Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt

1932-01-15 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:33, Med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

1

Nr 33.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om extra inkomst- och förmögenhetsskatt; given Stockholms

slott den 15 januari 1932.

Kungl. Maj:t får härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932.

I sami.

29 höft- (Nr 33.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

F örslag

till

Förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 *.

Till staten skall för år 1932 av fysiska personer och oskifta dödsbon, för

vilka det vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för nämnda

år fastställda beskattningsbara beloppet överstiger 6,000 kronor, erläggas

extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Skatten erlägges i den kommun, där den skattskyldige taxeras till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

2 §.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgöra:

när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet

icke överstiger 8,000 kronor:

en halv procent av den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

6,000 kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

8 000 kr. men icke 12 000 kr.: 10 kr. för 8 000 kr. och 1 % av återstoden

12 000 »

» » 20 000 »

: 50 »

»

12 000 »

»

1.5 %

»

20 000 »

» » 30 000 »

: 170 »

»

20 000 »

2 %

»

»

30 000 »

» » 40 000 »

: 370 •

»

30 000 >

»

2.5 %

»

»

40 000 »

* » 60 000 »

: 620 »

»

40 000 »

»

3 %

»

»

60 000 »

» » 100 000 »

: 1 220 »

»

60 000 »

3.5 %

100 000 »

: 2 620 »

»

100 000 »

»

4 %

»

»

Rörande skatteplikt för äkta makar och fördelning dem emellan av det

för dem gemensamt uträknade skattebeloppet skola stadgandena i 19 § 1

mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äga motsvarande

tillämpning.

3 %.

Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1932 skall, örn eftertaxeringen därtill föranleder, eftertaxeras jämväl till

extra inkomst- och förmögenhetsskatt enligt denna förordning till behörigt

belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

4 §.

I fall, varom i 29 § 2 mom. och 30 § förordningen, örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt sägs, må Konungen förklara, att extra inkomstoch

förmögenhetsskatt enligt denna förordning skall för skattskyldig fastställas

till högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda,

dock att skatten ej må komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad,

av det på grundval av träffad överenskommelse eller meddelat beslut

fastställda beskattningsbara beloppet, än skatten skulle utgjort av

det beskattningsbara belopp, som skulle hava fastställts, örn hänsyn ej

tagits till överenskommelsen eller beslutet.

5 $.

Där oskift dödsbo jämlikt 24 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet

eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper

och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga örn

extra inkomst- och förmögenhetsskatt enligt denna förordning.

6 §.

Därest eftertaxering eller annan taxeringsåtgärd enligt denna förordning

ifrågakommer, skola de rörande taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

7 i

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Förslag i

f statsverkspropositionen

om extra inkomst-

och

förmögenhetsskatt.

I årets statsverksproposition har bland inkomsterna för nästkommande

budgetår upptagits »extra inkomst- och förmögenhetsskatt» med ett belopp

av 12 miljoner kronor.

Vid anmälan för Kungl. Maj:t av förslag i berörda avseende yttrade jag

i huvudsak följande:

»Vad angår den del av det för budgettäckningen erforderliga beloppet,

som skäligen bör anskaffas på den direkta beskattningens väg, kunde det

ligga nära till bands att föreslå en böjning av det procenttal av grundbeloppen,

varmed inkomst- och förmögenhetsskatten uttages. Av huvudsakligen

två skäl anser jag emellertid denna väg icke nu böra beträdas. Det

synes mig nämligen i rådande ekonomiska läge vara naturligt och riktigt,

att å ena sidan det produktiva näringslivet, så långt möjligt är, skonas

från nya direkta pålagor, och att å andra sidan från denna beskattning

undantagas de inkomsttagare, som hava de lägre och lägsta inkomsterna.

Med. beaktande av dessa synpunkter och under erinran jämväl örn den stegring

i beskattning för alla inkomsttagare, som flerstädes i landet blir en

följd av böjd kommunal utdebitering, finner jag en ökning av inkomstocb

förmögenhetsskattens procenttal mindre ändamålsenlig och förordar i

stället åvägabringandet av en fristående direkt beskattning av tillfällig

natur, så anordnad att den träffar den skattekraft, som representeras av

de högre inkomsterna och de större förmögenheterna, men lämnar fria dels

aktiebolag och med dem i huvudsak likställda juridiska personer, dels inkomsttagare,

vilkas beskattningsbara belopp understiga 6,000 kronor, motsvarande

en genomsnittlig inkomst av något mer än 8,000 kronor. Härigenom

skulle den stora mängden av rikets jordbrukare och löntagare undgå

att drabbas av skatten. Anmärkas må slutligen, att en efter dessa riktlinjer

lagd tillfällig beskattning icke synes vara av beskaffenhet att försvåra

en omläggning av den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten

i den riktning, som föreslås av bolagsskatteberedningen i dess i dagarna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33. 5

avgivna betänkande. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken

förutsattes bliva progressiv, kan beräknas inbringa ett belopp av 12 miljoner

kronor.»

Den sålunda föreslagna beskattningen har närmare utformats i ett inom inom ftnamfinansdepartementet

utarbetat förslag till förordning örn extra inkomst- tefutarbetat

och förmögenhetsskatt, som remitterats till kammarrätten för avgivande förslag.

av utlåtande ur lag- och skattetekniska synpunkter. I en remissen åtföljande,

likaledes inom finansdepartementet utarbetad promemoria hava

framlagts skäl för skattens anordning i olika avseenden.

Beträffande frågan om vilka skattskyldiga skola träffas av skatten yttras

i promemorian: tränäs av

»Av departementschefens uttalande framgår, att berörda skatt ej bör skatten?

träffa aktiebolagen och med dem i huvudsak likställda juridiska personer.

Skatten bör följaktligen träffa fysiska personer, med vilka torde böra jämställas

oskifta dödsbon efter såväl i Sverige som i utlandet bosatta personer.

Enligt skatteförfattningarna beskattas i vissa fall juridiska personer

i stället för vederbörande fysiska intressenter med proportionell skatt. Så

är fallet med stiftelser, ideella föreningar, häradsallmänningar, försäkringsföretag

m. fl. Eftersom de för dessa juridiska personer gällande skattesatserna

avvägts med hänsyn till storleken av den skatt, som kunde antagas

genomsnittligen åvila deras fysiska intressenter, därest dessa själva

erlagt skatt för ifrågavarande inkomst, kunde införandet av en extrabeskattning

av enskilda personer tänkas föranleda en höjning även av berörda

proportionella skattesatser. Då emellertid extrabeskattningen av enskilda

personer är avsedd att inträda först örn det beskattningsbara beloppet

överstiger 6,000 kronor, synes tillräcklig anledning att vid extrabeskattningen

medtaga dessa juridiska personer ej föreligga.»

Frågan örn den lämpliga avvägningen av den progressiva skatteskalan Skattens

för berörda skatt utvecklas i promemorian på följande sätt: piogressmt

»Material av betydelse dels för bedömande av den lämpliga utformningen

av skatteskalan för en extra inkomst- och förmögenhetsskatt, dels för

beräknande av det belopp, som en dylik skatt kan väntas inbringa, föreligger

i det betänkande angående beskattning av aktiebolag m. m., som nyligen

avgivits av 1928 års bolagsskatteberedning. Vid behandling av frågan

om sättet för erhållande av täckning för det belopp, som cn lättnad i

aktiebolagens beskattning väntas medföra, hava även framlagts alternativa

förslag till skatteskalor, medförande höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten

för enskilda personer. Det bör emellertid uppmärksammas,

att förutsättningarna för berörda förslag äro andra än de som nu föreligga,

i det bolagsskatteberedningens förslag företrädesvis avser att träffa

de kategorier inkomsttagare, bland vilka aktieägarna särskilt äro till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

finnandes. De inom beredningen utarbetade skalorna beräknas för övrigt

ej inbringa sa stort belopp, som nu är behövligt. Att nu upptaga någon

av dessa skalor oförändrad låter sig därför ej göra. Detta hindrar dock

givetvis icke, att synpunkter, som i nämnda betänkande framlagts, även

nu förtjäna beaktande. Å sid. 218 påpekar bolagsskatteberedningen, att

vid en rörlig inkomstbeskattning skatteskalan är mindre elastisk, örn den

är starkare progressiv. Såsom omständigheter av vikt att beakta vid beskattningens

lämpliga avvägning framhåller beredningen därjämte, bland

annat, följande:

Vidare måste beaktas storleken av det sammanlagda skattetrycket av

samtliga skatter, som skola bestridas av den skattskyldiges inkomst. Ett

sammanträffande av ett flertal progressiva skatter kan nämligen driva

den sammanlagda beskattningen till orimlig höjd, ehuru ingen av skatterna

ensam för sig synes oskäligt hög. Och en hög beskattning innebär alltid

fara för att nödig och nyttig kapitalbildning motverkas, liksom även

viljan till skattebetalning därigenom avtrubbas. Höga skatter locka de

skattskyldiga att använda större belopp än eljest till avdragsgilla omkostnader,

då en sådan användning av inkomsten förefaller dem mera tilltalande

än dess avstående till det allmänna i form av skatt. Även andra förfaranden

i syfte att undgå skatt bliva då lönande och skattemoralen försvagas.

’

I betänkandet hava vidare (sid. 219 o. f.) meddelats uppgifter rörande den

nuvarande beskattningens storlek vid maximal belastning. För belysande

av det spörsmål, varom nu är fråga, torde dessutom böra meddelas en uppgift

rörande den nuvarande maximala skattebelastningen av enskilda personer

under förutsättning att vederbörande har allenast inkomst av förmögenhet,

vilken inkomst utgör 5 procent av förmögenheten. Av det å

sid. 219 i betänkandet atergivna exemplet framgår, att den maximala utdebiteringssatsen

för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för närvarande

utgör 23.175 procent av det beskattningsbara beloppet. Förmögenhetsbeskattningen

medför under nyss angivna förutsättningar en merbelastning

med en tredjedel, d. v. s. siffran 23.175 ökas till 30.9 procent. Örn man härtill

lägger allmän kommunalskatt å vanligen 6 å 10 procent, så erhålles det resultatet,

att den nuvarande maximibeskattningen av inkomst hos enskilda

personer närmar sig 40 procent och kan tänkas överskrida denna siffra.

Ger förmögenheten lägre avkastning, ökas givetvis skattens procentuella

storlek i förhållande till inkomsten. Bolagsskatteberedningen uttalar, att

den i olika former förekommande inkomstbeskattningen kan vålla en synnerligen

hög sammanlagd belastning av inkomsten. Flertalet av de alternativa

skalor, som i beredningens betänkande framlagts, medföra för de

högsta inkomster, med vilka praktiskt taget är att räkna, en maximal höjning

av nuvarande skatt ej överstigande 3 å 4 procent. Härvid har dock

förutsatts, att vederbörande i regel skola i stället indirekt erhålla viss

skattelindring genom den minskade bolagsbeskattningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 33. 7

Ett maximum av 4 procent för den nu ifrågavarande extra inkomst- och

förmögenhetsskatten synes med hänsyn till nu herörda omständigheter ej

böra överskridas.»

I promemorian återgives härefter följande, med beaktande av de sålunda

angivna synpunkterna utarbetade progressiva skala för en extra inkomstoch

förmögenhetsskatt:

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

6 000

kronor

meri

icke

8 000 kronor 0.5 X

8 000

»

»

12 000

»

1 X

12 000

»

20 000

1.5 %

20 000

30 000

»

2 X

30 000

»

»

»

40 000

»

2.5 X

40 000

»

»

60 000

»

3 X

60 000

»

»

»

100 000

»

3.5 X

100 000

»

4 X

Med tillhjälp av, bland annat, de uträkningar och tabeller, som återfinnas

i förste aktuarien, fil. doktorn Tim Janssons åt bolagsskatteberedningen

utförda skattestatistiska beräkningar (Statens off. utredn. 1931:41), vilka

för nu ifrågavarande ändamål i vissa avseenden inom finansdepartementet

kompletterats, har — enligt vad i promemorian meddelas — beräknats,

att en efter den angivna skalan anordnad skatt kommer att inbringa

12 miljoner kronor.

Härom yttras i promemorian, bland annat, följande:

»Det torde böra framhållas, att, örn ett belopp av ungefär den storleksordning,

varom här är fråga, skall kunna erhållas, någon mera avsevärd

uttunning av skalan ej är tänkbar. Det är inkomster understigande 100,000

kronor, som beteckna det mest betydelsefulla beskattningsunderlaget. Detta

förhållande belyses i någon mån därav, att de två högsta satserna i ovan

angivna skatteskala, 3.5 och 4 procent, av vilka dock den förra skattesatsen

inträder redan vid 60,000 kronor, tillsammans ej torde inbringa mer än

omkring 1 miljon kronor.»

Rörande skattens storlek vid olika inkomstlägen yttras i promemorian

följande:

»Verkningarna av berörda skatteskala, sammanställda med verkningarna

av nu gällande progressiva skatter, framgå av följande tablå, vari skattebeloppen

för vissa beskattningsbara belopp angivas dels i absoluta dels i procentuella

tal. Vid bedömande av skattens verkan å inkomsten bör observeras,

å ena sidan att ortsavdrag skett, innan de beskattningsbara beloppen

framkommit, och att de taxerade beloppen äro i genomsnitt cirka 2,400

kronor högre än de beskattningsbara beloppen, å andra sidan att de beskattningsbara

beloppen kunna i större eller mindre utsträckning repre
-

Skatteskalans

utformning.

Skattens storlek

vid olika

inkomstlagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

sentera förmögenhetsdel, i vilket fall skatten på inkomsten kan bliva betydligt

högre än de angivna procenttalen utvisa.»

Beskatt-

ningsbart

belopp

kronor

A b s

o 1 u t a

kronor

t a 1

P

r o c e

n t u

ella

tal

Gällande

inkomst- och för- mögen- hetsskatt,

145%

Kom- munal

pro- gressiv- skatt

och ut- jäm- nings- skatt,

grund- belopp

Summa

gällande

progres- siva

skatter

(= före- gående

två ko- lumner)

Extra

in-

komst- och för- mögen- hets- skatt

Summa

gällande

progres- siva skat- ter och

extra in- kom st- och för- mögen- hetsskatt

Gällan- de in- komst- och för- mögen- hets- skatt,

145%

Kom- munal

pro- gressiv- skatt

och ut- jäm- nings- skatt,

grund- belopp

Summa

gällan- de pro- gres- siva

skatter

(= före- gående

två ko- lumner)

Extra

in-

komst- och för- mögen- hets- skatt

Summa

gällande

progres- siva skat- ter och

extra in- komst- och för- mögen- hetsskatt

5,000...

218

13

231

_

231

4.35

0.2 7

4.62

4.62

6,000...

261

20

281

—

281

4.36

0.38

4.68, —

4.68

8,000...

348

33

381

10

391

4.85

0.41

4.76

0.13

4.89

9,000...

392

40

432

20

452

4.85

0.46

4.80

0.22

5.0 2

10,000...

435

53

488

30

518

4.86

0.6 8

4.88

0.30

5.18

12,000...

551

80

631

50

681

4.59

0.6 7

5.26

0.4 2

5.68

15,000...

725

120

845

95

940

4.83

0.80

5.63

0.63

6.26

20,000...

1,015

253

1,268

170

1,438

5.08

1.26

6.34

0.86

7.19

25,000 ..

1,378

387

1,765

270

2,035

5.51

1.55

7.06

1.08

8.14

30,000 ...

1,740

520

2,260

370

2,630

5.80

1.73

7.53

1.23

8.76

40,000...

, 2,465

853

3,318

620

3,938

6.16

2.13

8.29

1.55

9.84

50,000...

3,335

1,253

4,588

920

5,508

6.67

2.51

9.18

1.84

11.02

60,000...

4,205

1,653

5,858

1,220

7,078

7.01

2.76

9.7 7

2.08

11.80

100,000...

8,265

3,787

12,052

2,620

14,672

8.26

3.79

12.05

2.62

14.67

200,000 ...

20,590

10,453

31,043

6,620

37,663

10.80

5.22

15.62

3.31

18.88

400,000...

51,040

23,786

74,826

14,620

89,446

12.7 6

5.94

18.70

3.66

22.86

1,000,000 ...

164,140

60,000

224,140

38,620

262,760

16.41

6.00

22.41

3.86

26.2 7

1,400,000...

243,600

84,000

327,600

54,620

382,220

17.40

6.oo

23.4 0

3.90

27.30

Förordningens

detaljer.

Rörande det framlagda förslaget till förordning örn extra inkomst- och

förmögenhetsskatt lämnas i promemorian följande motivering:

»Det ligger nära till hands att vid avfattande av en förordning örn extra

inkomst- och förmögenhetsskatt söka en förebild i nuvarande förordning

örn utjämningsskatt, vilken utgör en särskild inkomst- och förmögenhetsskatt

av statsskatts natur. Olika förhållanden föranleda emellertid till

avvikelser i vissa avseenden.

Skatteskalan måste sålunda givetvis införas i själva förordningen. Uttrycklig

bestämmelse rörande skatteplikt för äkta makar och örn skattens

uppdelning på dessa bör meddelas. Vid skatteskalans införande i lagtexten

har det synts lämpligt att använda den uppställning, som av 1928 års

bolagsskatteberedning föreslagits för den ordinarie statliga inkomst- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33. "

förmögenhetsskattens vidkommande. Såsom i beredningens betänkande

frambålles, är fördelen med nämnda anordning framför allt den, att beräkningarna

avsevärt underlättas, därest totala skattebeloppet vid böljan av

värjo intervall angives i lagtexten. Lämpligen böra emellertid till hjälp

för ifrågavarande skatts debitering utarbetas särskilda tabellei.

I 4 § förordningen örn utjämningsskatt meddelas hänvisning till ''issa

lagrum i förordningen örn kommunal progressivskatt. Motsvarighet s>nes

i förevarande sammanhang ej erforderlig till alla de såmedelst givna föreskrifterna.

Vad till en början den i 7 § förordningen örn kommunal progressivskatt

berörda eftertaxeringen angår, är det i och för sig uppenbart,

att bär, liksom när det gäller den ordinarie statliga inkomst- och förmögenhetsskatten,

eftertaxering bör föranleda beskattning med det belopp,

som vid 1932 års taxering undandraga beskattning. Någon motsvarighet

till 7 § andra stycket är därför ej behövlig. 8 § 1 mom. och 2 mom. forsta

stycket i förordningen örn kommunal progressivskatt avse åtgärder, som

beträffande den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten gälla det beskattningsbara

beloppet. Ändring i detta kommer att beaktas vid debiteringen

och kommer såmedelst automatiskt att gälla även nu förevarande

skatt, varför motsvarighet till sistnämnda lagrum ej bör stadgas. Motsvarigheter

till återstående delar av 7—9 §§ i förordningen örn kommunal progressivskatt

synas däremot böra upptagas i nu förevarande förordning

men givas formen av fullständiga bestämmelser och ej, såsom när det gäller

utjämningsskatten, av hänvisningar. Åtgärder av taxeringsmyndigheter

synas kunna ifrågakomma dels vid eftertaxering, dels vid taxering på

grund av dubbelbeskattningsavtal med främmande stater. Att i dylika

fall de för taxering till ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatt gällande

bestämmelser böra erhålla motsvarande tillämpning är tydligt. Uttryckligt

stadgande i dylikt avseende bör emellertid meddelas.

Förordningens tillämpning vid 1932 års taxering gör det önskvärt, att

densamma ej träder i kraft vid alltför sen tidpunkt, då redan detta års

taxeringsnämnder skola vidtaga av dubbelbeskattningsavtal föranledda

särskilda taxeringsåtgärder. Bestämmelserna härom böra emellertid utfärdas

administrativt, då de sammanhänga med de rörande dubbelbeskattningsavtalen

meddelade tillämpningsföreskrifterna.»

Kammarrätten har i avgivet utlåtande förklarat den av kammarrätten

ur lag- och skattetekniska synpunkter verkställda granskningen av det remitterade

förslaget ej föranleda erinran.

Min uppfattning i huvudsak av den beskattning, varom här är fråga,

har jag angivit redan i finansplanen till innevarande års statsverksproposition.

Rörande den utformning, som i det inom finansdepartementet utur

betade förslaget till förordning örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt

givits åt beskattningens detaljer, kan jag åberopa den motivering, som an

lutning lill riksdagens [irolokoll 19.12. 1 sami. 29 lui/t (tsr .1.1.)

Kammarrätten.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 33.

förts i förberörda, likaledes inom finansdepartementet utarbetade promemoria.

Blott ett par synpunkter vill jag bär tillägga.

Såsom en naturlig utväg att förverkliga det av mig uttalade önskemålet

att det produktiva näringslivet, så långt möjligt vore, borde skonas från

nya direkta pålagor, har för mig framstått möjligheten att från extra inkomst-

och förmögenhetsskatt undantaga aktiebolag och med dem i huvudsak

likställda juridiska personer. Jag har därvid åsyftat, förutom aktiebolagen,

närmast solidariska bankbolag och ekonomiska föreningar, vilkas

inkomster äro föremål för dubbelbeskattning. Bet synes böra framhållas,

att ett dylikt förslag ej innebär ett obehörigt gynnande av näringslivet i

den mån det representeras av nämnda juridiska personer till skillnad från

andra näringsidkare. Yad som från dessa juridiska personer utdelas beskattas

hos delägarna, vilka sålunda i förekommande fall direkt träffas

av skattehöjningen å de utdelade medlen. Vad som genom den föreslagna

anordningen undvikes är sålunda en ökning av den merbeskattning,

som träffar nämnda juridiska personers inkomster i förhållande

(ill andra, och som mäste betecknas såsom en särbeskattning av näringslivet.

Tillika undgås skatteökning beträffande de medel, som fonderas

hos berörda juridiska personer. Ett dylikt resultat torde från de av mig

angivna utgångspunkterna få betecknas såsom önskvärt.

Med understrykande av att extra inkomst- och förmögenhetsskatten

:''ir ämnad att vara allenast av tillfällig natur anser jag mig tillika böra

framhålla, att det är avsett att verkställa uppbörd av skatten i dess helhet

år 1932 och att salunda ej låta densamma bli föremål för uppdelning

På två terminer. En dylik uppdelning skulle förorsaka vissa, tekniska

svårigheter och synes knappast erforderlig.

Föredragande departementschefen uppläser härefter berörda inom finansdepartementet

atar betade förslag till förordning örn extra inkomst - och förmögenhetsskatt samt hemställer, att förslaget måtte i proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla, och

skall till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

B. Borgström.

3 20096. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt. a1 i texten
  2. BevU 1932:55 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. BevU 1932:56 Bevillningsutskottets memorial Nr 56 s. 1 i texten