Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag

1932-05-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:267, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 867.

1

Nr 267.

Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag;

given Stockholms slott den 31 maj 1932.

Under åberopande av bil agda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen den 12

augusti 1910 (nr 88 s. 1) örn aktiebolag.

GUSTAF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 193

1 sami. 88h käft. {Nr 867.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Förslag

örn ändrad

i till

Lag

lydelse ay 3 § lagen den 12 angnst! 1910 (nr 88 s. 1) om

aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag

skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

Aktierna skola lyda å lika belopp i svenskt mynt, ej understigande femtio

kronor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor, där aktiekapitalet

ej överstiger femtio tusen kronor eller ock Konungen för särskilt

fall giver tillstånd därtill.

Vad —--lyda.

Aktie--— odelbar.

A---innehavaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1932.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hams Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler fråga örn ändrade

bestämmelser angående akties minimibelopp samt anför:

»Förordningen den 6 oktober 1848 angående aktiebolag, varigenom denna

bolagsform först blev av den svenska lagstiftningen erkänd och ordnad, innehöll

icke några närmare bestämmelser örn aktiernas belopp. I ett förslag

till lag örn aktiebolag, som år 1890 framlades av en särskild kommitté, upptogs

emellertid ett stadgande, enligt vilket ej utan Kungl. Maj:ts för särskilt

fall givna tillstånd aktiekapitalet finge sättas lägre än 25,000 kronor eller

aktie lyda å mindre belopp än 100 kronor. I motiven till förslaget i denna del

fiamhölls, att då kapitalet utgjorde aktiebolagets enda kreditbasis, det vore av

vikt att genom lagbestämmelse sörja för att denna grundval åtminstone vid

början av bolagets verksamhet erhölle en någorlunda betryggande fasthet. Detta

syfte syntes kunna uppnås genom att ett visst minimibelopp bestämdes såväl

för aktiekapitalet som för aktie, dock med Kungl. Maj :t förbehållen dispensrätt.

För de smärre företag, örn vilka av en eller annan anledning flera

önskade förena sig utan att ikläda sig solidarisk ansvarighet för uppkommande

förbindelser, gåves enligt kommitténs mening andra, lämpligare associationsformer,

såsom det enkla bolaget eller föreningen för ekonomisk verksamhet.

Kommitténs förslag förelädes genom proposition (nr 6) 1895 års riksdag.

Vidkommande nyssnämnda stadgande anförde riksdagens särskilda utskott

nr 1 i avgivet utlåtande (nr 1), att de upptagna beloppen visserligen vore både

i sig själva och i jämförelse med de i allmänhet rådande utländska förhållandena

mycket låga, samt att det också måste erkännas, att små företag, för

vilka någon begränsning av ansvarigheten vore önsklig, i regel hellre borde

bedrivas av andra associationer än aktiebolag. Utskottet befarade likväl, att

ett antagande av förslaget i denna punkt skulle medföra en alltför brådstörtad

rubbning, samt förordade i stället, att gränsvärdena för aktiekapital och akties

nominalbelopp sattes till 10,000 kronor respektive 50 kronor, med hibe
-

na

ningens

utveckling.

1890 års

kommitté
förslag.

1895 års lag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

1903 års

riksdagsskrivelse.

1908 års

kommittéförslag.

hållen rätt för Kungl. Majit att i förekommande fall dispensera från de av

lagen uppställda fordringarna. Att ytterligare nedsätta eller alldeles avskaffa

ifrågavarande gränsvärden fann utskottet ej tillrådligt. Då aktiekapitalet utgjorde

den enda kreditbasen, kunde det ej få vara alltför obetydligt, och om

akties nominalbelopp vore alltför lågt, måste man enligt utskottets uppfattning

befara, att aktierna placerades hos föga bemedlade personer, som saknade förmåga

att bedöma ett företags utsikter och under bolagets fortvaro bevaka sin rätt,

samt att för mera bemedlade personer aktierna skulle äga alltför ringa ekonomisk

betydelse för att ens i någon mån uppfordra dem till verklig kritik vid

teckningen och till intresserat deltagande i bolagsstämmorna.

Sedan första kammaren godkänt utskottets förslag men andra kammaren för

sin del beslutat, att aktiekapitalet skulle utgöra minst 5,000 kronor och lägsta

aktievalören vara 10 kronor, samman jämkades kamrarnas skiljaktiga beslut

sålunda, att aktiekapitalet skulle få sättas till lägst 5,000 kronor och att

aktie skulle lyda å lägst 50 kronor eller, där aktiekapitalet ej överstege 10,000

kronor, å lägst 10 kronor. I enlighet härmed upptogos bestämmelser i den lag

örn aktiebolag, som utfärdades den 28 juni 1895 (3 §).

I en vid 1903 års riksdag väckt motion (andra kammaren, nr 105) hemställdes

örn sådan ändring i 1895 års lag, att aktie skulle få lyda å lägst 10

kronor, där aktiekapitalet ej överstege 50,000 kronor. Vid samma riksdag påyrkades

i andra motioner en allmän revision av aktiebolagslagen. I anledning

av motionerna anhöll riksdagen i skrivelse (nr 32), att Kungl. Maj:t ville föranstalta

örn revision av nämnda lag samt för riksdagen framlägga de förslag,

vartill revisionen kunde anses föranleda. Beträffande förstnämnda motion

anfördes i riksdagsskrivelsen i huvudsak följande. Att man funnit en lägsta

gräns för akties belopp, strängare i de större bolagen, böra fastställas, ägde,

såsom förhandlingarna vid lagens tillkomst utvisade, väsentligen sin förklaring

däri, att örn akties nominalbelopp vore för lågt, man måste befara, att aktierna

i större utsträckning komme att placeras hos föga bemedlade personer,

som saknade förmåga att bedöma ett företags utsikter och att under bolagets

fortvaro bevaka sin rätt. Aktier kunde nämligen icke i allmänhet anses vara

sådana värdepapper, att det vore önskvärt och lämpligt, att de mindre bemedlade

klasserna i dem nedlade sina besparingar. Den såsom undantag medgivna

rätten att utfärda aktier även å sådana belopp, att aktierna bleve lätt tillgängliga

för den stora allmänheten, borde begränsas till företag av jämförelsevis

mindre omfattning. Att ett sådant undantag över huvud förekomme, berodde

därpå, att man icke velat utesluta möjligheten att använda aktiebolagsformen

för kooperativa företag bland nämnda samhällsklasser. Därest den

fastställda begränsningen till företag med ett aktiekapital av högst 10,000

kronor funnits utgöra hinder för en dylik användning, syntes det icke vara något

att erinra mot en förflyttning av berörda gräns i angiven riktning, ehuru

det förefölle riksdagen sannolikt, att den i motionen föreslagna utvidgningen

ginge längre än som vore behövligt och lämpligen kunde medgivas.

En i anledning av riksdagens skrivelse tillsatt kommitté föreslog i sitt år

1908 avgivna betänkande med förslag till ny lag örn aktiebolag, att aktie skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 267.

5

få lyda å mindre belopp än 50 kronor — dock lägst 10 kronor — där aktiekapitalet

ej överstege 25,000 kronor. Kommittén framhöll, hurusom det torde

vara obestridligt, att i vissa fall aktiebolaget vore en lämplig associationsform

för de kooperativa företagen och att behov yppat sig att använda denna

form för företag, vilka krävde större kapital än 10,000 kronor. På grund därav

ansåge kommittén rättigheten att utfärda aktier å lägre belopp än 50 kronor

böra utsträckas till bolag, vars kapital överstege förstnämnda belopp. En

sådan utsträckning kunde, förutsatt att den skedde med försiktighet, enligt

kommitténs mening icke befaras skola leda till att mindre bemedlade i större

omfattning placerade penningar i aktier.

Sedan kommitténs förslag genom proposition (nr 54) förelagts 1910 års riksdag,

lämnade lagutskottet i avgivet utlåtande (nr 44) förslaget i förevarande

del utan erinran. Reservationsvis yrkades emellertid inom utskottet, att rätten

att utfärda aktier å lägre belopp än 50 kronor skulle utsträckas till bolag

med högst 50,000 kronors aktiekapital. Första kammaren godkände utskottets

förslag, varemot andra kammaren anslöt sig till reservationen. Sedan utskottet

i anledning härav avgivit sammanjämkningsförslag, biträdde första kammaren

andra kammarens mening.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut upptogs uti den

lag örn aktiebolag, som utfärdades den 12 augusti 1910, i 8 § ett stadgande av

innehåll, att aktierna skola lyda å lika belopp i svenskt mynt, ej understigande

50 kronor, dock att aktie må kunna lyda å mindre belopp, lägst 10 kronor, där

aktiekapitalet ej överstiger 50,000 kronor. Denna bestämmelse är alltjämt gällande.

I anledning av en till 1924 års riksdag avlåten proposition (nr 40) med förslag

till vissa ändringar i aktiebolagslagen, avseende att underlätta nedsättning

av aktiekapital, väcktes vid riksdagen motion (första kammaren, nr 226) nied

hemställan örn sådan ändring av 8 § aktiebolagslagen, att aktie i bolag med aktiekapital

överstigande 50,000 kronor skulle kunna lyda å lägre belopp än 50

kronor, där sådant beslutades å bolagsstämma i samband med beslut örn nedsättning

av aktiekapitalet. Till stöd för detta yrkande framhölls i motionen, bland

annat, hurusom föreskriften i 3 §, att aktie skall lyda å belopp ej understigande

50 kronor, såvida aktiekapitalet överstiger 50,000 kronor, i praktiken torde medföra

en ganska stark begränsning av möjligheterna till nedsättning av aktiekapitalet.

För bolag, där aktierna redan lydde å 50 kronor, kunde tydligen de i

propositionen föreslagna nya bestämmelserna icke alls komma till användning.

Flertalet bolag, som torde hava sina aktier lydande å 100 kronor, finge sin

nedsättningsmöjlighet begränsad till 50 procent. Utvägen, att aktieägarna

utan vederlag avstode vissa aktier för att möjliggöra en kraftigare nedsättning,

torde i större bolag knappast vara möjlig att anlita, utan nedstämpling av

aktiernas valör måste där anlitas.

Första lagutskottet anmärkte i avgivet utlåtande (nr 14), att ett bifall till

motionen skulle innebära, att beträffande aktiers minimivalör olika regler bleve

gällande, allt eftersom fråga vore örn bolag, vilkas aktiekapital nedsatts, eller

om andra bolag, något som enligt utskottets förmenande skulle framstå såsom

Gällande lag.

Fråga o m

ändrad lagstiftning.

1924 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

1927 års

riksdag.

Utländsk

rätt.

en oformlighet. Mot en anordning, varigenom aktiernas minimivalör sattes

lägre även för bolag, vilkas aktiekapital ej nedsatts, kunde med visst fog

åberopas de skäl, som i 1903 års riksdagsskrivelse anförts emot att aktier med

låg valör utsläpptes i marknaden. Med hänsyn därtill och då verkningarna i

övrigt av en sänkning av minimivalören icke läte sig överblicka, hemställde utskottet,

att motionen måtte av riksdagen lämnas utan bifall.

Mot detta utlåtande reserverade sig vissa av utskottets ledamöter, vilka

förordade ett tillägg till 3 § av innehåll, att aktie finge lyda å mindre belopp

än 50 kronor, lägst 25 kronor, i det fall att vid beslut enligt 50 § örn nedsättning

av aktiekapital till belopp överstigande 50,000 kronor angivits, att akties

belopp skulle minskas.

Vid frågans behandling i riksdagen stannade kamrarna i olika beslut, i det

att utskottets förslag godkändes av andra kammaren, medan första kammaren

biföll reservationen. Till följd härav förföll den genom motionen väckta

frågan. De i propositionen föreslagna lagändringarna blevo däremot antagna

av riksdagen.

Vid 1927 års riksdag väcktes ånyo motion i ämnet (första kammaren, nr 35)

med yrkande av enahanda innebörd som det i nyssnämnda reservation vid 1924

års riksdag framställda. Härvid framhölls, bland annat, hurusom de efter år

1924 vunna erfarenheterna ådagalagt, att den ovillkorliga bestämmelsen örn en

minsta valör å aktie av 50 kronor verkligen stöde hindrande i vägen för en

nedskrivning av aktiekapitalet i vissa bolag, där affärsläget bort föranleda

en dylik åtgärd.

Första lagutskottet fann i avgivet utlåtande (nr 18) skäl icke föreligga

att frångå den ståndpunkt, utskottet intagit vid behandlingen år 1924 av samma

fråga. Utskottet erinrade särskilt örn det mindre önskvärda däri, att akties

nominalbelopp sattes för lågt, samt framhöll, att även med den begränsade

räckvidd, som givits åt förslaget, ett bifall därtill dock kunde komma att

betyda ett steg i nämnda, såsom mindre önskvärd betecknade riktning. Nedsättning

av ett bolags aktiekapital skedde ej sällan för att möjliggöra ett för

bolagets fortsatta verksamhet nödvändigt kapitaltillskott, vilket tillskott i regel

erhölles genom nyteckning. De nya aktier, som sålunda utsläpptes, måste

emellertid — på grund av föreskriften i 3 § aktiebolagslagen örn lika belopp

för aktierna i ett bolag — lyda å det belopp, till vilket de gamla aktierna nedskrivits.

I marknaden komme följaktligen att finnas ej blott såsom förut de

gamla numera nedstämplade aktierna utan jämväl nya aktier, som från början

lytt å det lägre beloppet. Att därigenom möjligheten till spekulation i motsvarande

mån ökades, funne utskottet tydligt. Under åberopande av det anförda

hemställde utskottet, att motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda. Mot detta utlåtande reserverade sig dock vissa utskottsledamöter.

Motionen avslogs härefter av båda kamrarna.

I en del utländska lagar finnes liksom i Sverige bestämmelse om visst

minimibelopp för aktie; andra lagar sakna dylik föreskrift.

Den franska bolagslagen av år 1867 tillåter icke aktier med lägre valör än

25 francs; bolag, vars aktiekapital överstiger 200,000 francs, må ej utgiva

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

7

aktier med lägre valör än 100 francs. Enligt den tyska handelslager som före

1923 endast i vissa undantagsfall tillät aktier å lägre belopp än 1,000 mark,

skall numera aktie lyda å minst 100 mark, dock ina i vissa fall aktie sättas till

lägst 20 mark. Sålunda kunna bolag med allmännyttigt syfte erhålla tillstånd

att utfärda aktier lydande å lägst 20 mark. Aktier, som äro ställda till

viss man och ej få överlåtas utan bolagets tillstånd, må även lyda å lägst nämnda

belopp. I Polen skall enligt en förordning av år 1928 aktie lyda å minst

100 zloty, men bolag med allmännyttigt ändamål kunna utfärda aktier till

viss man lydande å lägst 25 zloty. I den finska lagen örn aktiebolag av år

1895 stadgas, att där aktiekapitalet överstiger 50,000 mark, aktie ej må ställas

å lägre belopp än 100 mark. Enligt den norska aktiebolagslagen av år 1910

får aktie icke lyda på belopp under 10 kronor.

Däremot förekommer icke någon bestämmelse örn visst minimibelopp för

aktie i den danska aktiebolagslagen av år 1930 och ej heller i den engelska av

år 1929.

De ändringar i aktiebolagslagen, vilka år 1924 företogos i syfte att underlätta

nedsättning av bolags aktiekapital, voro närmast föranledda av den då rådande

depressionen inom affärslivet. Nedgången i konjunkturerna och penningvärdets

stegring hade för åtskilliga aktiebolag framkallat behov av en

minskning av det nominella aktiekapitalet för att därigenom täcka de av konjunkturomslaget

vållade förlusterna och möjliggöra företagens konsolidering

genom nytt kapitaltillskott.

De förhållanden på det ekonomiska området, som för närvarande råda, hava

åter aktualiserat frågan örn underlättande av aktiekapitalets nedsättning. Den

i 3 § aktiebolagslagen meddelade bestämmelsen därom, att aktie i bolag, vars

aktiekapital överstiger 50,000 kronor, icke må lyda å lägre belopp än 50 kronor,

har — på sätt befarades redan vid behandlingen i riksdagen av 1924 års

ändringsförslag och ytterligare underströks i motionen till 1927 års riksdag

— visat sig ofta utgöra hinder för en dylik åtgärd. I bolag med större aktiekapital,

där aktierna redan lyda å 50 kronor, kan nedsättning av aktiekapitalet

genom minskning av aktiernas valör icke ske, och för bolag med högre aktievalör

kan på denna väg icke alltid en tillräckligt djup nedskrivning åstadkommas.

Väl har invänts, att jämväl med nu gällande bestämmelser i sådana

fall nedsättning i erforderlig utsträckning skulle kunna genomföras genom

sammanslagning av flera aktier till en eller på annat liknande sätt. Även örn

ett dylikt förfarande i vissa fall anlitats, må dock erinras, att vår lagstiftning

icke innehåller några regler örn tvångsutbyte av aktier. I allt fall lärer minskning

av aktiernas valör mången gång vara det enda praktiskt användbara tillvägagångssättet.

Särskilt för stora företag, vilkas aktier äro fördelade på

många händer, lärer det — helst örn aktierna äro placerade i utlandet — möta

nära nog oöverstigliga svårigheter eller åtminstone vara förenat med oproportionerligt

höga kostnader att i stället åvägabringa den erforderliga nedsättningen

genom sammanslagning av aktierna. Då det uppenbarligen är önskvärt,

att ett företag, örn förutsättningar för fortsättande av dess verksamhet

Departe
ments
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

i övrigt äro för handen, icke tvingas till likvidation med därav följande ytterligare

förluster för aktieägare och borgenärer, synas starka skäl föreligga

för en revision av ifrågavarande bestämmelse i syfte att möjliggöra en nedskrivning

av aktiernas belopp under vad eljest är stadgat.

De erinringar, som framställts emot en sänkning av akties minimibelopp, torde

vara av jämförelsevis ringa betydelse i förhållande till de fördelar i nu nämnt

hänseende, som därmed kunna vinnas. Yad särskilt angår farhågorna för ökad

spekulation i aktier med låg nominell valör, synes erfarenheten från utlandet

knappast giva stöd för desamma. Därest, såsom här avses, dylika aktier endast

undantagsvis skola få förekomma i bolag med större aktiekapital, torde i

alla händelser ur nu anförda synpunkt icke någon allvarligare olägenhet vara

att befara. I syfte emellertid att inskränka utgivandet av sådana aktier till

fall, då det verkligen påkallas av de föreliggande omständigheterna och icke

föranledes av bekvämlighetsskäl eller andra ovidkommande hänsyn, synes det

lämpligt att göra frågan beroende av Kungl. Maj :ts tillstånd. Örn så sker,

torde en i och för sig mindre egentlig begränsning av lagändringen till att avse

allenast bolag, vars aktiekapital nedsättes, icke behöva ifrågakomma. Att

ovillkorligt och under alla förhållanden binda Kungl. Maj :ts dispensrätt till en

dylik förutsättning synes mindre ändamålsenligt.

I enlighet med nu anförda grunder har jag låtit inom justitiedepartementet

utarbeta förslag till lag orri ändrad lydelse ari 3 § lagen den 12 augusti 1910

(nr 88 s. 1) om aktiebolag. Ändringen torde icke påkalla jämkning uti de av

innehållet i 3 § beroende stadgandena i 23 § sista stycket punkt 5) och 132 §

första stycket punkt 3). Någon ändring i 6 § lagen den 25 maj 1917 örn försäkringsrörelse,

vilken paragraf för försäkringsaktiebolag upptager enahanda

begränsning i fråga örn akties valör, synes icke heller erforderlig. Anmärkas

må, att i lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse icke återfinnes någon dylik

begränsning beträffande bankaktiebolag eller solidariska bankbolag.

Kommerskollegium samt patent- och registreringsverket hava i avgivna yttranden

tillstyrkt lagförslaget. Sistnämnda ämbetsverk har härvid framhållit,

hurusom detsamma i sin verksamhet uppmärksammat fall, där på grund av

stadgandet, att i bolag, vars aktiekapital överstiger 50,000 kronor, aktie ej må

lyda å mindre belopp än 50 kronor, svårighet uppstått för sådant bolags konsolidering.

»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag av den lydelse, bilaga1 till

detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över detsamma

måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Erik Erson Malm.

Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajHs proposition nr 207,

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Majus lagråd den 27

maj 1932.

Närvarande:

justitieråden Christiansson,

Edelstam,

Stenbeck,

regeringsrådet Afzelius.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 27 maj 1932,

hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande1 skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen dem 12 augusti 1910 (nr 88 s. 1) om aktiebolag.

'' " • ■ V C

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

tillförordnade ledamoten för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsassessorn

Carl Romberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

ISilläng till riksdagens protokoll 1932

1 sami.

Hält haft. (Nr 207.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr SC7.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 31 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler lagrådets den

27 maj 1932 avgivna utlåtande över det samma dag till lagrådet remitterade

förslaget till lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 (nr 88 s. 1)

om aktiebolag; därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet

lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Wennerholm.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

321620

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:346 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslog till lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag. a1 i texten
  2. 1LU 1932:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 om, aktiebolag. s. 1 i texten