Angående försäljning av ett område av utgården Knype under kronoegendomen Gudhem i Gudhems socken av Skaraborgs län m. ni
1932-01-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:37, Angående försäljning av ett område av utgården Knype under kronoegendomen Gudhem i Gudhems socken av Skaraborgs län m. ni
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 37.
9
tfr 37.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av ett område av utgården Knype under
kronoegendomen Gudhem i Gudhems socken av Skaraborgs
län m. ni.; given Stockholms slott den 15
januari 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Rundqvist.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Departementschefen, statsrådet Rundqvist anför:
l:o.
I skrivelse till Kungl. Majit den 3 juni 1931 har skomakaren Sven Ahl
i Solhem, Gudhem, anhållit att få inköpa ett å en skrivelsen bifogad kartskiss
närmare angivet område örn 0.3 hektar av utgården Knype under egendomen
6 mantal Gudhem nr 1—9 med underlydande i Gudhems socken av
Skaraborgs län. Såsom skäl härför har sökanden åberopat, att han, som
sedan år 1914 arrenderade området i fråga, ägde därå uppförda byggnader,
som lämnade nöjaktig bostad åt honom och hans familj.
Av ett skrivelsen bilagt, av domänintendenten i Skaraborgs län Bertil
Ekberg vid värdering av ifrågavarande område den 3 juni 1931 fört protoDihang
till riksdagens protokoll 1332. 1 sami. 31 haft. (Kr 33 37.) 49 32 2
10
Kungl. Majus proposition nr 31.
koll framgår, att området, som ingår i mark tillhörande Gudhems remontdepå,
till en areal av O.21 hektar utgör tomt och trädgård samt till en areal
av O.09 hektar utgör ängsmark, till huvudsakligaste delen bestående av en
större gravkulle, att å området befintliga byggnader, boningshus jämte uthus,
ägas av sökanden samt anses hava ett värde av 3,000 kronor, samt att området
av domänintendenten värderats till 250 kronor.
Cliefen för västra arméfördelningen samt chefen för Gudhems remontdepå
hava tillstyrkt den gjorda ansökningen.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 oktober 1931 bär arméförvaltningens
fortifikationsdepartement — med förmälan att, i anledning av gjord förfrågan,
tjf. riksantikvarien i skrivelse till departementet den 29 september 1931
meddelat, att den omständigheten, att å området läge en forntida gravhög,
ej innebure hinder för försäljning av detsamma, varvid dock i blivande köpekontraktet
borde göras erinran örn gravhögens karaktär av i lag skyddad
fornlämning — för egen del anfört, att de militära intressena ej lade hinder
i vägen för försäljning till sökanden av ifrågavarande område och att ej
något vore att erinra mot, att den verkställda värderingen av området lades
till grund vid köpeskillingens bestämmande. Såsom särskilda köpevillkor
syntes det fortifikationsdepartementet böra stadgas, att köparen ensam skulle
vidkännas alla kostnader för avstyckning av området och för lagfart å fånget.
Genom försäljningen inflytande medel syntes böra tillgodoföras lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål. Fortifikationsdepartementet
hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva,
att förevarande område finge försäljas till sökanden eller hans rättsinnehavare
för en köpeskilling av 250 kronor och på villkor i övrigt, att köparen
ensam skulle vidkännas alla kostnader för avstyckning av området och för
lagfart å fånget, dels ock föreskriva, att genom försäljningen inflytande
medel skulle tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål.
På grund av vad i ärendet förekommit och då den ifrågasatta köpeskillingen
synes mig skälig, finner jag mig böra tillstyrka fortifikation sdepartementets
försäljningsförslag. Den inflytande köpeskillingen torde, i enlighet
med vad fortifikationsdepartementet hemställt, böra tillgodoföras lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förut omförmälda område, innehållande 0.3 hektar, må
försäljas till skomakaren Sven Ahl i Solhem, Gudhem, eller
hans rättsinnehavare för en köpeskilling av 250 kronor och
på villkor i övrigt, att köparen vidkännes alla med överlåtelsen
förenade avstycknings- och lagfartskostnader, samt
att köpeskillingen må tillgodoföras lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål.
Kungl. Majus proposition nr 37.
11
2:o.
I skrivelse till Kungl. Majit den 2 december 1931 bär arméförvaltningens
fortifikationsdepartement gjort framställning örn försäljning av kronans andel
i en till hemmanet Våxnäs i Karlstads socken av Värmlands län hörande
allmänning samt därvid anfört i huvudsak följande.
Med skrivelse till fortifikationsdepartementet den 30 oktober 1931 hade
länsstyrelsen i Värmlands län överlämnat kallelse å delägarna i hemmanet
Våxnäs i Karlstads socken till sammanträde för att behandla uppkommen
fråga örn försäljning av den vid Våxnäsbäckens utlopp i Klarälven belägna
till hemmanet Våxnäs hörande allmänningen. I anledning härav hade fortifikationsdepartementet
uppdragit åt chefen för Värmlands regemente att vid
ifrågavarande förrättning företräda kronan, dock utan rätt att biträda något
för kronan bindande beslut örn försäljning, ävensom att till departementet
inkomma med utredning dels angående storleken av kronans andel i ifrågavarande
samfällighet, dels angående värdet därav, dels huruvida, i stället för
att försäljas, samfälligheten tilläventyrs borde skiftas och kronan därvid tillskiftad
del för dess räkning utnyttjas, dels ock i de övriga hänseenden, vartill
förhållandena kunde giva anledning.
Till åtlydnad härav hade regementschefen i skrivelse till departementet
den 20 november 1931 meddelat, att den ifrågavarande allmänningen bestode
av slänt mellan landsvägen och älven öster örn Våxnäsbäcken och vore i
ägobeskrivningen angiven såsom impediment. Arealen utgjorde 1,851.2 kvadratmeter.
Hemmanet Våxnäs innehölle 960 öre. Kronan hade andel allenast
för 7 öre 3 penningar, men ej för den övriga jorden, som saknade skattetal.
Kronan hade sålunda 19/2560 eller O.oo742 av samfälligheten, vilket motsvarade
13.74 kvadratmeter. Vid den nu ifrågasatta försäljningen av allmänningen
hade räknats med en köpeskilling av 1,500 kronor, vilket pris torde kunna
anses högt. Kronans andel bleve något över 11 kronor. Något utskiftande
av kronans andel i samfälligheten för att för kronans räkning utnyttjas
borde med hänsyn till den ringa arealen icke ifrågakomma. Mot den ifrågasatta
försäljningen mötte från regementets sida icke hinder.
Den kronan tillhöriga fastighet, vilken enligt den av regementschefen
verkställda utredningen hade andel uti den ifrågavarande samfälligheten, utgjorde,
såsom framginge av arméförvaltningens fastighetshandlingar, lägenheten
Våxnäs 13() eller Zanderska hagen örn 5 tunnland 17.3 kappland av
hemmanet Våxnäs, jämväl betecknad såsom liemmansdelen Våxnäs litt. Fb
och åsatt 7 öre 3 penningar skatt. Fastigheten hade av kronan förvärvats
från staden Karlstad genom kontrakt den 24 januari och den 6 februari 1907
och vore för kronan vederbörligen lagfaren.
Arméförvaltningens domäntjänsteman hade tillstyrkt försäljningen.
Den av regementschefen förebragta utredningen gåve vid handen, att anledning
icke förefunnes för kronan att icke biträda ett beslut örn försäljning
av ifrågavarande samfällighet, i den mån sådan beslötes av övriga delägare.
På grund härav finge fortifikationsdepartementet hemställa, att Kungl. Majit
måtte bemyndiga departementet att — därest övriga delägare uti ifrågavarande
samfiillighet beslöte densammas försäljning — biträda samma beslut
i vad avsåge kronans andel, under förutsättning att priset för sistnämnda
andel uppginge till minst sa stor del av samfällighetens sammanlagda försäljningspris,
som motsvarade kronans andel i förhållande till samfälligheten
i dess helhet, ävensom föreskriva, att till kronan inflytande köpeskilling
skulle tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.
12
Kungl. Majus proposition nr 37.
Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit tillstyrker jag
fortifikationsdepartementets förevarande framställning samt hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans andel uti den vid Våxnäsbäckens utlopp i Klarälven
belägna, till hemmanet Yåxnäs i Karlstads socken av
Värmlands'' län hörande allmänningen må i enlighet med fortifikationsdepartementets
förslag försäljas, samt
att köpeskillingen må tillgodoföras lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål.
Vad departementschefen ovan under punkterna l:o)
och 2:o) hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Georg Z. Topelius.
Stockholm 198 2. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:40 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående försäljning av ett område av utgården Knype under kronoegcndomen Gudhem i Gudhems sock a1 i texten
- JoU 1932:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett område av utgården Knype under kronoeg endomen Gudhem i Gudhems socken av Skarabo s. 11 i texten