen.

Med skrivelse den 21 augusti 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del förordat egendomens försäljning

i två lotter, på sätt uppskattningsmännen föreslagit. I fråga örn

saluvärdet å huvudgården anser styrelsen, med anledning av överjägmästarens

yttrande, detta böra jämkas till 26,250 kronor. Mot saluvärdet å tomtområdet,

200 kronor, har styrelsen intet haft att erinra. Lotterna borde, enligt

styrelsen, försäljas med full och oinskränkt äganderätt, tomtområdet mot

kontant köpeskilling till förenämnde Gustafsson och egendomen i övrigt,

enär nuvarande arrendatorn icke vore hembudsberättigad, å auktion till

den högstbjudande. Under förmälan att styrelsen uppdragit åt länsstyrelsen

att ombestyra egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1933, hemställer

styrelsen, att proposition i ämnet måtte föreläggas riksdagen.

Lika med domänstyrelsen anser jag egendomen böra försäljas i angivna Departement»- två lotter med de av styrelsen föreslagna saluvärdena. Jag hemställer där- chefs

för, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

att kronoegendomen 1/i mantal Bärby nr 5 i Faringe

socken av Stockholms län må, uppdelad i följande två

lotter, försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1933:

tomtområdet örn 0.O8 6O hektar till hemmansägaren

K. G. Gustafsson mot en köpeskilling av 200 kronor,

att vid tillträdesdagen kontant erläggas till länsstyrelsen,

som har att å området utfärda köpebrev, och med

skyldighet för Gustafsson att vidkännas kostnaderna

för områdets avstyckning och lagfart; samt

egendomen i övrigt, jämlikt 15 § i förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m., med ett saluvärde av 26,250

kronor och med rätt för köparen att bekomma det foder,

egendomens arrendator enligt gällande kontrakt är skyldig

att vid arrendets avträdande utan ersättning lämna,

samt under förbehåll örn rätt för kronan att under två

år, räknat från och med tillträdesdagen, avverka och

från egendomen bortföra eventuellt därstädes kvarvarande,

i köpet icke ingående utsynad virkeskvantitet

örn 325 kubikfamnar.

4:o.

nr^a Norgård Kronoegendomen 1 mantal Häggestad nr 2 Norrgård jämte Häggestad

i Östergöt- nr utjordar, i Heda socken av Östergötlands län är med visst undan
lands

län. tåg utarrenderad till den 14 mars 1932 mot årligt arrende av 1,130 kronor.

Härjämte är ett område av egendomen, som å en av förste lantmätaren

Joh. Er. Linder år 1908 över egendomen upprättad karta betecknats med

ägofigurerna nr 76-80, 80 a, 84, 85, 86, 87, 87 b och 89 samt delar av ägofigurerna

nr 85 a, 88 och 88 a, utarrenderat till nämnda dag mot årligt

arrende av 100 kronor.

Jämlikt kammarkollegiets beslut den 17 januari 1931 hava nämnda två

utjordar såsom obefintliga uteslutits ur jordeboken.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps

egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt

huruvida efterfrågan a dylika lägenheter funnes i orten. Den 16 september

1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendom i

vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland förberörda

karta med tillhörande beskrivning ävensom tillägg till nämnda beskrivning,

upprättad av distriktslantmätaren Ernst Nylander den 30 december

1930, inhämtas bland annat följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

9

Egendomen, som är belägen 30 kilometer från städerna Skenninge och

Vadstena samt 5 kilometer från närmaste järnvägsstation Ödeshög, Ilar

en areal av 46.168 hektar, varav 25.755 hektar tomt och åker, 4.738

hektar äng, 14.656 hektar avrösningsjord och I.019 hektar impediment.

Byggnaderna å egendomen äro i ganska gott stånd med undantag av

fähus, oxhus och loge. Å egendomen behöver sålunda uppföras nytt ladugårds-

och redskapshus.

Åkerjorden, som icke är täekdikad, består av ler- och sandmylla på

ler- och grusbotten.

Egendomen har andel i häradsallmänning, och värderas den egendomen

tillkommande andel av utdelningen från allmänningen av jägmästaren

till 150 kronor för år.

Egendomens taxeringsvärde utgör 35,900 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med hänsyn till uthusbyggnadernas

vid egendomen mindre tillfredsställande skick föreslagit egendomens

försäljning, och borde egendomen därvid lämpligast upplåtas i förenämnda

två var för sig utarrenderade lotter.

Domänintendenten har förklarat, att någon framställning örn förvärv av

mark från ifrågavarande egendom icke inkommit. För övrigt lämpade sig

egendomen icke för upplåtelser till egnahems- eller åbolägenlieter.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. I likhet med kronojordstyckningssakkunniga

funne nämnden på grund av nödvändigheten av

uppförande av nybyggnader å egendomen det fördelaktigare för kronan

att avyttra egendomen. Likaledes ansåge nämnden såsom de sakkunniga,

att egendomen borde försäljas i två lotter, huvudgården och utskiftet.

De till upplåtelse föreslagna båda lotterna vore å nämnda av Linder

upprättade karta ävensom i förenämnda av Nylander upprättade tilläggsbeskrivning

betecknade huvudgården med litt. A samt utskiftet med litt.

B, vilken sistnämnda lott för beredande av eget hem föresloges till avstyckning

från egendomen. Lotterna hava saluvärderats på följande sätt.

Lotten litt. A (huvudgården). Areal 37.209 hektar, varav 22.002 hektar

tomt och åker, 3.431 hektar äng, 10.906 hektar avrösningsjord och

0.87 hektar impediment. Saluvärde 31.100 kronor, därav 2,000 kronor för utdelning

från allmänning och 1,664 kronor för växande skog; arrendevärde

1,395 kronor. Arrendatorn av egendomen, Th. Sten, vilken sedan

år 1914 på ett förtjänstfullt sätt brukat egendomen, hade skriftligen hos

nämnden förklarat sig önska förvärva lotten mot det åsätta saluvärdet.

Lotten litt. B (utskiftet, jordbrukslägenhet) beräknades vid avstyckningen

komma att tilläggas följande ägofigurer å omförmälda karta,

nämligen av nr 74 samt nr 76—89. motsvarande en areal av 8.959 hektar,

varav 3.753 hektar tomt och åker, 1.307 hektar äng, 3.75 hektar betesmark och

O.149 hektar impediment. Saluvärde 4,310 kronor, varav 1,000 kronor för

utdelning från allmänning och 46 kronor för växande skog. Arrendevärde

165 kronor. Å ägofigur nr 87 av lotten funnes uppförd en kvarn

med tillhörande boningshus och uthus. Nämnda kvarnbyggnader, utgörande

så kallade Gregårdskvarn, ägdes av mjölnarna bröderna Ivar och

Arvid Andersson, vilka övertagit äganderätten till husen efter deras

fader. I övrigt vore lotten obebyggd. Såväl ägofigur nr 87 som närbelägna

figur nr 86 hävdades av innohavarne av Gregårdskvarn. Ivar Andersson,

som anmält sig som köpare till lotten, hade delgivits försäljningsförslaget

och förklarat sig mot det åsätta saluvärdet önska inköpa

lotten, vilken försäljning jämväl av nämnden tillstyrktes.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departement;schefen.

10 Kungl. May.ts proposition Nr 25.

Värderingarna vore verkställda under förutsättning, att lotterna skulle

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu om egendomen

gällande arrendekontrakt skulle av egendomens arrendator överlämnas,

samt att kostnaderna för lotten litt. B:s avskiljande genom laga

lantmäteriförrättning bestredes av köparen till denna lott. Nämnden hade

icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående lotternas användning

samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrift örn återköpsrätt från kronans

sida anses böra ifrågakomma, borde saluvärdena å lotterna nedsättas med

tio procent. Jämväl åborättsvärdering hade verkställts av nämnden.

Östergötlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har genom

sitt ombud, jordbrukskonsulenten Erik Larsson i Linköping, tillstyrkt

uppskattningsnämndens förslag örn försäljning av lotten litt. B till ägaren

av byggnaderna å Gregårdskvarn, då härigenom styckningslottens

behov av nödiga åbyggnader tillgodosåges samt lotten utan nämnvärd

olägenhet kunde frånskiljas stamfastigheten.

Över jägmästaren har till alla delar instämt i uppskattningsnämndens

förslag örn egendomens disposition. Ej heller har över jägmästaren haft något

att erinra mot den av nämnden verkställda saluvärderingen av lotterna,

under förutsättning att lotten litt. B tilldelades andel i allmänningen

i enlighet med vad av nämnden föreslagits.

Överlantmätaren har förklarat, att med hänsyn till egendomens ringa

skogsareal intet torde vara att erinra mot uppskattningsnämndens förslag

till uppdelning av egendomen i de till försäljning föreslagna båda lotterna.

Vid den kommande avstyckningsförrättningen torde emellertid lotten litt.

B jämlikt 19 kapitlet 12 § jorddelningslagen böra tilläggas skälig andel i

allmänningen.

Med skrivelse den 12 november 1931 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Majrts prövning och därvid för egen del anfört följande:

Med hänsyn till nödvändigheten av att vissa nybyggnader inom närmaste

framtiden uppfördes å egendomen ansåge styrelsen det för kronan ekonomiskt

fördelaktigast, att egendomen försåldes. Lämpligast torde därvid

vara, att egendomen i enlighet med vad av uppskattningsnämnden föreslagits

upplätes i två lotter, litt, A och litt. B å förenämnda karta. Mot

de av nämnden respektive lotter åsätta saluvärden hade styrelsen intet

att erinra. Med hänsyn till att arrendatorn av huvudgården, Th. Sten,

arrenderat egendomen sedan 1914 och därunder väl hävdat egendomen

torde vid försäljningen lotten litt. A böra hembjudas bemälde Sten. Beträffande

lotten litt. B funne styrelsen, att lotten på grund av sitt från

egendomen i övrigt skilda läge väl lämpade sig att frånstyckas egendomen

för att brukas såsom självständig jordbruksfastighet. Liksom uppskattningsnämnden

funne styrelsen, att denna lott lämpligast borde försäljas

till ägaren av byggnaderna å Gregårdskvarn.

Styrelsen hade gått i författning örn skötsel och vård av egendomen intill

den 14 mars 1933, vilken dag sålunda borde utgöra tillträdesdag för

köpare vid försäljning av egendomen.

För försäljningsförslagets genomförande torde riksdagens medverkan

vara erforderlig.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärende och hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25. 11

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Häggestad nr 2

i Heda socken blivit fördelad i förberörda med litt. A

och litt. B betecknade lotter, desamma må var för sig

försäljas i enlighet med bestämmelserna i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt

den 14 mars 1933

lotten litt. A (huvudgården) med ett saluvärde av

31,100 kronor med den jämkning, som kan föranledas

av uppdelning av egendomens andel i allmänning,

och med hembudsrätt enligt 9 § i samma förordning

för arrendatorn Th. Sten, samt

lotten litt. B (utskiftet) med ett saluvärde av 4,310

kronor med den jämkning, som må föranledas av

uppdelning av egendomens andel i allmänning, och

med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för Ivar

Andersson,

med åliggande för domänstyrelsen att, med hänsyn

till skeende uppdelning av egendomens andel i allmänning,

efter det avstyckning verkställts, slutligen fastställa

saluvärden å lotterna

samt med iakttagande av att endast kronan tillhöriga

hus och anläggningar ingå i försäljningen, samt

att lotterna överlåtas i det skick, vari de på grund av

bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skola av arrendatorn avlämnas.

5:o.

Kronoegendomen mantal Gransäng nr 2 i Barkaryds socken av Jönköpings

län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot årligt arrende av

1,350 kronor.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet

till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida

efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 6 november 1929

har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av de inkomna

handlingarna, däribland en av distriktslantmätaren Olof Bolin år

1922 upprättad samt under år 1929 kompletterad karta över egendomen

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Nässjö stad, har en areal

av 194.681 hektar, varav 30.nu hektar tomt och åker, 63.467 hektar äng

Gr ans turi g

nr 2 i Jönköpings

län.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

och IOI.173 hektar avrösningsjord. I arealen ingå torpen Nybygget, Kvarntorpet

och Stubben. Härtill kommer en lirfjällsäng, Skofångsmaden, örn

O.409 hektar, varav O.015 hektar åker, O.324 hektar äng och O.07 hektar avrösningsjord.

Byggnaderna äro mindre goda, nödtorftigt underhållna och ej tillräckliga

för egendomens behov.

Åkerjorden består av delvis knappt medelgod och delvis torr sandmylla

på grusbotten samt dessutom av medelgod eller lätt mossjord.

Egendomen har ej andel i allmänning.

Taxeringsvärdet utgör för inägorna 20,800 kronor, därav för torplägenheten

Kvarntorpet 5,100 kronor, samt för skogsmarken 21,900 kronor.

Jämlikt domänstyrelsens beslut den 17 februari 1928 har statens järnvägar

medgivits grustäkt Irån egendomen under vissa i styrelsens beslut

angivna villkor.

Krono jordstyckning ssakkunniga hava med hänsyn till husens mindre

tillfredsställande beskaffenhet tillstyrkt egendomens försäljning. Egendomen

kunde härvid lämpligen uppdelas i fyra lotter, nämligen torpen

Kvarntorpet, Stubben och Nybygget och huvudgården i övrigt. Den

skogsmark, som ej erfordrades för lotternas nyttjande såsom jordbruk,

torde jämte å egendomen befintligt grustag böra undantagas och bibehållas

i kronans ägo.

Domänintendenten och Jönköpings läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd

hava uttalat sig för egendomens disposition på sätt kronojordstyckningssakkunniga

föreslagit.

TJppskattningsnämnden har anfört följande. Då betydliga byggnadsarbeten

snart förestode å såväl buddgården som torpen Kvarntorpet och

Nybygget, samt då brukaren av torpet Stubben ägde byggnaderna därstädes

med undantag av ladugården, borde huvudgården och torpen frånstyckas

på nedan angivna sätt, varjämte det till egendomen hörande området,

huvudsakligen äng, kallat Skofångsmaden, vilket vore beläget inom

hemmanet Ekefalls ägor, borde försäljas till den högstbjudande. De till

upplåtelse föreslagna områdena vore å kartan och i beskrivningen betecknade

med, huvudgården litt. A, Nybygget litt. B, Kvarntorpet litt. C,

Stubben litt. D och Skofångsmaden litt. E. Återstående delen av egendomen,

som betecknats med litt. F och huvudsakligen bestode av skogsmark,

borde bibehållas i kronans ägo samt förvaltas tillsammans med den intilliggande

kronoparken Risabo.

De till försäljning ifrågasatta områdena hava saluvärderats på följande

sätt.

Lotten litt. A, huvudgården, ägofigurer å kartan 1—3, 4a, 4b, 4c, 4d,

5—8, 9a—9e, 10—35, av 36, av 37, av 38, av 39, 40—44, av 45, av 46, 55—62,

av 63, 64—87, av 91, 92—104, av 105, av 107, av 108,109—134, av 135,136,137, av

138, av 142, av 147, av 148, av 149, av 228, av 284, av 287, av 289, 290, med

en areal av 80.09g hektar, varav 15.59 hektar åker, 35.526 hektar äng och

28.98 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 22,415 kronor, varav 6.747 kronor

för växande skog. Arrende värde: 575 kronor. Egendomens arrendator,

Gunnar Holmberg, hade brukat egendomen sedan år 1925. Då han mot

tog arrendet, hade egendomen varit delvis mindre väl skött, vilket arrendatorn

sökt förbättra i den mån han kunnat. Med anledning härav och då

arrendatorn vore mindre bemedlad, har nämnden tillstyrkt, att lotten

hembjödes honom enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. Holmberg, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

13

•delgivits försäljningsförslaget, hade förklarat sig villig inköpa lotten till

ovan angivna saluvärde.

Lotten litt. B, Nybygget, ägofigurer å kartan av 3G, av 37, av 38, av 39,

av 45, av 46, av 228, 231—282, av 289, nied en areal av 25.494 hektar, varav

5.911 hektar åker, 6.34g hektar äng och 13.237 hektar avrösningsjord. Saluvärde:

9,490 kronor, varav 3,667 kronor för växande skog. Arrendevärde:

200 kronor. Nuvarande innehavaren av torpet, Erik Johansson, och

hans fader hade brukat torpet sedan år 1901. Med anledning härav hade

hembud för Johansson tillstyrkts enligt 9 § andra stycket i förordningen.

Erik Johansson, som delgivits försäljningsförslaget, hade förklarat sig

önska inköpa lotten till förut angivna belopp.

Lotten litt. C, Kvarntorpet, ägofigurer å kartan 47—54, av 63, 88—90,

av 91, av 105, 106, av 107, av 108, av 142, 143—145, av 146, av 147, av 148,

av 149, 150 —167, av 228, 2‘29a, 229b, 230, av 284, 285, 286, av 287, av 289, med

en areal av 20.978 hektar, varav 4.343 hektar åker, 8.821 hektar äng och

7.814 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 12,385 kronor, varav 4,714 kro
nor

för växande skog och 3,000 kronor för kvarn med vattenfall. Arrendevärde:

350 kronor, varav 125 kronor för arrende av kvarnen och vattenfallet.

Nuvarande innehavaren, Conny Persson, hade brukat torpet med

kvarnen sedan år 1908. I anledning härav borde Persson medgivas hembudsrätt

enligt 9 § andra stycket i förordningen vid försäljning av torpet

med kvarnen. Persson hade delgivits försäljningsförslaget och förklarat

sig villig att inköpa torpet och kvarnen för det åsätta saluvärdet.

Lotten litt. D, Stubben, ägofigurer å kartan av 175, 176—181, av 182, av

183, av 194, 195—217, av 218, 219—222, 223a, 223b, 223c, 223d, 223e, 223f, 223g,

223h, 224—227, av 288 med en areal av 23.099 hektar, varav 3.578 hektar

åker, 7.127 hektar äng och 12.394 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 10,180

kronor, varav 7,301 kronor för växande skog. Arrendevärde: 130 kronor.

Nuvarande innehavaren, Andreas Johansson, hade brukat torpet sedan

år 1884 och odlat största delen av åkern samt i övrigt skött torpet synnerligen

väl. I anledning härav borde Andreas Johansson hembjudas torpet

enligt 9 § andra stycket i förordningen. Andreas Johansson, som delgivits

försäljningsförslaget, hade förklarat sig önska inköpa lotten för det åsätta

saluvärdet.

Lotten litt. E, Skofångsmaden, ägofigurer å kartan, 188—193, av 194, av

218, av 288, med en areal av O.409 hektar, varav O.015 hektar åker, O.324 hektar

äng och O.07 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 100 kronor. Arrendevärde

5 kronor. Köpeskillingen borde erläggas kontant.

Egendomen i dess helhet hade arrendevärderats till 1,250 kronor.

Värderingarna vore verkställda under förutsättning, att lotterna skulle

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen

gällande arrendekontrakt skulle av egendomens arrendator överlämnas.

Nämnden hade icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående

lotternas användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrift härutinnan

anses böra ifrågakomma, borde saluvärdena å lotterna litt. A, B,

C och II nedsättas med 10 procent, varemot saluvärdet å lotten litt. E

borde bibehållas oförändrat.

Uppskattningsnämnden har vidare anfört följande.

Ilen till Kvarntorpet hörande kvarnen med vattenfall vore av ringa

värde. Vattenkraften erhölles från en bäck, som runne genom egendomens

mark, där uppdämning skedde. Kvarnen dreves medelst vattenhjul.

Genom den distribution av elektrisk kraft från större kraftstationer, som

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

numera skedde nästan till varje by, kunde fullgod kraft erhållas året om

för alla ändamål. Det nu ifrågavarande vattenfallet med dess ringa och

ojämna krafttillgång vore därför icke lönande att hålla bebyggt, och vore

det bortkastat kapital att nedlägga kostnader på moderna anordningar

vid fallet. Vid den värdering av kvarnen och vattenfallet, som nu verkställts,

hade hänsyn tagits till nu nämnda förhållanden. Då kvarnen

vore belägen intill torpets övriga byggnader och de föreslagna gränserna

omkring torpet vore så belägna, att uppdämning komme att ske endast

å torpets mark, hade nämnden föreslagit, att kvarnen med vattenrätt

skulle liembjudas till brukaren tillsammans med torpet i övrigt.

Vid upplåtelse av lotten litt. D, Stubben, borde förbehåll göras örn den

till statens järnvägar upplåtna grustäkten enligt domänstyrelsens förenämnda

beslut den 17 februari 1928. Vid saluvärderingen vore beräknat,

att ingen ersättning skulle utgå till lägenhetens blivande ägare för den

rätt, som upplåtits genom nämnda beslut. Å nedan angivna delar av litt.

A, B och C funnes mycket grus, som sannolikt förr eller senare komme

att få betydligt värde såsom reserv för statens järnvägars behov eller för

underhåll av allmänna vägar. Lagren vore av stor mäktighet och de områden,

som här avsåges, skarpt markerade genom lutningsförhållandena å

marken. Beträffande följande områden borde därför förbehåll ske örn

rätt för kronan att under all framtid fritt disponera de grustillgångar,

som funnes å desamma, nämligen å litt. A huvudgården å ägofigurerna

nr 81—87 samt 228, å litt B Nybygget en genom lutningsförhållandena

skarpt begränsad del av ägofiguren nr 228, samt å lägenheten litt. C,

Kvarntorpet, en likaledes genom lutningsförhållandena skarpt begränsad

del av ägofiguren nr 228. Dessutom borde kronan förbehållas rätt att vidtaga

sådana anordningar, som kunde vara erforderliga å övriga delar av

nämnda lotter för grusets bortförande. Ersättning för genom dylika anordningar

uppkommen skada och intrång borde, i händelse av tvist, avgöras

genom skiljemän. Vid saluvärderingen vore hänsyn tagen till nyss

nämnda förbehåll. Åt lägenheten Nybygget borde förbehållas rätt att i

den undantagna grusbacken hämta material för underhåll av egna vägar.

Förbehåll borde dessutom göras örn rätt för kronan såsom ägare till lotten

litt. F samt övriga ägare att fritt använda över samtliga lotter befintliga

vägar.

Över jägmästaren har anfört följande. Enligt uppskattningsnämndens

förslag skulle förutom huvudgården även torpen Kvarntorpet, Nybygget

och Stubben jämte en slåtteräng bliva föremål för försäljning med en

sammanlagd areal av 150.08 hektar, under det att endast 45.oi hektar skulle

kvarbliva i kronans ägo. Denna senare del utgjordes av dels en söder

örn järnvägen belägen rätt regelbunden figur, angränsande Risabo kronodomän,

dels en oregelbunden mindre del norr om järnvägen, där även det

till försäljning föreslagna minsta torpet Stubben vore beläget. Enligt

överjägmästarens förmenande talade emellertid många skäl för bibehållande

i kronans ägo av torpet Stubben. Såsom av nämnden påpekats avyttrades

från detta område avsevärda kvantiteter grus årligen till statens

järnvägar, varvid komme att disponeras ej mindre än O.sg hektar av den

till endast 3.58 hektar uppgående åkerarealen, som nu tillhörde torpet, varjämte

även under närmaste tiden beräknades tagas i anspråk 2.9 hektar av

utmarken närmast norr örn inägorna. På grund av torpets belägenhet

hade en avsevärd areal utmark, ej mindre än 12.39 hektar med en beräknad

avkastning av minst 40 kubikmeter årligen, måst läggas till torpet, och då

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

15

denna skogsmark nu vore delvis bevuxen med mycket värdefull långvuxen

grov tall hade skogsvärdet även med låg beräkning kommit upp i ej

mindre än 7,300 kronor, under det att inägor och utmark tillsammans ej

uppginge till mer än 2,880 kronor, vadan vid en eventuell försäljning skogen

omedelbart komme att avverkas och få betala köpet. Genom att torpet

bibehölles i kronans ägo, bleve hela den norr örn järnvägen belägna

delen av egendomen ostyckad och lämpligare att bibehållas i kronans ägo

såsom utgörande en god ägofigur. Då av de till torpen hörande husen endast

den i gott stånd varande ladugården vore kronans, torde några utgifter

för torpens hus under närmaste tiden ej behöva ifrågakomma. På

grund av det anförda har överjägmästaren bestämt motsatt sig försäljning

av torpet Stubben, då detta ur flera synpunkter vore lämpligare att

bibehållas i kronans ägo. Sålunda skulle i kronans ägo bibehållas lotterna

litt. D och P örn sammanlagt 68.n hektar, varav 4.20 hektar åker, 12.77

hektar äng och 51.14 hektar utmark. Mot det verkställda styckningsförslaget

i övrigt ävensom skogsvärderingen hade överjägmästaren intet att

erinra.

Överlantmätaren har anfört, att litt. E, som utgjordes av en urfjällsäng

till kronoegendomen, icke torde kunna bestå som självständig fastighet.

Hinder för dess avstyckande torde sålunda möta, därest icke ängen avstyckades

för att sammanläggas med någon av de övriga lotterna eller

ock förvärvades för att sambrukas med annan fastighet.

Härjämte har överlantmätaren avgivit följande yttrande angående av

nämnden föreslaget förbehåll örn grustäkt å försäljningslotterna: Det av

uppskattningsmännen föreslagna förbehållet rörande upplåten grustäkt

å torpet Stubben kunde icke tryggas genom påläggande av servitut vid

en avstyckning utan tarvade inteckning. Uppskattningsmännen hade

vidare föreslagit, att förbehåll borde göras »örn rätt för kronan att

under all framtid fritt disponera de grustillgångar», som funnes å

vissa närmare angivna ägofigurer å lotterna litt. A, B och C. Jämlikt

19 kap. 12 § näst sista stycket jorddelningslagen finge för de ändamål,

med avseende å vilka sådant vore tillåtet vid laga skifte, servitut

till förmån för en i förrättningen ingående fastighet läggas å annan sådan

fastighet. I 10 kap. 9 § jorddelningslagen föreskreves: »Å ägolott

må till förmån för annan sådan lott läggas besvär eller last, såsom

angående---hämtning av---grus---, dock allenast i den

mån servitutet avser ett behov, som måste tillgodoses för att skiftet skall

kunna utföras utan delägares förfång och sådant tillgodoseende ej sker

genom undantag av mark---samt servitutet ej heller länder till av
sevärt

men för den fastighet, varå det lägges. I protokollet över förrättningen

samt, i den mån så lämpligen kan ske, jämväl å kartan till förrättningen

skall angivas område för servitutets utövande.» Det syntes

tveksamt, huruvida man vid avstyckning kunde till förmån för lotten litt.

F lägga å ägolotterna litt. A, B och C rätt att hämta grus i den omfattning

som ifrågasatts. I varje fall torde sannolikt sådan rätt sedermera

icke kunna överlåtas på t. ex. statens järnvägar eller vägstyrelsen.

Vid eventuell avstyckning enligt den uppgjorda planen syntes av liimplighetsskäl

lotten litt. A böra bliva stamfastighet.

Med skrivelse den 24 juli 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot försäljning av lotterna litt. A,

B, C och E eller mot de dessa lotter åsätta saluvärden men ansåge i likhet

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

med överjägmästaren på av denna anförda skäl, att lotten litt. D borde

bibehållas i kronans ägo för att jämte lotten litt. F förvaltas tillsammans

med kronoparken Risabo.

Ehuru egendomens arrendator, Gunnar Holmberg, ej innehaft egendomen

längre än sedan år 1925 borde vid försäljning av lotten litt. A

denna med hänsyn till vad uppskattningsnämnden upplyst angående det

sätt, varpå Holmberg brukat egendomen, hembjudas Holmberg enligt 9 §

första stycket i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. Härför torde riksdagens medverkan

vara erforderlig. Lotterna litt. B och C borde hembjudas Erik Johansson

respektive Conny Persson, vilka på grund av den tid de innehaft torpen

Nybygget respektive Kvarntorpet vore hembudsberättigade vid lotternas

försäljning jämlikt 9 § andra stycket i förordningen. Kvarntorpet vore

visserligen försett med kvarn och vattenfall men torde likväl med hänsyn

till lottens omfattning och kvarnens och vattenfallets relativt ringa saluvärde

i förhållande till saluvärdet å lotten i dess helhet vara att betrakta

som jordbrukslägenhet. Lotten litt. E kunde enligt överlantmätaren ej

bestå som självständig fastighet och torde hinder möta för dess avstyckning,

därest den icke avstyckades för att sammanläggas med någon av

med annan fastighet. Med hänsyn härtill borde lotten utbjudas under villkor,

att densamma försåldes under förutsättning, att avstyckning av skiftet

kunde komma till stånd och att, därest detta ej kunde ske, kronan

fritoge sig från alla. ersättningsanspråk i anledning härav. Utbud borde

ske under hand enligt 15 § i förordningen. Beträffande förenämnda å

lotterna litt. A, B och C befintliga grustag borde dessa förbehållas det

allmänna. Därför torde vid dessa lotters försäljning förbehåll böra göras

örn rätt för kronan eller dess rättsinnehavare att ensam utan ersättning

till köparna av lotterna utnyttja dessa grustag, vilka vid blivande avstyckningsförrättning

torde kunna närmare angivas. Styrelsen kunde senare

bliva i tillfälle att med vederbörande vägstyrelse eller statens järnvägar

träffa överenskommelse örn upplåtelse av grustäkt mot skälig avgift

till kronan i överensstämmelse med vad som beslutats vid försäljningen

av lägenheten Nederåsa från kronoegendomen Glabo i Kalmar län

(jmf. prop. nr 251/1930 sid. 41).

Med hänsyn till att riksdagens medverkan för lottens litt. A försäljning

till egendomens arrendator, Gunnar Holmberg, torde erfordras, syntes

ärendet i dess helhet lämpligen böra underställas riksdagens prövning.

Jag biträder förslaget till egendomens disposition sådant detsamma förordats

av domänstyrelsen. I avseende å det ifrågasatta förbehållet örn rätt

för kronan att utnyttja vissa grustag å de till försäljning ifrågasatta lotterna

litt. A, B och C torde vara lämpligast, att domänstyrelsen före försäljningen

närmare angiver de markområden, varå grus av kronan sålunda

skulle få tagas, därvid styrelsen torde tillse, att nämnda lotter ej

uteslutas från tillfälle att för eget behov erhålla grus från grustag å

respektive lott. Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av

de i kronans ägo kvarblivande lotterna litt. D och F torde jag få återkomma,

sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

att av kronoegendomen s/« mantal Gransäng nr 2 i

Barkaryds socken av Jönköpings län må med av uppskattningsnämnden

angivna arealer enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas

dels lotten litt. A, huvudgården, med hembudsrätt

enligt 9 § första stycket i förordningen för egendomens

arrendator, Gunnar Holmberg, med ett saluvärde

av 22,415 kronor,

dels lotten litt. B, Nybygget, med hembudsrätt enligt

9 § andra stycket i förordningen för Erik Johansson,

med ett saluvärde av 9,490 kronor,

dels lotten litt. O, Kvarntorpet, med hembudsrätt enligt

9 § andra stycket i förordningen för Conny Persson,

med ett saluvärde av 12,385 kronor.

dels ock lotten litt. E enligt 15 § i förordningen med

ett saluvärde av 100 kronor,

under villkor beträffande samtliga lotter, att

desamma försäljas i det skick, vari egendomen på

grund av nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skall av arrendatorn avlämnas, samt att andra

än kronan tillhöriga byggnader och anläggningar

icke ingå i försäljningen, ävensom beträffande lotterna

litt. A, B och C, att kronan eller dess rättsinnehavare

förbebålles rätt att ensam utnyttja de å

sagda lotter befintliga grustag, som av domänstyrelsen

före försäljningen komma att närmare angivas,

samt att envar av nämnda lotter och de i kronans

ägo kvarblivande lotterna litt. D och F förbehålles

rätt till utfartsväg över övriga lotter, och beträffande

lotten litt. E, att lotten försäljes under förutsättning,

att avstyckning av lotten kan komma till stånd,

samt att, därest detta ej kan ske, kronan fritager sig

från alla ersättningsanspråk i anledning härav.

6:o.

På av domänstyrelsen i skrivelse den 6 maj 1931 gjord framställning

förordnade Kungl. Majit den 29 i samma månad, att av fastigheten Norrhult

22 under kronoparken Ankarsrum i Hjorteds socken av Kalmar län

lägenheten Västerås med en areal av omkring 4.16 hektar och närmare angiven

å en av t. f. distriktslantmätaren Georg Sundblad år 1930 upprättad

karta skulle med ett saluvärde av 3,900 kronor utbjudas till salu under

hand enligt bestämmelserna i 13 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 23 höft. (Nr 25.) 2

Norrhult nr 2

i Kalmar län.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1932 samt under vissa angivna villkor i övrigt.

Länsstyrelsen i länet, som på anmodan av domänstyrelsen vidtagit åtgärder

rör lägenhetens försäljning, har i skrivelse till domänstyrelsen den

17 september 1931 meddelat, att något anbud å lägenheten ej avgivits.

Detta ärende har domänstyrelsen med utlåtande den 10 november 1931

underställt Kungl. Maj:ts prövning, och har styrelsen därvid överlämnat

ärendet tillhörande handlingar och kartor, av vederbörande jägmästare

och Överjägmästare ånyo avgivna yttranden, samt köpeanbud av lägenhetens

arrendator.

Av ifrågavarande handlingar inhämtas bland annat följande.

Lägenheten, som omfattar en areal — förutom avrösningsjord ■— av

1.30 hektar åker, är att anse som bostadslägenhet. Å densamma kan födas

en ko. Å lägenheten befintliga hus tillhöra kronan.

Lägenhetens arrendator, Karl Edvard Gustafsson, har förklarat sig villig

inköpa lägenheten till ett pris av 3,500 kronor samt uttalat önskan, att

tillträdet måtte bestämmas till den 14 mars 1932.

Vederbörande jägmästare har föreslagit försäljning av lägenheten till

nuvarande arrendatorn mot förenämnt pris av 3,500 kronor. Enligt jägmästarens

mening funnes ej utsikter att erhålla annan köpare av lägenheten

på grund av dennas avlägsna belägenhet, åkerjordens och ladugårdens

dåliga beskaffenhet samt avsaknaden av utfartsväg. Därest lägenheten

skulle i kronans ägo bibehållas, vore även ofrånkomligt att hygga

ny ladugård och utfartsväg.

Jämväl överjägmästaren har tillstyrkt försäljning av lägenheten på ay

jägmästaren föreslagna villkor, då med hänsyn till nu rådande prisförhållanden

det erbjudna priset vore antagbart.

Domänstyrelsen har erinrat örn att styrelsen i sin förenämnda framställning

den 6 maj 1931 uttalat, att styrelsen gärna såge, att arrendatorn,

som brukat lägenheten under en tid av tio år, tillförsäkrades

hembudsrätt vid försäljningen, men att, då sådan rätt icke kunde medgivas

honom enligt 1929 års försäljningsgrunder och han för övrigt förklarat

sig icke vilja erlägga det då föreslagna saluvärdet, styrelsen hade

ansett, att lägenheten borde utbjudas till salu under hand. Sedan sådant

utbud nu ägt rum utan att anbud därvid avgivits och då utsikter ej

torde finnas att erhålla köpare till högre pris än det av arrendatorn erbjudna,

ansåge styrelsen nu, att detsamma borde godtagas och att ärendet

borde underställas prövning av riksdagen för att arrendatorn måtte

kunna medgivas hembudsrätt.

Även jag tillstyrker förslaget örn försäljning av lägenheten med hembudsrätt

för nuvarande arrendatorn.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten Norrhult 28 under kronoparken

Ankarsrum i Hjorteds socken av Kalmar län lägen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 25. 19

heten Västerås med en areal av omkring 4.16 hektar

och närmare angiven å en av t. f. distriktslantmätaren

Georg Sundblad år 1930 upprättad karta må försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

mot en köpeskilling av 3,500 kronor med hembudsrätt

för lägenhetens nuvarande arrendator Karl Edvard

Gustafsson, under iakttagande att köpeskillingen

skall erläggas på sätt i 21 § och 22 § B i förordningen

stadgas, samt under villkor i övrigt, att lägenheten

tillförsäkras samma rätt till utfartsväg, som stamfastigheten

har, att lägenheten överlåtes i det skick,

vari den vid tillträdet befinnes, och att i försäljningen

endast ingå å lägenheten befintliga, kronan tillhöriga

byggnader och anläggningar.

7:o.

Kronoegendomen 3/s mantal Hammenhög nr 31 i Hammenhögs socken

av Kristianstads län är utarrenderad till den 14 mars 1932.

Egendomen, som är belägen omedelbart intill Hammenhögs station å

Ystad—Gärsnäs—S:t Olovs järnväg och på ett avstånd av 16 kilometer

från Simrishamn, har en totalareal av 70.0535 hektar. Sedan från egendomen

emellertid försålts 7.oi30 hektar, har återstoden av egendomen, omfattande

63.0405 hektar, uppdelats i två arrendelotter, den ena bestående av

en bostadslägenhet och omfattande ägofigurerna nr 27, av 28 och av 29 å en

av förste lantmätaren E. Mebius år 1908 över egendomen upprättad karta,

och den andra utgörande kronans ägoinnehav i övrigt eller huvudgården.

Bostadslägenheten är jämlikt Kungl. Maj:ts, efter riksdagens medgivande,

i brev den 10 juni 1910 givna förordnande av domänstyrelsen genom

kontrakt den 16 september samma år mot en årlig avgäld av 500

kronor upplåten å arrende från och med den 14 mars 1912 under en tid

av tjugo år till häradshövdingen i Ingelstads och Järrestads härads domsaga,

friherre Carl Cederström, med skyldighet för honom att vid hans

frånträde från domarämbetet, därest så påfordrades, vid nästinstundande

fardag överlåta arrenderätten till efterträdaren i ämbetet.

Huvudgårdslotten har genom domänstyrelsens kontrakt den 4 augusti

1911 utarrenderats till Otto J. Olsson mot en årlig avgäld av 3,100 kronor.

Sammanlagda årliga arrendeavgälden för egendomen utgör sålunda

3,600 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1929.

Av det över nämnda förrättning förda instrumentet, med tillhörande

Hammenhög

nr 31 i

Kristianstads

län.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

handlingar, däribland förberörda karta jämte beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Å egendomen finnas inga torp eller särskilda lägenheter förutom nämnda

bostadslägenhet. Nuvarande arrendatorn av huvudgården har dock

erhållit domänstyrelsens medgivande att å den åt honom upplåtna arrendelotten

å ett invid järnvägsstationen beläget område uppföra eget boningshus.

Egendomens åkerjord är i synnerligen hög kultur. Ängs- och betesmark

liksom även skogsmark saknas.

Byggnaderna å huvudgården äro i förstklassigt skick, husen å bostadslägenheten

däremot dåliga och i trängande behov av grundlig restaurering

eller ombyggnad. Därjämte torde å lägenheten behöva nybyggas

ekonomihus.

Till uppskattningsmännen hava inkommit framställningar dels från

arrendatorn Olsson att få förvärva den till honom upplåtna delen av

egendomen, dels från Hammenhögs lantmannaskola att få inköpa bostadslägenheten.

I överensstämmelse med ett av kronobr dstyckning ssakkunniga framlagt

och i uppskattningsinstrumentet återgivet förslag hava uppskattningsmännen

förordat, att den huvudgården omfattande arrendelotten

skulle försäljas, därvid dock enligt uppskattningsmännens åsikt såsom

särskild försäljningslott borde avskiljas det av arrendatorn med eget boningshus

bebyggda området.

Vidare hava uppskattningsmännen ansett, att den som särskild arrendelott

utarrenderade bostadslägenheten borde med något ändrade gränser

försäljas, och hava uppskattningsmännen såsom motiv för sin gjorda

hemställan i sådant syfte framhållit de dryga kostnader, som skulle

åsamkas statsverket på grund av nödvändiga befunna örn- och nybyggnader

å denna lägenhet, därest den skulle bibehållas och ånyo utarrenderas.

Egendomen borde, sedan därifrån frånräknats 1.289 hektar vägar, enligt

uppskattningsmännens förslag försäljas uppdelad i följande tre lotter:

litt. a, omfattande det av arrendatorn bebyggda området med en areal

av O.1795 hektar och närmare angiven å en till handlingarna fogad, av

distriktslantmätaren Fredrik Ljungberg år 1930 upprättad specialkarta;

litt. b, utgörande ett å nämnda specialkarta utmärkt område örn 2.0210

hektar, i huvudsak motsvarande den förut såsom särskild arrendelott

upplåtna bostadslägenheten;

kronans övriga ägoinnehav eller huvudgården med en areal av 59.55io

hektar, därav 58.6980 hektar åker och tomt och 0.8530 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. a ävensom huvudgården

skulle till åsätta saluvärden av respektive 1,350 och 150,000 kronor

hembjudas egendomens nuvarande arrendator, som innehaft huvudgården

under mer än 10 år och därunder väl hävdat densamma. Lotten litt. b

skulle enligt uppskattningsmännens hemställan till åsatt saluvärde, 12,000

kronor, försäljas till Hammenhögs lantmannaskola.

Med anledning av att ett ekonomihus, tillhörigt den såsom särskild

arrendelott upplåtna gamla bostadslägenheten, på grund av nyss omförmäld

ändring ifråga örn denna lägenhets gränser skulle komma att

ligga delvis på blivande huvudgårdsområdet, hava uppskattningsmännen

förordat, att vid huvudgårdens försäljning köpare av den nya bostads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

21

lägenheten litt. b skulle förbehållas rätt att under en tid av tio år hava

ifrågavarande byggnad kvarstående å huvudgårdslotten......

Uppskattningsmännen hava ifråga om försäljningarna i övrigt icke

funnit nödigt föreslå särskilda villkor angående lotternas användning eller

örn återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter därom anses erforderliga, hava

uppskattningsmännen hemställt örn saluvärdenas nedsättande med 10

procent. . ,, t

Arrendatorn Olsson har skriftligen förklarat sig vilja till åsätta saluvärden

om tillsammans 151,350 kronor förvärva försäljningslotterna litt. a

samt huvudgården. Styrelsen för Hammenhögs lantmannaskola har jämväl

meddelat, att skolan vore villig att till angivet saluvärde av 12,000

kronor inköpa bostadslägenheten litt. b.. _ ...

Lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen i Kristianstads län hava i sarskilda

utlåtanden tillstyrkt lantmannaskolans förvärv av berörda egen
-

överlantmätaren har meddelat, att hinder enligt jorddelningslagen icke

förelåge mot det av uppskattningsmännen framlagda delningsförslaget.

Med skrivelse den 6 oktober 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid, jämte det styrelsen meddelat,

att styrelsen föranstaltat örn skötsel och vård av egendomen i fråga till

den 14 mars 1933, för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsmännens försäljningsförslag med den

ändring, att egendomen borde uppdelas i endast två försäljmngslotter,

dels den å förberörda av distriktslantmätaren Fredrik Ljungberg upprättade

kartan angivna och med litt. b betecknade lägenheten och dels

egendomen i övrigt. Mot de saluvärden, som av uppskattningsmännen

beräknats för de av dem föreslagna styckningslotterna, hade styrelsen

ingen erinran. Bostadslägenheten litt. b. borde därför åsättas ett saluvärde

av 12,000 kronor och återstoden av egendomen ett saluvarde av

151,350 kronor eller det värde, som motsvarade de av uppskattningsmännen

beräknade sammanlagda saluvärdena å lägenheten litt. a och huvudgårdslotten.

Försäljningslotterna, såväl bostadslägenheten litt. b som

ock den lott, som omfattade egendomen i övrigt, borde upplatas med full

och oinskränkt äganderätt, den förstnämnda till Hammenhögs lantmannaskola

och den senare efter hembud till arrendatorn Olsson. Ben omständigheten,

att den som särskild arrendelott upplåtna bostadslägenheten

under nu löpande arrendeperiod på visst sätt förbehållits domaren i Inge

stads och Järrestads härads domsaga såsom boställe, torde icke utgöra

något hinder för den nu föreslagna försäljningen. Arrendatorn av lägenheten

friherre Cederström, hade under de senare år han innehaft ifrågavarande

domareämbete, från vilket han för övrigt nyligen avgått icke

själv disponerat lägenheten utan haft densamma utarrenderad till den

ifrågasatte köparen, Hammenhögs lantmannaskola, och ett behov att fortfarande

på omförmält sätt säkerställa bostadstillgången för domhavanden

torde icke längre föreligga.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen

förordat, samt hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva.

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Emmit 6 löv

nr 14 i

Kristianstads

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

att kronoegendomen 3/s mantal Hammenhög nr 31 i

Hammenhögs socken av Kristianstads län må försäljas

i huvudsaklig överensstämmelse med det av domänstyrelsen

förordade förslaget:

lotten litt. b örn 2.0210 hektar till Hammenhögs lantmannaskola

mot en köpeskilling av 12,000 kronor att

vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen i länet,

som har att utfärda köpebrev å lägenheten, och

under villkor i övrigt, att köparen skall svara för de

efter tillträdesdagen å egendomen belöpande onera

och utskylder, ävensom att köparen skall ensam svara

för kostnaderna för lägenhetens lagfart och avstyckning

samt övriga med köpet förenade utgifter;

egendomen i övrigt jämlikt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med ett saluvärde av 151,350 kronor

och med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för

arrendatorn Otto J. Olsson, börande vid upprättandet

av köpehandling rörande denna ägolott förbehåll göras

för köparen av lägenheten litt. b att hava en lägenheten

tillhörande, delvis å huvudgårdens mark

varande ekonomibyggnad därstädes kvarstående under

en tid av tio år, räknat från och med tillträdesdagen;
skolande

i övrigt vid de båda försäljningarna gälla,

att lotterna må tillträdas den 14 mars 1933, samt

att lotterna överlåtas i det skick, vari de på grund

av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt av vederbörande

arrendatorer skola överlåtas.

8:o.

Kronoegendomen 29/64 mantal Emmitslöv nr 14 litt. Aa, Emmittslöv

145, och 17/e4 mantal Emmitslöv nr 14 litt. Ba, Emmitslöv 148, Emmitslövs

socken av Kristianstads län har mot en årlig avgäld av 1,430 kronor

varit utarrenderad till den 14 mars 1930. Efter nämnda tid har egendomen

genom domänstyrelsens försorg utarrenderats till den 14 mars 1932

mot en årlig avgäld av 1,650 kronor.

Å egendomen har hållits arrendeuppskattning under år 1929. Av det

vid förrättningen upprättade instrumentet med tillhörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren G. Frigell år 1929 upprättad karta

över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande:

Egendomen, som är belägen cirka 30 kilometer från Kristianstad och 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

kilometer från Broby järnvägsstation, har en sammanlagd areal av 82.9%

hektar, sålunda fördelade.

Åker och

tomt

Skogsmark

Annan av- rösningsjord

Samma

44.4 4

14.18

1.123

60.043

Emmitslöv 14® .................................

15.88

6.1)4

0.348

22.863

Summa

60.82

21.12

1.466

82.906

Torp eller lägenheter finnas ej å egendomen.

Egendomens åkerjord består av dels tämligen god mylla på sand- och

grusbotten, dels tunnare mylla på sand- och lerbotten.

Av egendomens åbyggnader är ladugården dålig, stallet och en logelänga

svaga, svinhuset medelgott samt övriga byggnader i gott skick.

Enligt Kungl. Maj:ts resolutioner den 12 februari och den 21 maj 1926

hava Knislinge skofabriksaktiebolag och Emmitslövsortens elektriska andelsförening

u. p. a. medgivits rätt att över egendomen framdraga elektriska

högspänningsledningar.

Kronojordstyckningssakunniga hava under år 1927 besiktigat egendomen

samt, då egendomen inbjöde till styckning och åtskilliga jämförelsevis

kostsamma nybyggnadsarbeten erfordrades, föreslagit egendomens

uppdelning för försäljning i tre lotter, huvudgården örn cirka 30^ hektar

åker samt två obebyggda jordbruk, vartdera örn cirka 15 hektar åker.

Uppskattningsmännen hava biträtt de sakkunnigas uppfattning angående

egendomens styckning och försäljning, därvid den i särskilt skifte

liggande, till egendomen hörande ringa skogsarealen skulle uppdelas å de

tre lotterna. Till huvudgården komme att höra samtliga egendomens

åbyggnader, medan de två mindre lotterna komme att vara obebyggda.

Styckningslotterna skulle komma att innehålla följande arealer:

Beteckning å kartan

Areal i

hektar

Arrende- värde i

kronor

Saluvärde i kronor

tomt

och åker

skogs-

mark

impedi-

ment

summa

summa

därav för

växande

skog

1

| Huvudgården litt. Aa -f* Ba......

30.8

6.6 4

0.843

37.783

1.400

45,900

7,808: 6 6

» B...............

15.055

6.7 22

—

21.777

340

15,600

4,810: 60

» c..............

14.071

7.73

—

21.801

320

16,800

6,517: 4 6

! Samfällda ägor .....................

—

—

—

1.645

—

—

—

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att egendomens nuvarande arrendator,

Sven R. Svensson, skulle få inköpa huvudgården till åsatt saluvärde.

Svensson antogs till arrendator av egendomen under år 1926 och

ägde sålunda författningsenligt ej rätt till hembud vid huvudgårdens försäljning.

Såsom stöd för sitt förslag att trots detta förhållande tillerkänna

Svensson hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning hava uppskattningsmännen

anfört, att Svensson, sedan två av egendomens arrendatorer

under loppet av ett år avlidit utan att efterlämna några bodelägare,

som kunde övertaga arrendet, förhjälpt kronan ur svårigheten att

få arrendator till egendomen genom att övertaga egendomen. Svensson,

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

som väl hävdat egendomen, ägde dessutom två tillbyggnader å västra

langan, vilkas varde han riskerade förlora, därest huvudgården utbjödes

till salu a offentlig auktion.

,De båda övriga obebyggda försäljningslotterna borde enligt uppskattningsmännen

försäljas under hand såsom egnahemslägenheter

Uppskattningsmännen anse särskilda föreskrifter örn lotternas användnmg

vid deras försäljning icke vara behövliga, liksom icke heller något

yiHkor örn återköpsrätt från kronans sida påkallat. För den händelse

återkopsratt skulle finnas lämplig, bär nedsättning i angivna saluvärden

loreslagits med 10 procent.

Samtliga ort smyndigheter hava tillstyrkt försäljningsförslaget.

Överlantmätaren har förklarat laga hinder ur jorddelningssynpunkt ej

möta för avstyckningarnas verkställande.

Arrendatorn Svensson, som vid den år 1929 hållna uppskattningsförrättningen

förklarat sig villig till då åsätta saluvärdet förvärva huvudgården,

har emellertid under 1931 till domänstyrelsen inkommit med ansök
?.

m^1?mJnedsättning av detta värde på grund av nu rådande tryckta

iorhallanden inom jordbruket.

Domänintendenten har i anledning härav föreslagit en nedsättning med

20 Procent såväl vad beträffar jord- som skogsvärden och detta icke allenas^

j r huvudgården utan även för de båda andra försäljningslotterna

Med en sådan reducering skulle saluvärdena bliva för huvudgården

39,000 kronor, för lotten litt. B 12,470 kronor och för lotten litt C 13 430

kronor. I proportion därtill skulle de för lotterna beräknade arrendevärdena

jämväl nedsättas.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den av domänintendenten

föreslagna nedsättningen.

Överjägmästaren har icke ansett sig kunna biträda domänintendentens

reduceringsförslag i vad detsamma avsåge de lotterna vid uppskattningstillfället

åsätta skogsvärdena.

Med bibehållande av dessa skogsvärden skulle försäljningslotternas saluvärden,

därest den av domänintendenten förordade nedsättningen i

övrigt godtages, bliva för huvudgården 40,579 kronor, för lotten litt B

13,426 kronor och för lotten litt, C 14,725 kronor.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 13 november 1931 underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning och härvid för egen del anfört följande. Styrelsen

tillstyrkte egendomens uppdelning och försäljning på föreslaget

sätt. Lotternas saluvärden borde emellertid fastställas för huvudgården

till 40,000 kronor, för lotten litt. B till 13,425 kronor och för lotten litt. C

till 14,725 kronor. Upplåtelserna borde ske med full och oinskränkt äganderätt.

I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen, att egendomens

nuvarande arrendator Sven R. Svensson borde tillerkännas hembudsrätt

vid huvudgårdens försäljning. Svensson hade vid tillfrågan

från styrelsen förklarat sig villig att för en köpesumma av 40,000 kronor

förvärva nämnda lott. Styrelsen hade låtit föranstalta örn egendomens

skötsel och vård till den 14 mars 1933.

I anslutning till domstyrelsens förslag tillstyrker jag försäljning av

egendomen i tre lotter med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn till hu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25. 25

vudgårdslotten, och torde försäljningarna böra ske utan förbehåll om

återköpsrätt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2<7«« mantal Emmislöv nr 14

litt. Aa och 17jet mantal Emmitslöv nr 14 litt. Ba i Emmitslövs

socken av Kristianstads län må enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas följande

tre lotter med tillträdesrätt för köpare den 14

mars 1933, nämligen

dels huvudgårdslotten, omfattande de å den i ärendet

företedda kartan med litt. Aa och Ba betecknade

områdena, med ett saluvärde av 40,000 kronor och med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för nuvarande

arrendatorn av egendomen, Sven R. Svensson,

dels ock de lotter, som omfatta de å samma karta

med litt. B och C betecknade områden, med saluvärden

av respektive 13,425 och 14,725 kronor samt enligt 13 §

i förberörda förordning;

med iakttagande av beträffande samtliga tre försäljningslotter,

att lotterna överlåtas i det skick,

vari de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen

gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn

överlämnas, att köpare av lott berättigas att

av det foder, som egendomens arrendator enligt

gällande kontrakt är skyldig att vid arrendeperiodens

utgång utan ersättning lämna, bekomma så stor

del, som å lotten belöper med hänsyn tagen till förhållandet

mellan dess och huvudgårdens inägoarealer,

samt att envar av köparna skall respektera de

Knislinge skofabriksaktiebolag och Emmitslövsortens

elektriska andelsförening u. p. a. jämlikt Kungl. Maj:ts

resolutioner den 12 februari och den 21 maj 1926 medgivna

rättigheterna att hava elektriska högspänningsledningar

framdragna över egendomen.

9:o.

Kronoegendomen a/4 mantal Rikesätter nr 1 och 2 med V4 mantal Botorp

nr 1, belägen i Istrums socken av Skaraborgs län, är utarrenderad

för tiden den 14 mars 1928—den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av 1,810

kronor. Från arrendeområdet äro undantagna dels för Skara—Timmers
-

Jtikesätter

nr 1 och 2

med Botorp

nr 1 Skaraborgs

län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

dala järnväg exproprierad mark, dels fyra i enlighet med bestämmelserna

i Kungl. Maj:ts brev den 21 maj 1926 frånsålda, å en av distriktslantmätaren

Tor Hjertqvist år 1922 upprättad karta över egendomen med nr I,

oc^ i rött utmärkta lägenheter, motsvarande torpen Stockebacken,

Botorp, Knektöga och Nolåsen, dels ock egendomens utmark.

Enligt arrendeavtalet åligger det arrendatorn att å egendomen uppföra

ny manbyggnad ävensom ombygga nuvarande manbyggnaden mot ersättning

av respektive 5,800 och 1,000 kronor och under vissa villkor i

övrigt. Till arrendet höra torpen Svärtevad, Klippet och Krabbabo, för

vilka årliga avgälder beräknats med respektive 125, 85 och 120 kronor.

I januari 1930 inkom vederbörande domänintendent med en skrivelse

till domänstyrelsen, däri anfördes huvudsakligen följande.

Arrendatorn av egendomen, August Herman Karlsson, vilken inropat

arrenderätten till egendomen å offentlig auktion, hade numera avlidit

och efterlämnat en stor familj i mycket ömmande omständigheter, vilken

hade ytterligt svårt att reda upp den magra egendomen med dess höga

arrende. Så länge nuvarande borgen för arrendet räckte, holle det kanske

ihop, men sedan bleve det en mängd ledsamheter. Stärbhuset torde ej

heller hava ekonomiska möjligheter att utföra i kontraktet föreskrivna

nödiga byggnadsarbeten. Egendomen vore av naturen svag och komme för

framtiden att lämna ringa avkastning, särskilt som nu nybygge av manbyggnad

och reparation av arbetarbostad förestode och torpens hus

vora mycket svaga och snart krävde nybyggnad. Fastigheten tillhörde

darior ej den kategori av egendomar, som man ville behålla och som

lör framtiden kunde beräknas lämna skälig avkastning.

Jägmästaren har anfört, bland annat, att då enligt domänintendentens

skrivelse synnerligen starka motiv funnes för att försälja egendomen,

detta förslag kunde biträdas även av revirförvaltningen. I samband

härmed vore det även för kronan förmånligt att avyttra egendomen

Istrum.1

Dåvarande överjägmästaren i västra distriktet, A. W. Schmidt, har

anfört bland annat följande.

Det kunde ej ur skogsväsendets synpunkt anses vara av någon större

vikt, att kronan i sin ägo bibehölle egendomarna Rikesätter och Istrum,

synnerligast som möjlighet att sammanföra de olika komplexen genom

inköp av mellanliggande mark icke förefunnes eller kunde förväntas

komma att i en framtid yppa sig. Det måste anses vara för kronan fördelaktigare

att, örn möjlighet till försäljning av ifrågavarande skogar, i

sammanhang med kronoegendomarnas inägoområden, till ett deras värde

motsvarande pris yppade sig, avyttra dem, så mycket mer som köpeskillingen

komme att disponeras för inköp av skogsmark för bildande av

nya och utvidgning eller konsolidering av förut befintliga kronoparker.

Uppskattningsförrättning har med anledning av domänintendentens

skrivelse hållits å egendomen under år 1930. Av de därvid förda protokollen

och därtill hörande handlingar inhämtas bland annat följande.

Jfr punkt 10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts proposition Nr 25.

Egendomen, som är belägen 25 kilometer från Skara och 3 kilometer

från Remningstorps anhalt, har en areal av 208.756 hektar, därav 47.935

hektar tomt och åker, 7.386 hektar äng samt 153.435 hektar skogsmark och

impediment. . . ,

Kronans hus äro för egendomen otillräckliga, i det att brygghus, magasin,

användbart svinhus oell egentlig manbyggnad saknas. Såsom redan

anförts skall enligt arrendekontraktet ny manbyggnad uppf or as; emellertid

har arrendatorn, som med sin familj och utan lejd arbetskraft driver

gården, anhållit, att med detta bygge måtte tillsvidare ansta, da familjen

godtoge arbetarbostaden som bostad. Torphusen å egendomen

äro gamla och otidsenliga men böra enligt uppskattningsnämndens mening

ej ombyggas, då jordbruket till dem är obetydligt samt laget och

förhållandena äro sådana, att de ej lämpligen kunna utökas.

Taxeringsvärdet för egendomen utgör 37,900 kronor for jordbruket och

45,200 kronor för skogen och skogsmarken.

Uppskattning snämnden har anfört bland annat, att da egendomen m

iordbrukssynpunkt vore mindre tilltalande och komme att krava betydliga

kostnader för nybyggen, en försäljning vöre för kronan ekonomiskt

förmånlig. Då egendomens torp genom sm storlek, bebyggelse och sitt

läge ej kunde bilda sådana självständiga jordbruk, som avsages i jorddelningslagen,

och för närvarande vore svåra att utarrendera och omojliga

att under rådande konjunkturer försälja, har nämnden ansett, att

torpen borde följa egendomen för att i en framtid nedläggas eller eventuellt

omändras till skogsarbetarbostäder. Egendomen, vilkens vid a^- och tillträdessyn den 25 och den 26 maj 1928 påsynade brister numera

avhjälpts och avsynats, borde enligt uppskattningsnämndens asikt försäljas

i befintligt skick. Saluvärdet för hela egendomen har av nämnden

beräknats till 191,700 kronor, därav enligt av vederbörande skogstaxator

verkställa uppskattning 163,900 kronor för skogsmark med växande

skog. Arrendevärdet har föreslagits till 1,770 kronor.

Förbehåll örn återköpsrätt har ej ansetts behöva göras. Gunlie föreskrift

därom dock ifrågakomma, borde saluvärdet minskas med 10 procent.

Nuvarande överjägmästaren i Västra distriktet, Erik Helmers, har ansett

nödvändigt verkställa en omarbetning av skogstaxator^ värderingsinstrument

i vissa avseenden, och har överjägmästaren beräknat nettovärdet

av skogsmarken och den växande skogen till 138,000 kronor.

linder försäljningsfrågans beredning har f. d. överdirektören i svenska

kullagerfabriken i Göteborg, fil. doktorn Sven Wingqvist förklarat

sig villig inköpa egendomen för utvidgning av sin angränsande egendom

Remningstorp. Wingqvist, som hade för avsikt att skapa ett mönsterskogsbruk

och ställa detta till allmänhetens förfogande såsom försöksoch

studiepark, har förklarat sig villig inköpa egendomen till ett pris,

motsvarande egendomens i vederbörlig ordning uppskattade värde.

Med skrivelse den 24 februari 1931 har domänstyrelsen underställt försäljningsfrågan

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfort

följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 december 1927 hade arrendatorn

av egendomen medgivits tillstånd att för egendomen jämte övriga del
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departements
chefen.

Kungl. Martts proposition Nr 25.

tagare i ett vattenavledningsföretag, benämnt »Mårsäters vattenavledningsforetag

av år 1926», söka och vinna delaktighet i lån från statens

avdikmngslanefond för företagets utförande, nied skyldighet för honom

att, därest lån bleve beviljat, gälda de under arrendetiden å egendomen

belöpande annuiteterna å lånet. Egendomen vore delaktig i sagda vattenavledningsföretag

med 1,659 kronor 78 öre.

Genom beslut den 19 oktober 1928 hade Kungl. Majit vidare medgivit

arrendatorn att för egendomen jämte övriga deltagare i ett dikningsföretag,

benämnt »Eskilstorps dikningsföretag av år 1927», söka och vinna

delaktighet i lån från statens avdikningslånefond för företagets utförande,

med skyldighet för arrendatorn att, därest lån bleve beviljat, gälda

saval de under återstående arendetiden å egendomen belöpande annuiteterna

å lånet som ock vid arrendetidens slut den 14 mars 1938 den

då ännu oguldna återstoden av egendomens andel i samma lån.

-mo«ed bifa.n.tiU därom gj°rd ansökning hade domänstyrelsen deA 16 maj

“uO medgivit anstånd tillsvidare med utförande av de i arrendekontraktet

örn egendomen omförmälda byggnadsarbeten.

. Enligt styrelsens mening torde, i överensstämmelse med vad samtliga

i ärendet hörda vederbörande framhållit, anledning icke föreligga att ur

vare sig jordbrukets eller skogsbrukets synpunkt påkalla bibehållande

i statens ägo av de båda egendomarna Rikesätter och Istrum. Med hänsyn

till läget i förhållande till Remningstorps gård och övriga i samband

härmed upplysta omständigheter torde en försäljning av egendomarna

till agaren av Remningstorps gård ur flera synpunkter vara att förorda,

{styrelsen ville i detta sammanhang lämna den upplysningen, att förenämnde

Wingqvist arrenderat Rikesätter under åren 1916—1919 och Istrum

under åren 1913—1919. Emellertid kunde ifrågasättas, huruvida

icke försäljningen till Wingqvist borde ske med villkor, att fastigheterna

skulle brukas av ägaren såsom jordbruk eller skogsbruk och förbindas med

förbehåll för kronan att under en tid av tio år efter tillträdet återköpa

fastigheterna. På grund av de föreliggande omständigheterna syntes det

styrelsen, lämpligt, att försäljningen förbundes med dylika villkor, varvid

köpeskillingen borde nedsättas med 10 procent.

Styrelsen ansåge i likhet med överjägmästaren det av skogstaxatorn

upptagna värdet å skogsmarken och skogen alltför högt. Samma värde

torde icke skäligen kunna beräknas högre än till 138,000 kronor. Saluvärdet

för egendomen skulle härigenom komma att belöpa sig till

165,800 kronor, varifrån vid tillämpning av återköpsrättsinstitutet avdrag

borde göras med 10 procent. Som nettovärde återstode då 149,220 kronor,

vdket lämpligen borde avrundas uppåt till 150,000 kronor.

För förslagets genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i infordrat utlåtande meddelat, att

länsstyrelsen icke hade något att erinra mot domänstyrelsens förslag till

försäljning av egendomen.

Med hänsyn till egendomens beskaffenhet och läge anser även jag, som

under hösten 1931 besökt egendomen, att den bör försäljas. Det synes därvid

vara lämpligast, att egendomen försäljes jämlikt 15 § i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegen
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

dom m. m. Enär försäljningen alltså kommer att under fri tävlan ske

till den högstbjudande, torde något villkor örn återköpsrätt ej behöva stadgas.

Saluvärdet anser jag med hänsyn till nuvarande konjunkturer ändock

böra sättas till 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen 3/« mantal Rikesätter nr 1 och

2 med */* mantal Botorp nr 1 i Istrums socken av

Skaraborgs län med undantag av därifrån till järnväg

upplåten eller eljest försåld mark må med ett

saluvärde av 150,000 kronor och med tillträde å dag,

som av Kungl. Majit bestämmes, försäljas jämlikt 15

§ i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

under villkor i övrigt, att egendomen försäljes

i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att

köparen skall ansvara för de å egendomen för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder

ävensom annuiteter för egendomen åvilande avdikningslån

och andra kostnader för egendomen berörande

torrläggningsföretag, samt att köparen skall

respektera det beträffande egendomen för tiden till

den 14 mars 1938 gällande arrendekontraktet.

10 io.

Under punkt 13 i propositionen nr 102 till 1926 års riksdag föreslog

Kungl. Majit riksdagen medgiva, att från kronoegendomen 1 mantal

Istrum nr 1 Storegård och V* mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums socken

av Skaraborgs län finge försäljas dels i statsrådsprotokollet omförmälda

med nr I, II, III och IV betecknade områden, vart för sig nied i

protokollet angiven areal, enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar, dels ock ett i samma protokoll

angivet område örn 5.48 hektar å offentlig auktion under de i Kungl. Majits

brev den 29 maj 1874 stadgade villkor till den högstbjudande, med tillträdesrätt

den 14 mars 1927 och med rätt till utfartsväg över stamfastigheten.

De fyra förstnämnda lotterna, som voro närmare utmärkta å en av

distriktslantmätaren Tor Hjertqvist år 1922 från 1921 års laga skifteskarta

utdragen karta över alla ägorna till egendomen, innehöllo, lotten

nr I (torpet Kvarnen) 15.293 hektar, lotten nr II (obebyggd) 7.797 hektar,

lotten nr III (torpet Tyskerud) 17.026 hektar och lotten nr IV (obebyggd)

15.334 hektar.

Istrum nr 1

och S i Skaraborgs

län.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition Nr 25.

I skrivelse den 8 maj 1926, nr 176, anmälde riksdagen för Kungl. Maj:t

det beslut, riksdagen fattat i anledning av bland annat Kungl. Maj:ts omförmälda

förslag; och anförde riksdagen därvid, att Skaraborgs läns naturskyddsförenings

styrelse föreslagit bibehållande i kronans ägo av förberörda

till försäljning ifrågasatta område örn 5.48 hektar för att ingå i

ett blivande naturskyddsområde, samt att riksdagen, som av handlingarna

i ärendet icke kunnat bilda sig en bestämd uppfattning i frågan, allenast

ville uttala sin förvissning örn, att det sålunda framlagda förslaget komme

att av Kungl. Majit tagas under omprövning, innan försäljningsfrågan

slutligen avgjordes. Då Kungl. Maj:ts framställning i övrigt icke

föranlett någon riksdagens erinran, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts under punkten 13 gjorda framställning.

Sedan Kungl. Majit genom brev den 21 maj 1926 tillkännagivit Kungl.

Maj:ts och riksdagens beslut i nu omförmälda frågor, därvid domänstyrelsen

anbefalldes att, efter vederbörandes hörande, till Kungl. Majit inkomma

med yttrande i anledning av vad riksdagen anfört i fråga örn

försäljningen av området örn 5.48 hektar, överlämnade domänstyrelsen

den 17 februari 1928 till Kungl. Majit av styrelsen verkställd utredning

i ämnet. Styrelsen hemställde därvid, att Kungl. Majit måtte dels förordna,

att området örn 5.48 hektar skulle bibehållas i kronans ägo, dels ock

lämna tillstånd till fridlysning i enlighet med lagen den 25 juni 1909 angående

naturminnesmärkens fredande av det område av kronoegendomen

Istrum nr 1 Storegård, som å en i ärendet företedd kartkopia begränsades

i sydväst av linjen a—b och i nordost av egendomens gräns mot Öglunda,

jämte å kartkopian med röd gränsbeteckning upptagen holme i

Flämsjön. Domänstyrelsens ifrågavarande framställning är remitterad

till kammarkollegium, som ännu ej avgivit infordrat yttrande.

Enligt brev den 29 juni 1928 medgav Kungl. Majit med riksdagen, att

torpet Furumon å ifrågavarande egendom finge med ett med ägofigurerna

nr 1758—1799 å Hjertqvists förberörda karta betecknat område örn 7.99

hektar från egendomen försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar med förbehåll att inga andra

hus å torpet än kronan tillhöriga inginge i försäljningen samt med hembudsrätt

för Emil Sahlqvist.

Efter vidtagna försäljningsåtgärder har av de till upplåtelse bestämda

lägenheterna endast lotten nr I (Kvarnen) blivit försåld. På given anledning

har överlantmätaren i länet yttrat sig i fråga om möjligheterna att

enligt jorddelningslagen avstycka lotterna; och har överlantmätaren därvid

framhållit, att enligt de principer, som i likartade fall blivit anlagda

inom länet, för de olika lotterna erfordrades husbehovsvirke i följande

omfattning i

för lotten nr II ............................... 16 kbm. fast mått,

» » » III ................................ 18 » » » ,

» » » IV ............................... 20 » » » ,

» torpet Furumon ........................... 16 » » » .

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

31

Av lotterna hade, enligt överlantmätarens berörda yttrande, endast

lotten nr III tillagts skogsmark i sådan omfattning att, därest den årliga

tillväxten kunde beräknas uppgå till 3 kubikmeter per hektar, dess

årliga behov av skog kunde anses någorlunda tillgodosett. Ur de synpunkter,

som jorddelningslagen föreskreve såsom villkor för att avstyckning

finge ske, syntes följaktligen någon befogad erinran knappast kunna

göras i fråga örn avstyckning av denna lott. Beträffande de övriga lotterna

åter fann överlantmätaren det vara erforderligt, att de bereddes

tillgång till busbebovsskog i ungefär den omfattning, som nyss angivits.

Med anledning av vad sålunda förekommit bar domänstyrelsen föranstaltat

örn ny uppskattningsförrättning å egendomen, som hållits den 20

november 1930. Av instrumentet över förrättningen ävensom av övriga

ärendet tillhöriga handlingar inhämtas bland annat följande.

Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot årligt arrende

av 1,450 kronor. I arrendeområdet ingår icke förberörda försålda lotten

nr I (Kvarnen) och ej heller torpet Furumon, som är särskilt utarrenderat

till sistnämnda dag mot årlig avgäld av 250 kronor.

Den sålunda i två lotter utarrenderade egendomen, som är belägen 18

kilometer från Skara samt 9 kilometer från Axvalls och 3 kilometer från

Istrums järnvägsstationer, har en areal av 245.399 hektar, därav 120.205

hektar tomt och åker, 21.047 hektar äng och odlingsmark samt 104.147 hektar

avrösningsjord.

Å egendomen finnas torpen Furumon, Tyskerud och Motan ävensom två

lägenheter, den ena bebyggd med hus tillhöriga Hilma Persson och den

andra bebyggd med hus tillhöriga Adolf Abrahamsson. Vid huvudgården

finnes en transformatoranläggning, tillhörig Istrums elektriska distributionsförening.

Kronans hus äro i allmänhet i gott skick och för egendomens behov

tillräckliga vid huvudgården med undantag av arbetarbostäder, vedbod

och svinhus, som saknas, samt sämre och otillräckliga vid torpen. Av

nybyggnader behöva uppföras vid huvudgården arbetarbostäder för fyra

familjer med uthus samt svinhus, vid torpet Furumon ladugård och vid

torpet Tyskerud boningshus och ladugård, vilka arbeten beräknas draga

en kostnad av omkring 28,000 kronor förutom erforderligt virke från

egendomens skog.

Egendomen åvilar avdikningslån i Istrum—Botorps dikningsföretag

med 4,465 kronor 6 öre och i Bemningstorps vattenavledningsföretag med

3,183 kronor 78 öre.

Vid förrättningen, därvid de till försäljning bestämda lotterna utökats

till arealen i enlighet med jorddelningslagens fordringar, hava följande

områden saluvärderats. De till avstyckning från egendomen ifrågasatta

lotterna äro närmare beskrivna i av extra lantmätaren Lars Kökeritz den

25 november 1930 upprättade arealuppgifter. Värderingen av avrösningsjorden

och den växande skogen har verkställts av vederbörande skogstaxator.

Lotten nr I, obebyggd, motsvarande lotten nr II i propositionen nr

102/1926.

Areal 11.58 hektar, därav 6.924 hektar åker, O.si hektar äng och odlingsmark

samt 3.84c hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

5,400 kronor, därav 2,975 kronor för avrösningsjord nied växande skog;

arrendevärde 100 kronor.

Lotten nr 11, torpet Tyskerud, motsvarande lotten nr III i propositionen

nr 102/1926.

Areal 17.033 hektar, därav 8.227 hektar åker, 2.792 hektar äng samt 6.014

hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 7,650 kronor,

därav 3,375 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde

240 kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig Emil Sahlqvist, vilken under

två år brukat lotten och tidigare under tolv år innehaft torpet Furumon.

Då Sahlqvist visat sig vara en arbetsam, ordentlig och duglig jordbrukare,

lämpad att förvärva och inköpa ett eget hem, har Sahlqvists anhållan

tillstyrkts av uppskattningsnämnden. Sahlqvist har godtagit det

uppskattade saluvärdet.

Lotten nr lil, obebyggd, motsvarande lotten nr IV i propositionen

nr 102/1926.

Areal 22.835 hektar, därav 13.049 hektar åker, I.312 hektar äng samt 8.474

hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 13,400 kronor,

därav 7,950 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde

220 kronor.

Lotten nr IV, torpet Furumon.

Areal II.077 hektar, därav 7.122 hektar åker, 0.306 hektar äng samt 3.649

hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 6,900 kronor,

därav 1,775 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde

240 kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig Sven Svantesson, vilken under

två år brukat lotten. Ehuru Svantesson ej vore berättigad till hembud,

har nämnden förordat ansökningen, då Svantesson syntes hava goda förutsättningar

för att kunna skapa ett egnahemsbruk och örn honom lämnats

goda vitsord. Svantesson har godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr V, torpet Motan.

Areal 20.571 hektar, därav 9.52 hektar åker, 0.859 hektar äng samt IO.192

hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 14,250 kronor,

därav 6,000 kronor för skogsmark med växande skog; arrendevärde 300

kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig fjärdingsmannen Oskar Lans,

vilken brukat lotten sedan år 1916. Ansökningen har tillstyrkts av uppskattningsnämnden,

då Lans vore väl kvalificerad som köpare av egnahemslägenhet.

Lans här godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr VI, lägenheten Karlstorp.

Areal O.621 hektar, därav O.595 hektar åker och O.026 hektar skogsmark.

Saluvärde 360 kronor; arrendevärde 15 kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig förenämnda Hilma Persson,

som äger husen å lotten. Då Hilma Persson och före henne hennes fader

tillsammans under omkring 30 år bebott stugan å lotten, vilken byggnad

lämnat nöjaktig bostad åt henne och hennes familj, har ansökningen tillstyrkts

av nämnden. Hilma Persson har godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr VII, lägenheten Storön.

Areal 0.462 hektar, därav 0.364 hektar åker och O.ras hektar skogsmark.

Saluvärde 195 kronor, därav 50 kronor för skogsmark med växande skog;

arrendevärde 10 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

38

Som köpare av denna lott kar anmält sig förenämnde Adolf Abrahamsson,

vilken sedan år 1919 äger det å lotten uppförda boningshuset, som

lämnar nöjaktig bostad åt honom och hans familj. Ansökningen har

tillstyrkts av nämnden. Abrahamsson har godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr Vill utgöres av här ovan berörda område örn 5.48 hektar, som

ursprungligen ifrågasatts till försäljning men numera föreslagits att ingå

i den till naturskyddsområde avsedda marken.

Saluvärde 7,650 kronor; arrende värde 40 kronor.

Lotten nr IX, huvudgården.

Areal 155.74 hektar, därav 74.404 hektar tomt och åker, 14.9GS hektar äng

och 66.308 hektar skogsmark. Saluvärde 125,118 kronor 56 öre, avrundat till

125,000 kronor, därav 77,500 kronor för avrösningsjord med växande skog;

arrendevärde 2,000 kronor.

Ägaren av Hemmingstorps gård, fil. doktorn Sven Wingqvist, bär med

förmälan, att han erfarit, att kronoegendomarna Istrum och Rikesätter

skulle försäljas, anhållit att bliva tillbjuden förvärva dessa egendomar.

Då egendomen tarvade dryga byggnadskostnader och med sin svårbrukade

jord komme att lämna ett mindre tillfredsställande arrende, har

uppskattningsnämnden förordat försäljning av lotten nr IX till Wingqvist.

Uppskattningsnämnden har ansett, att det under nu rådande konjunkturer

vore uteslutet att kunna med fördel försälja de obebyggda lotterna

nr I och lil, vilka dessutom på grund av sin ensidiga beskaffenhet (nr I

innehölle blott mossjord och nr III blott torr sandjord) vore mindre lämpliga

för egnakemsbildning. De borde därför försäljas tillsammans med huvudgården.

Skulle den till naturskyddsområde föreslagna delen ej komma

till användning för detta ändamål, borde denna mark försäljas till tomter

enligt tidigare uppgjort förslag.

Köpeskillingarna för lotterna nr II, IV och V borde erläggas under

egnahemsvillkor, under det att köpeskillingarna för övriga lotter borde

betalas kontant vid tillträdet.

I en till domänstyrelsen ingiven, den 22 februari 1931 dagtecknad skrift

har domänintendenten meddelat, att uppskattningsnämnden ansett, att

optionsrätt för nuvarande arrendatorn, Gottfrid Hemberg, vilken brukat

egendomen sedan år 1919, ej kunde ifrågakomma efter vad som kommit i

dagen vid rättegång mot honom, vid vilken Hemberg såväl i häradsrätten

som i hovrätten fällts för olaga skogsavverkning och foderförsäljning

m. m.

överlantmätaren har, då av uppskattningsnämndens uttalanden framginge.

att de obebyggda lotterna nr I och III med hänsyn till omfång och

belägenhet samt beskaffenhet i övrigt icke vore sådana, att de enligt de

föreliggande förhållandena kunde på ett varaktigt sätt användas såsom

fastigheter för sig för jordbruksändamål, framhållit, att ett avskiljande

av lotterna genom avstyckning icke kunde äga ruin. Överlantmätaren delade

därför den meningen, att nämnda båda lotter borde försäljas tillsammans

med huvudgården. Hinder för avstyckning av övriga lotter

förelåge enligt över! antm ätarens mening icke. Lotterna borde äga rätt

till nödiga vägar, men frågan huru detta lämpligast skulle ordnas borde

Ililmnri till riksdagens protokoll I sami. 2.1 haft (Xr ‘lii.) •!

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

definitivt avgöras först i sammanhang med en blivande avstyckning. Huvudgårdslotten

borde vid avstyckningen bliva stamfastighet med bibehållande

av mantalet. Slutligen bar överlantmätaren anfört, att, då egendomen

bestode av två jordeboksenheter, för vilka vid den 10 september 1921

fastställt laga skifte å Istrums skifteslag skilda ägolotter utlagts, det för

genomförande av styckningsförslaget syntes bliva erforderligt, att de båda

fastigheterna sammanlades till en fastighet. Åtgärder därför borde lämpligen

vidtagas snarast, så att sammanläggningen vore klar, när avstyckningen

skulle ske.

Efter granskning och kontroll av det utav vederbörande skogstaxator

upprättade värderingsinstrumentet bar över jäg mästaren ansett nödvändigt

verkställa en omarbetning av instrumentet i vissa avseenden beträffande

buvudgårdslotten. Överjägmästaren bar därvid beräknat nettovärdet av

skogsmarken och den växande skogen för nämnda lott till 65,618 kronor.

Hetta ärende bar domänstyrelsen med utlåtande den 24 februari 1931

underställt Kirngl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen räkning

anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1927 bade arrendatorn av egendomen

medgivits tillstånd att jämte övriga deltagare i ett vattenavledningsföretag,

benämnt »Remningstorps sjösänkningsföretag av år 1927»

söka och vinna delaktighet i lån från statens avdikningslånefond, med

skyldighet för arrendatorn att, därest lån bleve beviljat, gälda de under

återstående arrendetiden å den arrenderade egendomen belöpande annuiteterna

å lånet.

Styrelsen förordade uppskattningsnämndens förslag, att till ägaren av

Remningstorps gård skulle försäljas de i uppskattningsprotokollet av den

20 november 1930 omförmälda lotterna nr I, III och IX av egendomen

Istrum. I likhet med överjägmästaren ansåge styrelsen det av skogstaxatorn

upptagna värdet å skogsmarken och skogen till lotten nr IX

alltför högt, och torde samma värde icke skäligen kunna beräknas

högre än 65,618 kronor. Saluvärdet för nämnda tre lotter skulle härigenom

komma att uppgå till 132,036 kronor, varifrån vid tillämpning av

återköpsrättsinstitutet avdrag skulle göras med 10 procent. Som nettovärde

återstode då 118,833 kronor, vilket lämpligen borde avrundas uppåt

till 120,000 kronor. Sistnämnda belopp bade Wingqvist genom befullmäktigat

ombud inför styrelsen förklarat sig villig erlägga kontant vid

tillträdet under angivna villkor. Enligt uppgift under band av domänintendenten

torde det av domänstyrelsen i skrivelsen den 17 februari 1928

till fridlysning såsom naturminnesmärke ifrågasatta området vara identiskt

med här ovan berörda område örn 5.48 hektar (lotten nr VIII). Då

styrelsen i avsaknad av handlingarna i berörda ärende icke varit i tillfälle

kontrollera denna uppgift, torde, för den händelse någon skiljaktighet

i gränserna områdena emellan skulle föreligga, försäljningslotten böra

angivas såsom lotten nr I -j- III + VIII + IX med undantag av det område,

som av domänstyrelsen i nämnda skrivelse ifrågasatts till fridlysning

såsom naturminnesmärke.

Med anledning av vad domänintendenten anfört beträffande arrendatorn

Gottfrid Hemberg hade styrelsen inhämtat, att Hemberg efter

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

35

stämning av landsfiskalen Paul Anger genom Skånings* ock Valle häradsrätts

den 15 juli 1930 meddelade utslag jämlikt 24 kap. 7 § strafflagen

dömts för olaga avverkning å egendomen vintern 1928—1929, olovligt bortförande

av grus sommaren 1925 och olovligt bortförande av hö hösten

1926 att böta 300 kronor till kronan samt utgiva visst skadestånd till

Kungl. Maj:t och kronan.

Efter av Hemberg häröver anförda besvär hade Göta hovrätt genom utslag

den 1 december 1930, enär straff för ifrågakomna bortförande av grus

varit förfallet vid tiden för åtalets anställande, med upphävande av häradsrättens

utslag, såvitt Hemberg därigenom dömts till ansvar för bortförande

av grus, förklarat Angers ansvarstalan härutinnan icke kunna

bifallas. Beträffande Angers ansvarstalan i övrigt hade hovrätten prövat

lagligt på det sätt ändra häradsrättens utslag, att Hemberg jämlikt 24

kap. 3 och 7 §§ strafflagen dömts att böta 100 kronor för averkningen

och 40 kronor för bortförandet av höet eller sålunda sammanlagt 140 kronor

till kronan. I ersättningsfrågorna hade häradsrättens utslag fastställts.

Hovrättens utslag hade vunnit laga kraft.

Uppskattningsnämndens förslag i övrigt hade icke föranlett någon erinran

från domänstyrelsens sida. Vederbörande innehavare av torpet

Motan och de två bostadslägenheterna torde kunna tillförsäkras hembudsrätt

vid lotternas försäljning med stöd av 1929 års författning. Sådan

rätt torde emellertid författningsenligt icke tillkomma innehavarna av de

två övriga lotterna. Då frågan örn försäljningen av egendomens huvudgård

måste underställas riksdagens prövning, ville styrelsen föreslå, att

i samband därmed dylik rätt utverkades för innehavarna av sistnämnda

lotter.

Styrelsen hade gått i författning örn sammanläggning av de två särskilda

jordbruksenheter, av vilka egendomen bestode, till en fastighet enligt

överlantmätarens förslag.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har, efter remiss, förklarat sig intet hava

att erinra mot domänstyrelsens förslag.

Den 11 december 1931 har domänstyrelsen överlämnat en skrivelse från

Fritiof Ståhl, vari denne anhållit att få inköpa huvudgårdslotten.

Även jag anser, att egendomen bör försäljas. I avseende å försäljningssättet

vill jag, som under hösten 1931 besökt egendomen, tillstyrka

den ändring i domänstyrelsens förslag, att försäljningen av huvudgårdslotten

(nr I + III + VIII + IX med undantag av förberörda naturskyddsområde)

sker jämlikt 15 § i förenämnda förordning i stället för,

såsom styrelsen ifrågasatt, med hembud för doktor Wingqvist. Med hän

syn till det sålunda föreslagna försäljningssättet torde något villkor örn

återköpsrätt ej behöva stadgas. Saluvärdet å berörda lott torde böra sättas

till 120,000 kronor. Mot styrelsens förslag i övrigt har jag intet att

erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Högsböla nr 1

Sörgården

m. m. i Skaraborgs

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

• att av kronoegendomen 1 mantal Istrum nr 1 Storegård

och */* mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums

socken av Skaraborgs län må med tillträde å dag, som

av Kungl. Majit bestämmes, försäljas

dels de i uppskattningsinstrumentet av den 20 november

1930 omförmälda lotterna nr II, IV, V, VI och

VII var för sig jämlikt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med saluvärden av respektive 7,650,

6,900, 14,250, 360 och 195 kronor ävensom med hembudsrätt

enligt 9 § i förordningen för Emil Sahlqvist

till lotten nr II, för Sven Svantesson till lotten nr

IV oell för Oskar Lans till lotten nr V samt enligt

10 § i förordningen för Hilma Persson till lotten nivi

och för Adolf Abrahamsson till lotten nr VII;

skolande i övrigt vid försäljningarna gälla, att lotterna

överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befinnas,

samt att inga andra än kronan tillhöriga

hus ingå i försäljningarna,

dels ock den i sistnämnda uppskattningsinstrument

omförmälda lotten nr I + III + VIII + IX med undantag

av det område, som av domänstyrelsen i skrivelse

den 17 februari 1928 ifrågasatts till fridlysning

såsom naturminnesmärke, med ett saluvärde av 120,000

kronor enligt 15 § i förenämnda förordning samt

under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det

skick, vari den vid tillträdet befinnes, att köparen

skall ansvara för de å egendomen för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder

ävensom annuiteter för egendomen åvilande avdikningslån

och andra kostnader för egendomen berörande

torrläggningsföretag, att inga andra än kronan

tillhöriga hus ingå i försäljningen, att köparen

berättigas bekomma det foder, som arrendatorn har

att vid avträdet lämna utan ersättning, samt att Istrums

elektriska distribntionsförening förbehålles rätt

att hava en transformatoranläggning kvarstående

vid lotten.

ll:o.

Efter därom av 1931 års riksdag lämnat medgivande (prop. nr 11 p. 9; R. skr.

nr 57) förordnade Kungl. Majit den 27 mars 1931, att kronoegendomen s/i

mantal Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårdslyekan nr 1, en åker, och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 25. 37

Sävaiyekan nr 1, ett soldattorp, i Bergs socken av Skaraborgs län skulle —

med undantag av ett tidigare därifrån försålt område örn 0.14 hektar ävensom

ett å en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist år 1924 upprättad

karta med litt. A betecknat område örn 2.806 hektar — försäljas enligt

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. mot en köpeskilling av 44,400 kronor, att erläggas

jämlikt bestämmelserna i 21 § och 22 § B i nämnda förordning, med hembudsrätt

enligt 9 § första stycket i samma förordning för egendomens arrendator

Robert Samuelsson samt med tillträdesrätt för köparen den 14 mars

1932, då för egendomen gällande arrendekontrakt skulle upphöra att gälla;

och skulle vid försäljningen i övrigt iakttagas, att fastigheten överlätes i

det skick, vari den på grund av bestämmelserna i nämnda kontrakt skulle

av arrendatorn överlämnas, att innehavaren av det med litt. A betecknade

området skulle äga rätt att använda utfartsväg över fastigheten, samt att

köparen skulle vara skyldig respektera Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag jämlikt

resolution den 1 januari 3 931 medgiven rätt att hava elektrisk ledning

framdragen över fastigheten.

Med skrivelse den 2 oktober 1931 har domänstyrelsen med anledning av

en därom av förenämnde Samuelsson gjord framställning underställt Kungl.

Maj:ts prövning uppkommen fråga örn viss nedsättning av köpeskillingen

för nyssnämnda egendom.

Samuelsson har meddelat, att han på grund av det stora prisfall å såväl

jord som skog, som inträffat sedan egendomen år 1928 saluvärderades, ansett

sig icke kunna till angivet pris inköpa densamma. Egendomens åbyggnader,

med undantag av svinhuset, vore tillika mycket gamla och bristfälliga

samt tarvade snar ombyggnad, varjämte det rotvärde, som åsatts

skogen vid värderingen, numera hnge anses synnerligen högt. Ehuru Samuelsson

gärna önskade förvärva egendomen, kunde han av nämnda skäl

icke under nuvarande förhållanden betala högre köpeskilling för densamma

än 38,300 kronor.

Domänintendenten har i avgivet yttrande tillstyrkt egendomens försäljning

till ett nedsatt pris av 39,000 kronor samt därvid anfört: Egendomen hörde

till dem, som drabbats hårdast av prisfallet på jord och skog, enär densamma

vore stenbunden och läge grunt å berget samt. till följd därav vore

mycket arbetskrävande och under torkår lämnade osäker skörd. Åbyggnaderna

vore i så bristfälligt skick, att snar ombyggnad krävdes. Därjämte

vöre skogsskiftena spridda och svårtillgängliga, vilket försenade och fördyrade

en avverkning. Med hänsyn till kostnaderna för egendomens bebyggande

och den på grund därav under en följd av år blivande dåliga

avkastningen ansåge domänintendenten ekonomiskt fördelaktigast, att egendomen

försåldes till reducerat pris.

Länsstyrelsen har på av domänintendenten anförda skill tillstyrkt dennes

förslag.

över jägmästaren har framhållit, att Samuelssons framställning, i vad

densamma avsåge för skogen beräknat saluvärde, i viss män syntes berättigad,

då detta saluvärde beräknats med stöd av för respektive virkessortiinent

vid årsskiftet 1928 — 1929 gällande priser, vilka i förevarande fall

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departements
chefen.

Södra Edsberg

nr 1 i

Värmlands

län.

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 25.

kunde anses ligga cirka 10 procent över de nu gällande. Saluvärdet å skog

och skogsmark borde därför sänkas från tidigare föreslagna 25,200 kronor

till 22,300 kronor.

Domänstyrelsen har för egen del — under åberopande av vad domänintendenten

och överjägmästaren anfört — förordat en nedsättning av egendomens

saluvärde till 39,000 kronor, till vilket pris Samuelsson förklarat

sig villig att under i övrigt föreskrivna villkor inköpa egendomen, därvid

av köpeskillingen skulle erläggas 4,000 kronor kontant vid köpekontraktets

underskrivande samt återstoden 35,000 kronor vid tillträdet.

Med hänsyn till i ärendet upplysta omständigheter samt förhållandena i

övrigt å fastighetsmarknaden anser jag den av myndigheterna förordade

nedsättningen i egendomens saluvärde skälig. Jag hemställer därför, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande kronoegendom Högsböla nr 1 Sörgården

i Bergs socken av Skaraborgs län med undantag

av angivna områden må, under iakttagande i övrigt

av förut bestämda villkor, försäljas till egendomens

arrendator Hobert Samuelsson mot en köpeskilling av

39,000 kronor, varav skola erläggas 4,000 kronor vid

köpekontraktets underskrivande och återstoden, 35,000

kronor, vid tillträdet.

12:o.

Den 2 juni 1916 medgav Kungl. Majit efter riksdagens hörande, att från

förutvarande häradshövdingbostället 1 mantal Södra Edsberg nr 1 i Segerstads

socken av Värmlands län finge försäljas lägenheterna Bråten och

Liljenäsgärdet, varjämte Kungl. Majit förordnade, att återstoden av egendomen

skulle avsättas till kronopark. Från egendomen har sedermera, i

enlighet med riksdagens medgivande, jämlikt Kungl. Majits beslut den 27

juni 1927 försålts lägenheten Ranviken. Kungl. Majit har vidare den 13 april

1922 förordnat, att huvudgården å egendomen skulle utarrenderas såsom jordbruksegendom

jämlikt kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade

grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner, och har domänstyrelsen

på grund av nämnda föreskrift genom kontrakt den 2 februari

1923 utarrenderat huvudgården till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld

av 1,600 kronor. I avvaktan på lösning av frågan om egendomens disposition

efter sistnämnda tidpunkt har huvudgården av styrelsen ytterligare

upplåtits på arrende till den 14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 500

kronor. Å kronoparken befintliga lägenheten Sandbråten ävensom torpet

Fallet hava genom skogsstatens försorg utarrenderats till den 14 mars 1932

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mårds proposition Nr 25. 39

mot en årlig avgäld för Sandbråten av 80 kronor och för Fallet av 120

kronor.

Karta med beskrivning över egendomen har upprättats år 1926 av distriktslantmätaren

E. Högdahl.

Kronojordstyckningssakkunniga, som under år 1926 besiktigat egendomen,

hava, då stallbyggnaden torde kunna nyttjas ännu ett tiotal år framåt och

övriga hus vore goda och fullt tillräckliga (ladugård, loge och lador nybyggda),

ansett ett frånskiljande av mindre jordbruk icke böra för det dåvarande

ifrågakomma, utan borde egendomen ånyo utarrenderas. En av

de sakkunniga, ledamoten av riksdagens första kammare Elof B. Andersson

i Fältenborg, har emellertid ansett det knappast vara med statens intressen

förenligt att bibehålla egendomen utan tillrått densammas försäljning i en

lott. Som skäl härför åberopas, att egendomen med dess i förhållande till

arealen stora byggnader vore mindre lämplig för styckning till småbruk.

Jämväl behövde inom den närmaste tiden nytt häststall uppföras.

Uppskattningsförrättningar hava hållits dels under år 1927 och dels under

år 1931. Av de över förrättningarna förda instrumenten jämte tillhörande

handlingar, däribland förenämnda karta med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Kronoegendomen i fråga är belägen 6 kilometer från Vålbergs anhaltsplats

och 10 kilometer från Edsvalla station, båda å Bergslagernas järnväg,

samt 22 kilometer från Karlstad.

I kronans ägo kvarvarande del av egendomen, bestående av såväl huvudgården

som det till kronopark avsatta området, omfattar en areal av 338.6 9

hektar, därav 50.047 hektar åker, 0.669 hektar äng, 0.692 hektar odlingsmark

och 287.2 8 2 hektar avrösningsjord.

Ägoinnehavet är uppdelat i två skiften, ett större, hemskiftet, omfattande

själva huvudgården samt huvudsakliga delen av kronoparken, och ett mindre,

Hanviksskiftet, beläget 3 kilometer sydost örn hemskiftet. Detta senare

skifte ingår i kronoparken.

Huvudgårdens areal utgör 43.7 2] hektar, därav 43.3 6 2 hektar åker och

0.3 5 9 hektar äng. Åkern, som består av ler- och sandmylla på lerbotten,

ligger i regelbundna fält. Byggnaderna äro delvis gamla. Nyuppförda

äro fähus, loge och lada. Stall, svinhus och vedbod tarva omedelbar ombyggnad.

Huvudgården innehaves sedan år 1923 av Arvid Carlsson Edsgård,

vilkens fader före honom brukat egendomen i 34 år.

Torpet Fallet är bebyggt med kronan tillhöriga hus. Torpet har sedan

år 1920 brukats av Per Johan Berglund. Lägenheten Sandbråten är obebyggd.

Huvudgårdens arrendator brukar lägenheten sedan år 1923.

Jämlikt resolution den 27 januari 1922 har Nors och Segerstads elektriska

andelsförening m. b. p. a. berättigats att över kronoparken Edsberg

framdraga elektriska högspänningsledningar.

Vid arrendeuppskattningen år 1927 förordade upp skattning snämnd en, med

hänsyn till de jämförelsevis dryga kostnader för erforderliga nybyggnader å

huvudgården, dennas försäljning. Till huvudgården skulle emellertid därvid

läggas nödig skogsmark. Den föreslagna försäljningslotten har å förenämnda

karta utmärkts samt betecknats med siffran I.

1931 års uppskattningsnämnd bar biträtt det av 1927 års uppskattnings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

nämnd framlagda försäljningsförslaget men tillika hemställt, att i försäljningslotten

skulle ingå ytterligare ett område av kronoparken, nämligen

lägenheten Sandbråten. Försäljningslotten skulle därigenom komma att

omfatta dels de å kartan med nr I betecknade områdena, dels ägofigurerna

nr 73—75, motsvarande lägenheten Sandbråten, och dels ett område, i uppskattningsinstrumentet

angivet såsom ägoflgnren av lil, detta senare område

å ovannämnda kartan utmärkt genom en heldragen blyertslinje. Lottens

areal skulle utgöra 78.49 hektar, därav 46.642 hektar tomt och åker,

l.osi hektar ängs- och odlingsmark samt 30.797 hektar avrösningsjord.

Saluvärdet är beräknat till 37,000 kronor, därav7 6,297 kronor för skogsmark

med därå växande skog. Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt

för arrendatorn Edsgård, som förklarat sig villig att till åsatt saluvärde

förvärva lotten. Föreskrifter rörande särskilda villkor örn lottens användning

hava uppskattningsmännen icke ansett nödigt föreslå, liksom icke

heller bestämmelser örn återköpsrätt för kronan. Skulle sådan återköpsrätt

likväl befinnas erforderlig, hava uppskattningsmännen förordat en nedsättning

i saluvärdet med 15 procent. Värderingen av fastigheten har verkställts

under förutsättning, att densamma överlåtes i det skick, vari den på grund

av gällande arrendekontrakt skall av7 arrendatorn vid arrendetidens utgång

avträdas.

Överjägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

överlantmätaren har icke ansett hinder ur lantmäteriteknisk synpunkt

föreligga för lottens avstyckning.

Med utlåtande den 20 november 1931 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Majlis prövning, därvid styrelsen för egen del anfört:

Huvudgården med det tillägg i ägoinnehav, som av 1931 års uppskattningsnämnd

förordats, borde försäljas. Styrelsen funne det nämligen icke

vara för statsverket ekonomiskt fördelaktigt att, enär så stora och jämförelsevis

dyrbara nybyggnader erfordrades för egendomens försättande i

ordentligt skick, bibehålla densamma, helst som icke högre arrendeavgäld än

1,300 kronor, eller 300 kronor mindre än vad förut för egendomen utgått,

kunde beräknas.

Samma uppfattning hade för övrigt uttalats av en utav kronojordstyckningssakkunniga,

medan de två övriga med hänsyn till egendomens

olämplighet för uppstyckning i mindre jordbruk förordat egendomens fortsatta

utarrendering. Det torde för övrigt vara mer än ovisst, om ens den

beräknade arrendeavgälden av 1,300 kronor kunde under nu rådande depressionstider

erhållas. Egendomen borde givetvis försäljas med full och oinskränkt

äganderätt. Mot det föreslagna saluvärdet, 37,000 kronor, hade

styrelsen ingen erinran. Hembud borde tillerkännas nuvarande arrendatorn

Arvid Carlsson Edsgård.

Styrelsen har föranstaltat om egendomens skötsel och vård till den 14

mars 1933.

Av dem, som i ärendet yttrat sig, hava samtliga med undantag för två

av kronojordstyekningssakkunniga förordat egendomens försäljning, och har

som skäl härför anförts förestående nybyggnader samt svårigheten att

under rådande depressionstid erhålla nöjaktig arrendeavkastning. På sålunda

anförda skäl vill även jag förorda försäljning av egendomen, och

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

hemställer jag fördenskull i anslutning till domänstyrelsens förslag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Södra Edsberg nr

1 i Segerstads socken av Värmlands län må enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas förenämnda

område örn 78.4 9 hektar med ett saluvärde av

37,000 kronor och med hembudsrätt enligt 9 § första

stycket i förordningen för arrendatorn Arvid Carlsson

Edsgård, skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas,

att lotten må tillträdas den 14 mars 1933, samt att,

därest de Nors och Segerstads elektriska andelsförening

m. b. p. a. tillhöriga, av Kungl. Majit den 27 januari

1922 koncessionerade kraftledningarna äro framdragna

över mark, som ingår i försäljningslotten, köpare är

skyldig att respektera andelsföreningens rätt.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—12:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet!

Rune Thygesen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 2.3 håfl. (Nr 25.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:36 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 25 angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. a1 i texten
  2. JoU 1932:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronée gendomar och lägenheter från sådana egendomar. s. 1 i texten