Med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt
1932-01-15 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:33, Med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
1
Nr 33.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om extra inkomst- och förmögenhetsskatt; given Stockholms
slott den 15 januari 1932.
Kungl. Maj:t får härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Bihang lill riksdagens protokoll 1932.
I sami.
29 höft- (Nr 33.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
F örslag
till
Förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 *.
Till staten skall för år 1932 av fysiska personer och oskifta dödsbon, för
vilka det vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för nämnda
år fastställda beskattningsbara beloppet överstiger 6,000 kronor, erläggas
extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Skatten erlägges i den kommun, där den skattskyldige taxeras till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt.
2 §.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgöra:
när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet
icke överstiger 8,000 kronor:
en halv procent av den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger
6,000 kronor;
när det beskattningsbara beloppet överstiger
8 000 kr. men icke 12 000 kr.: 10 kr. för 8 000 kr. och 1 % av återstoden
12 000 »
» » 20 000 »
: 50 »
»
12 000 »
»
1.5 %
»
20 000 »
» » 30 000 »
: 170 »
»
20 000 »
2 %
»
»
30 000 »
» » 40 000 »
: 370 •
»
30 000 >
»
2.5 %
»
»
40 000 »
* » 60 000 »
: 620 »
»
40 000 »
»
3 %
»
»
60 000 »
» » 100 000 »
: 1 220 »
»
60 000 »
3.5 %
100 000 »
: 2 620 »
»
100 000 »
»
4 %
»
»
Rörande skatteplikt för äkta makar och fördelning dem emellan av det
för dem gemensamt uträknade skattebeloppet skola stadgandena i 19 § 1
mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äga motsvarande
tillämpning.
3 %.
Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1932 skall, örn eftertaxeringen därtill föranleder, eftertaxeras jämväl till
extra inkomst- och förmögenhetsskatt enligt denna förordning till behörigt
belopp.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
4 §.
I fall, varom i 29 § 2 mom. och 30 § förordningen, örn statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt sägs, må Konungen förklara, att extra inkomstoch
förmögenhetsskatt enligt denna förordning skall för skattskyldig fastställas
till högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda,
dock att skatten ej må komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad,
av det på grundval av träffad överenskommelse eller meddelat beslut
fastställda beskattningsbara beloppet, än skatten skulle utgjort av
det beskattningsbara belopp, som skulle hava fastställts, örn hänsyn ej
tagits till överenskommelsen eller beslutet.
5 $.
Där oskift dödsbo jämlikt 24 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet
eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper
och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga örn
extra inkomst- och förmögenhetsskatt enligt denna förordning.
6 §.
Därest eftertaxering eller annan taxeringsåtgärd enligt denna förordning
ifrågakommer, skola de rörande taxering till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
7 i
För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas
av Konungen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:
Förslag i
f statsverkspropositionen
om extra inkomst-
och
förmögenhetsskatt.
I årets statsverksproposition har bland inkomsterna för nästkommande
budgetår upptagits »extra inkomst- och förmögenhetsskatt» med ett belopp
av 12 miljoner kronor.
Vid anmälan för Kungl. Maj:t av förslag i berörda avseende yttrade jag
i huvudsak följande:
»Vad angår den del av det för budgettäckningen erforderliga beloppet,
som skäligen bör anskaffas på den direkta beskattningens väg, kunde det
ligga nära till bands att föreslå en böjning av det procenttal av grundbeloppen,
varmed inkomst- och förmögenhetsskatten uttages. Av huvudsakligen
två skäl anser jag emellertid denna väg icke nu böra beträdas. Det
synes mig nämligen i rådande ekonomiska läge vara naturligt och riktigt,
att å ena sidan det produktiva näringslivet, så långt möjligt är, skonas
från nya direkta pålagor, och att å andra sidan från denna beskattning
undantagas de inkomsttagare, som hava de lägre och lägsta inkomsterna.
Med. beaktande av dessa synpunkter och under erinran jämväl örn den stegring
i beskattning för alla inkomsttagare, som flerstädes i landet blir en
följd av böjd kommunal utdebitering, finner jag en ökning av inkomstocb
förmögenhetsskattens procenttal mindre ändamålsenlig och förordar i
stället åvägabringandet av en fristående direkt beskattning av tillfällig
natur, så anordnad att den träffar den skattekraft, som representeras av
de högre inkomsterna och de större förmögenheterna, men lämnar fria dels
aktiebolag och med dem i huvudsak likställda juridiska personer, dels inkomsttagare,
vilkas beskattningsbara belopp understiga 6,000 kronor, motsvarande
en genomsnittlig inkomst av något mer än 8,000 kronor. Härigenom
skulle den stora mängden av rikets jordbrukare och löntagare undgå
att drabbas av skatten. Anmärkas må slutligen, att en efter dessa riktlinjer
lagd tillfällig beskattning icke synes vara av beskaffenhet att försvåra
en omläggning av den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten
i den riktning, som föreslås av bolagsskatteberedningen i dess i dagarna
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33. 5
avgivna betänkande. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken
förutsattes bliva progressiv, kan beräknas inbringa ett belopp av 12 miljoner
kronor.»
Den sålunda föreslagna beskattningen har närmare utformats i ett inom inom ftnamfinansdepartementet
utarbetat förslag till förordning örn extra inkomst- tefutarbetat
och förmögenhetsskatt, som remitterats till kammarrätten för avgivande förslag.
av utlåtande ur lag- och skattetekniska synpunkter. I en remissen åtföljande,
likaledes inom finansdepartementet utarbetad promemoria hava
framlagts skäl för skattens anordning i olika avseenden.
Beträffande frågan om vilka skattskyldiga skola träffas av skatten yttras
i promemorian: tränäs av
»Av departementschefens uttalande framgår, att berörda skatt ej bör skatten?
träffa aktiebolagen och med dem i huvudsak likställda juridiska personer.
Skatten bör följaktligen träffa fysiska personer, med vilka torde böra jämställas
oskifta dödsbon efter såväl i Sverige som i utlandet bosatta personer.
Enligt skatteförfattningarna beskattas i vissa fall juridiska personer
i stället för vederbörande fysiska intressenter med proportionell skatt. Så
är fallet med stiftelser, ideella föreningar, häradsallmänningar, försäkringsföretag
m. fl. Eftersom de för dessa juridiska personer gällande skattesatserna
avvägts med hänsyn till storleken av den skatt, som kunde antagas
genomsnittligen åvila deras fysiska intressenter, därest dessa själva
erlagt skatt för ifrågavarande inkomst, kunde införandet av en extrabeskattning
av enskilda personer tänkas föranleda en höjning även av berörda
proportionella skattesatser. Då emellertid extrabeskattningen av enskilda
personer är avsedd att inträda först örn det beskattningsbara beloppet
överstiger 6,000 kronor, synes tillräcklig anledning att vid extrabeskattningen
medtaga dessa juridiska personer ej föreligga.»
Frågan örn den lämpliga avvägningen av den progressiva skatteskalan Skattens
för berörda skatt utvecklas i promemorian på följande sätt: piogressmt
»Material av betydelse dels för bedömande av den lämpliga utformningen
av skatteskalan för en extra inkomst- och förmögenhetsskatt, dels för
beräknande av det belopp, som en dylik skatt kan väntas inbringa, föreligger
i det betänkande angående beskattning av aktiebolag m. m., som nyligen
avgivits av 1928 års bolagsskatteberedning. Vid behandling av frågan
om sättet för erhållande av täckning för det belopp, som cn lättnad i
aktiebolagens beskattning väntas medföra, hava även framlagts alternativa
förslag till skatteskalor, medförande höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten
för enskilda personer. Det bör emellertid uppmärksammas,
att förutsättningarna för berörda förslag äro andra än de som nu föreligga,
i det bolagsskatteberedningens förslag företrädesvis avser att träffa
de kategorier inkomsttagare, bland vilka aktieägarna särskilt äro till
-
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
finnandes. De inom beredningen utarbetade skalorna beräknas för övrigt
ej inbringa sa stort belopp, som nu är behövligt. Att nu upptaga någon
av dessa skalor oförändrad låter sig därför ej göra. Detta hindrar dock
givetvis icke, att synpunkter, som i nämnda betänkande framlagts, även
nu förtjäna beaktande. Å sid. 218 påpekar bolagsskatteberedningen, att
vid en rörlig inkomstbeskattning skatteskalan är mindre elastisk, örn den
är starkare progressiv. Såsom omständigheter av vikt att beakta vid beskattningens
lämpliga avvägning framhåller beredningen därjämte, bland
annat, följande:
Vidare måste beaktas storleken av det sammanlagda skattetrycket av
samtliga skatter, som skola bestridas av den skattskyldiges inkomst. Ett
sammanträffande av ett flertal progressiva skatter kan nämligen driva
den sammanlagda beskattningen till orimlig höjd, ehuru ingen av skatterna
ensam för sig synes oskäligt hög. Och en hög beskattning innebär alltid
fara för att nödig och nyttig kapitalbildning motverkas, liksom även
viljan till skattebetalning därigenom avtrubbas. Höga skatter locka de
skattskyldiga att använda större belopp än eljest till avdragsgilla omkostnader,
då en sådan användning av inkomsten förefaller dem mera tilltalande
än dess avstående till det allmänna i form av skatt. Även andra förfaranden
i syfte att undgå skatt bliva då lönande och skattemoralen försvagas.
’
I betänkandet hava vidare (sid. 219 o. f.) meddelats uppgifter rörande den
nuvarande beskattningens storlek vid maximal belastning. För belysande
av det spörsmål, varom nu är fråga, torde dessutom böra meddelas en uppgift
rörande den nuvarande maximala skattebelastningen av enskilda personer
under förutsättning att vederbörande har allenast inkomst av förmögenhet,
vilken inkomst utgör 5 procent av förmögenheten. Av det å
sid. 219 i betänkandet atergivna exemplet framgår, att den maximala utdebiteringssatsen
för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för närvarande
utgör 23.175 procent av det beskattningsbara beloppet. Förmögenhetsbeskattningen
medför under nyss angivna förutsättningar en merbelastning
med en tredjedel, d. v. s. siffran 23.175 ökas till 30.9 procent. Örn man härtill
lägger allmän kommunalskatt å vanligen 6 å 10 procent, så erhålles det resultatet,
att den nuvarande maximibeskattningen av inkomst hos enskilda
personer närmar sig 40 procent och kan tänkas överskrida denna siffra.
Ger förmögenheten lägre avkastning, ökas givetvis skattens procentuella
storlek i förhållande till inkomsten. Bolagsskatteberedningen uttalar, att
den i olika former förekommande inkomstbeskattningen kan vålla en synnerligen
hög sammanlagd belastning av inkomsten. Flertalet av de alternativa
skalor, som i beredningens betänkande framlagts, medföra för de
högsta inkomster, med vilka praktiskt taget är att räkna, en maximal höjning
av nuvarande skatt ej överstigande 3 å 4 procent. Härvid har dock
förutsatts, att vederbörande i regel skola i stället indirekt erhålla viss
skattelindring genom den minskade bolagsbeskattningen.
Kungl. May.ts proposition Nr 33. 7
Ett maximum av 4 procent för den nu ifrågavarande extra inkomst- och
förmögenhetsskatten synes med hänsyn till nu herörda omständigheter ej
böra överskridas.»
I promemorian återgives härefter följande, med beaktande av de sålunda
angivna synpunkterna utarbetade progressiva skala för en extra inkomstoch
förmögenhetsskatt:
för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger
6 000
kronor
meri
icke
8 000 kronor 0.5 X
8 000
»
»
12 000
»
1 X
12 000
»
20 000
1.5 %
20 000
30 000
»
2 X
30 000
»
»
»
40 000
»
2.5 X
40 000
»
»
60 000
»
3 X
60 000
»
»
»
100 000
»
3.5 X
100 000
»
4 X
Med tillhjälp av, bland annat, de uträkningar och tabeller, som återfinnas
i förste aktuarien, fil. doktorn Tim Janssons åt bolagsskatteberedningen
utförda skattestatistiska beräkningar (Statens off. utredn. 1931:41), vilka
för nu ifrågavarande ändamål i vissa avseenden inom finansdepartementet
kompletterats, har — enligt vad i promemorian meddelas — beräknats,
att en efter den angivna skalan anordnad skatt kommer att inbringa
12 miljoner kronor.
Härom yttras i promemorian, bland annat, följande:
»Det torde böra framhållas, att, örn ett belopp av ungefär den storleksordning,
varom här är fråga, skall kunna erhållas, någon mera avsevärd
uttunning av skalan ej är tänkbar. Det är inkomster understigande 100,000
kronor, som beteckna det mest betydelsefulla beskattningsunderlaget. Detta
förhållande belyses i någon mån därav, att de två högsta satserna i ovan
angivna skatteskala, 3.5 och 4 procent, av vilka dock den förra skattesatsen
inträder redan vid 60,000 kronor, tillsammans ej torde inbringa mer än
omkring 1 miljon kronor.»
Rörande skattens storlek vid olika inkomstlägen yttras i promemorian
följande:
»Verkningarna av berörda skatteskala, sammanställda med verkningarna
av nu gällande progressiva skatter, framgå av följande tablå, vari skattebeloppen
för vissa beskattningsbara belopp angivas dels i absoluta dels i procentuella
tal. Vid bedömande av skattens verkan å inkomsten bör observeras,
å ena sidan att ortsavdrag skett, innan de beskattningsbara beloppen
framkommit, och att de taxerade beloppen äro i genomsnitt cirka 2,400
kronor högre än de beskattningsbara beloppen, å andra sidan att de beskattningsbara
beloppen kunna i större eller mindre utsträckning repre
-
Skatteskalans
utformning.
Skattens storlek
vid olika
inkomstlagen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
sentera förmögenhetsdel, i vilket fall skatten på inkomsten kan bliva betydligt
högre än de angivna procenttalen utvisa.»
Beskatt-
ningsbart
belopp
kronor
A b s
o 1 u t a
kronor
t a 1
P
r o c e
n t u
ella
tal
Gällande
inkomst- och för- mögen- hetsskatt,
145%
Kom- munal
pro- gressiv- skatt
och ut- jäm- nings- skatt,
grund- belopp
Summa
gällande
progres- siva
skatter
(= före- gående
två ko- lumner)
Extra
in-
komst- och för- mögen- hets- skatt
Summa
gällande
progres- siva skat- ter och
extra in- kom st- och för- mögen- hetsskatt
Gällan- de in- komst- och för- mögen- hets- skatt,
145%
Kom- munal
pro- gressiv- skatt
och ut- jäm- nings- skatt,
grund- belopp
Summa
gällan- de pro- gres- siva
skatter
(= före- gående
två ko- lumner)
Extra
in-
komst- och för- mögen- hets- skatt
Summa
gällande
progres- siva skat- ter och
extra in- komst- och för- mögen- hetsskatt
5,000...
218
13
231
_
231
4.35
0.2 7
4.62
4.62
6,000...
261
20
281
—
281
4.36
0.38
4.68, —
4.68
8,000...
348
33
381
10
391
4.85
0.41
4.76
0.13
4.89
9,000...
392
40
432
20
452
4.85
0.46
4.80
0.22
5.0 2
10,000...
435
53
488
30
518
4.86
0.6 8
4.88
0.30
5.18
12,000...
551
80
631
50
681
4.59
0.6 7
5.26
0.4 2
5.68
15,000...
725
120
845
95
940
4.83
0.80
5.63
0.63
6.26
20,000...
1,015
253
1,268
170
1,438
5.08
1.26
6.34
0.86
7.19
25,000 ..
1,378
387
1,765
270
2,035
5.51
1.55
7.06
1.08
8.14
30,000 ...
1,740
520
2,260
370
2,630
5.80
1.73
7.53
1.23
8.76
40,000...
, 2,465
853
3,318
620
3,938
6.16
2.13
8.29
1.55
9.84
50,000...
3,335
1,253
4,588
920
5,508
6.67
2.51
9.18
1.84
11.02
60,000...
4,205
1,653
5,858
1,220
7,078
7.01
2.76
9.7 7
2.08
11.80
100,000...
8,265
3,787
12,052
2,620
14,672
8.26
3.79
12.05
2.62
14.67
200,000 ...
20,590
10,453
31,043
6,620
37,663
10.80
5.22
15.62
3.31
18.88
400,000...
51,040
23,786
74,826
14,620
89,446
12.7 6
5.94
18.70
3.66
22.86
1,000,000 ...
164,140
60,000
224,140
38,620
262,760
16.41
6.00
22.41
3.86
26.2 7
1,400,000...
243,600
84,000
327,600
54,620
382,220
17.40
6.oo
23.4 0
3.90
27.30
Förordningens
detaljer.
Rörande det framlagda förslaget till förordning örn extra inkomst- och
förmögenhetsskatt lämnas i promemorian följande motivering:
»Det ligger nära till hands att vid avfattande av en förordning örn extra
inkomst- och förmögenhetsskatt söka en förebild i nuvarande förordning
örn utjämningsskatt, vilken utgör en särskild inkomst- och förmögenhetsskatt
av statsskatts natur. Olika förhållanden föranleda emellertid till
avvikelser i vissa avseenden.
Skatteskalan måste sålunda givetvis införas i själva förordningen. Uttrycklig
bestämmelse rörande skatteplikt för äkta makar och örn skattens
uppdelning på dessa bör meddelas. Vid skatteskalans införande i lagtexten
har det synts lämpligt att använda den uppställning, som av 1928 års
bolagsskatteberedning föreslagits för den ordinarie statliga inkomst- och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33. "
förmögenhetsskattens vidkommande. Såsom i beredningens betänkande
frambålles, är fördelen med nämnda anordning framför allt den, att beräkningarna
avsevärt underlättas, därest totala skattebeloppet vid böljan av
värjo intervall angives i lagtexten. Lämpligen böra emellertid till hjälp
för ifrågavarande skatts debitering utarbetas särskilda tabellei.
I 4 § förordningen örn utjämningsskatt meddelas hänvisning till ''issa
lagrum i förordningen örn kommunal progressivskatt. Motsvarighet s>nes
i förevarande sammanhang ej erforderlig till alla de såmedelst givna föreskrifterna.
Vad till en början den i 7 § förordningen örn kommunal progressivskatt
berörda eftertaxeringen angår, är det i och för sig uppenbart,
att bär, liksom när det gäller den ordinarie statliga inkomst- och förmögenhetsskatten,
eftertaxering bör föranleda beskattning med det belopp,
som vid 1932 års taxering undandraga beskattning. Någon motsvarighet
till 7 § andra stycket är därför ej behövlig. 8 § 1 mom. och 2 mom. forsta
stycket i förordningen örn kommunal progressivskatt avse åtgärder, som
beträffande den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten gälla det beskattningsbara
beloppet. Ändring i detta kommer att beaktas vid debiteringen
och kommer såmedelst automatiskt att gälla även nu förevarande
skatt, varför motsvarighet till sistnämnda lagrum ej bör stadgas. Motsvarigheter
till återstående delar av 7—9 §§ i förordningen örn kommunal progressivskatt
synas däremot böra upptagas i nu förevarande förordning
men givas formen av fullständiga bestämmelser och ej, såsom när det gäller
utjämningsskatten, av hänvisningar. Åtgärder av taxeringsmyndigheter
synas kunna ifrågakomma dels vid eftertaxering, dels vid taxering på
grund av dubbelbeskattningsavtal med främmande stater. Att i dylika
fall de för taxering till ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatt gällande
bestämmelser böra erhålla motsvarande tillämpning är tydligt. Uttryckligt
stadgande i dylikt avseende bör emellertid meddelas.
Förordningens tillämpning vid 1932 års taxering gör det önskvärt, att
densamma ej träder i kraft vid alltför sen tidpunkt, då redan detta års
taxeringsnämnder skola vidtaga av dubbelbeskattningsavtal föranledda
särskilda taxeringsåtgärder. Bestämmelserna härom böra emellertid utfärdas
administrativt, då de sammanhänga med de rörande dubbelbeskattningsavtalen
meddelade tillämpningsföreskrifterna.»
Kammarrätten har i avgivet utlåtande förklarat den av kammarrätten
ur lag- och skattetekniska synpunkter verkställda granskningen av det remitterade
förslaget ej föranleda erinran.
Min uppfattning i huvudsak av den beskattning, varom här är fråga,
har jag angivit redan i finansplanen till innevarande års statsverksproposition.
Rörande den utformning, som i det inom finansdepartementet utur
betade förslaget till förordning örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt
givits åt beskattningens detaljer, kan jag åberopa den motivering, som an
lutning lill riksdagens [irolokoll 19.12. 1 sami. 29 lui/t (tsr .1.1.)
Kammarrätten.
Departements
chefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.
förts i förberörda, likaledes inom finansdepartementet utarbetade promemoria.
Blott ett par synpunkter vill jag bär tillägga.
Såsom en naturlig utväg att förverkliga det av mig uttalade önskemålet
att det produktiva näringslivet, så långt möjligt vore, borde skonas från
nya direkta pålagor, har för mig framstått möjligheten att från extra inkomst-
och förmögenhetsskatt undantaga aktiebolag och med dem i huvudsak
likställda juridiska personer. Jag har därvid åsyftat, förutom aktiebolagen,
närmast solidariska bankbolag och ekonomiska föreningar, vilkas
inkomster äro föremål för dubbelbeskattning. Bet synes böra framhållas,
att ett dylikt förslag ej innebär ett obehörigt gynnande av näringslivet i
den mån det representeras av nämnda juridiska personer till skillnad från
andra näringsidkare. Yad som från dessa juridiska personer utdelas beskattas
hos delägarna, vilka sålunda i förekommande fall direkt träffas
av skattehöjningen å de utdelade medlen. Vad som genom den föreslagna
anordningen undvikes är sålunda en ökning av den merbeskattning,
som träffar nämnda juridiska personers inkomster i förhållande
(ill andra, och som mäste betecknas såsom en särbeskattning av näringslivet.
Tillika undgås skatteökning beträffande de medel, som fonderas
hos berörda juridiska personer. Ett dylikt resultat torde från de av mig
angivna utgångspunkterna få betecknas såsom önskvärt.
Med understrykande av att extra inkomst- och förmögenhetsskatten
:''ir ämnad att vara allenast av tillfällig natur anser jag mig tillika böra
framhålla, att det är avsett att verkställa uppbörd av skatten i dess helhet
år 1932 och att salunda ej låta densamma bli föremål för uppdelning
På två terminer. En dylik uppdelning skulle förorsaka vissa, tekniska
svårigheter och synes knappast erforderlig.
Föredragande departementschefen uppläser härefter berörda inom finansdepartementet
atar betade förslag till förordning örn extra inkomst - och förmögenhetsskatt samt hemställer, att förslaget måtte i proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla, och
skall till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Vid protokollet:
B. Borgström.
3 20096. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1932:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt. a1 i texten
- BevU 1932:55 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- BevU 1932:56 Bevillningsutskottets memorial Nr 56 s. 1 i texten