Sök i Ratio Lex

Angående förlängd giltighetstid för avlöningsrdglementet för tjänstemän vid domänverket m. m

1932-01-22 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:53, Angående förlängd giltighetstid för avlöningsrdglementet för tjänstemän vid domänverket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts proposition Nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlängd giltighetstid

för avlöningsrdglementet för tjänstemän vid domänverket

m. m.; given Stockholms slott den 22 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protolcollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla dels frågan om fortsatt giltighet

av avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket, dels ock

i samband därmed föreliggande frågor rörande ändring i sagda reglemente

ävensom rörande omorganisation av domänstyrelsens lantbruks- och domänbyråer.

Inledningsvis må erinras, att vid inrättandet genom beslut av 1882

års riksdag av domänstyrelsen det nya ämbetsverket fördelades på två

avdelningar, en jordbruksavdelning för övertagande av den förvaltning

av kronans jordbruksdomäner, som dittills handhafts av kammarkollegii

domänavdelning, samt en skogsavdelning för ersättande av den dåvarande

skogsstyrelsen. A jordbruksavdelningen, vilken uppdelades på två

byråer, utgjordes den ordinarie personalen av två byråchefer och två notarier.

Enligt de genom Kungl. Maj:ts skrivelse den 10 november 1882

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 43 höft. (Nr 93.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

(nr 59) angående förvaltningen av kronans domäner meddelade föreskrifterna

skulle handläggningen av ärenden rörande kronans jordbruksdomäner

inom domänstyrelsen ske enligt av ämbetsverkets chef bestämd fördelning.

Denna fördelning genomfördes i huvudsak geografiskt sålunda,

att egendomarna länsvis uppdelades mellan jordbruksavdelningens två

byråer.

I samband med en vid 1908 års riksdag (prop. nr 39; R. skr. nr 9 punkt

9) genomförd reglering av löneförhållandena m. m. vid domänstyrelsen

beslöts i avseende å styrelsens organisation bland annat den ändring, att

den dåvarande skillnaden mellan jordbruksa vdelningen och skogsavdelningen

skulle upphöra, varjämte uttalades, att föreskrift borde meddelas

därom, att en av byråcheferna borde vara en i jordbruk kunnig man,

ävensom att fördelningen av ärendena mellan styrelsens olika byråer vore

en angelägenhet, varom Kungl. Maj:t hade att meddela bestämmelser

i sammanhang med utfärdande av instruktion för domänstyrelsen. I den

i anslutning härtill av Kungl. Maj:t den 16 oktober 1908 (nr 126) fastställda

instruktionen för domänstyrelsen bestämdes, bland annat, att en av

styrelsens byråer skulle benämnas lantbruksbyrån och hava huvudsakligen

till åliggande att handlägga frågor, vilka helt och hållet eller till

övervägande del vore av beskaffenhet, att deras handläggning borde anförtros

åt sakkunnig i jordbruksfrågor, såsom frågor om fastställande av

villkor för kronoegendoms utarrendering eller om byggnad, odling eller

vattenavledning å kronans jordbruksdomäner samt ärenden rörande domänintendenternas

verksamhet, och vidare att en av byråerna skulle benämnas

domänbyrån med uppgift att handlägga de ärenden angående

förvaltningen av kronans jordbruksdomäner, som icke borde överlämnas

till lantbruksbyrån. Instruktionen innehöll vidare den bestämmelsen, att

av byråcheferna skulle en vara erkänt kunnig och erfaren i lanthushållning

samt minst en hava fullgjort vad författningarna föreskreve i fråga

om dem, som finge nyttjas i domarämbeten. I nu gällande instruktion

den 11 februari 1921 (nr 64) för domänverket, vari ändringar vidtagits

genom kungörelserna nr 551/1922, 193/1923, 543/1924 och 216/1929, äro

dessa bestämmelser upptagna oförändrade (jfr 11 och 36 §§).

Då 1908 års instruktion trädde i kraft, innehades emellertid de båda befattningarna

såsom byråchefer å här ifrågavarande två byråer av personer

med annan kompetens än speciell sakkunskap i lanthushållning. Då

dessa personer kvarstått i tjänst tills helt nyligen — avsked beviljades

chefen för domänbyrån från och med den 18 augusti 1930 och chefen för

lantbruksbyrån från och med den 9 oktober 1931 — samt ingendera av

befattningarna därefter besatts med ordinarie innehavare, hava förenämnda

bestämmelser i instruktionen rörande domänärendenas uppdelning

å de båda byråerna efter ärendenas sakliga art samt rörande den ene

byråchefens specialsakkunskap hittills icke kunnat tillämpas.

Domänstyrelsen, som redan den 16 december 1930 hemställt om bort
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 53.

tagande ur instruktionen av bestämmelsen om kompetensvillkor

för byråchef, har nu i skrivelse den 12 september 1931 framlagt

förslag till omorganisation av styrelsens lantbruks- och domänbyråer, innefattande

i huvudsak att nämnda byråer från och med den 1 juli 1932

s''ammanslås till en byrå, benämnd jordbruksbyrån, med följande ordinarie

personal: en byråchef, en byrådirektör, en sekreterare och en notarie.

Därjämte hemställdes i skrivelsen om viss provisorisk anordning

i avseende å befattningarna å berörda byråer under tiden 9 oktober

1931—30 juni 1932, i vilket hänseende Kungl. Maj:t på sätt jag strax skall

omnämna redan den 2 oktober 1931 meddelat beslut. Över styrelsens

framställning i vad angår den från och med den 1 juli 1932 ifrågasatta

omorganisationen hava infordrade yttranden avgivits den 19 oktober

1931 av statens organisationsnämnd, den 14 november 1931 av kommunikationsverkens

lönenämnd och den 3 december 1931 av statskontoret.

Innan jag närmare redogör för ifrågavarande framställning och yttranden,

torde jag i avseende å gällande avlöningsreglemente och personalstat

för domänverket få erinra om följande.

Nuvarande avlöningsförhållanden vid domänverket grunda sig i huvudsak

på beslut av 1920 års riksdag. Sålunda anmälde riksdagen i

skrivelse den 17 juni 1920, nr 322, bland annat, att riksdagen provisoriskt

för 1921 godkänt ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr 271/1920

framlagt förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket.

I överensstämmelse härmed utfärdade Kungl. Maj:t den 22 juni

1920 (nr 493) avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket, att

provisoriskt lända till efterrättelse under 1921. Att avlöningsreglementet

antogs allenast provisoriskt berodde bland annat därpå, att fråga förelåg

om domänverkets omorganisation, vilket spörsmål tarvade vidare

utredning. 1920 års riksdagsbeslut om lönereglering för domänverkets

personal förutsatte emellertid, att det då godkända provisoriska avlöningsreglementet

skulle, efter förnyade beslut, gälla intill dess slutligt

förslag bleve utarbetat och antaget. Då sådant förslag av skilda anledningar,

huvudsakligen sammanhängande med den ännu olösta frågan

om domänverkets allmänna omorganisation, icke hittills kunnat underställas

riksdagen, har Kungl, Maj:t årligen av riksdagen inhämtat medgivande

om fortsatt tillämpning, för ett år i sänder, av 1920 års reglemente.

I samband med dessa framställningar hava åtskilliga förslag

till ändringar i avlöningsreglementet underställts riksdagen. Sådana

dessa godkänts av 1921, 1922, 1924, 1925, 1927 och 1929 års riksdagar innefattas

avlöningsreglementcts bestämmelser i kungörelsen den 12 juni

1925 (nr 250) med däri genom kungörelserna nr 238/1927 och 217/ 1929

gjorda ändringar. Senast har Kungl. Maj:t, efter medgivande av 1931

års riksdag (prop. nr 34; It. skr. nr 132), den 29 maj 1931 utfärdat kungörelse

(nr 133), vari förordnats, att avlöningsreglementet den 22 juni

1920 för tjänstemän vid domänverket, sådant detsamma lyder enligt fiire
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53-

nämnda kungörelse nr 250/1925 med däri genom kungörelserna nr

238/1927 och 217/1929 gjorda ändringar, tillsvidare skall äga provisorisk

tillämpning jämväl för tiden 1 januari 1932—31 december 1932.

I skrivelse den 16 december 1931 har domänstyrelsen hemställt om avlåtande

till riksdagen av proposition angående fortsatt provisorisk tillämpning

av reglementet under 1933.

Rörande avlöningsreglementets sakliga innehåll må här erinras om

följande.

Reglementet gäller ordinarie tjänstemän, medan däri i avseende å ickeordinarie

befattningshavare stadgas, att avlöningsförmånerna för de

sistnämnda fastställas av domänstyrelsen, så framt ej Kungl. Maj:t finner

sig böra meddela bestämmelser i sådant hänseende. Enligt avlöningsreglementet

utgår för andra ordinarie befattningar än befattning

såsom generaldirektör eller överdirektör lön i enlighet med en under 9 §

i reglementet införd löneplan, vilken för var och en av femton lönegrader

upptager vissa löneklasser med särskilda, i förekommande fall för

olika lönegrupper fastställda lönebelopp. Vid jämförelse mellan nu

förevarande löneplan och den i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, intagna löneplanen framgår, så vitt nu är i

fråga, att 15:e, 12:e, 10:e och 9:e lönegraderna för tjänstemän vid domänverket

till beloppen sammanfalla med respektive lönegraderna B 30,

B 26, B 24 och B 21 i den senare löneplanen. Vid avlöningsreglementet

är såsom bilaga fogad följande, nu gällande

Tjänst® förteckning

angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,

till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.

Lönegrad enligt 9 §

Befattning

1

i Lönegrad enligt 9 §

Befattning

l:a lönegraden.........

Skrivbiträde

^Notarie

2:a » .........

Kontorsbi träde

| Bokhållare

3:e ........

Expeditionsvakt

/Förste expeditionsvakt

j 9:e lönegraden ......

[ Registrator

| Revisor

4:e » .........

1 Kanslibiträde

(skogstaxator

5:e » .........

| Kronojägare

•

| Byråjägmästare

1 Tillsyningsman

10:e » ......

i Intendent

6:e » .........

| Kansliskrivare

ISkogsingenjör

1 Kassör

11 :e ......

Skogsskolföreståndare

7:e » .........

Skogsrättare

12:e * ......

Jägmästare

8:e » .........

Överjägmästarassistent

13:e > ......

14:e » ......

15:e » ......

jDomäntiskal

1 Flottledsingenjör

Överjägmästare

Byråchef

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53. 5

Enligt avlöningsreglementet fastställes antalet ordinarie befattningar

av Kungl, Maj:t och riksdagen, såvitt angår befattningarna såsom generaldirektör

och överdirektör samt de uti tjänsteförteckningen uppförda

befattningar, som hänförts till 8:e—15:e lönegraderna. Antalet övriga

ordinarie befattningar bestämmes av Kungl. Maj:t. I samband med antagandet

av 1920 års provisoriska avlöningsreglemente för domänverket,

bestämdes vid 1920 års riksdag (prop. nr 272; K. skr. nr 323), beträffande

sådana befattningar vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet

för tjänstemän vid nämnda verk skall fastställas av Kungl. Maj:t

och riksdagen, detta antal på sätt angavs i en vid riksdagsskrivelsen fogad

förteckning. I sagda förteckning vidtogs ändringar vid 1924 och

1925 års riksdagar, varjämte ur förteckningen år 1927 uteslöts den del,

som avsåg de sist sagda år avvecklade domän fullmäktigebefattningarna.

För närvarande gäller följande

Förteckning

Sfer befattningar vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet lör tjänstemän

vid detta verk skall fastställas av Knngl. Maj:t och riksdagen.

Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet.

Generaldirektör ....................................................... 1

Överdirektör .......................................................... ^

Befattningar, hänförliga till 8—15 lönegraderna av den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckning.

överjägmästarassistent

Notarie ..............

Bokhållare ...........

Registrator ...........

Revisor ..............

Skogstaxator .........

Byråjägmästare .....

Intendent ............

Skogsingenjör.........

Skogsskolloreståndare

Jägmästare ..........

Domän fiskal ..........

Flottledsingenjör ----

Överjägmästare .......

Byråchef .............

13

3

1

1

2

12

3

1

5

8

133

1

1

13

6.

Till följd av åtskilliga av Kungl. Maj:t under årens lopp meddelade beslut

äro beträffande vissa befattningar icke hela det i förteckningen an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

givna antalet befattningar besatta med ordinarie innehavare. Sålunda

hai Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 föreskrivit, att befattningarna såsom

skogsingenjörer och tillsyningsman vid uppkommande ledighet icke skola

återbesättas. Vidare äro, såsom jag förut antytt, befattningarna såsom

oyråchefer å domänstyrelsens domän- och lantbruksbyråer för närvarande

icke besatta med ordinarie innehavare. Jämväl i avseende å vissa

andra ordinarie befattningar inom domänverket — såsom beträffande

några jägmästartjänster m. fl. — hava enligt Kungl. Maj:ts beslut sådana

anordningar befunnits för arbetets ändamålsenliga bedrivande böra

vidtagas, att vakanser uppstått.

Angående a\löningsbestämmelser för icke-ordinarie tjänstemän vid domänverket

anser jag mig i detta sammanhang, utöver vad härom redan

anförts, icke höra erinra om annat, än att Kungl. Maj:t genom brev den

26 juni 1925 fastställt avlöningsbestämmelser i sådant hänseende, i vilka

vissa ändringar sedermera vidtagits, samt att i 23 § av sist sagda bestämmelser

regleras avlöningsförhållandena beträffande innehavare av

vissa angivna »befattningar inom domänverket, vilka enligt riksdagens

beslut uppförts å extra stat». Av de i sagda 23 § angivna befattningshavarna

å extra stat hava, bland annat, två tjänstemän i domänstyrelsen

(domänstatistikern och domänkamrern) i en uti paragrafen intagen särskild

löneplan placerats i 12:e lönegraden med avlöning till belopp, som

mots\ arar en löneklass lägre än vad som tillämpas för ordinarie befattningshavare

inom sagda lönegrad.

Jag återkommer nu till domänstyrelsens förenämnda framställning

den 12 september 1931 rörande omorganisation av styrelsens lantbruks-

och domänbyråer, varav inhämtas i huvudsak följande.

I fråga om den framtida handläggningen av ärendena rörande jordbruksdomänerna

hade det för styrelsen alltmer framstått som en angelägenhet

av vikt, att dessa ärenden med hänsyn till deras beskaffenhet

erhölle så enhetlig behandling som möjligt. En förändring i sådan riktning

vore betydelsefull även ur den synpunkten, att det närmaste ansvaret

för hela denna grupp av ärenden därigenom komme att koncentreras hos

en person. Styrelsen finge i anslutning härtill förorda, att de nuvarande

lantbruks- och domänbyråerena sammanfördes till en byrå, vilken därvid

lämpligen borde benämnas jordbruksbyrån.

För bedömande av frågan, vilken personal utöver byråchefen, sopi finge

anses behövlig för den sammanslagna byråns arbete, tilläte sig stvrelsen

till en början hänvisa till följande statistiska uppgifter.

Vid utgången av år 191(1 utgjorde av styrelsen förvaltade egendomar,

inberäknat en del ängar, fisken, kvarnar och dylika smärre lägenheter,

med antalet arrendekontrakt som beräkningsgrund, 2,010. Sagda antal

hade sedermera på grund av försäljningar och andra förhållanden

minskats och utgjorde vid slutet av år 1920 1,739, vid slutet av år 1925

1,727 och vid slutet av år 1930 1,634. Minskningen från år 1910 utgjorde i

runt tal 19 procent. Anmärkas borde, att det huvudsakligen vore de mindre

egendomarna, som avyttrats.

Antalet å byråerna diarieförda ärenden framginge av följande

tabell.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts proposition Nr 53.

7

Å r

Lantbruks-

byrån

Domän* i c

. „ Summa

byrån

Å r

Lantbruks-

byrån

Domän-

byrån

Summa

--—

IQ^n

873

973 1,846

1,093 : 2,018

1,116 2,128

1,004 : 1,950

1,141 2,120

1,250 2,275

1,163 2,305

1,150 2,114

1921............

887

1,275

2,162

1911

925

1,012

946

979

1922............

938

1,231

2,169

1Q19

1923............

871

1,153

2,024

1Q19

1924............

900

1,086

1,986

1Q 14.

1925............

1.022

1,244

2,266

1915

1,025

1,142

964

1926............

942

1,179

2,121

lql*>

1927............

893

1,077

1,970

1917............

1928............

892 (763)

1,240(1,100)

2,132(1,863)

1,113

912

873

1,278 1 2,391

1,229 2,141

1.281 2,054

1929............

942 (790)

1,324(1,168)

2,266 (1,958)

1919 ............

1920 ............

1930............

944 (789)

1,371 (1.176)

2,315(1,965)

Från och med år 1928 hade för vinnande av mera överskådlighet och

enkelhet i diariet införts en del s. k. samlingsnummer, till vilka nummer

ärenden av ett och samma slag fördes. Härigenom hade numrens antal

minskats under dessa år och motsvarade de i tabellen inom parentes upptagna

siffrorna. För att få en fullständig jämförelse med tidigare förhållanden

hade för de tre sista åren upptagits det antal ärenden, som

med tillämpning av den äldre diarieföringen skulle hava uppkommit

Hetta antal vore i tabellen angivet med de utan parentes förefintliga siff
-

rorna. . ,

Såsom framginge av förestående hade. oaktat jordbruksdomanernas antal

minskats, motsvarande nedgång i antalet handlagda ärenden icke inträffat.

Till en del hade detta sin grund i de kortare arrendetidsupplatelser,

som under efterkrigsåren tillämpats. Men även nyare tiders intensivare

brukningsdrift och den allmänna utvecklingen å jordbrukets

område hade medfört, att allt flera spörsmål angående domänernas förvaltning

droges inför styrelsen. Icke minst hade inverkat de under senare

tid omfattande försäljningarna av kronojord och därmed sammanhängande

ärendens omständliga behandlingsprocedur.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att den sammanslagna byråns

arbetsmängd i varje fall ej komme att understiga de båda nuvarande

jordbruksbyråernas arbetsbörda. Någon minskning i den nuvarande

ordinarie kanslipersonalen torde alltså ej kunna ske. I stallet torde med

hänsyn till de byråchefen efter sammanslagningen åliggande utvidgade

arbetsuppgifterna bliva nödvändigt, att å byrån anställdes mer kvalificerad

hjälp, än som kunde möjliggöras genom de nuvarande notarierna.

I sådant avseende ville styrelsen först erinra om den sakkunskap, som i

instruktionen förutsatts skola förefinnas inom styrelsen Da styrelsen

föreslagit sammanslagning av de byråer, vars ena chef enligt instruktionen

skulle vara förfaren i lanthushållning, torde denne hora ersattas med

en till byrån knuten befattningshavare med dylika speciella kvalifikationer

Den förfarenhet i jordbruksfrågor, som den ifrågavarande sakkunnige

skulle besitta, förutsattes i instruktionen omfatta frågor om

fastställande av villkor för kronoegendoms utarrendering eller om byggnad,

odling eller vattenavledning. Styrelsen villo härvid erinra darom

att frågor av förevarande beskaffenhet jämväl förekomme a styrelsens

skogsbyråcr. I skogsdomänerna inginge nämligen cirka 4,000 torp och

mindre arrendeställen. Härtill komme styrelsens befattning med do bygg;

nadsfrågor, som stode i direkt samband med statens skogsforvaltning i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

w^teiySf“de säi;skilt a.v omfattningen av styrelsens byggnadseiksamhet

torde hora meddelas följande sammanställning över byggnadskostnader

a statsskogarna och jordbruksdomänerna.

Å r

A stats-

A jordbruks-

Summa

kronor

1926 ..........

1927 ..........

1928 ..........

1929 ...........

1930 ...........

skogarna

kronor

domänerna

kronor

1.060,958

282,458

1,343,416

.............. 877,787

296,666

1,174,453

.............. 859,060

189,852

1,048,912

953,199

250,546

1,203,745

.............. 1,130,256

267,142

1,397,398.

bokS T f • g ema för statsskogarna de verkliga enligt årets

1 *ragaam Jordbruksdomänerna vore bokföringen icke så

man vidlyftigare utredning kunde få fram siffran för nyEfaaderna’

°ch ida k?ftnaderna bär genom deras gäldande medelst avortmng

a arrendeavgiften fördelade sig under loppet av flera år, vore

tor jordbruksdomänerna i tabellen upptagna de respektive år av styrela

^01'' ^^byggnadsarbeten medgivna utgiftsbeloppen.

e.u ^res.lapa0 sakkunnige befattningshavaren torde — ehuru knuten

till jordbruksbyran — vid förut angivna förhållanden jämväl böra uthfikT

vf skogsbyraernas rökning beträffande där förekommande jord1

byggn1adsiragor- På grund av den betydande byggnadsverksamhet,

som styrelsen utövade, torde vid tillsättandet av ifrågavarande be
Ykt

b°,la fastfs Vld att tdl densamma erhölles en person med

området kanned°m och erfarenhet jämväl inom det byggnadstelmiska

Med hänsyn till de omfattande och även krävande uppgifter, som sålunda

skuile komma att åvila sistnämnde befattningshavare, torde behovet

a den nya jordbruksbyran av kvalificerat administrativt biträde icke

•!iS°a-SvS- YY1 ebbart befattningshavare i notariegi''aden. Styrelsen

ville darlor föreslå, att eu av notariebefattningarna å de nuvarande

jordbruksbyraerna förändrades till en med föredragningsskyldighet

förenad sekreterarbefattning. På grund av de arbetsåliggandea, som

« rVlla dT^’ b°rde sekreteraren hava avlagt juridisk examen.

*ingeY detta sammanhang även framhålla betydelsen av att

yrachefen beieddes tillfälle att i möjligaste män företaga inspektioner

och studier av de skilda egendomarna. Redan resultaten av företagna

resor hade vard göda, och hade den därvid samlade erfarenheten visat

sig betydelsefull icke blott vid prövningen av förekommande ärenden rörana®

den enskdda fastigheten utan även för utfinnandet av möjligheter

att få lorvaltningsmaskineriet att fungera smidigare och löpa in på mera

praktiska och ändamålsenliga banor. För att jämväl efter den föreslagna

sammanforingen av byråerna med det därav följande utvidgade förvältmngsomradet

tillgodose detta behov borde icke heller betydelsen av

dea t ored agn a avlastningen i byråchefens arbetsbörda underskattas.

Beträffande fragan om de nu omhandlade båda befattningarnas placering

i avioningskanseende torde den jordbruks- och byggnadssakkunmge

befattningshavaren, vilken skulle hava, förutom viss rådgivande

verksamhet, foredragningsskyldighet i viss omfattning, kunna jämställas

med motsvarande tjänstemän i statens egnahemsstyrelse och å lånt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

bruksbyrån i lantbruksstyrelsen. Sistnämnda befattningshavare innehade

byrådirektörsställning och åtnjöt o lön enligt lönegrad B 26 inom

civilförvaltningen. Den föreslagna nya sekreterarbefattningen, med vilken

såsom förut angivits skulle vara förenad föredragningsskyldighet,

torde jämväl böra placeras i lönegraden B 26.

Förändringarna i avseende å befattningarna å de nuvarande jordbruksbyråerna

skulle alltså innebära, att i stället för en av byråchefsbefattningarna

inrättades eu byrådirektörstjänst, vars innehavare skulle

hava att lämna jämväl skogsbyråerna sakkunnigt biträde, samt att en

notariebefattning omändrades till sekreterarbefattning. Då begynnelselönerna

för en byråchefstjänst och en notarietjänst enligt nuvarande

stat utgjorde sammanlagt 16,920 kronor och motsvarande löner för två

befattningar i lönegrad B 26 inom civilförvaltningen utgjorde 17,160 kronor,

komme förändringarna att i fråga om begynnelselönerna medföra en

kostnadsökning av 240 kronor. Å andra sidan kunde genom anställandet

av den jordbruks- och byggnadssakkunnige befattningshavaren de hittillsvarande

utgifterna för anlitade tillfälliga experter väsentligt nedbringas.

Dessa utgifter både 1930 utgjort 3,770 kronor. Det av styrelsen

föreslagna förändrade sättet för jordbruksärendenas handläggning inom

styrelsen skulle sålunda, förutom betydande sakliga fördelar, även medföra

en icke obetydlig minskning i styrelsens förvaltningskostnader. Det

finge vidare framhållas, att, så länge styrelsen varit hänvisad att anlita

sakkunskap utom styrelsen, endast större frågor eller ärenden av mera

invecklad natur kommit i fråga till överlämnande åt speciell översyn.

Den allmännare granskning, som efter förslagets genomförande torde bliva

möjlig, torde säkert komma att visa sig betydelsefull och särskilt

ägnad att bidraga till byggnadskostnadernas nedbringande.

För ett genomförande av föreliggande förslag erfordrades riksdagens

medverkan. Tidpunkten för förslagets definitiva realiserande torde därför

kunna bestämmas till tidigast den 1 juli 1932. Emellertid vore det

med hänsyn till att byråchef sbefattningen å lantbruksbyrån genom den

nuvarande innehavarens avgång bleve ledig den 9 oktober 1931 önskvärt,

att redan från och med sistnämnda dag lantbruksbyråns och domänbyråns

arbetsuppgifter komme att handläggas å en byrå. Erforderlig förstärkning

av den kvalificerade personalen kunde därvid lämpligen åstadkommas

på det sätt, att byråchefsbefattningen å lantbruksbyrån tillsvidare

ersattes med en befattning å extra stat att på förordnande upprätthållas

av lämplig tjänsteman, vilken med tjänstgöringsskyldighet i tilllämpliga

delar som sekreterare och med arvode, motsvarande 26:e lönegraden,

skulle hava att i styrelsen föredraga vissa ärenden rörande jordbruksdomänerna.

Behovet av särskild sakkunskap torde under provisoriet

såsom hittills få tillgodoses genom anlitande av tillfälliga biträden.

Styrelsen 1''inge därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

1) föreslå riksdagen

dels besluta, att från och med den 1 juli 1932 do nuvarande lantbruksoch

domänbyråerna inom domänstyrelsen skola sammanföras till en byrå

med benämning jordbruksbyrån,

dels med uteslutande i staten för styrelsen av en byråchefsbefattning i

samma stat från och med berörda dag uppföra en byrådirektörsbefattning,

motsvarande sådan tjänst i lönegraden B 26 inom civilförvaltningen,

och

dels med uteslutande i staten av en notariebefattning från och med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 53.

nämnda dag i samma stat uppföra en sekreterarbefattning, motsvarande

sådan tjänst i lönegraden B 26 inom civilförvaltningen,

2) medgiva, att med förordnande av byråchef å styrelsens lantbruksbyrå

efter den 8 oktober 1931 finge anstå tillsvidare och att i stället finge

tillsvidare förordnas en befattningshavare, motsvarande sekreterare med

uppgifter och avlöning på sätt förut angivits,

3) förordna, att från och med den 9 oktober 1931 lantbruksbyråns arbetsuppgifter

skola tillsvidare handläggas å domänbyrån.

Vad slutligen anginge byråchefsbefattningen å domänbyrån, vilken befattning

uppehölles på förordnande intill den 8 oktober 1931, finge styrelsen

hemställa, att sagda befattning från sistnämnda tidpunkt räknat måtte

få återbesättas med ordinarie innehavare.

Med anledning av domänstyrelsens under punkterna 2 och 3 i förberörda

skrivelse gjorda hemställan fann Kungl. Maj:t — som redan den

3 oktober 1930 föreskrivit, att med återbesättande av befattningen såsom

chef för domänstyrelsens domänbyrå skulle anstå intill den 8 oktober

1931 — genom beslut den 2 oktober 1931 gott att dels föreskriva, att befattningen

såsom chef för domänstyrelsens lantbruksbyrå skulle tillsvidare

hållas vakant samt att befattningen såsom chef för styrelsens domänbyrå

skulle jämväl efter den 7 oktober 1931 tillsvidare intill den 1 juli

1932 uppehållas medelst förordnande, dels bestämma, att å styrelsens domänbyrå

skulle tillsvidare handläggas även de arbetsuppgifter, som tillhörde

lantbruksbyrån, dels förordna notarien hos styrelsen K. E. Holmström

att under tiden från och med den 8 oktober 1931 tillsvidare till och

med den 30 juni 1932 uppehålla befattningen såsom chef för domänbyrån,

dels ock medgiva, att hos domänstyrelsen finge från och med den 9 oktober

1931 tillsvidare till och med den 30 juni 1932 vara anställd en extra

tjänsteman med benämning sekreterare och med avlöning av 7,668 kronor

för år räknat, motsvarande 8:e tjänstegruppen, löneklass II, i de utav

Kungl. Maj:t den 26 juni 1925 fastställda avlöningsbestämmelsema

för icke-ordinarie tjänstemän vid domänverket, dock att om ordinarie

tjänsteman därtill förordnades, det skulle iakttagas, att ersättningen ej

finge utgå med lägre belopp än vad lian skulle uppbära såsom vikarie

å ordinarie tjänst i 12:e lönegraden i den uti gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid domänverket intagna löneplanen.

I de över domänstyrelsens ifrågavarande framställning, i vad den avser

det under punkten 1 i styrelsens hemställan berörda ärendet, avgivna

infordrade yttrandena har anförts i huvudsak följande.

Statens or g a n is a t iåns n U mn d hade funnit förslaget om sammanslagning

av domänstyrelsens nuvarande lantbruks- och domänbyråer till en jordbruksbyrå

praktiskt och i anseende till tidpunkten lämpligt. Nämnden

finge fördenskull tillstyrka bifall till domänstyrelsens hemställan om

vidtagande av åtgärder i sådan riktning. —- Beträffande den föreslagna

personalanordningen på den sammanslagna hyrån hade organisationsnämnden

intet annat att erinra, än att det syntes kunna sättas i fråga,

huruvida ett genomförande av förslaget om inrättande å byrån av en

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

byrådirektörstjänst, vars innehavare skulle vara en i lanthushållning

och byggnadsfrågor speciellt sakkunnig person, vore det lämpligaste och

mest ekonomiska sättet att tillgodose det behov av sakkunskap i nyssnämnda

hänseenden, som otvivelaktigt komme att vara till finnandes å

byrån. Organisationsnämnden ville för sin del såsom ett allmänt omdöme

framhålla, att behovet av sakkunskap av mera speciell art än den,

som på grund av en viss myndighets arbetsuppgifter överhuvud hos myndigheten

funnes att tillgå, i de flesta fall tillgodosåges på ett både effektivare

och mindre kostsamt sätt genom anlitandet av tillfällig expertis

än genom anställandet av särskilda tjänstemän för ändamålet. Giltigheten

av denna sats vore emellertid beroende av mängden av de frågor, vilkas

behandling tarvade speciell sakkunskap. Att döma av den av domänstyrelsen

angivna siffran angående utgifterna under är 1930 för anlitande

av tillfälliga experter, 3,770 kronor, syntes dock expertbehovet

hittills icke hava varit så stort, att anställandet av en särskild befattningshavare

för ändamålet därigenom framstode såsom tillfyllest motiverat.

Som organisationsnämnden emellertid icke varit i tillfälle att taga

kännedom om de ytterligare skäl, som kunde ligga till grund för förslaget

om inrättandet av en särskild byrådirektörsbefattning å den sammanslagna

jordbruksbyrån, hade nämnden funnit sig böra, utan att i ämnet

göra någon hemställan, allenast framlägga de allmänna synpunkter,

åt vilka här givits uttryck.

Kommunikationsverkens Uhienämnd: Nämnden ville ingalunda bestrida,

att det i många fall kunde visa sig lämpligare och ekonomiskt

fördelaktigare att tillgodose det inom ett visst ämbetsverk förefintliga

behovet av sakkunskap på ett mera speciellt område genom. att anlita

tillfällig expertis än genom att för ändamålet anställa en särskild tjänsteman.

Vilkendera utvägen man i det speciella fallet borde välja, vore

emellertid i första hand beroende på, i vilken omfattning dylikt behov

gjort sig märkbart. I betraktande av den vittomfattande skogs- och

jordbruksförvaltning, som domänstyrelsen hade om händer, syntes det

nämnden kunna väl försvaras, att nämnda styrelse utrustades med en på

det jordbrukstekniska och byggnadstekniska området prövad och erfaren

arbetskraft. Lönenämnden ville därför för sin del icke framställa

någon erinran mot att å den sammanslagna jordbruksbyrån inom domänstyrelsen

inrättades en särskild befattning, avsedd att innehavas av en

på angivet sätt kvalificerad person. Då styrelsen för en tillfredsställande

rekrytering av den nya befattningen torde bliva hänvisad till det privata

verksamhetsområdet, syntes någon erinran ej heller vara att framställa

mot den av styrelsen för befattningshavaren föreslagna tjänsteoch

löneställningen. — Vad härefter anginge styrelsens förslag att förändra

en av notariebefattningarna å do nuvarande jordbruksbyråerna

till en sekreterartjänst, avsedd likaledes för den nya jordbruksbyrån, föranledde

ej heller detta förslag till någon anmärkning från nämndens

sida. Emellertid villo nämnden ifrågasätta, huruvida tillräckliga skäl

kunde förefinnas att placera denna sekreterartjänst i den lönegrad å domänverkets

löneplan — 12 :e lönegraden — som motsvarade den för sekreterare

inom allmänna civilförvaltningen gällande högre lönegraden eller

lönegrad B 2G. Av styrelsens framställning framginge visserligen, att

med sekreterartjänsten i fråga skulle vara förenad löredragningsskyldighet

inom styrelsen, men hade styrelsen därvid icke närmare angivit, i

vilken omfattning denna föredragning vore avsedd att äga rum. - - Av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

råd domänstyrelsen anfört i fråga om arbetsuppgifter för innehavaren

av den blivande sekreterartjänsten å jordbruksbyrån hade lönenämnden

icke blivit övertygad därom, att tjänstinnehavaren komma att uppfylla

de allmänna villkor, som tidigare ansetts böra gälla för sekreterares placering

i 26:e lönegraden. Lönenämnden vore därför av den uppfattningen,

att en löneställning enligt 10:e lönegraden i domänverkets löneplan,

motsvarande lönegrad B 24 enligt allmänna civilförvaltningens löneplan,

skulle i förevarande fall kunna vara tillfyllest.

Statskontoret: Beträffande frågan om inrättande av en byrådirektörstjänst,

vars innehavare skulle hava ingående kännedom och erfarenhet

även inom det byggnadstekniska området, vore statskontoret närmast

benäget att instämma i vad kommunikationsverkens lönenämnd

härom anfört. Ifrågasättas kunde möjligen, huruvida det icke tillsvidare

borde anstå med inrättandet av nu ifrågavarande tjänst, på det att man

under tiden kunde vinna erfarenhet rörande lämpligaste sättet att tillgodose

domänstyrelsens krav på särskild sakkunskap på det byggnadstekniska

och eventuellt även andra områden. — I likhet med lönenämnden

tillstyikte statskontoret, att en notariebefattning i domänstyrelsen

utbyttes mot en sekreterarbefattning, Av en inom domänstyrelsen uppgjord,

till statskontoret överlämnad promemoria rörande de arbetsuppgifter,

som skulle åvila sekreteraren, ville det synas statskontoret, som

om den tillämnade föredragningsskyldigheten till såväl art som omfattning

vore sådan, att ifrågavarande tjänst borde uppföras i 12:e lönegraden

i domänverkets löneplan. Härvid torde även böra tagas i betraktande,

att sekreteraren under de tider, då vederbörande byråchef

företoge tjänsteresor, samt ävenledes i övrigt vid förfall för byråchefen,

skulle vikariera för honom.

Efter av mig gjord anmodan har domänstyrelsen med ski-ivelse den

18 januari 1932 inkommit med förslag till ändrad förteckning över befattningar

vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsi-eglementet skall

fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, och inhämtas av sagda skrivelse

i huvudsak följande.

Enligt beslut den 18 juni 1927 hade domän fullmäktigebefattningarna utgått

ur förteckningen.

Under förutsättning av bifall till domänstyrelsens förslag den 12 september

1931 angående sammanslagning av styrelsens lantbruks- och domänbyråer

skulle antalet byråchefer minskas från 6 till 5 och notarier från 3

till 2, varemot tillkomme 1 byrådirektör och 1 sekreterare.

Av antalet jägmästartjänster, i förteckningen upptagna till 133, vore

för närvarande jämlikt vissa Kungl. Maj:ts beslut allenast 127 disponerade.

Med hänsyn till behovet av ytterligare någon tjänst vid eventuell reglering

av tjänstgöringsområden, som ej vore revir (revirdel eller skoldistrikt),

ville styrelsen föreslå antalet jägmästartjänster till 130.

Antalet skogsskolföreståndare, i föi*teckningen angivet till S, hade genom

indragning av skogsskolor minskats till 5. Någon ökning av sistnämnda

antal torde, så vitt nu kunde bedömas, ej erfordras. Då föreståndarna

vid de indragna skogsskolorna numera erhållit jägmästartjänster,

föresloges antalet skogsskolföreståndare alltså till 5.

De skogsingenjörer, som icke erhållit annan ordinarie befattning vid

domänverket, vore numera 3, vilket antal syntes böra upptagas i förteckningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

Antalet skogstaxatorer, i förteckningen 12, hade genom omorganisation

av skogsindelningsförfarandet minskats, och verkliga antalet utgjorde numera

8, vilket antal borde upptagas i förteckningen.

Mot den av domänstyrelsen föreslagna omorganisationen av styrelsens Vepartement*- lantbruks- och domänbyråer har jag i huvudsak intet att erinra. Ge- ehefennom

nämnda byråers sammanslagning till en byrå torde vinnas ökad

enhetlighet i avseende å styrelsens handläggning av ärenden rörande

kronans jordbruksdomäner. Definitiv sammanslagning i sådant hänseende

låter sig vid nuvarande tidpunkt så mycket lättare genomföra,

som byråchefsbefattningarna å lantbruks- och domänbyråerna för

närvarande icke är o besatta med ordinarie innehavare. Jag förordar

alltså, att nämnda byråer sammanslås till en, vilken torde böra benämnas

jordbruksbyrån,

Å sagda byrå skulle enligt domänstyrelsens förslag finnas en byråchef

med placering i 15 :e lönegraden i avlöningsreglementet för tjänstemän

vid domänverket, en byrådirektör och en sekreterare, vardera i 12:e

lönegraden i samma reglemente, samt en notarie i 9:e lönegraden i reglementet,

samtliga, å ordinarie stat. Detta förslag innebär alltså, att en av

de nuvarande byråchefsbefattningarna ersättes med en byrådirektörstjänst

samt att en av notarietjänsterna utbytes mot en sekreterarbefattning.

Mot styrelsens förslag i avseende å byråchefsbefattningen å jordbruksbyrån

torde intet vara att erinra och ej heller mot att nu gällande, i 36 §

första stycket av instruktionen för domänverket stadgade bestämmelser

rörande vissa kompetensvillkor för byråchef upphävas.

Med hänsyn bland annat till att för byråchefsbefattningen å jordbruksbyrån

icke skulle krävas förfarenhet i lanthushållning har domänstyrelsen

ansett det vara av vikt, att till byrån knötes en befattningshavare

med speciell sakkunskap på sagda område och i byggnadstekniska frågor,

vilken befattningshavare emellertid jämväl skulle utnyttjas för

skogsbyråernas räkning beträffande där förekommande frågor av nämnd

art. Enär inom domänstyrelsen till handläggning förekommer ett stort

antal viktiga ärenden, berörande praktiskt jordbruk och byggnadsfrågor,

samt det måste vara till fördel för styrelsen att därvid omedelbart hava

tillgång till sakkunskap på området, har jag funnit mig kunna biträda

förslaget om anställande hos styrelsen av en byrådirektör med antydd

kompetens. Med hänsyn till att här är fråga om en helt ny tjänst med

speciell uppgift anser jag, som därvid jämväl beaktat de särskilt av statens

organisationsnämnd i ämnet framförda synpunkterna, försiktigheten

bjuda, att ifrågavarande befattning icke bliver ordinarie utan allenast

uppföres å extra stat. Därvid torde befattningen böra hänföras till

den grupp av tjänster, som på sätt jag förut erinrat avhandlas i 23 §

av de genom Kungl. Maj:ts brev den 26 juni 1925 fastställda avlöningsbestämmelserna

för icke-ordinarie tjänstemän vid domänverket, samt av
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

lönas, liksom domänstatistikern och domänkamrern, enligt 12:e lönegraden

i den uti sagda paragraf intagna särskilda löneplanen. Det lärer ankomma

på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen haft tillfälle yttra sig i frågan,

härutinnan meddela erforderliga bestämmelser.

Förslaget att i samband med lantbruks- och domänbyråernas sammanslagning

ersätta en av de nuvarande två notarietjänsterna å sagda byråer

med en sekreterarbefattning synes mig hava av domänstyrelsen nöjaktigt

motiverats. I de avgivna remissyttrandena har erinran mot dylik

anordning icke heller framställts. Däremot hava delade meningar kommit

till uttryck i fråga om sekreterarens placering i löneplanen. Enär

befattningen torde bliva förbunden med en ganska omfattande och kvalificerad

föredragningsskyldighet, förordar jag med anslutning till den bland

annat av statskontoret hävdade uppfattningen, att sagda befattning placeras

i 12:e lönegraden i den för ordinarie tjänstemän vid domänverket

uti gällande avlöningsreglemente upptagna löneplanen. Sagda lönegrad

motsvarar den inom allmänna civilförvaltningen för sekreterare gällande

högre lönegraden eller B 26.

Genom den nu förordade ändrade personalorganisationen skulle vinnas

en utgiftsminskning av [(10,500 + 10,500 + 6,420 + 6,420) — (10,500

+ 8,124 + 8,580 + 6,420)] = 216 kronor, vartill beräknas komma en besparing

av omkring 3,800 kronor i domänstyrelsens nuvarande kostnader

för anlitande av tillfälliga experter. Förevarande förslags genomförande

skulle alltså medföra en årlig besparing av i runt tal 4,000 kronor.

Det av mig tillstyrkta organisationsförslaget påkallar ändring dels av

den under 9 § i avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket införda

löneplanen, vilken icke under 12 :e lönegraden upptager avlöningsbelopp

för tjänstemän i domänstyrelsen, dels i 21 § i reglementet, vari

i tabellen rörande befattningshavares semester torde i gruppen »byråjägmästare,

intendent, domänfiskal» böra införas jämväl »sekreterare»,

dels i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, dels

ock i den av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställda »förteckning över

befattningshavare vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet

för tjänstemän vid detta verk fastställas av Kungl. Maj:t och

riksdagen».

I sistnämnda förteckning torde jämväl de ändringar i övrigt böra vidtagas,

som av domänstyrelsen föreslagits i förberörda skrivelse den 18

januari 1932. I anmärkning till förteckningen torde vidare böra erinras

därom, att befattningarna såsom skogsingenjörer vid uppkommande ledighet

icke skola återbesättas.

I samband med framställning till riksdagen om godkännande av sålunda

ifrågasatta ändringar beträffande antalet befattningar vid domänverket

torde — såsom beträffande statens järnvägar skedde genom propositionen

nr 118/1928 — av riksdagen böra inhämtas bemyndigande för

Kungl. Maj:t att, i den mån så prövas lämpligt, dels vid uppkommande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

ledighet å befattning inom 8:e—12:e lönegraderna i avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket antingen tills vidare hålla densamma

vakant eller ock utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad,

dels ock inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan

av samma lönegrad. Att det sålunda ifrågasatta bemyndigandet i likhet

med vad som skett beträffande kommunikationsverken begränsats att

avse befattningar inom 8:e—12:e lönegraderna bör emellertid självfallet

icke utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, när särskilda förhållanden det

påkalla, hålla befattning inom 13 :e—15 :e lönegraderna vakant.

De av mig i det föregående tillstyrkta organisationsändringarna och

vad härmed sammanhänger synas lämpligen böra genomföras den 1

juli 1932. Under erinran att de nuvarande båda notariebefattningarna

å lantbruks- och domänbyråerna äro besatta med ordinarie innehavare,

varav emellertid den ene alltsedan den 3 oktober 1930 varit förordnad att

uppehålla tjänsten såsom byråchef å domänbyrån, vill jag vidare förorda,

att Kungl. Maj:t av riksdagen inhämtar bemyndigande att utfärda

de övergångsbestämmelser, som vid genomförandet av förberörda ändringar

må erfordras. Ett sålunda erhållet bemyndigande torde innefatta

rätt för Kungl. Maj:t att, därest tilläventyrs icke någon av de nuvarande

notarierna hos styrelsen skulle vid omorganisationen vinna befordran,

uppföra en av notariebefattningarna å övergångsstat.

Därest riksdagen bifaller vad jag i olika hänseenden här föreslagit,

torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:t förslag till de ändringar

i gällande författningar, bland annat i instruktionen för domänverket, som

härav påkallas. ''

Slutligen får jag tillstyrka, att avlöningsreglementet för tjänstemän

vid domänverket måtte provisoriskt förlängas för ytterligare ett år, räknat

från utgången av 1932.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1932, att i den vid

avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket

fogade tjänsteförteckningen skall i 12:e lönegraden upptagas en ny befattning,

benämnd sekreterare;

2) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket skall

från och med den 1 juli 1932 utgöra:

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:

generaldirektör

överdirektör . .

1

l;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 53.

Befattningar, hänförliga till 8:e-15:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförtechningen:

överjägmästarassistent ............................ 23

notarie ....................................

bokhållare ............................ 2

registrator ................................ ^

revisor ...... 2

skogstaxator ................................ g

byråjägmästare ................................... "'' 3

intendent .................................... 2

skogsingenjör ......................................... 2

skogsskolföreståndare ............................... 5

jägmästare ...................................... 230

sekreterare ................................... 2

domänfiskal .................................. '' 2

flottledsingenjör ................................... 2

över jägmästare ........................................... 13

byråchef ................... -

# * *.....................................

An/m. Befattningarna såsom skogsingenjörer skola vid uppkommande ledighet

icke återbesättas.

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som

vid genomförande av förberörda ändringar må erfordras;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förenämnda avlöningsreglemente

ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen vidtaga de

ändringar, som föranledas av riksdagens beslut beträffande befattningar

vid domänverket;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån så prövas lämpligt, dels vid

uppkommande ledighet å befattning inom 8:e—12:e lönegraderna i om - förmälda avlöningsreglemente antingen tillsvidare hålla densamma

vakant eller ock utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad, dels

ock inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan av samma

lönegrad; samt

6) medgiva, att förenämnda avlöningsreglemente den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket må, med de ändringar däri som sedermera

vidtagits eller som jämlikt 4) må komma att vidtagas, tillsvidare äga

provisorisk tillämpning jämväl under tiden från och med den 1 januari

1933 till och med den 31 december 1933.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall

samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

320165. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:79 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet vid domänverket m. m. s. 8 i texten
  2. JoU 1932:27 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet vid domänverket m. m. s. 1 i texten