Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa lägenheter under Offers gård i Västernorrlands län

1932-01-22 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:62, Angående försäljning av vissa lägenheter under Offers gård i Västernorrlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 62.

1

Nr 62.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa

lägenheter under Offers gård i Västernorrlands län; given

Stockholms slott den 22 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 januari

1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswäbd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

Hos Kungl. Maj:t hava ledamoten av riksdagens första kammare,

f. d. borgmästaren C. A. Lindhagen samt ledamoten av riksdagens

andra kammare, kamreraren C. O. Johansson i Sollefteå såsom ombud förvissa

namngivna torpare vid den numera staten tillhöriga egendomen

Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län i skrivelse den 17 november

1931 hemställt, bland annat, om tillstånd för torparna i fråga att

få friköpa de av dem brukade torpen.

Innan jag ingår på denna framställning, torde jag något få beröra de

förhållanden, vilka ledde till statsverkets övertagande av sagda egendom.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 51 höft. (Nr 62.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

Sedan med föranledande av riksdagens i skrivelse den 15 juni 1920, nr

364, gjorda anhållan Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet att verkställa utredning

rörande anordnande av högst fyra fasta försöksgårdar för jordbruket,

avlämnade styrelsen den 29 november 1926 en utav särskilda av styrelsen

utsedda kommitterade verkställd utredning i ämnet. Denna innefattade

av förekommen anledning förslag om upprättande av allenast de två

försöksgårdar, vilka i en tidigare genom centralanstaltens försorg verkställd

utredning föreslagits skola omedelbart inrättas, nämligen en förlagd

till Skaraborgs län till kronoegendomen Lanna nr 10 Borregård i Saleby

socken och en förlagd till Väster norr lands län till den Björkå aktiebolag

tillhöriga egendomen Offers gård i Boteå socken. Särskild detaljutredning

rörande dessa egendomar både av kommitterade verkställts. I anslutning

till kommitterades förslag hemställde styrelsen för centralanstalten,

att Kungl. Maj:t måtte bos riksdagen äska anslag för anordnande av

nämnda båda egendomar såsom försöksgårdar.

Vid ärendets anmälan den 24 februari 1928 framhöll jag, att det varit

önskvärt, om på en gång kunnat upprättas åtminstone några försöksgårdar,

representativa för jordbruksförhållanden och jordarter inom olika delar

av landet, men att man för det dåvarande med hänsyn till de med en försöksgårds

upprättande och drift förbundna icke obetydliga utgifterna

finge begränsa sig till anläggande av allenast en sådan gård. Vid valet av

plats för den första fasta försöksgården förordade jag Lanna Borregården.

I enlighet med min hemställan avläts proposition till riksdagen (nr

136) om medelsanvisning för ändamålet. Propositionen bifölls av riksdagen

(skr. nr 213).

Tillfälle till realiserande av önskemålet om anordnande av en försöksgård

i mellersta Norrland yppade sig snart, i det att Björkå aktiebolag i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 oktober 1929, med förmälan att bolaget

vore synnerligen intresserat av att en försöksgård komme till stånd som

ett led i strävandena att höja mellersta Norrlands jordbruk, förklarade

sig villigt att för underlättande av denna plans förverkligande, under förutsättning

att avstyckning av inrösningsjorden kunde ske utan tilldelning

av skogsmark, på staten med full äganderätt överlåta all till Offers gård

hörande inägojord jämte därå uppförda byggnader med undantag likväl

av viss angiven mark och vissa byggnader, däribland en till gården hörande

kvarn samt de byggnader, som disponerades av Offers lanthushållsocb

ladugårdsskötarskola. I skrivelsen uttalades, att det område, som innefattades

i överlåtelsen, utgjorde tillhopa 71.74 hektar jord, därav 47.50

hektar åker, 8.89 hektar gärdsbackar, 3.96 hektar tomt, 3.63 hektar betesmark

och 7.76 hektar skogsmark. För upplåtelsen uppställdes det ytterligare

villkoret, att staten övertoge samtliga levande och döda inventarier

till värden, som bestämdes av tre värderingsman enligt lagen om skiljemän.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kanyl. Ma}:ts proposition Nr 62,

I den utav de förut omförmälda kommitteradc verkställda detaljutredningen

rörande Offers gård anfördes, bland annat, att egendomen voie

belägen nordost om Ångermanälven, omkring 4 kilometer från Undroms

ångbåtsbrygga, 1.5 kilometer från Lökoms station å Sollefteå—Härnösands

järnväg och 31 kilometer från Sollefteå. Egendomen omfattade 55 hektar

inägor, brukade till gården och liggande väl fördelade kring denna, samt

vid sidan om inägorna ursprungligen 10 torp, varav dock 2 nedlagda och

igenlagda till betesmark. De återstående torpen vore arbetarlägenheter

med tillsammans blott 7.5 hektar öppen jord. De vore upplåtna åt arbetare

vid gården, utan kontrakt mot en årlig avgäld av sammanlagt 360 kronor.

Inägojordens taxeringsvärde vore 63,200 kronor.

Av den ytterligare utredning, som på sin tid verkställdes i ärendet rörande

statens övertagande av Offers gård, torde här fa återgivas följande

av lantmäteristyrelsen den 17 mars 1930 avgivna remissutlåtande.

Offers by hade undergått laga skifte dels å utmarken och dels å inägorna.

Vissa laga skifteslotter hade därefter undergått sekundära delnmgsforrättningar.

Enligt vad förrättningshandlingarna gåve vid handen ägdes

flertalet av de sålunda lagligen utbrutna fastigheterna av Björkå aktiebolag.

Att döma av de arealuppgifter, som av bolaget lämnats i dess skrivelse

den 14 oktober 1929, torde den staten erbjudna gåvan avse inägojorden

till samtliga bolagets fastigheter i byn med undantag för de områden

därav, som uttryckligen undantagits. För avskiljandet av det erbjudna

området erfordrades alltså ett flertal avstyckningsförrättningar.

I avseende å frågan, huruvida avstyckning av det erbjudna, inägoområdet

lagligen kunde ske utan hinder därav, att med detsamma icke följde någon

skogsmark, liölle styrelsen före, att här borde anses föreligga ett sådant

undantagsfall, då stadgandena i 19 kap. 3 § jorddelningslagen icke

borde av skiftesmyndigheterna tolkas efter bokstaven, enär därigenom

skulle motverkas det mål, vartill bestämmelserna syftade, eller befrämjandet

av jordbruksnäringen i orten. Då anläggandet av en statens försöksgård

på ifrågavarande egendom uppenbarligen skulle bliva till stor

nytta för ortens jordbrukare och för driften av iorsöksgården icke torde

erfordras någon skogsmark, ansåge styrelsen kravet på tilldelning av

skogsmark böra kunna i förevarande fall eftergivas.

Vid ärendets föredragning för Kungl. Maj:t den 19 mars 1930 anförde

dåvarande departementschefen, bland annat, att det syntes önskvärt, att

staten begagnade sig av Björkå aktiebolags förenämnda erbjudande att

utan vederlag på staten överlåta större delen av till Offers gård hörande

inägor samt flertalet av gårdens byggnader, varigenom skulle åstadkommas,

att jämväl den andra av de två, såsom för jordbruket mest betydelsefulla

i första rummet föreslagna fasta försöksgårdarna bleve en verklighet.

Lämplig tidpunkt för ett övertagande av Offers gård för statsverkets räkning

syntes vara den 14 mars 1931. I anslutning till departementschefens

hemställan föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 250, att riksdagen

måtte för budgetåret 1930/1931 anvisa vissa anslag för upprättande av en

fast försöksgård vid Offer och för driftkostnader för sagda gård. Pro

positionen vann riksdagens bifall (skr. nr 273).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

Vid anmälan den 13 juni 1930 av riksdagens beslut faun Kungl. Maj:t

gott att på förberörda villkor antaga det av Björkå aktiebolag gjorda erbjudandet

beträffande överlåtande till staten av Offers gård samt anbefallde

styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

ej mindre att, efter avskiljandet av det i överlåtelsen innefattade

området, föranstalta därom att kronans rätt därtill i vederbörlig ordning

befästades, än även att efter samråd med lantbruksstyrelsen och byggnadsstyrelsen

samt med beaktande av vad i ärendet förekommit till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag till plan rörande de åtgärder, som borde vid

tagas för anordnande från och med den 14 mars 1931 av Offers gård såsom

fast försöksgård. Sedan styrelsen för centralanstalten den 11 november

1930 avgivit förslag i sistnämnda avseende, förordnade Kungl. Maj:t den

19 december 1930, att Offers gård skulle från och med en 14 mars 1931 stå

under styrelsens för centralanstalten förvaltning, att användas såsom fast

försöksgård för jordbruket, varjämte Kungl. Maj:t meddelade i övrigt erforderliga

föreskrifter i ämnet.

Uti den inledningsvis omförmälda av ombud för visso torpinnehavare å

Offers gård ingivna framställningen har hemställts, att torpinnehavarna

måtte få friköpa av dem brukade lägenheter och inlösa av dem

disponerade, staten tillhöriga byggnader samt att vid bestämmandet av

inlösningspriset hänsyn måtte tagas till att lägenhetsinnehavarna vore

obemedlade ävensom att de och deras förfäder uppodlat torpen, för vilket

odlingsarbete någon ersättning ej borde tagas. De torpinnehavare, som

sålunda gjort framställning om friköp, äro N. Pettersson, N. Holmberg,

E. Melander, K. E. Holmsten, J. Fahlén och A. Forsberg.

över framställningen hava infordrade utlåtanden avgivits den 21 december

1931 av styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

samt den 12 januari 1932 av lantmäteristyrelsen.

Beträffande ifrågavarande lägenhetsinnehavare samt av dem nyttjade

jordlägenheter och hus har styrelsen för centralanstalten inledningsvis

meddelat följande, av vederbörande lämnade uppgifter, vilka av styrelsen

införskaffats från försöksgårdens föreståndare.

Nils Pettersson är född 1872 och änkeman sedan våren 1931. Barn: en

fosterson, 13 år.

Pettersson har arbetat på Offers jordbruk alltsedan barndomen (under

vissa vintrar i Björka aktiebolags skog). Det torp, som Pettersson nu innehar,

har han övertagit efter sin fader, vilken uppbrutit och odlat detsamma.

Nils Pettersson har dock även själv odlat en del. Pettersson,

liksom före honom hans fader, äger samtliga å torpet befintliga hus. För

torpet har alltid betalats kontant arrende till huvudgården. För närvarande

utgår arrendet med 30 kronor per år. Sedan staten våren 1931 övertog

Offers gård, har Pettersson endast tidvis erhållit arbete därstädes.

Pettersson hemställer att få friköpa det av honom innehavda torpområdet

samt även, för utvidgning av detsamma, det s. k. betestorpet med

därå uppförd stuga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62. 5

Nils Holmberg är född 1878 och gift. Barn: fem, varav två under 15 är.

Holmberg har alltifrån 9-årsåldern till 44-årsåldern arbetat pa Offers

jordbruk. Vid 44 år skadade han sin högra hand vid Offers såg (handen

blev nästan helt bortsågad). Efter detta kunde Holmberg icke utföra

grövre jordbruksarbeten, utan har han sedan dess levat på sitt torp ocn

idkat mindre gårdfarihandel samt från riksförsäkringsanstalten uppburi

en årlig invaliditetsränta av 480 kronor per år. Några förmåner liar lian

icke uppburit av sin förre husbonde vid Offers gård. Det torp, vilket

Holmberg nu innehar, övertog han 1915 efter sin fader, D. Holmbeig.

som övertagit detta efter sin fader. Nils Holmberg har uppodlat omkring

Va av den nu odlade jorden. Huru uppodlingen skett av den ovnga arealen

kan nu ej uppgivas. Nils Holmberg, liksom före honom hans fader,

äger byggnaderna, vilka dock ej ligga på den egentliga torpjorden

utan cirka 10 minuters väg därifrån. För torpet har alltid betalats kontant

arrende till huvudgården. För närvarande utgår detsamma med 4,

kronor per år.

Holmberg hemställer att få friköpa den av honom innehavda torpjoiden

och den tomtmark, på vilken hans ägandes hus nu stå.

Erik Molander är född 1890 och gift. Barn: tre, varav tva under la ar.

Melander har alltsedan 15-årsåldern arbetat under Björkå aktiebolag

och sedan 1910 huvudsakligen å Offers jordbruk (några vintrar i dess

skog). Det torp, som Melander nu innehar, har han 1918 övertagit etter

O. Bodin, vilken senare innehaft och brukat detsamma i omkring <)0

år. Detta torp har före denna tid tillhört Solbergs by, men förvärvats av

Offers gård genom ägobyte. För torpet har alltid betalats kontant airende,

för närvarande utgående med 50 kronor per år. Såväl Melander

som hans företrädare hava bott i Offers gård tillhörigt hus, vilken

"ård även äger den av Melander nyttjade ladugården och uthuset O01®''

trädaren O. Bodin hade emellertid egen ladugård, vilken numera är nedriven).

De av Melander innehavda husen (ladugården nyttjas gemensamt

med J. Fahlén) befinna sig på annan tomt strax intill huvudgården och

på cirka 12 minuters väg från den egentliga torpjorden. Vid sjalya gårdstomten

finnes något odlad jord, som hans företrädare Bodin och Melander

själv lära brutit upp. Melander arbetar fortfarande på Offers gård.

Melander hemställer att få friköpa den av honom innehavda torpjorden

samt att få inlösa det bostadshus, som han nyttjar, jämte det av honom använda

gamla huset. Dessa hus ämnar han nedriva och använda for uppförande

av byggnad på jordlägenheten.

Karl Holmsten är född 1884 och gift. Barn: sex, varav fyra under 15 ar.

Holmsten har arbetat å Offers jordbruk alltsedan barndomen (under

vissa vintrar i Björkå aktiebolags skog). Det torp, Holmsten. nu innehar,

har han 1916 övertagit efter Anders Nilsson, vilken senare innehaft och

brukat detta i 30 ä 40 år. Nilsson har uppodlat den huvudsakliga delen

av torpet. Holmsten har ej odlat, men väl säger han sig hava

förbättrat jordens hävd. Holmsten bodde t. o. m. 1927 i egen gård (nuvarande

A. Forsbergs gård), å vars gårdstomt han även hade egen ladugård,

vilken numera är nedriven. Från och med hösten 1927 uppläts åt

Holmsten den Offers gård tillhöriga byggnad jämte ladugård, vilka han

för närvarande innehar. Dessa hus tillhörde förut annan torp jord (Ålilinska

torpet), som numera är bortsålt. Den torpet tillhöriga jorden är belägen

10 minuters väg från byggnaderna. För torpet har alltid betalats

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

kontant arrende till huvudgården. För närvarande utgär arrendet med

25 kronor per år. Holmsten arbetar fortfarande å Offers gård.

Holmsten hemställer att få friköpa den torpjord, som han innehar, samt

att för avflyttning till nämnda jordlägenhet även få inlösa de hus, vilka

han nu nyttjar.

Johan Fahlén är född 1883 och änkeman. Barn: sju, varav två minderåriga.

Fahlén har arbetat på Offers jordbruk alltsedan 9-årsåldern (undantagsvis

kortare perioder å Offers numera nedlagda träsliperi). Några vintrar

har han arbetat i Björkå aktiebolags skog. Sedan staten övertog Offers

gård, har Fahlén ej erhållit arbete därstädes, men väl en av hans söner

under sommarhalvåret. Fahlén innehar en torplägenhet, vars jord är belägen

på norra sidan om Högforsån, eller på den mark, som Björkå aktiebolag

undantog, då det överlämnade Offers gård till staten. Bostadshuset

står emellertid på statens mark, likaså ladugården, vilken senare han har

gemensamt med E. Melander. Ävenså ligger en av Fahlén nyttjad uthusbyggnad

på samma statens tomt. På denna tomt finnes något odlad

jord (potatisland), vilken Fabléns företrädare lärer ha uppbrutit. Fahlén

har innehaft torpet och nyttjat de numera staten tillhöriga husen sedan

1917, då han efterträdde sin svärfader, P. Boström.

Fahlén hemställer att få inlösa de av honom nyttjade husen för att nedriva

dem och använda det gagnbara virke, som kan utvinnas, till uppförande

av byggnad på sitt å bolagets mark belägna torp.

Artur Forsberg är född 1902, gift; inga barn.

Forsberg övertog hösten 1931 av sin svärfader K. Holmsten den stuga,

som denne ägde å tomt tillhörig Offers gård. Denna stuga utgjorde förr

mangårdsbyggnad å Holmstenska torpet. Forsberg har aldrig arbetat å

Offers gård, men väl hans hustru tillfälligtvis som timarbetare och mjöl
kerska.

Forsberg hemställer att få friköpa den tomt, å vilken hans stuga står.

Styrelsen för centralanstalten har härefter för egen del anfört följande.

Totalinnehållet av de för friköp ifrågasatta lägenheterna uppginge sammanlagt

till ungefär 8.5 hektar, därav omkring 4 hektar åker. På varje

lägenhet, utom Forsbergs, som utgjordes av endast byggnadstomt, komme

0.6—1.4 hektar åkerjord och därjämte viss till odling ej lämpad mark,

diken och vägar m. m.

Beträffande de av Holmberg, Melander och Holmsten brukade lägenheterna

förtjänade påpekas, att viss del av områdena allt fortfarande tillhörde

Björkå aktiebolag och endast med begränsad nyttjanderätt upplåtits

åt staten. Ifrågavarande markareal uppginge för nämnda tre brukare till

omkring 1.8 hektar, därav omkring 0.4 hektar åker. Enligt vad styrelsen

under hand inhämtat, torde dock Björkå aktiebolag vara villigt att till

nämnda tre lägenhetsinnehavare på nu för staten gällande villkor överlåta

nyttjanderätten till ifrågavarande områden, därest önskan därom

skulle uttalas från statens sida.

Därest förenämnda lägenhetsinnehavare i fortsättningen skulle bruka de

av dem nu arrenderade, staten tillhöriga jordområdena, syntes det ur försöksgårdens

synpunkt vara av jämförelsevis mindre betydelse, huruvida

områdena överlätes med äganderätt eller enbart nyttjanderätt. Såvitt

kunde bedömas, torde det nämligen knappast vara anledning befara, att

avhändandet av ifrågavarande områden jämte vissa staten tillhöriga hus

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

skulle behöva innebära svårigheter för försöksgården att få sitt behov av

arbetskraft tillgodosett. Å andra sidan torde det icke kunna förnekas,

att, om försöksgården nu ansåges kunna fritt disponera över ifrågavarande

lägenheter, särskilt markområdena skulle vara av visst värde för försöksgården

för betesbruk. För användning såsom egentlig försöksmark syntes

ifrågavarande områden däremot vara mindre väl ägnade.

Styrelsen hade efter prövning av föreliggande framställning funnit sig

böra uttala, att det ur synpunkten av försöksverksamhetens ändamålsenliga

bedrivande vid Offer icke torde vara oundgängligen nödvändigt, att

de nu utarrenderade markområdena i fortsättningen tillhörde försöksgården.

Styrelsen ansåge sig därför kunna tillstyrka bifall till den gjorda

framställningen i den utsträckning i det följande närmare angåves. Samtidigt

ville styrelsen emellertid betona, att den omständigheten att vissa

lägenhetsinnehavare eller dem närstående till större eller mindre del odlat

de av dem brukade jordområdena icke i och för sig innebure rätt för

vederbörande att friköpa lägenheterna.

Nils Pettersson borde kunna medgivas att friköpa den jord, som han

innehade, samt även det s. k. betestorpet med därå uppförd stuga.

Nils Holmberg borde kunna medgivas att friköpa den av honom brukade

jordarealen, dock under särskilt villkor att han förflyttade honom tillhöriga

hus till det friköpta markområdet. Tomten, där husen nu vore

uppförda, vore nämligen belägen så nära försöksgårdens egen gårdstomt,

att styrelsen icke kunde tillstyrka dess avstyckande från försöksgården.

Erik Melander borde kunna få tillstånd att friköpa såväl jord som byggnader,

dock under villkor att byggnaderna av Melander förflyttades till

det friköpta markområdet.

Karl Holmstens hemställan tillstyrktes beträffande friköp av såväl

jord som hus, likväl med särskilt villkor att husen förflyttades till det friköpta

markområdet.

Johan Falilén borde kunna medgivas att inlösa av honom nyttjade staten

tillhöriga hus, under villkor att husen förflyttades till av honom brukat,

staten ej tillhörigt markområde.

Däremot ansåge styrelsen sig böra avstyrka Artur Forsbergs hemställan

om friköp av gårdstomt av följande skäl. Dels läge tomten för nära

försöksgårdens egen gårdstomt, dels hade stugan ringa värde, och dels

hade Forsberg aldrig arbetat på Offers gård. Forsbergs stuga syntes böra

bortflyttas, därvid eventuellt kunde tänkas, att Forsberg medgåves att i

någon utkant av Offers ägor få köpa en mindre stugtomt.

I samband med eventuellt beslut om rätt för vissa förenämnda lägenhetsinnehavare

att friköpa ifrågakommande markområden och byggnader

torde böra meddelas de närmare villkor, som syntes böra uppställas för

dylikt medgivande. I sådant hänseende ville styrelsen anföra följande.

Holmstens och Helanders hus torde böra vafa nedrivna, bortflyttade

och uppförda på respektive med äganderätt förvärvade områden senast den

1 oktober 1933. Samma villkor torde ock böra föreläggas Holmberg.

Fahléns hus torde böra vara nedrivet och bort flyttal senast den 1 maj 1933.

Därest N. Pettersson medgåves att inköpa det s. k. betestorpet, borde

brukningsrätten till detta icke övergå i hans hand, förrän pågående betesförsök

därstädes avslutats eller tidigast den 1 november 1933.

De lägenheter, som eventuellt finge friköpas, borde för all framtid vara

skyldiga att i gränsen mot statens mark hålla fullgoda hägnad er. Vid

eventuell avstyckningsförrättning borde nödig gränsrättning ske, innan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

de friköpta lägenheternas gränser fastställdes. Utfartsväg från sådana

lägenheter borde läggas så, att minsta möjliga olägenhet uppstode för

försöksgården.

De kostnader för lagfart och avstyckning m. m., som uppstode i samband

med eventuellt friköp, torde böra gäldas av köparen ensam.

De köpeskillingar, som vederbörande borde hava att erlägga i samband

med övertagandet med äganderätt av olika staten nu tillhöriga markområden

och byggnader, torde lämpligen böra fastställas efter värdering i den

ordning, Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.

Ehuru styrelsen sålunda ansett sig böra i huvudsak tillstyrka föreliggande

framställning om friköp av vissa jordlägenheter och hus, ville styrelsen

emellertid samtidigt icke underlåta att uttala viss tveksamhet, huruvida

friköpen verkligen kunde väntas bliva till framtida fördel för

lägenhetsinnehavarna. Ifrågavarande lägenheter torde närmast få betraktas

som bostadslägenheter, och innehavarna bleve alltså i huvudsak

hänvisade till förtjänstarbete på annat håll. Enär försöksgården saknade

skogsmark, torde arbetstillfällena därstädes särskilt under den långa vintern

kunna väntas bliva jämförelsevis begränsade. Lägenhetsinnehavarna

torde sålunda bliva ganska beroende av tillgången på annat arbete i bygden.

Det vore givetvis icke möjligt för styrelsen att bedöma, i vad mån

dylikt arbete kunde i framtiden väntas stå till buds.

Styrelsen finge vidare anmäla, att avstyckningsförrättningen vid Offer

ännu icke fortskridit så långt, att åtgärder till befästande av statens rätt

till försöksgården kunnat vidtagas. Det torde sålunda ännu dröja någon

tid, innan de formella förutsättningarna för avstyckning av de lägenheter,

varom här är fråga, vore för handen. Vid sådant förhållande torde det

vara ändamålsenligt, att Kungl. Maj:t, därest så befunnes erforderligt,

utverkade riksdagens medgivande att i sinom tid pröva och avgöra föreliggande

framställning om friköp av staten tillhöriga markområden och

byggnader.

Av lantmäteristyrelsens yttrande inhämtas följande.

Styrelsen hade den 17 mars 1930 avgivit utlåtande i frågan, huruvida

avstyckning av det Kungl. Maj:t och kronan erbjudna inägoområdet till

Offers gård kunde ske utan hinder därav, att med detsamma icke följde

någon skogsmark. På anförda skäl ansåg styrelsen, att jorddelningslagens

krav på tilldelning av skogsmark kunde för ifrågavarande fall eftergivas.

För frånskiljande av inägoområdet hade sedermera verkställts fem avstyckningsförrättningar,

genom vilka inägorna avstyckats utan tilldelning

av skogsmark. Dessa förrättningar hade enligt uppgift av förrättningsmannen

fastställts den 4 december 1931.

Nu förelåge framställning, att innehavarna av vissa torplägenheter inom

det sålunda frånskilda inägoområdet skulle beredas möjlighet att friköpa

sina lägenheter, och torde remissen avse utredning, huruvida något hinder

skulle föreligga för avstyckning av dessa lägenheter.

Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

tillstyrkte medgivande för Nils Pettersson, Nils Holmberg, Erik Melander

och Karl Holmsten att få friköpa vissa områden. Av dessa områden syntes

Nils Petterssons innehålla omkring tre hektar, varav knappt hälften

åker, och de tre övriga något mera än en hektar. Alla fyra områdena

torde böra anses som sådana mindre lägenheter, som omförmäldes i 19 kap.

3 § femte stycket jorddelningslagen. På grund härav torde något hinder

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

icke föreligga för att dessa lägenheter genom avstyckning avskildes till

särskilda fastigheter. Även om Niis Petterssons område icke. skulle anses

utgöra dylik mindre lägenhet, kunde någon skogstilldelning till detsamma

icke ifrågasättas, enär till stamfastigheten på grund av förut omnämnda

avstyckning e.i hörde någon skogsmark.

För egen del har jag i huvudsak intet att erinra mot det av central- Departementsanstaltens

styrelse tillstyrkta förslaget om försäljning av vissa smärre

lägenheter under Offers försöksgård. Några nämnvärda olägenheter för

försöksgården torde genom dylik avhändelse icke uppkomma. Enär den

till försäljning ifrågasatta jorden är belägen i egendomens utkant och de

till bortflyttning avsedda husen ligga strödda inom gårdens centrala del.

torde genom försäljningen rent av kunna befrämjas ett mera rationellt

utnyttjande av gården för försöksverksamheten. Då ifrågavarande lägenhetsinnehavare

å gården nu önska med äganderätt övertaga av dem brukad

jord, tillhopa icke fullt fyra hektar åker och ungefär lika stor

areal annan mark, samt innehavda åbyggnader, torde försäljningarna

alltså böra komma till stånd.

Styrelsen för centralanstalten har tillstyrkt försäljning till Nils Pettersson,

Nils Holmberg, Erik Melander, Karl Holmsten och Johan Fahlén,

därvid styrelsen närmare angivit, vad som borde ingå i försäljningarna.

Styrelsens i sådant hänseende framlagda förslag föranleder ingen erinran

från min sida.

Beträffande frågan om lägenheternas försäljningspris bör enligt min

mening bemärkas, att berörda lägenhetsinnehavare befinna sig i knappa

omständigheter samt att flera av dem måste vidkännas ganska kännbara

kostnader för byggnadernas förflyttning, vartill kommer, såsom centralanstaltens

styrelse antytt, att deras framtida försörjningsmöjligheter helt

visst bliva svaga. Med hänsyn härtill och till det förhållandet, att staten

mottagit egendomen såsom gåva, torde ifrågakommande köpeskillingar

böra bestämmas till låga belopp. På Kungl. Maj:t torde få ankomma att

besluta om köpeskillingarnas storlek samt rörande köpevillkoren i övrigt.

I ett fall, nämligen i fråga om försäljning av Artur Forsbergs lägenhet,

har centralanstaltens styrelse avstyrkt avhändande. De härför anförda

skälen synas mig hava visst fog för sig, men torde hinder för Kungl. Maj:t

ej böra möta att på det sätt bifalla Forsbergs framställning, att han, därest

han så önskar, beredes möjlighet att förvärva en mindre tomtplats i utkanten

av Offers gård samt dit bortflytta sin nära försöksgårdens egen

gårdstomt nu belägna stuga.

De av mig sålunda tillstyrkta lägenhetsförsäljningarna torde icke kunna

företagas utan riksdagens medgivande. Sedan riksdagen beslutat i

ärendet, torde det såsom nyss antytts få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela erforderliga närmare bestämmelser rörande försäljningarna. Inflytande

försäljningsmedel böra, i den mån de ej åtgå för bestridande av

Bihang till riksdagens protokoll 19S2. 1 sarnl. M hd fl. <Nr (i2.) -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

för staten i samband med försäljningarna tilläventyrs uppkommande kostnader

för förrättningar eller eljest, användas till främjande av försöksgårdens

verksamhet

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att från Offers försöksgård i Boteå socken av Västernorrlands län må,

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig tillstyrkt förslag, försäljas

vissa lägenheter och åbyggnader.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

320239. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa lägenheter under Offers gård i Västernorrlands län. a1 i texten
  2. JoU 1932:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa lägenheter under Offers gård i Västernorrlands län. a1 i texten