Angående avskrivning av vissa i flottleds fonden ingående f or drill gsbelopp
1932-01-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:28, Angående avskrivning av vissa i flottleds fonden ingående f or drill gsbelopp
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 28.
1
Nr 28.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avskrivning av
vissa i flottleds fonden ingående f or drill gsbelopp; given Stockholms
slott den 15 januari 1932.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari
1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anför:
Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens
förfogande för flottledshyggnader. De från statens sida i anslutning
härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo
i vissa fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande
författningar till allmän flottning, men hänförde sig i andra
fall till flottleder, vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats
i dylik ordning (kronans enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen
tillerkändes kronan i vederbörande regleringsutslag rätt att av de flottande
såsom ersättning för havda regleringskostnader utfå vissa årliga amor
Hihang
till riksdagens protokoll 19112. 1 sami. 25 höft. (Nr 28.)
1
2
Kungl. May.ts proposition Nr 28.
terings- och räntebelopp. Jämväl i de senare fallen liava av de flottande
för användande av kronans flottleder nttagits vissa avgifter; detta huvudsakligen
i samband med försäljning av virke, avverkat invid sådana
flottleder. De såväl i ena som andra fallet inflytande avgifterna för flottningen
lingö disponeras för samma ändamål som de av riksdagen anvisade
flottledsanslagen. De från här åsyftade anslag och av inflytande avgifter
''av domänstyrelsen bestridda utgifterna för flottledsregleringar
uppgingo för tiden intill utgången av 191!) till sammanlagt i runt tal
5,100,000 kronor.
Frågan örn domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders inrättande
anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för flottleder
hade emellertid redan 1912 ägnats särskild uppmärksamhet.
Sålunda anhöll riksdagen i skrivelse den 26 april 1912, nr 48, dels att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att uppbörd och
redovisning av inflytande avgifter för flottning i vattendrag, som blivit
på statens bekostnad flottbargjorda, måtte, där vattendraget blivit inrättat
till allmän flottled, underkastas sådan kontroll, som i flottningsstadgan
föreskreves, och i övriga fall kontrolleras, på sätt eljest kunde finnas ändamålsenligt,
ävensom att den hos domänstyrelsen förda räkenskap över nu
ifrågavarande medel måtte varda så uppställd, att av densamma omedelbart
framginge ej endast beloppet av utbetalade rensningskostnader och inflytande
amorteringsavgifter för varje flottled och distrikt, än även kvarstående,
icke amorterade sådana kostnader, dels ock att förslag angående
avskrivning av kostnader för verkställda rensningsarbeten i vissa vattendrag
och befrielse för flottande från skyldighet att erlägga amorteringsavgifter
för virke, avverkat på kronans skogar, skulle i förekommande fall
underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Med anledning härav förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland
annat, att det skulle åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Majits
prövning frågor såväl örn avskrivning av uti styrelsens räkenskaper uppförda
kostnader för reglering av flottleder, som ock — i förekommande fall
och för särskilda vattendrag — örn befrielse för flottande att erlägga arnorteringsavgift
för från kronans skogar inköpt virke, som framflottades i vattendrag,
vilkas flottbargörande bekostats av statsmedel, utan att reglering
av desamma efter syn jämlikt gällande flottningsstadga kommit till
stånd. Tillika anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att verkställa och
till Kungl. Majit inkomma med ytterligare utredning i de av riksdagen
angivna hänseenden och därvid bland annat avgiva förslag till en fullt
klar och överskådlig bokföring över av styrelsen disponerade medel för
reglering av flottleder.
Sedan domänstyrelsen avlämnat utredning i ämnet samt infordrade yttranden
avgivits av vederbörande myndigheter, däribland-statskontoret och
domänbokföringskommittén, förelädes frågan 1919 års lagtima riksdag.
I statsrådsprotokollet vid avlåtande av propositionen den 9 januari 1919,
3
Kungl. Muj:ts proposition Nr 28.
nr 62, angående driftkostnader under 1920 för statens domäners fond anförde
föredragande departementschefen så vitt nu är i fråga -— jämte det
han tillstyrkte, att bland nämnda driftkostnader från och med 1920 även
upptoges flottledskostnader —- i huvudsak följande. Flottledsaffärerna
borde sammanföras med domänfonden, men därvid torde kronans flottledsarbeten
och flottningskostnader böra bokföras för sig. Vid övergången
till det nya systemet borde domänfonden tillföras såsom tillgång det
belopp, som efter noggrann utredning befunnes utgöra 1‘lottledsanslagets
säkra utestående fordringar för avgifter och upplupen ränta. Domänstyrelsen
borde anbefallas att gå i författning om dylik utredning, varvid
tidpunkten för förändringen borde antagas till utgången av 1919. Frågan
örn avskrivning av de fordringar, som tilläventyrs kunde finnas icke kunna
eller böra indrivas eller eljest utdebiteras, borde framdeles företagas till
prövning, sedan fordringarnas belopp blivit utredda. I anslutning härtill
föreslog Kungl. Majit, under punkten c i sagda proposition, att riksdagen
måtte besluta, att det belopp av kronans fordringar för anläggningskostnader
för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket efter närmare utredning
funnes kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat, skulle vid 1920
års ingång överföras till statens domäners fond såsom tillgång i denna
fond.
I skrivelse den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nyssnämnda
proposition sålunda framställda förslaget, varefter Kungl. Majit som
redan den 9 januari 1919 anbefallt domänstyrelsen att inkomma med utredning
om det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919 för anläggningskostnader
för flottleder jämte beräknade räntor dära, vilket kunde
finnas med säkerhet väntas bliva inbetalt (flottledsfonden) — den 19
juni 1919 dels förklarade, att kronans kostnader för nybyggnad och
underhåll av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfon
dens medel, dels ock anbefallde domänstyrelsen att, med iakttagande att
kronans flottledsarbeten och flottledskostnader bleve inom domänfonden
särskilt för sig bokförda, inkomma med förslag till närmare föreskrifter
i ämnet.
Sedan domänstyrelsen inkommit med utredning och förslag i ämnet, innehållande
bland annat en förteckning å de belopp, med vilka en var flottled
skulle ingå i flottledsfonden, och remissyttranden avgivits av vederbörande
myndigheter, föreskrev Kungl. Majit den 13 april 1922, jämte annat,
dels att flottledsfonden vid utgången av 1919 skulle fastställas till ett
belopp av 2,794,915 kronor 33 öre, dels ock att för de kronans enskilda flottleder,
vilkas värden inginge i flottledsfonden, skulle av domänstyrelsen
fastställas amorteringsplaner och utgå amorteringsavgifter. Samtidigt
medgav Kungl. Majit, att såsom driftkostnader finge ur räkenskaperna avföras
ett belopp av 709,408 kronor ,)4 öre, som gäldats av flottlodsanslaget,
samt att det linge bero vid skett avförande å vederbörande utgiftstitel av
4
Kungl. Majlis proposition Nr 28.
i flottleder under tiden intill utgången av 1919 nedlagda kostnader till ett
sammanlagt belopp av 506,813 kronor 3 öre.
Sedermera Ilar Kungl. Majit i anledning av framställningar i ämnet
från domänstyrelsen vid ett flertal tillfällen under 1923—1927 medgivit,
att nedskrivningar med vissa belopp linge företagas av domänstyrelsens
såsom tillgångar i flottledsfonden bokförda fordringar för utförda arbeten
i vissa flottleder. De sålunda medgivna avskrivningarna uppgå till sammanlagt
1,097,339 kronor 84 öre samt hava avsett flottleder, vilkas värden
tillförts flottledsfonden genom Kungl. Maurts förenämnda beslut den
13 april 1922.
I skrivelse den 5 maj 1931 Ilar domänstyrelsen gjort framställning om
avskrivningar av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp.
Till en början bär domänstyrelsen erinrat örn flottledsfondens uppkomst
och de under åren 1923—1927 medgivna nedskrivningarna av kronans
fordringar i vissa flottleder.
Dessa redan vidtagna nedskrivningar hade på sin tid motiverats av i
huvudsak följande omständigheter. Det förhållandet, att många flottleder
utbyggts under dyrtid, hade medfört, att dessa vid senare inträdd
stark nedgång i virkespriserna ej utnyttjats i beräknad utsträckning.
I stället för att minskas hade sålunda kronans fordringar i en del flottleder
ökats med upplupen ränta. I vissa fall hade den otillfredsställande
amorteringen berott på under intryck av högkonjunkturens optimism
uppkomna felkalkyler i fråga örn den beräkneliga virkestillförseln. Då
ändamålet med anordnandet av ifrågakommande flottleder genom dessa
förhållanden riskerade att helt förfelas och då kronans fordringar i flottlederna
på grund av att intet virke tillfördes och därmed ej heller några
amorteringsavgifter inflöte, ej blott blivit osäkra utan övergått till att
representera fiktiva värden, hade en rationell av- och nedskrivning blivit
ofrånkomlig. Ett annat skäl för do företagna nedskrivningarna hade
varit, att möjligheter därigenom vunnits för sammanslagningar av flottledsdistrikt,
varigenom omkostnaderna förbilligats med följd att klenare
och mindre värdefullt virke kunnat i större utsträckning än tidigare tillföras
flottlederna.
Styrelsen har vidare framhållit, att de för flottledernas amortering
ogynnsamma förhållandena under de senare åren ytterligare tillspetsats
genom det fortsatta prisfallet på exportvirke och den ytterligare nedgång
i avverkningspriserna, som föranletts dels av rådande lågkonjunktur,
dels av det allt mer ökade användandet av lastbilar för virkeskörning,
som möjliggjorts genom en förbättrad vinterväghållning. Vissa av de
delvis under kristiden reglerade smärre flottlederna skulle otvivelaktigt
under nuvarande förhållanden ej blivit föremål för reglering utan ersatts
med fasta huvudbassänger. Då nu emellertid flottlederna vore utbyggda,
borde de komma till användning. Förutsättningen för att så
skulle bliva fallet vore, att kostnaderna för i dem nedlagt virke nedbringades
så att det för virkesägaren ställde sig ekonomiskt fördelaktigare
att flotta än att köra virket fram till huvudvattendraget. För att
nå detta inål måste i regel amorteringskostnaderna nedbringas eller helt
bortelimineras genom nedskrivning eller avskrivning av det i flottleden
investerade byggnadskapitalet. Sådana ned- och avskrivningar bleve i
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.
vissa fall även nödvändiga för att la till stånd planerade ytterligare
distriktssammanslagningar.
Efter en detaljerad redogörelse för de flottleder, beträffande vilka avskrivning
av oguldet byggnadskapital nu vore nödvändig, Ilar domänstyrelsen,
under förmälan tillika att flottledsfonden den 31 december 1930
uppginge till 3,217,889 kronor 60 öre, meddelat följande sammandrag å
do berörda flottledernas namn och do till avskrivning ifrågasatta beloppen.
Övre Pansikån ...................
Lillpite älv...........................
Bokan ...................................
Storbäckens 4:e distrikt
Jovanbäcken ......................
Idbäcken ............................
Gargån...................................
Kalvbäcken
Svartsjöbäcken
Sörholmsjöbäcken
Hemlingsåns Ira distrikt..
Avasjöbäcken.....................
Norrån och Sörån
Kärmsjöbäcken ..................
Tväringsån..........................
Norra Enån ......................
Björnåns 3:e distrikt
Hovaåns 4:e distrikt
Banåns lia distrikt ..........
............... kronor 68,322:3 2
............... » 66,037:6 3
............... » 115,272: 49
» 13,932: 14
............... » 63,270: 51
............ » 12,444: 56
............ » 60,117:21
............... » 4,848: 9 2
............. » 25,586: 9 4
............... » 21,785: 8 4
.............. » 36,192: 7 8
............... » 6,740: 7 4
.............. » 10,399: 7 3
................ » 32,704: 2 4
................ » 148,221:0 4
........... » 81,421:9 7
............... » 25,431: 6 5
................ » 52,638: 2 6
................ » 6,435: 6 9
Tillhopa kronor 851,804: 6 6.
Domänstyrelsens skrivelse utmynnar i hemställan, att flottledsfonden
måtto få nedskrivas med kronans den 31 december 1930 oguldna fordringar
i do uti förenämnda sammandrag upptagna flottlederna med eli
sammanlagt belopp av 851,804 kronor 66 öre, styrelsen dock obetaget att,
därest, innan Kungl. Maj:ts beslut i ärendet meddelades, domänfonden
eljest tillkommande amorteringsavgifter skulle i dessa flottleder utdebiteras,
uppbära desamma.
R i ks r (ike i iska p.s verke t har i infordrat yttrande den 25 juni 1931 förklarat
sig icke hava funnit skäl till erinran mot domänstyrelsens förevarande
förslag.
Härefter har statskontoret den 21 november 1931 avgivit infordrat
yttrande i ärendet och därvid i huvudsak anfört följande.
Av do flottleder, som avsåges i domänstyrelsens förevarande framställning,
återfunnes flottlederna i Övre Pansikån, Hemlingsån, Björnån och
Hovaån icke i den förteckning å flottleder, vilken låg till grund för
Kungl. Maj:ts beslut den 13 april 1922 örn fastställande av flottledsfondens
belopp vid utgången av 1919. Då det av riksdagen lämnade medgivandet
rörande avskrivning av kronans fordringar i flottleder endast
kumle avso do flottleder, som innefattades i Kungl. Maj:ts berörda beslut
den 13 april 1922, torde Kungl. Majit anse sig förhindrad att, utan
Departementschef
ev.
6 Kunni. Maj:ts proposition Nr 28.
riksdagens hörande, besluta om avskrivning av kronans oamorterade
fordringar i nyss angivna fyra flottleder.
Statskontoret ansåge sig vidare böra framhålla, att därest avskrivningar
av kronans fordringar i flottleder verkställdes i stor omfattning,
avsikten med inrättandet av fonden lätt kunde förfelas.
Domänstyrelsen hade i förevarande framställning i ett flertal fall, oell
även beträffande under senare år avsynade flottleder, motiverat de ifrågasatta
avskrivningarna med att, sedan amorteringsavgifterna bortfallit, möjligheterna
att tillvarataga mindervärdigt virke bleve större. Vidare
hade domänstyrelsen anfört, att en avskrivning av do oguldna amorteringsavgifterna
i vissa fall skulle helt kompenseras genom ökade rotvärden.
Det syntes statskontoret, att av de utav domänstyrelsen sålunda
anförda motiven framginge, att ett genomförande av domänstyrelsen*- förslag skulle medföra, att resultatet av skogsdriften i många fall skulle
Idiva missvisande oell att man icke skulle kunna erhålla tillräcklig överblick
över respektive flottleders ekonomi. Otvivelaktigt hade utbyggandet av
en hel del av nu ifrågavarande flottleder varit ekonomiskt ofördelaktigt,
men då nu flottlederna, vore utbyggda samt, enligt vad domänstyrelsen
påvisat, de föreslagna nedskrivningarna skulle ur affärssynpunkt vara
för kronan fördelaktiga, ville statskontoret icke motsätta sig domänstyrelsen*
förslag. Statskontoret förutsatte emellertid, att framtida utbyggande
av flottleder föreginges av noggranna beräkningar rörande de
ifrågasatta, flottledernas ekonomiska bärkraft.
Då flottledsfonden inrättades vid 1919 års riksdag, förutsattes, att i
fonden endast skulle ingå sådana kronans fordringar för anläggningskostnader
för flottleder jämte ränta därå, vilka efter närmare utredning
funnes kunna med säkerhet väntas bliva inbetalade. Sedan Kungl. Maj:t,
efter utredning i sådant hänseende, på sätt av den lämnade redogörelsen
framgår, den 13 april 1922 fastställt fondens belopp per den 31 december
1919, hava omständigheter inträffat, som föranlett Kungl. Majit att tid
efter annan besluta örn avskrivningar av fordringsbelopp, som vid fondens
bildande tillförts denna såsom tillgång. På grund av vad vid ärendets
riksdagsbehandling 1912 och 1919 förekommit, har Kungl. Majit kunnat
utan riksdagens vidare hörande besluta rörande dylika avskrivningar.
Av domänstyrelsen har nu ifrågasatts vidtagande av ytterligare avskrivningar
av i fonden ingående fordringsbelopp. För egen del finner
jag styrelsen hava i sakligt avseende till fyllest motiverat en dylik åtgärd.
Av det utav styrelsen nu ifrågsatta avskrivningsbeloppet, 851,804 kronor
66 öre, hänför sig ett belopp av 182,585 kronor 1 öre till fordringar
beträffande fyra flottleder (Övre Pansikån, Hemlingsån, Björnån och
Hovaån). vilka fordringar uppstått efter flottledsfondens inrättande och
alltså icke uttryckligen omfattats av de uttalanden i avskrivningsfrågan,
som gjordes vid 1919 års riksdag. T viss anslutning till vad
statskontoret härom anfört torde av riksdagen nu böra begäras den utvidgning
av det tidigare lämnade medgivandet, att Kungl. Majit må
besluta örn avskrivning jämväl i avseende å sådan fordran för av domänstyrelsen
i flottled bekostat arbete, vilken uppkommit efter flottledsfon
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.
dens inrättande. Sedan riksdagen meddelat sitt beslut i ämnet, torde jag
tå för Kungl. Maj:t ånyo anmäla domänstyrelsens förevarande framställning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att Kungl. Majit må besluta örn avskrivning jämväl i avseende å sådan
fordran för av domänstyrelsen i flottled bekostat arbete, vilken uppkommit
efter flottledsfondens inrättande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet!
Joh:s Thygesen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp. a1 i texten
- JoU 1932:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående avskrivning av vissa i flottleds fonden ingående fordringsbelopp. s. 1 i texten