Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 193211933

1932-05-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:262, Angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 193211933

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

1

Nr 262.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret

193211933; given Stockholms slott den 20 maj 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:1

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I statsverkspropositionen till årets riksdag har Kungl. Majit på min

föredragning under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» framlagt

förslag i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Vid anmälan denna dag av frågan örn beräkning av vissa inkomsttitlar

å riksstaten för budgetåret 1932/1933 har jag tillkännagivit min avsikt att

föreslå vissa ändringar i grunderna för dyrtidstilläggen. Jag anhåller

nu att få upptaga detta spörsmål till behandling.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 219 hafi. (Nr 292.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

Till en början torde därvid få lämnas en redogörelse för 1923 åi’s i huvudsak

ännu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Dessa grunder återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt

kungörelsen utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen. Beträffande

befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet för

dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen

enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnas

till närmast lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad

avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrlidstillägg

utgår ej å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad

och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års

ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor

och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare

under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts,

nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av

161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler 30

vid oreglerade verk och (30 — 18 =) 12 vid nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex

av 159 eller 158 ger procenttalet 29 respektive 11, en

levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet 28 respektive 10 o. s. v.

Beträffande de särskilda bestämmelser, som reglera nu utgående dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl. må hänvisas till den framställning,

som lämnats i statsverkspropositionen. Någon närmare redogörelse

för dessa bestämmelsers innehåll torde icke här vara erforderlig.

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag utgick Kungl. Majit

från att gällande bestämmelser rörande dyrtidstilläggen borde bibehållas

oförändrade. Till grund för beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg

under innevarande budgetår lades en genomsnittlig levil ad skostnadsindex

av 160. Riksdagen beslöt emellertid, att, örn gällande

levnadskostnadsindex för nämnda budgetår nedginge under siffran 160,

dyrtidstillägg likväl skulle under budgetåret 1931/1932 beräknas efter

sistnämnda siffra.

Rörande grunderna för dyrtidstilläggen under nästkommande budgetår

uttalade jag i statsverkspropositionen till årets riksdag, att dyrtidstilläggen,

för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens

blivande utgifter för ändamålet, borde för hela budgetåret fixeras på

grundval av en fast levnadskostnadsindex. Vid bestämmandet av den

indexställning, som i enlighet härmed borde läggas till grund för nästa

budgetår, hade jag stannat vid att förorda ett indextal av 158. Jag föreslog

sålunda, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skulle ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 262.

gå efter nämnda indextal. 1 övrigt syntes mig anledning ej föreligga

till ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggen.

Socialstyrelsens levnadskostnadsindex, som under de två senare kvartalen

av förra året stått vid 158, sjönk den 1 januari 1932 med en enhet

och har därefter under de båda första kvartalen innevarande år hållit

sig vid 157. Trots den sålunda inträdda nedgången i levnadskostnadsindex

utgå till följd av 1931 års riksdags nyssnämnda beslut dyrtidstillläggen

under hela innevarande budgetår på grundval av ett indextal

av 160, vilket innebär, att befattningshavare med nyreglerad avlöning

åtnjuta dyrtidstillägg efter 12 procent. Därest icke den av riksdagen beslutade

spärren förelegat, utan 1923 års allmänna grunder i denna del

varit oförändrat gällande, hade — såsom framgår av den inledningsvis

lämnade redogörelsen för dessa grunder — dyrtidstillägg å nyreglerade

löner för närvarande i stället utgått efter 10 procent.

Sedan statsverkspropositionen avlämnades, hava inom ett flertal industrigrenar

uppgörelser kommit till stånd om nya kollektivavtal.

Dessa avtalsuppgörelser, vilka beröra över 120,000 arbetare, hava inneburit

lönereduktioner, för de större grupperna varierande mellan 4 och

10 procent å de förut utgående lönerna. I motsats till statstjänstemannen,

vilka efter genomförandet av 1923 års i huvudsak gällande dyrtidstillläggsgrunder

fått vidkännas en fortgående lönesänkning, svarande mot

nedgången i de allmänna levnadskostnaderna, torde de industriarbetargrupper,

vilka vid de nu träffade avtalsuppgörelserna drabbats av dessa

delvis ganska avsevärda lönereduktioner, i allmänhet hava under de år,

som närmast föregått den nuvarande lågkonjunkturen, kommit i åtnjutande

av höjda löner. Vid bedömandet av hithörande förhållanden bör

emellertid jämväl uppmärksammas den i många fall betydande minskning

i löneinkomsterna för talrika arbetargrupper, som blivit en följd av

den senaste tidens driftsinskränkningar inom industrien.

Även beträffande personal i tjänstemannaställning torde inom den enskilda

företagarverksamheten lönesänkningar i viss utsträckning hava

genomförts eller vara förestående.

I detta sammanhang finner jag mig ock bora erinra om de svårigheter,

som för närvarande göra sig gällande för de stora befolkningslager,

vilka hava sin utkomst från jordbruket och detta närstående näringsgrenar.

Jordbrukarna hava som bekant i stegrad omfattning sett sina inkomster

minskade till följd av det prisfall å jordbrukets avsättningsprodukter,

som kännetecknat den nuvarande krisen.

Mot bakgrunden av de nu i korthet antydda förhållandena och örn därjämte

tages i betraktande den större trygghet, som statsanställningen erbjuder,

torde det icke kunna förnekas, att statstjänstemännen i jämförelse

med stora delar av övriga löntagargrupper under nuvarande förhållan

den intaga en relativt förmånlig ställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

Självfallet hade det efter mili uppfattning varit önskvärt, om det förslag

beträffande dyrtidstilläggen, som av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

förelagts riksdagen, kunnat vidhållas. Med den fortsatta försämringen

av det allmänna ekonomiska läget och de till följd därav ökade

svårigheterna för statsregleringsarbetet finner jag mig icke böra förorda,

att dyrtidstilläggen fixeras på grundval av ett indextal, som ligger

högie än nu\aranda levnadskostnadsindex. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att i ett flertal främmande länder de statsanställda undei

trycket av den rådande depressionen och dennas återverkan på statsfinanserna

måst vidkännas i vissa fall betydande löneminskningar.

Jämte Kungl. Majrts förslag föreligga till riksdagens prövning vissa motionsvis

väckta framställningar i fråga örn dyrtidstilläggen. Bland dessa

framställningar avser en bibehållande av de för innevarande budgetår gällande

grunderna, enligt vilka, såsom förut nämnts, dyrtidstilläggen ej räknas

efter lägre indextal än 160, även då socialstyrelsens levnadskostnadsindex

understiger denna siffra. Därjämte hava framförts yrkanden örn

dyrtidstilläggens fixerande för hela nästa budgetår på grundval av en

levnadskostnadsindex av 152 eller enligt ett annat förslag 150. Medan

det i statsverkspropositionen framlagda förslaget, såvitt angår befattningshavare

med nyreglerad avlöning, föranleder dyrtidstilläggens fixci

ande för nästa budgetar vid 11 procent, skulle dyrtidstilläggen enligt

förstnämnda framställning komma att alltjämt utgå efter 12 procent och

eventuellt kunna stiga över detta procenttal. Ett genomförande av de

två senare yrkandena åter skulle innebära, att dyrtidstilläggen vid nyreglerade

verk komme att utgå efter 8 respektive 7 procent.

Efter övervägande av olika alternativ bär jag för min del funnit mig

böra föreslå, att till grund för dyrtidstilläggens bestämmande för nästkommande

budgetår lägges en levnadskostnadsindex av 156, innebärande

för de nyreglerade befattningshavargrupperna ett dyrtidstillägg av 10

procent. Jag vill härvid framhålla, att detta, såsom förut nämnts, är

det procenttal, sorn med tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder

erhålles vid den för närvarande faktiskt gällande levnadskostnadsindexen.

I överensstämmelse med vad jag i finansplanen framhöll, finner jag det

för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens utgifter

för ifrågavarande ändamål erforderligt, att dyrtidstilläggen

fixeras för hela budgetåret på grundval av ett fast indextal. Jag föreslår

sålunda, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skola utgå

efter ett indextal av 156.

I nuvarande läge finner jag det emellertid nödvändigt att taga ännu

ett steg. Då en begränsning av nu utgående dyrtidstillägg anses böra ske,

synes det icke vara annat än rimligt, att denna begränsning genomföres

på ett sådant sätt. att den relativt starkare träffar de högre löneinkomsterna.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, gälla för

närvarande vissa maximeringsbestämmelser, enligt vilka dyrtidstillägg

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 262.

icke utgår vid ny reglera/d avlöning å den del av avlöningen, som överstiger

800 kronor i månaden, och vid oreglerad avlöning å den del därav,

som överstiger 650 kronor i månaden. I nyss angivna syfte anser jag

mig böra förorda, att ifrågavarande maximigränser nu något sänkas. I

sådant avseende får jag föreslå, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg

skall utgå, för nyreglerad avlöning fastställes till 700 kronor och

för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden.

I det av mig i statsverkspropositionen framlagda förslaget örn en detaljändring

beträffande dyrtidstillägg i vissa fall åt pensionärer bos

statsunderstödda pensionskassor finner jag mig ej hava anledning att

ifrågasätta någon ändring.

Beträffande den utgiftsminskning, som uppstår vid ett genomförande

av vad jag nu förordat, ber jag att få meddela följande.

Genom sänkningen av det indextal, efter vilket dyrtidstilläggsprocenten

skall fastställas, från det i statsverkspropositionen angivna talet 158 till

156 beräknas uppstå en kostnadsminskning av omkring 4 miljoner kronor.

Den besparing, som skulle uppstå genom den föreslagna nedsättningen

av de maximibelopp, å vilka dyrtidstillägg skola utgå, bar beräknats till

omkring 400,000 kronor. I jämförelse med riksstatsförslaget skulle alltså

vid ett genomförande av det nu framlagda förslaget en sammanlagd utgiftsminskning

av omkring 4,400,000 kronor uppstå. Härav beräknas

omkring 1,700,000 kronor hänföra sig till affärsverken och 2,700,000 kronor

till i riksstaten upptagna dyrtidstilläggsanslag.

Kostnaderna för dyrtidstillägg i enlighet med de av mig nu föreslagna

grunderna fördela sig enligt verkställda beräkningar på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken.................................................................. 17.3

Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X.................................. 18. o

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter............................... 19.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X........................ 0.7

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl. ........ 6.7

5. Pensionerade båtsmän m. fl. .................................................... l.i 45,9

Summa 63.2.

Vid godkännande av de av mig föreslagna ändrade grunderna för dyrtidstilläggcn

birra de i riksstatsförslaget upptagna beloppen för de allmänna

dyrtidstilläggsanslagen för befattningshavare i statens tjänst och de under

elfte huvudtiteln uppförda anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

samt änkor och barn m. fl. ävensom åttonde huvudtitelns anslag till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter jämkas i enlighet med de nu gjorda beräkningarna. Däremot

anser jag icke erforderligt, att övriga dyrtidstilläggsanslag — beträffande

vilka de föreslagna ändringarna i dyrtidstilläggsgrunderna i varje

fall icke kunna föranleda några mera avsevärda sänkningar — bestämmas

till andra belopp än de i riksstatsförslaget uppförda.

Vad beträffar sättet för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg vid

vissa verk och inrättningar saknar jag anledning att hemställa örn ändring

i vad i sådant hänseende föreslagits i statsverkspropositionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte — med ändring av ej mindre i statsverkspropositionen under

»För flera huvudtitlar gemensamma frågor» framställt förslag angående

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jin även i statsverkspropositionen

under de särskilda huvudtitlarna gjorda äskanden örn

anslag till dyrtidstillägg, i den mån anslag för ändamålet nu äskas —

föreslå riksdagen

dels godkänna de av mig föreslagna ändringarna i

bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl.;

dels för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag

anvisa

I) till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst

under andra

huvudtiteln

................... kronor 1,050,000

»

tredje

»

.................... »

160,000

»

fjärde

»

försvarsdepar-

tementet »

30,000

lantförsvaret »

3,100,000

sjöförsvaret »

1,225,000

flygvapnet »

100,000

»

femte

»

.................... »

3,400,000

»

sjätte

»

.................... »

120,000

»

sjunde

»

.................... »

1,800,000

»

åttonde

»

.................. »

5,650,000

»

nionde

»

.................... »

800,000

»

tionde

»

.................... »

600,000;

II) under åttonde huvudtiteln

till dyrtidstillägg åt lärare vid

vissa statsunderstödda undervisningsm.

fl. anstalter........................................ » 19,400,000;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262. 7

III) under elfte huvudtiteln

till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl.

pensionärer ............................................ kronor 2,900,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. » ] ,800,000

till dyrtidstillägg åt f. d. militära

befattningshavare ................................ » 1,500,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter militära

befattningshavare ................................ » 520,000;

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,

statens vattenfallsverk, domänverket och statens reproduktionsanstalt

eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,

stuteriväsendet ävensom patent- och registreringsverket,

försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa

och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt

bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid vägorganisationen i länen skola utgå av statens

automobilskattemedelsf ond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för

dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-

eller anskaffningsanslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Kurt Björklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:384 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa av Kungl. Maid gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetå s. 9 i texten
  2. Rskr. 1932:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dgrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. ft. under budgetåret 1932/33. s. 2 i texten
  3. Rskr. 1932:373 Riksdagens skrivelse Nr 378 s. 9 i texten
  4. Rskr. 1932:383 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/193 s. 5 i texten
  5. 1LU 1932:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade s. 3 i texten

Visa alla 11