Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för stödjande av produktionen av mjölk och mejeriprodukter

1932-05-13 · 51 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:255, Angående vissa åtgärder för stödjande av produktionen av mjölk och mejeriprodukter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 255.

1

Nr 255.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående vissa åtgärder för

stödjande av produktionen av mjölk och mejeriprodukter; given

Stockholms slott den 13 maj 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

^ Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 maj

1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Majit anmäla frågan örn vidtagande

av vissa åtgärder för stödjande av produktionen av mjölk och mejeriprodukter.

Först torde jag få lämna några uppgifter om ifrågavarande produk- Omfattningen

tions omfattning och betydelse för det svenska jordbruket samt örn pris- gen av mjölki,

utvecklingen å nu avsedda produkter. smör- och ost
-

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 213 hafi. (Nr 255.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

produktionen

samt prisutvecklingen

é

mjölk, smör

och ost.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Beträffande mjölkproduktionens storlek hava för tiden före världskriget

vissa beräkningar utförts av tull- och traktatkommitén. Enligt

dessa beräkningar skulle den totala mjölkproduktionen inom landet under

åren 1911—1913 hava uppgått till årligen omkring 3.3 miljoner ton.

Mjölkproduktionen har emellertid — efter en nedgång under världskriget

och åren närmast därefter — sedermera avsevärt ökats. Vid en av

lantbruksakademien, under ledning av byråchefen Ernst Höijer, åren

1924 1928 verkställd undersökning av den animaliska produktionens storlek

(lantbruksakademiens handlingar och tidskrift år 1931) har den totala

mjölkproduktionen inom landet år 1927 uppskattats till omkring 4.i miljoner

ton. För år 1930 har i en av jordbruksutredningen framlagd, av

byråchefen Höijer utarbetad statistisk översikt över det svenska jordbrukets

utveckling och läge (st. off. utr. 1931:7) den totala mjölkproduktionen

inom landet uppskattats till omkring 4.5 miljoner ton.

Mjölkproduktionens fördelning inom landet belyses av följande vid

lantbruksakademiens undersökning upprättade tabell:

Tabell över den beräknade mjölkproduktionen inom varje län år 1927.

Län

Ton

Stockholms län och stad.........

175,000

Uppsala ..............................

135,000

Södermanlands .....................

212,000

Östergötlands........................

287,000

Jönköpings...........................

182,000

Kronobergs...........................

110,000

1 OOO

Gotlands ..............................

58,000

Blekinge ..............................

81,000

Kristianstads ........................

265,000

Malmöhus ...........................

457,000

Hallands ..............................

172,000

Göteborgs och Bohus ............

108,000

Län

Ton

Älvsborgs..............................

223,000

Skaraborgs ...........................

268,000

Värmlands ..........................

175,000

^ fio nnn

Västmanlands........................

158,000

Kopparbergs ........................

128,000

Gävleborgs ...........................

132,000

Västernorrlands.....................

116,000

Jämtlands ...........................

76,000

Västerbottens........................

122,000

Norrbottens ........................

88,000

Hela riket

4,077,000

I mjölkproduktionen deltaga jordbruk av alla storleksgrader. Mjölkproduktionen

per hektar åker är väsentligt högre vid det mindre än vid

det större jordbruket såsom närmare belyses av följande vid lantbruksakademiens

undersökning upprättade tabell:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

3

Tabell Öyér medelmjölkmängden per hektar åker och år vid brukningsdelar av

olika storlek.

Storlek sgrupper

Södra och mellersta

Sverige

Norrland

Hela landet

Slättbygder

kg-

Skogsbygder

kg-

kg-

kg-

— 2 hektar.................................

2,357

1,664

2,258

2,062

2- 5 » ................................

1,453

1,236

1,301

1,315

5— 10 » ................................

1,173

1,043

1,050

1,095

10— 20 » ................................

1,078

986

936

1,038

20— 30 » .................................

990

969

829

973

30— 50 » .................................

933

966

1,050

940

50—100 » .................................

945

996

1,221

958

Över 100 » .................................

1,058

971

1,031

1,047

I medeltal

1,082

1,081

1,214

1,097

Medelmjölkmängden per ko och år stegras däremot i regel från de mindre

till de större brukningsdelarna såsom närmare belyses av följande vid

lantbruksakademiens undersökning upprättade tabell:

Tabell över medelmjölkmängden per ko och år vid brukningsdelar av olika storlek.

Storleksgr upper

Södra och mellersta

Sverige

Norrland

Hela landet

Slättbygder

kg.

Skogsbygder

kg.

kg-

kg-

— 2 hektar.................................

2,237

1,405

1,555

1,661

2- 5 » .................................

2,237

1,527

1,561

1,704

5— 10 » ................................

2,299

1,659

1,649

1,872

0

01

1

o

»—1

2,492

1,931

1,778

2,236

20— 30 » .........''........................

2.663

2,117

1,929

2,517

30— 50 » .................................

2,749

2,412

2,508

2,680

50—100 » .................................

2,990

2,605

2,689

2,905

Över 100 » .................................

3,316

2,679

2,214

3,211

I medeltal

2,627

1,777

1,645

2,176

Någon nämnvärd skillnad mellan det större och det mindre jordbruket

i avseende å medelmjölkmängden per ko och år föreligger emellertid, enligt

vad lantbruksakademiens undersökning giver vid handen, icke i fråga

örn brukningsdelar, som tillhöra kontrollföreningar.

För en beräkning av mjölkproduktionens värde kunna inköpspriserna

å den hos mejerierna invägda mjölken tagas till utgångspunkt. Då en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

uppskattning av den totala mjölkproduktionens storlek i fråga om den senaste

tiden endast blivit gjord för åren 1927 och 1930, kan en beräkning av

mjölkproduktionens värde blott göras för dessa år. Enligt mejeristatistiken

för 1927 var det genomsnittliga inköpspriset för hela riket 12.6 öre per kilogram.

Totalvärdet av mjölkproduktionen år 1927, vilken uppskattats till 4.i

miljoner ton, skulle efter detta inköpspris uppgå till i runt tal 500 miljoner

kronor. Av den producerade mjölkmängden avyttras emellertid endast viss

del av producenterna. Jordbruksutredningen uppskattade i sitt betänkande

angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens

befrämjande (st. off. utr. 1930:4) salumängden under år 1927 till

3A av totalproduktionen, eller sålunda till nära 2.5 miljoner ton. Värdet

av den mjölk, som producenterna avyttrat, skulle i enlighet härmed kunna

för år 1927 beräknas till omkring 300 miljoner kronor. För år 1930 har

den totala mjölkproduktionen inom landet uppskattats till omkring 4.5

miljoner ton. Mejeristatistiken utvisar, att det genomsnittliga inköpspriset

å den hos mejerierna invägda mjölken år 1930 utgjort 10.5 öre per

kilogram. Totalvärdet av mjölkproduktionen år 1930 skulle efter detta

inköpspris uppgå till i runt tal 470 miljoner kronor. Upptages salumängden

till 3/s av totalproduktionen, eller sålunda till 2.7 miljoner ton,

blir värdet av den utav producenterna år 1930 avyttrade mjölken enligt

angivna beräkningsgrunder omkring 280 miljoner kronor.

Beträffande smörproduktionens storlek föreligga säkra uppgifter allenast

för det smör, som framställes vid mejerierna. Produktionen av

mejerismör, vilken nedgick under världskriget och åren närmast därefter,

uppnådde år 1925 förkrigsnivån. Utvecklingen belyses av följande

tabell:

Tabell

över produktionen

av mejerismör 1913 samt 1925—1931

År

Ton

År

Ton

1913..

.................. 31,906

1928 .......

........... 41,289

1925..

................... 31,998

1929. ....

........... 47,898

1926..

................... 38,485

1930.......

........... 54,669

1927 ..

................... 42,040

1931.......

..... c:a 53,800

Produktionen av landssmör uppskattades av jordbruksutredningen i

dess nyss nämnda betänkande för vart och ett av åren 1926—1928 till

nära 22,000 ton. Uppskattas produktionen av landssmör under åren 1930

och 1931 till enahanda kvantitet, skulle den totala smörproduktionen numera

närma sig 75,000 ton.

Smörproduktionens fördelning inom landet belyses av följande från mejeristatistiken

hämtade uppgifter angående tillverkningen av mejerismör

år 1930:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Tabell över produktionen av mejerismör inom varje län år 1930.

5

Län

Kg.

Län

Kg.

Stockholms stad ..................

250,520

Göteborgs och Bohus ............

368,768

Stockholms...........................

521,495

Älvsborgs..............................

1,599,510

TT 1

948,865

2,836,724

Södermanlands .....................

t 2,295,459

Värmlands ...........................

514,551

Östergötlands........................

3,919,040

Örebro................................

1,704,953

2,028,499

1,588,340

Kronobergs...........................

1,042,910

Kopparbergs ........................

474,444

4 964,489

519,148

1,678,184

109,995

1,708,177

94,531

8,282,613

217,491

Malmöhus ...........................

11,991,270

Norrbottens...........................

69,452

Hallands ..............................

4,944,900

Hela riket

54,669,328

Under åren före världskriget uppgick smörexporten till omkring 20,000

ton örn året. Under världskrigets sista år och åren närmast därefter

sjönk emellertid smörexporten ned till en obetydlighet. Först under de

senaste åren har smörexporten åter tagit större omfattning. Under åren

1929 och 1930 överskreds förkrigsexporten ej obetydligt, men år 1931 nedgick

exporten något under förkrigsnivån. Utvecklingen belyses av följande

tabell:

Tabell över smörexporten åren 1913 och 1925—1931.

ir

Ton

År

Ton

1913...........

.......... 19,654

1928 ........

........ 17,545

1925...........

.......... 9,223

1929..........

......... 24,930

1926...........

.......... 15,129

1930.........

......... 26,674

1927 ...........

.......... 18,465

1931.........

........ 19,525.

Under de första månaderna 1932 har tendensen till nedgång i exporten

framträtt med ökad styrka såsom närmare belyses av följande tabell:

Tabell över smörexporten januari—april 1930—1932.

År Ton

1930 ............................................ 9,735

1931 ........................................... 7,553

1932 ............................................. 4,864.

Den alldeles övervägande delen av den svenska smörexporten går till

England oell Tyskland. Mindre kvantiteter exporteras emellertid till

vissa andra länder. Exportens fördelning på de olika exportländerna

belyses av följande tabell:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Tabell över smörexportens fördelning på skilda länder åren 1930 och 1931.

Land

1930

ton

1931

tou

Storbritannien ....................................

14,004

11,657

Norra Irland......................................

38

84

Irländska Fristaten ...........................

42

1

Tyska riket ......................... ..........

11,235

6,545

356

25

Danmark'' .......................................

634

163

Nederländerna ..................................

11

8

Belgien ...........................................

9

8

Frankrike ..........................................

60

685

Schweiz .............................................

286

349

Smörexportens värde uppgick under åren närmast före världskriget

till omkring 45 miljoner kronor årligen. Under åren 1927 och 1928 hade

årsexportens värde ökats till något över 54 miljoner kronor. Är 1929 steg

smörexportens värde till nära 75 miljoner kronor. Sedan sjönk emellertid

smörexportens värde år 1930, trots den ökade exporten, till något över

64 miljoner kronor, och för år 1931 har smörexportens värde preliminärt

beräknats till allenast 40.4 miljoner kronor.

Någon smörimport av nämnvärd betydelse förekommer ej numera. Importen

av smör uppgick år 1930 till 8 ton och år 1931 till 15 ton. Under

världskrigets sista år och åren närmast efter världskriget importerades

däremot ej obetydliga mängder smör.

Vad beträffar ost uppgick tillverkningen vid mejerierna år 1929 enligt

mejeristatistiken till 28,153 ton. Värdet av denna kvantitet har i statistiken

upptagits till 37 miljoner kronor. Exporten av ost uppgick år

1929 till 119 ton, och importen av ost samma år utgjorde 641 ton. År 1930

utgjorde enligt statistiken osttillverkningen vid mejerierna 25,358 ton,

värdet av denna kvantitet 30 miljoner kronor, exporten av ost 250 ton och

importen av ost 668 ton.

Prisutvecklingen å smöret kan ganska noggrant belysas med hjälp

av tillgängliga statistiska uppgifter och vissa prisnoteringar. Upplysningar

beträffande partihandelspriserna kunna hämtas från mejeristatistiken,

smörprisstatistiken och handelsstatistiken samt från »Svensk

smörnotering i Malmö». Uppgifter angående minuthandelspriser

na kunna erhållas från socialstyrelsens noteringar av minuthandelspriserna

å vissa livsmedel. I mejeristatistiken, som föres av statistiska

centralbyrån, lämnas uppgift å de av mejerierna i medeltal per

år och län samt för hela riket uppnådda smörpriserna. Vid bedömandet

av dessa priser är att beakta, att de äro medelpriser för allt av mejerierna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

7

försålt smör samt att de sålunda visserligen i huvudsak gälla partihandeln

men även i viss ej närmare redovisad omfattning avse minuthandelsförsäljningar

och försäljningar av mindre partier till detaljhandlare.

Smörprisstatistiken, som föres av lantbruksstyrelsen, grundas på

veckorapporter till styrelsen från ett antal mejerier rörande partipriset

å smör fritt mejeriets järnvägsstation. Handelsstatistiken, som

föres av kommerskollegium, angiver smörets värde fob exporthamn enligt

varuhavarnas deklarationer. I handelsstatistiken redovisas särskilt

för sig runmärkt smör och »annat» smör. »Svensk smörnotering

i Malm ö» är en veckonotering, som ligger till grund för exportörernas

betalning av det utav deni för export inköpta smöret. Smör, som av producenterna

säljes för export, kommer regelmässigt exportörerna till handa

följande veckodagar: lördag samt däpå följande måndag, tisdag och onsdag.

Exportörernas försäljningar till de utländska köparna äro i regel

i samtliga fall avslutade senast under onsdagen. På torsdagen sättes i

regel noteringen, som då avser det under veckan från och med närmast

föregående torsdag i genomsnitt erhållna försäljningspriset fritt

exporthamn med avdrag för exportörernas omkostnader och försäljningsvinst

samt ytterligare visst belopp för utbetalande till mejerierna av s.

k. överpris. Mejerierna erhålla nämligen för exportsmöret betalning efter

det noterade priset med tillägg av visst belopp, det s. k. överpriset, som

för skilda fall utgår med något olika belopp. Överpriset utgjorde enligt

smörprisstatistiken för hela landet år 1930 i genomsnitt 3.8 öre per kilogram

och år 1931 i genomsnitt 4.5 öre per kilogram. Noteringen sättes på

grundval av uppgifter från smörexportföreningar och smörhandlare.

Socialstyrelsens noteringar av minutliandelspriserna

å vissa livsmedel äro grundade på prisuppgifter från 49 städer

och stadsliknande samhällen (44 orter för åren 1913—1919). Noteringarna

sättas för varje vecka dels för de olika orterna och dels i medeltal för

hela riket. Smör upptages med särskild notering för bords- eller mejerismör

och särskild notering för mat- eller landssmör.

Även prisutvecklingen å mjölk och ost kan i viss mån belysas genom det

nu berörda materialet. Mejeristatistiken redovisar de av mejerierna betalade

medelpriserna per kilogram invägd mjölk för varje län och för

hela riket. I socialstyrelsens nyssberörda noteringar redovisas minutliandelspriserna

å oskummad och separerad mjölk var för sig. Angående

osten lämnas i mejeristatistiken redovisning för de av mejerierna i medeltal

uppnådda priserna å vissa kvaliteter av ost, bland annat helfet ost, för

varje län och för hela riket, och nied dessa priser kunna lämpligen jämföras

socialstyrelsens noteringar för helfet okryddad ost.

Inom jordbruksdepartementet hava för belysning av prisutvecklingen å

mjölk, smör och ost på grundvalen av angivna statistiska material och

prisnoteringar upprättats följande tabeller:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Tabell över mjölk-, smör- och ostpriserna 1913 samt 1925—1931 i medeltal per år.

Öre per kg. 1

År

M

jälk

S m

r

0

s t

Mejeri-

statis-

tiken

Socialstyrel- sens note- ringar

(oskummad

mjölk)

minutpris

»Svensk

smör-

notering»

Smör-

pris-

statis-

tiken

Mejeri-

statis-

tiken

Handels-

statis-

tiken

(run-

märkt

smör)

Socialstyrel- sens note- ringar

(mejerismör)

minutpris

Mejeri-

statis-

tiken

(helfet

ost)

Socialstyrel- sens note- ringar (hel- fet okryddad

ost)

minutpris

1913......

8.8

14

213

212

213

212

236

117

164

1925......

14.5

24

319

336

333

336

384

161

266

1926......

12.9

22

277

2 287

292

290

337

154

248

1927......

12.6

21

281

3291

292

294

339

156

236

1928......

13.2

22

294

305

307

308

351

163

237

1929.....

12.6

22

287

292

294

301

339

144

231

1930......

10.5

21

228

232

236

242

284

120

195

1931......

—

21

196

200

—

207

255

—

190

1 Minutpriserna å mjölk i öre per liter.

3 Enligt en av jordbruksutredningen verkställd korrigering med hänsyn till smörprisstatistikens

oiullständighet under dessa år (betänkande 1930:4, sid. 30 tab. 13).

Tabell över smörpriserna januari 1930—april 1932 i medeltal per månad.

Öre per kg.

Månad

»Svensk

smör-

notering»

Smörpris-

statis-

tiken

[Socialstyrel- sens note- ringar

(mejerismör)

minutpris

Månad

»Svensk

smör-

notering»

Smörpris-

statis-

tiken

Socialstyrel- sens note- ringar

(mejerismör)

minutpris

1930.

1931.

Januari ......

261

264

323

Mars ........

202

208

265

Februari •. •

258

262

313

April .........

189

196

253

Mars .........

230

237

293

Maj............

183

187

243

April .........

209

213

270

Juni .........

180

185

243

Maj............

204

208

264

Juli............

179

183

238

Juni .........

220

224

270

Augusti......

190

195

245

Juli............

242

246

286

September...

193

197

253

Augusti ......

228

233

288

Oktober......

190

194

248

September...

226

230

287

November...

201

206

257

Oktober......

222

226

275

December ...

213

219

268

N o vember.. •

206

210

271

1932.

December ...

218

222

270

Januari .......

180

184

243

1931.

Februari ...

209

214

257

Januari......

206

207

266

Mars .........

171

176

236

Februari ...

225

230

275

April .........

177

182

235

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 255.

9

Tabell över veckonoteringarna å smör i parti- och minuthandeln

januari—april 1932.

Öre per kg.

Socialstyrelsens noteringar

(mejerismör)

Medeltal för 49 orter

Minntpris

»Svensk smörnotering:

Partipris

Notering

Notering

Vecka

Vecka

ji- 6/*

''/s—

Inom Sveriges allmänna lantbrukssällskap hava för tiden från och med

första kvartalet 1926 till och med första kvartalet 1932 utförts vissa beräkningar

angående värdet av mjölk, som kommit till användning för

tillverkning av smör. Beräkningarna gälla försäljningsvärdet, inköpsvärdet

fritt mejeri och nettovärdet hos jordbrukaren, allt räknat per kilogram

mjölk. Försäljningsvärdet motsvarar summan av mjölkens

smörvärde och mjölkens skum- och kärnmjölksvärde. Smörvärdet har beräknats

på grundvalen av normalt smörutbyte ur mjölk med 3.5 procent

fetthalt samt uppnått pris enligt smörprisstatistiken. Skum- och kärnmjölken

har värdesatts efter dess värde för utfodring jämfört med medelpriset

för vissa fodermedel, som användas vid svingödning. Inköpsvärdet

fritt mejeri har erhållits genom att från försäljningsvärdet avdraga

mejeriernas driftkostnader (utom kostnaderna för mjölkens transport

från jordbrukaren till mejeriet). Nettovärdet hos jordbrukaren

har beräknats sålunda, att från inköpsvärdet fritt mejeri avdragits kostnaden

för mjölkens transport från jordbrukaren till mejeriet. Resultatet

av beräkningarna framgår av följande tabell:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tullsatserna

å smör och

ost.

■10 Kungl. May.ts proposition Nr 255.

Tabell över mjölkens värde vid smörtillverkning första kvartalet 1926—

första kvartalet 1932.

_ Öre per kg. mjölk.

År

och

qvartal

Försälj-

nings-

värde

Inköps-

värde

fritt

mejeri

Netto- värde hos

jord- brukaren

År och kvartal

Försälj-

nings-

värde

Inköps-

värde

fritt

mejeri

Netto- värde hos

jord- brukaren

1926,

l:a kvartalet

14.5

13.6

12.9

1930, lia kvartalet

12.3

11.5

10.9

2:a

*

13.s

12.9

12.2

2:a v

10.5

9.7

9.1

3:e

»

13.8

12.9

12.2

3:e »

11.5

10.7

10.1

4:e

13.9

13.0

12.3

4:e »

10.5

9.7

9.1

1927,

l:a

»

14.2

13.4

12.7

1931, l:a »

10.8

9.5

9.0

2:a

13.8

12.5

11.8

2:a »

9.3

8.5

8.0

3:e

>

14.3

13.5

12.8

3:e »

9.4

8.6

8.1

4:e

»

15.4

14.6

13.9

4:e »

10.0

9.2

8.7

1928,

lia

>

15.0

14.2

13.5

1932, l:a »

9.4

8.6

8.1

2:a

T>

14.6

13.8

13.1

Arsmedeltal

3:e

»

15.0

14.2

13.5

1926 ...............

14.0

13.1

12.4

4:e

»

15.8

15.0

14.8

1927..............

14.3

13.5

12.8

1929,

l:a

»

14.9

14.1

13.5

1928 ...............

15.1

14.3

13.6

2:a

»

13.6

12.8

12.2

1929 ...............

14.4

13.5

12.9

3:e

14.3

13.5

12.9

1930...............

11.2

10.4

9.8

4:e

»

14.5

13.7

13.1

1931...............

9.8

9.0

8.5

Såsom tabellerna utvisa Ilar partipriset å smör numera nedgått under

förkrigsnivån och minuthandelspriset å smör är nu lika med förkrigspriset.

Motsvarande förhållanden föreligga med avseende å parti- och

minuthändelspriserna å ost. Även de av mejerierna i genomsnitt betalade

priserna för mjölken torde numera hava gått ned till förkrigsnivån.

Minuthandelspriset å mjölken ligger däremot alltjämt över förkrigsnivan,

och skillnaden mellan nuvarande pris och förkrigspriset är

härutinnan fortfarande betydande. De producenter, som ej försälja konsumtionsmjölk

direkt till konsumenten, torde emellertid hava fått vidkännas

en nedsättning av sina försäljningspriser, som står i visst förhållande

till nedgången av smörpriset. Minuthandelspriset har sålunda visserligen

tillsvidare kunnat uppehållas, men leverantörspriset för mjölk avsedd

till direkt konsumtion torde hava i viss utsträckning undergått reducering.

Tullsatsen å smör och ost utgör sedan lång tid tillbaka 20 kronor per

100 kilogram. I det vid handelsavtalet med Finland av den 14 december

1927 fogade slutprotokollet har Sverige förbundit sig att under avtalets

giltighetstid icke företaga sådan ändring i tullsatsen å ost, att därigenom

en höjning skulle drabba från Finland härrörande emmenthalost.

Enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255. XI

tulltaxa skall å dessertost utgå en tilläggstull av 30 kronor för 100 kilogram.

Beträffande i utlandet vidtagna handelspolitiska åtgärder,

sorn beröra smörexporten från Sverige, torde jag få i korthet erinra örn

följande.

Importen av smör till Storbritannien och Norra Irland, som

förut varit tullfri, är numera underkastad den allmänna 10-procentiga

värdefull, som gällt från och med den 1 mars 1932. Denna tull utgår emellertid

tillsvidare icke för varor, som införas från stater, vilka tillhöra det

brittiska imperiet, och träffar sålunda icke smör, som införes från Australien,

Nya Zeeland och Canada.

I Tyskland höjdes i november 1930 införseltullen å smör från förutvarande

27.50 till 50 riksmark per 100 kilogram. I januari 1932 vidtogos

ytterligare tullhöjningar. För länder i mestgynnadnationsställning höjdes

smörtullen till 100 riksmark per 100 kilogram för införsel, som

överstege en i tysk-finska handelsavtalet bunden tullkontingent av 5,000

ton per år. Samtidigt belädes smörimporten från länder med deprecierad

valuta, däribland Sverige, med en särskild tilläggsavgift av 36 riksmark

per 100 kilogram. Genom överenskommelse mellan Tyskland och Finland

uppdelades sedermera nämnda årskontingent från och med den 1

mars 1932 i månadskontingenter örn högst 500 ton. För smör, som från

Sverige införes till Tyskland, utgår sålunda numera en införselavgift av

86 riksmark per 100 kilogram, i den mån årsexporten, uppdelad å månadskontingenter

örn högst 500 ton, icke överstiger 5,000 ton, samt för överskjutande

införsel med 136 riksmark per 100 kilogram.

Å smör utgår i Norge en införseltull av 37.5 öre per kilogram. I januari

1932 har härtill kommit ett provisoriskt tillägg av 20 procent, varför

tullen numera utgör 45 öre per kilogram. Tillägget har generell karaktär

och drabbar jämväl övriga importvaror.

I Schweiz har införseltullen å smör under loppet av de senaste åren

upprepade gånger blivit höjd, senast i december 1931 från 120 till 180

schweiziska francs per 100 kilogram. Den har sedermera för kortare tid

varit provisoriskt nedsatt till 150 francs men utgår sedan den 19 mars

1932 ånyo med 180 francs per 100 kilogram. Sedan den 1 april 1932 fordras

dessutom för import av visst smör särskilt införseltillstånd.

Införseltullen å smör höjdes i Frankrike i juni 1930 från 100 till

200 francs per 100 kilogram. Under senare delen av 1931 genomfördes i

Frankrike kontingentering av smörimporten, varvid man utgick ifrån

en viss nedskärning (till omkring 40 å 60 procent) av medeltalet för

importen under perioden 1927/1931. Då export av smör från Sverige

till Frankrike i stort sett endast förekommit under åren 1930 och 1931,

var angivna beräkningsgrund särskilt ofördelaktig för den svenska exporten.

För första kvartalet 1932 fastställdes en allmän importkontingent

av 1,200 ton, varvid ingen särskild specialkontingent tilldelades Sve
-

Handelspolitiska

åtgärder

i utlandet,

som

beröra smörexporten

från

Sverige,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

rige. Den allmänna kontingenten för första kvartalet 1932 utökades sedermera

i två repriser, så att den kom att uppgå till sammanlagt 3,600

ton. För Sverige lämnades efter upprepade framställningar licenser för

införsel av sammanlagt omkring 51 ton. För andra kvartalet 1932 har

fastställts en allmän kontingent av 1,600 ton, som emellertid senare höjts

till 2,800 ton.

Kontingentering av smörimporten i syfte att nedbringa densamma har

genomförts även i Belgien genom en förordning, som trädde i kraft den

26 april 1932, samt i Nederländerna från och med den 1 april 1932.

Vissa i utlandet

vidtagna

produktionsstödjande

åtgärder.

Angående vissa i utlandet vidtagna produktionsstödjande åtgärder

torde jag få nämna följande.

I Norge har genom särskild lagstiftning av 1930 och 1931 heretts möjlighet

till uttagande under vissa förutsättningar av dels en omsättningsavgift

å mjölk för erhållande av medel till främjande av jordbrukarnas

kooperativa verksamhet å mjölkproduktionens och mejerihanteringens

område, dels ock en utjämningsavgift å konsumtionsmjölk för utjämnande

av prisskillnaden för producenterna mellan denna mjölk och mjölk,

som användes för tillverkning av smör och ost. Omsättningsavgift kan

av konungen fastställas för hela riket för ett år i sänder efter framställning

av ett särskilt råd, i vilket sitta representanter för vissa producent-

och konsumentorganisationer m. fl. Rådet äger jämväl bestämma

över de genom omsättningsavgifterna influtna medlens användning.

Utjämningsavgift kan efter medgivande av konungen eller den, som

han därtill bemyndigar, uttagas å all konsumtionsmjölk i distrikt, där

en sammanslutning av producenter, som representerar den övervägande

delen av mjölkomsättningen, beslutat att av sina egna medlemmar uttaga

sådan avgift. Med stöd av denna lagstiftning har konungen förordnat om

uttagande av en omsättningsavgift under tiden från och med den 1 mars

1931 till och med den 29 februari 1932 å 0.2 öre samt under tiden från och

med den 1 mars 1932 till och med den 28 februari 1933 å O.25 öre, allt per kilogram

ko- och getmjölk. Medgivande till uttågande av utjämningsavgift

har i ett flertal fall lämnats av jordbruksdepartementet enligt bemyndigande

av konungen. Utjämningsavgiftens storlek bestämmes enligt av

jordbruksdepartementet utfärdade föreskrifter av förut nämnda råd särskilt

för varje sammanslutning, som av jordbruksdepartementet erhållit

medgivande att uttaga sådan avgift.

I Österrike har genom en lag av 1931 förordnats örn uppläggande av

en särskild prisutjämningsfond genom uttagande av en utjämningsavgift

å viss mjölk. Från fonden skall bidrag utlämnas för ernående av en utjämning

av prisskillnaden för producenterna dels mellan konsumtionsmjölk,

som avsättes å vissa mera betydande konsumtionsorter, och mjölk,

som kommer till användning för tillverkning av smör och ost, dels ock

mellan konsumtionsmjölk, som vinner avsättning å berörda mera betydande

konsumtionsorter, och konsumtionsmjölk, som icke levereras till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

13

sådan ort eller visserligen dit levereras men där ej kan erhålla avsättning

för direkt konsumtion. Fonden förvaltas av en särskild kommission, i

vilken sitta företrädare för jordbrukets huvudorganisationer, handels-,

hantverks- och industriorganisationer samt arbetarorganisationer.

I Schweiz, som genom import fyller en avsevärd del av sitt behov

av smör, hava nyligen genomgripande åtgärder vidtagits för åstadkommande

av en ökad produktion av smör inom landet. För import av smör

(färskt smör, hordssmör, färskt och saltat) erfordras sedan den 1 april 1932

särskilt införseltillstånd. Införseltillstånd skall framför allt lämnas en i

sammanhang med stödaktionen inrättad smörcentral, i vilken ingå sammanslutningar

av smörimportörer m. fl. Smörcentralen skall draga försorg

örn landets förseende med smör till möjligast stabila priser genom att till

pris, som folkhushållningsdepartementet fastställer, uppköpa inhemskt

smör, handhava den huvudsakliga smörimporten samt sedermera försälja

allt detta smör inom landet. Import av smör kan medgivas även firmor,

som icke önska ingå i smörcentralen, men de firmor, vilka sålunda erhålla

införseltillstånd, äro skyldiga att i förhållande till de av dem införda kvantiteterna

lämna sitt biträde för smörregleringens genomförande. Smöreentralen

skall vid sina försäljningar inom landet tillämpa priser, som

fastställas av folkhushållningsdepartementet. Genom att sistnämnda priser

fastställas till något högre belopp än som betingas av världsmarknadspriserna

med tillägg av tullen giver försäljningen av importsmöret

ett överskott, som medgiver ett förhöjt inköpspris för det inom landet

producerade smöret. — Genom direkta subventioner söker man i Schweiz

hålla mjölkpriset uppe på en nivå av ungefär 19 centimes per kilogram.

I Nederländerna har nyligen framlagts ett förslag till lag örn provisoriska

åtgärder till stöd för mjölkproduktionen. Den föreslagna lagen

innefattar i främsta rummet bemyndigande för regeringen att upptaga

vissa avgifter för rätt till transport, försäljning m. m. av mejeriprodukter.

Av medel, som sålunda erhållas, skola till producenter av mjölk,

vilken förarbetats till mejeriprodukter, utbetalas de tilläggsbelopp, som

erfordras för att dessa producenter skola komma i åtnjutande av vissa

fastställda normalpris.

För möjliggörande av en bättre organisation av försäljningen av jordbrukets

produkter än som på frivillighetens väg synes kunna uppnås

har i England år 1931 utfärdats en lag örn tvångsanslutning under

vissa förutsättningar till gemensamma regleringsplaner för försäljningens

genomförande. I och för reglering av avsättningen av ifrågakommande

jordbruksprodukt skall för jordbruksministern av vederbörande

producenter kunna framläggas en plan, som jordbruksministern under de

förutsättningar lagen angiver äger fastställa till efterrättelse. Regleringsplanen

skall föreläggas parlamentet, och dess bifall till planen erfordras

för att densamma skall kunna erhålla stadfästelse av jordbruksministern.

Innan planen sedermera träder i funktion, skall emellertid omröstning

därom verkställas bland de producenter, som anslutit sig till planen och

för vilka ett särskilt registreringsförfarande skall anordnas. För pia
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Mejeri
hanteringens
organisation.

Statsanslag

för organisationsarbete.

Sveriges allmänna

lantbrukssällskaps

mejerisektions

verksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

nélis sättande i verket fordras en majoritet av V» av antalet röstande, oell

denna majoritet måste därjämte representera minst 2/s av hela den reglerade

produktionen. Regleringsplanen kan omfatta hela Storbritannien

eller viss del därav. Sedan regleringsplan trätt i kraft, får försäljning

av reglerad produkt icke ske av annan producent än den, som antingen

registrerats eller på grund av särskilda orsaker fritagits från registreringsskyldighet.

Regleringens genomförande skall ombesörjas av en

styrelse, som de registrerade producenterna äga utse. Regleringen kan

sträcka sig mer eller mindre långt. Den kan sålunda innebära, att uppköp

och försäljning av den reglerade produkten skall ske genom styrelsen.

Men den kan även innebära allenast, att styrelsen skall utöva viss

ledning för avsättningens verkställande. Även den mellanformen är förutsatt,

att styrelsen huvudsakligen skall söka leda avsättningen men direkt

ombesörja försäljningen av eventuellt marknadsöverskott.

Jag torde härefter få lämna en kortfattad redogörelse för det arbete,

som i Sverige under de senaste åren med stöd av statsmedel bedrivits för

förbättrande av de organisatoriska och merkantila förhållandena å mejerihanteringens

område, samt för de därvid vunna resultaten.

Vid 1930 års riksdag beviljades, i sammanhang med behandlingen av

en utav Kungl. Majit framlagd proposition angående vissa åtgärder för

mejerihanteringens och smörexportens befrämjande, på grund av vissa

i ämnet väckta motioner (prop. nr 266; motionerna 1:328, 11:531, 11:537;

R. skr. nr 377) ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor att av Kungl.

Majit disponeras såsom bidrag för vidtagande av åtgärder, ägnade att

verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt

hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med

smör. Av 1931 års riksdag (prop. nr 138; R. skr. nr 211) anvisades sedermera

för åtgärder till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt

och merkantilt hänseende ytterligare ett extra reservationsanslag av

150,000 kronor.

Från nämnda anslag hava för de därmed avsedda ändamålen hittills

utanordnats sammanlagt 229,400 kronor. Av detta belopp hava 216,900 kronor

ställts till förfogande för Sveriges allmänna lantbrukssällskap och

12,500 kronor tilldelats Kopparbergs läns hushållningssällskap, inom vars

förvaltningsområde organisationsarbetet redan tidigare tagit sin början. A

anslagen återstår sålunda ännu ett odisponerat belopp av 120,600 kronor.

Lantbrukssällskapet har med stöd av de till sällskapets förfogande ställda

medlen genom sin mejerisektion arbetat på åstadkommande av en ökad

anslutning till redan förefintliga mejeriföreningar och bildande av nya

mejeriföreningar, där andelsmejerier saknats men behov därav förelegat,

på ersättande av otidsenliga mejerier med moderna sådana och samman*-:

slagning av mindre, närliggande mejerier till större företag samt på uppbyggande

av sammanslutningar mellan mejerier inom större områden.

För organisationsarbetet hava inom de olika hushållningssällskapens för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

v al timi gs om råd eu tillsatts organisationskommittéer, oell för upplysningsoch

oi^anisationsarbetet i orterna hava anställts organisatörer, för vilka

instruktionskurser givits. Särskilda samarbetskommittéer hava dessutom

blivit tillsatta för de områden, vilka åro intresserade i försäljningen på

Stockholm oell Göteborg.

Beträffande de av lantbrukssällskapets mejerisektion uppställda riktlinjerna

för organisationsarbetets närmare genomförande torde följande

böra anmärkas. Mejerisektionen bildades den 19 mars 1930, oell i september

samma år lastställde sektionens representantskap en plan för organisationsarbetet.

Denna bringades till offentligheten genom en av trycket

utgiven publikation under titeln »Grundlinjer för den svenska mejerihanteringens

organisation» (Sveriges allmänna lantbrukssällskaps skrifter

nr 38; mejerisektionens utredningar nr 1). Organisationsplanen byggde

på andelsprincipen och såsom syftemål för organisationsarbetet angavs

i planen vinnande av rationalisering av såväl den egentliga mejeridriften

som försäljningen av mjölk oell mejeriprodukter. Grundvalen för mejeriorganisationen

skulle enligt planen utgöras av lokala mejeriföreningar.

För åstadkommande av ett organisatoriskt samarbete mellan mejeriföretagen

skulle dessa distriktvis sammanföras i särskilda mejerisammanslutningar.

Mejeriföreningarna skulle bilda grunden för mejerisammanslutningarna,

men i desamma skulle, där så befunnes lämpligt, även andra

mejeriföretag kunna upptagas. Mejerisammanslutningarna skulle ske antingen

sålunda, att samtliga mejerier inom distriktet sammanfördes till

en enda ekonomisk förening (mejerifusion), eller också på så sätt, att mejerierna

inom distriktet bibehölles såsom driftsekonomiska enheter men

sammanslöte sig för försäljningen av sina produkter oell inköpen av driftsförnödenheter

(mejeriförbund). Den förra organisationsformen skulle

innebära såväl driftsekonomisk som kommersiell centralisering, under

det att den senare organisationsformen allenast skulle innefatta kommersiell

centralisering. Mejerifusionerna och mejeriförbunden skulle sammanföras

i en ideell riksorganisation för mejerihanteringen, där de ledande

krafterna på området kunde samlas, organisationsarbetet utformas

och denna föreningsrörelses allmänna intressen befrämjas och tillvaratagas.

Denna plan har under organisationsarbetet i huvudsakliga delar länt

till efterföljd. I ett väsentligt avseende har emellertid avvikelse skett

från planen. Det har nämligen befunnits lämpligare, att desi tilltänkta

riksorganisationen erhåller formen av en ekonomisk förening. I enlighet

med den ändrade uppfattning om riksorganisationens uppgift, som

härvid varit bestämmande, har inom mejerisektionen utarbetats ett förslag

till stadgar för »Sveriges Mejeriers Riksförbund, förening u. p. a.».

Riksförbundets ändamål angives i stadgeförslaget vara att främja medlemmarnas

ekonomiska intressen genom att i den utsträckning, som erfordras,

försälja medlemmarnas mjölk och mejeriprodukter och förmedla

inköp av för mejeridriften erforderliga förnödenheter ävensom att idka

annan därmed förenlig verksamhet. Riksförbundet skall därjämte, bland

annat, ordna samarbete och genomföra erforderlig prisutjämning medlemmarna

emellan samt söka åstadkomma kontingentering och begränsning

av osttillverkningen till förebyggande av överproduktion å ost.

Riksförbundet skall vara medlem av lantbrukssällskapet. Till medlemmar

i riksförbundet skola kunna antagas mejeriförbund oell större mejerifusioner.

Riksförbundets styrelse skall bestå av sju ledamöter med

sju personliga, suppleanter för dessa. Lantbrukssällskapets direktör skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Förefintliga

mejerisam
manslut
ningar.

vara självskriven ledamot av styrelsen, därest lian jämlikt lagen örn ekonomiska

föreningar är behörig därtill. Till stöd för styrelsen vid dess

handhavande av riksförbundets angelägenheter och för att lämna tillfälle

åt anslutna organisationers ledning att taga del i viktiga ärendens beredning

skall vid styrelsens sida finnas ett förvaltningsråd. Förvaltningsrådet

skall bestå av en ledamot från varje medlem i riksförbundet och

skall kallas till sammanträde, när styrelsen så finner behövligt. Medlem

av riksförbundet skall deltaga i förbundet med en insats för varje under

det senaste verksamhetsåret hos medlemmen och till denne anslutna företag

invägt fullt antal miljoner kilogram mjölk och till mjölk omräknad

grädde. Varje insats skall lyda å 50 kronor, varav 20 kronor skall erläggas

kontant vid inträdet och återstoden med 10 "kronor årligen under tre

år. För att göra det möjligt för riksförbundet att förverkliga sin uppgift

skall medlem av riksförbundet vara skyldig, bland annat, att till

riksförbundet erlägga den årsavgift, som av förbundsstämman beslutas

och som må bestämmas till högst 15 öre per 1,000 kilogram under närmast

föregående verksamhetsår av medlemmen och till denne anslutna

företag invägd oskummad mjölk och mot invägd grädde svarande oskummad

mjölk; att till riksförbundet efter förbundsstämmans beslut överlåta

försäljningen av det smör samt den konsumtionsmjölk och grädde,

som icke avsättes inom medlemmens eget av riksförbundets styrelse fastställda

verksamhetsområde; att deltaga i den kontingentering av osttillverkningen,

som riksförbundets styrelse efter förvaltningsrådets hörande

må fastställa för olika områden inom landet, och ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter rörande ostproduktionens begränsning, som riksförbundets

styrelse på grundval av lager- oell försäljningsstatistik meddelar

till förebyggande av överproduktion; samt att ställa sig till efterrättelse

förbundsstämmans beslut örn erläggande till riksförbundet av prisutjämningsbidrag

å all av medlemmen och till denne anslutna företag

invägd oskummad mjölk och mot invägd grädde svarande oskummad

mjölk, vilken avgift dock ej får överstiga 0.4 öre per kilogram sålunda

beräknad mjölk men som må för huvudsakligen i Norrland utom Gästrikland

verksamma medlemmar kunna bestämmas till lägre belopp än

för övriga medlemmar.

De förberedande arbetena med riksförbundet hava fortskridit så långt,

att konstituerande sammanträde med förbundet är utsatt att hållas den

18 innevarande månad.

Beträffande nu förefintliga mejerisammanslutningar och anslutningen

till dessa får jag hänvisa till en på grundvalen av uppgifter från lantbrukssällskapet

upprättad tabell, vilken torde få såsom bilaga fogas till

detta protokoll. Av denna tabell och vissa från lantbrukssällskapet i anslutning

till tabellen till mig lämnade upplysningar framgår huvudsakligen

följande.

Vid igångsättandet av mejerisektionens organisationsarbete funnos

allenast tre större mejerisammanslutningar, nämligen Mjölkcentralen,

Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a., i Stockholm, Örebroortens

mejeriförening i örebro och Norrbottens läns producentförening i Luleå.

I södra delen av Västerbottens län fanns vidare ett i aktiebolagsformen

uppbyggt mejeriföretag benämnt Umeå mejeriaktiebolag. Utom de egentliga

exportföreningarna funnos därjämte två mejeriföreningar, som omhänderhade

försäljningen av de anslutna mejeriernas produkter, näm
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

17

ligen Jämtlands förenade mejerier oell Gotlands smör- och äggexportförening.

Sedermera hava emellertid ett flertal nya mejerisammanslutningar

tillkommit. Mejeriförbund hava bildats i sydöstra, nordöstra och nordvästra

Skåne. Inom Kalmar län hava bildats två mejeriförbund, av vilka

det ena omfattar södra delen av länet och det andra två härader inom

den norra delen av länet. Mejeriförbund hava vidare bildats för Blekinge

län, för Göteborgs leveransområde i vidsträckt mening, omfattande Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs och Hallands län, samt för mellersta Norrlands

kustland. I Kopparbergs län har bildats en sammanslutning av

mejerier, kallad Dalarnas mejeriförening u. p. a., som skall med äganderätt

övertaga de till föreningen anslutna mejerierna. Förarbeten äro vidtagna

för bildande av en mejerifusion mellan de mejerier, som för närvarande

äro anslutna till Gävleortens mjölkleverantörsförening, och vissa

andra mejerier. Umeå mejeriaktiebolag har utvidgats vid början av år

1932. För Stockholms leveransområde har utarbetats en särskild organisationsplan,

enligt vilken de till Mjölkcentralen icke anslutna mejerierna

skola sammanföras i länsförbund, som sedan skola samarbeta med Mjölkcentralen

för avsättningens ordnande. Sådant länsförbund har redan bildats

i Östergötlands län, och arbetet med bildande av länsförbund i de

andra län, som här komma i fråga, pågår för närvarande. De områden,

inom vilka några större mejerisammanslutningar ännu icke kommit till

stånd, äro sydvästra Skåne, Jönköpings och Värmlands län samt Kronobergs

och Skaraborgs län ävensom norra delen av Västerbottens län. Inom

samtliga dessa områden pågår emellertid organisationsarbetet.

Enligt den uppgjorda tabellen över mejerisammanslutningarna äro inom

de områden, som dessa omfatta, av förefintliga 847 mejerier med en invägd

årlig mjölkmängd av 1,474,718 ton till sammanslutningarna anslutna 467 mejerier

med en årlig mjölkmängd av 1,084,146 ton. Den anslutna mjölkmängden

utgör enligt tabellen sålunda 73.5 procent av den totala invägda

årliga mjölkmängden inom ifrågavarande områden. För hela riket uppgick

enligt mejeristatistiken för 1930 antalet mejerier till 1,600 och den

vid dessa mejerier invägda mjölken till 2,047,637 ton. Den vid de till sammanslutningarna

anslutna mejerierna invägda mjölken motsvarar 52.9 procent

av den totala invägningen, örn angivna siffror läggas till grund för

jämförelsen.

Under den senare tiden hava till jordbruksdepartementet från enskilda Inkomna

jordbrukare och olika jordbrukarorganisationer samt möten med jordbru- framstänka

re m. fl. inkommit ett flertal framställningar, i vilka jordbruksnärin- n,n9argens

nuvarande svårigheter berörts och uppmärksamheten fästs vid det

svåra läget på den animaliska produktionens område. Framställningarna

hava utmynnat i önskemål örn vidtagande av åtgärder för åstadkommande

av bättre villkor för de inom jordbruksnäringen sysselsatta befolkningsgrupperna.

Av de sålunda gjorda framställningarna förtjäna vissa från Sveriges Sveriges aiiallmänna

lantbrukssällskap inkomna ett särskilt beaktande, då däri fram- *«”*''

lagts utformade förslag till vissa åtgärder. Dessa förslag äro uppgjorda ™

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 213 hafi. (Nr 255.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

på grundvalen av utredningar, som verkställts av lantbrukssällskapets mejerisektion

och av sektionen framlagts i särskilda vid lantbrukssällskapets

framställningar fogade promemorior.

Mejerisektionen har beträffande jordbrukets ekonomiska läge

anfört, bland annat, följande:

Jordbrukets allt svårare avsättningsförhållanden och det starkt försämrade

konjunkturläget vore ägnade att ingiva allvarliga bekymmer för

framtiden. Prisfallet å jordbrukets produkter hade varit långt starkare

än prisfallet å dess produktionsmedel, och prisnivån hade därigenom försämrats

på ett för jordbruket synnerligen ogynnsamt sätt. Redan femårsperioden

1924/1925—1928/1929 hade karakteriserats av en mycket låg

prisindex för jordbrukets produkter jämfört med dess produktionsmedel.

Sedermera hade emellertid denna försämring av prisnivån blivit allt kraftigare.

Under det att för spannmålens vidkommande det största prisfallet

inträffat redan 1928/1929, hade prisfallet å animaliska produkter varit

starkast under år 1931. I slutet av sistnämnda år hade priserna å så

gott som samtliga jordbruksprodukter kommit ned till förkrigsnivån eller

lägre, medan samtliga produktionsmedel med undantag för konstgödsel

alltjämt legat betydligt högre. Särskilt skarpt framstode den stora roll,

som prisförsämringen å mejeriprodukter spelade.

Den under de senaste åren inträdda försämringen i jordbrukets ekonomiska

läge belystes av följande tabell, där prisindex beräknats för vissa

grupper av jordbruksprodukter och produktionsmedel för jordbruket dels

i förhållande till femårsperioden 1924/1925—1928/1929, dels ock i förhållande

till bokföringsåret 1928/1929:

Tabell Sver vägd prisindex för iordbrukets produkter och produktionsmedel.

1924/1925 — 1928/1929

= 100

1928/1929 =

100

1928/

1929

1929/

1930

1930/

1931

Sept.

1931

1929/

1930

1930/

1931

Sept.

1931

Växtprodukter:

91

76

76

68

83

83

74

spannmål ..............................

89

74

74

66

82

82

74

övriga växtprodukter ...............

102

84

84

78

83

83

77

Djurprodukter:

97

88

73

68

91

76

70

mejeriprodukter .....................

98

85

71

69

87

73

70

slaktdjur ..............................

93

93

79

66

100

84

70

Generalindex för produkter

94

83

74

68

88

78

72

Arbetslöner ..............................

99

98

97

95

99

98

96

Förnödenheter:

98

89

84

80

91

86

81

konstgödsel ...........................

91

88

87

83

97

95

92

kraftioder ..............................

103

86

65

63

83

63

61

byggnadsmaterial ....................

96

94

92

85

98

96

88

maskiner och redskap ............

97

97

98

98

101

102

102

diverse förnödenheter...............

93

90

88

82

97

95

89

Generalindex för produktionsmedel

99

95

91

88

96

92

89

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 255.

De till grund för tabellen liggande beräkningarna hänförde sig till mellersta

Sverige, i det att det kvantitativa förhållandet såväl beträffande

produkterna som produktionsmedlen beräknats på grundval av medeltalen

för de genom bokföringsverksamheten vid lantbrukssällskapets driftsbyrå

kontrollerade jordbruken i nämnda område under 3-årsperioden

1922/1923—1924/1925. Indexsiffrorna gällde alltså endast för jordbruk, å

vilka bruttoavkastning och driftkostnader haft samma kvantitativa sammansättning

som vid de kontrollerade jordbruken under den angivna perioden.

De gällde vidare endast under den förutsättningen, att produktionen

varit oförändrad till sin sammansättning under alla de jämförda åren.

För närvarande, då prisen å de flesta jordbruksprodukter läge nära prisnivån

1909—1913, torde de dock hava en mycket vidsträckt tillämpning.

Arhetslöneindex hade beräknats på grundvalen av oförändrade kontantlöner,

varför minskningen av arbetslönerna uteslutande härrörde från

lägre pris å naturaprodukter.

Såsom av tabellen framginge hade generalindex för jordbrukets produkter

under 1930/1931 legat 22 procent lägre än 1928/1929. Samtidigt hade

generalindex för jordbrukets produktionsmedel sjunkit allenast 8 procent.

Prisfallet å jordbrukets produkter hade varit starkast för den animaliska

produktionen. Index i september 1931 läge för växtprodukter 26 procent

under 1928/1929 års pris, men nedgången under samma tid av index för

animaliska produkter uppginge till 30 procent. Vid sistnämnda jämförelse

vore dessutom att beakta, att spannmålspriset under september månad

vanligen befunne sig i botten av priskurvan.

De av lantbrukssällskapet framlagda förslagen avse åtgärder för främjande

av den animaliska produktionen inom landet. I skrivelse den 11

januari 1932 har lantbrukssällskapet angivit ett flertal åtgärder, som lantbrukssällskapet

ansett böra i sådant syfte vidtagas. Lantbrukssällskapet

har sålunda till en början påkallat åtgärder för den inhemska marknadens

bevarande åt de inländska producenterna. För att i sådant hänseende

möjlighet till snabb anpassning efter förhållandenas utveckling

skulle finnas har lantbrukssällskapet ifrågasatt, örn ej Kungl. Majit borde

erhålla bemyndigande att vid förefallande behov på egen hand besluta örn

tullar eller på annat sätt genomföra erforderliga importrestriktioner. Lantbrukssällskapet

har vidare framhållit, att frågan örn det fortsatta bibehållandet

av det mellan Sverige och Tyskland ingångna handelsavtalet borde

upptagas till prövning. För befordrande av en ökad konsumtion av mjölk

har lantbrukssällskapet föreslagit, att en lag om pastöriseringstvång (långtidspastörisering)

för den i större samhällen försålda konsumtionsmjölken

skulle utfärdas. Lantbrukssällskapet har slutligen föreslagit, att en

omsättningsavgift å importerat och inom landet tillverkat kraftfocler skulle

införas i och för anskaffande av erforderliga medel såväl för genomförande

av en effektiv organisation av avsättningen av mejeriprodukter,

slaktdjur och ägg genom utbyggandet och fullkomnandet av jordbrukets

andelsrörelse på dessa avsättningsområden som ock för att sätta organisationerna

i stånd att effektivt tillvarataga jordbrukets kommersiella intressen

var på sitt område.

Lantbrukssällskapets

skrivelse den

11 januari

1932.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

utlåtanden Över lantbrukssällskapets skrivelse dea 11 januari 1932 hava infordrade

sver lanbruks- utlåtanden avgivits, såvitt angår frågan om införande av en omsättnings
a

(iH olen npt

skrivelse den avgift å kraftfoder, av lantbruksstyrelsen den 21 januari, av kommerskolu

januari legium den 23 januari, av statskontoret den 25 januari, av riksräkenskapsverket

den 26 januari och av jordbruksutredningen den 9 februari 1932

samt vad beträffar det ifrågasatta pastöriseringstvånget i avseende å

viss konsumtionsmjölk av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

den 12 februari och av medicinalstyrelsen den 5 mars 1932;

och har lantbruksstyrelsen tillika den 8 februari 1932 avgivit utlåtande

över lantbrukssällskapets skrivelse till den del densamma ej förut i styrelsens

nyssnämnda utlåtande den 21 januari 1932 gjorts till föremål för

styrelsens prövning.

Beträffande behovet av åtgärder för deli animaliska produktionens

stödjande har lantbruksstyrelsen framhållit, att denna produktion på

grund av det tryckta prisläget för närvarande kämpade med sådana

svårigheter, att densamma, där den ej bedreves under särskilt gynnsamma

förhållanden, måste anses oräntabel. Den jordbrukskris, vilken

så länge den närmast varit att hänföra till den vegetabiliska produktionen

tyngst drabbade de medelstora och större jordbruken, hade därmed

vidgats så, att den numera i hög grad drabbade aila jordbruk. Åtgärder,

som kunde förutsättas innebära ett effektivt stöd åt den svenska

marknaden för animaliska produkter och ett bevarande av denna för den

svenska produktionen, vore därför enligt lantbruksstyrelsens mening särskilt

under nuvarande förhållanden önskvärda. Jordbruksutredningen

har anfört, att den skärpning av den långvariga jordbrukskrisen, som på

senaste tiden inträtt, sammanhängde med de alltmera försvårade avsättningsförhållandena,

icke minst å exportmarknaden för animaliska jordbruksprodukter,

samt betonat, att denna skärpning gjorde behovet av en

kraftig och målmedvetet verksam lantmannakooperativ rörelse för avsättningsförhållandenas

ordnande större och kännbarare än någonsin.

Förslaget örn införande av en omsättningsavgift å kraftfoder

har emellertid mött åtskillig kritik från de hörda myndigheternas

sida. Lantbruksstyrelsen har sålunda framhållit, att, därest genom statens

försorg ytterligare medel funnes böra anvisas för fullföljandet av det

påbörjade organisationsarbetet inom jordbrukets kooperativa och merkantila

verksamhetsområden, dessa i första hand borde tänkas bliva anvisade

av statens allmänna inkomster. Statskontoret har anfört, att det måste

anses främmande för vår finanshushållning att för beredande av medel

till ifrågavarande ändamål pålägga en särskild avgift å en för jordbruket

nödvändig vara. Biksräkenskapsverket har uttalat, att, därest fullföljandet

av lantmännens organisationsrörelse ansåges kräva särskilda anslag,

medlen härför enligt riksräkenskapsverkets mening borde anskaffas

på samma sätt som för statsutgifter i allmänhet. Kommerskollegium har

förklarat sig icke kunna förordna någon omsättningsavgift å kraftfoder,

förrän, bland annat, ett utförligt program framlades, som utvisade en sådan

användning av de influtna medlen, att garanti erhölles för att med
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Kr 255.

len komme till avsedd nytta. Jordbruksutredningen har visserligen i princip

tillstyrkt bifall till förslaget men ansett, att allenast importerat kraftfoder

borde beläggas med avgift, samt betonat, att avgiften borde bliva av

endast tillfällig karaktär.

Vad angår förslaget örn införande av pastor ise ringstvång

för viss konsnmtionsmjölk har detsamma av centralanstalten

tillstyrkts. Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt förslaget nr mejerihanteringens

synpunkt. Medicinalstyrelsen har däremot, under hänvisning till

långtidspastöriseringens i viss mån bristande effektivitet och kontrollsvårigheterna,

förklarat sig, åtminstone för närvarande, icke kunna förorda

genomförande av lagstiftning i den av lantbrukssällskapet föreslagna riktningen.

Efter det nu berörda utlåtanden blivit avgivna, har lantbrukssällskapet

med skrivelse den 30 mars 1932 överlämnat en av mejerisektionen utarbetad

promemoria rörande de närmare grunderna för upptagande och användning

av den ifrågasatta omsättningsavgiften å kraftfoder.

I skrivelse den 9 innevarande maj har lantbrukssällskapet sedermera —

med överlämnande av en utav mejerisektionen utarbetad promemoria

rörande uttagande av utjämnings- och organisationsbidrag å viss mjölk —

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för åstadkommande

av lagstiftning efter i huvudsak de i promemorian angivna grunder.

Mejerisektionen har i promemorian anfört huvudsakligen följande:

Det av sektionen ledda organisationsarbetet hade från början varit inriktat

på tämligen lång sikt och åsyftat att åstadkomma en rationalisering

beträffande såväl själva mejeridriften som försäljningen av mjölk

och mejeriprodukter, varvid även eftersträvats att åstadkomma organisationer

av sådan beskaffenhet, att dessa kunde i viss grad reglera avsättningen

och prisbildningen, i den mån de erhölle tillräcklig anslutning

och styrka samt detta påkallades av de rådande förhållandena.

Ender det senast gångna året hade avsättningsbetingelserna för mejeriprodukterna

emellertid till ytterlighet försämrats. Orsaken härtill vore

till alldeles övervägande del i utlandet vidtagna åtgärder för försvårande

av importen av utländska produkter och allmänt försämrade ekonomiska

förhållanden därstädes. Kravet på en reglering av prisbildningen å den

inhemska marknaden hade härigenom alltmera ställts i förgrunden, och

det framstode för jordbruket såsom nödvändigt att söka med snaraste genomföra

en sådan reglering.

Skulle den inhemska marknadens reglering byggas uteslutande på frivilligt

deltagande, måste man emellertid dröja med dess genomförande,

intill dess en mycket stor anslutning erhållits till vederbörande organisation.

Eljest komme en allt för stor del av försäljningen att undandraga

sig deltagande i den nödvändiga prisutjämningen. Stora skiljaktigheter

skulle därvid komma att uppstå i de pris, som organiserade och icke organiserade

jordbrukare uppnådde, och sammanhållningen inom organisationen

komme att utsättas för alltför starka påfrestningar. Producentorganisationerna

skulle under sådana förhållanden tvingas att avstå från

den nu så viktiga uppgiften att genomföra en prisreglering, och deras

Lantbrukssällskapets

skrivelse den

30 mars 1932.

Lantbrukssällskapets

skrivelse den

9 maj 1932.

inledning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

strävanden att i övrigt genomföra en rationellare organisation vid försäljningen

genom att bland annat minska försäljningsapparaten och nedbringa

kostnader och avanser skulle i hög grad försvåras.

Även då en förhållandevis stor anslutning förefunnes, utgjorde de utanför

stående jordbrukarnas och mejeriernas försäljningar ett starkt hot

emot upprätthållandet av en skälig prisnivå, därest icke lagstiftningen

gåve möjlighet för framtvingande av även deras anslutning. Man hade

nämligen städse att räkna med, att de oorganiserade producenterna sökte

sig till den bäst betalade försäljningen, nämligen av konsumtionsmjölk och

grädde, medan organisationen finge taga hand örn det överskott, som

måste realiseras till lägre pris. Även örn de utanför stående tillsammans

icke förfogade över mera än exempelvis 10 procent av totalförsäljningen

från området, kunde detta dock utgöra en avsevärd del av den bättre betalade

försäljningen, och den del härav, som komme att deltaga i prisutjämningen

med den sämre betalade försäljningskvantiteten, bleve sålunda

i motsvarande grad mindre. Genomsnittspriset till de organiserade producenterna

bleve härigenom lägre än det pris, som de icke organiserade

uppnådde, och spänningen mellan dessa pris bleve större, ju större den

försäljning vore, som läge utanför organisationerna.

Ansåges det berättigat och önskvärt, att en prisreglering å deli inhemska

marknaden genomfördes, vore det därför också ett rimligt krav,

att alla försäljande producenter och i synnerhet de bäst betalade skulle

medverka härtill. Att enbart på frivillighetens väg uppnå fullständig

anslutning vore emellertid helt säkert omöjligt, även örn man räknade på

lång sikt. En anslutning med 90 procent torde kunna påräknas endast

inom vissa områden, och för närmaste året torde anslutningen i allmänhet

stanna vid väsentligt lägre procentsiffra. Utan hjälp av lagstiftning syntes

det därför dröja alltför länge, innan prisutjämning kunde allmänt genomföras,

medan det däremot med sådan hjälp snart skulle hliva möjligt.

Örn en dylik lagstiftning genomfördes, kunde det tidigare framförda

förslaget örn särskild omsättningsavgift å kraftfoder förfalla. Med hjälp

av tillgängliga medel borde nämligen organisationsarbetet kunna föras

så långt fram, att de därvid bildade organisationerna under denna förutsättning

kunde utgöra ett tillräckligt underlag för genomförandet av

en prisreglering. Medel för det fortsatta organisationsarbetet på mejerihanteringens

område kunde då uttagas å mjölken i samband med prisutjämningen

för smör och ost.

Sektionen ville icke bestrida, att de åtgärder, som här föresloges, vore av

synnerligen ingripande beskaffenhet. De nuvarande ekonomiska förhållandena

krävde emellertid extraordinära åtgärder. Sålunda måste beaktas,

att det nuvarande abnormt låga prisläget å mjölk och mejeriprodukter

icke vore ett utslag av normala och sunda konkurrensförhållanden

mellan olika länders jordbrukare utan finge anses sammanhänga med att

det ekonomiska systemet i världen allvarligt rubbats och att andra länder

vidtagit åtgärder, vilka i hög grad förändrat de avsättnings- och konkurrensbetingelser,

som varit bestämmande för vårt jordbruks hittillsvarande

utveckling.

Örn intet åtgjordes för att neutralisera verkningarna av det härigenom

förorsakade prisfallet, måste konsekvenserna bliva ödesdigra för det

svenska jordbrukets hela ekonomi. Mjölken vore vårt jordbruks viktigaste

saluprodukt och priset å denna därför i alldeles särskild grad avgörande

för jordbrukets hela lönsamhet. En nedgång i medelpriset per

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

kilogram mjölk med endast ett öre betydde vid nuvarande försäljning avmjölk

en reduktion av jordbrukets inkomster med bortåt 30 miljoner kronor

per år. De senaste årens prisfall på ifrågavarande marknadsområde

kunde beräknas liava medfört en minskning av jordbrukets inkomster med

över 100 miljoner kronor per år, vilket motsvarade omkring 1.5 gånger

värdet av jordbrukets hela saluöverskott av hrödsäd under föregående åi.

Att ensamt genom produktionsinskränkning neutralisera verkningarna

av denna ofantliga inkomstminskning vore uteslutet och kunde i varje

fall icke utan ruinerande förluster på kort tid genomföras. En minskning

av mjölkproduktionen i sådan omfattning, att vår export av mejeriprodukter

upphörde, skulle förutsätta, att landets totala produktion av mjölk

reducerades med omkring 12 procent. Skulle en dylik produktionsminskning

hastigt genomföras genom nedbringandet av antalet mjölkkor, erfordrades

härför en nedslaktning av omkring 240,000 kor. Detta skulle betyda

en nära nog fördubblad slakt av storboskap. Hedan under de gångna

åren hade landets köttproduktion varit större än den inhemska förbrukningen,

och exportmöjligheterna för nötkreatur och nötkött vore starkt

begränsade. En minskning av kostocken i angiven grad skulle därför

medföra en ytterligare nedpressning av de redan nu abnormt låga slaktdjursprisen.

Även för förebyggande av en allt för hastig reduktion av

nötkreatursbesättningarna med åtföljande ruinerande pris å utslagsdjur

vore det därför angeläget, att bättre mjölkpris åstadkommes, så att en

alltför omfattande nedslaktning av storboskap kunde undvikas eller åtminstone

fördelas på längre tid. .

För övrigt vöre det tydligt, att även örn mjölkproduktionen inskränktes

så, att den endast motsvarade landets eget konsumtionsbehov, kvarstode

behovet av effektiva åtgärder till stöd för den inhemska prisnivån gentemot

pristryckande konkurrens utifrån, så länge nämligen andra länder

tillämpade de konkurrensmetoder, som under de senaste åren kommit

i bruk.

Beträffande beskaffenheten av och formen för statsåtgärder till stod

för prisnivån å här berörda produkter syntes man lämpligast kunna anlita

liknande väg som i Norge. Producenternas organisationer borde sålunda

själva ordna försäljningen och genomföra erforderlig prisreglering.

För att detta skulle kunna ske, borde de emellertid genom lagstiftning

erhålla möjlighet att i vissa avseenden bringa sina åtgöranden i tillämpning

även för de till organisationen icke anslutna producenterna. Då prisregleringen

vore beroende av och möjliggjordes genom en prisutjämning

mellan den bättre och den sämre betalade försäljningen, kunde åtgärden

begränsas till att organisationerna finge rätt att var och en inom sitt

verksamhetsområde — hela landet eller del därav — på utomstående producenters

försäljning uppbära utjämningsbidrag enligt samma grunder,

som tillämpades för den hos medlemmarna representerade mjölken. Lagen

borde sålunda icke innebära en föreskrift, att utjämningsavgift skulle

erläggas, utan det finge ankomma på organisationerna att själva besluta

örn dylik avgift. Hade emellertid en organisation beslutat att genomföra

prisutjämning för egna medlemmar samt för dessa bestämt prisutjämningsbidragens

storlek och de grunder, efter vilka bidragen skulle utgå,

borde organisationen hava rättighet att uttaga prisutjämningsbidrag med

samma belopp oell elter samma grunder å icke anslutna producenters

försäljning. Som villkor härför borde dock bestämmas, att vederbörande

organisation representerade en viss del av den vid mejerierna inom örn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

rådet invägda mjölken samt att beslutet fattats med viss kvalificerad

majoritet.

\ id anförda tillvägagångssätt behövde staten icke djupare engagera

sig beträffande uppgörandet av plan för eller ordnandet av avsättningen.

I fråga om exporten skulle dylika direkta statsingripanden i handeln måhända

vara farliga, da de kunde komma att karakteriseras såsom statsmonopol.

Jordbrukarna stimulerades fortfarande att själva söka på organisatorisk

väg lösa sina avsättningsproblem. De bleve emellertid icke

tvingade att inträda i organisationerna, utan de, som så önskade, kunde

fortfarande stå utanför och sälja fritt. Det krav, som ställdes på dem,

vöre endast, att de skulle lämna prisutjämningsbidrag efter samma grunder

som de organiserade jordbrukarna. Detta krav vore så mycket rimligare,

som det uteslutande vore tack vare organisationernas verksamhet,

som utanför stående producenter kunde uppnå sina relativt fördelaktiga

pris. Då avgifterna utginge efter ensartade grunder för till organisationen

anslutna och icke anslutna producenter, bleve konkurrens inom rimliga

gränser ingalunda omöjliggjord, men vad som vunnes vöre, att de

utanför stående komme att tävla med organisationen under likartade förutsättningar.

Organisationerna skulle givetvis stå öppna för alla producenter.

Stöd av skisserade lagbestämmelser kunde på mejeriområdet erfordras

i två hänseenden, nämligen dels för stödjande av den inhemska prisnivån

för smör och ost, och dels för att hålla prisläget å konsumtionsmjölk och

grädde uppe på en skälig nivå.

Stödjande av Genom de starkt försämrade avsättningsförhållandena för smör i utsmör^oeh

o°st ]andet hade det svenska smörpriset, som nu helt vore beroende av expor''

ten, pressats ned till mycket låg nivå. Ostprisen hade numera också inställt

sig efter smörprisnivån. Jordbrukarna i våra överskottsområden, som

för avsättningen av sin mjölk huvudsakligen vore hänvisade till smöroch

osttillverkning, lede under sådana förhållanden svårt av den nuvarande

krisen, då mjölken vore deras viktigaste produktion. För jordbruket

i dessa trakter utgjorde en höjning av smör- och ostprisnivån därför

det för närvarande viktigaste ekonomiska intresset.

Ehuru betydelsen av en sådan höjning vore mest påtaglig för berörda

överskottsområden, skulle dock hela landets mjölkproduktion få praktiskt

ta,get samma fördel härav. Även andra områden komme nämligen i åtnjutande

av samma prishöjning för sin försäljning av smör och ost. Smöroeli

ostprisen vore dessutom i stort sett bestämmande för prisen å konsumtionsmjölk

och grädde, då sistnämnda pris som regel och i det långa loppet

inställde sig efter mjölkens realisationspris vid smör- och osttillverkning.

En höjning av smör- och ostprisen skulle därför åstadkomma en

motsvarande höjning även av prisen å konsumtionsmjölk och grädde eller

förebygga en ytterligare sänkning av dessa.

Förekommande överskott av smör måste givetvis alltfort säljas på den

utländska marknaden till de priser, som där stöde att erhålla. Då emellertid

mer än 4/s av all salumjölken avyttrades å den inhemska marknaden

(för direkt konsumtion eller såsom smör och ost jämte andra produkter),

vöre en prishöjning beträffande den inhemska försäljningen av allra

största betydelse. Det gällde närmast att frigöra prisbildningen å den

inhemska marknaden från det beroende av exportprisen å smör, som nu

vore rådande, och att i viss mån reglera inlandsprisen. Detta borde ordnas

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

på sådant sätt, att avräkning till mejerierna skedde elter samma enhetliga

pris, vare sig smöret exporterades eller såldes å den inhemska marknaden.

I annat fall kunde en prisförhöjning för å den inhemska marknaden försålt

smör näppeligen åstadkommas.

I det nu pågående organisationsarbetet vore man också i färd med att

söka genomföra här berörda reglering av den inhemska prisnivån. Det

organisatoriska underlaget härför skulle vara de mejeriorganisationer

(mejeriförbund oell mejerifusioner), som bildats eller vore under bildande.

Dessa skulle enligt uppgjort förslag bilda en riksorganisation (riksförbund),

genom vilken prisregleringen skulle ske. För detta ändamål

skulle läggas en bestämd prisutjämningsavgift å ali den hos organisationens

medlemmar representerade mjölken, och de influtna medlen inbetalas

till riksförbundet. Riksförbundet, som skulle låta sälja överskottssmöret

till det pris, som stöde att uppnå å den utländska marknaden,

sattes härigenom i stånd att betala mejerierna ett högre pris för

detta smör. Samma pris skulle betalas för smör, som såldes på den inhemska

marknaden. Vid sistnämnda försäljning skulle emellertid uttagas

ett emot inköpspriset svarande försäljningspris. Prisutjämningsmedlen

behövde alltså icke tagas i anspråk annat än för utjämning av exportsmörets

pris.

I fråga örn tillvägagångssättet ville sektionen för övrigt framhålla följande.

Riksorganisationen skulle varje vecka bestämma (notera) det pris,

som skulle betalas till leverantörerna för smöret. Organisationen behövde

dock icke såsom sådan taga hand örn smörets försäljning i någon större

omfattning. Exporten och delvis även den inhemska försäljningen kunde

oell borde såsom nu omhänderhavas av befintliga exportföretag, med

vilka för detta ändamål avtal träffades. Betalningen till leverantörerna

skulle emellertid gå genom riksorganisationen, som avräknade efter ett

enhetligt pris (det noterade), gällande för leverans fritt exporthamn för

smör av standardkvalitet och med prisreglering för andra kvaliteter. Försäljningen

å den inhemska marknaden skulle ske dels genom riksorganisationens

medlemmar (mejeriförbund och mejerifusioner), dels genom privata

smörhandlare. Riksorganisationen skulle ingripa endast i den mån

så erfordrades för att ordna handeln mellan olika medlemmar eller för

att stödja priset. Dess medlemmar skulle vara skyldiga att följa de av

riksorganisationen bestämda prisen. Över de privata smörhandlarnas

inköpspriser hade riksorganisationen givetvis ej något direkt inflytande,

annat än i den mån de köpte smör från organisationen eller dess medlemmar

eller från exportörerna. Därest en privat smörhandlare bjöde

lägre pris än det, som riksorganisationen noterade, hade leverantören

emellertid möjlighet att vända sig till nämnda organisation och genom

demia erhålla av densamma noterat pris. Organisationen hade då att på

förut nämnt sätt låta exportera smöret, därest detta icke med fördel kunde

avyttras inom landet. Genom angivna tillvägagångssätt bereddes

smörleverantörerna trygghet att städse erhålla det av riksförbundet noterade

priset, och olika köpare mäste rätta sig därefter, varför en allmän

och i huvudsak lika höjning av smörprisen i landet uppnåddes.

Sveriges mjölköverskott avsattes praktiskt taget i sin helhet genom

smörexport. Ostproduktionen vore anpassad efter landets egen konsumtion,

och förekommande export vore liten, av sporadisk karaktär eller

begränsad lill speciella ostsorter. Ostprisen vore emellertid beroende av

smörprisen, vilket sammanhängde med att mjölkens användning för

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

smör- eller osttillverkning från tid till annan anpassades med hänsyn till

de nettopriser för mjölken, som kunde uppnås genom den ena eller den

andra produktionsriktningen. Örn ostprisen någon tid komme upp i sådan

höjd, att osttillverkningen allmänt ställde sig mera lönande än smörtillverkningen,

överfördes sålunda mera mjölk från den sistnämnda till

den förstnämnda produktionsriktningen, varigenom ostprisen måste justeras

efter smörprisen. En förskjutning i motsatt riktning ägde rum,

när smörtillverkningen vore den mest lönande. På detta sätt tvingades

ostprisen att anpassa sig efter smörprisen. Eftersom osten vore en vara,

som behövde lagras, och förskjutningarna mellan de håda produktionsriktningarna

skedde så småningom, fördröjdes vanligen ostprisens inställning

efter smörpriset, men även örn denna inställning sålunda icke skedde

momentant, förelåge dock ej något tvivel, att anförda samband gjorde

sig gällande. Detta innebure, att en prishöjning å smöret på sätt förut

angivits automatiskt skulle åstadkomma en motsvarande höjning av ostprisen.

Någon särskild motsvarande åtgärd för ostprisens stödjande vore

under sådana förhållanden icke av nöden, utan riksorganisationen kunde

huvudsakligen begränsa sig till att söka åstadkomma en mera noggrann

anpassning av ostproduktionen efter den inhemska marknadens behov.

Riksorganisationen borde dock, då så tillfälligt visade sig behövligt, hava

frihet att använda de genom prisutjämningsavgiften influtna medlen till

att direkt stödja ostprisen på liknande sätt, som angivits i fråga örn smör.

Såsom redan framhållits vore smör- och ostprisen i hög grad bestämmande

även för prisen å konsumtionsmjölk och grädde, och en höjning

av de förra ledde (under i övrigt lika förhållanden) till en motsvarande

höjning eller förebyggde en eljest nödvändig sänkning av de senare. De

planerade åtgärderna för smör- och ostprisens höjande med hjälp av prisutjämningsavgift

komme sålunda att lända hela den svenska mjölkproduktionen

och därmed hela jordbruket till fördel. Det vore därför principiellt

riktigt att, såsom planen avsåge, utjämningsavgift lades icke

blott å mjölk till smör- och osttillverkning utan även å konsumtionsmjölk

samt mjölk, varur konsumtionsgrädde eller andra produkter framställdes.

Örn all salumjölken i landet enligt angivna grunder deltoge i prisutjämningen,

erliölles ett mycket fördelaktigt resultat. Hela saluöverskottet

för ett år kunde nämligen vid försiktig beräkning anslås till minst

2,500 miljoner kilogram, medan den kvantitet, som användes för tillverkning

av exportsmör, senaste året stannat under 500 miljoner kilogram,

eller sålunda uppgått till mindre än Vs av totalförsäljningen. Prisutjämningen

för exportsmöret kunde sålunda fördelas på en fem gånger

så stor mjölkmängd som den, vilken åtgått för dess framställande. Den

utjämningsavgift, som behövde läggas på mjölken, bleve med andra ord

icke mera än Vs av den prisförbättring, som härmed åstadkommes, därest

man ernådde en allmän och proportionell prishöjning för mjölk och mejeriprodukter.

Örn exportmängden skulle tidvis komma att motsvara en

väsentligt större del av hela salukvantiteten, bleve resultatet givetvis

icke så fördelaktigt, enär större belopp erfordrades för åstadkommande

av en bestämd prishöjning, medan motsatsen inträffade vid minskad

export.

Med samma belopp till förfogande för prisutjämning bleve den prishöjning.

som kunde åstadkommas per kilogram smör, givetvis lägre ju

större den exporterade kvantiteten smör vore i förhållande till den på

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

inlandsmarknaden försålda mjölkkvantiteten och vice versa. Det måste

emellertid ihågkommas, att nettovinsten för produktionen i dess helhet

alltid vore lika med prishöjningen i medeltal per kilogram mjölk å den

inländska marknaden gånger den där saluförda mjölkkvantiteten. Vid

måttlig prishöjning, så att den inhemska försäljningen kunde hållas någorlunda

konstant, bleve vinsten av en viss prishöjning sålunda för produktionen

i dess helhet densamma, vare sig exporten vore större eller

mindre.

Några egentliga kostnader för prishöjningen skulle icke förekomma utöver

dem, som sammanhängde med administration av utjämningsförfarandet,

Exportsmöret såldes till samma pris, som även eljest skulle blivit

fallet. Prisutjämningen innebure därför endast, att en del av den ökade

inkomsten från den inhemska försäljningen överfördes till dem, som vore

hänvisade att producera för export.

Den ekonomiska innebörden belystes för övrigt av följande kalkyler.

En avgift på 0.2 öre per kilogram mjölk gåve, örn den uttoges å hela

salukvantiteten, ett belopp av 5 miljoner kronor. Denna summa räckte

vid en smörexport på 20,000 ton till en prisutjämning å exportsmöret med

25 öre per kilogram. Härigenom skulle åstadkommas en allmän prishöjning

å smöret med samma belopp, vilket motsvarade 1 öre per kilogram

mjölk. Då i stort sett motsvarande höjning erhölles även å mjölk till

ostberedning samt å konsumtionsmjölk och grädde, uppnåddes en total

inkomstökning av cirka 25 miljoner kronor, varifrån avginge de till prisutjämningen

inbetalade beloppen. Nettovinsten för jordbruket i dess helhet

bleve cirka 20 miljoner kronor, eller 1 öre per kilogram av den inhemska

försäljningen (2,000 miljoner kilogram). För den avgift av 0.2

öre per kilogram mjölk, som producenterna allmänt inbetalt, finge de en

allmän prishöjning med 1 öre och sålunda en nettovinst av 0.8 öre. Sattes

utjämningsavgiften till 0.3 öre per kilogram mjölk, erhölles under samma

förutsättningar i övrigt, med en inbetalning till prisutjämningskassan

av 7.5 miljoner kronor en prishöjning med 37.:. öre per kilogram smör, motsvarande

1.5 öre per kilogram mjölk och en nettovinst för jordbruket av

30 miljoner kronor eller 1.2 öre per kilogram försåld mjölk.

Erhölles prisutjämningsbidrag från en mindre kvantitet, t. ex. endast

1,250 miljoner kilogram, bleve resultatet givetvis för de i prisutjämningen

deltagande avsevärt ofördelaktigare såsom följande exempel visade. För

en höjning av smörpriset med 25 öre per kilogram måste då under samma

förutsättningar, som förut angivits, inbetalas 0.4 öre per kilogram

mjölk och vinsten för de i prisutjämningen deltagande bleve alltså endast

l.o — 0.4 = 0.6 öre, under det att övriga producenter kunde tillgodogöra

sig prishöjningen på l.o öre per kilogram alldeles oavkortat,

Förhållandet bleve sålunda väsentligt ogynnsammare, örn en del av

mjölken komme att undandragas från erläggande av prisutjämningsavgift.

De deltagande producenterna finge nämligen då betala en högre

prisutjämningsavgift i förhållande till den därmed uppnådda prishöjningen,

vilken i full utsträckning komme även utanför stående till godo,

utan att de gjorde någon uppoffring för dess ernående. Av denna anledning

vore det ej heller tillrådligt att sätta planen i verket, förrän en

mycket stor anslutning erhållits. Härigenom skulle emellertid igångsättandet

avsevärt fördröjas. Örn mejerihanteringens riksorganisation däremot

erhölle rätt att uppbära prisutjämningsbidrag även av icke organiserad

mjölk, kunde planen snart realiseras.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Av de medel, som sålunda inflöte genom avgift å såväl »organiserad»

som »icke-organiserad» mjölk, syntes en mindre del böra användas för

sådan annan verksamhet, som mejerisektionen tänkt sig skola bestridas

med hjälp av tidigare föreslagen omsättningsavgift å kraftfoder, sålunda

för organisations- och upplysningsverksamhet på området, propaganda,

undersökningar m. m. Avgiften bleve, kunde man säga, en allmän prisutjämnings-

och organisationsavgift å all salumjölk. Kraftfoderavgift

vore under sådana förhållanden för mejerihanteringens del obehövlig.

Storleken av de belopp, som kunde få användas för sist berörda ändamål,

syntes böi*a fixeras på så sätt, att en viss del av avgiften efter föreningsstämmans

beslut skulle disponeras härför, dock högst (bois öre per kilogram

mjölk. Dessa medel borde sålunda få användas för riksorganisationens

allmänna verksamhet men ej för bestridande av dess affärskostnader.

Återstående medel, d. v. s. de egentliga prisutjämningsmedlen,

borde ej heller användas för förbundets egentliga affärsverksamhet utan

endast för den förut omtalade prisutjämningen och de därmed förenade

kostnaderna.

Prisutjämnings- och organisationsavgiften borde avvägas så, att en

av förhållandena motiverad och eljest möjlig prishöjning å smöret kunde

åstadkommas. En avgift å all salumjölken av 0.2 öre per kilogram vore

med hänsyn till nu förekommande export mera än tillräcklig för genomförande

av den prishöjning, som vid nuvarande smörtull vore möjlig.

Därest tullhöjning vidtoges eller ökat skydd mot import på annat sätt

bereddes, kunde priset höjas mera, något som också vore behövligt, men

härför erfordrades högre avgift. Därjämte borde hänsyn tagas till att

exporten kunde komma att ökas och att större belopp därvid kunde bliva

erforderliga för prisutjämningen. På grund härav borde högre avgift

kunna bestämmas, förslagsvis upp till 0.4 öre per kilogram mjölk.

För genomförande av en med hänsyn till rådande förhållanden behövlig

prishöjning å den inhemska marknaden erfordrades även effektivare

skydd mot konkurrens från importerade produkter. Vid rådande prisrelation

mellan svenskt och utländskt smör vore nuvarande tull visserligen

tillräcklig att skydda mot import, och en obetydlig prishöjning torde

också utan hinder av utländsk konkurrens kunna genomföras. Redan

en höjning av det inhemska smörpriset med 10 å 20 öre kunde emellertid

befaras locka in väsentligt ökade kvantiteter utländskt smör, och en ytterligare

prishöjning torde av detta skäl sannolikt omöjliggöras. I norra

Sverige skulle konkurrensen med finskt smör säkerligen komma att göra

sig kraftigt gällande redan vid ringa höjning. Därjämte vore import av

kolonialsmör och östeuropeiskt smör att befara till olika större konsumtionsorter

på grund av det lägre pris, som sådant smör utomlands betingade

i jämförelse med det svenska. Enligt vad som inhämtats hade import

av kolonialsmör redan under nuvarande förhållanden varit ifrågasatt.

Ansåges det hos statsmakterna berättigat, att en prishöjning åstadkommes,

syntes därav följa, att erforderligt skydd mot import också borde

beredas. För att priset å osten skulle kunna sättas i proportion till smörpriset.

måste dessa skyddsåtgärder då också utsträckas till osten. Detta

vore nödvändigt även av den anledningen, att ett förryckande av prisrelationen

mellan smör och ost kunde föranleda, att osttillverkningen

minskades, så att ost ltomme att importeras i ökade mängder, medan

mjölken i stället i större utsträckning komme att förädlas till smör, som

exporterades.

Konkurrensen från margarinets sida kunde givetvis också komma att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

bliva besvärande. Den torde dock icke omöjliggöra en måttlig prishöjning.

Margarinkonkurrensen utgjorde emellertid en hämsko emot strävanden

att i för hög grad höja smörpriset och utgjorde i så måtto en

automatiskt reglerande faktor, som horde innebära en garanti för allmänhetens

del, att någon oskälig höjning icke behövde befaras. Även den

tull, som kunde bestämmas med hänsyn till produktionens skäliga behov,

satte i detta avseende en bestämd gräns.

Priset å konsumtionsmjölk i detaljhandeln hade även minskats under

de senaste åren, fastän ej så starkt som smörpriset. Enligt social styrel- kp0"“"mt“nssens

prisstatistik utgjorde sålunda detaljpriset å oskummad mjölk i me- mjölk och

deltal för 49 angivna större konsumtionsorter under åren 1924—1925 per grädde,

liter 24 öre, 1928—1929 per liter 22 öre, 1930—1931 per liter 21 öre, vilket

medelpris även angåves för de håda första månaderna av 1932. För 34

noteringsorter i södra och mellersta Sverige vore medelpriset vid slutet

av 1931 per liter 19.3 öre. för 15 orter i Dalarna och Norrland per liter 23.3

öre. I det förstnämnda området var priset i 16 orter högst 19 öre och i 5

orter högst 17 öre per liter. Till jämförelse kunde nämnas, att detaljpriset

i butik i Norge under samma tid växlade mellan 23 och 30 öre per

liter oskummad mjölk inom olika prisgrupper och för landet i dess helhet

beräknades till 26 öre. I England utgjorde vid samma tid medelpriset

i detaljhandeln 45 öre per liter (28 d per gallon).

Nedgången i det av producenterna uppnådda priset för till direkt konsumtion

levererad mjölk vore emellertid avsevärt större än de anförda

siffrorna över detaljpriset gåve vid handen. I allmänhet hade nämligen

mellanhandsmarginalen starkt ökats. Enär å flertalet konsumtionsorter

producenterna vore antingen icke alls eller endast ofullständigt organiserade,

behövde den privata mjjölkhandeln i regel för den till direkt konsumtion

levererade mjölken ej betala högre pris, än att detta med ett

eller annat öre överstege mjölkens smör- och skummjölksvärde. Med

sjunkande smörpris hade leverantörerna av konsumtionsmjölk därför, där

mellanhänder anlitades för mjölkdistributionen, fått nöja sig med starkt

reducerade mjölklikvider. Producenternas möjlighet att hävda prispositionen

gentemot mjölkhandeln hade även starkt minskats till följd av

lättheten för denna att tack vare de förbättrade transportmöjligheterna

fylla behovet genom utvidgning av tillförselområdet, i den händelse de

mera närbelägna producenterna ej velat acceptera prisreduceringen. Såsom

typiskt exempel på huru leverantörspriset även vid bibehållet detaljpris

nedpressats kunde anföras en av Stockholms läns mejeriorganisationskommitté

gjord undersökning över det pris, som direkta leverantörer

till Stockholms mjölkhandlare erhållit fritt Stockholm under juni månad

1931 Denna undersökning hade nämligen givit till resultat, att ifrågavarande

leverantörer per liter oskummad mjölk erhållit ett medelpris,

som med lO.o å 10.r> öre understigit priset i detaljhandeln, vilket uppgått

till 23 öre, under det att detalj- och partihandelskostnaden vid jordbrukarnas

egna andelsloretag samtidigt uppskattades till 8.» u 8.5 öre per

Uter. Mellanhandsmarginalen 1914 var 5.5 öre per liter. Att detaljpriset

å konsumtionsmjölk, och detsamma gällde för grädden, hittills reducerats

avsevärt mindre än smörpriset, sammanhängde sålunda i stor utsträckning

med att mjölkhandeln förstått att genom sammanhållning hävda sin

position gentemot konsumenterna, under det att mellanhandsmarginalen

samtidigt ökats.

Den inom landet pågående organisationen av mjölkproducenterna i me
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition Nr 255.

jeriförbund och mejerifusioner avsåge, vad mjölk- och gräddförsäljningen.

beträffade, att förebygga osund konkurrens vid försäljning från producenterna,

koncentrera tillförseln till de ur fraktkostnadssynpunkt för

varje konsumtionsort närbelägnaste områdena, reducera onödigt höga

mellanhandskostnader samt givetvis även att inom skäliga gränser höja

detaljprisnivån, särskilt i orter, där denna orimligt nedpressats.

Ett nödvändigt led i detta organisationsarbete vore införandet av prisutjämning,

så att leverantörerna av konsumtionsmjölk och grädde avstode

en viss del av det uppnådda merpriset å dessa konsumtionsvaror och

att härigenom influtna belopp fördelades på den till produktberedning

använda mejerimjölken. Endast genom en dylik prisutjämning vore det

möjligt att skapa för samarbetet nödig ekonomisk intressegemenskap, så

att alla producenter, vare sig de levererade konsumtionsmjölk och grädde

eller förädlade mjölken till smör och ost, bleve direkt intresserade av att

prisnivån å de nämnda konsumtionsvarorna hölles uppe. Även örn det

genom förut föreslagna åtgärder till stöd för den inhemska prisnivån å

smör kunde uppnås en höjning av smörpriset, kvarstode dock nödvändigheten

av särskild prisutjämning för konsumtionsmjölk och grädde, örn en

rimlig prisnivå å dessa varuslag skulle kunna upprätthållas. Framför

allt vore detta fallet A''id ett så lågt pris å exportsmöret som för närvarande.

Vid ifrågavarande prisutjämningsavgifters fastställande i mejeriförbunden

hade man såsom ledande princip utgått från att ej belasta leverantörerna

av konsumtionsmjölk och grädde med större prisutjämningsbidrag

än som ovillkorligen erfordrades för att förebygga pristryekande

konkurrens från mejerimjölkens sida. Av det i jämförelse med mjölkens

smör- och skummjölksvärde erhållna merpriset för konsumtionsmjölk

fritoges sålunda ett visst belopp, vanligen 1 å 2 öre per liter, från prisutjämning,

och av det överskjutande merpriset finge vederbörande leverantör

behålla 10 å 30 procent beroende på konsumtionsmjölkens relativa

andel av hela den inom organisationen invägda mjölkkvantiteten, under

det att 70 å 90 procent avstodes för prisutjämning. Såsom exempel kunde

anföras, att i Stockholm prisutjämningsbidraget beräknats per kilogram

försåld konsumtionsmjölk vid ett merpris av 4.5 öre per liter till högst

1.75 öre och per liter försåld grädde vid ett merpris å denna av 40 öre till

högst 32 öre.

En nödvändig förutsättning för att mejeriorganisationerna med framgång

skulle kunna genomföra nämnda program vore emellertid allmän

anslutning från producenternas sida. Av jordbrukets hela saluöverskott

av mjölk såldes såsom konsumtionsmjölk i mejeriförbundsområdena i

södra och mellersta Sverige lägst 4 å 5 procent, högst 25 å 30 procent. Utgjorde

konsumtionsmjölken i ett mejeriförbundsområde t. ex. 15 respektive

20 procent av hela den saluförda mjölkkvantiteten i området, kunde

det, även örn organisationen hade en anslutning av 90 procent av områdets

hela saluöverskott, inträffa, att 73 respektive 1/2 av den försålda konsumtionsmjölken

stöde utanför organisationen. Organisationens möjlighet

att sanera handeln och stabilisera prisnivån bleve under dylika förhållanden

ytterligt begränsad. Undandroge sig en större del av konsumtionsmjölken

den för prisstabilisering nödvändiga prisutjämningen, bleve

pristillägget till mejerimjölken för ringa. Konkurrens från denna kunde

icke förebyggas, och priset å konsumtionsmjölken nedpressades.

Även örn inom ett mejeriförbund praktiskt taget 100 procent av leverantörerna

vore anslutna till organisationen, kunde leverantörer och me
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Marits proposition Nr 255.

jerler från angränsande icke organiserade områden genom konkurrens

försvåra eller omöjliggöra ifrågavarande förbunds ansträngningar att

hålla en skälig prisnivå. Sökte en mejeriorganisation utan nödig anslutning

hålla prisnivån uppe, komrne de utanför stående leverantörerna av

konsumtionsm jölk i en fördelaktigare ställning än de till organisationen

anslutna, i det att de förstnämnda erhölle så mycket mera för sin mjölk

som de senare betalade i prisutjämningsbidrag. Resultatet härav bleve

lätt, att »frileverantörernas» antal undan för undan ökades och hela organisationen

brötes sönder.

Till stöd för den inhemska prisnivån å konsumtionsmjölk och grädde

syntes det därför vara rimligt och skäligt att införa en sådan lagstiftning,

att även till organisationen icke anslutna leverantörer av dessa varuslag

ålades att betala motsvarande prisutjämningsavgift, som organisationens

egna medlemmar åtagit sig att betala. Härigenom bleve det

möjligt att förhindra ett annars oundvikligt sammanbrott av den nuvarande

prisnivån i detaljhandeln, där denna ännu vore något så när

tillfredsställande, att höja prisnivån, då denna vore orimligt lag, samt att

sanera handeln, spara in onödiga fraktkostnader, förenkla distributionen

och till producenternas favör reducera mellankandskostnaderna, där dessa

vore onödigt höga. Ensamt genom dessa sistnämnda åtgärder skulle

betydande belopp kunna tillföras producenterna utan direkt fördyring

av priset för konsumenterna.

Det för målets vinnande erforderliga organisationsarbetet skulle genom

lagstiftningens stöd i det angivna hänseendet även få en mäktig

stöt framåt. Misströstan att ensamt på organisationens väg kunna uppnå

en så stor anslutning, att ett säkert resultat tryggades, vore nämligen

ett skäl, som från många håll anfördes, när tveksamhet örn anslutning

till mejeriorganisationen förelåge. Ålades alla att inbetala sitt bidrag

till den nödiga prisutjämningen, borde dylik anledning till tveksamhet

bortfalla.

Lagstiftningens stöd för uttagandet av dylika prisutjämningsavgifter

vore under dessa förhållanden av alldeles särskild betydelse och torde

få betraktas såsom den mest effektiva åtgärd till det betryckta jordbrukets

hjälp, som för närvarande stöde till buds. I

I anslutning till vad som förut anförts skulle alltså erfordras lagstift- Erforderlig

ning örn uttagande av prisutjämningsbidrag dels å all saluförd mjölk, i lagstiftning för

syfte att stödja den inhemska prisnivån å smör och ost, dels ock å saluförd prisutjimning.

konsumtionsmjölk och grädde, i syfte att lokalt stödja prisnivån å dessa

varuslag. I det följande användes beteckningarna allmän och lokal prisutjämning,

respektive allmänt och lokalt prisutjämningsbidrag. Ifrågavarande

lagstiftning syntes böra innehålla bestämmelser av i huvudsak

följande innebörd.

Kungl. Majit borde bemyndigas att under i det följande angivna villkor

dels efter framställning från en mejerihanteringens riksorganisation bestämma,

att allmänt prisutjämningsbidrag skulle med visst belopp erläggas

till riksorganisationen för oskummad mjölk, som i landet försåldes

eller annorledes än genom utfordring förädlades till för avsalu avsedda

produkter, dels och efter framställning från större sammanslutningar av

mejerier och mjölkproducenter (mejeriförbund och mejerifusioner) bestämma,

att lokalt prisutjämningsbidrag skulle erläggas till vederbörande

sammanslutning för konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde, som försåldes

inom sammanslutningens verksamhetsområde.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Såsom villkor för erhållande av rätt att uppbära nämnda bidrag syntes

böra uppställas, att vederbörande organisation representerade, ifråga örn

riksorganisationen 60 procent av den i landets samtliga mejerier och ifråga

örn övriga sammanslutningar 60 procent av den i mejerierna inom

verksamhetsområdet invägda mjölken samt att vederbörande organisation

vid föreningsstämma med 2/3 av där närvarande röster beslutat uppbära

prisutjämningsbidrag av egna medlemmar.

Då Kungl. Majit generellt bestämt avgiftens storlek eller grunderna för

dess utgående, skulle den tydligen under enahanda förhållanden utgå med

samma belopp från organisationens egna medlemmar som från utomstående.

Det stöde emellertid organisationen fritt att från egna medlemmar

uttaga högre prisutjämningsbidrag.

Vederbörande organisation borde uppbära även de utjämningsbidrag,

S0IU, jämlikt Kungl. Majits beslut skulle erläggas av icke-medlemmar.

Såväl det allmänna som det lokala prisutjämningsbidraget borde principiellt

gäldas av producenterna. Ay praktiska skäl borde bidraget dock,

när försäljning skedde genom mejerier och affärsföretag, kunna uttagas

från dessa företag, vilka då vid mjölklikvidens erläggande till producenterna

finge innehålla på vederbörande leverantörer belöpande prisutjämningsbidrag.

Dessa företag borde därför vara ansvariga för avgiftens erläggande.

Undantag från skyldighet att erlägga respektive upptaga avgift borde

kunna medgivas för särskilda fall och under särskilda förhållanden. Föreskrift

härom eller godkännande härav kunde lämnas av Kungl. Majit

eller av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd.

Det förutsattes vidare, att Kungl. Majit ägde utfärda erforderliga straffbestämmelser

och närmare föreskrifter rörande lagens tillämpning, örn

uppbärande av utjämningsbidrag samt örn kontrollen rörande utjämningsförfarandets

handhavande och medlens användning för avsett ändamål,

exempelvis genom en nämnd eller särskilda kontrollanter.

Det skulle icke fördöljas, att vissa svårigheter bleve förenade med uppbärandet

av föreslagna utjämningsbidrag, särskilt de lokala å konsumtionsmjölk

oell grädde, och att tillvägagångssättet och tillämpningen måste

i viss mån få varieras efter växlande förhållanden. Sektionen ville härutinnan

endast framhålla några huvudpunkter.

I lokala områden, där organisationen vore mindre utvecklad, kunde tydligen

endast allmänt prisutjämningsbidrag uttagas. Det torde emellertid i

dylika områden vara tillrådligt att undantaga mjölk, som försåldes direkt

från producent till konsument, från erläggande av det allmänna bidraget,

dels på grund av att uppbörden till följd av den svagare organisationen

kunde ställa sig besvärlig, dels emedan den allmänna avgiften vore förhållandevis

liten och kostnaderna för dess uppbärande därför kunde bliva

proportionsvis höga. Man skulle sålunda i dylikt område kunna nöja sig

med att uppbära bidrag från mejerier och mjölkhandlare. Dessa skulle

erlägga bidrag för all den direkt från producenterna invägda oskummade

mjölken samt för mot invägd grädde svarande oskummad mjölk, vilken

kvantitet relativt lätt kunde fastställas.

I områden, där mejeribanteringen blivit fullständigare organiserad,

kunde antagas, att även lokalt prisutjämningsbidrag blivit bestämt att

erläggas. Dylikt bidrag borde då uppbäras för all inom området försåld

konsumtionsmjölk och grädde, även örn denna levererats från producenter

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

oell företag utanför området i fråga. Från erläggandet av Ilar nämnd

avgift borde undantag dock kunna beviljas för i mindre omfattning bedriven

försäljning av konsumtionsmjölk till avhämtning direkt hos producenten

ävensom, där särskilda skäl därtill förelåge, för försäljning på

mindre och avlägsna orter. I här berörda områden borde allmänt bidrag

uppbäras även för mjölk, som försåldes direkt till konsumenter med förut

angivet undantag. Undantag från bidragsskyldighet borde även kunna

göras för mjölk, som användes för smör- och osttillverkning i mindre omfattning

hos mjölkproducenterna själva.

För att uppbärandet av utjämningsbidraget skulle möjliggöras vore det

nödvändigt att särskilda uppgifter lämnades. Där såväl allmänt som lokalt

prisutjämningsbidrag skulle uppbäras, borde mejerier och handlande,

vilka dreve partiaffär med mjölk, därför vara skyldiga att lämna fortlöpande

uppgifter (redovisning) såväl över dels sill totala mjölkinvägning,

dels sin invägning direkt från jordbrukare, dels sin försäljning av

mjölk och grädde till direkt konsumtion. Såsom konsumtionsförsäljning

borde därvid räknas såväl utminutering i egna lokaler oell butiker eller

genom utbärning eller utkörning som ock försäljning till detaljbutiker,

restauranger och allmänna inrättningar. På så sätt träffades den huvudsakliga

konsumtionsförsäljningen. Samma uppgiftsplikt syntes även böra

åvila mjölkbutikerna för möjliggörande av nödig kontroll. Producenter,

som sålde direkt till konsumenter, borde också vara pliktiga att lämna

uppgifter och för detta ändamål föra försäljnings- och kundlistor samt

månatligen redovisa för gjorda försäljningar. Formulär för dylika listor

borde då tillhandahållas av vederbörande organisation. Där blott allmänt

prisutjämningsbidrag skulle uppbäras, erfordrades under förut angiven

förutsättning endast uppgifter från mejerier och mjölkaffärer rörande deras

mjölkinvägning från prodimenter.

Prisutjämningsbidraget skulle såsom allmän regel utgå med visst belopp

per kilogram mjölk samt, vad anginge lokalt prisutjämningsbidrag,

även per kilogram grädde. Bidraget borde dock, örn överenskommelse

därom träffades mellan vederbörande mejeriorganisation och producent,

kunna uttagas efter andra grunder, t. ex. med ett visst belopp per ko och

år eller månad. I sådant fall behövde förut nämnda försäljnings- och

kundlistor icke föras.

Prisutjämningsbidragen borde, örn ej annorlunda överenskommits, för

varje månad inbetalas till vederbörande mejeriorganisation senast den 15

i nästföljande månad. Till betalning förfallna prisutjämningsbidrag borde

kunna utsökas på exekutiv väg.

Underlåtenhet att lämna vederbörliga uppgifter oller vägran att efterfölja

för kontroll utfärdade föreskrifter borde straffas med böter.

För kontroll över den riktiga användningen av medlen i enlighet med

antagna och godkända prisutjämningsplaner borde Kungl. Majit tillsätta

särskilda granskningsmän eller en särskild nämnd, förslagsvis benämnd

Statens mjölknämnd. Denna nämnd skulle hava till uppgift att till Kungl.

Majit avgiva yttrande över från mejeriorganisationer inkomna framställningar

örn uppbärande av prisutjämningsbidrag ävensom utöva den kontroll

över prisutjämningens handhavande, som Kungl. Majit kunde föreskriva.

Nämnden kunde förslagsvis bestå av fem ledamöter, nämligen en

opartisk ordförande, två representanter för mejeriorganisationerna, en

för utanför organisationerna stående producenter och en representant för

det speciella konsumentintresset.

Bihang lill riksdagens protokoll 10.32. 1 sand. 2lil höft. (Sr 25.3.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition Nr 255.

Tstyrelius Över lantbrukssällskapets sist berörda skrivelse har lantbruksstyrelsen

utlåtande över den 12 innevarande månad avgivit infordrat utlåtande. Lantbruksstyrelsen

lantbrukssatt- har i utlåtandet anfört huvudsakligen följande.

skåpets skri- . . . ..

telse den 9 Jrrincipiellt vöre mahanda icke sa mycket att erinra mot en tvångsföremaj

1932. skrift, sorn åvägabringade viss allmän samverkan i fråga om prisregleInledning.

rande åtgärder, som åsyftade en ur produktionssynpunkt nödvändig prisförhöjning

å bär ifrågavarande produkter. Avsåge prisregleringen åter

en prisutjämning, som skulle beröva vissa producenter av gammalt innehavda,

måhända med direkt ekonomisk uppoffring åstadkomna avsättningsmöjligheter

till förmån för övriga eventuellt konkurrerande producenter,

ställde sig lantbruksstyrelsen mera tveksam till frågan örn skäligheten

av ett ingripande från det allmännas sida.

De föreslagna avgifterna skulle emellertid användas jämväl till täckande

av »organisationskostnader». Givet vore, att de kostnader, som vore direkt

förbundna med avgifternas upptagande, borde täckas av dessa. Av förslagets

motivering framginge emellertid, att avsikten vore, att genom avgifterna

influtna medel skulle användas även för övriga organisationskostnader,

till propaganda för den kooperativa verksamheten samt till täckande

av respektive organisationers egna administrationskostnader.

De utanför kooperationen stående producenterna skulle således genom det

allmännas ingripande tvingas att bära en del av omkostnaderna för verksamheten.

Lantbrukssällskapet anförde härutinnan, att det vore ett rimligt

krav, att i synnerhet de bäst betalade mjölkproducenterna örn också med

tvång bragtes att deltaga i mejeriorganisationernas verksamhet. Det syntes

emellertid lantbruksstyrelsen kunna ifrågasättas, huruvida det icke

i första hand borde ankomma på kooperationen själv att med allmänt vedertagna

metoder organisera och utöva det tvång, som härvid ansåges

böra tillämpas. I den kamp örn ekonomiska intressen, som ej torde kunna

undgås vid ett organisationsarbete såsom det här ifrågavarande, krävde

också, enligt lantbruksstyrelsen mening, försiktigheten, att det allmänna

icke direkt ingrepe på sådant sätt, att någondera parten med fog

kunde anse sig ur rättslig synpunkt förfördelad.

Allmän pris- Vad beträffade upptagandet av en för hela landet fastställd avgift å all

utjämnings- saluförd mjölk syntes det lantbruksstyrelsen antagligt, att — örn också vissa

avgift. erinringar torde kunna framställas mot de av lantbrukssällskapet gjorda

kalkylerna — den härutinnan föreslagna åtgärden skulle komma att verka

i avsedd riktning. Här förelåge således förslag till en åtgärd i syfte att

bereda alla mjölkproducenter ekonomiska fördelar, varför någon erinran

från producenthåll ej syntes med skäl kunna framställas däremot, så vitt

anginge anskaffande av medel till direkt prisutjämning.

I viss mån annorlunda ställde sig saken ifråga örn den del av omförmälda

avgift, som skulle användas till riksorganisationens allmänna verksamhet.

Även med beaktande av att nämnda del enligt förslaget icke skulle

få tagas i anspråk för täckande av omkostnader, som avsåge den kooperativa

försäljningen, funne lantbruksstyrelsen de principiella erinringar, styrelsen

redan gjort i denna punkt, vara i stort sett giltiga.

Även örn lantbruksstyrelsen, såsom av det anförda framginge, principiellt

ansåge sig böra tillstyrka åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning

av priset å exportsmör och hemmaförbrukningsvara, kunde styrelsen dock

icke underlåta att framhålla, att genomförandet av sådana åtgärder torde

komma att medföra vissa följder, som icke borde lämnas helt obeaktade.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 255.

35

Lantbruksstyrelsen åsyftade härvid ifrågavarande avgifters inverkan på

noteringen av svenskt smör, den s. k. »malmönoteringen». Enligt inhämtade

upplysningar verkställdes i stor omfattning fast exportförsäljning av

smör på basis av denna notering. Detta vore framför allt fallet vid export

av smör till Tyskland. En sådan ändring av malmönoteringen, att en

genom de ifrågasatta avgifterna åstadkommen prisförhöjning å den inhemska

smörmarknaden komilie att återspeglas i denna notering, skulle

givetvis helt förrycka underlaget för dessa affärer.

Malmöpoteringen utgjorde jämväl bas för en mångfald inhemska affärsuppgörelser.

Avtal angående mjölkleveranser till enskilda mejerier vore

ofta grundade på ett visst mjölkpris i förhållande till malmönoteringen.

Liknande torde förhållandet vara beträffande s. k. mjölkarrenden, där värdet

av den levererade mjölken enligt kontrakt helt eller delvis skulle beräknas

på basis av malmönoteringens smörpris. Om malmönoteringen icke

skulle utgöra ett uttryck för det svenska smörpriset utan angiva ett lägre,

för exportsmör gällande pris, skulle detta givetvis ställa arrendatorerna och

mjölkleverantörerna i ett synnerligen ogynnsamt ekonomiskt läge. Det

förefunnes vidare arrendeavtal, där arrendeavgiften beräknats i förhållande

till prisläget å vissa naturaprodukter, däribland jämväl smör värdesatt enligt

malmönoteringen, och där förevarande anordning komme att verka i

motsatt riktning, eller sålunda gynna arrendatorerna på jordägarnas''bekostnad.

Ett rubbande av malmönoteringens läge i förhållande till exportpriset

å smör eller det allmänna prisläget å denna vara torde därför komma att

vålla avsevärda svårigheter samt föranleda rättstvister. Sannolikt komme

också krav att resas på särskilda åtgärder från det allmännas sida i syfte

att neutralisera dessa svårigheter. Hänsyn måste därvid givetvis i första

rummet tagas till smörexportmarknaden och därefter eventuella åtgärder

inriktas på att eliminera eller åtminstone minska de olägenheter, som åsamkades

de inrikes affärerna. Erfarenheten från krigstiden, då liknande omständigheter

förelegat, gåve vid handen, att åtgärder i förevarande syfte, om

också icke utan svårighet, kunde leda till avsett resultat. Under sådana

förhållanden funne lantbruksstyrelsen hänsynen till malmönoteringen, i sig

själv nog så angelägen, icke böra få utgöra ett avgörande hinder för ett

genomförande av förevarande utjämningsförfarande.

Mot de av lantbrukssällskapet gjorda beräkningarna och slutledningarna

ifråga örn resultatet av ett införande utav förevarande avgifter kunde vissa

erinringar riktas.

Lantbrukssällskapet angåve självt, att den antagna utgångspunkten för

beräkningarna, eller en totalkvantitet av 2,500 miljoner kilogram salumjölk,

måste anses låg. Så vore jämväl enligt lantbruksstyrelsens förmenande

fallet. Enligt inom lantbruksstyrelsen verkställda beräkningar syntes

salumjölken Tionna uppskattas till cirka 3,300 miljoner kilogram. En

utjämningsavgift av 0.2 öre per kilogram mjölk syntes lantbruksstyrelsen

därför böra kunna beräknas inbringa — indrivningskostnaderna oberäknade

— i runt tal 6 miljoner kronor. Vid en smörexport av 20 miljoner

kilogram skulle detta belopp medgiva ett tilläggspris för detta smör av

cirka 30 öre per kilogram. Med det läge, smörmarknaden för närvarande

linde och av allt att döma komme att få, åtminstone under den närmare

framtiden, torde emellertid en smörexport av 20 miljoner kilogram vara

val högt räknad. Mali torde komma sanningen närmare, örn man räknade

med att denna siffra tillsvidare komme att ligga närmare 15 miljoner

än 20 miljoner kilogram.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Vid en smörexport av 15 miljoner kilogram skulle förenämnda utjämningsavgift,

använd för reglering av priset på exportsmör, medgiva ett

tilläggspris av cirka 40 öre per kilogram, eller ett högre tilläggspris, än

som enligt lantbruksstyrelsens förmenande torde kunna beräknas motsvara

skillnaden mellan priset å exportsmör och det partipris, som — till och med

vid en något förhöjd smörtull — kunde uttagas på den inhemska smörmarknaden.

Emellertid vore det enligt styrelsens mening snarare en fördel,

örn exportsmöret kunde betalas och bleve betalt något högre än det

smör, som förbrukades inom landet. Härigenom skulle de bästa smörmärkena

bliva föremål för export och det svenska smörets anseende på

världsmarknaden genom den sålunda i viss mån säkerställda kvaliteten

komma att stärkas till fördel för exportprisen.

Skulle utvecklingen få den riktning, som här ifrågasatts och som torde

vara fördelaktig, komme emellertid höjningen av priset på exportsmör icke att

få en så enkel inverkan på det inhemska smörpriset, som lantbrukssällskapet

syntes förutsätta. Örn man utginge ifrån ett antagligt och önskvärt

överpris av 10 öre per kilogram för exportsmöret, skulle ett tilläggspris

örn 40 öre per kilogram för detta medföra en stegring av partismörpriset

på den inhemska marknaden med 30 öre per kilogram. Härest Sveriges

hela smörproduktion beräknades uppgå till 72 miljoner kilogram, skulle

detta resultera i en förhöjning av medelpriset å smör med cirka 32 öre per

kilogram, en förhöjning som, vid en mjölkåtgång av 25 kilogram per kilogram

smör, skulle förhöja värdet å den för detta ändamål använda mjölken

med cirka 1.3 öre per kilogram.

Lantbrukssällskapets antagande att en förhöjning av värdet å den till

smörtillverkning använda mjölken skulle medföra en motsvarande höjning

av priset å all annan saluförd mjölk, torde icke vara så alldeles

säkert. Att smörets prisläge återverkade på priset å konsumtionsmjölk

och andra mejeriprodukter hade erfarenheten lärt. För bedömande av

graden utav denna återverkan saknades emellertid fasta utgångspunkter.

Det torde därför vara försiktigast att tills vidare endast konstatera, att en

dylik prisförhöjning syntes vara att motse och att denna antagligen bleve

så stor, att en betydande vinst för mjölkproduktionen i dess helhet kunde

förväntas.

Lantbruksstyrelsen hade till granskning upptagit de antagliga verkningarna

av en utjämningsavgift med en storlek av 0.2 öre per kilogram mjölk. Vad

som i detta avseende anförts, syntes tala för att en högre avgift för närvarande

knappast kunde utnyttjas för reglering av smörpriset. En högre

utjämningsavgift syntes därför knappast böra ifrågasättas, förrän erfarenheten

visat, att en sådan verkligen kunde på ett fördelaktigt sätt utnyttjas.

Ett bedömande av denna fråga krävde emellertid en längre tids erfarenhet.

Då möjligheten att utnyttja en högre utjämningsavgift i avsevärd

grad måste vara beroende på en eventuell höjning av smörtullen, kunde

det ifrågasättas, örn tillräckliga skäl nu förelåge att, såsom lantbrukssällskapet

ifrågasatt, Kungl. Majit skulle tillerkännas obegränsad rätt att fastställa

storleken av ifrågavarande avgift.

Uppgiften att uppbära och indriva ifrågavarande utjämningsavgifter ävensom

att fördela desamma skulle enligt lantbrukssällskapets förslag tillkomma

mejeriorganisationernas centralorgan. Av åtskilliga skäl torde det emellertid

kunna ifrågasättas, huruvida dessa frågor icke borde handläggas i en annan

ordning. Enligt lantbruksstyrelsens mening vore dessa frågor av sådan natur,

att de borde handläggas av ett statligt organ, exempelvis en statens mjölk
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

nämnd, som sålunda icke skulle hava en enbart kontrollerande uppgift såsom

enligt lantbrukssällskapets förslag.

Den av lantbrukssällskapet beräknade andelen av utjämningsavgiften, som

skulle gå till organisations- och propagandakostnader — 375,000 kronor

(0.015 öre per kilogram av en till 2,500 miljoner kilogram uppskattad årlig

salukvantitet mjölk) syntes hög, särskilt med hänsyn till de mycket betydande

belopp, som förut anvisats av statsmedel för samma ändamål, detta

även om hänsyn toges till att nämnda belopp skulle vara att anse allenast

som en för bela organisationens uppbyggande erforderlig engångskostnad.

Det ville emellertid synas, som örn avsikten vore, att denna andel skulle

uppbäras under varje år utjämningsavgifter eventuellt komme att uttagas.

Skulle statsmakterna besluta örn uttagande av en för bela landet fastställd

utjämningsavgift å all saluförd mjölk, syntes emellertid en sådan anordning

komma att medföra avsevärt mindre kostnader för organisationsarbetet

än hittills och i huvudsak kunna inskränka sig till kostnaden för ett organ

med uppgift att uppbära dessa avgifter och handhava deras fördelning. I

varje fall syntes väsentligen mera preciserade bestämmelser, än förslaget

innebölle, redan från början böra lämnas, bestämmelser, som klart angåve

de utgifter och omkostnader, vartill ifrågavarande avgifter linge anlitas.

Enligt lantbruksstyrelsens mening syntes det böra ankomma på Kungl.

Majit att årligen bestämma, huru stort belopp av utjämningsavgiften, som

linge användas till bestridande av organisationskostnaaer.

Vid sitt ställningstagande till denna prisutjämningsfråga hade lantbruksstyrelsen

icke prövat densamma ur synpunkten av dess eventuella inverkan

på landets handelsförbindelser. Det syntes styrelsen emellertid nödvändigt,

att jämväl denna sida av saken bleve föremål för sakkunnig granskning.

Förslaget örn upptagande av särskilda lokala utjämningsavgifter vore

tydligen av en helt annan natur än förslaget angående upptagande av

utjämningsavgift för stärkande av smörets prisläge. Avgifterna skulle

uppbäras av den ifrågavarande kooperativa organisationen och användas för

reglering av prisen å från organisationen tillhörande mejerier levererade

produkter. Här avsåges således en beskattning av utanför organisationen

stående producenter till fördel för de till densamma anslutna producenterna.

En sådan anordning måste betecknas såsom ett tvångsmedel för

åstadkommande av anslutning till organisationen.

Lämpligheten härav syntes så mycket mera kunna ifrågasättas, som beslut

örn upptagande av dessa avgifter enligt förslaget skulle kunna genomdrivas

på skäligen lösa grunder. Den mejeriorganisation, som skulle hava rätt att

påfordra införande av avgifter, skulle endast behöva representera 60 procent

av i områdets mejerier invägd mjölk. Då ingen hänsyn skulle tagas till

sådan konsumtionsmjölk, som aldrig passerade något mejeri •— en mjölkkvantitet

som å vissa orter torde vara betydande — syntes det, som om i

många fall icke ens hiilften av den inom visst område saluförda mjölken

skulle behöva tillhöra organisationen för att ifrågavarande rätt skulle konstitueras.

Ett beslut av organisationen örn uttagande av utjämningsavgift

utav förevarande slag skulle kunna fattas med 2/;i majoritet. Detta torde

innebära, att en minoritet, representerande under 40 procent — i vissa fall

kanske under ''/;| — av ett områdes saluförda mjölkmängd, skulle få bestämmanderätten

över en för lanthushållningen i dess helhet och speciellt för

vissa av dess lito vare så betydelsefull fråga som denna. Ett sådant för
-

Lokala prisutjämningsavgifter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 255.

hållande skulle enligt lantbruksstyrelsen förmenande .synas ägnat att väcka

allvarliga betänkligheter.

Av förslaget bade lantbruksstyrelsen icke kunnat utläsa på vad sätt förenämnda

beslut inom föreningen skulle fattas. Det torde emellertid få anses

hava varit meningen, att i organisationen ingående mejerier skulle genom

ombud vid föreningsstämma besluta i ärendet. De enskilda mjölkproducenterna

skulle under sådana förhållanden icke få något med saken att skaffa.

Mot denna form för beslut inom en sådan organisation torde icke något

vara att erinra, örn det också knappast kunde anses vara överensstämmande

med vår tids uppfattning, att på detta sätt varukvantiteten bleve helt avgörande

på bekostnad av personligheten — mjölkproducenten. De stora

landsortsmejerierna, som hade ringa avsättning för konsumtionsmjölk, skulle

också till följd av en sådan bestämmelse genom anslutning till en organisation

av ifrågavarande slag erhålla en tämligen oinskränkt rätt att till sin

fördel beskatta de mindre mejerier vid eller inom större samhällen, som på

grund av sin belägenhet hittills kunnat utnyttja möjligheten av direkt

mjölkförsäljning.

Den form, som föreslagits för bestämmande av organisationens rätt att

upptaga ifrågavarande avgifter jämväl av utomstående producenter, syntes

ock lämna rum för vissa erinringar. Att göra bestämmandet helt beroende

av mjölkmängden torde sålunda kunna innebära ett undertryckande av

de mindre och svaga producenterna. Det torde därför kunna ifrågasättas,

huruvida rätten att av utomstående upptaga avgift av förevarande slag

icke lämpligen borde förbindas med krav på garantier örn visst medinflytande

jämväl åt sådana producenter, mindre såväl som större, vilka ännu

icke funnit anledning formellt ansluta sig till organisationen.

Även bestämmelserna ifråga örn grunderna för fastställandet av dessa

avgifters storlek syntes i viss mån anmärkningsvärda. Det normerande för

denna storlek skulle vara, att organisationen själv bestämt att av sina medlemmar

upptaga en viss utjämningsavgift, vilken avgift sedermera, efter

Kungl. Majlis prövning, skulle åläggas jämväl utanför organisationen stående

mjölkproducenter. Avgiften skulle emellertid, enligt vad lantbruksstyrelsen

kunde finna, icke användas för prisutjämning utanför organisationen.

Sådana smör- och ostproducenter, som stöde utanför denna, skulle

under sådana förhållanden väl få betala avgift för sin försäljning av konsumtionsmjölk

men icke komma i åtnjutande av någon utjämning till fördel

för sin produktion av andra mejeriprodukter. Det vore under dylika

förhållanden givet, att det alltid måste ligga i mejeriorganisationernäs

intresse att sätta dessa avgifter så höga som möjligt. Någon större olägenhet

härvidlag för organisationens medlemmar, åtminstone vad beträffade

den bestämmande majoriteten, kunde knappast anses föreligga, då avgifterna

skulle komma dem till godo i en eller annan form. Ett hinder för missbruk

vid upptagandet av denna avgift skulle väl ligga däri, att prövningen

och fastställandet av avgiftens storlek skulle ankomma på Kungl. Maj:t.

Huruvida möjlighet kunde beredas de utanför organisationen stående producenterna

att härvid få tillfälle att framföra sina eventuella synpunkter

syntes mindre säkert.

Den enda fördel av erlagd utjämningsavgift, som skulle tillkomma utom

organisationen stående mjölkproducent, vore, örn — såsom förutsattes — åtgärden

komme att medföra en stabilisering och förhöjning av prisen å konsumtionsmjölk

och grädde. Ett införande av utjämningsavgift kunde möjligen

tänkas resultera endast i en utjämning av priset å konsumtionsmjölk och den

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

39

mjölk, som leonline till användning för smör- oell ostberedningen. Utjämningsavgifterna

torde icke kunna sättas så höga, att icke konsumtionsmjölkprisen

trots dessa avgifter verkade lockande på mjölkproducenter, som med nuvarande

transportmöjligheter lätt kunde jämväl från utanför liggande områden

uppträda som konkurrenter på marknaden med pristryckande verkan. Ett

säkert medel till stabilisering av priset på konsumtionsmjölken torde dessa

avgifter bliva endast, därest de finge en så kraftig verkan, att de tvingade

utomstående mjölkproducenter in i organisationerna i sådan omfattning, att

dessa finge full bestämmanderätt över prisläget för konsumtionsvarorna.

Avgifternas verkan såsom ett medel att öka anslutningen till organisationerna

torde icke kunna förnekas. Emellertid syntes det, som örn denna

verkan i och för sig icke borde föranleda direkta tvångsåtgärder. Anslutningen

till föreningsrörelsen borde, örn rörelsen skulle vara sund, grundas

på övertygelse och icke på tvång. Härmed ville dock lantbruksstyrelsen

icke hava sagt, att icke läget kunde vara eller bliva sådant, att även en

sådan utväg, i och för sig främmande för allmän rättsuppfattning, måste

tillgripas.

Enligt lantbruksstyrelsens förmenande vore en direkt tvångsanslutning för

varje mjölkproducent inom område, där kooperativ mejeriproduktion kommit

i gång, jämväl ur de oorganiserade producenternas synpunkt att föredraga

framför en mera indirekt och förtäckt tvångsanslutning. Därigenom

skulle dessa, bland annat, få ett större inflytande på avgörandet av förevarande

ur deras synpunkt betydelsefulla frågor.

Med hänsyn till det anförda ansåge sig lantbruksstyrelsen böra uttala,

att styrelsen icke vöre beredd att nu i oförändrad form tillstyrka vidtagandet

av statliga åtgärder för införande av föreslagna lokala utjämningsavgifter.

Vid ärendets handläggning i lantbruksstyrelsen har stat skonsulenten

Carlberg i vissa avseenden varit av skiljaktig mening samt härutinnan

anfört:

»Örn föreslaget tilläggspris å exportsmör medför en höjning av den

inhemska prisnivån å mjölk och mjölkprodukter, torde detta medföra

något minskad konsumtion och något stegrad produktion, vilket i sin tur

medför, att exportkvantiteten av smör ökas. Då nuvarande smörexport,

omräknad i mjölk, kan beräknas motsvara cirka 8 procent av landets

totala mjölkproduktion, giver även en jämförelsevis obetydlig ändring i

produktionen respektive konsumtionen ett kraftigt utslag i fråga örn den

exporterade kvantitetens storlek. På grund av det nära sambandet mellan

det relativa prisläget för exportsmöret samt exportkvantitetens storlek,

och då en ökning av kvantiteten under nu rådande avsättningssvårigheter

kan väntas få en mer än eljest ogynnsam inverkan på prisläget,

kan det ifrågasättas, örn systemet verkligen kommer att medföra fördelar

i avsedd riktning.

Det förefaller sannolikt och synes önskvärt, att förhållandet mellan exportsmörets

pris samt priset å den inhemska marknaden kommer att

bliva oförändrat, örn tilläggspris utbetalas för exportsmör. Nu gällande

högre prisnivå å smör, som säljes i inländsk handel, torde komma att bestå

till följd av de lägre omkostnader, som i vissa avseenden vidlåda detta

smör. Vid sådant förhållande torde införande av tilläggspris för exportsmör

icke kunna förväntas hava något inflytande på det exporterade

smörets kvalitet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

40 Kungl. Maj:ts propositio7i Nr 255.

Av den allmänna prisutjämningsavgiften skulle viss mindre del tillfalla

andelsverksamhetens centralorganisation för täckande av ’organisationskostnader’.

Detta synes innebära, att jämväl mjölkproducenter, som

icke vilja inträda i organisationen, skola erlägga avgifter till dess verksamhet,

i vad avser deras anslutning till organisationen mot deras egen

önskan. Avgifternas användning på detta sätt synes kunna betecknas

såsom otillbörlig. Därjämte må framhållas, att det huvudsakliga syftet

med den allmänna prisutjämningsavgiften, nämligen höjandet av prisnivån

under nu rådande kristid, i fullt ut samma omfattning uppnås,

utan att ifrågavarande organisationsarbete stödjes av dessa medel. Det

bör jämväl beaktas, att vissa av de angivna åtgärderna handhavas antingen

av det allmänna eller av enskilda och att härför åtgå relativt små

statsbidrag samtidigt som effektiviteten av detta arbete icke giver anledning

till några väsentliga erinringar. På grund härav avstyrkes nämnda

användning av influtna utjämningsavgifter.

Då upptagande av allmänna utjämningsavgifter skulle påverka den

inhemska prisnivån och medföra en till cirka 25 miljoner kronor beräknad

stegring av jordbrukarnas årliga inkomster, synas ifrågasatta tvångsföreskrifter

beröra ej endast producenten utan i lika hög grad konsumenten.

Därför synes den av lantbruksstyrelsen föreslagna statliga mjölknämnden

böra vara sammansatt av såväl representanter för statsintresset

som av lika antal representanter för producent- och konsumentorganisationer.

Av synnerlig stor vikt är, att den lokala handeln organiseras på sådant

sätt, att illojal och förödande konkurrens undvikes, men då sättet för statens

medverkan för uppnående av det önskvärda målet icke utformats,

bör den ifrågasatta mjölknämnden erhålla uppdrag att utreda detta spörsmål

och eventuellt framlägga förslag i ämnet.»

Frågan örn mjölkproduktionens och mejerihanteringens läge påkallar

för närvarande stor uppmärksamhet från det allmännas sida. Prisfallet

å jordbrukets produkter har under den senaste tiden med särskild styrka

framträtt i avseende å mejeriprodukterna, jordbrukets utan jämförelse

viktigaste försäljningsvara. Genom importrestriktioner i vissa främmande

länder hava avsättningsmöjligheterna för våra mejeriprodukter

påverkats i ogynnsam riktning. Såsom framgår av den av mig inledningsvis

lämnade statistiska översikten har årsmedeltalet för de av mejerierna

enligt mejeristatistiken betalade priserna per kilogram invägd mjölk, vilket

medeltal 1913 utgjorde 8.8 öre, från 1925 till 1930 nedgått från 14.5 till

10.5 öre. För 1931 föreligger ännu icke någon officiell statistik, men otvivelaktigt

är, att motsvarande mjölkpris för sistnämnda år närmat sig eller

understigit förkrigspriset, och prisfallet har under de gångna månaderna

av innevarande år fortsatt. Det i smörprisstatistiken redovisade partipriset

å smör, som 1913 utgjorde 212 öre och 1925 336 öre, föll 1930 till

232 öre och 1931 ytterligare till 200 öre, allt per kilogram. Månadsmedeltalen

för mars och april 1932 utvisa så väsentligt under förkrigsnivån

liggande pris som 176 öre, respektive 182 öre. Under de sista veckorna

har priset ytterligare nedgått, och den allra senaste noteringen, för den

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 255.

41

12 innevarande maj, upptager ett så ytterst lågt smörpris som 163 öre.

Man torde få gå tillbaka till våren 1904 för att återfinna en så låg notering.

Ostpriserna utvisa i huvudsak samma nedåtgående tendens som

smörpriserna.

På grund av mjölkproduktionens dominerande betydelse för vår lanthushållning

har det sålunda inträffade starka prisfallet å mejeriprodukter

kommit att på ett mycket ogynnsamt sätt påverka hela jordbruksnäringens

läge. Det torde ej heller kunna förnekas, att åtgärder ägnade

att effektivt förbättra det ekonomiska utbytet av mjölkhushållningen

skulle i närvarande stund mera än något annat gagna det stora flertalet

av landets jordbrukare, oavsett storleken av deras lantbruk. Vid övervägande

av åtgärder från det allmännas sida, som i nämnda syfte kunna

ifrågakomma, måste främst beaktas, att vi inom denna näringsgren alltjämt

hava ett produktionsöverskott, som måste exporteras, varför på

detta område medel och vägar måste sökas av annan art, än då det gällt

vissa andra av jordbrukets produkter, t. ex. spannmål.

För uppnående av ett förbättrat ekonomiskt utbyte av mjölkhushållningen

är det givetvis av stor vikt, att från jordbrukarnas egen sida intet

uraktlåtes, som kan vara ägnat att nedbringa produktionskostnaderna.

Vad beträffar åtgöranden i denna riktning må erinras, att det för närvarande

arbetas energiskt över hela vårt land på att förbilliga foderförsörjningen

genom ett mera rationellt utnyttjande av de möjligheter, som

vi äga i naturliga betesmarker, eller genom anläggande av kulturbeten.

Förhoppningar hava också knutits till den i Finland utexperimenteraae

metoden för konservering av foder genom ensilageberedning, vilken metods

utnyttjande jämväl i vårt land nyligen möjliggjorts genom användningsrättighets

förvärvande. Beträffande mejerihanteringen pågår, delvis

med stöd av statsmedel från den 1930 inrättade mejerilånefonden, ett

omfattande nydaningsarbete genom nedläggande av mindre, otidsenliga

mejerier och koncentration av driften till större, lämpligt belägna och

modernt utrustade mejerier. Erfarenheten talar för att på denna väg

— genom förbilligade driftskostnader — mejeridriftens och mjölkproduktionens

räntabilitet kan i viss mån förbättras.

Såsom den viktigaste angelägenheten framstår emellertid, enligt min

mening, vidtagande av åtgärder för att på ett fullt rationellt och ekonomiskt

sätt ordna själva avsättningen av mjölk och mejeriprodukter i

hela landet. Även i detta avseende har med stöd av statsmedel under de

båda senaste åren utförts ett organisationsarbete, som kommit att omspänna

större delen av landet, och ett flertal mejeriförbund eller liknande

sammanslutningar samt föreningar av mjölkleverantörer hava bildats

eller planerats i skilda landsdelar. Skola avsedda fördelar vinnas, måste

på avsättningens område sammanhållning och samarbete åvägabringas

såväl lokalt mellan de inom en viss rayon förefintliga leverantörerna av

mjölk och mejeriprodukter som också mellan de olika distriktssamman
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

slutningarna inbördes. Arbetet härmed har nu, såsom framgår av den

lämnade redogörelsen, fortskridit så långt, att en riksförening mellan

landets mejerier är under bildande.

I avseende å det arbetsprogram beträffande mejeriprodukternas avsättning,

som uppställts för nyssberörda riksorganisation och de till denna

hörande lokala sammanslutningarna, har redogörelse, på sätt nyss återgivits,

lämnats i den av Sveriges allmänna lantbrukssällskaps mejerisektion

nyligen upprättade, av sällskapet med skrivelse den 9 innevarande

maj överlämnade promemorian. Ett genomförande av det förslag, som

sålunda framlagts av lantbrukssällskapets mejerisektion, förutsätter viss

rätt för organisationen att jämväl från utomstående producenter uttaga

särskilda avgifter för möjliggörande av en utjämning och ett stödjande

av priserna å mjölk och mejeriprodukter. De ifrågasatta avgifterna skulle

vara av två slag, dels allmänt prisutjämningsbidrag, som skulle utgå å

all saluförd mjölk och användas för stödjande av den inhemska prisnivån

å smör och ost, och dels lokalt prisutjämningsbidrag å den inom visst avsättningsområde

saluförda konsumtionsmjölken och grädden, vilket senare

bidrag skulle uttagas i syfte att lokalt stödja prisnivån å sistnämnda produkter.

Utgångspunkten för lantbrukssällskapets förslag i avseende å det allmänna

prisutjämningsförfarandet är det kända förhållandet, att exportsmörets

pris kommit att bliva normgivande för priset även å det smör,

som försäljes inom landet, och delvis jämväl å det allmänna mjölkpriset.

Förslaget åsyftar nu att — sedan en notering genom riksorganisationens

försorg fastställts å smöret, avsedd att tjäna till ledning för avsättningen

å den inhemska marknaden — genom uttagande av berörda allmänna avgift,

förslagsvis angiven till 0.2 öre per kilogram saluförd mjölk, erhålla

medel, varigenom riksorganisationen kan sätta de mejerier, som tillverka

smör för export, i tillfälle att betala sina mjölkleverantörer ett högre

pris för mjölken, än som hetingas av de för exportsmöret erhållna priserna.

Härigenom begränsas exportsmörets dominerande inflytande å den

inhemska prisbildningen för mjölk och mejeriprodukter, och möjligheter

beredas för åstadkommande av bättre avsättningsförhållanden för nämnda

produkter inom landet. Effekten av detta prisutjämningsförfarande sammanhänger

därmed, att endast en förhållandevis mindre del — enligt beräkning

ungefär 1U — av all saluförd mjölk åtgår för smörberedning för

export.

Förslaget örn lokalt prisutjämningsförfarande har tagit sikte på det

förhållandet, att en ekonomisk intressegemenskap mellan samtliga producenter

inom ett visst tillförselområde måste vara till finnandes för uppehållande

därstädes av prisnivån å konsumtionsmjölk och grädde. En sådan

intressegemenskap kan enligt lantbrukssällskapet ernås, örn leverantörerna

av konsumtionsmjölk och grädde avstå en del av det å dessa pro
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

dukter erhållna priset till de producenter inom distriktet, som leverera

mjölk för beredning av smör oell ost. Detta skall enligt förslaget ske på

så sätt, att en lokal avgift upptages å all inom området saluförd konsumtionsmjölk

och grädde samt att därigenom influtna belopp fördelas å den

till produktberedning amvända mjölken. Genom denna anordning avses

bland annat, att prisskillnaden mellan konsumtionsmjölken och den mjölk,

sorn, användes för beredning av smör och ost, må komma producenterna

till godo och ej såsom mellanhandsvinst tillfalla den privata mjölkhandeln.

Av lantbrukssällskapets framställning framgår, att vissa lokala

mejeriförbund redan för sina medlemmar infört ett system med prisutjämning

mellan å ena sidan konsumtionsmjölk och grädde samt å

andra sidan mjölk för produktberedning. För att anordningen skall bliva

mer allmänt använd och vinna i effektivitet samt för tryggande av

nödig sammanhållning mellan producenterna erfordras emellertid enligt

lantbrukssällskapets mening, att mejeriorganisationer få rätt att uttaga

nu avsedda avgifter även av utanförstående mjölkförsäljare.

Ett genomförande i huvudsak av det förslag, som sålunda framlagts av

lantbrukssällskapet, åsyftande rätt för organisationen att under vissa förutsättningar

uttaga utjämningsavgifter jämväl av utanförstående, skulle

enligt mitt förmenande sannolikt i hög grad bringa stöd åt arbetet med

mejerihanteringens och mjölkhandelns merkantila organisation samt förbättra

avsättnings- och prisförhållandena å hithörande produkter för producenterna

i gemen. Jag vill här också erinra örn vad som på detta eller

närgränsande områden vidtagits i vissa andra länder, såsom Norge, England,

Österrike, Nederländerna och Schweiz, och varför redogörelse i det

föregående lämnats. I ett utpräglat krisläge som det nuvarande synes det

mig påkallat, att extraordinära åtgärder vidtagas jämväl hos oss, och jag

anser mig därför böra uttala mig för ett genomförande i huvudsak av lantbrukssällskapets

förslag. Såsom en uttrycklig förutsättning för förslagets

genomförande måste principiellt gälla, att de organisationer, som skola

tillerkännas rätt att uttaga här avsedda avgifter, nått en viss betydande

omfattning. Men sedan detta skett, synes det mig skäligt, att genom statsmakternas

medverkan på föreslaget sätt en hjälp till självhjälp lämnas,

som ytterst avser att komma alla mjölkproducenter och därmed praktiskt

taget hela jordbruksnäringen till godo. Såvitt jag kunnat finna har på förevarande

område ej någon åtgärd av vad slag det vara må från något håll

föreslagits, örn vilken med visshet kan sägas, att den skulle åvägabringa

en hastig och påtaglig förbättring av läget, men det synes mig finnas

skäl antaga, att det av lantbrukarnas egen organisation nu framlagda

förslaget skulle kunna medföra så påtagliga vinster genom förbättring

och stabilisering av prisläget för några av lantmannanäringens allra viktigaste

produkter, att statsmakterna i denna för jordbruket allvarliga tid

icke böra undandraga sig att härutinnan lämna den begärda medverkan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Det synes mig vara högst angeläget, att frågan snarast må bringas till

lösning. Med hänsyn härtill och då uttagande av sådana avgifter, varom

här är fråga, måste grundas på beslut av riksdagen, har jag funnit mig

böra förorda, att Kungl. Majit, trots att ett i alla detaljer utformat förslag

för anordningens närmare genomförande ännu icke föreligger, för innevarande

års riksdag framlägger förslag till sådana grundläggande bestämmelser

i ämnet, att det tillämnade utjämningsförfarandet må kunna

komma till utförande redan under detta år. Med anledning härav har

inom departementet utarbetats ett förslag till förordning örn upptagande

av vissa avgifter för åstadkommande av förbättrad organisation vid avsättningen

av mjölk och mejeriprodukter. Förslaget torde såsom bilaga

A fogas till detta protokoll.

I avseende å det av mig tillstyrkta förslagets närmare innebörd torde

jag få framhålla följande.

Rätt att uttaga här avsedda avgifter, vare sig fråga är örn den allmänna

avgiften eller örn de lokala avgifterna, måste givetvis göras beroende

av Kungl. Maj :ts i vart fall meddelade beslut. Lika med lantbrukssällskapet

har jag ansett, att initiativet till Kungl. Majlis förordnande

örn avgifts upptagande bör utgå från vederbörande organisation. Varje

meddelat förordnande bör gälla för viss bestämd tid. Vid fastställande

av avgifternas belopp och grunderna för dessas utgående bör Kungl.

Majit äga frihet att avvika från vad organisationen må hava för sina

egna medlemmar beslutat, med den inskränkning allenast, att avgift till

högre belopp och för längre tid än organisationen beslutat eller gjort

framställning örn ej må av Kungl. Majit fastställas. Vid förordnande

örn avgifts upptagande bör angivas, att förordnandet gäller såväl de till

organisationen anslutna som de utanför densamma stående producenterna.

I samband därmed bestämmes, i vad mån vissa grupper av mjölkleverantörer

på grund av obetydlig produktion eller av andra liknande

förhållanden böra fritagas från avgiftsskyldighet. Fastställer Kungl.

Majit lägre avgift än organisationen beslutat uttaga av egna medlemmar,

är den överskjutande delen givetvis att betrakta såsom en frivilligt

inom organisationen upptagen avgift, för vilken gäller vad organisationen

därom beslutat. De avgifter, örn vilkas uttagande Kungl. Majit förordnar,

få givetvis karaktär av allmänna avgifter för ifrågavarande produktions

stödjande. Bestämmanderätten över de influtna avgifternas användning

bör följaktligen också läggas i det allmännas band samt utövas

på så sätt, att Kungl. Majit fastställer plan för användningen. De organisationer,

som tillerkännas rätt att uppbära avgifter, böra gentemot

Kungl. Majit vara redovisningsskyldiga för att avgifterna användas enligt

de fastställda planerna. Meddelat förordnande örn upptagande av

avgift bör kunna av Kungl. Majit återkallas, där omständigheterna därtill

giva anledning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

De medel, som inflyta genom upptagande av allmän prisutjämningsavgift,

torde, såsom lantbrukssällskapet föreslagit, förutom sitt egentliga

ändamål —■ stödjande av prisnivån å samt främjande i övrigt av avsättningen

av mjölk- och mejeriprodukter -— kunna få tagas i anspråk för

vissa kostnader för organisationsarbetet å mejerihanteringens område.

I vilken omfattning detta bör ske, torde få prövas i sammanhang med

meddelande av förordnande örn sådan avgifts upptagande och fastställande

av plan för användningen av sålunda influtna medel eller på särskild

framställning av den organisation, som omhänderhar förvaltningen

av nämnda medel. I anslutning till vad lantbruksstyrelsen i denna del

anfört anser jag mig emellertid böra framhålla, att för ändamålet ej

bör tagas i anspråk större belopp än som prövas oundgängligen erforderligt.

Av influtna avgifter böra givetvis bestridas kostnaderna för avgifternas

upptagande samt den kontroll å avgifternas användande och å

verksamheten i övrigt, som må finnas nödig att föreskriva.

För att en organisation skall kunna medgivas rätt att upptaga avgift

av här ifrågavarande slag torde böra uppställas något strängare bestämmelser,

än lantbrukssällskapets förslag innefattar. För att förordnande

örn upptagande av allmän prisutjämningsavgift skall kunna meddelas

synes mig böra uppställas såsom villkor, att framställning därom blivit

gjord av mejerisammanslutning, som representerar minst 60 procent av

den totala årliga invägda mjölkmängden vid rikets samtliga mejerier

enligt den senaste tillgängliga officiella mejeristatistiken, samt att denna

framställning biträtts av minst 4/s av sammanslutningens medlemmar,

företrädande sammanlagt minst 9/io av den totala årliga invägda mjölkmängden

vid de till sammanslutningen hörande mejerierna. För förordnande

örn upptagande av lokal prisutjämningsavgift torde böra fordras,

att framställning gjorts av mejerisammanslutning, representerande minst

70 procent av den tofala saluförda mjölkmängden inom det ifrågavarande

området enligt beräkning, som Kungl. Majit finner sig kunna godtaga,

samt att framställningen biträtts av minst 4/s av sammanslutningens medlemmar,

företrädande sammanlagt minst 9/io av den totala årliga invägda

mjölkmängden vid de till sammanslutningen anslutna mejerierna. Örn

dessa skärpta villkor uppställas, torde det väsentliga av lantbruksstyrelsens

invändningar mot upptagande av lokal prisutjämningsavgift förfalla.

Enligt förslaget till förordning skall Kungl. Majit äga meddela de

närmare bestämmelser, som erfordras angående tillämpningen av föreskrifterna

i förordningen. Innan dylika bestämmelser utfärdas, erfordras

givetvis ytterligare överväganden i avseende å bland annat sådana

spörsmål som sättet för fastställande av den mjölkmängd, varå olika

mjölkförsäljare hava att erlägga avgift, skyldighet för avgiftspliktig att

lämna uppgifter örn sin mjölkproduktion, förfarandet vid avgifters erläggande

eller indrivande, ordningen för klagomål över ålagd avgift

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition Nr 255.

samt kontrollen rörande organisationens omhänderkavande av uppburna

medel. Vad särskilt angår frågan örn förfarandet vid avgifternas

erläggande må framhållas, att förslag till bestämmelser härom torde

böra framläggas av vederbörande mejeriorganisation samt att hithörande

föreskrifter givetvis böra göras i möjligaste mån enkla och praktiska. För

handhavandet av den erforderliga kontrollen torde, såsom lantbrukssällskapet

och lantbruksstyrelsen också ifrågasatt, böra tillsättas en statens

mjölknämnd. Denna torde böra hava till uppgift att avgiva yttranden över

inkomna framställningar örn upptagande av avgifter och över upprättade

planer rörande inflytande medels användning, att utöva kontroll över

medlens användning samt i övrigt följa den verksamhet, varom här utfråga,

och hos Kungl. Majit göra de framställningar, vartill förhållandena

kunna föranleda. Inom nämnden torde böra inrymmas representanter

för olika berörda viktigare intressegrupper, däribland jämväl konsumenterna.

Under framhållande, att det av mig nu tillstyrkta förslaget till förordning

i ämnet synes jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna, utan hinder

av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tiden gått till ända, föreläggas riksdagen, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att antaga omförmälda förslag till förordning örn upptagande av vissa

avgifter för åstadkommande av förbättrad organisation vid avsättningen

av mjölk och mejeriprodukter.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Rune Thygesen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

47

Bilaga A.

Förslag

till

förordning om upptagande av vissa avgifter för åstadkommande av

förbättrad organisation vid avsättningen av mjölk och mejeriprodukter.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För åstadkommande av förbättrad organisation vid avsättningen av

mjölk och mejeriprodukter skola, där Kungl. Majit så förordnar, enligt

bestämmelserna i denna förordning upptagas vissa avgifter å mjölk och

grädde.

Skyldighet att erlägga avgift åligger enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

antingen den, som producerar mjölk eller grädde, varå avgift enligt denna

förordning skall utgå, eller ock mejeri eller mjölkhandlare, som mottager

sådan vara; ägande Kungl. Majit att från avgiftsskyldighet undantaga

de fall, där så med hänsyn till ringa produktion eller andra förhållanden

finnes skäligt. 2 3 4

2 *.

Avgifter, varom i 1 § sägs, må upptagas dels inom hela riket (allmän

avgift) och dels inom tillförselområdena till olika konsumtionsorter (lokal

avgift).

3 §.

Förordnande örn upptagande av allmän avgift må ej meddelas, med

mindre framställning därom blivit gjord av mejerisammanslutning,

som representerar minst 60 procent av den totala årliga invägda mjölkmängden

vid rikets samtliga mejerier enligt den senaste tillgängliga officiella

mejeristatistiken, och denna framställning biträtts av minst “U av

sammanslutningens medlemmar, företrädande sammanlagt minst 9/io av

den totala årliga invägda mjölkmängden vid de till sammanslutningen

anslutna mejerierna.

Avgift må ej fastställas för längre tid eller till högre belopp än som begärts

i framställning, varom i första stycket sägs.

4 §.

Allmän avgift skall utgå å inom riket saluförd mjölk samt å mjölk, som

kommer till användning för beredande hos mjölkproducenten av grädde,

smör eller ost för avsalu.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

5 $.

Allmän avgift skall uppbäras av mejerisammanslutning, på vars framställning

förordnande örn sådan avgifts upptagande blivit meddelat, och

förvaltningen av de genom avgiften influtna medlen skall omhänderhavas

av samma mejerisammanslutning.

6 %.

Medel, vilka inflyta genom upptagande av allmän avgift, skola av den

mejerisammanslutning, som förvaltar medlen, enligt av Kungl. Majit fastställd

plan användas till åtgärder för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden

inom riket för mjölk och mejeriprodukter.

7 §.

Förordnande örn upptagande av lokal avgift må ej meddelas, med

mindre framställning därom blivit gjord av mejerisammanslutning,

som representerar minst 70 procent av den totala saluförda mjölkmängden

inom tillförselområdet enligt beräkning, som Kungl. Majit finner sig

kunna godtaga, och denna framställning hiträtts av minst 4/s av sammanslutningens

medlemmar, företrädande sammanlagt minst 9/io av den totala

årliga invägda mjölkmängden vid de till sammanslutningen anslutna mejerierna.

Avgift må ej fastställas för längre tid eller till högre belopp än som begärts

i framställning, varom i första stycket sägs.

8 §.

Lokal avgift skall utgå å sådan inom det ifrågavarande tillförselområdet

saluförd mjölk och grädde, som ej är avsedd för beredande av smör

eller ost eller annan mejeriprodukt.

9 $.

Lokal avgift skall uppbäras av mejerisammanslutning, på vars framställning

förordnande örn sådan avgifts upptagande blivit meddelat, och förvaltningen

av de genom avgiften influtna medlen skall omhänderhavas av

samma mejerisammanslutning.

10 §.

Medel, vilka inflyta genom upptagande av lokal avgift, skola av den

mejerisammanslutning, som förvaltar medlen, enligt av Kungl. Majit fastställd

plan användas till utjämnande av skillnaden mellan de priser, som

producenterna inom tillförselområdet erhålla för konsumtionsmjölk, och de

priser, som de erhålla för mjölk avsedd för beredande av mejeriprodukter.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

49

11 §.

Mejerisammanslutning, som uppburit allmän eller lokal avgift, är gentemot

Kungl. Majit redovisningsskyldig för att medlen användas enligt därför

av Kungl. Majit fastställd plan.

12 $.

Förordnande örn upptagande av allmän eller lokal avgift må, där förhållandena

därtill föranleda, av Kungl. Majit återkallas.

13 §.

För handläggning av frågor i avseende å tillämpningen av denna förordning

tillsätter Kungl. Majit en nämnd, statens mjölknämnd, med uppgift

att avgiva yttranden i de ärenden, som enligt denna förordning

skola avgöras av Kungl. Majit, att utöva kontroll över utgörande och användning

av de i förordningen omförmälda avgifter samt att i övrigt

följa den verksamhet, varom här är fråga, ävensom att hos Kungl. Majit

göra de framställningar, vartill förhållandena kunna föranleda.

Närmare föreskrifter örn nämndens sammansättning och verksamhet

meddelas av Kungl. Majit.

14 §.

Erforderliga föreskrifter beträffande ordningen för allmän eller lokal

avgifts fastställande, erläggande och indrivande, så ock närmare bestämmelser

i avseende å förordningens tillämpning i övrigt meddelas av

Kungl. Majit.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit bestämmer.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 213 höft. (Nr 255.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

Tabell över mejerisammanslutningarna i riket samt antalet till

ilejerisammaiislutning

Mejeri sammanslutningens verksamhets- område

Mejerisamman-

slutningen

konstituerad

Stockholms leveransområde

omfattande Stockholms län, Uppsala

län utom norra delen, Södermanlands

län, Västmanlands län utom norra de- len, Östergötlands län samt Örebro län:

1. Mjölkcentralen........................

Hela området utom Örebro län

26/< 1915

2. Östergötlands läns mejeriförbund

Östergötlands län utom till mjölk-

s0/8 1932

3. Örebroortens mejeriförening ...

centralen anslutna mejerier

Örebro län

_

Summa 1—3

Kopparbergs, Gävleborgs och Väster- bottens län:

4. Dalarnas mejeriförening............

Kopparbergs län

l4/n 1931

5. Gävleortens mjölkleverantörföre-

Angränsande delar av Gävleborgs län,

1913

ning.................................

Uppsala o. Västmanlands län

6. Mellersta Norrlands mejeriförbund

Västernorrlands län och norra Häl-

T/io 1931

Summa 4—6

Summa 1—6

Kalmar län:

7. Tjustbygdens mejerikretsförening

singland

Norra och södra Tjusts härader

33/7 1931

8. Södra Kalmar läns mejeriförbund

Södra delen av Kalmar län

3Ii 1931

Summa 7—8

Gotland:

9. Gotlands smör- och äggexport- förening ..............................

Gotlands län

1915

Blekinge län:

10. Blekinge mejeriförbund............

Blekinge län

17/e 1931

Skåne:

11. Sydöstra Skånes mejeriförbund

Albo, Järrestads, Ingelstads, Härre-

1931

12. Nordöstra » »

stads, Ljunits o. Färs härader

Gärds, Villands, Östra och Västra

mars 1931

13. Nordvästra » »

Göinge härader

Norra o. Södra Åsbo, Bjäre härader

,6/n 1931

Summa 11—13

Göteborgs leveransområde:

14. Västsvenska mejeriernas central-

samt vissa delar av Malmöhus län

Hallands, Göteborgs- o. Bohus samt

30/is 1931

förbund ..............................

Älvsborgs län

Jämtlands län:

15. Jämtlands förenade mejerier ...

Jämtlands län

1930

Västerbottens län:

16. Umeå mejeriaktiebolag ............

Södra delen av Västerbottens län

—

Norrbottens län:

17. Norrbottens läns producentföre- ning...................................

Norrbottens län

1911

Summa 1—17

Hela riket

1 Därjämte 76 skumstationer och uppsamlingsställen. — 3 Enligt mejeristatistiken 1930 inom

— 3 Ett mjölkcentralen tillhörigt mejeri inom Örebro län är inräknat i mjölkcentralens

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 255.

51

Bilaga B.

dem anslutna mejerier och vid dessa invttgd årlig mjölkmängd.

Mejeri-

Antal mejerier inom

området enligt

Årlig mjölkmängd enligt

Ansluten

mjölk i

senaste uppgifter j

senaste uppgifter från

slutningen

från sammanslut-

sammanslutningarna

av den

Uppgiven mjölkmängd

börjat

verksam-

ningarna

totala

inväg-

Anslutna

Hos anslutna

Hos samtliga

heten

till sam- manslut- ningen

Samtliga

mejerier

ton

mejerier

ton

ningen

1

y 7 1915

ännu ej börjat

1 90

22

2 177

52

324,466

42,900

i 2 437,656 i

f

}• 83.9

1930—1931.

1929.

>/e 1920

18

45

34,992

402,358

8 68,910

50.8

1931.

130

274

506,566

79.4

avses börja

41

45

c:a 36,000

c:a 37,000

97.3

beräknad anslutning.

l/v 1932

10

21

18,926

27,783

68.1

1931 för sammanslutn. o.

1930 för hela området.

‘/i 1932

18

34

18,720

27,700 |

67.6

1931.

69

100

73,646

92,483

79.6

199

374

476,004

599,049

7S.fi

v* 1932

ännu ej börjat

16

22

21,561

25,600

84.2

1931.

40

69

70,215

97,811

71.8

1930.

56

91

91,776

123,411

74.4

1916

18

26

36,080

42,908

84.1

1931.

Vi 1932

9

19

37,853

48,737

77.7

huvudsakligen 1931.

Vi 1932

35

35

133,000

133,000

100.0

1930.

»/i 1932

22

42

57,607

91,930

62.7

huvudsakligen 1931.

ännu ej börjat

26

48

108,427

151,189

71.7

huvudsakligen 1931.

83

125

299,034

376,119

79.6

ännu ej börjat

37

137

102,733

241,552

42.5

! huvudsj&ligen 1931.

1930

32

40

c: a 15,000

c:a 17,000

88.2

1931.

utvidgad vid

början av 193S

7

9

12,209

12,485

97.8

1931.

26

26

13,457

13,457

lOO.o

mejeristatistiken 1930.

467

847

1,084,146

1,474,718

73.6

467

4 1,600

1,084,146

4 2,047,637

52.9

1

ifrågavarande län med frånräknande av de mejerier, som tillhöra Gävleortcns lcveransomrade.

verksamhetsområde. — 4 Enligt mejeristatistiken 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:354 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för stödjande av produktionen av mjölk och mejeriprodukter jämte i det s. 1 i texten
  2. BevJoU 1932:2 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts memorial Nr 2. 1 s. 1 i texten
  3. BevJoU 1932:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för stödjande av produktionen av mjölk och mejeriprodukter jämte i detta ämne och and s. 1 i texten