Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter

1932-05-06 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:253, Angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

1

Nr 253.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

ett avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter; given

Stockholms slott den 6 maj 1932.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 29 april 1932 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett denna dag undertecknat avtal

mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

direkta skatter, med till avtalet hörande slutprotokoll, vill Kungl. Majit härmed

föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda avtal och slutprotokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, örn vars framläggande för riksdagen

föredragande departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932

1 sami,

211 haft. (Nr 253.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Avtal mellan Konungariket Sverige

och Konungariket Danmark för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande

direkta skatter.

Konungariket Sverige och Konungariket

Danmark hava, för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande direkta

skatter, överenskommit att sluta

avtal angående uppdelning av beskattningsrätten

mellan de båda staterna

med hänsyn till olika skattekällor.

För detta ändamål hava till fullmäktige

utsett:

Hans Majit Konungen av Sverige:

Sin Minister för utrikes ärendena,

Hans Excellens Friherre S. G. F. T.

Ramel,

Hans Majit Konungen av Danmark

och Island:

Sin Envoyé extraordinär och Ministre

plénipotentiaire i Stockholm,

Greve E. V. S. C. Reventlow,

vilka, efter att hava granskat varandras

fullmakter och funnit dem i god

och behörig form, överenskommit örn

följande bestämmelser:

Artikel 1.

Detta avtal är tillämpligt å medborgare

i Konungariket Sverige och Konungariket

Danmark samt å svenska

och danska juridiska personer.

Artikel 2.

Avtalet innehåller bestämmelser allenast

rörande direkta skatter.

Med direkta skatter avses i detta avtal

skatter, som på grundval av de avtalslutande

staternas lagstiftning utgå

direkt å nettoinkomst eller å nettoför
-

Overenskomst mellom Kongeriget

Danmark og Kongeriget Sverige til

Undgaaelse af Dobbeltbeskatning vedrorende

direkte Skatter.

Kongeriget Danmark og Kongeriget

Sverige er, for at undgaa Dobbeltbeskatning

vedrorende direkte

Skatter, blevet enige örn at oprette

en Overenskomst angaaende Deling af

Beskatningsretten mellem begge Stater

med Hensyn til forskellige Skattekilder.

I dette 0jemed har til Befuldmaegtigede

udnsevnt:

Hans Majestät Kongen af Danmark

og Island:

Sin overordentlige Gesandt og befuldmaegtigede

Minister i Stockholm,

Greve E. V. S. C. Reventlow,

Hans Majestset Kongen av Sverige:

Sin Udenrigsminister, Hans Excellence

Friherre S. G. F. T. Ramel,

som, efter at havé undersogt hinandens

Fuldmagter og fundet dem i god

og behörig Form, er blevet enige örn

folgende Bestemmelser:

Artikel 1.

Denne Overenskomst tinder Anvendelse

med Hensyn til Statsborgere

i Kongeriget Danmark og Kongeriget

Sverige samt paa danske og

svenske juridiske Personer.

Artikel 2.

Overenskomsten angaar alene direkte

Skatter.

Som direkte Skatter anses i denne

Overenskomst Skatter, som paa

Grundlag af de kontraherende Staters

Lovgivning erlsegges direkte af Net
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

3

mogenhet, vare sig för statens eller

kommuns räkning.

Som direkta skatter anses särskilt:

1. beträffande lagstiftningen i Sverige

:

a) statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

b) kommunal inkomstskatt,

c) kommunal progressivskatt, samt

d) utskylder och avgifter, som utgå

efter samma grunder som någon av de

under a)—c) angivna skatterna;

2. beträffande lagstiftningen i

Danmark:

a) inkomst- och förmögenhetsskatt

till staten,

b) kommunal inkomstskatt,

c) utskylder och avgifter, som utgå

efter samma grunder som någon av

de under a) och b) angivna skatterna.

Artikel 3.

Såframt ej annat stadgas i detta avtal,

beskattas inkomst och förmögenhet

allenast i den av de avtalslutande staterna,

där den skattskyldige anses vara

bosatt.

Enskild skattskyldig anses enligt

detta avtal bosatt i en av staterna, örn

han där har sitt egentliga bo och hemvist,

eller, därest han icke har sådant

ho och hemvist i någon av dessa stater,

om han där stadigvarande vistas. Stadigvarande

vistelse i ena staten anses

föreligga under tid, då den skattskyldige

å någon ort inom staten uppehåller

sig under omständigheter, av vilka kan

slutas till avsikt att vistas där icke

blott tillfälligtvis.

Enskild skattskyldig, som icke bär

sitt egentliga bo och hemvist eller stadigvarande

vistas i någon av de avtalslutande

staterna men likväl enligt

lagstiftningen i dessa stater blir utsatt

för dubbelbeskattning, skall vid tilllämpning

av bestämmelserna i detta avtal

anses vara bosatt i den stat, i vilken

han äger medborgarskap.

to-Indkomst eller af Netto-Formue,

enten for Statens eller Kommunens

Kegning.

Som direkte Skatter betragtes sserlig:
1.

vedrorende Lovgivningen i

Danmark:

a) Indkomst- og Formueskat til

Staten,

b) kommunal Indkomstskat,

c) Skatter og Afgifter, som er
lsegges

paa samme Grundlag som nogen

af de under a) og b) angivne

Skatter,

2. vedrorende Lovgivningen i Sverige:
a)

statslig Indkomst- og Formueskat,

b) kommunal Indkomstskat,

c) kommunal Progressivskat, samt

d) Skatter og Afgifter, som er
lsegges

paa samme Grundlag som no
gen

af de under a)—c) angivne Skatter.

Artikel 3.

Saafremt ikke andet bestemmes i

denne Overenskomst, beskattes Indkomst

og Formue kun i den af de

kontraherende Stater, hvor den skattepligtige

anses for at vare bosat.

Skattepligtige Personer betragtes

ifolge denne Overenskomst som bosatte

i en af Stateme, hvis de der har

deres faste Bopael og Hjemsted, eller,

saafremt de ikke har saadan Boptel

og Hjemsted i nogen af disse

Stater, hvis de stadigt opholder sig

der. Stadigt Ophold i den ene Stat

anses for at foreligge, naar den

skattepligtige opholder sig paa et

Sted indenfor Staten under Omstsendigheder,

af hvilke kan dragés den

Slutning, at Hensigten er at opholde

sig der ikke blot midlertidigt.

_ Skattepligtig Person, som ikke har

sin egentlige Bopsel og Hjemsted eller

stadigt opholder sig i nogen af de

kontraherende Stater, men alligevel

ifolge Lovgivningen i disse Stater bliver

udsat for Dobbeltbeskatning, skal

ved Anvendelse af Bestemmelserne i

denne Aftale anses for bosat i den

Stat, i hvilken han er Statsborger.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Juridisk person anses enligt detta avtal

vara bosatt i den stat, där styrelsen

eller högsta förvaltningen har sitt

säte. Emellertid beröras icke härav bestämmelserna

i de båda staternas lagstiftning

örn beskattningsort för oskifta

dödsbon.

Artikel 4.

Skatt å inkomst av fast egendom,

belägen i en av de båda staterna, utgår

allenast i denna stat.

Artikel 5.

Skatt å inkomst av handel, industri

eller annan rörelse eller yrke, vilken

inkomst härflyter från fast driftställe

i en av de båda staterna, utgår, såframt

ej i det följande annorlunda stadgas,

allenast i denna stat. Emnås fasta

driftställen i båda staterna, uppbär

vardera staten skatt å den del av

inkomsten, som förvärvas från inom

statens område befintligt fast driftställe.

Som fast driftställe anses plats, å

vilken för stadigvarande bruk vid rörelsens

utövande finnes särskild anläggning

eller vidtagits särskild anordning,

såsom plats där företaget har

sin ledning, kontor, filial, stadigvarande

agentur, tillverkningsplats, verkstad,

inköps- eller försäljningsställe,

varunederlag, gruva eller annan fyndighet,

som är föremål för bearbetning.

Som inkomst av rörelse betraktas

även inkomst genom delägarskap i företag,

dock icke inkomst av aktier och

likartade värdepapper.

Artikel 6.

Skatt å inkomst av företag för utövande

av sjöfart eller luftfart, vars

verkliga ledning har sitt säte i en av

de båda staterna, utgår allenast i denna

stat.

Juridisk Person betragtes ifolge

denne Overenskomst som bosat i den

Stat, hvor Bestyrelsen eller den hojeste

Ledelse bär sit Stede. Imidlertid

berores herved ikke Bestemmelserne

i de to Staters Lovgivning

om Beskatningsstedet for uskiftede

Bodsboer.

Artikel 4.

Skat paa Indkomst af fast Ejendom,

beliggende i en af de to Stater,

erlsegges kun i denne Stat.

Artikel 5.

Skat paa Indkomst af Handel, Industri

eller anden Erhvervs-Virksomhed

eller Noring, som udoves fra fast

Driftssted i en af de to Stater, er1

sigges, saafremt ikke andet bestemmes

i det felgende, kun i denne Stat.

Findes faste Driftssteder i begge Stater,

oppebierer hver Stat Skat paa

den Del af Indkomsten, som erhverves

fra Driftsstedet indenfor den paagmldende

Stats Omraade.

Som fast Driftssted betragtes Plads,

paa hvilken der findes särligt Anlseg

eller er vedtaget sserlige Bestemmelser

for stadigt Brug ved Virksomhedens

Udovelse, saasom Plads, hvor

Foretagendet har sin Ledelse, Kontor,

Filial, stadigvarande Agentur, Produktionssted,

Vserksted, Indkolps- eller

Salgssted, Vareoplag, Grube,

Stenbrud eller lignende, som er Genstand

for Bearbejdelse.

Som Indkomst af Erhvervs-Virksomhed

betragtes ogsaa Indkomst som

Medejere af Forretningsforetagender,

dog ikke Indkomst af Aktier og lignende

Vserdipapirer.

Artikel 6.

Skat paa Indkomst af Forretningsforetagender,

bestaaende i Udovelse af

Sefart eller Luftfart, hvis virkelige

Ledelse har sit Stede i en af de to

Stater, erlsegges kun i denne Stat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

5

Artikel 7.

För förmögenhet, bestående av fast

egendom i en av de båda staterna eller

tillbehör till sådan egendom, utgår

skatt allenast i denna stat.

För förmögenhet, bestående av företag

för utövande av handel, industri eller

annan rörelse eller yrke, utgår skatt

allenast i den stat, vilken enligt bestämmelserna

i detta avtal skatt å inkomst

av samma förmögenhet tillkommer.

Artikel 8.

För diplomatiska, lönade konsulära

och med dessa likställda representanter

för vardera av de avtalslutande staterna

skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Dessa representanter, såvitt

de äro ämbetsmän till yrket, och

dem tilldelade befattningshavare samt i

nämnda ämbetsmäns eller befattningshavares

tjänst anställda personer, för

så vitt de ej äro medborgare i anställningslandet,

påföras direkta skatter i

anställningslandet allenast såvitt angår

i artiklarna 4, 5 och 6 angivna inkomster

och i artikel 7 omförmäld förmögenhet;

i övrigt förbehålles beskattningen

hemlandet.

Olönade konsuler, som äga medborgarskap

endast i den stat de representera,

påföras icke direkta skatter i

anställningslandet för förmåner, vilka

av dem åtnjutas såsom ersättning för

deras konsulära verksamhet; denna beskattning

förbehålles hemlandet.

Artikel 9.

Den stat, i vilken den skattskyldige

anses vara bosatt, må vid bestämmande

av skatten använda den skattesats,

som skulle hava tillämpats, örn även

inkomst och förmögenhet, som enligt

föreskrifterna i detta avtal äro i beskattningshänseende

förbehållna den

andra staten, tagits till beskattning i

förstnämnda stat.

Artikel 7.

Formue, bestaaende af fast Elendora

i en af de to Stater eller Tilbehor

til saadan Ejendom, beskattes

kun i denne Stat.

Formue, bestaaende i Foretagender

til Udovelse af Handel, Industri eller

anden Erhvervs-Virksomhed eller

Noring, beskattes kun i den Stat,

som Holge Bestemmelseme i denne

Overenskomst er berettiget til at

krseve Skat af Indkomsten af samme

Formue.

Artikel 8.

For diplomatiske, lonnede konsulsere

og med disse ligestillede Reprassentanter

for hver af de kontraherende

Stater gulder folgende sserlige

Bestemmelser:

Disse Reprgesentanter, forsaavidt

de er faste Embedsmsend, og de dem

tildelte Tjenestemsend, samt de i

nsevnte Embeds- eller Tjenestemsends

Tjeneste ansatte Personer, forsaavidt

de ikke er Statsborgere i Ansmttelseslandet,

beskattes kun i Ansaettelseslandet,

forsaavidt angaar de i Artikel

4, 5 og 6 angivne Indkomster og den

i Artikel 7 omtalte Formue; iovrigt

forbeholdes Beskatningen Hjemlandet.

Ulonnede Konsuler, som alene er

Statsborgere i den Stat, de reprsesenterer,

beskattes ikke i Ansaettelseslandet

af Fordele, der tilfalder dem

som Vederlag for deres konsulasre

Virksomhed. Denne Beskatning forbeholdes

Hjemlandet.

Artikel 9.

Den Stat, i hvilken den skattepligtige

anses för at vare bosat, maa ved

Fastsaettelsen af Skatten anvende den

Skattesats, som skulde havé vseret

bragt til Anvendelse, hvis ogsaa Indkomst

og Formue, som ifolge Forskrifterne

i denne Overenskomst kun

maa beskattes i den anden Stat, var

inddraget under Beskatning i forstnaevnte

Stat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:is proposition nr S53.

Artikel 10.

Kan skattskyldig visa, att av beskattningsmyndigheterna

i de avtalslutande

staterna vidtagna åtgärder för

honom medfört dubbelbeskattning, må

han häremot göra erinringar hos den

stat, som han tillhör. Anses erinringarna

grundade, kan denna stats högsta

finansmyndighet träffa överenskommelse

med den andra statens högsta

finansmyndighet för att på skäligt sätt

undvika dubbelbeskattning.

Artikel 11.

I fall, då svårighet eller tvivelsmål

uppkommer vid detta avtals tolkning

och tillämpning, kunna de högsta finansmyndigheterna

i de båda avtalslutande

staterna träffa särskilda överenskommelser.

Artikel 12.

_ De avtalslutande staterna förbinda

sig att överlämna åt sina högsta finansmyndigheter

att träffa skäligt avgörande

av varje annan fråga, som,

på grund av olikhet mellan de i båda

staterna gällande principerna angående

skattens utgörande eller eljest, kan,

utan att vara uttryckligen reglerad i

detta avtal, uppstå beträffande de direkta

skatterna.

Artikel 13.

Detta avtal träder första gången i

tillämpning beträffande de skatter,

som utgå på grund av taxering — i

Sverige år 1932 och i Danmark för

taxeringsåret 1932/1933 — för kalenderåret

1931 eller de särskilda räkenskapsår,

som ligga till grund för dessa

taxeringar.

Artikel 14.

Detta avtal, som är avfattat i dubbla

originalexemplar på svenska och

danska språken, skall ratificeras för

Sveriges del med riksdagens samtycke

av Hans Majit Konungen av Sverige

och för Danmarks del av Hans

Artikel 10.

Kan den skattepligtige paavise, at

Bestemmelser, trufne af Beskatningsmyndighederne

i de kontraherende Stater,

for harn har medfört Dobbeltbeskatning,

maa han herimod gore Indsigelse

hos den Stat, som han tilhorer.

Anses Indsigelsen for begrundet, kan

denne Stats hojeste Binansmyndighed

trseffe Overenskomst med den anden

Stats hojeste Finansmyndighed for paa

rimelig Maade at undgaa Dobbeltbeskatning.

Artikel 11.

I Tilfselde, hvor Vanskeligheder eller

Tvivl opstaar ved denne Overenskomsts

Fortolkning og Anvendelse, kan

de hojeste Finansmyndigheder i begge

de kontraherende Stater traeffe sserlige

Overenskomster.

Artikel 12.

De kontraherende Stater forpligter

sig til at överläde til deres hojeste Finansmyndigheder

at trseffe rimelig Afgorelse

af ethvert andet Sporgsmaal

vedrorende de direkte Skatter, som, paa

Grund af Forskelligheder mellem de i

begge Stater gseldende Principer angaaende

Skattens Erlseggelse eller iovrigt,

kan förekomma uden at vsere udtrykkelig

reguleret i denne Overenskomst.

Artikel 13.

Denne Overenskomst bringes förste

Gang til Anvendelse vedrorende de

Skatter, som erlsegges paa Grundlag af

Skatteligningen — i Danmark för

Skatteaaret 1932/33 og i Sverige for

Aaret 1932 — for Kalenderaaret 1931

eller de sserlige Regnskabsaar, som

ligger til Grund for disse Anssettelser.

Artikel 14.

Denne Overenskomst, som er affattet

i dobbelte Originaleksemplarer paa

Dansk og Svensk, skal ratificeres for

Danmarks Vedkommende af Hans Majestet

Kongen af Danmark og Island

og for Sveriges Vedkommende med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 253.

7

Maj :t Konungen av Danmark och Island.

Ratifikationshandlingarna skola

snarast möjligt utväxlas i Köpenhamn.

Avtalet träder i kraft med utväxlingen

av ratifikationshandlingarna

och förbliver gällande, så länge detsamma

icke uppsäges av någon av de

avtalslutande staterna. Uppsägning

skall äga rum minst åtta månader före

kalenderårets utgång. Har denna uppsägningstid

iakttagits, tillämpas avtalet

sista gången å de skatter, som

utgå på grund av taxering för det år,

vars utgång uppsägningen avsett.

Till bekräftelse härå hava de båda

staternas fullmäktige undertecknat avtalet

och försett detsamma med sigill.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 6 maj 1932.

Fredrk Ramel.

(L. S.)

Rigsdagens Samtykke af Hans Majestset

Kongen af Sverige. Ratifikationsinstrumenterne

skal snarest muligt

udveksles i Köbenhavn. Overenskomsten

trseder i Kraft med Udvekslingen

af Ratifikationsinstrumenterne og förbliver

gseldende, saa lsenge den ikke

opsiges af nogen af de kontraherende

Stater. Opsigelse skal findé Sted

mindst otte Maaneder for et Kalenderaars

Udgang. Er dette Opsigelsesvarsel

blevet iagttaget, tinder Overenskomsten

sidste Gang Anvendelse

paa de Skatter, som erlsegges paa

Grundlag af Skatteligningen for det

Aar, hvis Udlob Opsigelsen angnar.

Til Bekrseftelse herpaa bär begge

Staters Befuldmsegtigede undertegnet

Overenskomsten og forsynet denne med

Segh

Som sket i Stockholm, i to Eksemplarer,

den 6 maj 1932.

E. Reventlow.

(L. S.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av det denna

dag mellan Konungariket Sverige och

Konungariket Danmark slutna avtalet

för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande direkta skatter hava undertecknade

fullmäktige avgivit följande

likalydande förklaringar, som

utgöra en integrerande del av avtalet.

1. _ Angående sådana skattskyldiga,

som icke tillhöra någon av de avtalslutande

staterna, kunna de högsta finansmyndigheterna

i dessa stater från

fall till fall träffa särskilda överenskommelser

till undvikande av dubbelbeskattning.

Därvid skall i synnerhet

hänsyn tagas till skattskyldiga, tillhörande

sådana stater, vilka träffat

avtal med båda de avtalslutande staterna

angående undvikande av dubbelbeskattning.

2. Den i artikel 2 av avtalet intagna

uppräkningen av direkta skatter

avser icke att vara uttömmande.

Tvivelaktiga frågor rörande vilka

skatter, som innefattas under avtalet,

skola avgöras i samförstånd mellan de

båda staternas högsta finansmyndigheter.

De båda staternas högsta finansmyndigheter

skola, så ofta anledning

därtill förekommer, utbyta förteckningar

över i vardera staten utgående

direkta skatter.

3. Med kommuner förstås i detta

avtal kommuner av såväl högre som

lägre ordning.

4. Såsom direkta skatter enligt

detta avtal anses ej värdestegringsskatter,

omsättningsskatter, skatter å

samfärdsel eller förbrukning, särskil
-

Slutprotokol.

Ved Undertegnelsen af den denne

Dag mellen! Kongeriget Danmark og

Kongeriget Sverige indgaaede Overenskomst

til Undgaaelse af Dobbeltbeskatning

vedrorende direkte Skatter har

undertegnede Befuldmaegtigede afgivet

folgendo enslydende Erklreringer, som

udgor en integrerende Del af Overenskomsten.

1. Angaaende saadanne skattepligtige,

som ikke tilhorer nogen af de kontraherende

Stater, kan de hojeste Finansmyndigheder

i disse Stater fra

Tilfselde til Tilfaelde trseffe saerlige

Overenskomster til Undgaaelse af Dobbeltbeskatning.

Herved skal sserlig

tages Hensyn til skattepligtige, tilhorende

saadanne Stater, som har truffet

Overenskomst med begge de kontraherende

Stater angaaende Undgaaelse

af Dobbeltbeskatning.

2. Den i Artikel 2 af Overenskomsten

optagne Opregning af direkte Skatter

tilsigter ikke at vare udtommende.

Tvivlssporgsmaal örn, hvilke Skatter

der omfattes af Overenskomsten,

skal afgores i god Forstaaelse mellem

begge Staters hojeste Finansmyndigheder.

Begge Staters hojeste Finan smyndigheder

skal, saa otte Anledning dertil

förekommer, udveksle Fortegnelser

över de i hver Stat gaeldende direkte

Skatter.

3. Ved Kommuner förstaas i denne

Overenskomst Kommuner af saavel

hojere som lavere Orden.

4. Som direkte Skatter Holge denne

Overenskomst betragtes ikke Vaerdistigningsskatter,

Omssetningsskatter,

Skatter paa Samfärdsel eller Forbrug,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 253.

9

da skatter å vinst å lotterier och vadhållning,

arvs- och gåvoskatter samt

ej heller i Sverige utgående »bevillningsavgifter

för särskilda förmåner

och rättigheter» eller motsvarande i

Danmark utgående skatter.

Därest i någondera staten införes

beskattning av inkomst av kapital vid

källan (genom avdrag), skall, intill

dess särskild överenskommelse träffas,

dylik beskattning ej innefattas under

avtalet.

5. Skulle tvivelsmål uppstå örn i

vilken av de båda staterna enskild

skattskyldig har sitt egentliga bo och

hemvist, skall denna fråga avgöras

genom särskild överenskommelse mellan

de högsta finansmyndigheterna i

de båda staterna. Hänsyn skall därvid

tagas till i vilkendera staten den

skattskyldige kan anses hava centrum

för sina intressen, eller, om ej heller

detta kan avgöras, till medborgarskapet.

Beträffande skattskyldig, som år efter

år vanligen under längre tidrymd

vistas i den av ie båda staterna, där

han enligt detta avtal ej anses vara

bosatt, kunna de båda staternas högsta

finansmyndigheter träffa skäligt avgörande,

i vad mån rätt att beskatta

inkomst eller förmögenhet, som i artikel

3 avses, skall tillkomma den

andra staten. Hänsyn skall härvid

tagas till de tidrymder den skattskyldige

vanligen vistas i vardera staten.

6. Inkomst eller förmögenhet, för

vilken oskift dödsbo i den ena staten

beskattas, må ej tillika beskattas hos

dödsbodelägare i den andra staten.

Penningfideikommiss samt avlösningssummor

för fideikommiss (danska

län och stamhus inbegripna) omfattas

icke av bestämmelserna i detta

avtal, utan skola däri nedlagd förmögenhet

och därav härflytande inkomster

vara underkastade beskattning efter

de i varje stat gällande bestämmelserna.

Båda staterna äro ense örn att

i förekommande fall genom sina högsta

finansmyndigheter upptaga förhand
-

sserlige Skatter paa Lotteri-Gevinst og

Vseddemaal, Arve- og Gaveskatter

samt ej heller i Sverige erlagte Skatter

for saerlige Fordele og Rettigheder

(bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter) eller tilsvarende

i Danmark erlagte Skatter.

Saafremt der i nogen af Staterne indfores

Beskatning af Indkomst af Kapital

ved Hilden (ved Afkortning)

skal, indtil snarlig Overenskomst traeffes,

saadan Beskatning ikke indbefattes

i Overenskomsten.

5. Skulde Tvivl opstaa örn, i hvilken

af de to Stater en skattepligtig

Person har sin faste Bopael og Hjemsted,

skal dette Sporgsmaal afgores

ved saerlig Overenskomst mellem de

hojeste Finansmyndigheder i begge

Stater. Herved skal tages Hensyn til,

i hvilken af Staterne den skattepligtige

maa anses for at havé Centrum för

sine Interesser, eller, hvis ej heller

dette kan afgores, til hans Statsborgerforhold.

Angaaende Personer, som Aar efter

Aar sedvanlig i leengere Tidsrum har

Ophold i den af de to Stater, i hvilken

vedkommende efter denne Overenskomst

ikke kan anses for at vsere bosat,

kan begge Staters hojeste Finansmyndigheder

traeffe rimelig Afgorelse af,

i hvilket Omfång den anden Stat skal

havé Ret til at beskatte Indkomst og

Formue efter Reglerne i Artikel 3.

Herved skal tages Hensyn til det Tidsrum,

den skattepligtige ssedvanligvis

opholder sig i hver af Staterne.

6. Indkomst eller Formue, af hvilken

uskiftet Dödsbo i den ene Stat beskattes,

maa ikke tillige beskattes hos

de i Dodsboet anpartsberettigede i den

anden Stat.

Pengefideikommisser samt Aflosningssummer

för Fideikommisser (danske

Len og Stamhuse indbefattede)

omfattes ikke af Bestemmelseme i

denne Overenskomst, men den til saadanne

henhorende Formue og de deraf

flydende Indkomster, skal vrore undergivet

Beskatning efter de i hver Stat

gaddende Bestemmelser. Begge Stater

er enige örn i paakommende Tilfadde

gennén! sine hojeste Finansmyndighe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

lingar om i vilken omfattning och efter

vilka grunder skattelindring kan

medgivas innehavare av sådana fideikommiss,

för så vitt dubbelbeskattning

av dem skulle föreligga.

7. Bestämmelsen i artikel 4 gäller

såväl inkomst, som förvärvas genom

den fasta egendomens omedelbara förvaltande

och brukande, som ock inkomst

genom uthyrning, utarrendering

samt varje annat slags användning av

egendomen ävensom realisationsvinst,

som förvärvas genom icke yrkesmässig

avyttring av fast egendom samt av

tillbehör, som avyttras i samband

med egendomen.

Såsom inkomst av fast egendom betraktas

inkomst genom avverkning av

skog på egen eller annans mark, så

ock inkomst, som må tillkomma avverkaren

genom det avverkade virkets

forsling till exporthamn och dess försäljning

inom riket ävensom genom sådan

förädling av virket, som inom riket

äger rum annorstädes än å fast

driftställe.

8. Till yrke enligt artikel 5 räknas

även fritt yrke, såsom vetenskaplig,

konstnärlig, litterär, undervisande

och uppfostrande verksamhet, så

ock verksamhet som läkare, advokat,

arkitekt och ingenjör.

9. Bestämmelserna i artikel 5 gälla

såväl inkomst, som förvärvas genom

omedelbart bedrivande av rörelse,

som ock inkomst genom rörelses upplåtelse

åt annan ävensom vinst genom

avyttring av rörelsen eller del därav

eller av föremål, som användes

i rörelsen.

10. Plats för byggnadsföretag,

vars utförande överskridit eller, såvitt

förutses kan, kommer att överskrida

en tidrymd av tolv månader, skall anses

såsom fast driftställe i avtalets

mening.

Past driftställe i den ena av de

avtalslutande staterna skall ej anses

föreligga allenast på den grund, att

ett i den andra staten hemmahörande

företag i den förra staten har ett dotterbolag

eller där upprätthåller af färs
-

der at optage Forhandlinger om, i hvilket

Omfång og efter hvilke Grundsa?.tninger

Skattelempelse kan gives Indehaverne

af saadanne Fideikommisser,

forsaavidt Dobbeltbeskatning af dissa

skulde foreligge.

7. Bestemmelsen i Artikel 4 gulder

saavel Indkomst, som erhverves ved

den faste Ejendoms umiddelbare Anvendelse

og Brag, som Indkomst ved

Udleje, Bortforpagtning samt enhver

anden Slags Anvendelse af Ejendommen,

ligesom Realisationsfortjeneste,

som erhverves ved ikke erhvervsmaessig

Afhasndelse af fast Ejendom samt af

Tilbehor, som afhsendes i Förbindelse

med Ejendommen.

Som Indkomst af fast Ejendom betragtes

Indkomst ved Fseldning af

Skov paa egen eller andens Mark, saavel

som Indkomst, som maa tilkomme

Producenten ved det fseldede Tommers

Befordring til Eksporthavn og dets

Sälg indenfor Riget, ligesom ved saadan

Förädling af Tommeret, som finder

Sted indenfor Riget andetsteds end

paa fast Driftssted.

8. Til Näring ifolge Artikel 5 regnes

ogsaa fri Noring, saasom videnskabelig,

kunstnerisk, litterär, undervisende

og opdragende Yirksomhed,

som ogsaa Virksomhed som Lsege,

Advokat, Arkitekt og Ingenior.

9. Bestemmelseme i Artikel 5 gulder

saavel Indkomst, som erhverves ved

umiddelbar Drift af Yirksomheden,

som ogsaa Indkomst ved Virksomhedens

Udleje til en anden, ligesom

Fortjeneste ved Afhsendelse af Virksomheden

eller Del deraf eller af

Genstande, som anvendes i Virksomheden.

10. Pläds for Byggeforetagende,

hvis Udforelse har overskredet eller,

saavidt kan foradses, kommer til at

overskride en Tidsperiode af tolv

Maaneder, skal anses som fast Driftssted

i Overenskomstens Betydning.

Fast Driftssted i den ene af de kontraherende

Stater skal ikke anses for

at foreligge alene af den Grund, at et

i den anden Stat hjemmehorende Företagande

i den förste Stat har et Datterselskab

eller der opretholder Forret
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

11

förbindelser blott genom en fullständigt

oberoende representant eller genom

en representant (agent), som visserligen

är stadigvarande verksam för

företagets räkning inom den förra

staten men blott förmedlar affärer

utan att vara befullmäktigad att avsluta

affärer å företagets vägnar.

11. De högsta finansmyndigheterna

kunna sluta särskilt avtal för att

på skäligt sätt åstadkomma uppdelning

av inkomster av handel, industri

och annan rörelse i de i artikel 5

första stycket andra punkten avsedda

fallen.

12. Med »likartade värdepapper»

i artikel 5 sista stycket förstås, såvitt

gällande lagstiftning i Sverige angår,

lotter i solidariska bankbolag och bevis

å andelar i svenska ekonomiska

föreningar samt, såvitt gällande lagstiftning

i Danmark angår, bevis å

andelar, som innehavas av kommanditdelägare,

intressenter, andelshavare

eller andra begränsat ansvariga delägare

i förvärvsverksamhet,

Därest på grund av ändring av bestämmelserna

i någondera statens lagstiftning

angående bolag eller andra

sammanslutningar för företags drivande

fråga uppkommer örn innebörden

av uttrycket »likartade värdepapper»,

kunna de båda staternas

högsta finansmyndigheter träffa särskild

överenskommelse härutinnan.

13. Royalty, som utgår för nyttjande

av fast egendom eller för bearbetande

av gruva eller annan fyndighet,

beskattas i den av staterna,

där den fasta egendomen, gruvan eller

fyndigheten är belägen.

Annan royalty beskattas enligt bestämmelserna

i artikel 3.

Såsom royalty anses jämväl periodiskt

utgående avgift för utnyttjande

av patent, mönster eller dylikt.

14. Studenter, som allenast i studiesyfte

uppehålla sig i en av de avtalslutande

staterna, underkastas icke

beskattning i denna stat för belopp,

som de för sitt underhåll och sina

studier mottaga från sina i den andra

ningsforbindelser blot ved en fullständig

uafhsengig Representant eller

gennem en Representant (Agent),

som vel er stadigt virksom for Foretagendets

Regning indenfor den förste

Stat, men kun formidler Forretninger

uden at vere befuldmegtiget til at

af slutte Forretninger paa Foretagendets

Vegne.

11. De hojeste Finansmyndigheder

kan indgaa serlig Overenskomst for

paa rimelig Vis at tilvejebringe Deling

af Indkomster af Handel, Industri og

anden Erhvervs-Virksomhed i de i

Artikel 5, förste Stykke, andet Punkt,

tilsigtede Tilfelde.

12. Ved »lignende Verdipapirer»

i Artikel 5, sidste Stykke, förstaas,

forsaavidt den geldende Lovgivning i

Danmark angaar, Andelsbeviser, som

indehaves af Kommanditister, Interessenter,

Andelshavere eller andre ikke

fuldt ansvarlige Deltagere i ErhvervsVirksomhed,

samt, forsaavidt den geldende

Lovgivning i Sverige angaar,

Parter i solidariske Bankselskaber og

Beviser for Andele i svenske, ekonomiske

Föreningar.

Saafremt der paa Grund af Alldring

af Bestemmelserne i en af Staternas

Lovgivning angaaende Selskaber eller

andre Sammenslutninger i Erhvervsojemed

opstaar Sporgsmaal örn Bety

dningen af Udtrykket »lignende

Verdipapirer», kan begge Staters

hojeste Finansmyndigheder Heffe

serlig Overenskomst herom.

13. Royalty, som erlegges for Udnyttelse

af fast Ejendom eller for

Bearbejdelse af Grube, Stenbård eller

lignende, beskattes i den af Staterne,

Ilvor den faste Ejendom, Gruben eller

Bruddet er beliggende.

Anden Royalty beskattes Holge Bestemmelserne

i Artikel 3.

Med Royalty ligestilles periodisk

Afgift for Udnyttelse af Patent, Monster

eller lignende.

14. Studenter, som udelukkende

i Studieojemed opholder sig i en af de

kontraherende Stater, underkastes ikke

Beskatning i denne Stat for Belob,

som de til dores Ophold og Studier

modtager fra deres i den anden Stat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

staten bosatta och där redan skattskyldiga

anhöriga.

15. Till undvikande av möjligen

uppkommande tvivelsmål uttalas, att

bestämmelsen i artikel 8 icke inverkar

på rätten att åtnjuta eventuella,

längre gående befrielser, som i kraft

av folkrättens allmänna regler medgivits

eller framdeles må komma att

medgivas diplomatiska och konsulära

befattningshavare.

I den mån på grund av sådana

längre gående befrielser påförande av

direkta skatter icke sker i anställr.

ingsstaten, förbehålles beskattningen

hemlandet.

Vad i artikel 9 stadgas örn rätt att

tillämpa viss högre skattesats skall

beträffande i artikel 8 första stycket

avsedd person gälla dennes hemland.

16. Beträffande arvs- och gåvoskatter

samt örn ömsesidigt bistånd

i beskattningsärenden förbehålla sig

de avtalslutande staterna att träffa

särskild överenskommelse.

17. Med hänsyn till den danska

lagstiftningens ståndpunkt att för bosättning

under viss tid i Danmark

taga till beskattning inkomst, som

under föregående år förvärvats, förklara

sig de avtalslutande staterna

ense därom, att hinder enligt avtalet

ej skall anses föreligga för dylik beskattning

i Danmark av inkomst, som

avses i artikel 3, samt att spörsmålet,

huruvida dubbelbeskattning i fråga

örn dylik inkomst skall anses föreligga,

skall enligt avtalet bedömas

med hänsyn till örn beskattning sker

i båda staterna på grund av bosättning

under samma tidrymd.

Örn en person, som efter den 1

april 1932 flyttar till Danmark från

Sverige, inom två år efter flyttningen

återflyttar till Sverige, skall Danmark

vara berättigat att, utan hinder

av bestämmelserna i artikel 3,

behålla beskattningsrätten för en tidrymd

motsvarande den skattefrihetsperiod,

som i Danmark medgivits vid inflyttningen,

dock ej längre än till ut
-

bosatte og der skattepligtige Slaegtninge.

15. Til Undgaaelse af muligt opstaaende

Tvivlstilfaelde udtales, at Bestemmelsen

i Artikel 8 ikke indvirker

paa Retten til at nyde eventuelle yderligere

gaaende Fritagelse^ som i Kraft

af Folkerettens almindelige Regler er

indrommet eller fremdeles vil blive indrommet

diplomatiske og konsulaere

Tjenestemaend.

I det Omfång, i hvilket der paa

Grund af saadanne yderligere Fritagelser,

ikke sker Beskatning i Ansaettelseslandet,

forbeholdes Beskatningen

Hjemlandet.

Bestemmelsen i Artikel 9 örn Ret

til at anvende en vis, hojere Skattesats,

skal findé Anvendelse ogsaa med

Hensyn til de i Artikel 8 förste Stykke

omhandlede Personer, forsaavidt

angaar Beskatningen i deres Hjemland.

16. Angaaende Arve- og Gaveskatter

samt örn gensidig Bistånd i

Skattesager forbeholder de kontraherende

Stater sig at traeffe saerlig

Overenskomst.

17. Under Hensyn til den danske

Lovgivnings Ståndpunkt, hvorefter

Beskatning som Folge af Bopael sker

efter Indkomst, erhvervet Aaret torud

for Skatteaaret, erklaerer de to Stater

sig enige i, at Overenskomsten ikke

skal vaere til Hinder for saadan Beskatning

i Danmark af Indkomst,

henhorende under Artikel 3, samt at

Sporgsmaalet örn, hvorvidt Dobbeltbeskatning

med Hensyn til saadan

Indkomst skal siges at foreligge, skal

bero paa, örn Beskatning sker i begge

Stater paa Grund af Bopael i samme

Tidsrum.

Forsaavidt en Person, som efter 1

April 1932 er tilflyttet Danmark fra

Sverige, inden to Aar efter Tilflytningen

atter Hytter tilbage til Sverige,

skal Danmark vaere berettiget til, uanset

Bestemmelsen i Artikel 3, at fastholde

Skattepligten for et Tidsrum,

svarende til den Periodes Skattefrihed,

der blev opnaaet ved Tilflytningen til

Danmark, dog ikke udover Udlöbet af

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

13

gången av det skatteår, varunder

återflyttningen till Sverige äger rum.

Skulle tillämpningen av sålunda

givna bestämmelser medföra, att den

sammanlagda beskattningen i båda

staterna kommer att avse inkomstbelopp,

som är avsevärt större eller avsevärt

mindre än det, som skulle tagits

till beskattning, örn all inkomst

för ifrågavarande period beskattats en

gång, kunna de båda staternas högsta

finansmyndigheter träffa särskilda

överenskommelser örn avvikelse från

dessa bestämmelser.

Bestämmelserna i artikel 5 skola

ej utgöra hinder för Danmark att, i

händelse av skattskyldigs flyttning

från Sverige till Danmark, vid den

första taxeringen efter flyttningen beskatta

honom för sådan inkomst av

rörelse, som förvärvats i Sverige före

flyttningen, därest ifrågavarande rörelse

upphör som följd av flyttningen.

18. Bestämmelserna i artikel 3

skola, såvitt angår beskattning av förmögenhet,

ej tillämpas i händelse av

skattskyldigs flyttning från den ena

staten till den andra, utan vardera staten

skall i dylikt avseende äga förfara

enligt sin lagstiftning, med

mindre de båda staternas högsta finansmyndigheter

i särskilda fall överenskomma

om undantag.

19. Vardera staten skall vara oförhindrad

att i förekommande fall

fordra bevis för att dubbelbeskattning

i avtalets mening föreligger.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 6 maj 1932.

det Skatteaar, i hvilket Tilbageflytningen

til Sverige tinder Sted.

Skulde Anvendelsen af disse Bestemmelser

medfore, at den samlede

Beskatning i begge Stater omfatter

Indkomstbelob, som er vsesentlig större

eller vsesentlig mindre end det Belob,

som vilde vsere blevet Genstand

for Beskatning, hvis den Paagseldendes

fulde Indkomst för paagseldende

Periode var blevet beskattet en Gang,

kan de to Staters hojeste Finansmyndigheder

trseffe sserlig Overenskomst

örn Afvigelse fra disse Bestemmelser.

Bestemmelsen i Artikel 5 skal ej

vsere til Hinder for, at Danmark i Tilfselde

af en Skatteyders Flytning fra

Sverige til Danmark, ved förste Skatteansaettelse

efter Tilflytningen beskatter

den Paagseldende af Erhvervsindkomst,

indtjent i Sverige inden

Flytningen, saafremt paagseldende

Erhvervs-Virksomhed ophorer som Folge

af Flytningen.

18. Bestemmelserne i Artikel 3

skal, forsaavidt angaar Formuebeskatningen,

ej findé Anvendelse ved Flytning

fra den ene Stat til den anden,

idet Evert Land i saadanne Tilfselde

skal vsere berettiget til at gaa frem

efter sin almindelige Skattelovgivning,

medmindre de to Staters hojeste Finansmyndigheder

maatte blive enige

örn Undtagelser i sserlige Tilfselde.

19. Hver af Staterne skal havé

Het til i paakommende Tilfselde at

krseve Dokumentation for, at Dobbeltbeskatning

efter denne Overenskomst

föreligger.

Som sket i Stockholm, i to Eksemplarer,

den 6 maj 1932.

Fredrik Pamel.

E. Reventlow.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Förhandlingar

mellan

Sverige

och Danmark

angående

avtal

f ör undvikande

av

dubbelbeskattning.

Allmänna

synpunkter

rörande avtalsförslaget.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 april

1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Kundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Gyllenswärd:

Under år 1931 upptogos mellan Sverige och Danmark förhandlingar örn åtgärder

till undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter. Dessa

förhandlingar, vilka ägt rum i Stockholm och Köpenhamn, hava förts mellan å

ena sidan därtill av Kungl. Maj :t utsedda personer, kammarrättsråden juris doktorn

C. W. U. Kuylenstierna och O. J. Ekenberg, samt å andra sidan representanter

för danska regeringen. Enighet har därvid uppnåtts örn ett förslag till

avtal mellan de båda staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

direkta skatter ävensom rörande ett till avtalsförslaget hörande slutprotokoll.

Förslaget till avtal med tillhörande slutprotokoll har av förhandlarna överlämnats

till regeringarna för godkännande.

Ett av förhandlarna utarbetat preliminärt förslag till avtal mellan de båda

staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter, med

till avtalet hörande slutprotokoll, av väsentligen samma innehåll som det nu

föreliggande förslaget, remitterades den 12 april 1932 för yttrande till kammarrätten.

Kammarrätten, som funnit sig böra inskränka sin granskning till

ett bedömande av förslaget ur företrädesvis skatteteknisk och formell synpunkt,

har i utlåtande den 22 april 1932 i huvudsak lämnat detta utan anmärkning.

Avtal av det slag, varom här är fråga, till undvikande av dubbelbeskattning,

avse i främsta rummet att undanröja de svårigheter för ekonomiskt utbyte

mellan olika länder, som uppkomma på grund av en kumulering av de olika

ländernas skatter i vissa fall, där förbindelser mellan länderna förekomma.

Det föreliggande avtalsförslaget har genomfört en sådan reglering av hithörande

förhållanden, att dylika ogynnsamma verkningar av förekommande dubbelbeskattning

i förhållandet mellan Sverige och Danmark torde kunna väntas

helt bortfalla. Liksom vid avfattningen av föregående avtal har vid det före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

15

liggande avtalsförslagets utarbetande en viktig synpunkt varit att i möjligaste

mån förekomma, att inkomster eller förmögenhetstillgångar, som eljest skolat

underkastas beskattning i endera staten, på grund av avtalets bestämmelser

komme att undgå skatteplikt i båda staterna. Sådana luckor i beskattningshänseende

medföra olägenheter icke minst genom de möjligheter till, kringgående

av skatteförfattningarnas bestämmelser, som därigenom uppstå.

I detta sammanhang torde få erinras därom, att Sverige slutit likartade avtal

med Tyska riket den 25 april 1928 och med Finland den 16 mars 1931, vilka

avtal blivit ratificerade. Det föreliggande avtalsförslaget ansluter sig i sakligt

hänseende i väsentliga delar till nämnda avtal. Även från formell synpunkt

företer förslaget stora likheter med berörda avtal, i synnerhet med avtalet

med Finland. Med hänsyn till särskilda förhållanden hava emellertid i

förslaget intagits några bestämmelser, vilka sakna motsvarighet i omförmälda

avtal; till dessa bestämmelser återkommer jag senare.

Det förutsattes, att i och för tillämpning av avtalet med Danmark särskilda

föreskrifter komma att meddelas på sätt skett beträffande avtalet med Tyska

riket genom en kungörelse den 31 december 1928, och såvitt angår avtalet med

Finland genom en kungörelse den 30 april 1931. Tillämpningsföreskrifterna

rörande avtalet med Danmark torde kunna erhålla en avfattning, som nära ansluter

sig till sistberörda kungörelse.

föreliggande avtalsförslag föranleder följande yttrande

Innehållet

min sida:

Artikel 1 i avtalet och punkt 1 av slutprotokollet begränsa avtalets giltighet

att närmast avse svenska och danska medborgare samt svenska och danska

juridiska personer. Av artikel 3 tredje stycket framgår, att förslaget äger tilllämpning

å sådana medborgare, även örn de ej äro bosatta eller stadigvarande

vistas i Sverige eller Danmark. I vad mån avtalet kan gälla skattskyldiga,

som ej tillhöra någon av de avtalslutande staterna, framgår av punkt 1 i slutprotokollet.

Artikel 2 i avtalet och punkterna 2—4 av slutprotokollet innehålla bestämmelser

angående de skatter, som avtalet avser.

I såväl avtalet med Tyska riket som avtalet med Finland funnos bestämmelser,

vilka av olika skäl från avtalets tillämpning undantogo viss beskattning

av kapitalinkomster. Motsvarande undantag har ej varit erforderligt i föreliggande

avtalsförslag. För den händelse s. k. kupongskatt kommer att införas

i den svenska eller den danska skattelagstiftningen, förutsätter emellertid punkt

4 i slutprotokollet, att särskild överenskommelse träffas till undvikande av

dubbelbeskattning i dylikt hänseende.

Artikel 3 i avtalet innehåller i första stycket huvudregeln, att beskattning

såväl av inkomst som förmögenhet äger rum i den stat, där den skattskyldige

är bosatt. Från denna regel meddelas undantag i artiklarna 4—7. Under huvudregeln

falla, bl. a., inkomst av tjänst och av kapital, så ock förmögenhet,

som ej består av fastighet eller är nedlagd i rörelse. Visst undantag stadgas

dock i andra stycket av punkt 6 i slutprotokollet.

från Avtalsförslagets

huvudsakliga

innehåll.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

I andra, tredje och fjärde styckena i artikel 3 samt punkt 5 av slutprotokollet

fastslås innebörden av att en skattskyldig- är bosatt i endera staten. Stadgandet

att såsom bosatt i en stat räknas den, som där har sitt egentliga bo och

hemvist, överensstämmer med svensk rätt (se anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen),

vilket jämväl torde kunna sägas örn förklaringen av begreppet

»stadigvarande bosatt». Därest svensk eller dansk medborgare icke är

bosatt eller stadigvarande vistas i någon av staterna, skall han enligt avtalet

anses såsom bosatt i den av staterna, där ban bar medborgarskap. Jämväl de i

detta sammanhang meddelade bestämmelserna örn juridiska personer kunna

utan svårighet anknytas till den svenska lagstiftningens begreppsbestämningar.

Stadgandet i första stycket av punkt 6 av slutprotokollet innebär en avvikelse

från svensk rätt så tillvida, att utdelning från danskt dödsbo fritages från

beskattning i Sverige (se 38 § 1 morn., 53 § 3 mom. och 67 § kommunalskattelagen

samt punkt 4 i anvisningarna till 38 § samma lag ävensom 2 och 3 §§

samt 25 § 2 mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt).

Enligt andra stycket av berörda punkt undantages från avtalets omedelbara

tillämpning viss förmögenhet och inkomst hänförande sig till penningfideikommiss;

genom särskilda överenskommelser skall dubbelbeskattning av sådan

lorm ogenhet och inkomst undvikas.

Artikel 4 i avtalet och punkt 7 av slutprotokollet ansluta sig till den allmänt

vedertagna principen, att skatt för inkomst av fast egendom utgår allenast i

den stat, där den fasta egendomen är belägen. Principen utsträckes jämväl till

vinster å icke yrkesmässig avyttring av fast egendom samt sådana tillbehör

till egendomen, som avyttras i samband därmed.

Inkomst av skogsavverkning å annans mark på grund av särskild upplåtelse

behandlas enligt gällande svensk rätt såsom inkomst av rörelse (27 § kommunalskattelagen)

men enligt avtalsförslaget — liksom enligt svensk-finska

avtalet — såsom inkomst av fastighet. Sistnämnda förhållande föranleder

dock i de avsedda tillämpningsföreskrifterna icke någon avvikelse från den

svenska lagstiftningens nuvarande rubricering av sådan inkomst.

Artikel 5 i avtalet och punkterna 8—13 av slutprotokollet innehålla regler

för beskattning av inkomst av rörelse, i vilken beteckning i anslutning till den

svenska lagstiftningen ingår inkomst av fritt yrke. Nämnda bestämmelser

innebära, att skatt å inkomst av rörelse utgår i den stat, inom vars område företaget

har fast driftställe. Definitionen å fast driftställe sammanfaller i huvudsak

med den bestämning därå, som givits i 61 § kommunalskattelagen. Frågan

i vad mån plats, där entreprenadarbete av större omfattning drivits, skall

anses som fast driftställe regleras genom särskilt stadgande i punkt 10 av slutprotokollet.

Föreskrifterna i andra stycket av nämnda punkt till bestämmande

av i vad mån hållandet av agent skall anses skapa fast driftställe torde ej

innebära någon avvikelse från svensk rätt.

Angånde beskattning av royalty meddelas i punkt 13 av slutprotokollet

särskilda bestämmelser.

Bestämmelsen i tredje stycket av artikel 5 örn i vad mån inkomster, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

17

uppburits från juridiska personer eller andra sammanslutningar, skola i beskattningshänseende

behandlas såsom inkomster av rörelse överensstämmer med

motsvarande bestämmelse i det svensk-finska avtalet. Den därtill anslutna

bestämmelsen i punkt 12 av slutprotokollet innehåller en uppräkning av vad

som förstås med värdepapper, som äro likartade med aktier, samt skapar möjlighet

att vid behov komplettera denna uppräkning.

Slutligen framhålles, att enligt punkt 9 av slutprotokollet bestämmelserna

örn beskattning av inkomst av rörelse skola tillämpas å vinst å icke yrkesmässig

avyttring av rörelse, del av rörelse eller föremål, som användes i rörelsen.

Artikel 6, som avser beskattning av inkomst av företag för utövande av sjöfart

och luftfart, innehåller ett av praktiska hänsyn föranlett undantag från

artikel 3 och innebär tillämpning av en princip, vilken i fråga örn inkomst av

sjöfart vunnit allmän anslutning i internationella avtal.

En specialbestämmelse angående beskattning av vissa understöd åt studenter

har intagits i punkt 14 av slutprotokollet.

Artikel 7 innehåller vissa bestämmelser angående beskattning av förmögenhet,

i huvudsaklig anslutning till motsvarande stadganden örn beskattning av

inkomst.

Artikel 8 i avtalet och punkt 15 av slutprotokollet innehålla föreskrifter angående

diplomatiska, konsulära och särskilda representanters beskattning.

Några avvikelser av betydelse från vad i svensk rätt gäller i detta ämne torde

ej därigenom föranledas.

Enligt artikel 9 förbehåller sig vardera staten rätt att vid bestämmande av

skattesatsen, såvitt angår skattskyldiga, som i staten äro enligt avtalets mening

bosatta, taga hänsyn till den inkomst eller förmögenhet, som i beskattningshänseende

är uteslutande förbehållen den andra staten.

I punkt 16 av slutprotokollet förbehålla sig staterna att träffa särskild överenskommelse

örn arvs- och gåvoskatter samt örn ömsesidigt bistånd i beskattningsåren

den.

Artiklarna 10—12 innehålla vissa kompletterande bestämmelser. Kungl.

Majit såsom högsta finansmyndighet i Sverige är icke befogad att enligt gällande

lagstiftning i allmänhet eftergiva skatt. Kungl. Maj:t synes fördenskull

böra tillerkännas rätt att till genomförande av överenskommelser mellan

de högsta finansmyndigheterna enligt förevarande avtal undanröja taxeringar,

vare sig de avse stats- eller kommunalskatter, eller i taxeringarna vidtaga

de nedsättningar eller andra ändringar, som erfordras. Sådant medgivande

har Kungl. Majit erhållit, såvitt angår tillämpningen av de mellan Sverige

och Tyska riket samt mellan Sverige och Finland ingångna avtalen.

Bestämmelserna i punkterna 17 och 18 av slutprotokollet sakna motsvarighet

i de av Sverige hittills avslutade skattetraktaterna. De innehålla föreskrifter,

vilka betingas av vissa från de svenska beskattningsprinciperna avvikande

föreskrifter i dansk skattelagstiftning särskilt angående beskattning av

personer, som flytta till eller från Danmark. Bestämmelserna äro ägnade att

förhindra uppkomsten av luckor i beskattningen vid flyttning mellan de båda

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 211 käft. (Nr 253.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Departe
ments
chefen.

avtalslutande staterna. Det förutsattes, att den förut omtalade kungörelsen

rörande förevarande avtals tillämpning så avfattas, att avgörandet av sådana

speciella frågor, som bliva en följd av de sålunda meddelade undantagsbestämmelserna,

i Sverige uteslutande skall ankomma på Kungl. Majit.

I syfte att förhindra luckor i beskattningen meddelas jämväl en föreskrift

i punkt 19 av slutprotokollet. På grund av olikheter i de båda ländernas lagstiftning

kunna nämligen — även i andra fall än som beröras av förutnämnda

bestämmelser i punkterna 17 och 18 av slutprotokollet — undantagsvis sådana

luckor uppkomma, därest avtalets eljest meddelade uppdelningsgrunder i alla

avseenden följdriktigt följas. Till förekommande därav medgiver förevarande

punkt rätt för vardera staten att i förekommande fall fordra bevis för att

dubbelbeskattning i avtalets mening föreligger.

Artiklarna 13 och 14 i avtalet innehålla bestämmelser örn avtalets ratifikation

och uppsägning samt tiden för avtalets tillämpning.

Betydelsen av internationella överenskommelser för undvikande av beskattning

av samma inkomst och förmögenhet i flera länder blir uppenbarligen större

i mån som de olika länderna tillämpa högre skattesatser. Ett fullföljande av

arbetet med åstadkommande av dylika traktater har därför, ej minst på grund

av den i många länder fortgående stegringen av skatterna, ansetts vara av

vikt. Med hänsyn till de livliga förbindelserna mellan Sverige och Danmark

måste det anses vara av stort intresse, att ett avtal mellan de båda staterna

kommer till stånd. Då det föreliggande avtalsförslaget ej föranleder erinran

från min sida, tillstyrker jag dess godkännande.

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till avtal

mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

direkta skatter, med till avtalet hörande slutprotokoll, för vilket han i det

föregående redogjort, och hemställer, under erinran, att det torde ankomma på

t. f. chefen för utrikesdepartementet att göra framställning rörande undertecknandet,

att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna berörda förslag till avtal

och protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga närvarande ledamöter instämma, behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Görloff.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25S.

19

Utdrag av protokollet ''över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 april 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Under erinran att Kungl. Majit denna dag på föredragning av chefen för

finansdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna det förslag till avtal

mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

direkta skatter jämte tillhörande slutprotokoll, varom enighet vunnits vid i

Stockholm och Köpenhamn förda förhandlingar,

hemställer t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Gyllenswärd, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, att Kungl. Maj :t

måtte bemyndiga ministern för utrikes ärendena att för Sveriges del underteckna

ett avtal i ämnet, jämte tillhörande slutprotokoll, av en mot nämnda

förslag svarande lydelse.

Till vad tillförordnade departementschefen sålunda hemställt,

däruti övriga närvarande statsrådsledamöter förena sig,

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

L. Nylander.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 maj

1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena:

Sedan Kungl. Maj :t den 29 april 1932 bemyndigat ministern för utrikes

ärendena att för Sveriges del underteckna ett avtal mellan Sverige och Danmark

för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter, med

till avtalet hörande slutprotokoll, i överensstämmelse med det förslag, Kungl.

Maj :t tidigare samma dag godkänt, har sagda avtal med tillhörande protokoll

denna dag blivit vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 29 april

1932 anfört vid anmälan inför Kungl. Majit av berörda förslag till avtal och

slutprotokoll, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån det för genomförande av

ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i ågångna taxeringar, vare

sig de avse statliga eller kommunala skatter.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans

Majit Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

321416

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattnin s. 1 i texten
  2. BevU 1932:47 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffand s. 1 i texten