Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av vissa i flottleds fonden ingående f or drill gsbelopp

1932-01-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:28, Angående avskrivning av vissa i flottleds fonden ingående f or drill gsbelopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 28.

1

Nr 28.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avskrivning av

vissa i flottleds fonden ingående f or drill gsbelopp; given Stockholms

slott den 15 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari

1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anför:

Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens

förfogande för flottledshyggnader. De från statens sida i anslutning

härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo

i vissa fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande

författningar till allmän flottning, men hänförde sig i andra

fall till flottleder, vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats

i dylik ordning (kronans enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen

tillerkändes kronan i vederbörande regleringsutslag rätt att av de flottande

såsom ersättning för havda regleringskostnader utfå vissa årliga amor
Hihang

till riksdagens protokoll 19112. 1 sami. 25 höft. (Nr 28.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 28.

terings- och räntebelopp. Jämväl i de senare fallen liava av de flottande

för användande av kronans flottleder nttagits vissa avgifter; detta huvudsakligen

i samband med försäljning av virke, avverkat invid sådana

flottleder. De såväl i ena som andra fallet inflytande avgifterna för flottningen

lingö disponeras för samma ändamål som de av riksdagen anvisade

flottledsanslagen. De från här åsyftade anslag och av inflytande avgifter

''av domänstyrelsen bestridda utgifterna för flottledsregleringar

uppgingo för tiden intill utgången av 191!) till sammanlagt i runt tal

5,100,000 kronor.

Frågan örn domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders inrättande

anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för flottleder

hade emellertid redan 1912 ägnats särskild uppmärksamhet.

Sålunda anhöll riksdagen i skrivelse den 26 april 1912, nr 48, dels att

Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att uppbörd och

redovisning av inflytande avgifter för flottning i vattendrag, som blivit

på statens bekostnad flottbargjorda, måtte, där vattendraget blivit inrättat

till allmän flottled, underkastas sådan kontroll, som i flottningsstadgan

föreskreves, och i övriga fall kontrolleras, på sätt eljest kunde finnas ändamålsenligt,

ävensom att den hos domänstyrelsen förda räkenskap över nu

ifrågavarande medel måtte varda så uppställd, att av densamma omedelbart

framginge ej endast beloppet av utbetalade rensningskostnader och inflytande

amorteringsavgifter för varje flottled och distrikt, än även kvarstående,

icke amorterade sådana kostnader, dels ock att förslag angående

avskrivning av kostnader för verkställda rensningsarbeten i vissa vattendrag

och befrielse för flottande från skyldighet att erlägga amorteringsavgifter

för virke, avverkat på kronans skogar, skulle i förekommande fall

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Med anledning härav förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland

annat, att det skulle åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Majits

prövning frågor såväl örn avskrivning av uti styrelsens räkenskaper uppförda

kostnader för reglering av flottleder, som ock — i förekommande fall

och för särskilda vattendrag — örn befrielse för flottande att erlägga arnorteringsavgift

för från kronans skogar inköpt virke, som framflottades i vattendrag,

vilkas flottbargörande bekostats av statsmedel, utan att reglering

av desamma efter syn jämlikt gällande flottningsstadga kommit till

stånd. Tillika anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att verkställa och

till Kungl. Majit inkomma med ytterligare utredning i de av riksdagen

angivna hänseenden och därvid bland annat avgiva förslag till en fullt

klar och överskådlig bokföring över av styrelsen disponerade medel för

reglering av flottleder.

Sedan domänstyrelsen avlämnat utredning i ämnet samt infordrade yttranden

avgivits av vederbörande myndigheter, däribland-statskontoret och

domänbokföringskommittén, förelädes frågan 1919 års lagtima riksdag.

I statsrådsprotokollet vid avlåtande av propositionen den 9 januari 1919,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Muj:ts proposition Nr 28.

nr 62, angående driftkostnader under 1920 för statens domäners fond anförde

föredragande departementschefen så vitt nu är i fråga -— jämte det

han tillstyrkte, att bland nämnda driftkostnader från och med 1920 även

upptoges flottledskostnader —- i huvudsak följande. Flottledsaffärerna

borde sammanföras med domänfonden, men därvid torde kronans flottledsarbeten

och flottningskostnader böra bokföras för sig. Vid övergången

till det nya systemet borde domänfonden tillföras såsom tillgång det

belopp, som efter noggrann utredning befunnes utgöra 1‘lottledsanslagets

säkra utestående fordringar för avgifter och upplupen ränta. Domänstyrelsen

borde anbefallas att gå i författning om dylik utredning, varvid

tidpunkten för förändringen borde antagas till utgången av 1919. Frågan

örn avskrivning av de fordringar, som tilläventyrs kunde finnas icke kunna

eller böra indrivas eller eljest utdebiteras, borde framdeles företagas till

prövning, sedan fordringarnas belopp blivit utredda. I anslutning härtill

föreslog Kungl. Majit, under punkten c i sagda proposition, att riksdagen

måtte besluta, att det belopp av kronans fordringar för anläggningskostnader

för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket efter närmare utredning

funnes kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat, skulle vid 1920

års ingång överföras till statens domäners fond såsom tillgång i denna

fond.

I skrivelse den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nyssnämnda

proposition sålunda framställda förslaget, varefter Kungl. Majit som

redan den 9 januari 1919 anbefallt domänstyrelsen att inkomma med utredning

om det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919 för anläggningskostnader

för flottleder jämte beräknade räntor dära, vilket kunde

finnas med säkerhet väntas bliva inbetalt (flottledsfonden) — den 19

juni 1919 dels förklarade, att kronans kostnader för nybyggnad och

underhåll av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfon

dens medel, dels ock anbefallde domänstyrelsen att, med iakttagande att

kronans flottledsarbeten och flottledskostnader bleve inom domänfonden

särskilt för sig bokförda, inkomma med förslag till närmare föreskrifter

i ämnet.

Sedan domänstyrelsen inkommit med utredning och förslag i ämnet, innehållande

bland annat en förteckning å de belopp, med vilka en var flottled

skulle ingå i flottledsfonden, och remissyttranden avgivits av vederbörande

myndigheter, föreskrev Kungl. Majit den 13 april 1922, jämte annat,

dels att flottledsfonden vid utgången av 1919 skulle fastställas till ett

belopp av 2,794,915 kronor 33 öre, dels ock att för de kronans enskilda flottleder,

vilkas värden inginge i flottledsfonden, skulle av domänstyrelsen

fastställas amorteringsplaner och utgå amorteringsavgifter. Samtidigt

medgav Kungl. Majit, att såsom driftkostnader finge ur räkenskaperna avföras

ett belopp av 709,408 kronor ,)4 öre, som gäldats av flottlodsanslaget,

samt att det linge bero vid skett avförande å vederbörande utgiftstitel av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition Nr 28.

i flottleder under tiden intill utgången av 1919 nedlagda kostnader till ett

sammanlagt belopp av 506,813 kronor 3 öre.

Sedermera Ilar Kungl. Majit i anledning av framställningar i ämnet

från domänstyrelsen vid ett flertal tillfällen under 1923—1927 medgivit,

att nedskrivningar med vissa belopp linge företagas av domänstyrelsens

såsom tillgångar i flottledsfonden bokförda fordringar för utförda arbeten

i vissa flottleder. De sålunda medgivna avskrivningarna uppgå till sammanlagt

1,097,339 kronor 84 öre samt hava avsett flottleder, vilkas värden

tillförts flottledsfonden genom Kungl. Maurts förenämnda beslut den

13 april 1922.

I skrivelse den 5 maj 1931 Ilar domänstyrelsen gjort framställning om

avskrivningar av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp.

Till en början bär domänstyrelsen erinrat örn flottledsfondens uppkomst

och de under åren 1923—1927 medgivna nedskrivningarna av kronans

fordringar i vissa flottleder.

Dessa redan vidtagna nedskrivningar hade på sin tid motiverats av i

huvudsak följande omständigheter. Det förhållandet, att många flottleder

utbyggts under dyrtid, hade medfört, att dessa vid senare inträdd

stark nedgång i virkespriserna ej utnyttjats i beräknad utsträckning.

I stället för att minskas hade sålunda kronans fordringar i en del flottleder

ökats med upplupen ränta. I vissa fall hade den otillfredsställande

amorteringen berott på under intryck av högkonjunkturens optimism

uppkomna felkalkyler i fråga örn den beräkneliga virkestillförseln. Då

ändamålet med anordnandet av ifrågakommande flottleder genom dessa

förhållanden riskerade att helt förfelas och då kronans fordringar i flottlederna

på grund av att intet virke tillfördes och därmed ej heller några

amorteringsavgifter inflöte, ej blott blivit osäkra utan övergått till att

representera fiktiva värden, hade en rationell av- och nedskrivning blivit

ofrånkomlig. Ett annat skäl för do företagna nedskrivningarna hade

varit, att möjligheter därigenom vunnits för sammanslagningar av flottledsdistrikt,

varigenom omkostnaderna förbilligats med följd att klenare

och mindre värdefullt virke kunnat i större utsträckning än tidigare tillföras

flottlederna.

Styrelsen har vidare framhållit, att de för flottledernas amortering

ogynnsamma förhållandena under de senare åren ytterligare tillspetsats

genom det fortsatta prisfallet på exportvirke och den ytterligare nedgång

i avverkningspriserna, som föranletts dels av rådande lågkonjunktur,

dels av det allt mer ökade användandet av lastbilar för virkeskörning,

som möjliggjorts genom en förbättrad vinterväghållning. Vissa av de

delvis under kristiden reglerade smärre flottlederna skulle otvivelaktigt

under nuvarande förhållanden ej blivit föremål för reglering utan ersatts

med fasta huvudbassänger. Då nu emellertid flottlederna vore utbyggda,

borde de komma till användning. Förutsättningen för att så

skulle bliva fallet vore, att kostnaderna för i dem nedlagt virke nedbringades

så att det för virkesägaren ställde sig ekonomiskt fördelaktigare

att flotta än att köra virket fram till huvudvattendraget. För att

nå detta inål måste i regel amorteringskostnaderna nedbringas eller helt

bortelimineras genom nedskrivning eller avskrivning av det i flottleden

investerade byggnadskapitalet. Sådana ned- och avskrivningar bleve i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.

vissa fall även nödvändiga för att la till stånd planerade ytterligare

distriktssammanslagningar.

Efter en detaljerad redogörelse för de flottleder, beträffande vilka avskrivning

av oguldet byggnadskapital nu vore nödvändig, Ilar domänstyrelsen,

under förmälan tillika att flottledsfonden den 31 december 1930

uppginge till 3,217,889 kronor 60 öre, meddelat följande sammandrag å

do berörda flottledernas namn och do till avskrivning ifrågasatta beloppen.

Övre Pansikån ...................

Lillpite älv...........................

Bokan ...................................

Storbäckens 4:e distrikt

Jovanbäcken ......................

Idbäcken ............................

Gargån...................................

Kalvbäcken

Svartsjöbäcken

Sörholmsjöbäcken

Hemlingsåns Ira distrikt..

Avasjöbäcken.....................

Norrån och Sörån

Kärmsjöbäcken ..................

Tväringsån..........................

Norra Enån ......................

Björnåns 3:e distrikt

Hovaåns 4:e distrikt

Banåns lia distrikt ..........

............... kronor 68,322:3 2

............... » 66,037:6 3

............... » 115,272: 49

» 13,932: 14

............... » 63,270: 51

............ » 12,444: 56

............ » 60,117:21

............... » 4,848: 9 2

............. » 25,586: 9 4

............... » 21,785: 8 4

.............. » 36,192: 7 8

............... » 6,740: 7 4

.............. » 10,399: 7 3

................ » 32,704: 2 4

................ » 148,221:0 4

........... » 81,421:9 7

............... » 25,431: 6 5

................ » 52,638: 2 6

................ » 6,435: 6 9

Tillhopa kronor 851,804: 6 6.

Domänstyrelsens skrivelse utmynnar i hemställan, att flottledsfonden

måtto få nedskrivas med kronans den 31 december 1930 oguldna fordringar

i do uti förenämnda sammandrag upptagna flottlederna med eli

sammanlagt belopp av 851,804 kronor 66 öre, styrelsen dock obetaget att,

därest, innan Kungl. Maj:ts beslut i ärendet meddelades, domänfonden

eljest tillkommande amorteringsavgifter skulle i dessa flottleder utdebiteras,

uppbära desamma.

R i ks r (ike i iska p.s verke t har i infordrat yttrande den 25 juni 1931 förklarat

sig icke hava funnit skäl till erinran mot domänstyrelsens förevarande

förslag.

Härefter har statskontoret den 21 november 1931 avgivit infordrat

yttrande i ärendet och därvid i huvudsak anfört följande.

Av do flottleder, som avsåges i domänstyrelsens förevarande framställning,

återfunnes flottlederna i Övre Pansikån, Hemlingsån, Björnån och

Hovaån icke i den förteckning å flottleder, vilken låg till grund för

Kungl. Maj:ts beslut den 13 april 1922 örn fastställande av flottledsfondens

belopp vid utgången av 1919. Då det av riksdagen lämnade medgivandet

rörande avskrivning av kronans fordringar i flottleder endast

kumle avso do flottleder, som innefattades i Kungl. Maj:ts berörda beslut

den 13 april 1922, torde Kungl. Majit anse sig förhindrad att, utan

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departementschef

ev.

6 Kunni. Maj:ts proposition Nr 28.

riksdagens hörande, besluta om avskrivning av kronans oamorterade

fordringar i nyss angivna fyra flottleder.

Statskontoret ansåge sig vidare böra framhålla, att därest avskrivningar

av kronans fordringar i flottleder verkställdes i stor omfattning,

avsikten med inrättandet av fonden lätt kunde förfelas.

Domänstyrelsen hade i förevarande framställning i ett flertal fall, oell

även beträffande under senare år avsynade flottleder, motiverat de ifrågasatta

avskrivningarna med att, sedan amorteringsavgifterna bortfallit, möjligheterna

att tillvarataga mindervärdigt virke bleve större. Vidare

hade domänstyrelsen anfört, att en avskrivning av do oguldna amorteringsavgifterna

i vissa fall skulle helt kompenseras genom ökade rotvärden.

Det syntes statskontoret, att av de utav domänstyrelsen sålunda

anförda motiven framginge, att ett genomförande av domänstyrelsen*- förslag skulle medföra, att resultatet av skogsdriften i många fall skulle

Idiva missvisande oell att man icke skulle kunna erhålla tillräcklig överblick

över respektive flottleders ekonomi. Otvivelaktigt hade utbyggandet av

en hel del av nu ifrågavarande flottleder varit ekonomiskt ofördelaktigt,

men då nu flottlederna, vore utbyggda samt, enligt vad domänstyrelsen

påvisat, de föreslagna nedskrivningarna skulle ur affärssynpunkt vara

för kronan fördelaktiga, ville statskontoret icke motsätta sig domänstyrelsen*

förslag. Statskontoret förutsatte emellertid, att framtida utbyggande

av flottleder föreginges av noggranna beräkningar rörande de

ifrågasatta, flottledernas ekonomiska bärkraft.

Då flottledsfonden inrättades vid 1919 års riksdag, förutsattes, att i

fonden endast skulle ingå sådana kronans fordringar för anläggningskostnader

för flottleder jämte ränta därå, vilka efter närmare utredning

funnes kunna med säkerhet väntas bliva inbetalade. Sedan Kungl. Maj:t,

efter utredning i sådant hänseende, på sätt av den lämnade redogörelsen

framgår, den 13 april 1922 fastställt fondens belopp per den 31 december

1919, hava omständigheter inträffat, som föranlett Kungl. Majit att tid

efter annan besluta örn avskrivningar av fordringsbelopp, som vid fondens

bildande tillförts denna såsom tillgång. På grund av vad vid ärendets

riksdagsbehandling 1912 och 1919 förekommit, har Kungl. Majit kunnat

utan riksdagens vidare hörande besluta rörande dylika avskrivningar.

Av domänstyrelsen har nu ifrågasatts vidtagande av ytterligare avskrivningar

av i fonden ingående fordringsbelopp. För egen del finner

jag styrelsen hava i sakligt avseende till fyllest motiverat en dylik åtgärd.

Av det utav styrelsen nu ifrågsatta avskrivningsbeloppet, 851,804 kronor

66 öre, hänför sig ett belopp av 182,585 kronor 1 öre till fordringar

beträffande fyra flottleder (Övre Pansikån, Hemlingsån, Björnån och

Hovaån). vilka fordringar uppstått efter flottledsfondens inrättande och

alltså icke uttryckligen omfattats av de uttalanden i avskrivningsfrågan,

som gjordes vid 1919 års riksdag. T viss anslutning till vad

statskontoret härom anfört torde av riksdagen nu böra begäras den utvidgning

av det tidigare lämnade medgivandet, att Kungl. Majit må

besluta örn avskrivning jämväl i avseende å sådan fordran för av domänstyrelsen

i flottled bekostat arbete, vilken uppkommit efter flottledsfon
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.

dens inrättande. Sedan riksdagen meddelat sitt beslut i ämnet, torde jag

tå för Kungl. Maj:t ånyo anmäla domänstyrelsens förevarande framställning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må besluta örn avskrivning jämväl i avseende å sådan

fordran för av domänstyrelsen i flottled bekostat arbete, vilken uppkommit

efter flottledsfondens inrättande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet!

Joh:s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp. a1 i texten
  2. JoU 1932:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående avskrivning av vissa i flottleds fonden ingående fordringsbelopp. s. 1 i texten