Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av konventioner om gemensam checklag med mera och antagande av förslag till ny checklag med mera

152 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 124 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:3, Angående godkännande av konventioner om gemensam checklag med mera och antagande av förslag till ny checklag med mera

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Uaj:ts proposition nr 3.

1

Nr 3.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående godkännande

av konventioner om gemensam checklag med mera och

antagande av förslag till ny checklag med mera; given

Stockholms slott den 11 december 1931.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed

dels äska riksdagens godkännande av bifogade den 19 mars 1931 undertecknade

konventioner jämte bilagor, protokoll och slutakt, nämligen konvention

örn gemensam checklag, konvention för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens

område och konvention rörande stämpel å checkar, förstnämnda konvention

med de i statsrådsprotokollet den 11 december 1931 angivna förbehåll,

dels ock, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till checklag, lag örn ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen,

lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 juni 1905 örn särskild sammansättning

av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål och lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden

för handläggning av vissa mål och ärenden.

GUSTAF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 193%. 1 sami. S haft. (Nr 8.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 3.

Oonvention

Portant Loi Uniforme sm* les

Chéques

(avec Protocole et Annexes).

Oonvention

Pro viding a Uniform Law for

Cheques

(with Protocol and Annexes).

Désireux de prévenir les difficultés

auxquelles donne Keil la diversité

des législations des pays ou les

chéques sont appelés å circuler, et de

donner ainsi plus de sécurité et de

rapidité aux relations du commerce

international,

Ont désigné pour leurs plénipotentiaires:
-

Being desirous of avoiding the difficulties

caused by differences in the

laws of countries in which cheques circulate,

and of thus giving more security

and stimulus to international

trade relations,

Havé appointed as their plenipotentiaries:
-

lesquels, apres avoir communiqué leurs

pleins pouvoirs, trouvés en bonne et

due forme, sont convenus des dispositions

suivantes:

Article I.

Les Hautes Parties contractantes

s’engagent å introduire dans leurs

territoires respectifs, soit dans un des

textes originaux, soit dans leurs

langues nationales, la Loi uniforme

formant l’annexe I de la présente

Oonvention.

Cet engagement sera éventuellement

subordonné aux réserves que chaque

Haute Partie contractante devra, dans

ce cas, signaler au moment de sa ratification

ou de son adhésion. Ces

réserves devront étre choisies panni

celles que mentionne 1’annexe II de la

présente Oonvention.

Cependant, pour ce qui est des réserves

visées aux artides 9, 22, 27

et 30 de ladite annexe II, elles pour
-

Who, having communicated their full

powers, found in good and due form,

havé agreed upon the following provisions

:

Artide I.

The High Contracting Parties undertake

to introduce in their respective

territories, either in one of the original

texts or in their own languages, the

Uniform Law forming Annex I of the

present Oonvention.

Tins undertaking shall, if necessary,

be subject to such reservations as eacK

High Contracting Party shall notify

at the time of its ratification or accession.

These reservations shall be chosen

from among those mentioned in Annex

II of the present Oonvention.

The reservations referred to in Artides

9, 22, 27 and 30 of the said Annex

II may, however, be made after ra
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 8.

3

Konvention

om gemensam checklag

(med protokoll ock bilagor).

som finna önskvärt att förebygga de svårigheter, som följa av skiljaktigbeter

i lagstiftningen mellan de länder, i vilka checkar äro i omlopp, och att därigenom

åstadkomma ökad säkerhet och snabbhet i de internationella handelsförbindelserna,

hava till sina befullmäktigade ombud utsett:

vilka, efter att hava meddelat varandra sina behörigen avfattade fullmakter,

överenskommit örn följande bestämmelser:

Artikel I.

De höga kontraherande parterna förbinda sig att envar på sitt område införa,

antingen i endera av originaltexterna eller på sitt eller sina egna språk, den

gemensamma lag, som innefattas i bilaga I till denna konvention.

Denna förpliktelse kan förknippas med de förbehåll, som en part kan komma

att tillkännagiva vid tidpunkten för sin ratifikation eller anslutning. Sådana

förbehåll måste väljas bland dem, som omnämnas i bilaga II till denna konvention.

De förbehåll, som avses i art. 9, 22, 27 och 30 av bilagan II, kunna dock

göras även efter ratifikation eller anslutning, under förutsättning att de tillkännagivas

för Nationernas förbunds generalsekreterare, vilken har att oför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Tont étre faites postérieurement ä la

ratifikation ou å l’adhésion, pourvu

qu’elles fassent l’objet d’une notification

au Secrétaire general de la Société

des Nations qui en communiquera

immédiatement le texte aux

Membres de la Société des Nations

et aux Etats non membres au nom

desquels la présente Convention aura

été ratifiée ou au nom desquels il y

aura été adhéré. De telles réserves ne

sortiront pas leurs effets avant le

quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra

la reception par le Secrétaire général

de la notification susdite.

Cbacune des Hautes Parties contractantes

pourra, en cas d’urgence,

faire usage des réserves prévues par

les artides 17 et 28 de ladite annexe

II, apres la ratification ou 1’adhésion.

Dans ees cas, elle devra en donner

direetement et immédiatement communication

å toutes autres Parties

contractantes et au Secrétaire général

de la Société des Nations. La notification

de ees réserves produira ses

effets deux jours apres la reception

de ladite communication par les Hautes

Parties contractantes.

Article II.

Dans le territoire de chacune des

Hautes Parties contractantes, la Loi

uniforme ne sera pas applicable aux

chéques déjå créés au moment de la

mise en vigueur de la présente Convention.

Article III.

La présente Convention, dont les

textes fran gais et anglais feront également

foi, portera la date de ce jour.

Elle pourra étre signée ultérieurement

jusqu’au 15 juillet 1931 au nom

tification or accession, provided that

they are notified to tile SecretaryGeneral

of the League of Nations, who

shall forthwith communicate the text

thereof to the Members of the League

of Nations and to the non-member

States on whose behalf the present

Convention has been ratified or acceded

to. Such reservations shall not take effeet

until the ninetieth day following

the receipt by the Secretary-G-eneral of

the above-mentioned notification.

Each of the High Contracting

Parties may, in urgent cases, make

use of the reservations contained in

Artides 17 and 28 of the said Annex

II, even after ratification or accession.

In such cases, they must immediately

notify direct all other High Contracting

Parties and the Secretary-General

of the League of Nations. The notification

of these reservations shall take

effeet two days following its receipt

by the High Contracting Parties.

Article II.

In the territories of each of the High

Contracting Parties, the Uniform Law

ishall not apply to cheques already

issued at the time of the coming into

force of the present Convention.

Article lil.

The present Convention, the Frenell

and English texts of winch shall be

equally authentic, shall bear this day’s

date.

It may be signed thereafter until

July löth, 1931, on behalf of any

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

5

dröjligen meddela förbehållen i deras ordagranna lydelse åt de förbundsmedlemmar

eller utom förbundet stående stater, som ratificerat förevarande konvention

eller anslutit sig till denna. Sålunda tillkomna förbehåll medföra ej

verkan förr än på nittionde dagen efter den, då generalsekreteraren mottagit

förenämnda tillkännagivande.

I trängande fall kan envar av de höga kontraherande parterna efter ratifikation

eller anslutning göra bruk av förbehåll, som avses i art. 17 eller 28 av

Bilagan II. I sådant fall bör denna part utan dröjsmål avlåta tillkännagivande

örn förbehållet direkt till envar annan av de kontraherande parterna och till

Nationernas förbunds generalsekreterare. Verkan av dylikt tillkännagivande

inträder två dagar efter dess mottagande av de höga kontraherande parterna.

Artikel II.

Ben gemensamma lagen skall icke inom området för någon av de höga kontraherande

parterna äga tillämpning å checkar, som tillkommit, innan förevarande

konvention trätt i kraft.

Artikel III.

Förevarande konvention, vars franska och engelska text äga samma vitsord,

skall betecknas såsom tillkommen denna dag.

Ben må även senare, intill den 15 juli 1931, undertecknas för varje medlem

av Nationernas förbund och varje annan stat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

de tout Membro de la Société des

Nations et de tout Etat non membre.

Article IV.

La présente Convention sera ratifiée.

Les instruments de ratification seront

déposés avant le l€r septembre

1933 auprés du Secrétaire général de

la Société des Nations, qui en notifiera

immédiatement la reception å

tous les Membres de la Société des

Nations et aux Etats non membres

au nom desquels la présente Convention

a été signée ou au nom desquels

il y a été adhéré.

Artide V.

A partir du 15 juillet 1931, tout

Membre de la Société des Nations et

tout Etat non membre pourra y

adhérer.

Cette adhesion s’effectuera par une

notification au Secrétaire général de

la Société des Nations pour étre déposée

dans les archives du Secrétariat.

Le Secrétaire général notifiera ce

dépot immédiatement å tous les Membres

de la Société des Nations et aux

Etats non membres au nom desquels

la présente Convention aura été signée

ou au nom desquels il y aura été

adhéré.

Artide VI.

La présente Convention Centrera

en vigueur que lorsqu’elle aura été ratifiée

ou qu’il y aura été adhéré au

nom de sept Membres de la Société

des Nations ou Etats non membres,

parmi lesquels devront figurer trois

des Membres de la Société des Nations

representés d’une maniére permanente

au Conseil.

Member of the League of Nations or

non-member State.

Artide IV.

The present Convention shall be ratified.

The instruments of ratification shall

be deposited before September 1st,

1933, with the Secretary-General of

the League of Nations, who shall forthwith

notify receipt thereof to ali the

Members of the League of Nations and

to the non-member States on whose behalf

the present Convention has been

signed or acceded to.

Artide V.

As from July löth, 1931, any Member

of the League of Nations and any

non-member State may accede thereto.

Such accession shall be effected by

a notification to the Secretary-General

of the League of Nations, such notification

to be deposited in the archives

of the Secretariat.

The Secretary-General shall notify

such deposit forthwith to all the Members

of the League of Nations and to

the non-member States on whose behalf

the present Convention has been signed

or acceded to.

Artide VI.

The present Convention shall not

come into force until it has been ratified

or acceded to on behalf of seven

Members of the League of Nations or

non-member States, inöluding therein

three of the Members of the League

permanently represented on the Council.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

7

Artikel IV.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola före den 1 september 1933 deponeras hos

Nationernas förbunds generalsekreterare, vilken har att örn mottagandet ^ofördröjligen

underrätta alla förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående

stater, som undertecknat konventionen eller anslutit sig till densamma.

Artikel V.

Från och med den 15 juli 1931 kan varje medlem av Nationernas förbund

och varje annan stat ansluta sig till konventionen.

Anslutning kommer till stånd genom en till förbundets generalsekreterare

avlåten förklaring, som deponeras i sekretariatets arkiv.

Generalsekreteraren har att örn depositionen ofördröjligen underrätta alla

dem, som undertecknat denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Artikel VI.

Denna konvention träder icke i kraft förr än den vunnit ratifikation eller

anslutning av sju medlemmar av Nationernas förbund eller andra stater; och

böra bland dessa sju förekomma tre förbundsmedlemmar, som äro ständigt företrädda

i förbundets råd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

La date de 1’entrée en vigueur sera

le quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra

la réception par le Secrétaire général

de la Société des Nations de la septerna

ratification ou adhésion, conformément

å 1’alinéa premier du present

article.

Le Secrétaire général de la Société

des Nations, en faisant les notifications

prévues aux artides IV et V,

signalera spécialement que les ratifications

ou adhésions visées ä 1’alinéa

premier du présent article ont été recueillies.

Article VII.

Chaque ratification ou adhésion qui

interviendra apres l’entrée en vigueur

de la Convention conformément ä l’article

VI sortira ses effets des le

quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra la

date de sa réception par le Secrétaire

général de la Société des Nations.

Article VIII.

Sauf les cas d’urgence, la présente

Convention ne pourra étre dénoncée

avant 1’expiration d’un délai de deux

ans å partir de la date å laquelle elle

sera entrée en vigueur pour le Membre

de la Société des Nations ou pour

l’Etat non membre qui la dénonce;

cette dénonciation produira ses effets

des le quatre-vingt-dixiéme jour suivant

la réception par le Secrétaire

général de la notification å lui adressée.

Toute dénonciation sera communiquée

immédiatement par le Secrétaire

général de la Société des Nations

å toutes les autres Hautes Parties contractantes.

Dans les cas durgence, la Haute

Partie contractante qui effectuera la

dénonciation en donnera directement

The date of entry into force sball be

tbe ninetietb day folio wing the receipt

by the Secretary-General of the League

of Nations of the seventh ratification or

accession in accordance with the first

paragraph of the present Article.

The Secretary-General of the League

of Nations, when making the notifications

provided for in Artides TV and

V, shall state in particular that the ratifications

or accessions referred to in

the first paragraph of the present

Article havé been received.

Article VII.

Every ratification or accession effected

after the entry into force of the

Convention in accordance with Article

VI shall take effect on the ninetieth

day following the date of receipt thereof

by the Secretary-General of the

League of Nations.

Article VIII.

Except in urgent cases the present

Convention may not be denounced before

the expiry of Iwo years from the

date on which it has entered into force

in respect of the Member of the League

or non-member State denouncing it;

such denunciation shall take effect as

from the ninetieth day following the

receipt by the Secretary-General of

the notification addressed to him.

Every denunciation shall be immediately

communicated by the Secretary-General

of the League of Nations

to all the other High Contracting

Parties.

In urgent cases a High Contracting

Party which denounces the Convention

shall immediately notify direct all

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

9

Tidpunkten för ikraftträdandet är nittionde dagen efter den, då Nationernas

förbunds generalsekreterare mottagit den sjunde ratifikationen eller förklaringen

örn anslutning, som avses i första stycket av denna artikel.

Vid meddelande av sådan underrättelse, som avses i art. IV. och V, skall

generalsekreteraren särskilt konstatera, att det antal ratifikationer och förklaringar

örn anslutning, som avses i första stycket av förevarande artikel, uppnåtts.

Artikel VII.

Varje ratifikation eller förklaring örn anslutning, som kommit till stånd efter

det konventionen, på sätt i art. VI avses, trätt i kraft, medför verkan från och

med nittionde dagen från den dag den mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare.

Artikel VIII.

Bortsett från trängande fall kan denna konvention ej uppsägas före utgången

av två år, räknat från den dag, då konventionen trätt i kraft för den medlem

av Nationernas förbund eller den utom förbundet stående stat, som vill uppsäga.

Verkan av uppsägningen inträder från och med nittionde dagen efter den, då

generalsekreteraren mottagit det till honom ställda meddelandet.

Varje uppsägning skall av generalsekreteraren ofördröjligen meddelas alla

övriga höga kontraherande parter.

I trängande fall har den höga kontraherande part, som företager uppsägning,

att utan dröjsmål avlåta tillkännagivande därom omedelbart till envar annan

av de höga kontraherande parterna. iVerkan av sådan uppsägning inträder två

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

et immédiatement communication å

toutes autres Hautes Parties contractantes,

et la dénonciation produira ses

effets deux jours aprés la reception

de ladite communication par lesdites

Hautes Parties contractantes. La Haute

Partie contractante qui dénoncera

dans ees condition avisera également

de sa décision le Secrétaire général

de la Société des Nations.

Chaque dénonciation n’aura d’effet

qu''en ce qui concerne la Haute Partie

contractante au nom de laquelle elle

aura été faite.

Article IX.

Tout Hembre de la Société des Nations

et tout Etat non membre ä Ilgard

duquel la présente Convention

est en vigueur pourra adresser au Secrétaire

général de la Société des Nations,

dés 1’expiration de la quatriéme

année suivant 1’entrée en vigueur de la

Convention, une demande tendant ä la

revision de certaines ou de toutes les

dispositions de cette Convention,

Si une telle demande, communiquée

aux autres Membres ou Etats non

membres entre lesquels la Convention

est alors en vigueur, est appuyée, dans

un délai d’un an, par au moins six

d’entre eux, le Conseil de la Société

des Nations décidera s’il y a lieu de

convoquer une Conférence å cet effet.

Artide X.

Les Hautes Parties contractantes

peuvent déclarer au moment de la signature,

de la ratification ou de l’adhésion

que, par leur acceptation de la

présente Convention, elles n’entendent

assumer aucune obligation en ce qui

concerne l’ensemble ou toute partie de

kurs colonies, protectorats ou territoires

placés sous leur suzeraineté ou

other High Contracting Parties, and

tbe denunciation sball lake effeet two

days after the receipt of suell notification

by the said High Contracting

Parties. A High Contracting Party

denouncing the Convention in these

circumstances shall also inform the Secretary-G-eneral

of the League of Nations

of its decision.

Each denunciation shall take effeet

only as regards the High Contracting

Party on whose behalf it has been

made.

Artide IX.

Every Member of the League of Nations

and every non-member State in

respect of which the present Convention

is in force may forward to the Secretary-General

of the League of Nations,

after the expiry of the fourth year

following the entry into force of the

Convention, a request for the revision

of some or all of the provisions of this

Convention.

If such request, after being communicated

to the other Members or non-member

States between which the Convention

is at that time in force, is supported

within one year by at kast six of

them, the Council of the League of Nations

shall decide whether a Conference

shall be convened for the purpose.

Artide X.

The High Contracting Parties may

declare at the time of signature, ratification

or accession, that it is not their

intention in accepting the present Convention

to assume any liability in respect

of all or any of their colonies,

protectorates or territories under suzerainty

or mandate, in which case the

present Convention shall not be appli
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

11

dagar efter det dessa höga kontraherande parter mottagit tillkännagivandet. Den

höga kontraherande part, som uppsäger under dylika omständigheter, skall

ävenledes underrätta Nationernas förbunds generalsekreterare örn sitt beslut.

Uppsägning äger verkan allenast såvitt angar den höga kontraherande part,

å vars vägnar den kommit till stånd.

Artikel IX.

[Varje medlem av Nationernas förbund och varje utom förbundet stående

stat, i fråga örn vilken denna konvention äger giltighet, kan, när fyra år förflutit

från konventionens ikraftträdande, hänvända sig till Nationernas förbunds

generalsekreterare med yrkande örn revision av konventionens bestämmelser

eller vissa av dem.

Skulle ett sådant yrkande, efter att hava delgivits de övriga förbundsmedlemmar

eller utom förbundet stående stater, mellan vilka konventionen då gäller,

inom utgången av ett år vinna stöd av minst sex bland dem, skall Nationernas

förbunds råd avgöra, örn anledning föreligger att för ändamalet sammankalla

en konferens.

Artikel X.

De höga kontraherande parterna star öppet att vid undertecknande eller ratifikation

av förevarande konvention eller anslutning till densamma förklara,

att de genom att godkänna konventionen icke avse att ataga sig någon förpliktelse

i vad angår alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller

under deras överhöghet eller mandat ställda områden. Örn sa sker, skall konventionen

icke äga tillämpning å områden, som angivas i en dylik förklaring.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

mandat; dans ce cas, la présente Convention

ne sera pas applicable aux

territoires faisant 1’objet de pareille

déclaration.

Les Hautes Parties contractantes

pourront å tomt moment dans la surte

notifier au Secrétaire général de la

Société des Nations qu’elles entendent

rendre la présente Convention applicable

å 1’ensemble ou ä toute partie

de leurs territoires ayant fait l’objet

de la déclaration prévue å 1’alinéa

précédent. Dans ce cas, la Convention

s’appliquera aux territoires visés

dans la notification quatre-vingt-dix

jours apres la reception de cette derniére

par le Secrétaire général de la

Société des Nations.

De méme, les Hautes Parties contractantes

peuvent, conformément ä

1’article VIII, dénoncer la présente

Convention pour 1’ensemble ou toute

partie de leurs colonies, protectorats

ou territoires placés sous leur suzeraineté

ou mandat.

Article XI.

La présente Convention sera enregistrée

par le Secrétaire général de

la Société des Nations des son entrée

en vigueur.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

susnommés ont signé la présente Convention.

Fait å Genéve, le dix-neuf mars mil

neuf cent trente et un, en simple expédition,

qui sera déposée dans les archives

du Secrétariat de la Société des

Nations; copie conforme en sera transmise

ä tous les Membres de la Société

des Nations et å tous les Etats non

membres représentés å la Conférence.

cable to tbe territories mentioned in

such déclaration.

The High Contracting Parties may

at any time subsequently inform the

Secretary-General of the League of Nations

that they intend to apply the present

Convention to all or any of their

territories referred to in the déclaration

provided för in the preceding paragraph.

In this case, the Convention

shall apply to the territories, referred

to in the notification, ninety

days after its receipt by the SecretaryGeneral

of the League of Nations.

They further reserve the right to denounce

it, in accordance -with the conditions

of Article VIII, on behalf of all

or any of their colonies, protectorates

or territories under suzerainty or mandate.

Artide XI.

The present Convention shall be registered

by the Secretary-General of

the League of Nations as soon as it

comes into force.

In faith whereof the above-mentioned

Plenipotentiaries havé signed the present

Convention.

Done at Geneva, the nineteenth day

of March, one thousand nine hundred

and thirty-one, in a single copy, winch

shall be deposited in the archives of the

Secretariat of the League of Nations,

and of winch authenticated copies shall

be delivered to all Members of the

League of Nations and non-member

States represented at the Conference.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

13

De höga kontraherande parterna äga framdeles när som helst meddela Nationernas

förbunds generalsekreterare, att de hava för avsikt att låta förevarande

konvention träda i tillämpning beträffande de områden, som angivits i

förklaring, varom förmäles i nästföregående stycke, eller vissa av dessa områden.

Örn så sker, skall beträffande områden, som avses i meddelandet, konventionen

träda i tillämpning nittio dagar efter det meddelandet mottagits av

Nationernas förbunds generalsekreterare.

Likaledes äga de höga kontraherande parterna, i enlighet med vad i art. VIII

stadgas, uppsäga konventionen i vad angår alla eller vissa till dem hörande

kolonier, protektorat eller under deras överhöghet eller mandat ställda områden.

Artikel XI.

Förevarande konvention skall genom Nationernas förbunds generalsekreterares

försorg inregistreras vid ikraftträdandet.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat

denna konvention.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,

som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig avskrift

därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom alla

utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Annexe I.

Annex I.

Loi uniforme concernant le

chéque.

Chapitre I. — De la création et de

la forme du chéque.

Article premier.

Le chéque contient:

1. la (^nomination de chéque, insérée

dans le texte méme du titre et

exprimée dans la lannie employée

pour la rédaction de ce titre;

2. le mandat pur et simple de

payer une somme déterminée;

3. le nom de celui qui doit payer

(tiré);

4. 1’indication du lieu ou le paiement

doit s’effectuer;

5. 1’indication de la date et du

lieu ou le chéque est créé;

6. la signature de celui qui émet

le chéque (tireur).

Article 2.

Le titre dans lequel une des énonciations

indiquées ä 1’article précédent

fait défaut ne vaut pas comme chéque,

sauf dans les cas déterminés par les

alinéas suivants.

A défaut d’indication spéciale, le

lieu désigné å cöté du nom du tiré est

réputé étre le lieu de paiement. Si

plusieurs lieux sont indiqués å coté

du nom du tiré, le chéque est payable

au premier lieu indiqué.

A défaut de ees indications ou de

toute autre indication, le chéque est

payable au lieu ou le tiré a son établissement

principal.

Uniform Law on Cheques.

Chapter I. — The Drawing and

Form of a Cheque.

Article I.

A cheque contains:

1. the term “cheque” inserted in

the body of the instrument and expressed

in the language employed

in drawing up the instrument;

2. an linconditional order to pay

a determinate sum of money;

3. the name of the person who

is to pay (drawee);

4. a statement of the place where

payment is to be made;

5. a statement of the date when

aud the place where the cheque ifl

drawn ;

6. the signature of the person

who draws the cheque (drawer).

Article 2.

An instrument in which any of the

requirements mentioned in the preceding

article is wanting is invalid as a

cheque, except in the cases specified

in the following paragraphs:

In the absence of special mention,

the place specified beside the name of

the drawee is deemed to be the place of

payment. If several places are named

beside the name of the drawee, the

cheque is payable at the first place

named.

In the absence of these statements,

and of any other indication, the cheque

is payable at the place where the

drawee has his principal establishment.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

15

Bil. I.

Gemensam checklag.

Kap. I. — Örn utställande av check och om checkens form.

!Artikel 1.

Check skall innehålla:

1) benämningen check, införd i själva texten och uttryckt å det sprak, varå

handlingen är avfattad;

2) ovillkorlig anmodan att betala visst penningbelopp;

3) namnet å den, som skall infria checken (trassat) ;

4) uppgift å den ort, där betalningen skall erläggas;

5) uppgift å dag och ort för checkens utställande;

6) underskrift av den, som utställer checken (trassent).

Artikel 2.

Handling, vari saknas något av vad check skall enligt art. 1 innehålla, gälle

ej såsom check, där ej annat följer av vad nedan i denna artikel sägs.

Såsom checks betalningsort skall, där ej annan ort särskilt angivits, gälla

den, som är utsatt vid trassatens namn. Äro flera orter utsatta vid trassatens

namn, vare checken betalbar å den ort, som är först utsatt.

Saknas ortsuppgift, som nu är sagd, och är betalningsorten ej heller angiven

på annat sätt, vare checken betalbar å den ort, där trassaten har sitt huvudkontor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Le chéque sans indication du lieu

de sa création est considéré comme

souscrit dans le lieu désigné å cöté

du nom du tireur.

Article 3.

Le chéque est tiré sur un banquier

ayant des fonds ä la disposition du

tireur et conformément ä une convention,

expresse ou tacite, d’aprés laquelle

le tireur a le droit de disposer de

ees fonds par chéque. Néanmoins, en

oas d’inobservation de ees prescriptions,

la validité du titre comme

chéque n’est pas atteinte.

Artide 4.

Le chéque ne peut pas étre accepté.

Une mention d’acceptation portée sur

le chéque est réputée non écrite.

Artide 5.

Le chéque peut étre stipulé payable:

å une personne dénommée, avec

ou sans clause expresse «ä ordre»;

a une personne dénommée, avec la

clause «non ä ordre» ou une clause

équi valen te;

au porteur.

Le chéque au profit d’une personne

dénommée, avec la mention «ou au

porteur», ou un terme équivalent, vaut

comme chéque au porteur.

Le chéque sans indication du bénéficiaire

vaut comme chéque au porteur.

Artide 6.

Le chéque peut étre å l’ordre du

tireur lui-méme.

Le chéque peut étre tiré pour le

oompte d’un tiers.

Le chéque ne peut étre tiré sur le

tireur lui-méme, snuf dans le cas ou

A cheque winch does not specify the

place at winch it was drawn is deemed

to havé been drawn in the place specified

beside the name of the drawer.

Artide 3.

A cheque must be drawn on a banker

holding funds at the disposal of the

drawer and in conformity with an

agreement, express or implied, whereby

the drawer is entitled to dispose of

those funds by cheque. Nevertheless,

if these provisions are not complied

with, the instrument is still valid as

a cheque.

Article 4.

A cheque cannot be accepted. A

statement of acceptance on a cheque

shall be disregarded.

Artide 5.

A cheque may be made payable:

to a specified person with or with
out

the express clause “to order”, or

to a specified person, with the

words “not to order” or equivalent

words, or

to bearer.

A cheque made payable to a specified

person with the words “or to bearer”,

or any equivalent words, is deemed to

be a cheque to bearer.

A cheque winch does not specify the

payee is deemed to be a cheque to

bearer.

Artide 6.

A cheque may be drawn to the

drawer’s own order.

A cheque may be drawn for account

of a third person.

A cheque may not be drawn on the

drawer himself unless it is drawn by

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

17

Check, vari orten för utställandet ej är nämnd, anses undertecknad å den

vid utställarens namn utsatta ort.

Artikel 3.

Check skall dragas på en bank, där utställaren har ett tillgodohavande, varöver

han, enligt uttrycklig eller tyst överenskommelse, äger förfoga medelst

check. Åsidosättande av dessa bestämmelser medför likväl icke handlingens

ogiltighet såsom check.

Artikel 4.

Check må icke accepteras. Tecknas accept å check, vare sådan anteckning

ogill.

Artikel 5.

Check må lyda på betalning:

till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av att den är »till order»;

till viss man, med tillägg av orden »icke till order» eller motsvarande uttryck;
till

innehavaren.

Är check ställd till viss man med tillägg av orden »eller till innehavaren»

eller motsvarande uttryck, gälle den såsom betalbar till innehavaren.

Check, som icke angiver, till vem betalningen skall ske, vare betalbar till

innehavaren.

Artikel 6.

Check må lyda å utställarens egen order.

Check må dragas för tredje mans räkning.

Check må ej dragas på utställaren själv, med mindre fråga är örn en check,

som dragés mellan skilda kontor, tillhörande samma utställare.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 3 haft. (Nr 3.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

il s’agit (Tuli chéque tiré entre différents

établissements d’nn méme tireur.

Article 7.

Toute stipulation d’intéréts insérée

dans le chéque est réputée non écrite.

Artide 8.

Le chéque peut étre payable au domicile

d’un tiers, soit dans la localité

ou le tiré a son domicile, soit dans

une autre localité, å condition toutefois

que le tiers soit banquier.

Artide 9.

Le chéque dont le montant est écrit

å la fois en toutes lettres et en eilif fres

vaut, en cas de différence, pour la

somme écrite en toutes lettres.

Le chéque dont le montant est écrit

plusieurs fois, soit en toutes lettres,

soit en chiffres, ne vaut, en cas de

différence, que pour la moindre somme.

Artide 10.

Si le chéque pörte des signatures

de personnes incapable de s’obliger

par chéque, des signatures fausses ou

des signatures de personnes imaginaires,

ou des signatures qui, pour toute

autre raison, ne sauraient obliger les

personnes qui ont signé le chéque, ou

au nom desquelles il a été signé, les

obligations des autres signataires n’en

sont pas moms valables.

Artide 11.

Quiconque appose sa signature sur

un chéque, comme représentant d’une

personne pour laquelle il n’avait pas

one establishment on another establishment

belonging to the same drawer.

Article 7.

Any stipulation concerning interest

winch may be embodied in the cheque

shall be disregarded.

Artide 8.

A cheque may be payable at the

domicile of a third person elther in the

locality where the drawee has his domicile

or in another locality provided always

that such third person is a banker.

Artide 9.

Where the sum payable by a cheque

is expressed in words and also in figures,

aud there is any discrepancy, the

sum denoted by the words is the

amount payable.

Where the sum payable by a cheque

is expressed more thån once in words

or more thån once in figures, and there

is any discrepancy, the smaller sum is

the sum payable.

Artide 10.

If a cheque bears signatures of persons

incapable of binding themselves

by a cheque, or forged signatures, or

signatures of fictitious persons, or signatures

which for any other reason

cannot bind the persons who signed the

cheque or on whose behalf it was

signed, the obligations of the other

persons who havé signed it are none the

less valid.

Artide 11.

Whosoever puts his signature on a

cheque as representing a person för

whom he had no power to act is bound

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

19

, Artikel 7.

Innehåller check bestämmelse örn ränta, vare den bestämmelse o gill.

Artikel 8.

Check kan lyda på betalning hos tredje man, vare sig a den ort, där trassaten

driver sin rörelse, eller å annan ort, förutsatt att denne tredje man är en

bank.

Artikel 9.

Är checksumma utsatt såväl i bokstäver som i siffror, men till olika belopp,

gälle den i bokstäver utsatta summan.

Är checksumma utsatt flera gånger i bokstäver eller flera gånger i siffror,

gälle, örn beloppen äro olika, checken endast för den minsta summan.

Artikel 10.

Finnes underskrift å check vara tecknad av person, som icke kan med laga

verkan ingå checkförbindelse, eller är underskrift falsk eller tecknad i diktad

persons namn eller av annan grund utan verkan emot undertecknaren eller

den, å vars vägnar den tecknats, svare övriga checkgäldenärer likväl för sina

förbindelser.

Artikel 11.

Har någon tecknat sitt namn å check såsom ställföreträdare för annan, och

ägde han ej behörighet att handla å dennes vägnar, svare själv för chcckförbindelsen

men njute, där han infriar checken, samma rätt, som skulle tillkom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

le pouvoir d’agir, est obligé lui-méme

en vertu du chéque et, s’il a payé, a

les memes droits qu’aurait eu le prétendu

représenté. Il en est de méme

dr. représentant qui a dépassé ses pouvoirs.

Article 12.

Le tireur est garant du paiement.

Toute clause par laquelle le tireur

s’exonére de cette garantie est réputée

non écrite.

Artide 13.

Si un chéque incomplet å 1’émission,

a été complété contrairement aux accords

intervenus, 1’inobservation de ees

accords ne peut pas étre opposée au

porteur, å moms qu’il n’ait acquis le

chéque de mauvaise foi ou que, en

1 acquérant, il n’ait commis une taute

lourde.

Chapitre II. — De la transmission

Artide 14.

Le chéque stipulé payable au profit

d’une persone dénommée avec ou sans

clause expresse «ä ordre» est transmissible

par la voie de l’endossement.

Le chéque stipulé payable au profit

d’une personne dénommée avec la

clause «non ä ordre» ou une clause

équivalente n’est transmissible que

dans la forme et avec les effets d’une

cession ordinaire.

L’endossement peut étre fait méme

au profit du tireur ou de tout autre

obligé. Ces personnes peuvent endosser

le chéque å nouveau.

Artide 15.

L’endossement doit étre pur et

simple. Toute condition ä laquelle il

est subordonné est réputée non écrite.

himself as a party to the cheque and, if

he pays, has the same rights as the

person for wilom he purported to act.

The same rule applies to a representative

who has exceeded his powers.

Artide 12.

The drawer guarantees payment.

Any stipulation by which the drawer

releases himself from this guarantee

shall be disregarded.

Artide 13.

If a cheque which was incomplete

vvhen issued has been completed otherwise

thån in accordance with the agreements

entered into, the non-observance

of such agreements may not be set up

against the holder unless he has acquired

the cheque in bad faith or, in acquiring

it, has been guilty of gross

negligence.

Chapter II. — Negociation.

Artide 14.

A cheque made payable to a specified

person, with or without the express

clause “to order”, may be transferred

by means of endorsement.

A cheque made payable to a specified

person, in which the words “not to

order” or any equivalent expression

havé been inserted, can only be transferred

according to the form and with

the effeets of an ordinary assignment.

A cheque may be endorsed even to

the drawer or to any other party to the

cheque. These persons may re-endorse

the cheque.

Artide 15.

An endorsement must be unconditional.

Any condition to which it is made

subject shall be disregarded.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

21

mit, den andre. Vad nu sagts galle ock om den, som äger företräda annan men

överskridit sin behörighet.

Artikel 12.

Utställare svare för checkens betalning. Har han gjort förbehåll örn att

vara fri från dylik ansvarighet, vare det förbehåll utan verkan.

Artikel 13.

Har check, som utgivits i ofullständigt skick, blivit utfylld på ett sätt, som

strider mot träffad överenskommelse, må denna omständighet ej åberopas emot

checkinnehavaren, med mindre han vid checkens förvärvande var i ond tro eller

förfor med grov vårdslöshet.

Kap. II. — Om överlåtelse av check.

Artikel 14.

Check, som är ställd till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av

att den gäller »till order», må överlåtas genom indossament.

Check, som är ställd till viss man med tillägg av orden »icke till order» eller

motsvarande uttryck, må ej överlåtas i annan form eller med annan verkan än

som i allmänhet gäller i fråga örn överlåtelse av fordran.

Check må överlåtas även till utställaren eller annan checkgäldenär. Dessa

personer äga ånyo överlåta checken.

Artikel 15.

överlåtelse skall vara ovillkorlig. Villkor, varav dess giltighet gjorts beroende,

vare utan verkan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 3.

^endossement partiel est nul.

Est également nul 1’endossement du

tiré.

L’endossement au porteur vaut eduine

endossement en blanc.

^endossement au tiré ne vaut que

comme quittance, sauf dans le cas ou

le tiré a plusieurs établissements et

ou 1’endossement est falt au bénéfice

d’un établissement autre que celui sur

lequel le chéque a été tiré.

Artide 16.

L’endossement doit étre inscrit sur

le chéque ou sur une feuille qui y est

attachée (allonge). Il doit étre signé

par 1’endosseur.

^endossement peut ne pas désigner

le bénéficiaire ou consister simplement

dans la signature de 1’endosseur (endossement

en blanc). Dans ce dernier

cas, 1’endossement, pour étre valable,

doit étre inscrit au dos du chéque ou

sur 1’allonge.

Artide 17.

^endossement transmet teus les

droits résultant du chéque.

Si 1’endossement est en blanc, le

porteur peut:

1° remplir le blanc, soit de son

nom, soit du nom d’une autre personne;
2°

endosser le chéque de nouveau

en blanc ou ä une autre personne;

3° remettre le chéque ä un tiers,

sans remplir le blanc et sans l’endosser.

Artide 18.

L’endosseur est, sauf clause contraire,

garant du paiement.

A partial endorsement is null and

void.

An endorsement by the drawee is

also null and void.

An endorsement “to bearer” is equivalent

to an endorsement in blank.

An endorsement to the drawee has

the effeet only of a receipt, except in

the case where the drawee has severa!

establishments and the endorsement is

made in favour of an establishment

other thån that on which the cheque

has been drawn.

Artide 16.

An endorsement must be written on

the cheque or on a slip affixed thereto

(allonge). It must be signed by the

endorser.

The endorsement may leave the beneficiary

unspecified or may consist

simply of the signature of the endorser

(endorsement in blank). In the latter

case the endorsement, to be valid, must

be written on the back of the cheque or

on the slip attached thereto (allonge).

Article 17.

An endorsement transfers all the

rights allsing out of a cheque.

If the endorsement is in blank, the

holder may:

(1) till up the blank elther with

his own name or with the name of

some other person;

(2) re-endorse the cheque in

blank or to some other person;

(3) transfer the cheque to a third

person without filling up the blank

aud without endorsing it.

Artide 18.

In the absence of any contrary stipulation,

the endorser guarantees payment.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

23

överlåtelse, som avser en del av checksumman, vare ogin.

överlåtelse, som tecknas av trassaten, vare jämväl ogill.

överlåtelse till innehavaren gälle såsom överlåtelse in blanco.

överlåtelse till trassaten gälle blott såsom kvitto, utan så är att trassaten bär

flera kontor och överlåtelsen skett till annat kontor än det, å vilket checken

dragits.

Artikel 16.

Överlåtelse skall tecknas å själva checken eller å ett därvid häftat blad

(allonge). Den skall undertecknas av överlåtaren.

Överlåtelse vare giltig, även örn däri ej är nämnt, till vem checken överlates,

eller överlåtaren allenast tecknat sitt namn (indossament in blanco). I sistnämnda

fall skall överlåtelsen, för att gälla, vara tecknad å checkens baksida

eller på vidhäftat blad.

Artikel 17.

Genom överlåtelse varda alla av checken härflytande rättigheter överflyttade.

örn överlåtelse tecknats in blanco, åge checkinnehavaren:

1) ifylla den med sitt eller annans namn;

2) teckna ny överlåtelse, in blanco eller till annan person;

3) överlåta checken till annan person utan att ifylla överlåtelsen eller teckna

ny överlåtelse.

Artikel 18.

Den, som å check tecknat överlåtelse, vare, såvitt han ej gjort särskilt förbehåll,

ansvarig för checkens betalning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Il petit interdire un nouvel endossement;

dans ce cas, il n’est pas tenu

å la garantie envers les personnes auxquelles

le chéque est ultérieurement

endossé.

Article 19.

Le détenteur d’un chéque endossable

est considéré comme porteur légitime

s’il justitie de son droit par une suite

ininterrompue d’endossements, méme

si le dernier endossement est en blanc.

Les endossements biffes sont, ä cet

egard, réputés non écrits. Quand un

endossement en blanc est suivi d’un

autre endossement, le signataire de

celui-ci est réputé avoir acquis le

chéque par 1’endossement en blanc.

Artide 20.

Un endossement figurant sur un

chéque au porteur rend l’endosseur

responsable aux termes des dispositions

qui régissent le recours; il ne

convertit, d’ailleurs, pas le titre en un

chéque å ordre.

Artide 21.

Lorsqu’une personne a été dépossédée

d’un chéque par quelque événement

que ce soit, le porteur entre les

mains duquel le chéque est parvenu

— soit qu’il s’agisse d’un chéque au

porteur, soit qu’il s’agisse d’un chéque

endossable pour lequel le porteur

justitie de son droit de la maniére

indiquée å 1’article 19 — nest tenu

de se dessaisir du chéque que s’il l’a

acquis de mauvaise foi ou si, en l’acquérant,

il a commis un taute lourde.

Artide 22.

Les personnes actionnées en vertu

du chéque ne peuvent pas opposer au

He may prohibit any further endorsement;

in this case he gives no guarantee

to the persons to whom the cheque

is subsequently endorsed.

Artide 19.

The possessor of an endorsable cheque

is deemed to be the lawful holder

if he establishes his title to the cheque

through an uninterrupted series of endorsements,

even if the last endorsement

is in blank. In this connection

cancelled endorsements shall be disregarded.

When an endorsement in blank

is followed by another endorsement, the

person who signed this last endorsement

is deemed to havé acquired the

cheque by the endorsement in blank.

Artide 20.

An endorsement on a cheque to

bearer renders the endorser liable in

accordance with the provisions governing

the right of recourse; but it does

not convert the instrument inte a

cheque to order.

Artide 21.

Where a person has, in any manner

whatsoever, been dispossessed of a

cheque (whether it is a cheque to bearer

or an endorsable cheque to which the

holder establishes his right in the

manner mentioned in Article 19), the

holder into whose possession the cheque

has come is not bound to give up the

cheque unless he has acquired it in bad

faith or unless in acquiring it he has

been guilty of gross negligence.

Artide 22.

Persons sued on a cheque cannot set

up against the holder defences founded

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 3.

25

Han åge förbjuda, att checken ånyo överlåtes; gör han det, vare han fri från

ansvarigheten emot dem, till vilka överlåtelse därefter sker.

Artikel 19.

Har någon i händer en check, som är avsedd att överlåtas genom indossament,

skall han anses som rätt innehavare av checken, så framt han styrker sin

rätt till denna genom en oavbruten följd av överlåtelser, även örn den sista är

in blanco. Utstrukna överlåtelser varde härvid betraktade såsom ej förefintliga.

Följer å en överlåtelse in blanco annan överlåtelse, skall den, som undertecknat

den senare, anses hava förvärvat checken genom överlåtelsen in blanco.

Artikel 20.

Har indossament tecknats å check, som lyder på betalning till innehavaren,

svare den, som tecknat indossamentet, enligt reglerna örn återgångstalan, men

överlåtelsen förvandlar icke checken till en check betalbar till viss man eller

order.

Artikel 21.

Har check för någon förkommit, på vad sätt det vara må, vare den, som fått

checken i händer — evad handlingen är ställd till innehavaren eller den är

avsedd att överlåtas genom indossament och innehavaren styrker sin rätt på

sätt i art. 19 sägs — ej pliktig att lämna checken ifrån sig, med mindre han

vid dess förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.

Artikel 22.

Den, mot vilken talan på grund av check göres gällande, äge ej mot innehavaren

framställa invändningar, som grundas på den förres särskilda för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

porteur les exception fondées sur

leurs rapports personnels avec le tireur

ou avec les porteurs antérieurs,

å moins que le porteur, en acquérant

le chéque, nait agi sciemment au détriment

du débiteur.

Article 23.

Lorsque 1’endossement contient la

mention «valeur en recouvrement»,

«pour encaissement», «par procuration»

ou taute autre mention impliquant

un simple mandat, le porteur peut

exercer tous les droits découlant du

chéque, mais il ne peut endosser celuici

qu’ä titre de procuration.

Les obligés ne peuvent, dans ce cas,

invoquer contre le porteur que les

exception qui seraient opposables ä

1’endosseur.

Le mandat renfermé dans un endossement

de procuration ne prend pas

fin par le décés du mandant ou la survenance

de son incapacité.

Artide 24.

L’endossement fait apres le protét

ou une constatation équivalente, ou

aprés 1’expiration du délai de presentation,

ne produit que les effets d’une

cession ordinaire.

Sauf preuve contraire, l’endossement

sans data est présumé avoir été

fait avant le protét ou las constatations

équivalentes ou avant 1’expiration

du délai visé å l’alinéa précédent.

Chapitre III. — De 1’aval.

Artide 25.

Le paiement d’un chéque peut étre

garanti pour tout ou partie de son

montant par un aval.

on their personal relations with the

drawer or with previos holders, unless

the holder in acquiring the cheque has

knowingly acted to the detriment of

the debtor.

Artide 23.

Wilen an endorsement contains the

statement “value in collection” (“valeur

en recouvrement”), “for collection”

(“pour encaissement”), “by procuration”

(“par procuration”), or any

other phrase implying a simple mandate,

the holder may exercise ali rights

arising out of the cheque, but he can

endorse it only in his capacity as agent.

In this case the parties liable can

only set up against the holder defences

which could be set up against the

endorser.

The mandate contained in an endorsement

by procuration does not terminate

by reason of the death of the party

giving the mandate or by reason of his

becoming legally incapable.

Article 24.

An endorsement after protest or after

an equivalent declaration or after the

expiration of the limit of time för

presentment operates only as an ordinat

assignment.

Falling proof to the contrary, an

undated endorsement is deemed to havé

been placed on the cheque prior to the

protest or equivalent declaration or

prior to the expiration of the limit of

time referred to in the preceding paragraph.

Chapter III. — “Avals”.

Article 25.

Payment of a cheque may be guaranteed

by an “aval” as to the whole or

part of its amount.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

27

hållande till utställaren eller till föregående checkinnehavare, med mindre innehavaren

vid checkens förvärvande uppsåtligen handlat till gäldenärens förfång.

Artikel 23.

Innehåller överlåtelse orden »valuta till indrivning», »till inkasso», »till procura»

eller annat uttryck, som angiver, att överlåtelsen endast innefattar ett

uppdrag, åge innehavaren av checken att göra gällande alla av denna härflytande

rättigheter men icke att överlåta den annorledes än medelst ny prokuraöverlå

telse.

Checkgäldenär äge, i fall som nu sagts, ej mot checkinnehavaren framställa

andra invändningar än dem han kunnat göra gällande mot överlataren.

Uppdrag, som innefattas i prokuraöverlåtelse, vare ej förfallet, örn överlåtaren

dör eller förlorar förmågan att med laga verkan företaga rättshandling.

Artikel 24.

Överlåtelse, som tecknas efter det protest eller därmed likställt bestyrkande

ägt rum eller efter utgången av den för checkens uppvisande till betalning bestämda

tid, äge ej annan verkan än som i allmänhet följer av fordrans överlåtande.

Finnes å checken överlåtelse, som ej är dagtecknad, skall den, så framt ej

annat styrkes, anses hava tillkommit, innan protest eller därmed likställt bestyrkande

ägt rum eller tiden för checkens uppvisande gått till ända.

Kap. III. — Om checkborgen.

Artikel 25.

För betalning av checksumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst

checkborgen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Cette garanti^ est fomine pär un Tilis guarantee may be given by a

tiers, sauf le tiré, ou méme par un third person other thån the drawee, or

signataire du chéque. even by a person who has signed the

cheque.

Article 26.

L aval est donne sur le chéque ou

sur une allonge.

Il est exprimé pär les mots «bon

pour aval» ou par toute autre formule

équivalente; il est signé par le

donneur d’aval.

Il est considéré comme résultant de

la seule signature du donneur d’aval,

apposée au recto du chéque, sauf quand

il s’agit de la signature du tireur.

L’aval doit indiquer pour le compte

de qui il est donné. A défaut de

cette indication, il est réputé donné

pour le tireur.

Article 27.

Le donneur d’aval est tenu de la

méme maniére que celui dont il s’est

porté garant.

Son engagement est valable, alors

méme que 1’obligation qu’il a garantie

serait nulle pour toute cause

autre qu’un vice de forne.

Quand il paie le chéque, le donneur

d’aval acquiert les droits résultant du

chéque contra le garanti et contra ceus

qui sont tenus envers ce dernier en

vertu du chéque.

Article 26.

An “aval” is given either on the

cheque itself or on an “allonge”.

It is expressed by the words “good

as aval”, or by any other equivalent

formula. It is signed by the giver of

the “aval”.

It is deemed to be constituted by the

mere signature of the giver of the

“aval”, placed on the face of the

cheque, except in the case of the signature

of the drawer.

An “aval” must specify for whose

account it is given. In default of tilis,

it is deemed to be given for the drawer.

Article 27.

The giver of an “aval” is bound in

the same manner as the person for

wilom he has become guarantor.

His undertaking is valid even when

the liability which he has guaranteed

is inoperative for any reason other thån

defect of form.

He has, when he pays the cheque,

the rights arising out of the cheque

against the person guaranteed and

against those who are liable to the

latter on the cheque.

Cliapitre IV. — De la presentation

et du parment.

Article 28.

Le chéque est payable å vue. Toute

mention contraire est réputée non

écrite.

Chapter IV. — Presentment and

Payment.

Article 28.

A cheque is payable at sight. Any

contrary stipulation shall be disregarded.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3. 29

Sådan borgen må lämnas såväl av checkgäldenär som av tredje man, dock

icke av trassaten.

Artikel 26.

Checkborgen skall tecknas å checken eller ett därvid häftat blad.

Sådan borgen uttryckes genom orden »såsom aval» eller annat motsvarande

uttryck; den skall undertecknas av borgesmannen.

Checkborgen må även lämnas medelst borgesmannens blotta namnteckning

å checkens framsida, dock icke av utställaren.

Checkborgen skall utvisa, för vem den ingåtts. I brist på uppgift härom

skall den anses ingången för utställaren.

Artikel 27.

Den, som tecknat checkborgen, svare lika med den, för vilken borgen ingåtts.

Hans utfästelse gälle, ändå att den förbindelse, för vilken han gått i borgen,

är ogiltig, dock ej där ogiltigheten härrör av brist i formen.

Har checkborgesman infriat check, inträde han i den rätt checken medför

mot den, för vilken borgen ingåtts, ävensom mot dem, som på grund av checken

äro ansvariga i förhållande till denne.

Kap. IV. — Om uppvisande och betalning av check.

Artikel 28.

Check vare betalbar vid uppvisandet. Varje häremot stridande bestämmelse

är ogin.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Le chéque présenté au paiement A cheque presented for payment beavant

le jour indiqué comme date före the date stated as the date of issue

d emission est payable le jour de la is payable on tile day of presentment.

presentation.

Article 29.

Le chéque émis et payable dans le

méme pays doit étre présenté au paiement

dans le délai de huit jours.

Le chéque émis dans un autre pays

que celui ou il est payable doit étre

présenté dans un délai, soit de vingt

jours, soit de soixante-dix jours, selon

que le lieu dimission et le lieu de

paiement se trouvent situés dans la

méme ou dans une autre Partie du

monde.

A cet égard, les chéques émis dans

un pays de 1’Europe et payables dans

un pays riverain de la Méditerranée

ou vice versa sont considérés comme

émis et payables dans la méme Partie

du monde.

Le point de départ des délais susindiqués

est le jour porté sur le chéque

comme date dimission.

Article 30.

Lorsqu’un chéque est tiré entre deus

places ayant des calendriers différents,

le jour de Immission sera ramené

au jour correspondant du calendrier

du lieu du paiement.

Article 31.

La présentation ä une Chambre de

compensation équivaut å la présentation

au paiement.

Article 32.

La révocation du chéque n’a d’effet

quaprés respiration du délai de présentation.

Article 29.

A cheque payable in the country in

winch it was issued must be presented

för payment within eight days.

A cheque issued in a country other

thån that in which it is payable must

be presented within a period of twenty

days or of seventy days, according as

to whether the place of issue and the

place of payment are situated respectively

in the same continent or in

different continents.

Por the purposes of this article

cheques issued in a European country

and payable in a country bordering on

the Mediterranean or vice versa are

regarded as issued and payable in the

same continent.

The date from which the above-mentioned

periods of time shall begin to

run shall be the date stated on the

cheque as the date of issue.

Article 30.

Where a cheque is drawn in one

place aud is payable in another having

a different calendar, the day of issue

shall be construed as being the corresponding

day of the calendar of the

place of payment.

Article 31.

Presentment of a cheque at a clearing

house is equivalent to presentment

for payment.

Article 32.

The countermand of a cheque only

tates effect after the expiration of the

limit of time för presentment.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr S.

31

Check, som uppvisas till betalning före den dag, då den angives vara utställd,

vare betalbar å uppvisningsdagen.

Artikel 29.

Check, som är utställd och betalbar i samma land, skall uppvisas till betalning

inom åtta dagar.

Check, som är utställd i annat land än det, där den är betalbar, skall uppvisas

till betalning inom tjugu dagar eller inom sjuttio dagar, allteftersom

orten för utställandet och betalningsorten äro belägna i samma världsdel eller

icke.

Check, som är utställd i Europa och betalbar i ett land, som gränsar till

Medelhavet, eller omvänt, anses i detta sammanhang utställd och betalbar i

samma världsdel.

Tid, som i denna artikel sägs, skall räknas från den dag, som i checken är

angiven såsom utställningsdag.

Artikel 30.

Har check dragits mellan två orter med olika tidräkning, skall vid uppvi

anin gg ti ripris bestämmande checken anses utställd den dag, som enligt betalningsortens

tidräkning motsvarar utställningsdagen.

Artikel 31.

Inlämnas check å avräkningskontor, galle det såsom uppvisande till betalning.

Artikel 32.

Återkallelse av check medför verkan först efter uppvisningstidens utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts proposition nr 3.

S’il n’y a pas de revelation, le tiré

pent payer méme apres l’expiration du

délai.

Article 33.

Ni le décés du tireur ni son incapacité

survenant apres 1’émission ne touchent

aux effets du chéque.

Article 34.

Le tiré peut exiger, en payant le

chéque, qu’il lui soit remis acquitté par

le porteur.

Le porteur ne peut pas refuser un

paiement partiel.

En cas de paiement partiel, le tiré

peut exiger que mention de ce paiement

soit faite sur le chéque et qu’une

quittance lui en soit donnée.

Article 35.

Le tiré qui paie un chéque endossable

est obligé le vérifier la régularité

de la suite des endossements mais

non la signature des endosseurs.

Article 36.

Lorsqu’un chéque est stipulé payable

en une monnaie fayant pas cours

au lieu du paiement, le montant peut

en étre payé, dans le délai de presentation

du chéque, en la monnaie du

pays d’aprés sa valeur au jour du

paiement. Si le paiement n’a pas été

effeetué ä la présentation, le porteur

peut, å son choix, demander que le

montant du chéque soit payé dans la

monnaie du pays d’aprés le cours, soit

du jour de la présentation, soit du jour

du paiement.

Les usages du lieu du paiement servet

ä déterminer la valeur de la

monnaie étrangére. Toutefois, le ti
-

lt a cheque has not been countermanded,

the drawee may pay it even

after the expiration of the time limit.

Article 33.

Neither the death of the drewer nor

his incapacity taking place after the

issue of the cheque shall havé any

effeet as regards the cheque.

Article 34.

The drawee who pays a cheque may

require that it shall be given up to him

receipted by the holder.

The holder may not refuse partial

payment.

In case of partial payment the

drawee may require that the partial

payment shall be mentioned on the

cheque and that a receipt shall be given

to him.

Article 35.

The drawee who pays an endorsable

cheque is bound to verify the regularity

of the series of endorsements, but not

the signature of the endorsers.

Article 36.

When a cheque is drawn payable in

a currency winch is not that of the

place of payment, the sum payable

may, within the limit of time for the

presentment of the cheque, be paid in

the currency of the country according

to its value on the date of payment. If

payment has not been made on presentment,

the holder may at his option

demand that payment of the amount

of the cheque in the currency of the

country shall be made according to the

rate on the day of presentment or on

the day of payment.

The usages of the place of payment

shall be applied in determining the

value of foreign currency. Neverthe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8. • 33

Varder check ej återkallad, må den av trassaten infrias även efter uppvisningstidens

utgång.

Artikel 33.

Dör utställaren, eller förlorar han förmågan att med laga verkan företaga

rättshandling, inverkar detta ej å checkens giltighet.

Artikel 34.

Då check infrias, varde, där trassaten det äskar, checken utlämnad till trassaten

med därå av innehavaren tecknat kvitto.

Checkinnehavare må ej vägra att mottaga betalning, som täcker allenast

en del av checksumman.

Sker sådan betalning, skall, om trassaten det begär, anteckning därom göras

å checken och särskilt kvitto honom lämnas.

Artikel 35.

Vid infriande av check, som är avsedd att överlåtas genom indossament, vare

trassaten pliktig att förvissa sig örn att överlåtelserna utgöra en behörigen

sammanhängande följd, men ej att pröva äktheten av överlatarnas underskrifter.

Artikel 36.

Är check ställd att betalas i myntslag, som icke är gångbart å betalningsorten,

må, intill uppvisningstidens utgång, betalning i stället erläggas i landets

mynt efter värdet å betalningsdagen. Erlägges ej betalning vid checkens uppvisande,

äge innehavaren kräva, att den erlägges i landets mynt, så ock bestämma,

huruvida värdet därvid skall beräknas efter uppvisningsdagens eller

efter betalningsdagens kurs.

Vid beräkning av främmande myntslags värde skola de å betalningsorten

gällande handelsbruk iakttagas, med mindre utställaren föreskrivit, att checksumman

skall beräknas efter en i checken angiven kurs.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 sami. 3 käft. (Nr 3.)

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

reur peut stipuler que la somme ä

payer sera calculée d’aprés un cours

déterminé dans le cliéque.

Les régles ci-énoncées ne s’appliquent

pas au cas ou le tireur a stipulé

que le paiement devra étre falt

dans une certaine monnaie indiquée

(clause de paiement effectif en une

monnaie étrangére).

Si le montant du cliéque est indiqué

dans une monnaie ayant la méme dénomination,

mais une valeur différente,

dans le pays dimission et dans

celui du paiement, on est présumé

s’étre référé å la monnaie du lieu du

paiement.

Chapitre V. — Du cliéque barrö

et du cliéque å porter en compte.

Article 37.

Le tireur ou le porteur d’un cliéque

peut le barrer avec les effets indiqués

dans 1’article suivant.

Le barrement s’effectue au moyen

de deux barres paralléles apposées au

recto. Il peut étre général ou special.

Le barrement est général s’il ne

pörte entre les deux barres aucune désignation

ou la mention «banquier» ou

un terme équivalent; il est spécial si

le nom d’un banquier est inscrit entre

les deux barres.

Le barrement général peut étre

transformé en barrement spécial, mais

le barrement spécial ne peut étre

transformé en barrement général.

Le biffage du barrement ou du nom

du banquier désigné est réputé non

avenu.

Article 38.

Un cbéque å barrement général ne

peut étre payé par le tiré qu’å un

banquier ou å un client du tiré.

less, the drawer may stipulate that the

sum payable sball be calculated according

to a rate expressed in the cheque.

The foregoing rules shall not apply

to the case in winch the drawer has

stipulated that payment must be made

in a certain specified curreney (stipulation

for effective payment in a foreign

curreney).

If the amount of the cheque is specified

in a curreney having the same

denomination but a different value in

the country of issue and the country of

payment, reference is deemed to be

made to the curreney of the place of

payment.

Chapter V. — Crossed Cheques

and Cheques payable in Account.

Article 37.

The drawer or holder of a cheque

may cross it with the effeets stated in

the next article hereof.

A Crossing takes the form of two

parallel lines drawn on the face of the

cheque. The Crossing may be general

or special.

The Crossing is general if it consists

of the two lines only or if between the

lines the term “banker” or some equivalent

is inserted; it is special if the

name of a banker is written between

the lines.

A general Crossing may be converted

inte a special Crossing, but a special

Crossing may not be converted into a

general Crossing.

The obliteration either of a Crossing

or of the name of the banker shall be

regarded as not having taken place.

Article 38.

A cheque which is crossed generally

can be paid by the drawee only to a

banker or to a customer of the drawee.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

35

Förestående regler åge ej tillämpning, där utställaren föreskrivit betalning i

visst främmande myntslag (förbehåll örn effektiv betalning i främmande mynt).

Är checksumman angiven i myntslag, som bar enahanda benämning men

olika värde i det land, där checken utställts, och det, där den skall betalas,

skall det å betalningsorten gällande myntslag antagas vara avsett.

Kap. V. — Om korsad check och check till avräkning.

Artikel 37.

Utställare eller innehavare av check må korsa densamma med den verkan,

som sägs i nästföljande artikel.

Korsning verkställes genom anbringande av två jämnlöpande streck å checkens

framsida. Korsningen kan vara allmän eller särskild.

Korsningen är allmän, då den består av allenast de två strecken, eller då

mellan dessa ordet »bank» eller motsvarande uttryck anbragts; den är särskild,

då namnet å en bank utsatts mellan strecken.

Allmän korsning må ändras till särskild korsning men särskild korsning icke

till allmän.

Utstrykes korsningen eller namnet å banken, vare det ogillt.

Artikel 38.

Check med allmän korsning må trassaten betala allenast till bank eller till

kund hos trassaten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Un chéque ä barrement spécial ne

peut étre payé par le tiré qu’au

banquier désigné ou, si celui-ci est le

tiré, qu’ä son client. Toutefois, le

banquier désigné peut recourir pour

Tencaissement ä un autre banquier.

Un banquier ne peut acquérir un

chéque barré que d’un de ses clients

ou d’un autre banquier. Il ne peut

1’encaisser pour le compte d’autres

personnes que celles-ci.

Un chéque portant plusieurs barrements

spéciaux ne peut étre payé par le

tiré que dans le cas ou il s’agit de

deux barrements dont l’un pour encaissement

par une Chambre de compensation.

Le tiré ou le banquier qui n’observe

pas les dispositions ci-dessus est responsable

du préjudice jusqu’ä concurrence

du montant du chéque.

Article 39.

Le tireur ainsi que le porteur d’un

chéque peut défendre qu’on le paye en

espéces, en insérant au recto la mention

transversale «ä porter en compte»

ou une expression équivalente.

Dans ce cas, le chéque ne peut donner

lieu, de la part du tiré, qu’ä un

réglement par écritures (credit en

compte, virement ou compensation).

Le réglement par écritures, vaut payement.

Le biffage de la mention «ä porter

en compte» est réputé non avenu.

Le tiré qui n’observe pas les dispositions

ci-dessus est responsable du préjudice

jusqu’å concurrence du montant

du chéque.

A cheque which is crossed specially

can be paid by the drawee only to the

named banker, or if the latter is the

drawee, to his customer. Nevertheless

the named banker may procure the

cheque to be collected by another

banker.

A banker may not acquire a crossed

cheque except from one of his customers

or from another banker. He may

not collect it for the account of other

persons thån the foregoing.

A cheque hearing several special

crossings may not be paid by the

drawee except in a case where there are

two crossings, one of which is för collection

through a clearing-house.

The drawee or banker who fails to

observe the abo ve provisions is liable

for resulting damage up to the amount

of the cheque.

Article 39.

The drawer or the holder of a cheque

may forbid its payment in cash by

writing transversally across the face

of the cheque the words “payable in

account” (“å porter en compte”) or a

similar expression.

In such a case the cheque can only

be settled by the drawee by means of

book-entry (credit in account, transfer

from one account to another, set off or

clearing-house settlement). Settlement

by book-entry is equivalent to payment.

Any obliteration of the words “payable

in account” shall be deemed not to

havé taken place.

The drawee who does not observe the

foregoing provisions is liable for resulting

damage up to the amount of the

cheque.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr S.

37

Check med särskild korsning må trassaten betala allenast till den namngivna

banken eller, örn denna är trassaten själv, till en av sina kunder. Den namngivna

banken må dock inkassera checken genom en annan bank.

Bank må endast av kund eller av annan bank förvärva korsad check och må

ej för andra än de nu nämnda inkassera sådan check.

Check med flera särskilda korsningar må ej av trassaten infrias, med mindre

fråga är örn två korsningar och den ena avser inkassering genom ett avräkningskontor.

Trassat eller annan bank, som åsidosätter vad i denna artikel är stadgat,

svare för skadan, dock icke utöver checksumman.

Artikel 39.

Utställare eller innehavare av check må förbjuda, att checken betalas kontant,

genom att tvärs över checkens framsida teckna orden »till avräkning»

eller motsvarande uttryck.

Där så skett, må checken icke av trassaten inlösas i annan form än genom

gottskrivning (avräkning, överföring eller kvittning). Gottskrivning gälle såsom

betalning.

Utstrykes anteckningen »till avräkning», vare det ogillt.

Trassat, som åsidosätter vad i denna artikel är stadgat, svare för skadan,

dock icke utöver checksumman.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Chapitre VI. — Du recours faute

de paiement.

Article 40.

Le porteur peut exercer ses recours

contre les endosseurs, le tireur et les

autres obligés, si le chéque, présenté

en temps utile, n’est pas payé et si

le refus de paiement est constaté:

1° soit par un aete authentique

(protét);

2° soit par une déclaration du

tiré, datée et écrite sur le chéque

avec l’indication du jour de la presentation;
3°

soit par une déclaration datée

d’une Chambre de compensation constatant

que le chéque a été remis

en temps utile et qu’il n’a pas été

payé.

Artide 41.

Le protét ou la constatation équivalente

doit étre fait avant l’expiration

du délai de présentation.

Si la présentation a lieu le dernier

jour du délai, le protét ou la constatation

équivalente peut étre établi le

premier jour ouvrable suivant.

Artide 42.

Le porteur doit donner avis du défaut

de paiement ä son endosseur et

au tireur dans les quatre jours

ouvrables qui suivent le jour du protét

ou de la constatation équivalente, et,

en cas de clause de retour sans frais,

le jour de la présentation. Chaque

endosseur doit, dans les deux jours

ouvrables qui suivent le jour ou il a

regu l’avis, faire connaitre å son endosseur

l’avis qu’il a Tegu, en indiquant

les norns et les adresses de ceux qui ont

Chapter VI. — Recourse for NonPayment.

Artide 40.

The holder may exercise his Lght of

recourse against the endorsers, the

drawer and the other parties Kahle if

the cheque on presentment in due thue

is not paid, aud if the refusal to pay is

evidenced:

(1) by a formal instrument

(protest), or

(2) by a déclaration dated and

written by the drawee on the cheque

and specifying the day of presentment,

or

(3) by a dated déclaration made

by a clearing-house, stating that the

cheque has been delivered in due time

and has not been paid.

Artide 41.

The protest or equivalent déclaration

must be made before the expiration of

the limit of time for presentment.

If the cheque is presented on the last

day of the limit of time, the protest

may be drawn up or the equivalent declaration

made on the first business

day following.

Artide 42.

The holder must give notice of nonpayment

to his endorser and to the

drawer within the four business days

winch follow the day on which the protest

is drawn up or the equivalent declaration

is made or, in ense of a stipulation

retour sans frais, the day of presentment.

Every endorser must, within

the two business days following the

day on which he receives notice, inform

his endorser of the notice which he has

received, mentioning the names and

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

39

Kap. VI. — Om återgångstalan för bristande betalning.

Artikel 40.

Varder check, som i rätt tid uppvisats, ej infriad, åge innehavaren väcka

återgångskrav mot överlåtare, utställaren och andra checkgäldenärer, sedan

betalningens uteblivande styrkts:

1) genom en av offentlig myndighet upprättad handling (protest);

2) genom en av trassaten å checken tecknad, daterad förklaring, vari dagen

för uppvisandet angives;

3) genom en av ett avräkningskontor avgiven, daterad förklaring, som utvisar,

att checken dit inlämnats i rätt tid men icke infriats.

Artikel 41.

Protest eller därmed likställt bestyrkande skall verkställas före uppvisningstidens

utgång.

Örn uppvisandet ägt rum å uppvisningstidens sista dag, må protest eller

därmed likställt bestyrkande äga rum påföljande söckendag.

Artikel 42.

Har betalning uteblivit, åligger det checkinnehavaren att härom giva den,

som senast tecknat överlåtelse å checken, så ock utställaren, underrättelse senast

fjärde söckendagen från det protest eller därmed likställt bestyrkande

ägde rum eller, där förbehåll gjorts örn återgång utan kostnad, från uppvisningsdagen.

Varje överlåtare, som mottagit sådan underrättelse, skall sist

andra söckendagen därefter om förhållandet lämna meddelande till den, som

näst före honom tecknat överlåtelse å checken, med uppgift å namn och adresser

å dem, som lämnat föregående underrättelser, och så vidare, till dess meddelandet

nått utställaren. Tiden av två söckendagar räknas från mottagandet

av den föregående underrättelsen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts

(lönné les avis précédents, et ainsi de

suite, en remontant jusqu’au tireur.

Les délais ci-dessus indiqués courent

de la reception de l’avis précédent.

Lorsqu’en conformité de 1’alinéa préeédent,

un avis est donne ä un signataire

du chéque, le méme avis doit étre

donne dans le méme délai ä son avaliseur.

Dans le cas ou un endosseur n’a pas

indiqué son adresse ou l’a indiquée

d’une fagon illisible, il suffit que

l’avis soit donné ä 1’endosseur qui le

précéde.

Celui qui a un avis ä donner peut

le faire sous une forme quelconque,

méme par un simple renvoi du

chéque.

Il doit prouver qu’il a donné l’avis

dans le délai imparti. Ce délai sera

considéré comme observé si une lettremissive

donnant Taxås a été mise ä la

poste dans ledit délai.

Celui qui ne donne pas Tavis dans

le délai ci-dessus indiqué, n’encourt pas

de déchéance; il est responsable, s’il y

a lieu, du préjudice causé par sa

négligence, sans que les dommagesintéréts

puissent dépasser le montant

du chéque.

proposition nr 3.

addresses of those who havé given the

previous notices and so on through the

series until the drawer is reached. The

periods mentioned above run from the

receipt of the preceding notice.

When, in conformity with the preceding

paragraph, notice is given to

a person who has signed a cheque, the

same notice must be given within the

same limit of time to his avaliseur.

Where an endorser either has not

specified his address or has specified it

in an illegible manner, it is sufficient

if notice is given to the endorser preceding

him.

The person who must give notice

may give it in any form whatever, even

by simply returning the cheque.

He must prove that he has given notice

within the limit of time prescribed.

This time-limit shall be regarded as

haxäng been observed if a letter giving

the notice has been posted within the

said time.

A person who does not give notice

xvithin the limit of time prescribed

above does not forfeit his rights. He

is Table for the damage, if any, caused

by his negligence, but the amount of

his liability shall not exceed the amount

of the cheque.

Article 43.

Le tireur, un endosseur ou un avaliseur

peut, par la clause «retour sans

freis», «sans protét», ou toute autre

clause équivalente, inscrite sur le titre

et signée, dispenser le porteur, pour

exercer ses recours, de faire établir

un protét ou une constatation équivalente.

Cette clause ne dispense pas le porteur

de la presentation du chéque dans

Artide 43.

The drawer, an endorser, or an avaliseur

may, by the stipulation “retour

sans frais”, “sans protét”, or any other

equivalent expression written on the

instrument and signed, release the

holder from having a protest drawn up

or an equivalent declaration made in

order to exercise his right of recourse.

This stipulation does not release the

holder from presenting the cheque

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

41

Då, på sätt i nästföregående stycke stadgas, underrättelse givits checkgäldenär,

skall inom samma tid underrättelse lämnas den, som må hava för honom

ingått checkborgen.

I händelse överlåtare icke utsatt sin adress eller denna är oläslig, skall skyldigheten

att lämna underrättelse anses fullgjord, örn den lämnas den överlåtare,

som närmast föregår honom.

Den, som är pliktig att meddela underrättelse, varom nu- sagts, äge lämna

den på vad sätt som helst, jämväl medelst blotta översändandet av checken.

Det åligger honom att styrka, att underrättelsen lämnats inom den föreskrivna

tiden. Denna skall anses iakttagen, örn före dess utgång brev innehållande

underrättelsen avlämnats till posten.

Försummelse att giva underrättelse inom ovan nämnd tid medföre ej förlust

av återgångskrav, men väl ansvarighet för den skada, som kan hava förorsakats

av försummelsen. Ej må dock i ty fall skadestånd sättas högre än till

checksumman.

Artikel 43.

Utställare, överlåtare eller checkborgesman äge, genom att å checken insätta

orden »retur utan kostnad», »utan protest» eller annat motsvarande uttryck

och förse påteckningen med sin underskrift, fritaga checkinnehavaren från skyldigheten

att för bevarande av sin rätt till återgångstalan upptaga protest eller

ombesörja därmed likställt bestyrkande.

Sådant förbehåll fritage icke innehavaren från skyldighet vare sig att uppvisa

checken inom föreskriven tid eller att giva underrättelse såsom i art. 42

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

le délai present ni des avis å donner.

La preuve de 1’inobservation du délai

incombe å celui qui s’en prévaut contre

le pörtem-.

Si la clause est inscrite par le tireur,

elle produit ses effets ä 1’égard

de tous les signataires; si elle est

inscrite par un endosseur ou un avatjern,

elle produit ses effets seulement

å 1’égard de celui-ci. Si, malgré

la clause inscrite par le tireur, le pörtem

falt établir le protét ou la constatation

équivalente, les frais en restent

å sa charge. Quand la clause émane

d’un endosseur ou d’un avaliseur, les

frais du protét ou de la constatation

équivalente, s’il est dressé un aete de

Gette nature, peuvent étre recouvrés

contre tous les signataires.

Article 44.

Toutes les personnes obligées en

verta d’un chéque sont tenues solidairement

envers le pörtem.

Le porteur a le droit d’agir contre

toutes ees personnes, individuellement

ou collectivement, sans étre astreint å

observer l’ordre dans lequel elles se

sont obligées.

Le méme droit appartient ä tout

signataire d’un chéque qui a remboursé

celui-ci.

L’action intentée contre un des obligés

n’empéche pas d’agir contre les

autres, méme postérieurs å celui qui a

été d’abord poursuivi.

Article 45.

Le porteur peut réclamer å celui

contre lequel il exerce son recours:

within the prescribed limit of time, or

from giving the requisite notices. The

burden of proving the non-observance

of the limit of time lies on the person

who seeks to set it up against the

holder.

If the stipulation is written by the

drawer, it is operative in respect of all

persons who havé signed the cheque; if

it is written by an endorser or an

avaliseur, it is operative only in respect

of such endorser or avaliseur. If, in

spite of the stipulation written by the

drawer, the holder has the protest

drawn up or the equivalent declaration

made, he must bear the expenses thereof.

When the stipulation emanates

from an endorser or avaliseur, the costs

of the protest or equivalent declaration,

if drawn up or made, may be recovered

from all the persons who havé signed

the cheque.

Article 44.

All the persons Mable on a cheque

are jointly and severally bound to the

holder.

The holder has the läght to proceed

against all these persons individually

or collectively without being compelled

to observe the order in which they havé

become bound.

The same läght is possessed by any

person signing the cheque who has taken

it up and paid it.

Proceedings against one of the partus

Mable do not prevent proceedings

against the others, even though such

other parties may be subsequent to the

party first proceeded against.

Article 45.

The holder may claim from the party

against whom he exercises his right of

recourse;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

43

sägs. Den, som mot checkinnehavaren påstår, att föreskriven tid icke iakttagits,

har att därom föra bevis.

Har förbehåll, som nu sagts, gjorts av utställaren, åge det verkan i avseende

å alla checkgäldenärerna; är förbehållet gjort av överlåtare eller av checkborgesman,

åge det ej verkan i fråga örn annan än denne. Har, oaktat förbehåll

från utställarens sida, innehavaren låtit verkställa protest eller därmed

likställt bestyrkande, stånde han själv kostnaden. Är förbehåll gjort av överlåtare

eller cheekborgesman, må, där protest eller därmed likställt bestyrkande

ändock ägt rum, talan örn återgäldande av kostnaden härför göras gällande

mot varje checkgäldenär.

Artikel 44.

Checkgäldenärer vare i förhållande till innehavaren ansvariga, en för alla och

alla för en.

Checkinnehavaren äge anställa talan mot vilken som helst av dem, antingen

mot envar för sig eller mot flera gemensamt, utan att vara bunden vid den ordning,

i vilken deras förpliktelser ingåtts.

Samma rätt tillkomme varje checkgäldenär, som infriat checken.

Har talan anhängiggjorts mot en av checkgäldenärerna, utgöre den omständighet

ej hinder för talans anställande mot annan checkgäldenär, ändå att han

i ordningen följer efter den, mot vilken talan först gjordes gällande.

Artikel 45.

Checkinnehavare äge rätt att av den, mot vilken han väcker atergangskrav,

bekomma:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

1° le montant du chéque non payé;

2° les intéréts au taux de six pour

cent å partir du jour de la presentation;
3°

les freis du protét ou de la constatation

équivalente, ceux des avis

donnés, amsi que les autres freis.

Article 46.

Celui qui a remboursé le chéque

peut réclamer ä ses garants:

1° la somme intégrale qu’il a

payée;

2° les intéréts de ladite somme,

calculés au taux de six pour cent,

å partir du jour ou il l’a débour
sée;
3°

les freis qu’il a faits.

Artide 47.

Tout obligé contre lequel un recours

est exercé ou qui est exposé å un recours

peut exiger, contre remboursement,

la remise du cbéque avec le

protét ou la constatation équivalente et

un compte acquitté.

Tout endosseur qui a remboursé le

chéque peut biffer son endossement et

ceux des endosseurs subséquents.

(1) the unpaid amount of the

cbeque;

(2) in terest at tbe rate of six

per cent as from the date of presentment;
(3)

tbe expenses of the protest

or equivalent declaration, and of the

notices given as well as other expenses.

Artide 46.

A party who takes up and pays a

cheque can recover from the parties

liable to him;

(1) the entire sum which he has

paid ;

(2) interest on the said sum calculated

at the rate of six per cent,

as from the day on which he made

payment;

(3) any expenses which he has

incurred.

Artide 47.

Every party kahle against whom a

right of recourse is, or may he, exercised,

can require against payment,

that the cheque shall be given up to him

with the protest or equivalent declaretion

and a receipted account.

Every endorser who has taken up

aud paid a cheque may cancel his owe

endorsement and those of subsequent

endorsers.

Artide 48.

Quand la presentation du chéque,

la confection du protét ou la constatation

équivalente dans les délais

prescrits est empéchée par un obstacle

insurmontable (prescription légale

d’un Etat quelconque ou autre cas de

force majeure), ees délais sont prolongés.

Artide 48.

Should the presentment of the cheque

or the dra wing up of the protest or the

making of the equivalent declaration

within the prescribed limits of time

be prevented by an insurmountable

obstacle (legal prohibition (prescription

légale) by any State or other case

of vis major), these limits of time skall

be extended.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

45

1) den ej erlanda checksumman;

2) ränta efter sex för hundra om året från uppvisningsdagen;

3) ersättning för kostnader för protest eller därmed likställt bestyrkande,

utgifter för lämnade underrättelser ävensom andra kostnader.

Artikel 46.

Den, som inlöst check, äge rätt att av dem, som i förhållande till honom svara

för checken, bekomma:

1) hela det belopp han själv betalt;

2) ränta å detta belopp efter sex för hundra örn året från den dag han erlagt

betalningen;

3) ersättning för egna. utgifter.

Artikel 47.

Varje checkgäldenär, mot vilken återgångskrav är väckt eller kan göras gällande,

äge, mot gäldande av återgångsfordringen, rätt att utbekomma checken

jämte protesten eller det därmed likställda bestyrkandet och kvitterad räkning.

Överlåtare, som inlöst checken, äge utstryka sin egen och efterföljande överlåtelser.

Artikel 48.

Kan uppvisande av check eller ock protest eller därmed likställt bestyrkande

ej inom behörig tid äga rum på grund av oöverstigligt hinder (lagbud, som utfärdats

i en stat, vilken som helst, eller annan händelse av högre hand), varde

tiden för sådan åtgärds företagande förlängd.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Le pörtem est terra de donner, sans

retard, avis du cas de force majeure

å son endosseur et de mentionner cet

avis, daté et signé de lui, sur le

chéque ou sur une allonge; pour le

surplus, les dispositions de 1’article 42

sont applicables.

Apres la cessation de la force majeure,

le porteur doit, sans retard, presenter

le chéque au paiement et, s’il

y a lieu, faire établir le protét ou une

constatation équivalente.

Si la force majeure persiste au dela

de quinze jours ä partir de la date

ä laquelle le porteur a, méme avant

1’expiration du délai de presentation,

donné avis de la force majeure å son

endosseur, les recours peuvent étre

exercés, sans que ni la presentation ni

le protét ou une constatation équivalente

soit nécessaire.

Ne sont pas considérés comme constituant

des cas de force majeure les

faits purement personnels au porteur

ou å celui qu’il a chargé de la presentation

du chéque ou de 1’établissement

du protét ou d’une constatation

équivalente.

Chapitre VII. — De la pluralité

d’exemplaires.

Article 49.

Sauf les chéques au porteur, tout

chéque émis dans un pays et payable

dans un autre pays ou dans une partie

d’outre-mer du méme pays et vice

versa, ou bien émis et payable dans

la méme partie ou dans diverses parties

d’outre-mer du méme pays, peut

étre tiré en plusieurs exemplaires identiques.

Lorsqu’un chéque est établi

en plusieurs exemplaires, ees exemplaires

doivent étre numérotés dans le

The holder is bound to give notice

without delay of the case of vis major

to his endorser and to make a dated and

signed declaration of this notice, on the

cheque or on an allonge; in other

respeets, the provisions of Article 42

shall apply.

When vis major has terminated, the

holder must without delay present the

cheque for payment and, if noed be,

procure a protest to be drawn up or an

equivalent declaration made.

If vis major continue» to operate

beyond 15 days after the date on whieh

the holder, even before the expiration

of the time limit for presentment, has

given notice of vis major to his

endorser, recourse may be exercised and

neither presentment nor a protest nor

an equivalent declaration shall be

necessary.

Lacts which are purely personal to

the holder or to the person whom he

has entrusted with the presentment of

the cheque or the drawing up of the

protest or the malling of the equivalent

declaration are not deemed to constitute

cases of vis major.

Chapter VII. — Parts of a Set.

Article 49.

With the exception of bearer cheques,

any cheque issued in one country and

payable in another or payable in a

separate part overseas of the same

country or vice versa, or issued and

payable in the same or in different

parts overseas of the same country,

may be drawn in a set of identical

parts. When a cheque is in a set of

parts, each part must be numbered in

the body of the instrument, falling

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

47

Innehavaren av checken vare pliktig att om sådant hinders förekomst utan

dröjsmål lämna underrättelse till den, som senast tecknat överlåtelse å checken,

samt att örn denna underrättelse göra anteckning å checken eller därvid häftat

blad; och skall denna anteckning vara dagtecknad och av innehavaren underskriven.

I övrigt åge bestämmelserna i art. 42 tillämpning.

Efter hindrets upphörande åligger innehavaren att ofördröjligen uppvisa

checken till betalning samt, örn så erfordras, upptaga protest eller ombesörja

därmed likställt bestyrkande.

Fortfar hindret längre än femton dagar efter den dag, före eller efter uppvisningstidens

utgång, då innehavaren örn hindret underrättat den, som senast

tecknat överlåtelse å checken, må återgångskrav göras gällande utan att uppvisande

eller protest eller därmed likställt bestyrkande föregått.

Händelse, som berör allenast checkinnehavaren eller den, åt vilken han uppdragit

checkens uppvisande eller föranstaltande av protest eller därmed likställt

bestyrkande, skall ej anses såsom hinder, varom i denna artikel sägs.

Kap. VII. — Om duplett av check.

Artikel 49.

Check, som icke är ställd till innehavaren, och vilken är betalbar i annat

land än det, där den är utställd, eller i en transocean del av utställningslandet,

eller omvänt, eller ock utställd och betalbar i samma eller olika transoceana delar

av samma land, må utfärdas i flera lika lydande exemplar. Utfärdas check

i flera exemplar, skall varje exemplar innehålla nummerbeteckning i själva

texten; äro ej exemplaren sålunda betecknade, gälle vart och ett såsom självständig

check.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

texte méme du titre, faute de quoi

chacun d’eux est considéré comme un

chéque distinct.

Article 50.

Le paiement falt sur un des exemplaires

est libératoire, alors méme qu’il

n’est pas stipulé que ce paiement annule

l’e£fet des autres exemplaires.

L’endosseur qui a transmis les

exemplaires ä différentes personnes,

ainsi que les endosseurs subséquents,

sont tenus ä raison de tous les exemplaires

portant leur signature qui

n’ont pas été restitués.

Chapitre VIII. — Des altérations.

Article 51.

En cas d’altération du texte d’un

chéque, les signataires postérieurs ä

cette altération sont tenus dans les

termes du texte altéré; les signataires

antérieurs le sont dans les termes du

texte originaire.

Chapitre IX. — De la presumption.

Article 52.

Les actions en recours du porteur

contre les endosseurs, le tireur et les

autres obligés se prescrivent par six

mois å partir de l’expiration du délai

de presentation.

Les actions en recours des divers

obligés au paiement d’un chéque les

uns contre les autres se prescrivent par

six mois å partir du jour ou 1’obligé

a remboursé le chéque ou du jour ou

il a été lui-méme actionné.

which each part is deemed to be a separate

cheque.

Article 50.

Payment made on one part operates

as a discharge, even though there is no

stipulation that such payment shall

render the other parts of no effect.

An endorser who has negotiated

parts to different persons and also the

endorsers subsequent to him are Pahle

on all the parts hearing their signatures,

which havé not been given up.

Chapter VIII. — Aiterations.

Article 51.

In case of alteration of the text of a

cheque, parties who havé signed subsequent

to the alteration are bound according

to the terms of the altered text;

parties who havé signed before the alteration

are bound according to the

terms of the original text.

Chapter IX. — Limitation of

Actions.

Article 52.

Actions of recourse by the holder

against the endorsers, the drawer and

the other parties Halle are barred after

six months as from the expiration of

the limit of time fixed for presentment.

Actions of recourse by the different

parties Kahle for the payment of a

cheque against other such parties are

barred after six months as from the

day on which the party Kahle has paid

the cheque or the day on which he was

sued thereon.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

49

Artikel 50.

Infriande av ett checkexemplar medföre frihet från vidare betalningsskyldighet

för checken, ändå att förbehåll ej träffats, att genom sådant infriande

övriga exemplar bliva kraftlösa.

överlåtare, som till olika personer överlåtit exemplar av checken, så ock

annan, som senare överlåtit checkexemplar, svare för varje utelöpande exemplar,

som är försett med hans namnteckning.

Kap. VIII. — Om ändringar i check.

Artikel 51.

Har check undergått ändring i texten, svare de, som efter ändringen tecknat

sitt namn å checken, jämlikt den ändrade texten. De, som förut tecknat sitt

namn å checken, vare ansvariga jämlikt den ursprungliga texten.

Kap. IX. — Om checks preskription.

Artikel 52.

Återgångsfordran, som tillkommer checkinnehavare mot överlåtare, utställaren

och övriga checkgäldenärer, preskriberas sex månader från utgången av

uppvisningstiden.

Återgångsfordran, som tillkommer en checkgäldenär mot en annan, preskriberas

sex månader från den dag, da den förstnämnde själv inlöste checken eller

talan mot honom anhängiggjordes.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. S haft. (Nr 3.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Article 53.

L’interruption de la prescription n’a

d’effet que contre celui å 1’égard duquel

l’acte interruptif a été falt.

Chapitre X. — Dispositions générales.

Artide 54.

Dans la présente loi, le mot, «banquier»

comprend aussi les personnes

ou institutions assimilées pär la loi

aux banquiers.

Artide 55.

La presentation et le protét d’un

chéque ne peuvent etne faits qn’un

jour ouvrable.

Lorsque le dernier jour du délai

accordé par la loi pour Faccomplissement

des actes relatifs au chéque et

notamment pour la présentation ou

pour 1’établissement du protét ou d’un

aete équivalent, est un jour férié légal,

ce délai est prorogé jusqu’au premier

jour ouvrable qui en suit l’expiration.

Les jours fériés intermédiaires sont

compris dans la computation du délai.

Artide 56.

Les délais prévus par la présente

loi ne comprennent pas le jour qui leur

sert de point de départ.

Artide 57.

Aucun jour de grace, ni légal ni

judiciaire, n’est admis.

Artide 53.

Interruption of tbe period of Imitation

is only effeetive against the person

in respect of wilom the period has

been interrupted.

Chapter X. — General Provisions.

Artide 54.

In the present law the word “banker”

ineludes the persons or institutions

assimilated by the law to bankers.

Artide 55.

The presentment or protest of a

cheque may only take place on a

business day.

When the last day of the limit of

time prescribed by the law for performing

any act relating to a cheque, aud

particularly for presentment or for the

drawing up of a protest or the making

of an equivalent declaration, is a legal

holiday, the limit of time is extended

until the first business day which

follows the expiration of that time.

Intermediate holidays are ineluded in

computing limits of time.

Artide 56.

The limits of time stipulated in the

present law shall not inelude the day

on which the period commences.

Artide 57.

No days of grace, whether legal or

judicial, are permitted.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Artikel 53.

Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd

för preskriptionens avbrytande vidtagits.

Kap. X. — Allmänna bestämmelser.

Artikel 54.

Med »bank» förstås i denna lag jämväl de personer och inrättningar, som

genom lag likställts med bank.

Artikel 55.

Check må uppvisas till betalning och protesteras allenast å söckendag.

Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande

check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av protest

eller därmed likställt bestyrkande, är allmän helgdag, varde tiden utsträckt

att omfatta jämväl påföljande söckendag. Vid tids beräknande skola mellanliggande

helgdagar medräknas.

Artikel 56.

Vid beräknande av tid, inom vilken enligt denna lag åtgärd skall vidtagas,

varde den dag, från vilken tiden skall löpa, ej medräknad.

Artikel 57.

Uppskovsdagar äge ej rum enligt denna lag och må ej heller av domstol medgivas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Annexe II.

Annex II.

Article premier.

Chacune des Hautes Parties contractantes

peut prescrire que l’obligation

d’insérer dans les chéques créés

sur son territoire la dénomination de

«chéque» prévne par 1’article premier,

N° 1, de la loi uniforme, et l’obligation

prévue au N° 5 dudit article, d’indiquer

le lieu de création du chéque

ne s’appliqueront que six mois apres

1’entrée en vigueur de la présente Convention.

Article 2.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a, pour les engagements

pris en matiére de chéques sur son territoire,

la faculté de déterminer de

quelle maniére il peut étre suppléé å

la signature elle-méme, pourvu q.u’une

déclaration authentique inscrite sur le

chéque constate la volonté de celui qui

aurait du signer.

Article 3.

Par dérogation å 1’article 2, aiméa

3, de la loi uniforme, chacune des

Hautes Parties contractantes a la faculté

de prescrire que le chéque sans

indication du lieu de paiement est considéré

comme payable au lieu de sa

création.

Article 4.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté, quant

alix chéques émis et payables sur son

territoire, de décider que les chéques

tirés sur d’autres personnes que des

banquiers ou des personnes ou insti
-

Article 1.

Eaoh of the High Contracting Parties

may prescribe that the obligation

to insert in cheques drawn in his territory

the term “cheque”, as laid down

in Article 1, 1 of the Uniform Law,

and the obligation stipulated in No. 5

of the said article to state the place

where the cheque was drawn, shall not

apply until six months after the entry

into force of the present Convention.

Article 2.

Each of the High Contracting Parties

may, as regards undertakings

entered into in respect of cheques in his

own territory, determine in what

manner an actual signature may be replaced

by an authentic déclaration wiatten

on the cheque winch evidences the

consent of the party who should havé

signed.

Article 3.

By way of dérogation from Article

2, paragraph 3, of the Uniform Law,

each of the High Contracting Parties

may prescribe that a cheque winch does

not specify the place of payment shall

be regarded as payable at the place

where it was drawn.

Article 4.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right, with regard to

cheques issued and payable in his

territory, to decide that instruments

drawn on persons other thån bankers

or persons or institutions assimiliated

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 8.

53

Bil. II.

Artikel 1.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger föreskriva, att den i art. 1

n:o 1 av den gemensamma checklagen omförmälda skyldigheten att i checkar,

som utställas å dess område, intaga benämningen »check» och den i n:o 5 av

samma artikel föreskrivna skyldigheten att angiva orten för checkens utställande

icke skola inträda förr än sex månader förflutit efter ikraftträdandet av

denna konvention.

Artikel 2.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger, så vitt angår checkförbindelser,

som ingås på dess område, bestämma, på vad sätt gäldenärens underskrift

må kunna ersättas av annat förfarande, varvid emellertid gäldenärens avsikt

bör av offentlig myndighet vitsordas genom intyg å checken.

Artikel 3.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med avvikelse från art.

2 tredje stycket i den gemensamma checklagen, föreskriva, att check, som icke

angiver betalningsorten, skall anses betalbar å den ort, där den utställts.

Artikel 4.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger i fråga örn checkar, som äro

utställda och betalbara å dess område, föreskriva, att check, som är dragen å

annan än bank eller person eller inrättning, som i lag likställes med bank, icke

skall gälla som check.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

tutions assimilées pär la loi aux banquiers,

ne sont pas valables comme

chéques.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve également la faculté

d’introduire dans sa loi nationale

1’article 3 de la loi uniforme, dans la

forare et dans les tennes les mieux

adaptés ä l’usage quille fera des dispositions

de 1’alinéa précédent.

Article 5.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a la faculté de déterminer le

moment ou le tireur doit avoir des

fonds disponibles cbez le tiré.

Article 6.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a la faculté d’admettre que

le tiré inscrive sur le chéque une mention

de certification, confirmaticn, visa

ou autre déclaration équivalente, pourvu

que cette déclaration n’ait pas

1’effet d’une acceptation, et d’en régler

les effets juridiques.

Article 7.

Par dérogation aux artides 5 et 14

de la loi uniforme, chacune des Hautes

Parties contractantes se réserve la faculté

de prescrire, en ce qui concerne les

chéques payables sur son territoire et

revétus de la clause «non transmissible»,

qu’un tel chéque ne peut étre

payé qu’au porteur qui l’a Tegu avec

cette clause.

Article 8.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté de

régler la question de savoir si en dehors

des cas visés å 1’article 6 de la

loi uniforme, le chéque peut étre tiré

sur le tireur lui-méme.

by the law to bankers, shall not be

valid as cheques.

Each of the High Contracting Parties

also reserves the läght to embody

Article 3 of the Uniform Law in his

national law in the form and in the

terms best suited to the use he may

make of the provisions of the preceding

paragraph.

Article 5.

Each of the High Contracting Parties

may determine the moment at

which the drawer must havé funds

available with the drawee.

Article 6.

Each of the High Contracting Parties

may provide that a drawee may

write on the cheque a statement of certification,

confirmation, visa, or other

equivalent déclaration, provided that

such déclaration shall not operate as an

acceptance, and may also determine the

legal effects thereof.

Article 7.

By way of dérogation from Artides

5 and 14 of the Uniform Law, each of

the High Contracting Parties reserves

the läght to prescribe, as regards

cheques payable in his territory, and

marked “not transferable”, that a

cheque of this description may be paid

only to the holder who has received it

thus marked.

Article 8.

Each of the High Contracting Parties

reserves the läght to determine

whether, apart from the cases referred

to in Article 6 of the Uniform Law, a

cheque may be drawn on the drawer

himself.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

55

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig likaledes rätt att

i sin inre lagstiftning införa den gemensamma checklagens art. 3 i den form och

avfattning, som bäst överensstämmer med det bruk, sorn1 göres av bestämmelserna

i första stycket av förevarande artikel.

Artikel 5.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger bestämma, vid vilken tidpunkt

utställaren bör hava medel tillgängliga hos trassaten.

Artikel 6.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger medgiva, att trassat förser

checken med påteckning örn certifikation, konfirmation, visering eller annan förklaring

av motsvarande innebörd, förutsatt att påteckningen icke erhåller verkan

såsom accept, samt att bestämma de rättsverkningar, som skola tillkomma

en sådan förklaring.

Artikel 7.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse

från art. 5 och 14 i den gemensamma checklagen, föreskriva, att check,

som är betalbar å dess område och försedd med påteckningen »icke överlåtbar»,

ej må betalas till annan än innehavare, vilken mottagit den med detta förbehåll.

Artikel 8.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att bestämma,

huruvida i andra fall än dem, som avses i art. 6 i den gemensamma checklagen,

check må dragas på utställaren själv.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Article 9.

Pär dérogation ä 1’article 6 de la

loi uniforme, chacune des Hautes Partus

contractantes sort quille adriette

d’une fason générale le chéque tiri

sur le tireur lui-méme (article 8 de

la présente annexe), soit quille ne

1’admette qu’en cas d’établissements

multiples (article 6 de la loi uniforme),

se réserve le droit d’interdire

1’émission d’un chéque de ce genre au

porteur.

Artide 10.

Chacune des Hautes Parties contractantes,

par dérogation ä 1’article 8

de la loi uniforme, se réserve d’admettre

qu’un chéque soit stipulé payable

au domicile d’un tiers autre qu’un

banquier.

Artide 11.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté de ne

pas insérer 1’article 13 de la loi uniforme

dans sa loi nationale.

Artide 12.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté de ne

pas appliquer 1’article 21 de la loi

uniforme en ce qui conceme le chéque

au porteur.

Artide 13.

Par dérogation a 1’article 26 de la

loi uniforme, chacune des Hautes Parties

contractantes a la faculté d’admettre

qu’un aval pourra étre donné

sur son territoire par un aete séparé,

indiquant le lieu ou il est intervenu.

Artide 9.

By way of dérogation from Article

6 of the Uniform Law, each of the

High Contracting Parties, whether as

a general rule he allows cheques to be

drawn on the drawer himself (Article

8 of the present Annex), or whether

he allows such cheques to be drawn

only in the case of businesses with

several establishments (Article 6 of the

Uniform Law), reserves the right to

prohibit the issue of cheques of this

kind to bearer.

Artide 10.

By way of dérogation from Article 8

of the Uniform Law, each of the High

Contracting Parties reserves the right

to allow a cheque to be made payable

at the domicile of a third person other

thån a banker.

Artide 11.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right not to embody

Article 13 of the Uniform Law in his

national Lw.

Artide 12.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right not to apply

Article 21 of the Uniform Law so far

as bearer cheques are concemed.

Article 13.

By way of dérogation from Article

26 of the Uniform Law, each of the

High Contracting Parties has the right

to decide that an “aval” may be given

in his territory by a sepärate instrument

specifying the place in which the

instrument has been executed.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Artikel 9.

Envar av de Höga kontraherande parterna skall — vare sig den, enligt art. 8

i denna bilaga, utan förbehåll medgiver, att check må dragas på utställaren

själv, eller den, enligt art. 6 i den gemensamma checklagen, begränsar dylikt

medgivande till checkar, som dragas mellan skilda kontor tillhörande samma

utställare — äga att, med avvikelse från nämnda art. 6, förbjuda, att check,

som lyder å innehavaren, dragés på utställaren själv.

Artikel 10.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse

från art. 8 i den gemensamma checklagen, medgiva, att check må lyda

på betalning hos tredje man, som ej driver bankrörelse.

Artikel 11.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att i sin inre

lagstiftning icke upptaga art. 13 i den gemensamma checklagen.

Artikel 12.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att icke tilllämpa

art. 21 i den gemensamma checklagen å checkar ställda till innehavaren.

Artikel 13.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med avvikelse från art.

26 i den gemensamma checklagen, medgiva, att å dess område checkborgen må

ingås genom en särskild handling, som angiver orten för dess utfärdande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majlis proposition nr S.

Article 14.

Chacune des Hardes Parties contractantes

se réserve la faculté de prolonger

de délai prévu ä 1’alinéa premier

de 1’article 29 de la loi uniforme

et de fixer les délais de presentation

pour ce qui conceme les territoires

soumis ä sa souveraineté ou autorité.

Chacune des Hautes Parties contractantes,

par dérogation ä 1’alinéa 2

de l’article 29 de la loi uniforme, se

réserve la faculté de prolonger les

délais prévus dans ladite disposition

pour les chéques émis et payables

dans différentes Parties du monde ou

dans les pays différents d’une Partie

du monde autre que 1’Europe.

Deux ou plusieurs des Hautes Parties

contractantes ont la faculté, en

ce qui concerne les chéques émis et

payables sur leurs territoires respectifs,

de se mettre d’accord pour

modifier les délais prévus ä 1’alinéa

2 de 1’article 29 de la loi uniforme.

Article 15.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a la faculté de déterminer,

pour 1’application de 1’article 31 de la

loi uniforme, les institutions qui, selon

la loi national, doivent étre considérées

comme Chambres de compensation.

Article 16.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve, par dérogation å

1’article 32 de la loi uniforme, la faculté,

pour les chéques payables sur

son territoire:

a) d’admettre la révocation du

chéque méme avant 1’expiration du

délai de presentation;

b) d’interdire la révocation du

chéque, méme aprés 1’expiration du

délai de presentation.

Article 14.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right to prolong the

time-limit provided for in the first paragraph

of Article 29 of the Uniform

Law and to fix the limits of time for

presentment as regards the territories

under his sovereignty or authority.

Each of the High Contracting Parties,

by way of derogation from Article

29, paragraph 2, of the Uniform Law,

reserves the right to prolong the timelimits

provided for in the said paragraph

for cheques issued and payable

in different continents or in different

countries in a continent other thån

Europé.

Two or more of the High Contracting

Parties may agrée, as regards cheques

issued and payable in their respective

territories, to modify the time-limits

provided for in Article 29, paragraph

2, of the Uniform Law.

Article 15.

For the purpose of giving effect to

Article 31 of the Uniform Law, each

of the High Contracting Parties may

determine the institutions winch according

to his national law are to be

regarded as clearing-houses.

Article 16.

By way of derogation from Article

32 of the Uniform Law, each of the

High Contracting Parties reserves the

right in regard to cheques payable in

his territory:

(a) to allow the countermand of a

cheque even before the expiration of

the limit of the time för presentment;

(b) to prohibit the countermand

of a cheque even after the expiration

of the limit of time for presentment.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

59

Artikel 14.

Ellvar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att förlänga den

tid, som avses i art. 29 första stycket i den gemensamma checklagen, och att bestämma

uppvisningstidema i vad avser områden, som sta under deras överhöghet

eller myndighet.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse

från art. 29 andra stycket i den gemensamma checklagen, förlänga de

tider, som i berörda lagrum föreskrivits för checkar, som äro utställda och betalbara

inom olika världsdelar eller inom olika utomeuropeiska länder.

Två eller flera av de Höga kontraherande parterna äga att i fråga örn

checkar, som äro utställda och betalbara å deras områden, överenskomma örn

ändring i de tider, som avses i art. 29 andra stycket i den gemensamma checklagen.

Artikel 15.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med hänsyn till stadgandet

i art. 31 i den gemensamma checklagen, angiva, vilka inrättningar enligt

den inre lagstiftningen skola anses som avräkningskontor.

Artikel 16.

Med avvikelse från art. 32 i den gemensamma checklagen förbehåller sig envar

av de Höga kontraherande partenia rätt att i fråga örn checkar, som äro

betalbara å dess område:

a) medgiva återkallelse även före uppvisningstidens utgång;

b) förbjuda återkallelse även efter uppvisningstidens utgång.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majlis proposition nr 8.

En outre, chacune des Hautes Partus

contractantes ä la facnlté de

régler les mesures ä prendre en cas

de perte ou de vol du chéque et d’en

déterminer les effets juridiques.

Artide 17.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a la faculté de déroger, si

elle le juge nécessaire en des circonstances

exceptionnelles ayant trait au

cours du changé de la monnaie de son

pays, aux effets de la clause prévue

ä l’article 36 de la loi uniforme et

relative au paiement effectif en une

monnaie étrangére en ce qui concerne

les chéques payables sur son territoire.

La méme régle peut etre appliquée

pour ce qui concerne la création

des chéques en monnaies étrangéres

sur le territoire national.

Artide 18.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté, par

dérogation aux artides 37, 38 et 39

de la loi uniforme, de n’admettre dans

sa loi national que les chéques barrés

ou les chéques å porter en compte.

Néanmoins, les chéques barrés et les

chéques ä porter en compte émis å

1’étranger et payables sur son territoire

seront traités, respectivement,

comme chéques å porter en compte et

comme chéques barrés.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a également la faculté de

déterminer la mention qui, d’aprés la

loi nationale, indiquera que le chéque

est un chéque å porter en compte.

Artide 19.

La question de savoir si le porteur

a des droits spéciaux sur la provision

et quelles sont les conséquences de ees

Eurthermore, each of the High Contraeting

Parties may determine the

measures to be taken in case of the loss

or theft of a cheque, and may regulate

the legal consequences thereof.

Artide 17.

Each of the High Contracting Parties

may, if he deems it necessary, in

exceptional circumstances connected

with the rate of exchange of the currency

of his country, derogate from the

stipulation contained in Artide 36 of

the Uniform Law for effeetive payment

in foreign currency as regards

cheques passable in his territory. The

above rule may also be applied as regards

the issue in the national territory

of cheques payable in foreign currency.

Artide 18.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right, by way of derogation

from Artides 37, 38, and 39 of

the Uniform Law, to recognise in his

national law only crossed cheques or

only cheques payable in account. Nevertheless,

crossed cheques and cheques

payable in account issued abroad

and payable in the territory of each

of the High Contracting Parties shall

be treated as cheques payable in account

and as crossed cheques respectively.

Each of the High Contracting Parties

may also determine the wording

which, under its national law, shall indicate

that the cheque is a cheque payable

in account.

Article 19.

The question whether the holder has

special rights to the cover and the consequences

of these rights remain

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

61

Därjämte äger envar av de Höga kontraherande parterna bestämma de åtgärder,

som böra vidtagas, då check stulits eller förkommit, och de rättsverkningar

åtgärderna skola medföra.

Artikel 17.

Under utomordentliga omständigheter, som hava avseende å kursen på myntet

i en av de Höga kontraherande staterna, må denna stat, örn den så finner nödvändigt,

i fråga örn checkar, som äro ställda att betalas inom dess område,

stadga avvikelse från den i art. 36 i den gemensamma checklagen givna bestämmelsen

örn verkan av förbehåll örn effektiv betalning i främmande myntslag.

Detsamma gäller i fråga örn utställande inom statens område av checkar i främmande

myntslag.

Artikel 18.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med

avvikelse från art. 37, 38 och 39 i den gemensamma checklagen, i sin inre lagstiftning

upptaga allenast korsade checkar eller allenast checkar till avräkning,

dock skola i sådant fall i utlandet utställda korsade checkar och checkar till

avräkning, vilka äro ställda att betalas inom den ifrågavarande statens område,

där behandlas såsom checkar till avräkning respektive såsom korsade

checkar.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger därjämte bestämma, vilken

beteckning enligt den inre lagstiftningen skall angiva, att en check äi att betrakta

såsom check till avräkning.

Artikel 19.

Frågan, huruvida checkinnehavare äger särskild rätt till lämnad täckning

och vilka verkningar i sådant fall denna rätt medför, faller utanför den gemensamma

checklagens område.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

droits, reste en dehors de la loi uniforme.

Il en est de méme pour toute autre

question concemant le rapport sur la

base duquel a été émis le chéque.

Article 20.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté de ne

pas subordonner ä la presentation du

chéque et ä l’établissement du protet

ou d’une constatation équivalente en

temps utile la conservation du reeours

contre le tireur et de régler les effets

de ce reeours.

Artide 21.

Chacune des Hautes Parties contraetantes

se réserve la faculté de prescrire,

pour ce qui concerne les chéques

payables sur son territoire, que la constatation

du refus de paiement prévue

aux artides 40 et 41 de la loi uniforme,

pour la conservation des recours

devra obligatoirement étre faite

par un protet å 1’exclusion de tout

aete équivalent.

Chacune des Hautes Parties contraetantes

a également la faculté de

prescrire que les déclarations prévues

aux Nos 2 et 3 de 1’article 40 de la

loi uniforme, soient transcrites sur un

registre public dans le délai fixé pour

le protet.

Artide 22.

Par dérogation ä 1’article 42 de la

loi uniforme, chacune des Hautes Parties

contractantes a la faculté de maintenir

ou d’introduire le systéme d’avis

ä donner par l’officier public, savoir

qu’en effeetuant le protet, le notaire

ou le fonetionnaire qui, d’aprés la loi

nationale, est autorisé ä dresser le pro
-

outside the seope of the Uniform

Law.

The same applies to any other question

concerning the legal relations on

the basis of which the cheque is issued.

Artide 20.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right not to make it

a condition for the exercise of the

right of recourse against the drawer

that the cheque must be presented and

the protest drawn up or an equivalent

declaration made within due time, and

to determine the effeets of this recourse.

Artide 21.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right to prescribe, as

regards cheques payable in his territory,

that the declaration of the refusal

of payment stipulated in Articles

40 and 41 of the Uniform Law as

a condition of the preservation of the

right of recourse must in each and

every case take the form of a protest

to the exelusion of any equivalent declaration.

Each of the High Contracting Parties

may also prescribe that the declarations

provided for in Nos. 2 and 3

of Article 40 of the Uniform Law!

must be entered in a public register

within the limit of time fixed for the

protest.

Artide 22.

By way of dérogation from Article

42 of the Uniform Law, each of the

High Contracting Parties may maintain

or introduce the following system

of notification by the public official—

viz., that when drawing up the protest

the notary or official who under

the national law is authorised to draw

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

63

Detsamma gäller örn alla andra frågor rörande förhållanden, som ligga till

grund för checkens utställande.

Artikel 20.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att icke låta

checkrättens bevarande mot utställaren bero av att inom föreskriven tid checken

uppvisas till betalning och protest eller därmed likställt bestyrkande äger rum,

ävensom att bestämma rättsverkningarna av sådan återgångstalan.

Artikel 21.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att i fråga örn

checkar, som äro ställda att betalas å dess område, föreskriva, att det fastställande

av att betalning vägrats, som enligt art. 40 och 41 i den gemensamma

checklagen erfordras för bevarande av återgångstalan, må ske allenast genom

protest och icke genom åtgärd, som i den gemensamma checklagen därmed likställts.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger därjämte föreskriva, att de

förklaringar, som avses i art. 40 n:o 2 och 3 i den gemensamma checklagen,

skola införas i ett offentligt register inom den för protest stadgade tid.

Artikel 22.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger att, med avvikelse från art.

42 i den gemensamma checklagen, bibehålla eller införa ett officiellt underrättelseförfarande,

bestående däri, att vid verkställande av protest notarie eller annan

befattningshavare, som efter landets lag har att upptaga protesten, skall örn

denna skriftligen underrätta de checkgäldenärer, vilkas adresser äro antingen

upptagna på checken eller kända för protestförrättaren eller uppgivna av den,

som påkallat protesten. Kostnaderna för sådan underrättelse skola läggas till

protestkostnadema.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

tét est terra (Ten donner avie par écrit å

celles des personnes obligées dans le

chéque dont les adresses sont, soit indiquées

sur le chéque, soit connues par

1’officier public dressant le protét, soit

indiquées par les personnes ayant

exigé le protét. Les dépenses résultant

d’un tel avis sont ä ajouter aux

frais du protét.

Article 23.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a la faculté de prescrire en

ce qui concerne les cbéques qui sont ä

la fois émis et payables sur son territoire,

que le tarix d’intérét, dont il

est question ä 1’article 45, N° 2, et ä

1’article 46, N° 2, de la loi uniforme,

pourra étre remplacé pär le tarix légal

en vigueur dans le territoire de cette

Haute Partie contractante.

Artide 24.

Par dérogation å 1’article 45 de la

loi uniforme, chacune des Hautes Parties

contractantes se réserve la faculté

d’insérer dans sa loi nationale une

disposition prescrivant que le porteur

peut réclamer å celui contre lequel il

exerce son recours un droit de commission

dont le montant sera déterminé

par cette loi nationale.

Il en est de méme, par dérogation

ä 1’article 46 de la loi uniforme, en

ce qui concerne la personne qui, ayant

remboursé le chéque, en réclame le

montant å ses garants.

Artide 25.

Chacune des Hautes Parties contractantes

est libre de décider que,

dans le cas de déchéance ou de prescription,

il subsistera sur son territoire

une action contre le tireur qui

up the protest is required to give notice

in writing to the persons liable on

the cheque whose addresses are specified

in the cheque or are known to the

public officia! drawing up the protest,

or are specified by the persons demandus

the protest. The expenses of such

notice shall be added to the expenses of

the protest.

Artide 23.

Each of the High Contracting Parties

may prescribe, as regards cheques

winch are both issued and payable in

his territory, that the rate of interest

mentioned in Article 45, No. 2 and in

Article 46, No. 2 of the Uniform Law

may be replaced by the legal rate in

force in his territory.

Artide 24.

By way of dérogation from Article

45 of the Uniform Law, each of the

High Contracting Parties reserves the

right to insert in his national law a

rule prescribing that the holder may

elarn from the party against whom he

is exercising his right of recourse a

commission the amount of which shall

be determined by that law.

By way of dérogation from Article

46 of the Uniform Law, the same

applies to a person who, having taken

up aud paid the cheque, claims the

amount from the parties liable to him.

Artide 25.

Each of the High Contracting Parties

is free to decide that, in the event

of forfeiture of rights or limitation of

actions, proceedings may be taken in

his territory against a drawer who has

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

65

Artikel 23.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger, i avseende å växlar, som äro

såväl utställda som betalbara å dess område, föreskriva, att den ränta, som

avses i art. 45 n:o 2 och art. 46 n:o 2 i den gemensamma checklagen, skall

utbytas mot vad som inom denna Höga kontraherande parts område utgör laga

ränta.

Artikel 24.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att, med avvikelse

från art. 45 i den gemensamma checklagen, i sin inre lagstiftning upptaga

bestämmelse av innehåll, att checkinnehavare, som gör gällande återgångskrav,

kan fordra checkprovision till belopp, som fastställes i sagda lagstiftning.

Enahanda bestämmelse må, med avvikelse från art. 46 i den gemensamma

checklagen, givas i fråga örn den, som, efter att hava inlöst check, återkräver

dess belopp hos någon, som i förhållande till honom har att svara för checken.

Artikel 25.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger bestämma att, när checkfordran

preskriberats eller checkrätt gått förlorad genom försummelse i checkförfarandet,

på denna Höga kontraherande parts område skall kvarstå krav

mot utställare, som ej lämnat täckning, eller mot utställare eller överlåtare, som

gjort obehörig vinst.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 3 haft. (Nr 3.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

n’a pas fait provision ou contre un

tireur ou un endosseur qui se serait

enrichi injustement.

Article 26.

C’est ä la législation de chacune

les Hautes Parties contractantes qu’il

appartient de déterminer les causes

d’interruption et de suspension de la

prescription des actions résultant d’un

chéque dont ses tribunaux ont å connaitre.

Les autres Hautes Parties contractantes

ont la faculté de déterminer les

conditions auxquelles elles reconnaitront

de pareilles causes. Il en est de

méme de 1’effet d’une action comme

moyen de faire courir le délai de prescription

prévu ä 1’article 52, aiméa

2, de la loi uniforme.

Article 27.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a la faculté de prescrire que

certains jours ouvrables seront assimilés

aux jours fériés levaux en ce qui

conceme le délai de presentation et

tous actes relatifs aux chéques.

Article 28.

Chacune des Hautes Parties contractantes

a la faculté d’édicter des

dispositions exceptionnelles d’ordre général

relatives å la prorogation du

paiement ainsi qu’aux délais concernant

les actes conservatoires des recours.

Article 29.

Il appartient a chacune des Hautes

Parties contractantes, en vue de

1’application de la loi uniforme, de déterminer

quels sont les banquiers et

quelles sont les personnes ou institu
-

not provided cover or against a drawer

or endorser who has made an inequitable

gain (condictiones).

Article 26.

It is for the législation of each of

the High Contracting Parties to determine

the causes of interruption or

suspension of Imitation in the case of

actions on cheques which are brought

before his Courts.

The other High Contracting Parties

may determine the conditions under

which they will recognise such causes.

The same applies to the effect of an

action as a means of indicating the

commencement of the period of Imitation

laid down in Article 52, paragraph

2 of the Uniform Law.

Article 27.

Each of the High Contracting Parties

may prescribe that certain business

days shall be assimilated to legal

holidays as regards the limit of lime

for presentment and all acts relating to

cheques.

Article 28.

Each of the High Contracting Parties

may enact exceptional measures of

a general nature relating to the postponement

of payment and to the limits

of time for conservatory measures in

relation to recourse (actes conservatoires

des recours).

Article 29.

For the purpose of giving effect to

the Uniform Law, it is within the competence

of each of the High Contracting

Parties to determine what persons

are to be regarded as bankers and what

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr S.

67

Artikel 26.

Det tillkommer envar av de Höga kontraherande parterna att i sin lagstiftning

fastställa de omständigheter, som medföra, att preskription av checkfordran,

som dess domstolar hava att pröva, avbrytes eller under viss tid icke

löper.

Det står de övriga Höga kontraherande parterna fritt att bestämma, under

vilka förutsättningar de vilja tillerkänna sådana omständigheter verkan. Detsamma

gäller frågan örn vad slags anhängiggörande av anspråk skall anses

bilda utgångspunkt för sådan preskription, som avses i art. 52 andra stycket i

den gemensamma checklagen.

Artikel 27.

Envar av de Höga kontrahrande parterna äger föreskriva, att, i fråga om

checks uppvisande till betalning och andra åtgärder med avseende å check, vissa

söckendagar skola likställas med helgdagar.

Artikel 28.

Envar av de Höga kontraherande parterna har rätt att i undantagsfall meddela

bestämmelser av allmän art, innebärande förlängning av såväl betalningstiden

som tiden för åtgärder till bevarande av återgångskrav.

Artikel 29.

Det tillkommer envar av de Höga kontraherande parterna att, för tillämpning

av den gemensamma checklagen, bestämma, vad med bank skall förstås

och vilka personer och inrättningar, som, med hänsyn till arten av deras verksamhet,

skola likställas med banker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

tions qui, en raison de la nature de

leur activité, sont assimilées aux banquiers.

Article 30.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté d’exelure,

en tout ou en partie, 1’application

de la loi uniforine en ce qui concerne

les chéques postaux et les

chéques spéciaux, soit des Instituts

dimission, soit des Caisses publiques,

soit des Institutions publiques de credit,

en tant que les titres ci-dessus

visés font 1’objet d’une réglementation

spéciale.

Artide 31.

Chacune des Hautes Parties contractantes

s’en ga ge å reconnaitre les

dispositions adoptées par toute Haute

Partie contractante en vertu des artides

1 å 13, 14, alinéas 1 et 2, 15

et 16, 18 ä 25, 27, 29 et 30 de la présente

annexe.

Protocole de la Convention portant

loi uniforme sur les chéques.

Au moment de procéder å la signature

de la Convention, en date de ce

jour, portant Loi uniforme sur les

chéques, les soussignés, dument autorisés,

sont convenus des dispositions

suivantes:

A.

Les Membres de la Société des Nations

et les Etats non membres qui

n’auraient pas été en mesure d’effectuer

avant le ler septembra 1933 le

depot de leur ratification sur ladite

persons or institutions are, in view of

the nature of their activities, to be assimilated

to bankers.

Artide 30.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right to exclude the

application of the Uniform Law in

whole or in part in regard to postal

cheques, and in regard to the special

cheques of banks of issue or of public

revenue offices or of public credit institutions,

in so far as the instruments

mentioned above are subject to special

regulations.

Artide 31.

Each of the High Contracting Parties

undertakes to recognise the provisions

adopted by every other High

Contracting Party in virtue of Articles

1 to 13, 14, paragraphs 1 and 2,

15 aud 16, 18 to 25, 27, 29 and 30

of the present Annex.

Protocol to the Convention providing

a Uniform Law för Cheques.

At the time of signing the Convention

of this day’s date providing a

Uniform Law for cheques, the undersigned,

duly authorised, havé agreed

upon the following provisions:

A.

The Members of the League of Nations

and the non-member States which

may not havé been ahle to deposit their

ratifications of the said Convention

beföra September 1st, 1933, undertake

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

69

Artikel 30.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att från tilllämpningen

av den gemensamma checklagen helt eller delvis undantaga postcheckar

och sådana särskilda checkar, som utfärdas av sedelbanker, offentliga

kassor eller offentliga kreditanstalter, i den mån dylika checkar utgöra föremål

för särskilda bestämmelser.

Artikel 31.

Envar av de Höga kontraherande parterna utfäster sig att erkänna de bestämmelser,

som av någon annan bland dem meddelas på grund av art. 1—13, 14

första och andra styckena, 15 och 16, 18—25, 27, 29 och 30 i denna bilaga.

Protokoll till konventionen om gemensam checklag.

I samband med undertecknande av den i dag ingångna konventionen örn gemensam

checklag hava undertecknade, vederbörligen bemyndigade ombud, enat

sig örn följande bestämmelser:

A.

De medlemmar av Nationernas förbund och utom förbundet stående stater,

som icke varit i stånd att före den 1 september 1933 deponera ratifikation av

konventionen, skola, inom de femton dagar, som följa efter nämnda dag, till förbundets

generalsekreterare avlåta meddelande örn sin ställning i fråga örn ratifikation.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Convention s’en gagen t å adresser,

dans les quinze jours suivant cette date,

une communication au Secrétaire général

de la Société des Nations, pour

lui faire connaitre la situation dans

laquelle ils se trouvent en ce qui concerne

la ratification.

B.

Si, å la date du ler novembre 1933,

les conditions prévues å 1’article VI,

alinda 1, pour 1’entrée en vigueur de

la Convention, ne sont, pas remplies,

le Secrétaire général de la Société des

Nations convoquera une réunion des

Membres de la Société des Nations et

des Etats non membres qui auraient

signé la Convention ou y auraient

adhéré.

Gette réunion aura pour objet lexano

n de la situation et des mesures å

prendre, le cas échéant, pour y faire

fane.

C.

Les Hautes Parties contractantes

se communiqueront réciproquement

des leur mise en vigueur, les dispositions

législatives qu’elles établiront

sur leurs territoires respectifs en exécution

de la Convention.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

ont signé le présent Protocole.

Eait å Genéve, le dix-neuf mars

mil neuf cent trente et un, en simple

expédition, qui sera déposée dans les

archives du Secrétariat de la Société

des Nations; copie conforine en sera

transmise å tous les Membres de la

Société des Nations et å tous les Etats

non membres représentés å la Conférence.

to forward within fifteen days from

that date a communication to the Secretary-General

of the League of Nations

informing hirn of their situation

as regards ratification.

B.

If on November 1st, 1933, the conditions

laid down in Article 5, paragraph

1, for the entry into force of

the Convention are not fulfilled, the

Secretary-General of the League of

Nations shall convene a meeting of the

Members of the League and the nonmember

States on whose behalf the

Convention has been signed or acceded

to.

The purpose of this meeting shall be

to examine the situation and any measures

to be taken to meet it.

C.

The high Contracting Parties shall

communicate to each other, immediately

upon their coming into force, the

legislative measures taken by them in

execution of the Convention in their

respective territories.

In faith whereof the Plenipotentiaries

havé signed the present Protocol.

Done at Geneva the nineteenth day

of March, one thousand nine hundred

and thirty-one, in a single copy, whxch

shall be deposited in the archives of

the Secretariat of the League of Nations,

and of winch authenticated copies

shall be delivered to all Members

of the League of Nations and nonmember

States represented at the Conference.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

71

B.

Skulle den 1 november 1933 de förutsättningar för konventionens ikraftträdande,

som angivas i art. Yl första stycket, icke vara uppfyllda, har Nationernas

förbunds generalsekreterare att föranstalta örn ett sammanträde av de förbundsmedlemmar

och utom förbundet stående stater, som undertecknat eller

biträtt konventionen.

Detta sammanträde skall hava till uppgift att undersöka ställningen och

spörsmålet örn de åtgärder, vilka den tilläventyrs kan föranleda.

C.

De Höga kontraherande parterna skola meddela varandra de lagbestämmelser,

som de, envar på sitt område, utfärda till fullgörande av konventionen, så

snart dessa lagbestämelser träda i kraft.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat

detta protokoll.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,

som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig

avskrift därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom alla

utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Convention destinée a régler

certains conflits de lois en

matiére de chéques

(avec Protocole).

Convention för the Settlement

of certain Conflicts of Laws in

Connection with Cheques

(with Protocol).

Désireux d’adopter des régles pour

résoudre certains conflits de lois en

matiére de chéques, ont désigné pour

leurs plénipotentiaires, savoir:

Being desirous of adopting niles to

settin certain conflicts of laws in connection

with cheques, havé appointed

as their Plenipotentiaries the ^Howing:
-

lesquels, aprés avoir communiqué leurs

pleins pouvoirs, trouvés en bonne et

due forne, sont convenus des dispositions

suivantes.

Who, häving communicated their

full powers, found in good and due

form, havé agreed upon the following

provisions:

Article premier.

Les Hautes Parties contractantes

s’engagent, les unés vis-å-vis des

autres, å appliquer pour la solution

des conflits de lois ci-dessous énumérés,

en matiére de chéques, les régles

indiquées dans les artides suivants:

Article 2.

La capacité d’une personne pour

s’engager par chéque est déterminée

par sa loi nationale. Si cette loi national

déclare compétente la loi d’un

autre pays, cette demiére loi est appliquée.

La personne qui serait incapable,

d’aprés la loi indiqué par 1’alinéa précédent,

est néanmoins valablement tenue,

si la signature a été donnée sur

le territoire d’un pays d’aprés la lé
-

Article 1.

The High Contracting Parties mutually

undertake to apply, for the settlement

of the conflicts of laws hereinafter

mentioned, in connection with

cheques, the rules set out in the following

Artides.

Article 2.

The capacity of a person to bind

himself by a cheque shall be determined

by his national law. If this national

law provides that the law of another

country is competent in the matter,

this latter law shall be applied.

A person who lacks capacity, according

to the law specified in the

preceding paragraph, is nevertheless

bound if his signature has been given

in any territory in which, according

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

73

Konvention

för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens område

(med protokoll).

som finna önskvärt att genomföra regler för lösande av vissa lagkonflikter

på checkrättens område, hava till sina befullmäktigade ombud utsett:

vilka, efter att hava delgivit varandra sina behörigen avfattade fullmakter,

överenskommit örn följande bestämmelser:

Art. 1.

De Höga kontraherande parterna förbinda sig att, för lösande av här nedan

omförmälda lagkonflikter rörande checkar, tillämpa de regler, som angivas i

här följande artiklar.

Art 2.

En persons behörighet att ingå checkförbindelse varde prövad efter lagen i

det land han tillhör. Skulle i nämnda lag ett annat lands lag förklaras skola

äga tillämpning, lände denna senare lag till efterrättelse.

Är någon, enligt lag, som sålunda skall gälla, obehörig att ingå checkförbindelse,

varde han ändock för dylik förbindelse ansvarig, där han åtagit sig

den inom ett land, enligt vars lag han därtill ägde behörighet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

gislation duquel la personne aurait été

capable.

Chaeune des Hautes Parties contractantes

a la faculté de ne pas reconnaitre

la validité de 1’engagement

pris en matiére de chéque par l’un de

ses ressortissants et qui ne serait tenu

pour valable dans le territoire des

antres Hautes Parties contraetantes

que par application de 1’alinéa précédent

du présent article.

Article 3.

La loi du pays ou le chéque

est payable détermine les personnes

sur lesquelles un chéque peut

étre tiré.

Si, d’aprés cette loi, le titre est nul

nömme chéque en raison de la personne

sur laquelle il a été tiré, les

obligations résultant des signatures y

apposées dans d’autres pays dont les

lois ne contiennent pas ladite disposition

sont néanmoins valables.

Article 4.

La tönne des engagements pris en

matiére de chéques est réglée par la löi

du pays sur le territoire duquel ees

engagements on été souscrits. Toutefois,

1’observation des formes preserites

par la loi du lieu du paiement

suffit.

Cependant, si les engagements souscrit

sur un chéque ne sont pas valable

d’aprés les dispositions de lelinda

précédent, mais qu’ils soient conformes

å la législation du pays ou

un engagement ultérieur a été souscrit,

la circonstance que les premiers engagements

sont irregulier en la forme

n’infirme pas la validité de l’engagement

ultérieur.

Chaeune des Hautes Parties contraetantes

a la faculté de prescrire que

to tile law in force there, he would havé

the requisite capacity.

Each of the High Contracting Parties

may refuse to recognise the validity

of a contract by means of a cheque

entered into by one of his nationals

which would not be deemed valid in

the territory of the other High Contracting

Parties otherwise thån by

means of the application of the preceding

paragraph of the present Article.

Article 3.

The law of the country in which the

cheque is payable determines the persons

on whom a cheque may be drawn.

If, under this law, the instrument is

not valid as a cheque by reason of the

person on whom it is drawn, the obligations

arising out of the signatures

affixed thereto in other countries whose

laws provide otherwise shall neverthpless

be valid.

Article 4.

The form of any contract arising out

of a cheque is regulated by the laws

of the territory in which the contract

has been signed. Nevertheless, it shall

be sufficient if the forms prescribed

by the law of the place of payment are

observed.

If, however, the obligations entered

into by means of a cheque are not valid

according to the provisions of the

preceding paragraph, but are in conformity

with the laws of the territory

in which a subsequent contract has been

entered into, the circumstance that the

previous contracts are irregular in form

shall not invalidate the subsequent

contract.

Each of the High Contracting Parties

may prescribe that contracts by

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

75

Ellvar av de Höga kontraherande parterna står öppet att vägra erkänna en

checkförbindelse, som ingåtts av någon dess medborgare under sådana omständigheter,

att den endast på grund av nästföregående stycke skulle anses giltig

inom de övriga Höga kontraherande parternas område.

Art. 3.

Lagen i det land, där checken är betalbar, avgör, å vilka personer check må

dragas.

Saknar enligt förenämnda lag handlingen giltighet såsom check pa den grund

att den utställts på person, på vilken check icke må dragas, vare checkförbindelser,

som å checken tecknas i land, vars lagstiftning icke uppställer dylikt

förbud, det oaktat giltiga.

Art 4.

I fråga örn checkförbindelses form skall lagen i det land, där förbindelsen

undertecknats, lända till efterrättelse; dock vare tillfyllest att lagen å den ort,

där checken skall betalas, iakttagits.

Lär, på grund av vad sålunda är sagt, checkförbindelse saknar giltighet, men

den skulle varit gällande, örn den tillkommit i visst annat land, där förbindelse

senare åtecknats checken, må den tidigare förbindelsens felaktiga form ej medföra,

att den senare förbindelsen anses ogiltig.

Envar av de Höga kontraherande parterna äger föreskriva, att checkförbindelse,

som någon dess medborgare utomlands åtager sig, och som i fråga örn

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

les engagement pris en matiére de

chéque å 1’étranger par un de ses

ressortissants seront valables å 1 egard

d’un autre de ses ressortissants sur

son territoire, pourvu qu’ils arent été

pris dans la forare prévue par la loi

nationale.

means of a cheque entered into abroad

by one of his nationals shall be valid

in respect of another of his nationals in

his territory, provided that they are in

the form laid down by the national

law.

Article 5.

La loi du pays sur le territoire

duquel les obligations résultant du

chéque ont été souscrites rögle les effets

de ees obligations.

Artide 6.

Les délais de 1’exercice de Faction

en recours sont déterminés pour tous

les signataires par la loi du lieu de la

création du titre.

Artide 7.

La loi du pays ou le chéque est

payable détermine:

1° si le chéque est nécessairement

å vue ou s’il peut étre tiré å un certain

délai de vue et également quels sont

les ef fets d’une postdate;

2° le délai de presentation;

3° si le chéque peut étre accepté,

certifié, confirmé ou visé et quels

sont les effets de ees mentions;

4° si le porteur peut exiger et s’il

est tenu de recevoir un paiement

partiel;

5° si le chéque peut étre barré ou

étre revétu de la clause «ä porter en

compte» ou d’une expression équivalente

et quels sont les effets de

Artide 5.

The law of the country in whose

territory the obligations arising out of

a cheque havé been assumed shall determine

the effeets of sach obligations.

Artide 6.

The limits of time for the exercise

of rights of recourse shall be determined

for all signatories by the law

of the place where the instrument was

ereated.

Artide 7.

The law of the country in winch the

cheque is payable shall determine:

(1) whether a cheque must necessarily

be payable at sight or

whether it can be drawn payable at

a fixed period after sight, and also

what the effeets are of the postdating

of a cheque;

(2) the limit of time for presentment;
(3)

whether a cheque can be accepted,

certified, confirmed or visaed,

and what the effeets are respectively

of such acceptance, certification, confirmation

or visa;

(4) whether the holder may demand,

and whether he is bound to

accept, partial payment;

(5) whether a cheque can be crossed

or marked elther with the

words “payable in account” or with

some equivalent expression, and,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 3.

77

formen uppfyller fordringarna i dess egen lagstiftning, skall inom dess område

vara gällande emot annan dess medborgare.

Art 5.

Verkan av checkförbindelse bedömes enligt lagen i det land, där förbindelsen

undertecknats.

Art. 6.

Tid för framställande av återgångskrav skall i fråga om samtliga checkgäldenärer

beräknas efter lagen å den ort, där checken utställdes.

Art. 7.

Enligt lagen i det land, där check är betalbar, skall bedömas:

1) örn checken måste vara betalbar vid uppvisandet eller örn den må utställas

att betalas viss tid efter uppvisandet, samt verkan därav att checken daterats

för senare dag än den verkliga dagen för utställandet;

2) uppvisningstiden;

3) örn checken må godkännas, certifieras, bekräftas eller viseras samt verkan

av påskrift härom;

4) huruvida checkinnehavare må fordra betalning, som täcker allenast en

del av checksumman, och örn han är pliktig att mottaga sådan betalning;

5) örn checken må korsas eller förses med påteckningen »till avräkning» eller

motsvarande uttryck samt verkningarna av att den korsas eller förses med

dylik påteckning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

ce barrement ou de cette clause ou

de cette expression équivalente;

6° si le porteur av des droits spéciaux

sur la provision et quelle est

la nature de ceux-ci;

7° si le tireur peut révoquer le

chéque ou faire opposition au parment

de celui-ci;

8° les mesures å prendre en cas

de perto ou de vol du chéque;

9° si un profet ou une constatation

équivalente est nécessaire pour conserver

le droit de recours contre les

endosseurs, le tireur et les autres

obligés.

Article 8.

La forare et les délais du profet,

ainsi que la forme des autres actes

nécessaires ä 1’exercice ou ä la conservation

des droits en matiére de

chéques, sont réglés par la loi du pays

sur le territoire duquel doit étre dressé

le profet ou passé l’acte en question.

Artide 9.

Chacune des Hautes Parties contractantes

se réserve la faculté de ne

pas appliquer les principes de droit

international privé consacrés par la

présente Convention en tant qu’il

s’agit:

1° d’un engagement pris hors du

territoire d’une des Hautes Parties

contractantes;

2° d’une loi qui serait applicable

d’aprés ees principes et qui ne serait

pas celle d’une des Hautes Parties

contractantes.

what the effeets are of such Crossing

or of the words “payable in account”

or any equivalent expression;

(6) whether the holder has special

rights to the cover and what

the nature is of these rights;

(7) whether the drawer may

countermand payment of a cheque

or take proceedings to stop its payment

(opposition) ;

(8) the measures to be taken in

esse of loss or theft of a cheque;

(9) whether a protest or any

equivalent declaration is necessary in

order to preserve the right of recourse

against the endorsers, the

drawer and the other parties Table.

Artide 8.

The form of and the limits of time

for protest, as well as the form of the

other measures necessary for the exercise

or preservation of rights concerning

cheques, shall be regulated by

the law of the country in whose territory

the protest must be drawn up or

the measures in question taken.

Artide 9.

Each of the High Contracting Parties

reserves the right not to apply the

principles of private international law

contained in the present Convention so

far as concerns:

(1) an obligation undertaken outside

the territory of one of the High

Contracting Parties;

(2) any law winch may be applicable

in accordance with these

principles and which is not a law in

force in the territory of any High

Contracting Party.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 3.

79

6) om innehavaren äger särskild rätt till täckningen och beskaffenheten av

sådan rätt;

7) örn utställaren må återkalla checken eller eljest vidtaga åtgärd till förhindrande

av dess betalning;

8) vilka åtgärder må vidtagas i händelse checken förkommer eller stjäles,

9) örn protest eller därmed likställt bestyrkande erfordras för bevarande av

rätt till återgångstalan mot överlåtare, utställaren och andra checkgäldenärer.

Art. 8.

Beträffande sättet för upptagande av protest och tiden, inom vilken den bör

upptagas, så ock beträffande sättet för verkställande av andra åtgärder, som

äro av nöden för utövande eller bevarande av rätt pa gund av check, lände till

efterrättelse lagen i det land, där protest eller annan åtgärd, varom fråga är,

bör verkställas.

Art. 9.

Envar av de Höga kontraherande parterna förbehåller sig rätt att icke tilllämpa

de i förevarande konvention givna regler i vad angår:

1) checkförbindelse, som ingåtts utanför de Höga kontraherande parternas

områden;

2) lagstiftning i stat, som ej anslutit sig till konventionen, när enligt de i

konventionen antagna regler sådan lagstiftning skulle vara tillämplig.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Article 10.

Dans le territoire de cliacune des

Hautes Parties contractantes, les dispositions

de la présente Convention ne

seront pas applicables aux chéques

déjä créés au moment de la mise en

viguenr de la présente Convention.

Artide 11.

La présente Convention, dont les

textes frangais et anglais feront également

foi, portera la date de ce jour.

Elle pourra étre signée ultérieurement

jusqu’au 15 juillet 1931 au nom

de tout Membre de la Société des Nations

et de tout Etat non membre.

Artide 12.

La présente Convention sera ratifiée.

Les instruments de ratification seront

déposés avant le ler septembre

1933 auprés du Secrétaire général de

la Société des Nations, qui en notifiera

immédiatement la réception å tous les

Membres de la Société des Nations et

aux Etats non membres au nom desquels

la présente Convention a été signée ou

au nom desquels il y a été adhéré.

Artide 13.

A partir du 15 juillet 1931, tout

Membre de la Société des Nations et

tout Etat non membre pourront y

adhérer.

Cette adbésion s’effectuera par une

notification au Secrétaire général de

la Société des Nations pour étre déposée

dans les archives du Secrétariat.

Le Secrétaire général notifiera ce depot

immédiatement å tous les Membres

de la Société des Nations et aux Etats

Artide 10.

In the territory of each of tile High

Contracting Parties the provisions of

the present Convention shall not apply

to cheques already issued at the time

of the coming into force of the present

Convention.

Artide 11.

The present Convention, the French

and English texts of which shall be

equally authentic, shall bear this day’s

date.

It may be signed thereafter unlil

July löth, 1931, on behalf of any Mernber

of the League of Nations or nonmember

State.

Artide 12.

The present Convention shall be

ratified.

The instruments of ratification shall

be deposited before September 1st,

1933, with the Secretary-General of

the League of Nations, who shall

forthwith notify receipt thereof to all

the Members of the League of Nations

and to the non-member States on whose

behalf the present Convention has been

signed or acceded to.

Artide 13.

As from July löth, 1931, any Member

of the League of Nations and any

non-member State may accede thereto.

Such accession shall be effected by

a notification to the Secretary-General

of the League of Nations, such notification

to be deposited in the archives of

the Secretariat.

The Secretary-General shall notify

such deposit forthwith to all the Members

of the League of Nations and to

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Art 10.

Bestämmelserna i denna konvention skola ej äga tillämpning a checkar, som

utgivits före konventionens ikraftträdande.

Art 11.

Förevarande konvention, vars franska och engelska text äga samma vitsord,

skall anses tillkommen denna dag.

Den må även senare, intill den 15 juli 1931, undertecknas för varje medlem av

Nationernas förbund och varje annan stat.

Art. 12.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola före den 1 september 1933 deponeras hos

Nationernas förbunds generalsekreterare, vilken har att örn mottagandet ofördröjligen

underrätta alla förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående

stater, som undertecknat denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Art. 13.

Från och med den 15 juli 1931 kan varje medlem av Nationernas förbund

och varje annan stat ansluta sig till konventionen.

Anslutning kommer till stand genom en till förbundets generalsekreterare

avlåten förklaring, som deponeras i sekretariatets arkiv.

Generalsekreteraren har att örn depositionen ofördröjligen underrätta alla

förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående stater, som undertecknat

denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Bihang till riksdagens protokoll 198%. 1 sami. 3 haft. (Nr 3.) b

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

non membres au nom desquels la présente

Convention aura été signée ou

au nom desquels il y aura été adhéré.

Article 14.

La présente Convention Centrera en

vigueur que lorsqu’elle aura été ratdfiée

ou qu’il y aura été adbéré au

nom de sept Membres de la Société

des Nations ou Etats non membres,

parmi lesquels devront figurer trois

des Membres de la Société des Nations

représentés d’une maniére permanente

au Conseil.

La date de l’entrée en vigueur sera

le quatre-vingt-dhdéme jour qui

suivra la réception pär le Secrétaire

général de la Société des Nations, de

la septiéme ratification ou adhésion,

conformément å 1’alinéa premier du

présent article.

Le Secrétaire général de la Société

des Nations, en faisant les notifications

prévues aux artides 12 et 13,

signalera spécialement que les ratifieations

ou adhésions visées ä 1’alinéa

premier du présent article ont été recueillies.

Artide 15.

Chaque ratification ou adhésion qui

interviendra apres l’entrée en vigueur

de la Convention conformément å l’article

14 sortira ses effets des le quatrevingt-dixiéme

jour qui suivra la date

de sa réception par le Secrétaire général

de la Société des Nations.

Artide 16.

La présente Convention ne pourra

étre dénoncée avant 1’expiration d’un

délai de deus ans å partir de la date

å laquelle elle sera entrée en vigueur

pour ce Membre de la Société des Nations

ou pour cet Etat non membre;

the non-member States on whose behalf

the present Convention has been signed

or acceded to.

Artide 14.

The present Convention shall not

come into force until it has been ratified

or acceded to on behalf of seven

Members of the League of Nations or

non-member States, which shall inelude

three of the Members of the League

permanently represented on the Council.

The date of entry into force shall

be the ninetieth day following the receipt

by the Secretary-General of the

League of Nations of the seventh ratification

or accession in accordance

with the first paragraph of the present

Article.

The Secretary-General of the League

of Nations, when making the notification

provided for in Artides 12 aud

13, shall state in partieular that the

ratifications or accessions referred to

in the first paragraph of the present

Article havé been received.

Artide 15.

Every ratification or accession effeeted

after the entry into force of the

Convention in accordance with Article

14 shall take effeet on the ninetieth day

following the date of receipt thereof by

the Secretary-General of the League

of Nations.

Artide 16.

The present Convention may not be

denounced before the expiry of two

years from the date on which it has

entered into force in respect of that

Member of the League or non-member

State; suck denunciation shall take

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr S.

83

Alt 14.

Denna konvention träder icke i kraft förr än den vunnit ratifikation eller anslutning

av sju medlemmar av Nationernas förbund eller andra stater; och böra

bland dessa sju förekomma tre förbundsmedlemmar, som äro ständigt företrädda

i förbundets råd.

Tidpunkten för ikraftträdandet är nittionde dagen efter den, då Nationernas

förbunds generalsekreterare mottagit den sjunde ratifikationen eller förklaringen

örn anslutning, som avses i första stycket av denna artikel.

Vid meddelande av sådan underrättelse, som avses i art. 12 och 13, skall

generalsekreteraren särskilt konstatera, att det antal ratifikationer och förklaringar

örn anslutning, som avses i första stycket av förevarande artikel, uppnåtts.

Art. 15.

Varje ratifikation eller förklaring örn anslutning, som kommit till stånd efter

det konventionen, på sätt i art. 14 avses, trätt i kraft, medför verkan från

och med nittionde dagen från den dag den mottagits av Nationernas förbunds

generalsekreterare.

Ar. 16.

Denna konvention kan ej uppsägas före utgången av två år, räknat från den

dag då konventionen trätt i kraft för den medlem av Nationernas förbund eller

den utom förbundet stående stat, som vill uppsäga. Verkan av uppsägningen

inträder från och med nittionde dagen efter den, då, generalsekreteraren mottagit

det till honom ställda meddelandet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

cette dénonciation produira ses effets

des le quatre-vingt-dixiéme jour sidvall

la reception par le Secrétaire

général de la notification å lui

adressée.

Toute dénonciation sera communiquée

immédiatement par le Secrétaire

général de la Société des Nations

å tous les Membres de la Société des

Nations et aux Etats non membres au

nom desquels la présente Convention

a été signée, ou au nom desquels il y

a été adhéré.

Chaque dénonciation n’aura d’effet

qu’en ce qui concerne le Membre de

la Société des Nations ou l’Etat non

membre au nom duquel elle aura été

faite.

Article 17.

Tout Membre de la Société des Nations

et tout Etat non membre ä Ilgard

duquel la présente Convention

est en vigueur pourra adresser au

Secrétaire général de la Société des

Nations, dés 1’expiration de la quatriéme

année suivant 1’entrée en vigueur

de la Convention, une demande

tendant å la revision de certaines ou

de toutes les dispositions de cette Convention.

Si une telle demande, communiquée

aux autres Membres ou Etats non

membres entre lesquels la Convention

est alors en vigueur, est appuyée dans

un délai d’un an par au moms six

d’entre eux, le Conseil de la Société

des Nations décidera s’il y a lieu de

convoquer une Conférence ä cet effet.

Article 18.

Les Hautes Parties contractantes

peuvent déclarer, au moment de la

signature, de la ratification ou de

1’adhésion, que, par leur acceptation

effect as from the ninetieth day following

tbe receipt by the Secretary-General

of the notification addressed to him.

Every denunciation sball be immediately

communicated by the Secretary-General

of the League of Nations

to all the Members of the League cf

Nations and to the non-member States

on whose behalf the present Convention

has been signed or acceded to.

Each denunciation shall tahe effect

only as regards the Member of the

League of Nations or the non-member

State, on whose behalf it has been

made.

Article 17.

Every Member of the League of

Nations and every non-member State

in respect of which the present Convention

is in forne, may forward to

the Secretary-General of the League

of Nations, after the expiry of the

fourth year following the entry into

force of the Convention, a request for

the revision of some or all of the provisions

of that Convention.

If such request, after being communicated

to the other Members or nonmember

States between whom the Convention

is at that time in force, is

supported within one year by at least

six of them, the Council of the League

of Nations shall decide whether a

Conference shall be convened for the

purpose.

Article 18.

Any High Contracting Party may,

at the time of signature, ratification

or accession, declare that, in aecepting

the present Convention, he does not as
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr S.

85

Varje uppsägning skall av generalsekreteraren ofördröjligen meddelas alla

förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående stater, som undertecknat

denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Uppsägning äger verkan allenast såvitt angår den förbundsmedlem eller

utom förbundet stående stat, å vars vägnar den kommit till stånd.

Art. 17.

Varje medlem av Nationernas förbund och varje utom förbundet stående stat,

i fråga örn vilken denna konvention äger giltighet, kan, när fyra år förflutit

från konventionens ikraftträdande, hänvända sig till Nationernas förbunds generalsekreterare

med yrkande örn revision av konventionens bestämmelser eller

vissa av dem.

Skulle ett sådant yrkande, efter att hava delgivits de övriga förbundsmedlemmar

eller utom förbundet stående stater, emellan vilka konventionen då

gäller, inom utgången av ett år vinna stöd av minst sex bland dem, skall Nationernas

förbunds råd avgöra, om anledning föreligger att för ändamålet sammankalla

en konferens.

Art. 18.

De Höga kontraherande parterna star öppet att vid undertecknande eller ratifikation

av förevarande konvention eller anslutning till densamma förklara,

att de genom att godkänna konventionen icke avse att åtaga sig någon förpliktelse

i vad angår alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

de la présente Convention, elles n’entendent

assumer aucune obligation en

ce qui conceme 1’ensemble ou toute

partie de leurs colonies, protectorats

ou territoires placés sous leur suzeraineté

ou mandat; dans ce cas, la

présente Convention ne sera pas applicable

aux territoires faisant l’objet

de pareille déclaration.

Les Hautes Parties contractantes

pourront, dans la suite, notifier au

Secrétaire général de la Société des

Nations qu’elles entendent rendre la

présente Convention applicable å l’ensemble

ou ä toute partie de leurs territoires

ayant fait l’objet de la déclaration

prévue ä 1’alinéa précédent.

Dans ce cas, la Convention s’appliquera

aux territoires visés dans la

notification quatre-vingt-dix jours

aprés la réception de cette demiére

par le Secrétaire général de la Société

des Nations.

De méme, les Hautes Parties contractantes

peuvent ä tout moment

déclarer qu’elles entendent que la présente

Convention cesse de s’appliquer

å 1’ensemble ou å toute partie de leurs

colonies, protectorats ou territoires

placés sous leur suzeraineté ou mandat;

dans ce cas, la Convention cessera

d’étre applicable aux territoires

faisant l’objet de pareille déclaration

un an aprés la réception de cette derniére

par le Secrétaire général de la

Société des Nations.

Article 19.

P<a présente Convention sera enregistrée

par le Secrétaire général de

la Société de Nations dés son entrée en

vigueur.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

susnommés ont signé la présente Convention.

sume any obligations in respect of all

or any of his colonies, protectorates or

territories under suzerainty or mandate;

and the present Convention shall

not apply to any territories named in

such déclaration.

Any High Contracting Party may

give notice to the Secretary-General

of the League of Nations at any time

subsequently that he desires that the

Convention shall apply to all or any

of his territories which havé been

made the subject of a déclaration under

the preceding paragraph, and the

Convention shall apply to all the territories

named in such notice ninety

days after its receipt by the SecretaryGeneral

of the League of Nations.

Any High Contracting Party may

at any time declare that he desires

that the present Convention shall cease

to apply to all or any of his colonies,

protectorates or territories under suzerainty

or mandate and the Convention

shall cease to apply to the territories

named in such déclaration one yea.r

after its receipt by the Secretary-General

of the League of Nations.

Artide 19.

The present Convention shall be

registered by the Secretary-General of

the League of Nations as soon as it

comes into force.

In faith whereof the above-mentioned

Plenipotentiaries havé signed

the present Convention.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

87

under deras överhöghet eller mandat ställda områden. Örn sa sker, skall konventionen

icke äga tillämpning a områden, som angivas i en dylik förklaring.

De Höga kontraherande parterna äga framdeles när som helst meddela Nationernas

förbunds generalsekreterare, att de hava för avsikt att lata förevarande

konvention träda i tillämpning beträffande de områden, som angivits i

förklaring, varom förmäles i nästföregående stycke, eller vissa av dessa områden.

Örn så sker, skall beträffande områden, som avses i meddelandet, konventionen

träda i tillämpning nittio dagar efter det meddelandet mottagits av Nationernas

förbunds generalsekreterare.

De Höga kontraherande parterna står likaledes öppet att när som helst förklara,

att förevarande konvention icke längre skall äga tillämpning beträffande

alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller under deras överhöghet

eller mandat ställda områden; örn så sker, skall beträffande områden,

som avses i meddelandet, konventionen upphöra att äga tillämpning ett ar efter

det meddelandet mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare.

Art. 19.

Förevarande konvention skall genom Nationernas förbunds generalsekreterares

försorg inregistreras vid ikraftträdandet.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat

denna konvention.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Falt ä Genéve, le dix-neuf mars mil

neuf cent trente et un, en simple expédition

qui sera déposée dans les

archives du Secrétariat de la Société

des Nations; copie conforme en sera

transmise ä tous les Membres de la

Société des Nations et ä tous les

Etats non membres représentés å la

Conférence.

Done at Geneva, the nineteentb day

of March one thousand nine hundred

and thirty-one, in a single copy, winch

shall be deposited in the archives of

the Secretariat of the League of Nations,

and of which authén ticated

copies shall be delivered to all Members

of the League of Nations and nonmember

States represented at the Conference.

Protocole.

Au moment de procéder a la signature

de la Convention en date de ce

jour, destinée å regler certains conflits

de lois en matiére de chéques, les soussignés,

dument autorisés, sont convenus

des dispositions suivantes:

A.

Les Membres de la Société des Nations

et les Etats non membres qui

n’auraient pas été en mesure d’effectuer

avant le ler septembre 1933 le

depot de leur ratification sur ladite

Convention, s’engagent å adresser,

dans les quinze jours suivant cette

date, une communication au Secrétaire

général de la Société des Nations,

pour lui faire connaitre la situation

dans laquelle ils se trouvent en ce qui

conceme la ratification.

B.

Si, å la date du l€r novembre 1933,

les conditions prévues ä 1’article 15,

aiméa 1, pour 1’entrée en vigueur de

la Convention, ne sont pas remplies,

le Secrétaire général de la Société des

Protocol.

At the time of signing the Convention

of this day’s date for the settlement

of certain conflicts of laws in

connection with cheques, the undersigned,

duly authorised, havé agreed

upon the following provisions:

A.

The members of the League of Nations

and the non-member States who

may not havé been ahle to deposit their

ratifications of the said Convention

before September 1st, 1933, undertake

to forward within fifteen days

from that date a communication to

the Secretary-General of the League

of Nations informing him of their

situation as regards ratification.

B.

If on November 1st, 1933, the conditions

laid down in Artide 15, paragraph

1, for the entry inte forne of

the Convention are not fulfilled, the

Secretary-General of the League of

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 8.

89

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,

som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig avskrift

därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom alla

utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

Protokoll.

I samband med undertecknande av den i dag ingångna konventionen för lösande

av vissa lagkonflikter på checkrättens område bava undertecknade, vederbörligen

bemyndigade ombud, enat sig örn följande bestämmelser:

A.

De medlemmar av Nationernas förbund och utom förbundet stående stater,

som icke varit i stånd att före den 1 september 1938 deponera ratifikation av

konventionen, skola inom de femton dagar, som följa efter nämnda dag, till

förbundets generalsekreterare avlåta meddelande örn sin ställning i fråga örn

ratifikation.

B.

Skulle den 1 november 1933 de förutsättningar för konventionens ikraftträdande,

som angivas i art. 15 första stycket, icke vara uppfyllda, har Nationernas

förbunds generalsekreterare att föranstalta om ett sammanträde av de förbundsmedlemmer

och utom förbundet stående stater, som undertecknat eller

biträtt konventionen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj. ts proposition nr 8.

Nations convoquera une reunion des

Membres de la Société des Nations et

des Etats non membres au nom desquels

la Convention aura été signée

ou au nom desquels il y aura été

adhéré.

Cette reunion aura pour objet l’examen

de la situation et des mesures å

prendre, le cas échéant, pour y faire

face.

C.

Les Hautes Parties contractantes se

communiqueront réciproquement, des

leur mise en vigueur, les dispositions

législatives qu’elles établiront sur

leurs territoires respectifs en exécution

de la Convention.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

ont signé le présent Protocole.

Eait å Genéve, le dix-neuf mars mil

neuf cent trente et un, en simple expédition,

qui sera déposée dans les

archives du Secrétariat de la Société

des Nations; copie conforme en sera

transmise å tous les Membres de la

Société des Nations et å tous les

Etats non membres représentés ä la

Conférence.

Nations shall convene a meeting of the

Members of the League and the nonmember

States on whose behalf the

Convention has been signed or acceded

to.

The purpose of this meeting shalT

be to examine the situation aud any

measures to be taken to remedy it.

C.

The High Contracting Parties shall

communicate to each other, immediately

upon their coming into force,

the legislative measures taken by them

in execution of the Convention in their

respective territories.

In faith whereof the Plenipotentiaries

havé signed the present Protocol.

Done at Geneva the nineteenth day

of March, one thousand nine hundred

and thirty-one, in a single copy, winch

shall be deposited in the archives of

the Secretariat of the League of Nations,

and of winch authenticated

copies shall be delivered to all Members

of the League of Nations and

non-member States represented at the

Conference.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 3.

91

Detta sammanträde skall hava till uppgift att undersöka ställningen och

spörsmålet örn de åtgärder, vilka den tilläventyrs kan föranleda.

C.

De Höga kontraherande parterna skola meddela varandra de lagbestämmelser,

som de, envar på sitt område, utfärda till fullgörande av konventionen, så

snart dessa lagbestämmelser träda i kraft.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat

detta protokoll.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,

som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig avskrift

därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom alla

utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Convention relative au droit Convention on the Stamp

de timbre en matiére de ché- Laws in Connection with Cheques

ques

(avec Protocole). (with Protocol).

Désireux de regler certains problé- Being desirous of settling certain

mes du droit de timbre dans leurs problems concerning the stamp laws

rapports avec le chéque ont désigné in their relations with cheques, havé

pour leurs plénipotentiaires, savoir: appointed as their plenipotentiaries the

folio wing:

Lesquels, apres avoir communiqué

leurs pleins pouvoirs, trouvés en bonne

et due forare, sont convenus des dispositions

suivantes:

Article premier.

Dans le cas ou telle ne serait pas

déjå leur législation, les Hautes Parties

contractantes s’engagent å modifier

leurs lois dans teus les territoires

placés sous leur souveraineté ou

autorité et auxquels la présente Convention

est applicable, de telle sorte

que la validité des engagements pris

en matiére de cheques, ou 1’exercice

des droits qui en découlent, ne pressent

étre subordonnés ä 1’observation

des dispositions sur le timbre.

Elles peuvent toutefois suspendre

1’exercice de ees droits jusqu’å 1’acquittement

des droits de timbre qu’elles

ont prescrits ainsi que des amendes

encourues. Elles peuvent également

decider que la qualité et les effets de

titre immédiatement exécutoire qui,

d’aprés leur législation, seraient attribués

au chéque, seront subordonnés å

Who, having communicated their

full powers, found in good and due

form, havé agreed upon the following

provisions:

Article 1.

If their laws do not already make

provision to this effeet, the Higli Contraeting

Parties undertake to alter

their laws in all the territories placed

under their sovereignty or authority

to which the present Convention is applicable,

so that the validity of obligations

arising out of a cheque or

the exercise of the rights thut flow

therefrom shall not be subordinated to

the observance of the provisions concerning

the stamp.

Nevertheless, the High Contracting

Parties may suspend the exercise of

these rights until payment of the

stamp duties they prescribe or of any

penalties ineurred. They may also doddé

that the quality and effeets of

an instrument “immediately executory”

which, according to their legislation

may be attributed to a cheque,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr S.

93

Konvention

rörande stämpel å checkar

(med protokoll).

som finna önskvärt, att vissa till stämpellagstiftningen hörande spörsmål, som

beröra checkar, bliva reglerade, hava till sina befullmäktigade ombud utsett:

vilka, efter att hava avlämnat sina behörigen avfattade fullmakter, överenskommit

örn följande bestämmelser:

Artikel 1.

De Höga kontraherande parterna förbinda sig att, så framt ej deras nuvarande

lagstiftning sådant innehåller, ändra denna därhän, att å alla områden, som

äro ställda under deras överhöghet eller myndighet och å vilka denna konvention

äger tillämpning, giltigheten av checkförbindelse eller utövandet av rätt,

som grundas å sådan förbindelse, icke skall göras beroende av att bestämmelserna

örn stämpel å check iakttagas.

De äga dock stadga, att med sådan rätts utövande skall anstå, till dess stämpelbelopp

och böter, som må vara stadgade för försummelse» att åsätta stämpel,

blivit erlagda. De äga ock bestämma, att den egenskap av omedelbart

exekutorisk handling, som enligt deras lagar tillkommer check, skall vara underkastad

det villkor, att stämpelskatt redan vid checkens tillkomst blivit behörigen

erlagd i enlighet med gällande lagstiftning.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 3.

la condition que le droit de timbre ait

été, dés la création du titre, dument

acquitté conformément aux dispositions

de leurs lois.

Artide 2.

La présente (konvention, dont les

textes fran gais et anglais feront également

foi, portera la date de ce jour.

Elle pourra étre signée ultérieurement

jusqu’au 15 juillet 1931 au nom

de tout Membro de la Société des Nations

et de tout Etat non membro.

Artide 3.

La présente Convention sera ratifiée.

Les instruments de ratification seront

déposés avant le ler septembra

1933 auprés du Secrétaire général de

la Société des Nations, qui en notifiera

immédiatement la réception å

tous les Membres de la Société des

Nations et aux Etats non membres

au nom desquels la présente Convention

a été signée ou au nom desquels

il y a été adhéré.

Artide 4.

A partir du 15 juillet 1931, tout

Membro de la Société des Nations et

tout Etat non membro pourront y

adbérer.

Cette adhésion s’effectuera pär line

notification au Secrétaire général de

la Société des Nations pour étre déposée

dans les archives du Secrétariat.

Le Secrétaire général notifiera ce

dépot immédiatement ä tous les Membres

de la Société des Nations et aux

Etats non membres au nom desquels

shall be subject to tile condition that

the stamp law has, from the issue of

the instrument, been duly complied

with in accordance with their laws.

Artide 2.

The present Convention, the French

and English texts of which shall be

equally authentic, shall bear this day''s

date.

It may be signed thereafter until

July löth, 1931, on behalf of any

Member of the League of Nations or

non-member State.

Artide 3.

The present Convention shall be

ratified.

The instruments of ratification shall

be deposited before September 1st,

1933, with the Secretary-General cf

the League of Nations, who shall

forthwith notify receipt thereof to all

the Members of the League of Nations

and to the non-member States on whose

behalf the present Convention has been

signed or acceded to.

Artide 4.

As from July löth, 1931, any Member

of the League of Nations and any

non-member State may accede thereto.

Such accession shall be effected by

a notification to the Secretary-General

of the League of Nations, such notification

to be deposited in the archives

of the Secretariat.

The Secretary-General shall notify

such deposit forthwith to all the Members

of the League of Nations and to

the non-member States on whose be
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

95

Artikel 2.

Förevarande konvention, vars franska och engelska text äga samma vitsord,

skall betecknas såsom tillkommen denna dag.

Den må även senare, intill den 15 juli 1931, undertecknas för varje medlem

av Nationernas förbund och varje annan stat.

Artikel 3.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola före den 1 september 1933 deponeras hos

Nationernas förbunds generalsekreterare, vilken har att örn mottagandet ofördröjligen

underrätta alla förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående

stater, som undertecknat denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Artikel 4.

Från och med den 15 juli 1931 kan varje medlem av Nationernas förbund

och varje annan stat ansluta sig till konventionen.

Anslutning kommer till stånd genom en till förbundets generalsekreterare

avlåten förklaring, som deponeras i sekretariatets arkiv.

Generalsekreteraren har att örn depositionen underrätta alla förbundsmedlemmar

och alla utom förbundet stående stater, som undertecknat denna konvention

eller anslutit sig till densamma.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

la présente Convention aura été signée

ou au nom desquels il y aura été

adhéré.

Article 5.

La présente Convention Centrera en

vigueur que lorsqu’elle aura été ratifiée

ou qu’il y aura été adhéré au

nom de sept Membres de la Société

des Nations ou Etats non membres,

parmi lesquels devront figurer trois

des Membres de la Société des Nations

représentés d’une maniére permanenta

au Conseil.

La date de 1’entrée en vigueur sera

le quatre-vingt-dixiéme jour qui suivra

le réception par le Secrétaire général

de la Société des Nations, de la septiéme

ratification ou adhésion, eonformément

ä 1’alinéa premier du présent

article.

Le Secrétaire général de la Société

des Nations, en faisant les notifications

prévues aux artides 3 et 4, signalera

spécialement que les ratifications

ou adhésions visées ä 1’aKnéa

premier du présent article ont été recueillies.

Artide 6.

Chaque ratification ou adhésion qui

interviendra apres l’entrée en vigueur

de la Convention conformément ä l’article

5 sortira ses effets des le quatrevingt-dixiéme

jour qui suivra la date

de sa réception par le Secrétaire général

de la Société des Nations.

Artide 7.

La présente Convention ne pourra

étre dénoncée avant 1’expiration d’un

délai de deux ans a partir de la date

ä laquelle elle sera entrée en vigueur

pour ce Membre de la Société des

Nations ou pour cet Etat non membre;

half tbe present Convention bas been

signed or acceded to.

Artide 5.

Tbe present Convention sball not

come into force until it has been ratified

or acceded to on behalf of seven

Members of tbe League of Nations or

non-member States, which shall include

three of the Members of tbe

League permanently represented on the

Council.

The date of entry into force sball

be tbe ninetietb day following tbe receipt

by the Secretary-General of tbe

League of Nations of tbe seventh ratification

or accession in accordance

with the first paragrapb of the present

Article.

Tbe Secretary-General of tbe

League of Nations, when måläng the

notification provided for in Artides

3 and 4, shall state in particular tbat

tbe ratifications or accessions referred

to in tbe first paragrapb of tbe present

Article havé been received.

Artide 6.

Every ratification or accession effected

after the entry into force of the

Convention in accordance with Article

5 shall tahe effect on tbe ninetietb day

following tbe date of receipt thereof

by the Secretary-General of the

League of Nations.

Artide 7.

The present Convention may not be

denounced before the expiry of two

years from the date on which it has

entered into force in respect of that

Member of tbe League or non-member

State; such denunciation sball tahe ef
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

97

Artikel 5.

Denna konvention träder icke i kraft förr än den vunnit ratifikation eller anslutning

av sju medlemmar av Nationernas förbund eller andra stater; ock

böra bland dessa sju förekomma tre förbundsmedlemmar, som äro ständigt företrädda

i förbundets råd.

Tidpunkten för ikraftträdandet är nittionde dagen efter den, då Nationernas

förbunds generalsekreterare mottagit den sjunde ratifikationen eller förklaringen

örn anslutning, som avses i första stycket av denna artikel.

Vid meddelande av sådan underrättelse, som avses i art. 3 och 4, skall generalsekreteraren

särskilt konstatera, att det antal ratifikationer och förklaringar

örn anslutning, som avses i första stycket av förevarande artikel, uppnåtts.

Artikel 6.

Varje ratifikation eller förklaring örn anslutning, som kommit till stånd efter

det konventionen, på sätt i art. 5 avses, trätt i kraft, medför verkan från och

med nittionde dagen från den dag den mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare.

Artikel 7.

Denna konvention kan ej uppsägas före utgången av två år, räknat från den

dag, då konventionen trätt i kraft för den medlem av Nationernas förbund eller

utom förbundet stående stat, som vill uppsäga. Verkan av uppsägningen inträder

från och med nittionde dagen efter den, då generalsekreteraren mottagit

det till honom ställda meddelandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1988. 1 sami. 8 käft. (Nr 3.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

cette dénonciation produira ses effets

dés le quatre-vingt-dixiéme jour suivant

la réception pär le Secrétaire général

de la notification k lui adressée.

Toute dénonciation sera communiqué

immédiatement par le Secrétaire

général de la Société des Nations ä

tous les Membres de la Société des

Nations et aux Etats non membres au

nom desquels la présente Convention

a été signée, ou au nom desquels il y

a été adbéré.

Chaque dénonciation n’aura d’effet

qu’en ce qui concerne le Membre de la

Société des Nations ou l’Etat non

membre au nom duquel elle aura été

faite.

Article 8.

Tout Membre de la Société des Nations

et tout Etat non membre å Ilgard

duquel la présente Convention

est en vigueur pourra adresser au

Secrétaire général de la Société des

Nations, dés l’expiration de la quatriéme

année suivant 1’entrée en vigueur

de la Convention, une demande

tendant k la revision de certaines ou

de toutes les dispositions de cette Convention.

Si une telle demande, communiquée

aux autres Membres ou Etats non

membres entre lesquels la Convention

est alors en vigueur, est appuyée dans

un délai d’un an par au moins six

d’entre eux, le Conseil de la Société

des Nations décidera s’il y a lieu de

convoquer une Conférence å cet effet.

Article 9.

Les Hautes Parties contractantes

peuvent déclarer, au moment de la

signature, de la ratification ou de

1’adhésion, que, par leur acceptation

fect as from tbe ninetieth day following

the receipt by the Secretary-General

of the notification addressed to

him.

Every denunciation shall be immediately

communicated by the Secretary-General

of the League of Nations

to all the Members of the League of

Nations and to the non-memher States

on whose behalf the present Convention

has been signed or acceded to.

Each denunciation shall tahe effect

only as regards the Member of the

League of Nations or the non-member

State, on whose behalf it has been

made.

Article 8.

Every Member of the League of

Nations and every non-member State

in respect of which the present Convention

is in force may forward to the

Secretary-General of the League of

Nations, after the expiry of the fourth

year following the entry into force of

the Convention, a request for the revision

of some or all of the provisions

of that Convention.

If such request, after being communicated

to the other Members or

non-member States between whom the

Convention is at that time in force,

is supported within one year by at

least six of them, the Council of the

League of Nations shall decide winther

a Conference shall be convened för

the purpose.

Article 9.

Any High Contracting Party may,

at the time of signature, ratification

or accession, declare that, in accepting

the present Convention, he does not as
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

99

I

Varje uppsägning skall av generalsekreteraren ofördröjligen meddelas alla

förbundsmedlemmar och alla utom förbundet stående stater, som undertecknat

denna konvention eller anslutit sig till densamma.

Uppsägning äger verkan allenast såvitt angår den Höga kontraherande part,

å vars vägnar den kommit till stånd.

Artikel 8.

Varje medlem av Nationernas förbund och varje utom förbundet stående stat,

i fråga om vilken denna konvention äger giltighet, kan, när fyra år förflutit

från konventionens ikraftträdande, hänvända sig till Nationernas förbunds generalsekreterare

med yrkande örn revision av konventionens bestämmelser eller

vissa av dem.

Skulle ett sådant yrkande, efter att hava delgivits de övriga förbundsmedlemmar

eller utom förbundet stående stater, emellan vilka konventionen då gäller,

inom utgången av ett år vinna stöd av minst sex bland dem, skall Nationernas

förbunds råd avgöra, örn anledning föreligger att för ändamålet sammankalla

en konferens.

Artikel 9.

De Höga kontraherande parterna står öppet att vid undertecknande eller ratifikation

av förevarande konvention eller anslutning till densamma förklara,

att de genom att godkänna konventionen icke avse att åtaga sig någon förpliktelse

i vad angår alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller un
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

de la presence Convention, elles n’entendent

assumer aucune obligation en

ce qui eoncerne 1’ensemble ou toute

partie de leurs colonies, protectorats

ou territoires placés sous leur suzeraineté

ou mandat; dans ce eas, la

présente Convention ne sera pas applicable

aux territoires faisant l-objet

de pareille déclaration.

Les Hautes Parties contractantes

pourront, dans la suite, notifier au

Secrétaire général de la Société des

Nations qu’elles entendent rendre la

présente Convention applicable å l’ensemble

ou å toute partie de leurs territoires

ayant fait l’objet de la déclaration

prévue ä l’alinéa précédent.

Dans ce cas, la Convention s’appliquera

aux territoires visés dans la

notification quatre-vingt-dix jours

apres la réception de cette demiére

par le Secrétaire général de la Société

des Nations.

De méme, les Hautes Parties contractantes

peuvent a tout moment déclarer

qu’elles entendent que la présente

Convention cesse de s’appliquer

å 1’ensemble ou ä toute partie de leurs

colonies, protectorats ou territoires

placés sous leur suzeraineté ou mandat;

dans ce cas, la Convention cessera

d’étre applicable aux territoires

faisant l’objet de pareille déclaration

un an aprés la réception de cette derniére

par le Secrétaire général de la

Société des Nations.

Article 10.

La présente Convention sera enregistrée

par le Secrétaire général de

la Société des Nations des son entrée

en vigueur.

sume any obligations in respect of all

or any of his colonies, protectorates or

territories under suzerainty or mandate;

and tbe present Convention shall

not apply to any territories named in

such déclaration.

Any High Contracting Party may

give notice to the Secretary-General

of the League of Nations at any time

subsequently that he desires that the

Convention shall apply to all or any

of his territories which havé been made

the subject of a déclaration under the

preceding paragraph, and the Convention

shall apply to all the territories

named in such notice ninety da.ys after

its receipt by the Secretary-General of

the League of Nations.

Any High Contracting Party may

at any time declare that he desires that

the present Convention shall cease to

apply to all or any of his colonies,

protectorates or territories under suzerainty

or mandate and the Convention

shall cease to apply to the territories

named in such déclaration one year

after its receipt by the Secretary-General

of the League of Nations.

Artide 10.

The present Convention shall be registered

by the Secretary-General of

the League of Nations as soon as it

comes into force.

En foi de quoi les Plénipotentiaires In faith whereof the above-mensusnommés

ont signé la présente Con- tioned Plenipotentiaries havé signed

vention. the present Convention.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 3.

101

der deras överhöghet eller mandat ställda områden. Örn sa sker, skall konventionen

icke äga tillämpning å områden, som angivas i en dylik förklaring.

De Höga kontraherande parterna äga framdeles när som helst meddela Nationernas

förbunds generalsekreterare, att de hava för avsikt att lata förevarande

konvention träda i tillämpning beträffande de områden, som angivits .1

förklaring, varom förmäles i nästföregående stycke, eller vissa av dessa områden.

Örn så sker, skall beträffande områden, som avses i meddelandet, konventionen

träda i tillämpning nittio dagar efter det meddelandet mottagits av

Nationernas förbunds generalsekreterare.

De Höga kontraherande parterna står likaledes öppet att när som helst förklara,

att förevarande konvention icke längre skall äga tillämpning beträffande

alla eller vissa till dem hörande kolonier, protektorat eller under deras överhöghet

eller mandat ställda områden; örn så sker, skall beträffande områden,

som avses i meddelandet, konventionen upphöra att äga tillämpning ett ar efter

det meddelandet mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare.

Artikel 10.

Förevarande konvention skall genom Nationernas förbunds generalsekreterares

försorg inregistreras vid ikraftträdandet.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat

denna konvention.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj :ts proposition nr 8.

Fait å Genéve, le dix-neuf mars mil

neuf cent trente et un, en simple expedition

qui sera déposée dans les archives

du Secrétariat de la Société des

Nations; copie conforine en sera transmise

ä teus les Membres de la Société

des Nations et å tous les Etats non

membres représentés ä la Conférence.

Protocole.

Au moment de procéder ä la signatur

de la Convention en date de ce

jour, relative au droit de timbre en

matiére de cbéque, les soussignés,

dument autorisés, sont convenus des

dispositions suivantes:

A.

Les Membres de la Société des Nations

et les Etats non membres qui

n’auraient pas été en mesure d’effectuer

avant le ler septembre 1933 le

depot de leur ratification sur ladite

Convention, s’engagent å adresser,

dans les quinze jours suivant cette

date, une communication au Secrétaire

général de la Société des Nations, pour

lui faire connaitre la situation dans

laquelle ils se trouvent en ce qui concerne

la ratification.

B.

Si, ä la date du ler novembre 1933,

les conditions prévues ä 1’article 5,

alinéa premier, pour l’entrée en vigeur

de la Convention ne sont pas remplies,

le Secrétaire général de la Société des

Nations convoquera une réunion des

Done at Geneva, the nineteenth day

of March one thousand nine hundred

and thirty-one, in a single copy, winch

shall be deposited in the archives of

the Secretariat of the League of Nations,

and of which authenticated

copies shall be delivered to all Members

of the League of Nations and

non-member States represented at the

Conference.

Protocol.

At the time of signing the Convention

of this day’s date on the stamp

laws in connection with cheques, the

undersigned, duly authorised, havé

agreed upon the following provisions:

A.

The Members of the League of Nations

and the non-member States which

may not havé been ahle to deposit

their ratifications of the said Convention

before September 1st, 1933, undertake

to forward within fifteen days

from that date a communication to the

Secretary-General of the League of

Nations införning him of their situation

as regards ratification.

B.

If, on November 1st, 1933, the conditions

laid down in Article 5, paragraph

1, for the entry into force of the

Convention are not fulfilled, the Secretary-General

of the League of Nations

shall convene a meeting of the

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

103

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,

som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig avskrift

därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom alla

utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

Protokoll.

I samband med undertecknande av den i dag ingångna konventionen rörande

stämpel å checkar hava undertecknade, vederbörligen bemyndigade ombud,

enat sig örn följande bestämmelser:

A.

De medlemmar av Nationernas förbund och utom förbundet stående stater,

som icke varit i stånd att före den 1 september 1933 deponera ratifikation av

konventionen, skola, inom de femton dagar, som följa efter nämnda dag, till

förbundets generalsekreterare avlåta meddelande örn sin ställning i fråga om

ratifikation.

B.

Skulle den 1 november 1933 de förutsättningar för konventionens ikraftträdande,

som angivas i art. 5 första stycket, icke vara uppfyllda, har Nationernas

förbunds generalsekreterare att föranstalta örn ett sammanträde av de

förbundsmedlemmar och utom förbundet stående stater, som undertecknat eller

biträtt konventionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Membres de la Société des Nations et

des Etats non membres au nom desquels

la Convention aura été signée

ou au nom desquels il y aura été adhéré.

Cette réunion aura pour objet regarn

en de la situation et des mesures å

prendre, le cas échéant, pour y faire

face.

C.

Les Hautes Parties contractantes se

communiqueront réciproquement, dés

leur mise en vigueur, les dispositions

législatives qu’elles établiront sur leurs

territoires respectifs en exécution de la

Convention.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

ont signée le présent Protocole.

Eait å Genéve le dix-neuf mars mil

neuf cent trente et un, en simple expedition

qui sera déposée dans les archives

du Secrétariat de la Société des

Nations; copie conforme en sera transmise

å tous les Membres de la Société

des Nations et å tous les Etats non

membres représentés å la Conférence.

Members of tbe League and the nonmember

States on whose behalf tbe

Convention has been signed or acceded

to.

The purpose of this meeting shall

be to examine the situation and any

measures to be taken to meet it.

C.

The High Contracting Parties shall

communicate to each other, immediately

upon their coming into force,

the legislative measures taken by them

in execution of the Convention in their

respective territories.

In faith whereof the Plenipotentiaries

havé signed the present Protocol.

Done at Geneva the nineteenth day

of March one thousand nine hundred

and thirty-one, in a single copy, which

shall be deposited in the archives of

the Secretariat of the League of Nations,

and of which authenticated

copies shall be delivered to all Members

of the League of Nations and

non-member States represented at the

Conference.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 3.

105

Detta sammanträde skall hava till uppgift att undersöka ställningen och

spörsmålet örn de åtgärder, vilka den tilläventyrs kan föranleda.

C.

De Höga kontraherande parterna skola meddela varandra de lagbestämmelser,

som de, envar på sitt område, utfärda till fullgörande av konventionen,

så snart dessa lagbestämmelser träda i kraft.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat

detta protokoll.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,

som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig

avskrift därav skall tillställas samtliga medlemmar av förbundet ävensom

alla utom förbundet stående stater, som varit företrädda å konferensen.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Aete final de la Conférence

(deuxiéme session).

Final Act of the Conference

(Second Session).

Les Gouvernements de —--— The Governments of — •— --- —

Ayant accepté 1’invitation qui leur

a été adressée en vertu d’une décision

du Conseil de la Société des Nations

en date du 14 juin 1929, pour prendre

part ä line Conférence international

pour 1’unification du droit en matiére

de lettres de changé, hillets ä ordre

et chéques (deuxiéme session),

Ont, en conséquense, désigné comme

délégués, conseillers techniques et secrétaires:
-

qui se sont reunis å Genéve, le 23

février 1931---------—-

A la suite des délibérations consignées

aux procés-verbaux des séances,

la Conférence a élaboré, avec les protocoles

y relatifs, les trois conventions

suivantes:

1. Convention portant loi uni
forme

sur les chéques;

2. Convention destinée å régler

certains conflits de lois en matiére

de chéques;

3. Convention relative au droit

de timbre en matiére de chéques.

La Conférence a également émis les

voeux ci-aprés:

Having accepted the invitation extended

to them in virtue of a decision

by the Council of the League of Nations,

dated June 14th, 1929, to tahe

part in an International Conference

for the unification of laws on bills

of exchange, promissory notes aud

cheques (second session),

Havé in consequence appointed as

delegates, technical advisers and secretaries:
-

Who assembled at Geneva on Febru
ary

23rd, 1931, ----—---

In the course of diseussions, which

are recorded in the Minutes of the

Meetings, the Conference framed, together

with the protocols relating

thereto, the three following conventions

:

1. Convention pro vi ding uniform

law on cheques;

2. Convention for the settlement

of certain conflicts of laws in connection

with cheques;

3. Convention on stamp laws in

connection with cheques.

The Conference also made the following

recommendations:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

107

Slutakt

till konferensens andra session.

Regeringarna i — —--------- hava,

efter antagande av den inbjudan, som på grund av Nationernas förbunds

råds beslut av den 14 juni 1929 riktats till dem att deltaga i en internationell

konferens för åstadkommande av enhetlighet på växel- och checkrättens område

(andra sessionen),

till delegerade, tekniska rådgivare och sekreterare utsett:

vilka sammanträtt i Genéve den 23 februari 1931 -

På grundval av överläggningar, som återgivas i sammanträdesprotokollen,

har konferensen utarbetat följande tre konventioner jämte till desamma hörande

protokoll:

1. Konvention örn gemensam checklag.

2. Konvention för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens område.

3. Konvention rörande stämpel å checkar.

Konferensen har tillika framlagt följande önskemål:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

I.

La Conférence, dans le but d’éviter

que soient adoptés des textes de la loi

uniforme dans la méme langlie, qui

présentent des divergences de traduction,

émet le voeu que les Etats qui

ont la méme langue officielle veuillent

établir d’un commun accord la

traduction officielle de la loi uniforme.

II.

La Conférence émet la vceu que les

Hautes Parties contractantes se notifient

entre elles les listes des jours

fériés légaux et des autres jours ou. le

paiement ne peut étre exigé dans kurs

pays respectifs.

III.

La Conférence émet également le

vceu que les parties å la Convention

portant loi uniforme sur les chéques

se communiquent entre elles le texte

des plus importantes décisions judiciaires

intervenues sur kurs territoires

respectifs et tombant sous 1’application

de ladite Convention.

IV.

La Conférence exprime k vceu que

les Hautes Parties contractantes étudient

la possibilité d’introduire dans

kurs législations respectives une disposition

interdisant l’usage du mot

«chéque» ou son équivalent dans la

langue nationale, dans les titres auxquels

ne s’appliquent pas entiérement

les dispositions de la Convention

portant loi uniforme sur les chéques.

La Conférence signale également

1’importance de cette question å l’attention

de 1’Institut international de

I.

In order to avoid the adoption of

texts of the Uniform Law translated

in different ways in the same language,

the Conference recommends that couutries

whose official language is the

same should agrée to establish an official

translation of the Uniform Law.

II.

The Conference recommends that

the High Contracting Parties should

communicate to one another a list of

the legal holidays and other days on

which payment cannot be demanded in

their respective countries.

III.

The Conference further recommends

that the Parties to the Convention provning

a Uniform Law for Cheques

should communicate to one another

the text of the möst important judgments

given in their respective territories

coming under the application of

the said Convention.

IV.

The Conference recommends that the

High Contracting Parties should consider

the possibility of introducing inte

their respective laws a provision

prohibiting the use of the word

“cheque”, or its equivalent in the language

of the country, in instruments

to which the provisions of the Convention

providing a Uniform Law for

Cheques do not apply in their entirety.

The Conference also draws the attention

of the International Institute

for the Unification of Private Law

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

109

I.

Till förebyggande av att den gemensamma checklagen varder antagen i texter,

som innebära olika översättning till ett och samma sprak, uttalar konferensen

den önskan, att stater, som äga samma officiella språk, måtte i samförstånd

åvägabringa officiell översättning av lagen.

II.

Konferensen uttalar den önskan, att de Höga kontraherande parterna ömsesidigt

meddela varandra förteckning å officiella helgdagar och andra dagar,

då betalning icke kan krävas i de särskilda länderna.

III.

Konferensen uttalar likaledes det önskemål, att de stater, som biträtt konventionen

örn gemensam checklag, måtte ömsesidigt meddela varandra lydelsen

av de viktigaste rättsliga avgöranden, som på konventionens grundval träffats

inom de särskilda länderna.

IV.

Konferensen uttalar den önskan, att de Höga kontraherande parterna måtte

undersöka möjligheten att i sina lagar införa förbud mot användande av ordet

»check» eller det ord, som enligt landets språk däremot svarar, å handlingar,

å vilka bestämmelserna i konventionen örn gemensam checklag icke i allo äga

tillämpning.

Konferensen gör likaledes det i Rom verkande internationella institutet för

enhetlig lagstiftning på privaträttens område uppmärksamt på betydelsen av

denna fråga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Majlis proposition nr 3.

Rome pour 1’unification du Droit

privé.

V.

La Conférence signale au Conseil

de la Société des Nations le grand intérét

que présenterait la publication

périodique par le Secrétariat de la

Société des Nations d’un recueil des

lois d’application ainsi que de toute

documentation officielle, notamment

des décisions rendues par les Cours

surprémes des Hautes Parties contractantes

en matiére de lettres de changé,

billets ä ordre et chéques.

En foi de quoi, les délégués susmentionnés

ont signé lé présent Aete final.

Falt ä Genéve le dix-neuf mars mil

neuf cent trente et un, en un seul

exemplaire, qui sera déposé dans les

archives du Secrétariat de la Société

des Nations. line copie certifiée conforme

sera transmise par les soms du

Secrétaire général de la Société ä tous

les Membres de la Société des Nations

et a tous les Etats non membres invités

å la Conférence.

at Rome to the importance of tilis

question.

V.

The Conference draws the attention

of the Council of the League of Nations

to the great importance of a

periodical publication by the League

of Nations Secrétariat of the laws

giving effeet to the obligations assumed

in regard to bills of exchange,

promissory notes and cheques and also

of any official materials concerning

such instruments, particularly decisions

given by the Supreme Courts of

the High Contracting Parties.

In faith whereof, the above-mentioned

delegates havé signed the present

Final Act.

Eone at Geneva the nineteenth day

of March, one thousand nine hundred

and thirty-one, in a single copy, which

shall be deposited in the archives cf

the Secrétariat of the League of Nations.

Authénticated copies shall be

delivered by the Secretary-General of

the League to ali Members of the

League of Nations and to all nonmember

States invited to the Conference.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 8.

lil

V.

Konferensen fäster Nationernas förbunds råds uppmärksamhet på det stora

intresse det skulle erbjuda, om förbundets sekretariat periodiskt utgåve en

samling omfattande de lagar, som utfärdas i anledning av de på växel- och

eheckrättens område slutna konventionerna, ävensom annat officiellt material

rörande växlar och checkar, särskilt domar meddelade av de särskilda ländernas

högsta domstolar.

Till bekräftande härav hava förenämnda befullmäktigade ombud undertecknat

denna slutakt.

Utfärdat i Genéve den nittonde mars nittonhundratrettioett i ett enda exemplar,

som skall deponeras i Nationernas förbunds sekretariats arkiv; riktig

avskrift därav skall genom förbundets generalsekreterare tillställas samtliga

medlemmar av förbundet och alla utom förbundet stående stater, som varit inbjudna

till konferensen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj :ts proposition nr 3.

Förslag

till

checklag.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap.

Om utställande av check och om checkens form.

1 §•

Check skall innehålla:

1) benämningen check, införd i själva texten och uttryckt å det språk, varå

handlingen är avfattad;

2) ovillkorlig anmodan att betala visst penningbelopp (checksumma);

3) namnet å den, som skall infria checken (trassat, här nedan benämnd

trassatbanken);

4) uppgift å den ort, där betalningen skall erläggas;

5) uppgift å dag och ort för checkens utställande; samt

6) underskrift av den, som utställer checken (utställare, trassent).

2 §•

Handling, vari saknas något av vad check skall enligt 1 § innehålla, vare

ogiltig såsom check, där ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs.

Är ej ort, där betalningen skall erläggas, särskilt angiven, men har vid

trassatbankens namn viss ort blivit utsatt, gälle den såsom betalningsort. Äro

flera orter utsatta vid bankens namn, vare checken betalbar å den ort, som

är först utsatt.

Saknas ortsuppgift, som nu är sagd, och är betalningsorten ej heller på annat

sätt angiven i checken, vare denna betalbar å den ort, där trassatbanken

har sitt huvudkontor.

Check, vari orten för utställandet ej är nämnd men ort är vid utställarens

namn utsatt, skall anses vara där utställd.

3 §•

Check må ej dragas på annan än bank. Sker det, gälle handlingen ej såsom

check.

4 §•

Utställare av check skall hos trassatbanken äga ett mot checksumman svarande

tillgodohavande, varöver han, på grund av uttrycklig överenskommelse el
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

113

ler eljest föreliggande omständigheter, äger förfoga medelst check. Om straff

för den, som till annans förfång utan sådan täckning utställer check, stadgas

i strafflagen.

5 §•

Check må lyda på betalning:

till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av att den är »till order»

;

till viss man, med tillägg av orden »icke till order» eller motsvarande uttryck;

eller

till innehavaren.

Är check ställd till viss man med tillägg av orden »eller till innehavaren»

eller motsvarande uttryck, gälle den såsom betalbar till innehavaren.

Check, som icke angiver, till vem betalningen skall ske, vare ock betalbar

till innehavaren.

6 §•

Check må lyda å utställarens egen order.

Den må dragas för tredje mans räkning.

Den må ej dragas på utställaren själv; dock må check, som ej är betalbar

till innehavaren, dragas mellan skilda kontor av samma bank.

7 §•

Innehåller check bestämmelse om ränta, vare den bestämmelse ogill.

8 §•

Check må lyda på betalning hos annan bank än trassatbanken, antingen å

ort, där trassatbanken driver sin rörelse, eller å annan ort.

9 §.

Är checksumma utsatt såväl i bokstäver som i siffror, men till olika belopp,

gälle den i bokstäver utsatta summan.

Är checksumma utsatt flera gånger i bokstäver eller flera gånger i siffror,

gälle, örn beloppen äro olika, checken endast för den minsta summan.

10 §.

Finnes underskrift å check vara tecknad av person, som icke kan med laga

verkan ingå checkförbindelse, eller är underskrift falsk eller tecknad i diktad

persons namn eller av annan grund utan verkan emot undertecknaren eller

den, å vars vägnar den tecknats, svare övriga checkgäldenärer likväl för sina

förbindelser.

11 §•

Har någon tecknat sitt namn å check såsom ställföreträdare för annan, och

ägde han ej behörighet att handla å dennes vägnar, svare själv för checkförbindelsen

men njute, där han infriar checken, samma rätt, som skulle tillkom
Bihang

till riksdagens protokoll 1982. 1 sami. 8 käft. (Nr 3.) 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

mit den andre. Yad nu sagts galle ock örn den, som äger företräda annan men

överskridit sin behörighet.

12 §.

Utställare svare för checkens betalning. Har han gjort förbehåll om att

vara fri från dylik ansvarighet, vare det förbehåll utan verkan.

13 §.

Har check, som utgivits i ofullständigt skick, blivit utfylld på ett sätt, som

strider mot träffad överenskommelse, må denna omständighet ej åberopas emot

checkinnehavaren, med mindre han vid checkens förvärvande var i ond tro eller

förfor med grov vårdslöshet.

2 kap.

Om överlåtelse av check (indossament).

14 §.

Check, som är ställd till viss man, med eller utan uttryckligt angivande av

att den gäller »till order», må medelst påskrift överlåtas till annan (indossatarie).

Check, som är ställd till viss man med tillägg av orden »icke till order»

eller motsvarande uttryck, må ej överlåtas i annan form eller med annan verkan

än som i allmänhet gäller i fråga om överlåtelse av fordran.

Check må överlåtas även till utställaren eller till tidigare överlåtare eller

till någon, som å checken tecknat borgen. Sådan innehavare åge ånyo överlåta

checken.

15 §.

överlåtelse skall vara ovillkorlig. Villkor, varav dess giltighet gjorts beroende,

vare utan verkan.

överlåtelse, som avser en del av checksumman, vare ogill.

Överlåtelse, som tecknas av trassatbanken, vare jämväl ogill.

Överlåtelse till innehavaren gälle såsom överlåtelse in blanco.

Överlåtelse till trassatbanken gälle blott såsom kvitto, utan så är att banken

har flera kontor och överlåtelsen skett till annat kontor än det, å vilket

checken dragits.

16 §.

Överlåtelse skall tecknas å själva checken eller å ett därvid häftat blad

(allonge). Den skall undertecknas av överlåtaren.

Överlåtelse vare giltig, även örn däri ej är nämnt, till vem checken överlåtes,

eller överlåtaren allenast tecknat sitt namn (indossament in blanco). I sistnämnda

fall skall överlåtelsen, för att gälla, vara tecknad å checkens baksida

eller på vidhäftat blad.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

115

17 §.

Genom överlåtelse varda alla av checken härflytande rättigheter överflyttade.

Om överlåtelse tecknats in blanco, åge checkinnehavaren:

1) ifylla den med sitt eller annans namn;

2) teckna ny överlåtelse, in blanco eller till annan person; eller

3) överlåta checken till annan person utan att ifylla överlåtelsen eller teckna

ny överlåtelse.

18 §.

Den, som å check tecknat överlåtelse, vare, såvitt han ej gjort särskilt förbehåll,

ansvarig för checkens betalning.

Han åge förbjuda, att checken ånyo överlåtes; gör han det, vare fri från

ansvarigheten emot dem, till vilka överlåtelse därefter sker.

19 §.

Har någon i händer en check, som enligt 14 § första stycket gäller till order,

skall han anses som rätt innehavare av checken, så framt han styrker sin rätt

till denna genom en oavbruten följd av överlåtelser, även om den sista är in

blanco. Utstrukna överlåtelser varde härvid betraktade såsom ej förefintliga.

Följer å en överlåtelse in blanco annan överlåtelse, skall den, som undertecknat

den senare, anses hava förvärvat checken genom överlåtelsen in blanco.

20 §.

Har överlåtelse tecknats å check, som lyder på betalning till innehavaren,

svare den, som tecknat överlåtelsen, enligt vad nedan stadgas angående återgångstalan,

men checken gälle, oavsett överlåtelsen, såsom betalbar till innehavaren.

21 §.

Har check för någon förkommit, på vad sätt det vara må; är checken ställd

till innehavaren eller styrker den, som fått checken i händer, sin rätt på sätt

i 19 § sägs, vare han ej pliktig att lämna checken ifrån sig, med mindre

han vid dess förvärvande var i ond tro eller förfor med grov vårdslöshet.

22 §.

Den, mot vilken talan på grund av check göres gällande, äge ej mot innehavaren

framställa invändningar, som grundas på den förres särskilda förhållande

till utställaren eller till föregående checkinnehavare, med mindre innehavaren

vid checkens förvärvande uppsåtligen handlat till gäldenärens förfång.

23 §.

Innehåller överlåtelse orden »valuta till indrivning», »till inkasso» eller

annat uttryck, som angiver, att överlåtelsen endast innefattar ett uppdrag (prokuraindossament),

äge innehavaren av checken att göra gällande alla av denna

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

härflytande rättigheter men icke att överlåta den annorledes än medelst ny prokuraöverlå

telse.

Checkgäldenär äge, i fall som nu sagts, ej mot checkinnehavaren framställa

andra invändningar än dem han kunnat göra gällande mot överlåtaren.

Uppdrag, som innefattas i prokuraöverlåtelse, vare ej förfallet, örn överlåtaren

dör eller förlorar förmågan att med laga verkan företaga rättshandling.

24 §.

överlåtelse, som tecknas efter det protest eller därmed likställt bestyrkande

ägt rum eller efter utgången av den för checkens uppvisande till betalning bestämda

tid, äge ej annan verkan än som i allmänhet följer av fordrans överlåtande.

Finnes å checken överlåtelse, som ej är dagtecknad, skall den, såframt ej

annat styrkes, anses hava tillkommit, innan protest eller därmed likställt bestyrkande

ägt rum eller tiden för checkens uppvisande gått till ända.

3 kap.

Om bekräftande av check.

25 §.

Har trassatbank försett check med undertecknad påskrift, som giver anledning

till antagande, att checken kommer att av banken betalas (»bekräftas»,

»certifieras», »noteras», »viseras» eller dylikt), eller har banken anbragt sin

blotta firmateckning å checkens framsida, och varder checken uppvisad till

betalning inom tid, som är stadgad i 29 §, vare banken pliktig att infria

checken.

Tecknas av trassatbanken påskrift, som innefattar förpliktelse att även efter

utgången av den i 29 § stadgade tid infria checken, vare verkan av påskriften

dock ej annan än i första stycket sägs.

Infrias ej checken, äge innehavaren, jämväl där han är utställare, att på

grund av checken omedelbart av trassatbanken kräva att utbekomma allt, som

skall gäldas jämlikt 45 och 46 §§.

4 kap.

Om checkborgen Caval).

26 §.

För betalning av checksumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst

checkborgen (aval). Sådan borgen må lämnas såväl av checkgäldenär som av

tredje man, dock icke av trassatbanken.

Checkborgen skall tecknas å checken eller ett därvid häftat blad. Sådan borgen

uttryckes genom orden »såsom aval» eller annat motsvarande uttryck;

den skall undertecknas av borgesmannen. Checkborgen må även lämnas medelst

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

117

borgesmannens blotta namnteckning å checkens framsida, dock icke av utställaren.

Oheckborgen skall utvisa, för vem den ingåtts. I brist på uppgift härom

skall den anses ingången för utställaren.

27 §.

Den, som tecknat checkborgen, svare lika med den, för vilken borgen ingåtts.

Hans utfästelse gälle, ändå att den förbindelse, för vilken han gått i borgen,

är ogiltig, dock ej där ogiltigheten härrör av brist i formen.

Har checkborgesman infriat check, inträde han i den rätt checken medför

mot den, för vilken borgen ingåtts, ävensom mot dem, som på grund av checken

äro ansvariga i förhållande till denne.

5 kap.

Om uppvisande och betalning av check.

28 §.

Check vare betalbar vid uppvisandet. Varje häremot stridande bestämmelse

är ogill.

Check, som uppvisas till betalning före den dag, då den angives vara utställd,

vare betalbar å uppvisningsdagen.

29 §.

Check skall uppvisas till betalning inom tjugu dagar eller, örn checken är utställd

i något utom Europa beläget land, som ej gränsar till Medelhavet, inom

sjuttio dagar.

Tid, som i första stycket sägs, skall räknas från den dag, som i checken är

angiven såsom utställningsdag.

30 §.

Har check dragits mellan två orter med olika tidräkning, skall vid uppvisningstidens

bestämmande checken anses utställd den dag, som enligt betalningsortens

tidräkning motsvarar utställningsdagen.

31 §.

Inlämnas check å avrakningskontor (clearing house), gälle det såsom uppvisande

till betalning.

32 §.

Har utställaren meddelat trassatbanken, att han återkallar checken, är banken

icke, med mindre annat följer av 25 §, berättigad att erlägga betalning.

Trassatbanken äge även efter uppvisningstidens utgång infria checken, så

länge den ej blivit återkallad.

Örn straff för den, som före uppvisningstidens utgång utan skälig anledning

till checkinnehavarens förfång återkallar check eller förfogar över täckningen,

stadgas i strafflagen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

33 §.

Dör utställare av check, eller förlorar han förmågan att med laga verkan företaga

rättshandling, inverkar detta ej å checkens giltighet.

34 §. ,

Då check infrias, varde, där trassathanken det äskar, checken utlämnad till

banken med därå av innehavaren tecknat kvitto.

Checkinnehavare må ej vägra att mottaga betalning, som täcker allenast en

del av checksumman.

Sker sådan betalning, skall, örn trassathanken det begär, anteckning därom

göras å checken och särskilt kvitto lämnas.

35 §.

Vid infriande av check, som enligt 14 § första stycket gäller till order, vare

trassathanken pliktig att förvissa sig örn att överlåtelserna utgöra en behörigen

sammanhängande följd, men ej att pröva äktheten av överlåtarnas underskrifter.

36 §.

Ar check ställd att betalas i myntslag, som icke är gångbart å betalningsorten,

må, intill uppvisningstidens utgång, betalning i stället erläggas i landets

mynt efter värdet å betalningsdagen. Erlägges ej betalning vid checkens

uppvisande, äge innehavaren kräva, att den erlägges i landets mynt, så ock bestämma,

huruvida värdet därvid skall beräknas efter uppvisningsdagens eller

betalningsdagens kurs.

Vid beräkning av främmande myntslags värde skola de å betalningsorten gällande

handelsbruk iakttagas, med mindre utställaren föreskrivit, att checksumman

skall beräknas efter en i checken angiven kurs.

Förestående regler äge ej tillämpning, där utställaren föreskrivit betalning i

visst främmande myntslag (förbehåll örn effektiv betalning i främmande mynt).

Är checksumman angiven i myntslag, som har enahanda benämning men olika

värde i det land, där checken utställts, och det, där den skall betalas, skall

det å betalningsorten gällande myntslag antagas vara avsett.

6 kap.

Om korsad check.

37 §.

Utställare eller innehavare av check må korsa densamma med den verkan,

som nedan i 38 § sägs.

Korsning verkställes genom anbringande av två jämnlöpande streck å checkens

framsida.

Korsning kan vara allmän eller'' särskild. Korsningen är allmän, då den

består av allenast de två strecken, eller då mellan dessa ordet »bank» eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S. 1J-9

motsvarande uttryck anbragts; den är särskild, då namnet å en bank utsatts

mellan strecken. _ . m

Allmän korsning må ändras till särskild korsning men särskild korsning

icke till allmän.

Utstrykes korsningen eller namnet å banken, vare det ogillt.

88 §.

Check med allmän korsning må trassatbanken betala allenast till bank eller

till kund hos trassatbanken.

Check med särskild korsning må trassatbanken betala allenast till den namngivna

banken eller, örn denna är trassatbanken själv, till en av sina kunder.

Den namngivna banken må dock inkassera checken genom en annan bank.

Bank må endast av kund eller av annan bank förvärva korsad check och må

ej för andra än de nu nämnda inkassera sadan check.

Check med flera särskilda korsningar må ej av trassatbanken infrias, med

mindre fråga är örn två dylika korsningar och den ena avser inkassering genom

avräkningskontor.

Bank, som åsidosätter vad i denna paragraf är stadgat, svare för skadan,

dock icke utöver checksumman.

39 §.

Där check, som är utställd utom riket, är tvärs över framsidan försedd med

påteckningen »blott till avräkning» eller motsvarande uttryck, skall vad örn

korsad check är stadgat äga tillämpning.

7 kap.

Om återgångstalan (regress) för bristande betalning.

40 §.

Varder check, som i rätt tid uppvisats, ej infriad, åge innehavaren väcka

återgångskrav mot överlåtare, utställaren och andra checkgäldenärer, sedan

betalningens uteblivande styrkts:

1) genom en av offentlig myndighet upprättad handling (protest);

2) genom en av trassatbanken å checken tecknad, daterad förklaring, vari

dagen för uppvisandet angives; eller

3) genom en av ett avräkningskontor avgiven, daterad förklaring, som utvisar,

att checken dit inlämnats i rätt tid men icke infriats.

41 §.

Protest eller därmed likställt bestyrkande skall verkställas före uppvisningstidens

utgång.

Olli uppvisandet ägt runi å uppvisningstidens sista dag, ma protest eller därmed

likställt bestyrkande äga rum påföljande söckendag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

42 §.

Har betalning uteblivit, åligger det checkinnehavaren att härom giva den,

som senast tecknat överlåtelse a checken, så ock utställaren, underrättelse senast

fjärde söckendagen från det protest eller därmed likställt bestyrkande

ägde rum eller, där förbehåll gjorts örn återgång utan kostnad, från uppvisningsdagen.

Varje överlåtare, som mottagit sådan underrättelse, skall sist

andra söckendagen därefter örn förhållandet lämna meddelande till den, som

näst före honom tecknat överlåtelse a checken, med uppgift å namn och adresser

å dem, som lämnat föregående underrättelser, och så vidare, till dess meddelandet

natt utställaren. Tiden av tva söckendagar räknas från mottagandet

av den föregående underrättelsen.

Då, på sätt i nästföregående stycke stadgas, underrättelse givits checkgäldenär,

skall inom samma tid enahanda underrättelse meddelas den, som må

hava för honom ingått checkborgen.

I händelse överlåtare icke utsatt sin adress eller denna är oläslig, skall skyldigheten

att lämna underrättelse anses fullgjord, örn den lämnas den överlåtare,

som närmast föregår honom.

Den, som är pliktig att meddela underrättelse, varom nu sagts, äge lämna den

pa vad sätt som helst, jämväl medelst blotta översändandet av checken.

Det aligger honom att styrka, att underrättelsen lämnats inom den föreskrivna

tiden. Denna skall anses iakttagen, örn före dess utgång brev innehållande

underrättelsen avlämnats till posten.

Försummelse att giva underrättelse inom ovan nämnd tid medföre ej förlust

av atergangskrav, men väl ansvarighet för den skada, som kan hava förorsakats

av försummelsen. Ej må dock i ty fall skadestånd sättas högre än till checksumman.

43 §.

Utställare, överlåtare eller checkborgesman äge, genom att å checken insätta

orden »retur utan kostnad», »utan protest» eller annat motsvarande uttryck

och förse påteckningen med sin underskrift, fritaga checkinnehavaren från

skyldigheten att för bevarande av sin rätt till återgångstalan upptaga protest

eller ombesörja därmed likställt bestyrkande.

_ Sådant förbehåll fritage icke innehavaren från skyldighet vare sig att uppvisa

checken inom föreskriven tid eller att giva underrättelse såsom i 42 § sägs.

Den, som mot checkinnehavaren påstår, att föreskriven tid icke iakttagits, har

att därom föra bevis.

Har förbehåll, som nu sagts, gjorts av utställaren, äge det verkan i avseende

å alla checkgäldenärema; är förbehållet gjort av överlåtare eller av checkborgesman,

äge det ej verkan i fråga örn annan än denne. Har, oaktat förbehåll

fran utställarens sida, innehavaren latit verkställa protest eller därmed

likställt bestyrkande, stande han själv kostnaden. Är förbehåll gjort av överlåtare

eller checkborgesman, må, där protest eller därmed likställt bestyrkande

ändock ägt rum, talan örn återgäldande av kostnaden härför göras gällande mot

varje checkgäldenär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

121

44 §.

Checkgäldenärer vare i förhållande till innehavaren ansvariga, en för alla

och alla för en.

Checkinnehavaren åge anställa talan mot vilken som helst av dem, antingen

mot envar för sig eller mot flera gemensamt, utan att vara bunden vid

den ordning, i vilken deras förpliktelser ingåtts.

Samma rätt tillkomme varje checkgäldenär, som infriat checken.

Har talan anhängiggjorts mot en av checkgäldenärema, utgöre den omständighet

ej hinder för talans anställande mot annan checkgäldenär, ända att han

i ordningen följer efter den, mot vilken talan först gjordes gällande.

45 §.

Checkinnehavare åge rätt att av den, mot vilken han väcker återgångskrav,

bekomma:

1) den ej erlagda checksumman;

2) ränta efter sex för hundra örn året från uppvisningsdagen; samt

3) ersättning för kostnader för protest eller därmed likställt bestyrkande,

utgifter för underrättelser, som avses i 42 §, ävensom andra kostnader.

46 §.

Den, som inlöst check, åge rätt att av dem, som i förhållande till honom

svara för checken, bekomma:

1) hela det belopp han själv betalt;

2) ränta å detta belopp efter sex för hundra om året från den dag han erlagt

betalningen; samt

3) ersättning för egna utgifter.

47 §.

Varje checkgäldenär, mot vilken återgångskrav är väckt eller kan göras

gällande, åge, mot gäldande av återgångsfordringen, rätt att utbekomma checken

jämte protesten eller det därmed likställda bestyrkandet och kvitterad

räkning.

Överlåtare, som inlöst checken, äge utstryka sin egen och efterföljande överlåtelser.

48 §.

Kan uppvisande av check eller ock protest eller därmed likställt bestyrkande

ej inom behörig tid äga rum på grund av lagbud, som utfärdats inom eller

utom riket, eller annat oöverstigligt hinder (force majeure), varde tiden för

sådan åtgärds företagande förlängd.

Innehavaren av checken vare pliktig att om sadant hinders förekomst utan

dröjsmål lämna underrättelse till den, som senast tecknat överlåtelse a checken,

samt att örn denna underrättelse göra anteckning å checken eller därvid

häftat blad; och skall denna anteckning vara dagtecknad och av innehavaren

underskriven. I övrigt äge bestämmelserna i 42 § tillämpning.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Efter hindrets upphörande åligger innehavaren att ofördröjligen uppvisa

checken till betalning samt, om så erfordras, upptaga protest eller ombesörja

därmed likställt bestyrkande.

Fortfar hindret längre än femton dagar efter den dag, före eller efter uppvisningstidens

utgång, då innehavaren örn hindret underrättat den, som senast

tecknat överlåtelse å checken, må återgångskrav göras gällande utan att uppvisande

eller protest eller därmed likställt bestyrkande föregått.

Händelse, som berör allenast checkinnehavaren eller den, åt vilken han uppdragit

checkens uppvisande eller föranstaltande av protest eller därmed likställt

bestyrkande, skall ej anses såsom hinder, varom i denna paragraf sägs.

8 kap.

Om duplett av check.

49 §.

Den, som vill draga check gällande till order eller till viss man och betalbar

utom riket, må utställa checken i flera lika lydande exemplar. Varje exemplar

skall innehålla nummerbeteckning i själva texten; äro exemplaren ej sålunda

betecknade, gälle vart och ett såsom självständig check.

50 §.

Infriande av ett checkexemplar medföre frihet från vidare betalningsskyldighet

för checken, ändå att förbehåll ej träffats att genom sådant infriande

övriga exemplar bliva kraftlösa; dock svere trassatbanken efter ty i 25 § sägs

för varje exemplar, som är försett med bankens bekräftelse och icke till banken

återställts.

överlåtare, som till olika personer överlåtit exemplar av checken, så ock

annan, som senare överlåtit checkexemplar, svare för varje utelöpande exemplar,

som är försett med hans namnteckning.

9 kap.

Om ändringar i check.

51 §.

Har check undergått ändring i texten, svare de, som efter ändringen tecknat

sitt namn å checken, jämlikt den ändrade texten. De, som förut tecknat

sitt namn å checken, vare ansvariga jämlikt den ursprungliga texten.

10 kap.

Örn checks preskription.

52 §.

Fordran, som tillkommer checkinnehavare mot överlåtare, utställaren och

övriga checkgäldenärer, vare preskriberad sex månader från utgången av uppvisningstiden.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

123

Har checkgäldenär inlöst checken, preskriberas hans fordran mot övriga

checkgäldenärer sex månader från den dag, da han själv inlöste checken eller

mot honom vidtogs åtgärd, som i 53 § sägs.

53 §.

Checkpreskription avbrytes genom:

delgivning av stämning till svensk domstol;

checkfordringens åberopande för kvittning vid sådan domstol;

fordringens bevakning i gäldenärens här i riket anhängiga konkurs, eller

dess anmälande under här i riket pågående ackordsförhandling utan konkurs.

Genom checkfordrans anhängiggörande vid domstol i främmande stat avbrytes

preskription, där gäldenären har hemvist i den staten eller, utan invändning

mot domstolens behörighet, inställer sig i malet eller personligen

erhållit del av stämningen. Lika med checkfordrans anhängiggörande vid utländsk

domstol anses underrättelse, som i rättegång vid sådan domstol

enligt där gällande lag gives örn rättegången (litis denuntiatio). Har

i främmande stat fordringen bevakats i checkgäldenärs konkurs eller

anmälts under ackordsförhandling utan konkurs, vare preskription därigenom

avbruten, där checkgäldenären vid konkursens eller ackordsförhandlingens

början hade hemvist i den främmande staten. Checkfordrans åberopande

för kvittning vid utländsk domstol medföre ock avbrott i preskription.

Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd

för preskriptionens avbrytande vidtagits, men avbrottet gälle till fördel

för alla checkgäldenärer, vilka föregå den, som vidtagit åtgärden.

Har preskription avbrutits, men varder det mål eller ärende, vari checkkravet

gjorts gällande, ej fört till slut, skall ny preskriptionstid begynna att löpa

från den dag, då målet eller ärendet sist av rätten handlades.

Möter för vidtagande av åtgärd för preskriptionens avbrytande hindersson!

i 48 § sägs, vare checkrätten bevarad, därest åtgärden företages inom en månad

efter hindrets upphörande.

11 kap.

Allmänna bestämmelser.

54 §.

Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som äger driva bankrörelse,

jämväl bolag eller annan inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande

må tillhandagå med hållande av checkräkning.

55 §.

Checks uppvisande till betalning samt upptagande av protest må äga rum

allenast å söckendag.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Då den sista dagen av stadgad tid för vidtagande av åtgärd beträffande

check, särskilt dennas uppvisande till betalning eller verkställande av protest

eller därmed likställt bestyrkande, är söndag eller annan allmän helgdag, varde

tiden utsträckt att omfatta jämväl påföljande söckendag. Vid tids beräknande

skola mellanliggande helgdagar medräknas.

56 §.

Vid beräkning av tid, inom vilken enligt denna lag åtgärd skall vidtagas,

varde den dag, fran vilken tiden skall löpa, ej medräknad.

Uppskovsdagar äge enligt denna lag ej rum.

57 §.

Är checkfordran preskriberad, eller bar checkrätten gått förlorad genom försummelse

att företaga någon för dess bevarande föreskriven handling, stånde

dock checkinnehavaren öppet att, såsom i vanligt skuldfordringsmål, hos checkgäldenär

utsöka vad denne till fordringsägarens skada skulle vinna, där fordringen

förfölle; och skall, i saknad av utredning örn annat förhållande, utställaren

anses till fordringsägarens skada göra vinst, motsvarande checksumman,

där fordringen förfaller.

12 kap.

Om förhållandet till främmande lag.

58 §.

Svensk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde, ändå att

han ej här i riket hade hemvist eller att förbindelsen är ingången utom riket,

bedömd efter svensk lag.

Utländsk medborgares behörighet att ingå checkförbindelse varde bedömd

efter lagen i den stat han tillhör. Innehåller nämnda lag, att en annan stats

lag skall tillämpas, lände det till efterrättelse.

Är enligt lag, som salunda skall gälla, utländsk medborgare obehörig att

ingå checkförbindelse, vare han ändock här i riket för dylik förbindelse ansvarig,

där han atagit sig den inom en stat, enligt vars lag han var därtill

behörig.

59 §.

Fragan a vem check ma dragas varde bedömd enligt lagen i den stat, där

checken skall ^betalas; dock vare check, som utställts i annan stat, ej i något

fall ogiltig pa den grund att den dragits a någon, som enligt nämnda lag ej

kan vara trassat.

Är enligt vad i första stycket sägs handling ogiltig såsom check, inverkar

detta ej på giltigheten av förbindelse, som å handlingen tecknas i stat, enligt

vars lagstiftning den, å vilken checken dragits, skulle kunnat vara trassat.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr S.

125

60 §.

I fråga om checkförbindelses form skall lagen i den stat, där förbindelsen

undertecknats, lända till efterrättelse; dock vare i varje händelse tillfyllest,

att lagen å betalningsorten blivit iakttagen.

Där, på grund av vad nu är sagt, checkförbindelse saknar giltighet, men den

skulle varit gällande, om den tillkommit i viss annan stat, där förbindelse senare

åtecknats checken, må den tidigare förbindelsens ogiltighet ej medföra,

att även den senare anses ogiltig.

61 §.

Rättsverkningarna av checkförbindelse skola, där ej här nedan annorledes

stadgas, bedömas enligt lagen i den stat, där förbindelsen undertecknades.

62 §:

Tid för framställande av återgångskrav skall i fråga örn samtliga checkgäldenärer

beräknas enligt lagen i den stat, där checken utställdes.

63 §.

Enligt lagen i den stat, där check är betalbar, skall bedömas:

1) örn checken måste vara betalbar vid uppvisandet eller örn den må utställas

att betalas viss tid efter uppvisandet samt verkan därav, att checken

daterats för senare dag än den verkliga dagen för utställandet;

2) uppvisningstiden;

3) örn checken må godkännas, bekräftas eller viseras samt verkan av påskrift

härom;

4) örn innehavaren må fordra betalning, som täcker allenast en del av

checksumman, och örn han är pliktig att mottaga sådan betalning;

5) örn checken må korsas eller förses med påteckningen »blott till avräkning»

eller motsvarande uttryck samt örn verkan av sådan åtgärd;

6) örn innehavaren äger särskild rätt till täckningen och beskaffenheten av

sådan rätt;

7) om utställaren må återkalla checken eller eljest vidtaga åtgärd till förhindrande

av dess betalning;

8) vilka åtgärder må vidtagas, när checken obehörigen frånhänts innehavaren

eller förkommit; samt

9) om protest eller därmed likställt bestyrkande erfordras för bevarande

av rätt till återgångstalan mot överlåtare, utställaren eller annan check gäl - denär.

64 §.

Beträffande tiden och sättet för verkställande av protest eller därmed likställt

bestyrkande, så ook beträffande sättet för verkställande av andra åtgärder,

som äro av nöden för utövande eller bevarande av rätt på grund av check,

galle lagen i den stat, där protest eller annan åtgärd, varom fråga är, skall

verkställas.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Majlis proposition nr S.

65 ■§.

Skall, efter ty här förut är sagt, i visst mål främmande lag lända till efterrättelse,

och är ej innehållet i den främmande lagen för rätten känt, åge rätten

förelägga part att i sådant hänseende förebringa utredning.

13 kap.

Om protest och om rättegång i checkmål.

66 §.

Protest skall upptagas i stad av där anställd notarius publicus eller magistratsperson,

och å landet av landsfiskalen i orten eller av notarius publicus eller

magistratsperson från närmaste stad eller av särskild förrättningsman, som

må hava av Konungens befallningshqvande förordnats. I stad, där magistrat

ej finnes, skall särskild förrättningsman vara av Konungens befallningshavande

förordnad; och må i sådan stad protest upptagas jämväl av landsfiskalen

i orten.

67 §.

Protest skall, där ej annat överenskommits, upptagas å tid, då banken

plägar hållas öppen för allmänheten, eller, å dag då banken ej hålles öppen,

mellan klockan 9 förmiddagen och 7 eftermiddagen. Är ej någon, som äger att

företräda banken, att träffa, må protesten upptagas vid bankens lokal. Beträffande

protest av utländsk check, som dragits å annan än bank, gälle vad

örn växel är stadgat.

I fråga örn checks uppvisande till betalning skall vad nu är sagt örn protest

äga tillämpning.

68 §.

Vid protest skall checken medföras av förrättningsmannen eller någon, som

honom åtföljer; och skall anteckning örn protesten av förrättningsmannen göras

å checken.

69 §.

över protest skall föras protokoll. I detta skall införas: checken med allt

vad därå finnes tecknat; den sökandes påstående; det svar, som gives av den,

som protesten gäller, eller anmärkning att svar ej kunnat erhållas eller att

han ej kunnat träffas; uppgift på platsen varest och tiden när protesten sker;

samt underskrift av förrättningsmannen.

70 §.

Förrättningsman, som vid upptagande av protest medför checken, skall anses

bemyndigad att uppbära betalning, med mindre checkinnehavaren meddelat

banken, att sådant ej är åsyftat.

71 §.

Checkmål instämmes till domstol, där den, som skall stämmas, har att svara

i mål, som angå gäld i allmänhet; dock att, där häradsrätt sålunda är behörig

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S. 127

domstol, käranden äger att i stället instämma malet till närmaste rådstufvurätt.

72 §.

Stämning i checkmål skall, där sökanden det äskar, meddelas till samma

dag den sökes, örn rätten då sitter och svaranden är så till hands, att han kan

infinna sig före rättegångstimmens slut.

73 §.

Dom i checkmål må, utan hinder av att den ej äger laga kraft, verkställas

genom utmätning och det utmätta godsets försäljning. Ej må verkställigheten

uppehållas därav, att den tappande bjuder säkerhet för vad dömt är.

Den som vunnit må dock ej, innan domen äger laga kraft, lyfta vad honom

tilldömt blivit, med mindre han ställer pant eller borgen för återbäring, örn

domen ändras.

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.

Med avseende å checkar, som därefter utgivas, skall från den dag checklagen

den 24 mars 1898 upphöra att gälla. I fråga örn checkar, som därförut utgivits,

skall gälla vad i sistnämnda lag varit stadgat; dock skola de i den nya lagen

givna bestämmelserna örn protest och därmed likställt bestyrkande äga tilllämpning

även å sådana checkar, och varde de i äldre lag meddelade, a checkmål

tillämpade föreskrifter örn rättegång tillämpliga allenast i mål, som anhängiggjorts

före den nya lagens ikraftträdande.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 13 § strafflagen skall hava följande ändrade

lydelse:

13 §.

Fordrar man betalning för gäld, den man vet gulden vara, eller nekar man

emot bättre vetande sin hand och förskrivning eller till pantsatt, lant, legt eller

inlagt gods, eller vad eljest det är, som hörer annan till och man i besittning

haver; eller återfordrar man det gods, som blivit till annan utlegt eller förtrott

eller lämnat såsom pant eller lån, ändå att man det veterligen återbekomma;

eller täger man svikligen åter det gods, man i pant till annan lämnat eller denne

eljest under panträtt innehaver; straffes med böter eller fängelse.

Lag samma vare, där man säljer eller annorledes emot vedergällning föryttrar

ont för gott, mängt för omängt eller det, varuti man vet fel vara, utan att

sådant uppenbara; eller säljer, städjer eller leger tvem ett.

Har någon, med uppsåt eller av vårdslöshet, till annans förfång antingen

utställt check utan täckning, varom stadgas i checklagen, eller ock, före utgången

av den tid, inom vilken av honom utställd check skall uppvisas till betalning,

utan skälig anledning återkallat checken eller förfogat över täckningen,

straffes efter ty här förut i denna paragraf är sagt, där ej brottet är straffbart

enligt 1 §.

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

129

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 juni 1905 (nr 38 s. 17)

om särskild sammansättning av vissa rådstnvnrätter vid behandling av

handelsmål.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 20 juni 1905 örn särskild sammansättning

av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål skall i nedan

angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Vid — — •—- män.

Med handelsmål förstås i denna lag tvist örn anspråk, som grundar sig på

köp av lös egendom eller på avtal örn inköp eller försäljning i kommission av

sådan egendom, dock endast där fråga är örn avtal mellan köpmän i och för

deras rörelse. Mål, som skall handläggas i den för växelmål eller checkmål

eller för tvister i konkurs stadgade ordning, vare ej hänfört till handelsmål.

Såsom--- -— handelsböcker.

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami. 3 haft

(Nr 3.)

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 7 maj 1918 (nr 294) om särskilda

tingsSammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden.

Härigenom förordnas, att 1 § första stycket punkt 2 lagen den 7 maj 1918

örn särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden

skall erhålla följande ändrade lydelse:

2. växel- och checkmål;

Denna lag skall lända till efterrättelse från den dag Konungen bestämmer.

I

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

131

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 oktober 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler ett av särskilda

sakkunniga utarbetat betänkande, innehållande, bland annat, av motiv åtföljda

förslag till checklag och till lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen,

samt hemställer, att lagrådets yttrande över nämnda lagförslag måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Olof Söderström.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 27 oktober

1931.

Närvarande:

justitieråden Christiansson,

Edelstam,

Stenbeck,

regeringsrådet Afzelius.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

fallet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 9 oktober

1931, hade Kungl. Maj :t förordna!, att lagrådets yttrande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till

checklag och lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsrådet Fredrik Julius Christian Sterzel.

Förslagen föranledde följande yttranden.

Lagrådet:

Det förslag till växellag, som lagrådet uti ett den 19 juni 1931 avgivet yttrande

funnit böra antagas att träda i stället för nu gällande växellag, har upprättats

med föranledande av en internationell konvention örn gemensam växellag

och i överensstämmelse med ett därvid fogat förslag till sådan lag. I enahanda

ordning har det föreliggande förslaget till ny checklag tillkommit. Det

är avfattat i enlighet med ett under internationellt samarbete uppgjort förslag

till checklag, som avses skola bliva gällande i de länder, vilka äro villiga att

ansluta sig till en internationell konvention i ämnet.

De skäl, lagrådet tidigare funnit tala för att genom antagande av växellagsförslaget

för Sveriges del söka vinna likformighet å detta rättsområde, synas

lagrådet kunna åberopas jämväl till förmån för antagande av en checklag, som

till sitt innehåll skulle komma att överensstämma med ett flertal andra länders,

med vilka vårt land står i livliga kommersiella förbindelser. Skulle den

avsedda internationella anslutningen till checklagsförslaget utebliva, torde i

allt fall goda utsikter föreligga för förslagets antagande i övriga nordiska länder;

och då vår nuvarande för de skandinaviska länderna gemensamma checklagstiftning

är byggd på den för dessa länder gemensamma växellagstiftningen,

är det naturligen av hänsyn till önskvärdheten av rättslikhet, mellan de

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

133

nordiska länderna av vikt, att samtidigt som växellagsförslaget ett — såsom

det förevarande — på samma grunder byggt checklagsförslag blir föremål för

behandling.

Även örn främst dessa grunder tala för antagandet av förevarande checklagsförslag,

måste det medgivas, att detta erbjuder väsentliga fördelar framför den

nu gällande checklagen, byggd — såsom den senare i formen är till stor

del på hänvisningar till gällande växellag. Det nu framlagda förslaget innefattar

ett fullständigt utarbetat, självständigt förslag till checklag. Härigenom

torde olikheten mellan växeln såsom ett kreditmedel och checken såsom

allenast ett betalningsmedel komma att bättre beaktas, en olikhet som stundom •

torde hos oss hava blivit i viss mån förbisedd, med de ogynnsamma verkningar

som därav följt i avseende å checkens användning i det praktiska livet. Genom

de föreslagna stadgandena att check får dragas allenast på bank och att täckning

för dess belopp måste förefinnas i form av disponibelt tillgodohavande

hos banken, det senare vid äventyr av straffansvar, har berörda principiella

åtskillnad erhållit ett betydelsefullt uttryck.

Vad lagrådet i vissa punkter har att erinra berör allenast sådana ämnen, i

vilka utrymme finnes för de särskilda staterna att fritt taga ståndpunkt, och

är i allt fall ej av beskaffenhet att inverka på det huvudsakliga bedömande!

av de remitterade förslagen.

Förslaget till checklag.

8 §.

Lagrådet:

Då en check lyder på betalning hos annan bank än trassatbanken (''domiciliera

d check) och således skall infrias av förstnämnda bank (domiciliatbanken),

är det uppenbart, att vad beträffande uppvisande av check till betalning och

betalning av check i förslaget till checklag stadgas örn trassatbank skall gälla

i avseende å domiciliatbanken. Det är vidare tydligt, att återkallelse av en

domicilierad check icke kan tillerkännas verkan utan att återkallelsen meddelats

domiciliatbanken. I 32 § har därför föreslagits den bestämmelsen, att om

utställaren meddelat »banken» att han återkallar checken, banken icke är berättigad

att erlägga betalning. Med »banken» avses trassatbanken eller i fråga

örn domicilierad check domiciliatbanken. I stadgandena örn uppvisande av

check och örn betalning av check talas örn »trassatbanken», ehuru i fråga om

domicilierad check stadgandena måste avse domiciliatbanken. Ett påpekande

härav har skett i motiven till 40 §. Vid avfattningen av 32 § första stycket

har man ej såsom eljest varit bunden av hänsyn till uttryckssättet i den gemensamma

texten. Det synes emellertid mindre .följdriktigt och måhända ägnat

att föranleda missförstånd att sålunda i lagtexten använda dels ordet banken

dels ordet trassatbanken i fall, då stadgandet måste beträffande domicilierade

checkar tillämpas ej å trassatbanken utan å domiciliatbanken. Och det kan

ifrågasättas, huruvida ej lagtexten skulle vinna i klarhet, örn jämväl i 32 §

användes ordet trassatbanken och till 8 § fogades ett andra stycke av innehåll,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

att vad i checklagen är stadgat om trassatbank skall i fall, som avses i första

stycket, i tillämpliga delar gälla i avseende å den bank, hos vilken betalningen

skall ske. Att upptaga en sådan till sin innebörd från den gemensamma lagtexten

ej avvikande tolkningsregel synes icke böra möta hinder av hänsyn till

nämnda text.

32 §.

Lagrådet:

Här erinras örn vad som anföres dels vid 8 § rörande det i förevarande para''

graf använda ordet »banken» dels ock vid förslaget till lag örn ändrad lydelse

av 22 kap. 13 § strafflagen beträffande det jämväl här förekommande uttrycket

»utan giltigt skäl».

33 §.

Lagrådet:

Enligt förevarande paragraf medför den omständigheten, att efter utställandet

av en check utställaren förlorar förmågan att med laga verkan företaga

rättshandling, exempelvis på grund av omyndighetsförklaring, icke någon inverkan

å checkens giltighet. Det är ej avsett, att av detta stadgande någon

slutsats skall dragas rörande verkan därav, att utställaren efter checkens utställande

försättes i konkurs. Denna fråga har i checklagen lämnats olöst.

Härav synes bliva följden, att det i checken meddelade betalningsuppdraget

måste anses vara förfallet från och med det beslutet örn egendomsavträde meddelades.

En därefter skedd utbetalning kan trassatbanken ej åberopa gentemot

utställarens konkursbo vid redovisning för de på checkräkningen insatta medlen.

Banken äger allenast kräva återbäring av checkinnehavaren och har, i den

män återbäring ej sker, bevakningsrätt i utställarens konkurs. Då vid tiden

för konkursutbrott medel i allmänhet ej längre torde innestå å checkräkning

Samt dessutom bankerna i stor omfattning lära i god tid erhålla kännedom örn

räkningshavares betalningssvårigheter, synes någon större praktisk olägenhet

härav ej vara att befara för bankerna, och lagrådet har därför ej ansett sig

äga anledning påkalla upptagande av särskilda bestämmelser i ämnet.

54 §.

Lagrådet:

Check må enligt 3 § ej dragas på annan än bank. Och i förevarande paragraf

stadgas, att såsom bank anses i den föreslagna checklagen, förutom envar

som äger driva bankrörelse, jämväl bolag eller annan inrättning, som enligt

Konungens särskilda medgivande må tillhandagå med hållande av checkräkning.

Jämlikt lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse, 1 § andra stycket, förstås

med bankrörelse sådan verksamhet, i vilken ingår inlåning från allmänheten

på räkning, som av bank allmänneligen begagnas. Bankrörelse må här

i riket bedrivas dels av Sveriges riksbank, bankaktiebolag och solidariskt bankbolag,

dels ock av personer samt bolag eller andra inrättningar, som enligt särskilda

föreskrifter (jfr 1 § tredje stycket lagen örn bankrörelse) eller enligt de

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

135

i fråga om nu gällande stadganden i lagen om bankrörelse givna övergångsbestämmelser

(jfr 260 § lagen om bankrörelse och övergångsbestämmelserna

till lagen den 26 juni 1918 örn ändring i vissa delar av lagen örn bankrörelse)

äga inlåna medel från allmänheten på räkning, som av bank allmänneligen

begagnas. Vissa av dessa inrättningar äga bedriva bankrörelse allenast i begränsad

omfattning såsom inlåning på viss bankräkning, exempelvis motboksräkning.

Då emellertid i den rörelse dylik inrättning äger driva ingår inlåning

från allmänheten på sådan räkning, som av bank allmänneligen begagnas,

måste inrättningen nied hänsyn till ovanberörda stadgande i 1 § andra stycket

lagen örn bankrörelse anses äga driva bankrörelse och alitsa vara sådan bank,

som avses i förslaget till checklag. Skulle inrättningen öppna checkräkning,

ehuru dylik räkning ej må hållas av inrättningen enligt de för densamma givna

föreskrifter, bliva således därå dragna checkar gällande med checkrätt.

Checkinnehavarens rätt bero res ej under några förhållanden därav, att checkräkning

öppnats av bankinrättning i strid mot de för dess rörelse gällande

stadganden.

Vad angår bestämmelsen örn rätt för annan inrättning än bank att med Konungens

särskilda medgivande tillhandagå med hällande av checkräkning, torde

därmed avses främst befogenhet för Kungl. Maj :t att medgiva vissa föreningar

rätt att på sådant sätt tillhandagå sina medlemmar. Att medgivandet ej må

avse tillhandagående av allmänheten med hållande av checkräkning, följer av

lagen örn bankrörelse. Då det vidare torde kunna förväntas, att medgivande

av ifrågavarande slag ej lämnas i andra fall än da nöjaktig säkerhet finnes

för fullgörande av förbindelser betalbara vid anfordran, har lagrådet — som

i förevarande ärende ej har att taga ståndpunkt till frågan örn och under vilka

villkor i övrigt föreningar böra åtnjuta rätt att inlåna medel pa räkning

ej ansett sig äga skäl till erinran mot den föreslagna bestämmelsen.

74 §.

Lagrådet:

Då särskilda bestämmelser örn rättegången i checkmål och örn verkställigheten

av domar i sådana mål meddelats dels i 71—73 §§ av förslaget till checklag

dels ock i annan lag, exempelvis 1 § 2. lagen den 7 maj 1918 örn särskilda

tingssammanträden för handläggning av vissa mai och ärenden, synes någon

jämkning i förevarande stadgandes lydelse böra äga rum, därest detsamma ej

anses kunna utan olägenhet utgå. För sådant fall kan emellertid ifragasättas

ändring i 1 § andra stycket lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning

av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål.

Vidare erinras, att den i lagen om särskilda tingssammanträden upptagna

bestämmelsen avser allenast mål angående återgangsfordran på grund av check.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Regeringsrådet Afzelius:

Enligt gällande rätt kan sådant förfarande, varigenom någon medelst utställande

av check, för vilken saknas täckning, tillskyndar checkinnehavaren för
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

fång, icke straffrättsligt beivras i annan händelse än då handlingen kail anses

hemfalla under bestämmelserna örn bedrägeri i 22 kap. 1 § strafflagen. En mer

genomförd kriminalisering av dylikt missbruk har knappast varit förenlig med

1898 års checklag; denna icke blott saknar uttryckligt stadgande örn att utställande

av check skall motsvaras av täckning, utan den har ock, såsom framgår

av förarbetena, velat — väsentligen av praktiska hänsyn — endast med stor

varsamhet såsom obehörigt behandla ett åsidosättande av denna skyldighet. Då

numera i vårt land checken erhållit en långt vidsträcktare betydelse för det

ekonomiska livet än den hade vid lagens tillkomst och även en större allmänhet

blivit på ett helt annat sätt förtrogen med dess uppgift och handhavande

såsom betalningsmedel, är det naturligt, att en ny lagstiftning anses böra i detta

hänseende uppställa strängare krav. Det föreliggande förslaget, som är

grundat pa uppfattningen att påbudet örn täckning i själva verket utgör kärnpunkten

i en checklag, har icke stannat vid att i civilrättslig form lagfästa

denna huvudregel utan har jämväl till densamma anslutit särskilt stadgande örn

straff för dess överträdande även i andra fall än sådana, som äro att inordna

under det allmänna bedrägeribegreppet.

Det stadgande, vilket enligt förslaget skall infogas i 22 kap. 13 § strafflagen,

är, till skillnad från de i detta lagrum förut upptagna straffbestämmelserna,

riktat icke endast mot uppsåtligt brottslig handling utan även mot överträdelse,

som är att hänföra till vållande. I ena som i andra fallet förutsättes

för straffbarhet, att förfarandet länt annan till förfång. När denna förutsättning

skall betraktas såsom uppfylld, kan måhända vara i någon män tveksamt.

En verklig förlust för checkens innehavare kan i allmänhet icke sägas vara

konstaterad, förrän denne, efter det trassatbanken vägrat utbetala checksumman,

vänt sig med regresskrav mot utställaren och även hos honom gått miste

örn betalning. Att stadgandets tillämplighet skulle vara beroende härav lärer

emellertid icke böra antagas. Dess praktiska betydelse skulle därigenom i hög

grad förringas och det med straffbestämmelsen främst avsedda syftet att skapa

en garanti för checkens riktiga användning såsom betalningsmedel i väsentlig

mån förfelas. Den närmast liggande tolkningen synes i stället vara den,

att »förfång» anses vara förhanden, när den rättsföljd uteblir, vilken enligt

checklagen är förbunden med checkens utställande, eller att innehavaren äger

att vid checkens uppvisande hos trassatbanken utfå checksumman. Att uppsåt

till brottets begående icke bör antagas i och för sig inbegripa avsikt att tillskynda

checkinnehavaren en förmögenhetsförlust, lärer vara tydligt; i annat

fall skulle, fransett spörsmålet huruvida även vållande bör beläggas med straff,

den speciella checkförbrytelsen, vilken genom det föreslagna stadgandet erhåller

sin konstruktion, näppeligen i något väsentligt avseende kunna särskiljas

från det allmänna bedrägeribrottet.

Inlägges i »förfång» ej mer än nyss angivits, kan denna förutsättning knappast

förbindas med uppsåtet i annan bemärkelse än såsom vetskap örn saknaden

av täckning. Om för straffbarhet därjämte kräves, att förfång skall hava inträffat,

torde, praktiskt sett, ett sådant stadgande icke innebära fara för ett

obefogat ingripande emot personer, vilka vid sitt begagnande av checkar iakt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

137

tagit gränsen för vad som under särskilda omständigheter är att anse såsom

tillåtligt. Obestridligen kan även inom den nu avsedda gruppen tänkas ett

eller annat fall, då utställaren mera till följd av ogynnsamma tillfälligheter

än egentligen på grund av egen skuld kommit att överskrida nämnda gräns. Dylika

fall torde dock icke äga större betydelse än att, om åtal verkligen skulle

ifrågakomma, deras säregna karaktär kan behörigen beaktas vid straffmätningen.

Med hänsyn till denna straffbestämmelses väsentliga uppgift lärer en klar

och fast brottsbestämning vara av stor vikt, och en sådan synes kunna ernås

genom ett stadgande av innebörd, att den, som utställer check med vetskap örn att

täckning saknas, är, där checksumman icke blir utbetalad vid checkens uppvisande,

förfallen till ansvar. Ett sådant stadgande skulle erbjuda nära överensstämmelse

med motsvarande norska förslag.

Med den nu uttalade uppfattningen örn den uppsåtliga förbrytelsens räckvidd

blir tydligen området för vad som kan anses hänförligt till överträdelse

av vållande tämligen begränsat. Mest typiskt synes i detta hänseende det fall,

att någon på grund av bristfälliga anteckningar örn ställningen av sitt checkkonto

kommit att utställa en check, för vilken honom ovetande täckning saknas.

På enahanda sätt torde vara att bedöma, om någon utställt check ubain

täckning och därvid ansett sig — örn ock utan tillräckliga skäl kunna på

grund av särskilda omständigheter påräkna, att det oaktat banken skulle komma

att utbetala checksumman. Erån de synpunkter, som bliva avgörande i

fråga örn lämpligheten av att införa straffpåföljd av de checkrättsliga bestämmelsernas

åsidosättande, kunna dessa fall näppeligen vara av någon större betydelse.

Sannolikt komme påstående örn ansvar sällan att framställas i anledning

av sådan vårdslöshet, som här avses, och, där så bleve fallet, är det ingalunda

uteslutet, att en dylik talan komme att framstå såsom skäligen obillig.

Även med hänsyn till den reaktion, som ligger däri, att varje grad av vållande

medför skadeståndsskyldighet, torde det kunna ifrågasättas, huruvida det kan

vara nödigt att låta straffansvaret omfatta jämväl vållande. I betraktande av

de gränsfall, som måste antagas stundom förekomma, kan det dock icke anses

tillrådligt att härutinnan frångå förslaget. De särskilda omständigheterna vid

det brott, som består i vårdslöshet av här avsett slag, skulle måhända kunna

föranleda, att brottets beivran ansåges icke böra ligga under allmänt åtal utan

att allmän åklagares talerätt bleve beroende av målsägandes angivelse.

Örn den speciella checkförbrytelsen får den innebörd, som här angivits, och

således utbildas i nära samband med rent checkrättsliga bestämmelser, kan det

synas tvivelaktigt, om stadgandet lämpligen bör införas i strafflagen eller örn

det icke hellre borde ha-va sin plats i checklagen. Då emellertid inom ramen

för detta brott rymmas även förfaranden, som komma bedrägeriet nära, torde

avgörande hinder ej möta för att brottet, på sätt som föreslagits, sammanställes

med de oredlighetsbrott, vilka behandlas i 22 kap. 13 § strafflagen.

Beträffande nu ifrågavarande brott, som otvivelaktigt kan förete fall av synnerligen

skiljaktig svårhetsgrad, är behovet av en vid straffskala visserligen

uppenbart, men det synes likväl icke antagligt, att något dylikt fall skall finnas

förskylla så strängt straff som fängelse ända upp till två år. I all syn
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

nerhet gäller detta om straffet för vållande, vilket straff icke äger motsvarighet

i fråga om övriga i lagrummet avsedda brott. ''Även örn det föreslagna

straffmaximum icke skulle erhålla någon omedelbar tillämpning, kommer det

dock att hava den betydelsen, att efter vanliga straffmätningsgrunder fastställandet

av straff inom latituden därav påverkas i skärpande riktning. Med avseende

härå synas straffen lämpligen kunna bestämmas, för uppsåtlig förbrytelse

till böter eller fängelse i högst ett år och för överträdelse, som är att hänföra

till vårdslöshet, till böter.

Justitierådet Stenbeck, med vilken justitierådet Christiansson instämde:

I åtskilliga främmande länder saknas liksom i Sverige särskilda bestämmelser

om straff för den, som utställer check utan att hos trassatbanken hava

täckning för checksumman. Sådant förfarande kan bestraffas, allenast om det

innefattar bedrägeri. I vissa andra länder åter hava av fiskala hänsyn särskilda

straffbestämmelser meddelats. Sålunda skall den, som utställer check utan

täckning, straffas med böter motsvarande, enligt belgisk, brasiliansk, italiensk

och rumänsk lagstiftning, 10 % och, enligt fransk lagstiftning, 10.80 % av checksumman.

överträdelsen torde betraktas såsom en ren polisförseelse och straff

ådömas, oavsett örn i det särskilda fallet uppsåt eller ens vårdslöshet visats föreligga.

Dessutom finnes i fransk lagstiftning ett särskilt straffstadgande rörande

oredlighet i avseende å check, av innehåll att den, som i ond tro utställer en

check utan förefintlig och disponibel täckning eller med otillräcklig täckning

eller ock efter utställandet av en check helt eller delvis uttager täckningen eller

meddelar trassaten förbud att betala checken, skall straffas med fängelse från ett

till fem år och med normerade böter. Till lägre straff kan dock dömas vid

förmildrande omständigheter.

Såsom de sakkunniga framhållit utgör påbudet örn täckning för utställd

check kärnpunkten i en checklag och bör kraftigt upprätthållas. I detta hänseende

är straffet för bedrägeri ett endast i ringa omfattning användbart medel.

Som utställandet av en check utan täckning enligt 22 kap. 1 § strafflagen kan

bestraffas allenast örn förmögenhetsförlust tillskyndas checkinnehavaren och

sådan förlust måste anses ingå i utställarens uppsåt, blir följden, att även lättsinniga

antaganden örn möjligheten att skaffa täckning för checken ej sällan

hindra ådömandet av straff.

Då i det nya stycke, som enligt förevarande förslag skall fogas till 22 kap.

13 § strafflagen, stadgas straff för den, som till annans förfång utan täckning

utställer check, avses uppenbarligen med uttrycket »till annans förfång» ej

att förmögenhetsförlust skall tillskyndas checkinnehavaren, örn en person,

som hos en annan har en redan uppkommen fordran, av denne mottager en check

å fordringens belopp och det sedan visar sig att täckning för checken saknas,

är han i allmänhet i samma ställning som örn checken aldrig utställts till honom.

Men då han mottog checken, hade han rätt att utgå från att täckning skulle

finnas för densamma, och örn han ej erhåller betalning för checken, har därför

förfång tillskyndats honom. Att en check, som utställts utan täckning, ej blir

infriad, måste i regel utan hänsyn till det tidigare rättsförhållandet mellan

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

139

utställaren och checkinnehavaren anses lända denne till sådant förfång, som

avses i den föreslagna bestämmelsen.

Straffbart är enligt förslaget såväl uppsåtlig! som kulpöst utställande till

annans förfång av check utan täckning. Straff för kulpöst förfarande är inom

området för oredlighetsbrotten sällsynt. Men att här helt avstå från kriminalisering

av det kulpösa förfarandet synes icke möjligt, ej blott av hänsyn till den

ofta betydande svårigheten att åstadkomma bevisning örn uppsåt hos den felande.

Det nyss påpekade fallet, att utställaren hängivit sig åt ogrundade och

lättsinniga antaganden örn möjligheten att skaffa täckning, är så vanligt och

för det förtroende, som utgör förutsättningen för ett allmännare bruk av checken,

vådligt, att det ej bör lämnas utan straffreaktion. Å andra sidan bör det enligt

min mening krävas, att — såsom i förslaget är avsett -— uppsåt eller vållande

föreligger i förhållande till såväl den bristande täckningen som rekvisitet

»till annans förfång». Detta gäller även för det fall, att en person utställt

en check med kännedom örn att för ögonblicket täckning saknas. Har han på

goda grunder antagit, exempelvis att han före checkens uppvisande skulle medhinna

en insättning, vilken emellertid hindrats genom omständigheter, som ej

bort av honom förutses, eller att å checkkontot skulle före checkens uppvisande

inflyta en utfäst inbetalning, som sedermera på grund av sådana omständigheter

icke fullgjorts, bör han enligt min uppfattning vara strafflös. Straffbarhet

kan vidare enligt det föreslagna stadgandet föreligga, jämväl då någon vid

checkens utställande ej ägde vetskap örn att han överskred sitt checktillgodohavande

men vårdslöshet i berörda hänseende dock lag honom till last. Örn en

person på ett sätt, som med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet

framstår såsom klandervärt, underlåter att hålla reda på sina uttag eller insättningar

å checkkontot, måste sådan vårdslöshet anses ligga honom till last, att

straffansvar ej framstår såsom obilligt. I dylika fall innefattar den föreliggande

vårdslösheten jämväl culpa i avseende å förfånget för checkinnehavaren.

Emellertid kan, såsom i motiven till förevarande stadgande påpekats, även en

personligen oförvitlig utställare råka att av förbiseende draga en check utan

att täckning föreligger. Och det torde vara bland annat av hänsyn härtill en

särskild straffbestämmelse ej upptagits i det danska förslaget. Enligt min

mening lärer emellertid — på sätt jämväl framhållits i motiven — genom förbehållet

att åtgärden för att kunna straffas skall hava lett till annans förfång

vara förebyggt, att i sådant fall det föreslagna stadgandet skall kunna användas

i rent chikanöst syfte. Att ansvar ej äger runi, örn banken trots den bristande

täckningen utan anmärkning inlöser checken, är uppenbart. Men även

örn i tämligen omedelbar anslutning till förklaringen att täckning för checken

saknas banken efter förhandling med utställaren eller också denne själv inlöst

checken, torde straffansvar ej kunna göras gällande. Och örn det måste framstå

såsom uppenbart för checkinnehavaren, att ett misstag föreligger och att han

vid en omedelbar hänvändelse till utställaren skulle erhålla täckning, synes

han mig — då sådant fall ej är förhanden att betalning vid uppvisandet i trassatbanken

är av avsevärt intresse för honom — icke skäligen kunna undandraga

sig att giva utställaren tillfälle att lämna betalning för checken. En olä
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

genhet av alldeles oväsentlig betydelse — såsom ett ringa dröjsmål, då fall ej

föreligger, varom nyss erinrats — innefattar näppeligen enligt vanligt skäligt

bedömande ett verkligt förfång för checkinnehavaren och bör därför enligt min

mening ej anses utgöra ett sådant förfång, som avses i förevarande stadgande.

Betydelsen av detta förbehåll för straffbarhet skulle eljest förringas på ett sätt

som icke torde vara avsett. Emellertid synes det böra övervägas, huruvida till

förekommande av den enligt min mening icke avsedda tolkningen -— att förfång

under alla förhållanden skall anses föreligga så snart betalning ej erlagts vid

uppvisandet — någon jämkning i den föreslagna lydelsen måhända kan

äga rum.

Justitierådet Edelstam:

Med det nya stycke, som enligt förevarande förslag skulle fogas till 22 kap.

13 § strafflagen, avses att — för stärkande av tilliten till checken såsom betalningsmedel

— med vissa förbehåll straffbelägga de i nämnda stycke närmare

angivna förfarandena, där de icke äro att bedöma såsom innefattande bedrägeri.

De förbehåll, som i sådant hänseende gjorts, äro, att den handling, varom

i det särskilda fallet är fråga, ägt rum uppsåtligen eller av vårdslöshet

ävensom att det länt till annans förfång.

Vid de förfaranden, som enligt förslaget skola bliva föremål för straff, kunna

omständigheterna vara av synnerligen skiftande beskaffenhet. Då en check

utställes utan förefintlig täckning, kan exempelvis trassenten vara medveten

örn att täckning varken finnes eller vid checkens uppvisande kommer att finnas

men ändock utlämna checken i uppgiven avsikt att gälda ett tidigare handlån;

eller han kan äga kännedom örn den förhandenvarande bristen på täckning men

hava en mer eller mindre väl grundad förhoppning att täckning skall föreligga,

när checken uppvisas; eller han kan vara övertygad örn att täckning finnes

men emellertid hava gjort sig skyldig till felräkning eller glömt att anteckna

en eller flera checkar. I det första fallet föreligger då uppsåt, i det andra ofta

nog grov vårdslöshet, i det tredje måhända i regel endast en lindrig sådan. Att

vid uppsåt eller grov vårdslöshet förfarandet blir belagt med straff synes vara

både rimligt och nödvändigt. Men vid en blott lindrig vårdslöshet torde saken

ställa sig annorlunda, och ett straff hot lärer då näppeligen vara på sin plats.

Det skulle alltför lätt kunna användas till att chikanera oförvitliga medborgare,

och det synes icke uteslutet, att benägenheten att vid fullgörandet av betalning

anlita check skulle kunna minskas inför utsikten att bliva bötfälld för

ett ganska ursäktligt misstag beträffande förefintligheten av täckning vid

checkens presentation. Väl kräves för ådömande av straff jämväl, att förfalandet

skall hava länt till annans förfång, men detta i och för sig tämligen

oklara förbehåll lärer närmast vara att tolka på det sätt, att förfång uppstår

redan i och med det att checken till följd av brist på täckning icke inlöses, då

innehavaren uppvisar den antingen hos trassatbanken eller ock hos annan bank,

där han ej är kund, samt denna bank på omedelbar förfrågan hos trassatbanken

får meddelande örn saknaden av täckning; presenteras däremot checken hos

annan bank av en dess kund, lärer checken i regel bliva av den banken infriad

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

141

och därpå gå i clearing, med påföljd att checken först följande dags morgon

inkommer till trassatbanken samt trassenten därigenom blir i tillfälle att under

banktiden denna dag anskaffa täckning, varigenom förfång för checkmnehavaren

uteblir.

Då det svårligen lärer låta sig göra att på ett tillfredsställande sätt modifiera

den innebörd av uttrycket »till annans förfång», som enligt vad ovan angivits

synes vara den riktiga, eller att pa annat sätt än förut antytts undanröja

den fara för chikan, som torde föreligga, finner jag mig föranlåten hemställa,

att de i förslaget avsedda förfarandena beläggas med straff, allenast där

de skett med uppsåt eller av grov vårdslöshet samt därjämte till annans förfång.

Lagrådet:

I fråga örn den föreslagna bestämmelsen örn straff för person, som före

utgången av den tid, inom vilken en av honom utställd check skall uppvisas

till betalning, utan giltigt skäl återkallar checken eller förfogar över täckningen,

vill lagrådet erinra, att uttrycket »utan giltigt skäl» i högre grad pekar på

det rent rättsliga bedömandet av de omständigheter, som föranlett återkallandet

av checken eller förfogandet över täckningen, än det norska uttrycket »uten

skjellig grunn». Då straffbarhet icke bör föreligga, när åtgärden för utställaren

skäligen framstod såsom befogad, torde ett uttryck närmare motsvarande

det norska vara att föredraga.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 december 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och tillförordnade

chefen för finansdepartementet, statsrådet Gyllenswärd, anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, dels tre den 19 mars 1931

undertecknade konventioner jämte bilagor, protokoll och slutakt, nämligen konvention

örn gemensam checklag, konvention för lösande av vissa lagkonflikter

pa checkrättens område och konvention rörande stämpel å checkar, dels ock

lagrådets den 27 oktober 1931 avgivna utlåtande över de den 9 oktober 1931

till lagrådet remitterade förslagen till checklag och lag örn ändrad lydelse av

22 kap. 13 § strafflagen.

Föredraganden anför:

Geneve- »Strävandena att åstadkomma en enhetlig checkrätt hava i huvudsak förhonfevensen.

lupit jämsides med motsvarande strävanden på växelrättens område.

Vid de åren 1910 och 1912 i Haag hållna växelrättskonferensema berördes

även frågan örn en gemensam checklagstiftning. När sedermera efter världskrigets

slut det internationella arbetet på växelrättens område återupptogs

under Nationernas förbunds ledning, utsträcktes det jämväl till checkrätten.

En av förbundets ekonomiska kommitté år 1927 tillsatt kommitté av juridiska

experter avgav påföljande år en rapport, i vilken förordades inkallandet av en

internationell konferens för dryftande av frågorna om enhetlig växel- och

checklagstiftning. Vid rapporten voro fogade utkast till checklag och till

konvention angående stämpel å checkar och angående lagkonflikter på checkrättens

område. Expertkommitténs rapport blev jämlikt beslut av Nationernas

förbunds råd delgiven regeringarna i såväl de till förbundet anslutna länderna

som vissa andra stater, med anmodan örn uttalanden rörande rapporten och särskilt

örn de framlagda utkastens lämplighet att tjäna till underlag för överläggningar

vid en internationell konferens.

I anledning härav anmodade under hösten 1928 dåvarande chefen för justitiedepartementet

tre sakkunniga, dåvarande presidenten friherre E. Marks

von Wurtemberg, lagberedningens dåvarande ordförande, numera presidenten

B. Ekeberg och direktören i Svenska Bankföreningen f. d. häradshövdingen

K. Dahlberg, att rörande innehållet av ett blivande uttalande från de nordiska

regeringarnas sida överlägga med utsedda sakkunniga från Danmark, Finland

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

143

och Norge. Det åsyftade nordiska samarbetet förbereddes av de svenska sakkunniga

i samråd med representanter för svenskt näringsliv, varefter de

sakkunniga från de fyra länderna i december 1928 i Stockholm sammanträdde

till gemensamma överläggningar. På grundvalen av dessa avgåvos

yttranden till de särskilda regeringarna. Med anslutning till de sakkunnigas

yttranden avlätos vid årsskiftet 1928—1929 av de fyra regeringarna till

Nationernas förbunds generalsekreterare utlåtanden, vilka, i sa gott som fullständig

inbördes överensstämmelse, inneburo åtskilliga anmärkningar mot expertkommitténs

utkast men tillika ett tillstyrkande av det ifrågasätta sammankallandet

av en konferens för dryftande av kommitténs rapport och utkast.

Konferensen sammanträdde i Genéve den 13 maj 1930, och dess sammanträde

pågick till och med den 7 juni samma år. Under denna tid medhanns

emellertid endast frågan om gemensam växellagstiftning. Spörsmålet örn gemensam

checklagstiftning uppsköts till en ny session i början av år 1931. Tilllika

uttalade konferensen önskemålet att regeringarna, med ledning av de erfarenheter,

som vunnits vid denna första session, matte underkasta förslagen

rörande checkrätten förnyad prövning, särskilt i vad anginge ett antal angivna

punkter, samt, efter hörande av intresserade kretsar, i den mån detta befunnes

nödigt, meddela Nationernas förbunds generalsekreterare resultatet av denna

prövning.

De nordiska regeringarnas yttranden förbereddes genom överläggningar mellan

särskilda av regeringarna utsedda delegerade, för Sveriges vidkommande

presidenterna Marks von Wurtemberg och Ekeberg samt häradshövdingen Dahlberg.

Före dessa överläggningar hade av svenska regeringen inhämtats utlåtande

av Stockholms handelskammare, Sveriges Industriförbund, Sveriges

Allmänna Exportförening och Svenska Bankföreningen.

Genéve-konferensen sammanträdde till sin andra session den 23 februari 1931.

Denna session pågick till den 19 mars samma år. I konferensen deltogo ombud

för 30 stater, varjämte för regeringen i Nordamerikas förenta stater tillstädeskom

en observatör. Sverige företräddes av sina förenämnda delegerade. De

nordiska staternas ombud stodo under konferensens gång i oavbrutet samarbete

och funno sig så gott som undantagslöst kunna i föreliggande frågor intaga

en gemensam ståndpunkt. I den vid konferensen utsedda redaktionskommittén

insattes presidenten Ekeberg, som ock utsågs till en av kommitténs rapportörer.

Konferensens arbeten utmynnade i undertecknandet av tre konventioner, nämligen

konvention örn gemensam checklag, konvention för lösande av vissa lagkonflikter

på checkrättens område och konvention rörande stämpel å checkar.

Till envar av dessa konventioner hör ett av ombuden flir signatärstaterna undertecknat

protokoll, varjämte å konferensen undertecknades en slutakt.

Konventionerna undertecknades av följande 26 stater, nämligen Tyskland.

Österrike, Belgien, Danmark, Danzig, Ecuador, Spanien, Finland, Frankrike.

Grekland, Ungern, Italien, Japan, Luxemburg, Mexico, Monaco, Norge, Nederländerna,

Polen, Portugal, Rumänien. Sverige, Schweiz, Tjeckoslovakien, Turkiet

och Jugoslavien. Konventionen rörande stämpel å checkar undertecknades

dessutom av Storbritannien.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Konventio
nerna.

Konventionerna överensstämma till uppställning och innehåll nära med de

å 1930 års Genéve-konferens undertecknade växelrättsliga konventionerna.

Vad särskilt beträffar konventionen om gemensam checklag, innebär denna

förpliktelse för signatärstaterna att var för sig införa — antingen i någondera

av de ursprungliga konventionstexterna. (fransk eller engelsk) eller på det eller

de egna språken — den å konferensen antagna gemensamma checklagen, vilken

utgör bilaga I till konventionen. I åtskilliga fall skola emellertid de särskilda

staterna äga frångå den gemensamma lagen. Dessa undantagsfall — till antalet

väsentligen överstigande de häremot svarande fall, som åsyftas i växellagskonventionen

— hava upptagits i en vid konventionen fogad bilaga II.

I allmänhet skola avvikelserna angivas redan vid ratifikationen. I några

fall äga emellertid signatärstaterna även efter ratifikationen frångå lagen, dock

först sedan viss angiven tid förflutit efter det den tillämnade avvikelsen anmälts

hos Nationernas förbund. I ett par fall -—- nämligen när det gäller lagens bestämmelser

örn effektiv betalning i främmande mynt och tid för checks betalning

eller för väckande av återgångskrav — har det till och med medgivits signatärstat

att i trängande fall omedelbart, efter anmälan, vidtaga avvikelse

från lagen.

Bortsett från förenämnda avvikelser från den gemensamma texten omnämnas

i konventionens bilaga II olikheter, som äro att motse i följd därav, att åtskilliga

spörsmål avsiktligt förbigåtts i den gemensamma checklagen och alltså,

utan hinder av konventionen, kunna av varje signatärstat regleras efter gottfinnande.

Viktigast bland hithörande spörsmål äro de, som gälla det bakom

checken liggande rättsförhållandet (checkinnehavarens rätt till ''täckningen’

eller till utbekommande av obehörig vinst, som kan för checkgäldenär uppstå

vid checkrättens upphörande).

Utanför den gemensamma lagstiftningens område falla även vissa till checkrätten

hörande frågor, som ej uttryckligen blivit i bilaga II undantagna, framför

allt frågorna örn förfarandet vid protest och örn rättegång i checkmål.

Katifikation av konventionen skall äga rum före den 1 september 1933. Konventionens

ikraftträdande är beroende av att den ratificeras av minst sju

stater och bland dem tre, som äro ständiga medlemmar av Nationernas förbunds

råd.

Först när två år förflutit från det konventionen trätt i kraft beträffande en

viss signatärstat, kan i allmänhet uppsägning från denna stats sida ifrågakomma.

I trängande fall kan dock uppsägning äga rum även tidigare.

Konventionen för lösande av vissa lagkonflikter på checkrättens område

meddelar, såsom dess rubrik ger vid handen, vissa regler för bestämmande av

vilken lag i internationella förhållanden skall äga tillämpning å checkar.

Vad slutligen angår konventionen rörande stämpel å checkar, åsyftar den avskaffande

av den i England och åtskilliga andra länder gällande regeln örn

ogiltighet av check, som ej är belagd med stadgad stämpel.

I fråga örn ratifikation, ikraftträdande och uppsägning innehålla de båda

sist nämnda konventionerna enahanda bestämmelser som konventionen örn gemensam

checklag; dock sakna de motsvarighet till huvudkonventionens bestäm
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

145

melse om rätt att i trängande fall verkställa uppsägning utan iakttagande av

den vanliga uppsägningstiden.

Sedan dessa konventioner blivit å Sveriges vägnar undertecknade, bär jag Förslagen

anmodat Sveriges ombud vid Genéve-konferensens senare sammanträde att i Ciag^om

egenskap av sakkunniga avgiva utlåtande rörande konventionernas ratificeran- ändrad lyne

och utarbeta förslag till de lagbestämmelser, som kunde erfordras för möj- ^

liggörande av ratifikation. S. L.

I ett den 7 oktober 1931 avgivet betänkande hava de sakkunniga dels förordat

ratifikation av konventionerna, dels framlagt ett på grundval av konventionerna

utarbetat förslag till ny checklag ävensom förslag till lag örn ändrad

lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Förslagens utarbetande har föregåtts av överläggningar mellan de sakkunniga

saint representanter för näringslivet och ombud för de nordiska grannländerna.

Det nordiska samarbetet har lett till vittgående överensstämmelse mellan

de nordiska checklagsförslagen. Sålunda har full enighet uppnåtts i fråga

om de nordiska staternas ställning till de punkter, i vilka enligt checklagskonventionens

bilaga II avvikelse från den i Genéve antagna texten kan äga rum,

och så gott som fullständig enighet även beträffande de spörsmål inom den materiella

checkrättens område, som sagda text lämnar öppna. Beträffande de

internationellt-privaträttsliga reglerna har man enats örn att inarbeta dem i själva

checklagen, därvid de funnits böra gälla i förhållande till främmande rätt

över huvud och icke allenast i förhållande till rätten i de stater, som ansluta

sig till konventionen om lagkonflikter. Även i fråga örn förfarandet vid checkprotest

och rättegång i checkmål har ett visst närmande mellan de fyra ländernas

lagstiftning ägt rum.

I språkligt hänseende står det svenska förslaget så nära de tre övriga, som

omständigheterna medgivit.

Börande checklagsförslagets innehåll tillåter jag mig framhålla följande huvudpunkter.

Förslagets elva första kapitel utgöra en översättning av den i checklagskonventionens

bilaga I upptagna gemensamma checklagen med de sakliga avvikelser,

som betingas därav, att vissa av de i konventionens bilaga II medgivna

förbehållen begagnats.

Bland mera betydande avvikelser från den gemensamma texten märkas följande:
Med

stöd av checklagskonventionens bilaga II art. 4 har i checklagsförslagets

3 § förklarats, att check, som dragits på annan än bank, ej skall gälla såsom

check. I samband härmed har Genéve-textens art. 3 uppdelats i två paragrafer,

3 och 4 §§, samt art. 4 inarbetats i 25 §, andra stycket.

I förslagets 25 § hava, med tillämpning av bilaga II art. 6, införts bestämmelser

rörande bekräftande av check. I syfte att i fortsättningen vinna överensstämmelse

med Genéve-textens artikelnumrering hava i förslagets 26 § sammanförts

den gemensamma lagens art. 25 och 26.

Med stöd av bilaga II art. 9 har vidare i förslagets 6 § rätten att draga checkar

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 3 Käft. (Nr 3.) 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

mellan olika kontor tillhörande samma bank begränsats därhän, att den skall

gälla endast checkar, som ej äro betalbara till innehavaren.

Vid bestämmande av tiden för checks uppvisande till betalning har man begagnat

sig av den rätt till avvikelse från den gemensamma texten, som följer

av bilaga II art. 14, genom att i 29 § uppställa allenast Iva uppvisningstider, en

å tjugu dagar för alla checkar med undantag av dem, som äro utställda i lett

utom Europa beläget land, som ej gränsar till Medelhavet, och en å sjuttio dagar

för övriga checkar.

Med stöd av bilaga II art. 16 har i 32 § medgivits rätt att återkalla check ej

blott efter utan även före uppvisningstidens utgång.

De i den gemensamma lagens art. 39 upptagna bestämmelserna om checkar

till avräkning hava, jämlikt bilaga II art. 18, utbytts mot en föreskrift, enligt

vilken bestämmelserna om korsade checkar skola äga tillämpning å utrikes

utställda avräkningscheckar.

I 57 § har, med stöd av bilaga II art. 25, upptagits bestämmelsen i gällande

checklags 12 § om utgivande av obehörig vinst. I samband härmed hava den

gemensamma lagens art. 56 och 57 sammanslagits till en paragraf, 56 §.

På sätt i bilaga II art. 26 förutsatts, hava i 53 § angivits de omständigheter,

som enligt svensk rätt skola medföra, att preskription av checkfordran avbrytes

eller under viss tid icke löper. Denna paragraf överensstämmer med växellagsförslagets

71 §, sådan den sistnämnda lyder efter verkställd omarbetning.

I 54 § hava slutligen, med tillämpning av bilaga II art. 29, meddelats bestämmelser

angående vad sorn, för tillämpning av den nya checklagen, skall

förstås med bank och angående bolag eller andra inrättningar, som skola likställas

med bank.

I förslagets tolvte kapitel hava upptagits bestämmelserna i konventionen ont

lagkonflikter art. 2—8, varjämte från gällande växellags promulgationsförordning

§ 5 mom. 8 upptagits bestämmelsen i 65 §.

Förslagets slutkapitel innehåller bestämmelser om protest och örn rättegång

i checkmål.

Vid en jämförelse med vår gällande checklag framträder till en början den

olikheten, att den föreslagna checklagen erhållit formen av en fullständig lag,

medan den gällande lagen till stor del är byggd på hänvisningar till växellagen.

De talrika beröringspunkterna mellan checkrätt och växelrätt hava beaktats

på det sätt, att växellagsförslagets tillämpliga bestämmelser direkt inarbetats

i checklagsförslaget. Å andra sidan har motsättningen mellan checken

såsom betalningsmedel och växeln såsom kreditmedel skarpare framhävts.

Stärkandet av förtroendet för checken såsom betalningsmedel har varit en

av förslagets huvuduppgifter.

Av grundläggande betydelse är i detta hänseende föreskriften i checklagsförslagets

4 §, enligt vilken utställare av check skall hos trassaten äga ett mot

checksumman svarande tillgodohavande, varöver han äger förfoga medelst

check. Utställande av check utan sådan täckning skall enligt förslaget till

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8. 147

lag örn ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen under vissa förutsättningar

kunna bestraffas.

Till skydd mot obehörig återkallelse av check och obehörigt förfogande över

täckningen hava likaledes straffbestämmelser upptagits i sistnämnda lagförslag.

I syfte att förhindra att check utställes å annan än den, som äger likvida

medel i sådan utsträckning, att han kan omedelbart vid uppvisandet infria å

honom dragna checkar, har i checklagsförslagets 3 § upptagits bestämmelse

av innehåll att check ej må dragas å annan än bank. Med bank förstås enligt

54 §, förutom envar, som äger driva bankrörelse, jämväl bolag eller annan

inrättning, som enligt Kungl. Maj :ts särskilda medgivande ma tillhandagå

med hållande av checkräkning.

För att öka checkens användbarhet har man vidare i så måtto frångått principen

att check icke må accepteras, som enligt checklagsförslagets 25 § trassatbanken

äger åtaga sig en till uppvisningstiden begränsad ansvarighet för

checkens infriande. Såsom ett sådant betalningsåtagande skall anses varje å

checken tecknad och av trassatbanken underskriven påskrift, som giver anledning

till antagande, att checken kommer att av banken infrias, så ock bankens

blotta firmateckning, därest den anbragts å checkens framsida.

Bland viktigare nyheter må i övrigt framhållas, att gällande bestämmelser

örn korsning av check omarbetats i syfte att göra korsningsmetoden mera begriplig

för allmänheten och bättre än nu ägnad att förhindra checks utnyttjande

av obehörig person.

Lagrådet har funnit de skäl, som tidigare synts lagrådet tala för att genom

antagande av växellagsförslaget för Sveriges del söka vinna likformighet

å detta rättsområde, kunna åberopas jämväl till förmån för antagande av

en checklag, som till sitt innehåll skulle komma att överensstämma med ett

flertal andra länders, med vilka vårt land stöde i livliga kommersiella förbindelser.

Lagrådet har därjämte framhållit, att förslaget måste anses erbjuda

väsentliga fördelar framför den nu gällande checklagen, byggd - såsom

den senare i formen vore — till stor del på hänvisningar till gällande

växellag.

Inom den internationella handeln har checken under senare tid kommit till

allt större användning. Liksom på växelrättens område har därför även här

behovet av enhetliga bestämmelser gjort sig kännbart. I fråga om checkrätten

är detta behov i själva verket än mera framträdande. Checken är, som bekant,

av vida senare datum än växeln. I vissa länder har den ej ens i närvarande

stund gjorts till föremål för särskilda bestämmelser, och i andra länder,

såsom i Sverige, äro checklagarna avsevärt yngre än växellagarna. På checkrättens

område hava därför enhetliga sedvänjor ännu icke hunnit utveckla sig i

samma utsträckning som på växelrättens. Det framstår följaktligen här såsom

särskilt önskvärt, att en internationell reglering kommer till stånd och att denna

genomföres, innan förefintliga motsättningar på detta rättsområde hunnit

att under utvecklingens gång ytterligare skärpas.

Lagrådet.

Departe
ments
chefen.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Såsom grundval för den åsyftade rättsenheten har checklagskonventionen

uppställt en lagtext, vilken, med de avvikelser, som inom konventionens ram

föreslagits av de sakkunniga, synes vara förtjänt av avgjort företräde framför

den gällande checklagen. Genom att, utan hänvisningar till växellagen,

meddela fullständiga regler rörande checkar vinnes den dubbla fördelen, att

dels checklagen blir mera överskådlig och lättfattlig än gällande lag och dels

olikheterna mellan check och växel skarpare framhävas. I viktiga avseenden

hava vidare luckor i gällande lag utfyllts eller ock de nuvarande bestämmelserna

fullständigats och förbättrats. Jag tillåter mig härutinnan särskilt

erinra örn de föreslagna bestämmelserna i fråga örn checkens täckning, rätten

att återkalla check, bekräftande av check och korsning av check. I sin

helhet synes checklagsförslaget, i förbindelse med de föreslagna straffbestämmelserna,

ägnat att bereda checkrörelsen ett. väsentligen förstärkt skydd.

De bestämmelser av internationellt-privaträttsligt innehåll, som innefattas

i konventionen för lösande av vissa lagkonfhkter på checkrättens område, synas

mig likaledes vara av beskaffenhet att böra införlivas med svensk rätt.

Vad slutligen angår konventionen rörande stämpel å checkar, har denna enahanda

innebörd som motsvarande växelrättsliga konvention. Den torde därför

av de skäl, som av mig anförts vid föredragningen av den växelrättsliga

stämpelkonventionen, böra för Sveriges vidkommande antagas.

I fråga örn förslaget till checklag finner jag lika med lagrådet det vara

av beskaffenhet att böra läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Beträffande

vissa bestämmelser har emellertid lagrådet framställt anmärkningar.

Angående domiciliering av checkar innehåller förslaget, i anslutning till

Genéve-texten, ej annan bestämmelse än att, enligt 8 §, check må lyda på betalning

hos annan bank än trassatbanken. Där i förslaget talas örn trassatbanken,

blir det därför en tolkningsfråga, huruvida vad som gäller örn trassatbanken

vid domiciliering skall äga tillämpning å domiciliatbanken. I 32 §,

vid vars avfattning man enligt checklagskonventionen haft friare händer, har

man begagnat det mera omfattande uttrycket banken i syfte att antyda, att

återkallelse av check, allteftersom checken är domicilierad eller ej, skall riktas

till domiciliatbanken eller trassatbanken. Lagrådet har anfört, att det syntes

mindre följdriktigt och måhända ägnat att föranleda missförstånd att sålunda

i lagtexten använda dels ordet banken, dels ordet trassatbanken i fall, då stadgandet

måste beträffande domicilierade checkar tillämpas ej å trassatbanken

utan å domiciliatbanken. Lagrådet har därför ifrågasatt, huruvida ej lagtexten

skulle vinna i klarhet, örn jämväl i 32 § användes ordet trassatbanken och

till 8 § fogades ett andra stycke av innehåll att vad i checklagen är stadgat örn

trassatbanken skall, i fall, som avses i första stycket, i tillämpliga delar gälla

i avseende å den bank, hos vilken betalningen skall ske.

Det av lagrådet ifrågasatta tillägget till 8 § åsyftar icke att giva en lösning

av frågan, i vilken-utsträckning förslagets regler angående trassatbanken

skola äga tillämpning å domiciliatbanken, utan innebär allenast en erinran att

denna fråga bör i rättstillämpningen prövas beträffande varje särskilt hithörande

lagrum. I betraktande härav och då, enligt vad jag inhämtat, domi
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

149

ciliering av check ytterst sällan förekommer här i landet, torde det ifrågasatta

tillägget icke medföra sådana praktiska fördelar, att ett frångående av den

gemensamma texten lämpligen bör ske. Enligt vad upplysts torde ett motsvarande

tillägg till de övriga nordiska förslagen icke vara att förvänta. Däremot

torde vad lagrådet anfört böra föranleda, att i 32 § ordet ''banken’ utbytes

mot ordet ''trassatbanken'', varigenom jämväl överensstämmelse vinnes med de

danska och norska texterna. Till paragrafens avfattning i övrigt torde jag få

återkomma vid redogörelsen för förslaget till lag om ändrad lydelse av 22 kap.

13 § strafflagen.

I anledning av vad lagrådet anfört vid checklagsförslagets 74 § har jag ansett,

att denna paragraf bör utgå ur förslaget. I dess ställe har jag låtit i förtydligande

syfte omarbeta 1 § andra stycket lagen den 20 juni 1905 örn särskild

sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål

och 1 § första stycket punkt 2 lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden

för handläggning av vissa mål och ärenden. I 1 § andra stycket

av 1905 års lag hava sålunda checkmål uttryckligen likställts med växelmål,

och i 1 § av 1918 års lag har uttrycket mål angående återgångsfordran på

grund av check’ utbytts mot ’checkmål’ i syfte att utmärka, att även den checkrättsliga

talan, som vid bekräftade checkar riktas mot trassatbanken, omfattas

av lagrummet.

I anslutning till checklagsförslagets 4 § — enligt vilken paragraf .utställare

av check hos trassatbanken skall äga ett mot checksumman svarande tillgodohavande,

varöver han äger förfoga medelst check — hava de sakkunniga föreslagit,

att till 22 kap. 13 § strafflagen skall fogas ett nytt stycke av innehåll

att den, sorn, med uppsåt eller av vårdslöshet, till annans förfång utställer

check utan täckning, skall straffas med böter eller fängelse i högst två år, där

ej brottet är straffbart enligt 1 §. Samma straff skall enligt förslaget drabba

den, som under enahanda förhållanden utan giltigt skäl återkallar en av honom

utställd check eller förfogar över täckningen före utgången av den tid, inom

vilken checken skall uppvisas till betalning. Vid granskningen inom lagrådet

av detta förslag har en ledamot hemställt, att den föreslagna straffbestämmelsen

angående utställande av check utan täckning måtte utbytas motett

stadgande av innebörd att den, som uppsåtligen utställer check med vetskap

örn att täckning saknas, skall, där checksumman icke blir utbetalad vid

checkens uppvisande, straffas med böter eller fängelse i högst ett år, och att den,

som av vårdslöshet förfar på liknande sätt, skall straffas med böter. En annan

av lagrådets ledamöter har hemställt, att de i förslaget avsedda förfarandena

måtte beläggas med straff, allenast där de skett med uppsåt eller av grov vårdslöshet

samt därjämte till annans förfång. Två ledamöter hava i det hela icke

haft något att erinra mot den föreslagna bestämmelsen men i fråga örn tolkningen

av den uppställda förutsättningen ''förfång’ uttalat, att en olägenhet av alldeles

oväsentlig betydelse — såsom ett ringa dröjsmål, då sådant fall ej vore för

handen, att betalning vid uppvisandet i trassatbanken vore av avsevärt intresse

för checkinnehavaren — näppeligen enligt vanligt skäligt bedömande innefattade

ett verkligt förfång för checkinnehavaren och därför ej borde anses utgöra ett

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

förfång i förslagets mening. Det syntes dessa ledamöter böra övervägas,

huruvida till förekommande av den enligt deras mening icke avsedda tolkningen

— att förfång under alla förhållanden skulle anses föreligga, så snart betalning

ej erlagts vid uppvisandet — någon jämkning i den föreslagna lydelsen

måhända kunde äga rum.

I fråga örn den föreslagna bestämmelsen örn straff för utställare, som utan

giltigt skäl återkallar check eller förfogar över täckningen, har lagrådet hemställt,

att uttrycket ''utan giltigt skäl’ måtte utbytas mot ett uttryck, som klarare

utmärkte, att straffbarhet icke föreligger, när åtgärden för utställaren skäligen

framstod såsom befogad.

Då utställandet av checkar utan täckning innebär icke blott en fara för den

enskilde checkmottagaren utan är ägnat att undergräva det allmänna förtroendet

för checken såsom betalningsmedel, är det enligt min mening av synnerlig

vikt, att kravet på täckning för utställd check strängt upprätthålles. Det

skydd, som straffbestämmelsen mot bedrägeri erbjuder, är i detta avseende

icke tillfyllest. Detta visar sig framför allt i sådana fall, då svikligt uppsåt

icke bevisligen förelegat, men utställaren lättsinnigt antagit, att han skulle

kunna anskaffa täckning, eller ock av vårdslöshet underlåtit att förvissa sig

örn att täckning förefunnes. Även om utställaren varit fullt medveten örn ari

han icke skulle bliva i stånd att sörja för checkens infriande, kan för övrigt

bedrägeribestämmelsen vägra tjänst, såsom då vederlag icke lämnats för checken

eller vederlaget gjorts beroende av checkens infriande.

Behovet av en kompletterande straffbestämmelse angående utställande av

check utan täckning torde därför ligga i öppen dag. Det synes mig ock tydligt,

att densamma icke kan begränsas till sådana fall, i vilka utställaren varit medveten

örn att checken icke komme ari infrias och sålunda uppsåtligen kränkt

mottagarens rätt att erhålla betalning å checken. Att åstadkomma bindande

bevisning örn sådant uppsåt kan uppenbarligen erbjuda betydande svårigheter,

och en straffbestämmelse, som avsåge endast det uppsåtliga brottet, skulle därför

säkerligen bliva av ringa praktisk betydelse. Även bortsett härifrån tala

starka skäl för att låta straffbestämmelsen omfatta jämväl vårdslöst förfarande.

De lättsinniga checktransaktionerna innebära nämligen en sådan fara för

checkrörelsens sunda utveckling, att en straffpåföljd måste anses väl motiverad.

Detta har även vitsordats av lagrådets samtliga ledamöter, därvid

dock viss meningsskiljaktighet rått, huruvida straffbestämmelsen borde gälla

vårdslöshet i allmänhet eller endast grov vårdslöshet.

Straffbestämmelsens uppgift att allvarligt understryka nödvändigheten att

sörja för täckning låter det framstå såsom mindre tilltalande ari giva bestämmelsen

sådan innebörd, att endast de svåraste formerna av vårdslöst förfarande

drabbas av straff. Å andra sidan är det emellertid påtagligt, att straffbestämmelsen

ej bör erhålla så vidsträckt avfattning, att den kan användas i chikanöst

syfte. Den nödvändiga begränsningen synes mig lämpligen böra sökas, icke

i själva vårdslöshetens grad utan i den kränkning av annans rätt, vari förfarandet

utmynnar.

Straffpåföljden har i de sakkunnigas förslag icke direkt anknutits till den

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

151

rent formella rättskränkning, som består i att checkinnehavaren icke erhåller

betalning omedelbart vid uppvisandet, utan gjorts beroende av att han genom

utställarens förfarande lidit förfång. Huruvida ett verkligt förfång föreligger,

måste avgöras efter vanligt skäligt bedömande. Såsom inom lagrådet

framhållits, bör straffansvar icke kunna göras gällande, örn i tämligen nära

anslutning till förklaringen att täckning för checken saknas banken efter förhandling

med utställaren eller också denne själv inlöst checken. Och örn det

måste framstå såsom uppenbart för checkinnehavaren, att ett misstag föreligger

och att han vid en omedelbar hänvändelse till utställaren skulle erhålla

täckning, synes han — då sådant fall ej är för handen, att betalning vid uppvisandet

i trassatbanken är av avsevärt intresse för honom —- icke skäligen

kunna undandraga sig att giva utställaren tillfälle att lämna betalning för

checken. En olägenhet av alldeles oväsentlig betydelse, såsom ett ringa dröjsmål,

då fall ej föreligger, varom nyss erinrats, innefattar näppeligen enligt vanligt

skäligt bedömande ett verkligt förfång för checkinnehavaren och bör därför ej

uppfattas såsom ett förfång i lagens mening. Att genom en omformulering av

de sakkunnigas förslag ytterligare understryka detta synes mig svårligen låta

sig göra. Då genom den prövningsfrihet domstolarna enligt förslaget erhålla

torde vara på ett betryggande sätt förebyggt, att bestämmelsen användes i

chikanöst syfte, anser jag mig sålunda böra biträda de sakkunnigas förslag

i denna del.

I fråga örn straffsatserna synes mig den av de sakkunniga föreslagna, strafflatituden,

böter eller fängelse i högst två år, lämna utrymme åt behörigt beaktande

av de väsentligt olika förhållanden, under vilka tillämpning av straffbudet

kan ifrågakomma.

Vad slutligen angår det föreslagna stadgandet örn straff för obehörig återkallelse

av check och vad därmed likställes, finner jag, i anledning av vad lagrådet

därutinnan anfört, den obehöriga återkallelsen lämpligen böra kännetecknas

såsom en återkallelse, som sker ''utan skälig anledning’, varigenom starkare

framhäves skälighetssynpunktemas betydelse i förevarande sammanhang. Härigenom

vinnes även närmare överensstämmelse med motsvarande norska förslag.

Samma ändring torde böra vidtagas i 32 § tredje stycket av checklagsförslaget.

Beträffande förhållandet mellan lagförslagen och konventionerna anhåller

jag slutligen att få tillägga följande:

Lagförslagen hava, såsom av det föregående framgår, i första hand utarbetats

i syfte att möjliggöra ratifikation av konventionerna örn gemensam checklag

och örn lagkonflikter. Men förslagen torde — under förutsättning att den tillämnade

nya växellagstiftningen kommer till stånd •— böra upphöjas till lag, oavsett

huruvida konventionerna vinna ratifikation av det antal stater, som erfordras

för konventionernas ikraftträdande. Till förmån härför tala de avsevärda

förbättringar, som förslagen innebära i förhållande till gällande rätt. Såsom ett

ytterligare skäl kan anföras det nära sambandet med den föreslagna växellagstiftningen.

Då gällande checklag är byggd på 1880 års växellag, synes, när

den sistnämnda ersättes med den nya växellagen, den föreslagna checklagen

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

samtidigt böra träda i kraft, oaktat ratifikations tiden för checklagskonventionen

utgår ett år senare än ratifikationstiden för växellagskonventionen. Även

härutinnan har enighet uppnåtts vid överläggningarna med delegerade för de

nordiska grannländerna.»

Föredraganden hemställer, att Kungl. Majit måtte genom proposition dels

äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konventioner jämte bilagor,

protokoll och slutakt, konventionen om gemensam checklag med de förbehåll,

som angivas i förevarande protokoll, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga de jämkade förslagen till checklag och lag orri ändrad

lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen så ock upprättade förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning av,

vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål och lag angående ändrad

lydelse av 1 § lagen den 7 maj 1918 om särskilda ting ssammanträden för handläggning

av vissa mål och ärenden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

nästkommande riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet!

Erik H.-son Malm.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

312696

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 1LU 1932:21 Första lagutskottets memorial Nr 21 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1932:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konventioner om gemensam checklag med mera och antagande av förslag til s. 6 i texten
  3. 1LU 1932:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konventioner om gemensam checklag med mera och antagande av förslag till ny checklag s. 1 i texten