Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidsiiilägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

1932-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:265, Angående dyrtidsiiilägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

1

Nr 265.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående dyrtidsiiilägg

under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och

komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar

och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare

av prästerliga emeritilöner; given Stockholms slott den

20 maj 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför härefter:

I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1932 dagtecknad proposition,

nr 136, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen att godkänna de av mig i sagda statsrådsprotokoll förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/

1933 till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918

(nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt

åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 222 haft. (Nr 265.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt

kontraktsprostar.

Vid min anmälan inför Kungl. Majit den 26 februari 1932 av här berörda

framställning anförde jag bland annat följande:

I likhet med vad hittills varit fallet synes beträffande det till prästerna

under ecklesiastikåret 1932/1933 utgående dyrtidstillägget såsom allmän regel

böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemannens dyrtidstillägg, böra i tillämpliga delar vara normerande

jämväl för det dyrtidstillägg, som utgår till prästerna.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga örn de grunder, varefter statstjänstemannens

dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265) med däri senare vidtagna ändringar.

Emellertid förete de bestämmelser, som för närvarande gälla för prästernas

dyrtidstillägg, en del avvikelser från dem, som tillämpas i fråga om

statens befattningshavare.

Med hänsyn till de naturaförmåner och tjänstbarheter, som tillförsäkrats

en stor del av prästerskapet i samband med de förutvarande bostadsboställenas

utarrendering, och vilka givetvis i ett flertal fall medfört en ej oväsentlig

lättnad i dyrtidens tryck, har det ansetts skäligt, att de i tjänst varande

prästernas dyrtidstillägg bleve föremål för någon nedsättning i jämförelse

med statstjänstemannens. För de senaste ecklesiastikåren har det

till prästerna utgående tillägget utmätts så, att det skulle komma att ligga

omkring tre enheter under statstjänstemännens. Ifrågavarande minskning

har ansetts lämpligen böra drabba enbart det procentuella tillägget.

Den nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön åt prästerskapet har

föranlett, att prästernas dyrtidstillägg numera utgå efter reducerad beräkningsgrund.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari

1932 beträffande utgifterna (för flera huvudtitlar gemensamma frågor)

har statsrådet och chefen för finansdepartementet, under 6. Dyrtidstillägg,

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. uttalat, att dyrtidstilläggen för

nästa budgetår borde för hela budgetåret fixeras på grundval av en fast •

levnadskostnadsindex, samt föreslagit ett indextal av 158. Då jämlikt § 4

i nyssberörda kungörelse den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget till befattningshavare

i statens tjänst med reglerade löner utgår å den för månad

uppburna avlöningen efter det procenttal, som erhålles, då hälften av det

av Kungl. Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen i förekommande

fall avjämnas till närmast lägre hela tal och därefter i varje särskilt

fall minskas med 18, skulle procenttalet för budgetåret 1932/1933 för

dylika befattningshavare bliva 11.

Som nyss nämndes har man plägat utmäta prästernas dyrtidstillägg så

att det ligger tre enheter lägre än statstjänstemännens. Även enligt de beräkningar,

som legat till grund för förslaget till nyssberörda lagstiftning örn

provisorisk tilläggslön åt prästerskapet, har man utgått från att prästernas

dyrtidstillägg skulle så avvägas, att procenttalet för dyrtidstillägget beräknades

ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt

utgår till statstjänstemän med nyreglerade löner. Med hänsyn härtill skulle

prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1932/1933 böra beräknas till 8

procent.

Utöver de ändringar beträffande de i tjänst varande prästernas dyrtids
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

tillägg, som sålunda påkallas av den ändrade levnadskostnadsindex, synas

inga andra ändringar erfordras för ecklesiastikåret 1932/1933 i förhållande

till vad gäller för ecklesiastikåret 1931/1932.

Sedan emeritilönerna genom lagen den 18 mars 1927 (nr 55) örn ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått

vissa förhöjningar, hava dessa löner ansetts jämställda med så kallade nyreglerade

pensioner. På grund härav hava från och med ecklesiastikåret

1927/1928 vidtagits motsvarande nedsättningar i de till emeriti utgående

dyrtidstilläggen. De nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt

emeriti finnas intagna i förutberörda kungörelse den 18 juni 1927 (nr 295).

Enligt beslut av 1929 års riksdag och samma års kyrkomöte hava, i samband

med antagandet av den nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön,

vidtagits vissa ändringar i emeritilönelagen (se lag den 13 december 1929,

nr 385, örn ändrad lydelse av 2—5 §§ emeritilönelagen). Det genom lagen

den 18 mars 1927, nr 55, fastställda, i emeritilönen ingående fyllnadsbeloppet

har ersatts av ett provisoriskt tilläggsbelopp, som för samtliga emeriti

utgör 1,000 kronor.

Någon ändring av de i kungörelsen den 18 juni 1927, nr 295, meddelade

bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt prästerliga emeriti synes icke vara

påkallad för tiden efter utgången av april 1932.

Vad beträffar det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare

av emeritilön skall utgå, har, såsom jag förut erinrat, statsrådet och chefen

för finansdepartementet beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret 1931/

1932 till 158. Då dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal, som med 16

enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen, torde man

sålunda hava att för budgetåret 1932/1933 räkna med ett procenttal av 13.

I en till riksdagen förut denna dag avlåten proposition, nr 262, har Kungl.

Majit, bland annat, föreslagit riksdagen godkänna vissa av statsrådet och

chefen för finansdepartementet föreslagna ändrade grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Nämnda ändrade grunder innebära, dels att dyrtidstilläggen under budgetåret

1932/1933 skola utgå efter ett indextal av 156 mot tidigare föreslaget

158, dels ock att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg skall utgå, för

nyreglerad avlöning fastställes till 700 kronor i månaden i stället för, såsom

för närvarande, 800 kronor i månaden.

Såsom jag redan framhöll vid min anmälan den 26 februari 1932 av

frågan örn dyrtidstillägg, bör beträffande det till prästerskapet under ecklesiastikåret

1932/1933 utgående dyrtidstillägget såsom allmän regel gälla, att

de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande av statstjänstemännens

dyrtidstillägg, böra i tillämpliga delar vara normerande

jämväl för det dyrtidstillägg, som utgår till prästerna.

Det förslag till grunder för dyrtidstillägg under budgetåret 1932/1933,

som framlagts i ovanberörda proposition nr 262 föranleder jämväl vissa ändringar

i det tidigare framlagda förslaget om prästerskapets dyrtidstillägg.

Då jämlikt § 4 i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget

till befattningshavare i statens tjänst med reglerade löner utgår å den för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 265.

månad uppburna avlöningen efter det procenttal, som erhålles, då hälften av

det av Kungl. Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen i förekommande

fall avjämnas till närmast lägre hela tal och därefter i varje särskilt

fall minskas med 18, skulle procenttalet förbudgetåret 1932/1933 för dylika

befattningshavare bliva 10. Med hänsyn till att procenttalet för prästernas

dyrtidstillägg beräknats ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg,

som samtidigt utgår till tjänstemän med nyreglerade löner, skulle prästernas

dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1932/1933 beräknas till 7 procent.

Härjämte bör, i analogi med vad som nu föreslagits i propositionen nr

262, det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg skall utgå, fastställas till

700 kronor i månaden, d. v. s. 8,400 kronor för år räknat.

För innehavare av emeritilön utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal,

som med 16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen.

Med hänsyn härtill har man att beträffande dessa dyrtidstillägg

för budgetåret 1932/1933 räkna med ett procenttal av 12.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte — med ändring i ovan angivna delar av vad i proposition den 26

februari 1932, nr 136, föreslagits i fråga örn grunder för dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1932/1933 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat m. fl. — föreslå riksdagen

att godkänna de av mig nu ifrågasatta ändrade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1932/1933 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr

844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Enar Sahlin.

Stockholm 1932, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

821682

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:387 Skrivelse till Konungen i anledning oaj Kungl. Maj:ts propositioner angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministra s. 1 i texten
  2. 1LU 1932:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade s. 1 i texten