Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en internationell konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss med mera samt em internationell lastlinjekonvention med mera

392 sidor, varav 361 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 361 av 392 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:72, Angående godkännande av en internationell konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss med mera samt em internationell lastlinjekonvention med mera

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 72.

I

Nr 72.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

en internationell konvention för betryggande av säkerheten

för människoliv till sjöss med mera samt em internationell

lastlinjekonvention med mera; given Stockholms

slott den 29 januari 1932.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av följande

till statsrådsprotokollet såsom bilagor fogade konventioner med mera, nämligen

dels en i London den 31 maj 1929 undertecknad internationell konvention för

betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss med därtill hörande, såsom

bilaga I betecknat reglemente,

dels ock en i London den 5 juli 1930 undertecknad internationell lastlinjekonvention

med tillhörande slutprotokoll och bilagor.

GUSTAF.

D. Hansén.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 saml.

58 höft. (Nr 72.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

januari 1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för justitie-, social- och kommunikationsdepartementen anför chefen för handelsdepartementet,

statsrådet Hansén:

Pa inbjudan av brittiska regeringen hava internationella konferenser ägt

rum i London dels under tiden 16 april—31 maj 1929 för revision av 1914

ars internationella konvention rörande betryggande av säkerheten för människoliv

till sjöss och dels under tiden 20 maj—5 juli 1930 för avslutande av en

internationell konvention rörande lastlinjebestämmelser för fartyg. I förstnämnda

konferens hava såsom ombud för Sverige deltagit sändebudet i London

friherre E. K. Palmstiema, dåvarande t. f. byråchefen i kommerskollegium

N. G. Nilsson samt byråassistenten i socialstyrelsen E. A. E. Eggert,

varjämte förste byråingenjören i telegrafstyrelsen A. S. Litström, förste amanuensen

i kommerskollegium G. M. E. Böös, sjökaptenen J. N. G. Anderberg

och förtroendemannen i svenska sjömansunionen N. Olsson såsom experter biträtt

ombuden med bemyndigande för en var av experterna att vid förfall

för något av ombuden företräda detta. Åt verkställande direktören i Sveriges

fartygsbefälsförening, sjökaptenen N. P. Larsson hade jämväl uppdragits att

såsom expert biträda vid konferensen, men denne blev av särskilda omständigheter

förhindrad att närvara i London. I 1930 års konferens har Sverige representerats

av friherre Palmstierna, kommerserådet P. A. Lindblad och byråassistenten

Eggert såsom ombud med skeppsmätaren A. W. Palmqvist, förste

amanuensen Böös, ledamoten av riksdagens första kammare, verkställande direktören

i Sveriges redareförening O. A. Nordborg, sjökaptenen Larsson och

förtroendemannen Olsson såsom experter och ställföreträdare för ombuden.

Såsom resultat av berörda konferenser föreligga två enhälligt antagna

internationella konventioner, nämligen dels en den 31 maj 1929 dagtecknad,

av representanter för regeringarna i aderton sjöfartsidkande stater underskriven

konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss jämte

bilagor och slutakt, dels ock en den 5 juli 1930 dagtecknad, av representanter

för regeringarna i tjugonio sjöfartsidkande stater underskriven konvention an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

3

gående lastlinje för fartyg med slutprotokoll samt bilagor och slutakt. Båda

konventionerna äro undertecknade jämväl av de svenska ombuden. Såsom

förutsättning för deras giltighet gäller enligt i vardera konventionens text inryckt

bestämmelse, att de skola ratificeras.

Angående 1929 års konvention avgåvos utlåtanden den 19 januari 1931 av

kommerskollegium, som därvid tillika överlämnade utlåtande av telegrafstyrelsen

ävensom yttranden av Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges

redareförening, Stockholms rederiförening, Sveriges segelfartygsförening,

Sveriges fartygsbefälsförening, svenska maskinbefälsförbundet, svenska sjömansunionen,

svenska eldareunionen och Sveriges varvsindustriförening, samt

den 5 februari 1931 av socialstyrelsen.

Rörande 1930 års konvention avgav kommerskollegium utlåtande den 14

februari 1931 efter att hava berett följande sjöfartsorganisationer tillfälle att

yttra sig i ärendet, nämligen Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges

redareförening, Sveriges segelfartygsförening, Sveriges fartygsbefälsförening,

svenska maskinbefälsförbundet, svenska sjömansunionen, svenska eldareunionen

samt Sveriges varvsindustriförening, av vilka de fem förstnämnda jämte varvsindustriföreningen

inkommit med yttranden.

Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 27 mars 1931 åt kommerskollegium

att dels utarbeta förslag till sådana nya författningar eller

ändringar i gällande bestämmelser, som — förutom av kollegium i nyssnämnda

utlåtanden föreslagna ändringar i sjölagen och lagen om tillsyn å fartyg -—

erfordrades för tillämpning av ifrågavarande båda internationella konventioner

samt, vad anginge fartyg om minst 150 bruttoregisterton i Östersjöfart

mellan svenska hamnar, av motsvarande lastlinjeregler, dels ock att verkställa

utredning rörande lämpliga åtgärder till ledning för tillsynen å nedlastningen

av fartyg med en bruttodräktighet understigande 150 registerton, som nyttjas

i utrikes fart eller i Östersjöfart mellan svenska hamnar. Tillika bemyndigades

kollegium att vid uppdragets fullgörande anlita biträde av samtidigt högst

tre sakkunniga personer.

Sedan berörda utredningar numera slutförts och vederbörliga utlåtanden

däröver avgivits, anhåller jag att för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om konventionernas

godkännande.

1929 års sjöfartssäkerhetskonvention.

Då brittiska regeringen utfärdade inbjudan till 1929 års konferens, angavs

konferensens ändamål vara att åstadkomma revision av 1914 års konvention

rörande betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss. Ehuru den år

1929 avslutade överenskommelsen har fått formen av en helt ny konvention,

S0ln — enligt vad i densamma utsäges — är avsedd att ersätta och upphäva

den tidigare, är den dock i sak att betrakta såsom en reviderad upplaga av

den sistnämnda, vilken emellertid på grund av världskriget och andra mellankommande

omständigheter icke trätt i kraft. Med hänsyn härtill torde vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

1914 års

konvention.

lämpligt att i korthet erinra om innehållet i 1914 års konvention ävensom de åtgärder

från de svenska statsmakternas sida, som därav föranleddes.

Denna sjöfartssäkerhetskonvention, som avslutades i London den 20 januari

1914 och av Sverige ratificerades den 17 december 1914, avser i huvudsak allenast

passagerarfartyg. Som bekant utgjorde den s. k. Titanic-katastrofen den

förnämsta anledningen till konventionen; syftet att förebygga och mildra sjöolyckor

av dylik art avspeglar sig också tydligt i dess uppställning och innehåll.

Konventionen iuledes med två kapitel av mera formell natur och upptager

därpå i ett tredje kapitel bestämmelser om säkerhetsåtgärder i fråga om navigeringen.

Dessa bestämmelser, som enligt sakens natur gälla alla handelsfartyg,

ha till syfte att förebygga risker för kollision antingen med drivis

eller vrak eller med andra fartyg. För detta ändamål skulle enligt konventionen

anordnas en undersöknings- och observationstjänst beträffande isförhållandena

i norra Atlanten samt en patrulleringstjänst för efterspaning av drivis.

Verksamheten i fråga skulle, såsom ock skett, ombesörjas av Amerikas Förenta

Stater, men bekostas gemensamt av samtliga de fördragsslutande länder,

som äro intresserade i passagerartrafiken över norra Atlanten. Förutom vissa

detaljföreskrifter om befälhavares skyldighet att meddela underrättelser om

förekomsten av is och vrak samt andra överhängande faror, iakttagande av

särskild försiktighet vid navigering under vissa omständigheter, fartygs utrustning

med visst signalmedel, den internationella nödsignalens skyddande

och reglerande av routerna å norra Atlanten, innehåller detta kapitel såsom en

andra huvudpunkt förslag om revidering i viss utsträckning av de internationella

reglerna till förekommande av ombordläggning (sjövägsreglerna) samt

avslutas med ett allmänt stadgande om fartygs betryggande bemanning.

Fjärde kapitlets föreskrifter angående fartygs konstruktion, vilka gälla allenast

passagerarfartyg, avse att åstadkomma ökad sjövärdighet hos det enskilda

fartyget till förekommande av sjöolyckor och begränsande av dessas

följder. Sålunda föreskrives indelning av fartyget i vattentäta avdelningar, så

att fartyget skall kunna hålla sig flytande, även om det till följd av kollision

eller annan olyckshändelse delvis vattenfylles. Vidare stadgas i detta kapitel

om fartygs förseende med brandsäkra skott till förhindrande av spridning av

eld. Jämte ett stort antal detaljerade föreskrifter rörande andra konstruktiva

säkerhetsanordningar finnas här dessutom regler om förhandskontroll å fartyg

i form av periodiska besiktningar.

Med femte kapitlets bestämmelser angående radiotelegrafj, vilka beröra

såväl passagerarfartyg som andra handelsfartyg med minst femtio personer

ombord, har i första hand åsyftats att möjliggöra tillkallande av hjälp till ett

nödställt fartyg. För sådant ändamål lämnas föreskrifter om fartygs förseende

med radiotelegrafinstallation och närmare bestämmelser om dylik installations

beskaffenhet m. m. Vidare förekomma bestämmelser om vakthållning

vid radiotelegrafapparaten vissa tider av dygnet, vilken vakthållning har till

syfte att bereda fartygen möjlighet att mottaga såväl meddelanden om faror,

stormvarningar m. m. som nödsignaler från andra fartyg, varigenom fartygen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

5

sättas i tillfälle att i händelse av nöd hjälpa varandra. I samband härmed meddelas

vissa regler om befälhavares plikt att bispringa nödställt fartyg.

Sjätte kapitlet, som gäller allenast passagerarfartyg, innehåller dels föreskrifter

om fartygets utrustning med livbåtar och andra bärgning sr edskap, dessas

beskaffenhet, anordnande och utrustning samt tillförlitlig bemanning av

båtar och flottar m. m., dels bestämmelser om skydd mot eldfara, innebärande

förbud mot förande av eldfarlig last samt föreskrift om vakthållning m. fl.

åtgärder för upptäckande och släckande av eldsvåda, dels slutligen regler om

alarmfördelning och regelbundet återkommande båt- och brandmönstringar.

Nu omförmälda materiella regler följas av sjunde kapitlets bestämmelser

rörande säkerhetscertifikat, som är ett med internationell giltighet utrustat dokument,

avsett att tilldelas fartyg, som vid anställd besiktning befunnits i tillfredsställande

skick. Med detta certifikat har främst åsyftats att undanröja

de för sjöfarten hinderliga olägenheter, som i främmande hamnar kunna

uppstå till följd av kontrollåtgärder från utländska myndigheters sida.

Ehuruväl konventionens ikraftträdande, som förut nämnts, förhindrades av 1914 och

världskriget och andra mellankommande omständigheter, har den i allt fall svenskaarsjö_

i vissa stycken bragts i tillämpning såväl internationellt som i nationell lag- fartssäkerstiftning

i enskilda länder, vilket är fallet i vårt land. _ I det följande skall h^lgag^;

jag i korthet redogöra för denna lagstiftning och de övriga åtgärder från det

allmännas sida, som föranleddes av konventionens bestämmelser.

Det mesta av innehållet i 1914 års konvention täckes av de genom lagen Bestämmelser

den 16 oktober 1914 (nr 347) om ändring i vissa delar av sjölagen i denna in- 1 a m g

förda bestämmelserna, bland vilka 5 a § är huvudstadgandet, samt av lagen

samma dag (nr 349) om tillsyn å fartyg. Härtill ansluta sig vissa i administrativ

väg tillkomna författningar. Av särskilda bestämmelser i konventionen

föranleddes vidare lagen den 16 oktober 1914 (nr 348) om ändring i 3 kap.

sjölagen samt om ändrad lydelse av 294 § samma lag. Syftet med sistnämnda

lagändringar, som icke hänföra sig till sjöfartssäkerhetslagstiftningen i egentlig

mening, var att reglera befälhavares förjiliktelser i vissa fall av sjönöd

samt med avseende å sjötrafiken hotande faror.

I samband med konventionens ratifikation från svensk sida deponerades i A^dmmiatraLondon

förutom ratifikationsinstrumentet en förteckning, enligt vilken för Skrifter

Sveriges vidkommande från konventionens tillämpning, i den mån konventio- m. m.

nen så medgav, undantogos fartyg i fart mellan svenska hamnar eller mellan

svenska hamnar och hamnar i Östersjön och därtill gränsande farvatten öster

om en linje från Skagen till Lindesnäs och från Esbjerg till Texel.

Till följd av detta för Sveriges del gjorda undantag samt på grand därav,

att enligt konventionens allmänna tillämpningsstadgande (art. 2) densamma,

där ej annorlunda förordnas, avser allenast maskindrivet passagerarfartyg,

skulle sådana delar av konventionen, som mera direkt beröra det särskilda fartyget

såsom sådant (konstruktion, besiktning, bärgningsredskap, certifikat),

icke fått avseende å andra svenska fartyg än maskindrivna passagerarfartyg,

som nyttjas i Nordsjö- eller vidsträcktare fart, vilket ock erhållit ett markerat

uttryck i de administrativa författningar, som utarbetats i ändamål att kodi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

fiera konventionens bestämmelser här i landet och för vilka i det följande

redogöres.

Av konventionens tredje kapitel (art. 5—15) rörande säkerhetsåtgärder i

flaga om navigenngen hava till en början bestämmelserna om förstörande av

vrak samt uppehållande av internationell ispatrulleringstjänst m. m. i norra

Atlanten (art. 6 och 7) föranlett anvisande av medel för ett vart av åren

1914 1917 samt 1919—1931 till täckande av den å Sverige belöpande del av

kostnaderna för patrulleringstjänsten m. m. Sveriges andel var enligt konventionen

bestämd till 2 procent av kostnaderna, men ändrades 1919 enligt särskild

överenskommelse till 238/81 procent.

Med hänsyn till de bestämmelser i samma kapitel, som röra befälhavares förpliktelser

med avseende å underrättelser om befintligheten av is eller vrak

av farlig beskaffenhet (art. 8) samt om överhängande och allvarlig fara för

sjöfarande (art. 9), utarbetades pa sin tid förslag till förordning angående

vissa åtgärder för räddning ur sjönöd m. m. Detta förslag upptog jämväl

föreskrifter rörande befälhavares skyldigheter vid bispringande av fartyg i

sjönöd, motsvarande bestämmelserna härom i konventionens art. 37. Likaledes

utarbetades ett förslag till förordning angående vissa åtgärder mot fara

för is m. m., motsvarande bestämmelserna i konventionens art. 10 och art. 13

första stycket. Författningar av den beskaffenhet, som avsågs i de båda

nyssnämnda förslagen, hava emellertid icke blivit utfärdade.

Bestämmelsen i konventionens art. 11 angående fartygs utrustning med Morsesignallampa

blev intagen i 101 § i förordningen den 23 december 1915

(nr 514) angående fartygs byggnad och utrustning och återfinnes nu i 52 §

i gällande förordning i ämnet den 20 maj 1927 (nr 184). Räckvidden av

detta stadgande är sa till vida större, som detsamma gäller varje maskindrivet

fartyg i Nordsjö- eller vidsträcktare fart, medan konventionsbestämmelsen endast

avser passagerarfartyg.

Motsvarighet till det i konventionens art. 12 stadgade förbudet mot missbruk

av internationell nödsignal eller mot användning av signaler, som kunna

förväxlas med internationella nödsignaler, finnes i art. 43 i förordningen den

26 oktober 1906 (nr 93) angående åtgärder till undvikande av ombordläggning

samt signaler för angivande av nöd å fartyg, vilken artikel tillkommit genom

kungörelse den 28 april 1916 (nr 115).

Konventionens stadgande i art. 15 om en till antal och kvalifikationer tillräcklig

besättning å maskindrivet passagerarfartyg i internationell fart motsvaras

av föreskrift i 5 a § sjölagen av innehåll, att fartyg skall vara bemannat

på ett betryggande sätt.

Artiklarna i konventionens kapitel angående fartygs konstruktion samt därtill

anslutna reglementsbestämmelser intogos i huvudsakliga delar i den förut

omnämnda förordningen den 23 december 1915 angående fartygs byggnad

och utrustning med därtill hörande byggnadsreglemente samt i förordningen

den 23 december 1915 (nr 515) angående vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande

av fartyg. Enahanda är förhållandet med kapitlen angående radiotelegrafi,

såvitt detta angår fartygs utrustning med radiotelegrafinstallation av viss

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 72.

7

beskaffenhet och klassindelning av fartyg, samt angående bärgning sredskap

och skydd mot eldfara. De av ifrågavarande konventionsbestämmelser, vilka

inflöto i 1915 års byggnadsförordning och byggnadsreglemente, upptogos till

en del såsom föreskrifter, avseende fartyg i allmänhet i Nordsjö- eller vidsträcktare

fart, och till en del såsom föreskrifter, uteslutande gällande maskindrivet

passagerarfartyg i sådan fart. De konventionsbestämmelser, som inrycktes

i nyssnämnda, förordning angående vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande

av fartyg, hava upptagits såsom föreskrifter med avseende enbart å maskindrivet

passagerarfartyg i Nordsjö- eller vidsträcktare fart. Enligt 129 §

första stycket i 1915 års byggnadsförordning resp. övergångsstadgandena till

nyttjandeförordningen skulle Kungl. Maj :t förordna om ikraftträdandet av de

uteslutande för maskindrivet passagerarfartyg i Nordsjö- eller vidsträcktare

fart gällande föreskrifterna i berörda tvenne författningar. Sådant förordnande

har icke meddelats.

Då 1915 års byggnadsförordning och byggnadsreglemente ersattes med den

förut berörda byggnadsförordningen den 20 maj 1927 och kommerskollegii

kungörelse den 30 juni 1927 (nr 330) med särskilda byggnads-, material- och

utrustningsbestämmelser för fartyg (byggnadsreglemente), upphävdes samtliga

i de båda förstnämnda författningarna ingående bestämmelser med undantag

av föreskrifterna angående fartygs utrustning med radiotelegrafmstallation

(56—59 §§ i 1915 års byggnadsförordning). I den mån konventionens

stadganden upptagits i 1915 års byggnadsförordning och byggnadsreglemente

såsom föreskrifter avseende fartyg i allmänhet i Nordsjö- eller vidsträcktare

fart, hava de erhållit motsvarighet i den nya lagstiftningen i ämnet. De äldre

bestämmelser återigen, som avsågo allenast maskindrivet passagerarfartyg

i samma fart, hava med några undantag icke blivit ersatta med nya. Dock

stadgas i gällande byggnadsförordning 2 §, att kommerskollegium skall meddela

särskilda byggnads-, material- och utrustningsbestämmelser för fartyg

och därvid tillse, att dessa bestämmelser, vad angår maskindrivet passagerarfartyg

i Nordsjö- eller vidsträcktare fart, bliva i huvudsak överensstämmande

med de regler, som därutinnan tillämpas i Storbritannien. Med utfärdande

av särskilda bestämmelser för sistnämnda slag av fartyg har kommerskollegium

emellertid i avvaktan på den nu föreliggande nya konventionen latit

hitintills anstå.

I konventionens konstruktionskapitel upptagna bestämmelser rörande periodiska

besiktningar å fartyg äga sin motsvarighet i de föreskrifter rörande

sjövärdighetsbesiktning och inspektion, som återfinnas i tillsynslagen och därtill

knutna administrativa föreskrifter.

Med sistberörda ämne sammanhänga bestämmelserna i konventionens kapitel

rörande säkerhetscertifikat, som direkt motsvaras av föreskrifter i §§ 63 och

64 i förordningen den 31 december 1914 (nr 491) med närmare föreskrifter angående

tillsyn å fartyg samt, i vad angår konventionens art. 63, första stycket,

av 42 § A: 1 i 1927 års byggnadsförordning. Ehuru nämnda föreskrifter i

tillsynsförordningen äga gällande kraft, hava de dock icke kommit i tillämp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

ning, enär förutsättningarna härför brustit, i det att konventionen, såsom förut

nämnts, icke blivit internationellt gällande.

Efter förestående redogörelse för statsmakternas åtgärder i anledning av

1914 års konvention får jag nu övergå till en redogörelse för det huvudsakliga

innehållet i 1929 års sjöfartssäkerhetskonvention samt dess

förhållande till den äldre konventionen och den därav härledda svenska lagstiftningen.

1929 årskon- Den nya konventionen för betryggande av säkerheten för människoliv till

Vmdsakliga SJÖSS vilar Pa samma huvudprinciper som den gamla och är till sin innebörd

innehåll, i huvudsak lika med denna. Sålunda avhandlas däri följande ämnen: fartygs

konstruktion (kap. II, som gäller maskindrivna passagerarfartyg, nyttjade å

internationella resor), bärgning sr edskap m. m. (kap. III med samma tillämpningsområde),

radiotelegrafi (kap. IV, som gäller fartyg, nyttjade å internationella

resor, med undantag av lastfartyg med en bruttodräktighet understigande

1,600 ton), sjötrafiksäkerheten (kap. V, som gäller alla fartyg utan inskränkning)

samt certifikat (kap. VI, som gäller fartyg, å vilka kap. II, III

och IV äga tillämpning).

Konventionen åtföljes av ett såsom bil. I betecknat reglemente, innehållande

tekniska detaljföreskrifter (benämnda »regler»), som fullständiga de allmänna

stadgandena i konventionens kapitel angående fartygs konstruktion, bärgningsredskap

m. m., sjötrafiksäkerhet och certifikat. Dessa regler skola enligt art.

1 i konventionen äga samma giltighet och träda i kraft på samma gång som

konventionen.

Därjämte finnes vid konventionen fogat ett såsom bil. II betecknat aktstycke,

innefattande ändringar i de internationella reglerna angående åtgärder till

undvikande av ombordläggning (sjövägsreglerna). Dessa regler, vilka inom

svensk lagstiftning återfinnas i den förut nämnda förordningen den 26 oktober

1906 angående åtgärder till undvikande av ombordläggning samt signaler för

angivande av nöd å fartyg, vila icke på någon formlig internationell överenskommelse,

men äro de facto internationellt gällande och tillämpas av samtliga sjöfartsidkande

nationer och sålunda jämväl av stater, som icke varit representerade

vid 1929 års sjöfartssäkerhetskonferens. På grund härav ansågos de föreslagna

ändringarna i sagda regler icke lämpligen kunna ingå i den nu föreliggande

konventionen eller erhålla karaktär av överenskommelse i vidare mån, än

som skett därigenom, att i art. 40 i konventionen intagits ett uttalande av innehåll,

att de fördragsslutande regeringarna äro eniga om att ifrågavarande ändringar

äro önskvärda och böra genomföras. Med hänsyn till berörda förhållande

har i samma artikel uppdragits åt brittiska regeringen att vidtaga erforderliga

åtgärder för de föreslagna ändringarnas allmänna internationella godtagande

genom hänvändelse till sådana regeringar, som icke varit representerade

vid konferensen. Så snart besked om resultatet av sådana åtgärder föreligger,

torde frågan om ändringarnas införande i 1906 års förordning i ämnet

böra upptagas till prövning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

9

Med konventionen har vidare överlämnats sjöf artssäkerhetskonf erensens slutakt,

innehållande dels ett uttalande om åtgärder från de fördragsslutande regeringarnas

sida i syfte att åstadkomma viss ändring i 1927 års internationella

radiotelegrafkonvention, vilket uttalande närmast torde få anses som en anvisning

om instruktion i berörda avseende för vederbörande regeringars ombud

vid nästa internationella radiotelegrafkonferens, dels utav vissa länders delegationer

gjorda förklaringar av diplomatisk art utan intresse i detta sammanhang,

dels o c k ett antal av konferensen antagna rekommendationer av beskaffenhet

att böra tagas under övervägande i samband med utarbetandet av

administrativa föreskrifter för tillämpning av konventionen ävensom vid behandling

av ärenden rörande vissa säkerhetsanordningar för sjöfarten, samt

tre rekommendationer angående radiotelegrafi.

Såsom inledningsvis framhållits, är den nya konventionen närmast att betrakta

såsom en reviderad upplaga av den gamla. I en vid kommerskollegii

utlåtande i ärendet fogad promemoria lämnas en redogörelse i stora drag för

konventionernas inbördes förhållande, och torde därur få återgivas följande.

Huvudsyftet med de skeppsbyggnadstekniska bestämmelser, som innehållas Fartygs

i detta kapitel, är att skapa förutsättning för att ett fartyg, som erhållit en konstruktion,

läcka å skrovet, skall kunna hållas flytande genom att vattnets inträngande i (kaP- n)- fartyget begränsas till viss del av fartygets inre. I detta avseende fastslogos

av 1914 års konferens tre alltjämt fasthållna huvudprinciper, nämligen l:o att

fartyget skall genom vattentäta skott indelas i så många avdelningar, som^med

hänsyn till fartygets avsedda användning är möjligt; 2:o att graden av sådan

indelning skall stå i ett bestämt förhållande till fartygets längd och dess avsedda

användning; samt 3:o att den högsta indelningsgraden skall gälla för fartyg

av den största längden och som huvudsakligen nyttjas för befordran av passagerare.

Innebörden av begreppet »användning» (service) förklaras av den tredje

principen: den åsyftade skillnaden är den mellan fartyg, som uteslutande eller

huvudsakligen nyttjas för passagerares befordran, och fartyg, som (ehuru författningstekniskt

alltjämt »passagerarfartyg») i större eller mindre utsträckning

äro att anse såsom lastfartyg, vilka föra passagerare. . (Med »passagerarfartyg»

avses, liksom i den gamla konventionen, fartyg, å vilket medföras flera

än 12 passagerare).

I 1914 års konvention fastställdes en indelningsstandard, angivande läget av

vattentäta skott för fartyg av olika längd huvudsakligen nyttjade för befordran

av passagerare. I korthet uttryckt innebar denna standard, att fartyg av

omkring 260 fots längd skulle vara i stånd att hålla sig flytande med en avdelning

öppen för sjön; indelningen ökades därefter gradvis i förhållande till

längden, så att ett fartyg av omkring 500 fots längd skulle kunna hålla sig

flytande med två intill varandra liggande avdelningar vattenfyllda eller sålunda

iiven om ett av de vattentäta skotten blivit skadade. Därutöver ökades indelningsgraden

ytterligare, så att fartyg av omkring 900 fots längd med sannolikhet

skulle kunna hålla sig flytande med tre intill varandra liggande avdelningar

öppna för sjön.

1929 års konferens fann efter noggrann prövning denna standard, med någon

ändring av förhållandet mellan indelningsgraden och längden, utgöra en skälig

fordran med avseende å fartyg, som huvudsakligen nyttjas för befordran av passagerare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Eungl. Maj:ts proposition nr 72.

Konventionen av 1914 fastställde vidare en lägre standard för skottindelning

av fartyg, nyttjade i vad som benämndes blandad last- och passagerarefart.

Emellertid var 1914 års konferens icke i stånd att anvisa något medel för mätande

av i vilken utsträckning fartyg av dylik »blandad typ» närmast vore att

anse såsom passagerarfartyg resp. lastfartyg. Som fartyg förande flera än

tolv passagerare enligt konventionen betraktades såsom passagerarfartyg, förelåg

risk för att indelningsgraden för fartyg, förande ett ringa antal passagerare,

i brist på uttryckligt stadgande i berörda avseende skulle komma att bliva för

sträng. Konferensen anbefallde därför, att denna fråga skulle göras till föremål

för närmare undersökning. Dylik pågick i Paris, när världskriget utbröt.

Det har sedermera av erfarenheten bestyrkts, att den fastställda indelningsgraden

för fartyg, som allenast föra ett mindre antal passagerare, verkligen

varit för sträng. Eörslag hade därför framlagts om fastställande av en särskild

indelningsstandard för fartyg, förande 12—50 passagerare. Dessa förslag hava

prövats av 1929 års konferens och föranlett fastställande av en särskild indelningsstandard

för fartyg, huvudsakligen nyttjade i fraktfart men förande ett

mindre antal passagerare. Härvid har så förfarits, att en särskild faktor, kallad

typfaktor (fartkoefficient, criterion of service), lagts till grund för bestämmande^

av en varierande indelningsgrad för de slag av fartygstyper, som befinna

sig på skalan mellan rena lastfartyg och utpräglade passagerarfartyg.

Denna typfaktor är alltså ett uttryck för den utsträckning, i vilken ett fartyg

av den »blandade typen» är att anse såsom ett passagerarfartyg.

Även om.problemet får anses principiellt löst av 1929 års konferens, har detta

dock i viss mån skett blott formellt, i det att konferensen med avseende på

fartyg av mindre storleksgrad lämnat de olika staterna så fria händer, att det

i själva verket kan sägas, att det överlämnats åt de enskilda staterna att föreskriva

regler för skottindelning å dessa fartygstyper, en omständighet, som är

av största vikt för svenska förhållanden med hänsyn till det speciella slag av

blandad last- och passagerartrafik, som bedrives med för detta ändamål byggda

fartyg av särskild typ.

Med hänsyn till ovan angivna förbättring i fråga om beräkningen av skottindelningen

har 1929 års konferens ansett konventionens konstruktionsbestämmelser

kunna göras principiellt tillämpliga på alla efter den 30 juni 1931 byggda

passagerarfartyg, som under internationella resor gå mera än 20 nautiska

mil från närmaste land, medan 1914 års konvention medgav undantagande av

fartyg, nyttjade å linjer, på vilka fartygen icke avlägsnade sig mera än 200

nautiska mil från närmaste kust.

Ehuru det torde vara allmän praxis att genom särskilda åtgärder utröna ett

fartygs stabilitetsförhållanden, innan det tages i bruk, har detta ansetts vara

av sådan betydelse, att i den nya konventionen intagits ett uttryckligt stadgande

om att alla nybyggda passagerarfartygs stabilitetsförhållanden skola

fastställas och upplysningar härom sedermera meddelas vederbörande befäl.

Vid utarbetande av den nya konventionen har särskild uppmärksamhet ägnats

fragan om astadkommande av skydd för stängningsanordningar för öppningar

i vattentäta skott, så att de föreskrivna anordningarna skola kunna

vara färdiga till bruk i händelse av fara. Vidare har eftersträvats att inskränka

antalet dylika öppningar till det minsta, som är förenligt med fartygets

handhavande till sjöss.

Bestämmelserna rörande öppningar i fartygssida och däck hava reviderats

i syfte att lämna fullt utrymme åt den tekniska utvecklingen på detta område.

Samma förhållande föreligger med avseende å reglerna angående skydd mot

vattnets inträngande i olika delar av fartyget genom befintliga rörsystem samt

angående fartygs förseende med brandsäkra skott.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 72.

11

De tekniska föreskrifterna angående provning av olika konstruktionsdetaljer

hava likaledes överarbetats, varjämte bestämmelser rörande årlig tillsyn av

särskilda inspektionsmyndigheter fastställts i huvudsaklig överensstämmelse

med vad 1914 års konvention därom innehöll.

Genom ovan berörda utsträckning av konstruktionskapitlets tillämplighet —

innebärande bortfallande av det enligt 1914 års konvention medgivna undantag

för fartyg, som nyttjas å linjer, på vilka de icke avlägsna sig mera än 200

nautiska mil från närmaste kust — kommer den nya konventionen i förevarande

stycken att bliva tillämplig å i Östersjöfart nyttjade svenska passagerarfartyg,

som brukas i internationell trafik, d. v. s. å resor från Sverige till hamn

utanför Sverige eller omvänt. Dock må härvid anmärkas, att det överlämnats

åt vederbörande stater att i vissa avseenden (nämligen beträffande öppningar i

vattentäta skott, öppningar i fartygssida under linjen för säkerhetsgränsen,

dubbelbotten och pumpanordningar) medgiva skäliga och lämpliga lättnader

beträffande fartyg, som icke gå mera än 200 nautiska mil från närmaste land.

En förut antydd undantagsklausul av större räckvidd föreligger beträffande

fartyg, som under resa icke avlägsnar sig mera än 20 nautiska mil från närmaste

land. Sådant fartyg må av vederbörande statsförvaltning undantagas

från tillämpningen av konstruktionsbestämmelserna, i den mån det med hänsyn

till routen och förhållandena i övrigt anses oskäligt eller onödigt att tillämpa

desamma.

Såsom en viktig fråga må slutligen framhållas den åtskillnad, som i konstruktionskapitlet

göres mellan nya och »existerande» fartyg. Huvudprincipen

är att ifrågavarande bestämmelser skola gälla nya fartyg, medan existerande

fartyg (varmed förstås fartyg, till vilka kölen sträckts före den 1 juli 1931)

principiellt äro undantagna. Dock ålägges varje stat att beträffande ett vart

särskilt fartyg av sistnämnda slag överväga i vad mån vidtagande av åtgärder

till ökande av säkerheten kan anses skäligt och lämpligt.

I 1914 års konvention knäsattes principen »båtar för alla» å oceangående

passagerarfartyg och sedan åtskilliga år tillbaka hava sådana fartyg praktiskt

taget uppfyllt denna fordran. Sedan 1914 vunnen erfarenhet har emellertid

visat nödvändigheten av att båtarna också äro lätt tillgängliga för sjösättning.

Den tid, inom vilken de ombordvarande måste hava lämnat ett sjunkande

fartyg, är visserligen beroende av den grad av säkerhet, som iakttagits vid

själva fartygets konstruktion, men omständigheter vid skeppsbrott, som förekommit

efter 1914, hava ådagalagt, att sagda tid även för de största fartyg och

fartyg av högsta klass är synnerligen begränsad, måhända ej mer än 15—20

minuter. Detta förhållande inverkar på livbåtsproblemet. De båttyper, som

fastställdes genom 1914 års konvention, anses hava visat sig mycket lämpliga

för avsett ändamål, nämligen att användas såsom sjögående båtar med stort

antal passagerare. Men om dessa båtar icke befinna sig under dävertar, kan

det vara tvivelaktigt, huruvida man kan få dem i sjön i tid- Sjöolyckor, vid

vilka fartyg sjunkit hastigt, uppgivas till och med hava visat, att båtar av

sådan beskaffenhet, som 1914 års konvention fordrar, men icke förda under

dävertar, varit till hinders och avsevärt försvårat överförandet av passagerare

i båtar, som kunnat göras åtkomliga, vilket i all synnerhet varit fallet, då fartyget

haft svår slagsida. Erfarenheten har vidare visat vikten av att å fartyg,

som föra stort antal passagerare, båtarna fördelas över så stor del av fartygets

längd som möjligt. Anhopning av båtar på vissa ställen medför hopträngning

av passagerare i stora skaror och föranleder dessutom risk för förlust

av flera båtar på en gång vid kollision eller eldsolycka.

I betraktande av dessa omständigheter underströk 1929 års konferens vikten

av att biirgningsredskap äro lätt åtkomliga samt uppställde därvid vissa hu
-

Bärgamgs

redskap

''kap. III''

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

vudfordringar, nämligen 1 :o att bärgningsredskap skola kunna snabbt och säkert

sjösättas även under ogynnsamma förhållanden med avseende å slagsida

och styrlastighet; 2:o att passagerarna skola kunna snabbt och i god ordning

överföras i båtarna; och 3:o att bärgningsredskap skola vara anbragta på sådant

sätt, att manövreringen av övriga båtar och flytanordningar ej försvåras.

Åtgärder, som erfordras för uppnående härav, hava i detalj angivits i det

vid konventionen fogade reglementet.

1929 års konferens fasthöll jämväl vid principen, att oceangående fartygmåste

vara utrustade med båtar, erbjudande plats för alla ombordvarande, samt

upptog även 1914 års konventions fordran å tillräckligt antal godkända båtmän,

varmed avses sjömän försedda med certifikat, utvisande att de äga övning

i allt vad till utsättande av båtar hörer, bruk av åror och manövrering av båt.

Såsom en nyhet i jämförelse med den gamla konventionen uppmärksammas i

1929 års konvention bestämmelse om att å passagerarfartyg, som för stort antal

båtar, en eller två av dessa skola vara motordrivna samt försedda med radiotelegrafinstallation

och strålkastare. (Dylika föreskrifter hava sedan 1927 funnits

i byggnadsförordningen och byggnadsreglementet.).

Särskild bestämmelse i reglementet (XXXVIII) lämnar de olika ländernas

vederbörande myndigheter rätt att medgiva utbyte av båtar mot flottar av godkänd

typ, vilket dock icke gäller båtar under dävertar.

Enligt konventionen skall vidare å oceangående passagerarfartyg finnas, förutom

livbälten för alla personer ombord, ett överskott av s. k. lätta flytanordningar

för 25 procent av de ombordvarande. Sådana anordningar, som lätt

kunna kastas i sjön, hava visat sig vara av stor betydelse i fall, där en olycka

skett så hastigt, att passagerarna icke kunnat räddas i båtarna.

Med hänsyn till den begränsade utsträckning, i vilken dävertar kunna anbringas

å mindre fartyg, hava särskilda bestämmelser (art. 12: 2) träffats för fartyg,

som nyttjas i mera inskränkt internationell fart (»korta internationella

resor» = högst 200 nautiska mil från närmaste land). Å dylika fartyg skola

finnas så många båtar, som med hänsyn till utrymmet lämpligen kunna medföras

utan att åtkomligheten äventyras, jämte lätta flytanordningar till sådant

antal, att de tillsammans med båtarna bereda utrymme för alla ombordvarande.

Därutöver skola finnas lätta flytanordningar för 10 procent av de ombordvarande.

Ovan berörda regler rörande båtar och lätta flytanordningar överensstämma

i huvudsak med gällande svenska föreskrifter utom beträffande sistnämnda

överskott av lätta flytanordningar för fartyg i Östersjöfart.

1914 års regler rörande typer av dävertar, sjösättningsanordningar och båtar

samt rörande båtars utrustning hava överarbetats och moderniserats.

I likhet med 1914 års konvention upptager den nya konventionen vidare bestämmelser

beträffande in- och utgångar till och från olika avdelningar och

däck samt belysning av desamma. Föreskrifter finnas likaledes beträffande

båt- och brandmönstring samt övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap

ävensom beträffande tilldelande av särskilda uppgifter åt besättningsmännen

i händelse av alarmering (såsom exempelvis stängning av vattentäta

dörrar, iordningsställande av båtar och andra bärgningsredskap, sjösättning

av sådana), övningar med passagerarna och åtgärder vid eldsvåda. Såsom en

nyhet må framhållas, att å passagerarfartyg, nyttjade å resa, som tager

mer än en vecka i anspråk, båtmönstring skall hållas med passagerarna i början

av resan. Liksom tidigare finnas därjämte särskilda föreskrifter beträffande

uppassarpersonalens skyldigheter att vid farotillfällen varsko passagerare, tillse,

att de påtaga livbälten, och samla samt föra dem till båtarna.

Konventionen stadgar vidare liksom den gamla förbud mot förande av farligt

gods å passagerarfartyg samt föreskriver utrustning med eldsläckningsappa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

IO

O

rater; särskilda bestämmelser gälla för eldsläckningsanordningar å oljeeldade

fartyg.

En nyhet innebär föreskriften om utrustning med linkastningsapparat a alla

passagerarfartyg i internationell fart. (Kostnad omkring 300—500 kronor.)

Även i detta kapitel, som gäller maskindrivna passagerarfartyg å internationella

resor, skiljes mellan nya och »existerande» fartyg — de förra, definierade

på samma sätt som i konstruktionskapitlet (kölsträckta den 1 juli 1931 eller

därefter) — i så måtto, att bestämmelserna i första hand avse nya fartyg. Beträffande

existerande fartyg ålägges vederbörande stat att för varje. särskilt

fartyg överväga vidtagande av åtgärder för tillämpning senast den 1 juli 1931

av de allmänna bestämmelserna i art. 13, i den mån så kan anses skäligt och

lämpligt, ävensom, i lämplig mån, övriga bestämmelser i detta kapitel.

I fråga om fartyg, som nyttjas å »korta internationella resor», gälla förutom

ovanberörda särbestämmelser i fråga om antal båtar och andra bärgningsredskap

särskilda undantagsbestämmelser i fråga om styrka hos dävertar m. m.,

båtars och flottars utrustning samt båtmönstring med passagerare.

Med avseende å fartyg, som under loppet av en resa icke avlägsna sig mera

än 20 nautiska mil från närmaste land, finnes en undantagsklausul av enahanda

innehåll som i konstruktionskapitlet.

Den utomordentliga betydelsen av radiotelegrafi såsom ett medel för främjandet

av säkerheten till sjöss hade blivit fullt ådagalagd redan 1914. Många

fartyg, särskilt de stora linjerederiemas passagerarfartyg, voro redan då utrustade

med radiotelegrafinstallation men så var däremot icke förhållandet med

handelsfartyg i allmänhet. Under den tid, som sedan dess förflutit, har en

märklig utveckling ägt rum, och en 1929 verkställd utredning visade, att av då

existerande 11,000 maskindrivna handelsfartyg med en bruttodräktighet av

1,600 ton eller mera, tillhörande världens skilda sjöfartsidkande nationer, icke

mindre än 10,000 voro försedda med radiotelegrafinstallation. Denna utveckling

torde i mycket stor utsträckning vara att hänföra till de av Storbritannien

jämväl å främmande fartyg tillämpade kraven å dylik utrustning, som redan

under världskriget gjorts obligatorisk för brittiska fartyg. Vad svenska fartyg

beträffar äro för närvarande alla (omkring 300) med nyssnämnda dräktighet

(enligt engelska regeln) utrustade med radiotelegrafinstallation. Dessutom

äro omkring 35 svenska fartyg av mindre dräktighet försedda med dylik in
-

Det kan sålunda sägas, att alla oceangående fartyg (och för Sveriges del

flertalet av alla sjögående passagerarfartyg och större lastfartyg) hava radiotelegrafinstallation.

Men för sjöfartssäkerhetens ändamål är det icke tillräckligt,

att ett fartyg, som befinner sig i sjönöd, kan utsända begäran om hjälp.

Det måste jämväl tillses, att sådana signaler kunna mottagas av andra fartyg,

som befinna sig i sådan position, att de kunna lämna hjälp. 1929 års konferens

ägnade för den skull mycken uppmärksamhet åt spörsmålet om organiserande

av vakthållning å fartyg, som äro utrustade med radiotelegrafinstallation.

Kostnaderna för sådan utrustning (hyra och underhåll) samt en kompetent tclegrafist

uppgår till ett icke ringa belopp för år och fartyg räknat. (För svenska

förhållanden växlar kostnaden, beroende på vad slags telegrafist som anlitas,

mellan 2,100 och 4,500 kr.). Denna kostnad ökas ytterligare, därest av

fartyget fordras icke allenast sådan utrustning och bemanning för dess eget

behov utan ock beredskap för mottagande när som helst av nödsignaler för

att kunna tjäna såsom »livbåt», när behov därav föreligger.

Lösningen av detta problem har underlättats av den senare tidens utveckling

i fråga om den automatiska alarmsignalen. Den internationella radiotelegrafkonventionen

av år 1927 fastställer de fordringar en för mottagning av dylik

Radiotelegrafi

(kap. IY).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 7®.

Sjötrafiks&kerheten

''kap. T).

signal avsedd apparat måste uppfylla för att kunna anses såsom effektiv och

godkännas av vederbörande lands telegrafmyndighet. Numera föreligga ett

flertal typer av sådana apparater, som hava blivit godkända i enlighet med

nyssnämnda fordringar och som i praktiken kommit till användning på ett

stort antal fartyg samt visat sig fullt effektiva.

Med hänsyn till dessa omständigheter har 1929 års konferens ansett sig kunna

med avseende å radiotelegrafi såsom huvudregel föreskriva, att alla fartyg;

som nyttjas å internationella resor, med undantag av lastfartyg med en

bruttodräktighet understigande 1,600 ton, skola vara försedda med radiotelegrafinstallation

och hava en kompetent radiotelegrafist ombord. Denna regel

inskränkes genom ett medgivande för vederbörande regeringar att beträffande

lastfartyg med en bruttodräktighet understigande 2,000 ton uppskjuta tillämpningen

därav under en tid av högst fem år från den dag konventionen träder i

kraft.

För fartyg, som sålunda är försett med radiotelegrafinstallation, stadgar

konventionen vidare vakthållningsskyldighet vid apparaten under hela eller

viss del av dygnet, allt efter fartygens storlek och användning såsom passagerar-

eller lastfartyg. Förutsättning för denna skyldighet är emellertid, att

fartyget icke är försett med automatisk alarmapparat.

Från tillämpning av radiokapitlets föreskrifter äger vederbörande regering

rätt att undantaga eget lands fartyg, därest utrustning med radiotelegrafinstallation

med hänsyn till routen och förhållandena under resan kan anses innebära

en oskälig eller onödig fordran. Sådan undantagsrätt gäller l:o beträffande

passagerarfartyg, som icke gå mera än 20 nautiska mil från närmaste

land eller 200 nautiska mil mellan två efter varandra angjorda hamnar, samt

2:o beträffande lastfartyg, som under loppet av en resa icke gå mera än 150

nautiska mil från närmaste land. Under enahanda förutsättning med avseende

å routens och resans beskaffenhet äger vederbörande statsförvaltning vidare

undantaga passagerarfartyg, som nyttjas å resor inom vissa, i konventionen

särskilt angivna områden, av vilka för Sveriges del Östersjön och angränsande

farvatten närmast äro av intresse.

Dessutom föreligger dispensrätt med avseende å bogserade pråmar och »existerande»

segelfartyg samt vissa slags fartyg av primitiv konstruktion ävensom

fartyg, som endast tillfälligtvis nyttjas å en internationell resa.

Detta kapitel i den _ nya konventionen, vilket innehåller åtskilliga nyheter

av stort intresse, har vidsträcktare tillämpning än övriga kapitel, i det att detsamma

gäller alla fartyg utan inskränkning. Detta är betingat av bestämmelsernas

natur.

Liksom i 1914 års konvention finnas bestämmelser med syfte att alla sjötrafiken

hotande faror skola rapporteras till alla därav berörda, en skyldighet

som i första hand åvilar de fartygsbefälhavare, som iakttaga faran.

En nyhet innebär överenskommelse om internationellt samarbete för insamlande

och spridande av meteorologiska uppgifter på ett systematiskt och enhetligt

sätt till hjälp för sjöfarten.

Den förut upprättade observations-, undersöknings- och patrulleringstjänsten

rörande förekomsten av vrak och is i norra Atlanten skall fortsättas under

enahanda former som hittills i något utvidgad omfattning. Reglerna härför

hava preciserats och fördelningen av kostnaderna har justerats. Sveriges

andel däri har liksom ursprungligen enligt 1914 års konvention fastställts till

2 procent, vilket innebär en sänkning med 38/81 procent i förhållande till den

sedan 1919 tillämpade fördelningsnormen.

Föreskrift om skyldighet för befälhavare att iakttaga särskild försiktighet,

då is rapporteras i fartygets väg, har bibehållits.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

15

Det hittills tillämpade systemet med avseende å val av router i norra Atlanten

har likaledes bibehållits, liksom anvisningarna för alla fartyg, som korsa

Atlanten, att följa de vanliga routerna, med nytt tillägg att fiskebankarna

vid New Foundland böra undvikas vid tiden för fisket.

De internationellt tillämpade reglerna för undvikande av ombordläggning

(regler angående ljus- och ljudsignaler samt styrnings- och seglingsregler, tillsammans

även benämnda »sjövägsreglerna») hava reviderats. Därvid hava

styrnings- och seglingsreglerna lämnats orörda, men åtskilliga ändringar hava

föreslagits beträffande ljus- och ljudsignalerna. Genomförandet av dessa förslag

är emellertid icke säkerställt i och med konventionens antagande av samtliga

signatärstater utan därför fordras även godkännande av andra stater, som

icke varit representerade vid konferensen. Vidtagandet av åtgärder för åstadkommande

av full internationell enhetlighet vid tillämpningen av de nya reglerna

har konferensen uppdragit åt Storbritanniens regering, därvid det skall

eftersträvas att möjliggöra ikraftträdande av konventionen även i denna del den

1 juli 1931.

Den redan vid konferensen 1914 väckta frågan om genomförande av enhetliga

regler för roderkommando har upptagits och föranlett bestämmelse, att

från midnatt mellan den 30 juni och den 1 juli 1931 s. k. direkt roderkommando

skall brukas å alla fartyg. Detta kommando är det i Sverige nyttjade.

Ändamålet med åstadkommande av internationella regler är att undvika

de risker för sjöolyckor, som uppstå, när en främmande lots kommer ombord,

vilken eventuellt brukar ett annat kommandosystem än det å fartyget

nyttjade.

I den nya konventionen återfinnes motsvarighet till reglerna i 1914 års konvention

rörande förbud mot missbruk av nödsignal eller bruk av annan signal,

som kan förväxlas därmed, ävensom rörande användning av alarm-, nöd- och

ilsignalerna. En nyhet innebär föreskriften om viss maximihastighet vid utsändning

genom radio av nödkorrespondens.

Bestämmelserna angående befälhavares förpliktelser och förfarandet i övrigt,

när nödsignal utsänts, hava reviderats och närmare utformats.

Förutom motsvarighet till de redan i den gamla konventionen förekommande

bestämmelserna om fartygs utrustning med signallampa samt betryggande

bemanning, vilka stadganden i den nya konventionen erhållit något vidsträcktare

omfattning, har detta kapitel slutligen att uppvisa en ny föreskrift om att

alla passagerarfartyg med en bruttodräktighet av 5,000 ton eller mera skola

inom två år från konventionens ikraftträdande vara försedda med en radiopejlapparat.

Dylik apparat drager en icke ringa kostnad (3,000—4,000 kr.) men

de få svenska fartyg, som här komma ifråga, äro för närvarande alla, liksom

ett flertal andra, försedda med sådan.

Enligt 1914 års konvention skulle fartyg förses med ett s. k. säkerhetscertifikat.

Den nya konventionen föreskriver användning av tre särskilda

certifikat enligt i reglementet fastställda formulär. Det ena, kallat säkerhetscertifikat,

gäller fartygets samtliga säkerhetsförhållanden (skrov och maskineri,

skottindelning, skottindelningsvattenlinjer, bärgningsredskap och radiotelegrafinstallation)

och är avsett att användas för fartyg, som i samtliga berörda

avseenden faller under konventionen; det andra, kallat radiosäkerhetscertifikat,

gäller endast radiotelegrafinstallation och är avsett att användas

för fartyg, som endast i detta hänseende faller under konventionen; det tredje,

kallat dispenscertifikat, är avsett att tjäna såsom bevis om erhållet undantag

från konventionens bestämmelser.

Till innehavet av dessa certifikat äro liksom enligt 1914 års konvention knutna

de särskilda med konventionen åsyftade förmåner för de olika ländernas

fartyg, som ligga däri, att fartygen icke behöva underkasta sig kontroll av

Certifikat

;kap. VI).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Allmänna

bestämmelser

(kap. YII).

Avgivna

yttranden

rörande

sjöfart.s
säkerhets
konven
tionen.

Sjöfarts
organisa
tionerna.

främmande länders inspektörer i vidare mån än som erfordras för att konstatera,

att gällande certifikat finnas ombord samt, om så erfordras, att fartygets

säkerhetsförhållanden i huvudsak överensstämma med certifikatets innehåll,

vilket senare i konventionen förtydligas sålunda, »d. v. s. att fartyget kan gå

till sjöss utan fara för passagerare och besättning».

Dylika certifikat skola av andra länders myndigheter anses såsom likvärdiga

med av dem själva för egna fartyg utfärdade certifikat.

Bland de allmänna bestämmelser, som innehållas i kap. VII, må särskilt erinras

om den klausul (art. 57), som lämnar vederbörande statsförvaltning rätt

att i stället för inrättning, redskap eller apparat eller typ därav eller särskild

anordning, som föreskrivits i konventionen, godkänna andra sådana. Ändamålet

härmed är att icke hindra vederbörliga hänsyn till teknikens utveckling,

och villkoret är endast, att vederbörande myndighet genom lämpliga prov förvissat

sig om att samma effektivitet erhålles, varjämte föreskrives, att övriga

signatärstater skola underrättas om dylikt godkännande och på begäran

tillhandahållas närmare uppgifter i saken jämte redogörelse för verkställda

prov.

Slutligen må jämväl uppmärksammas konventionens bestämmelse om dess

ikraftträdande (art. 65), vilket är fastställt att äga rum den 1 juli 1931 för

de stater, vilkas ratifikationsinstrument senast den dagen blivit vederbörligen

deponerade. Detta dock under förutsättning att minst fem ratifikationer då

blivit deponerade. Om icke, träder konventionen i kraft tre månader efter

den dag den femte ratifikationen deponerats. Ratifikation, som äger rum

efter konventionens ikraftträdande, erhåller gällande kraft tre månader från

den dag deposition därav skett.

Som förut nämnts, avgåvos, innan Kungl. Maj:t den 27 mars 1931 fattade

beslut om ytterligare utredning i ämnet, utlåtanden över konventionen av kommerskollegium,

som tillika överlämnade yttranden av ett antal sjöfartsorganisationer,

ävensom av socialstyrelsen och telegrafstyrelsen. Jag övergår nu

till en redogörelse för innehållet i dessa utlåtanden och yttranden.

Sveriges allmänna sjöfarts förening, till vars yttrande Stockholms rederiförening

uttalade sin anslutning, framhöll, att även om en internationell reglering

av en del av de förhållanden, vilka innefattas i konventionen, kunde ur

vissa synpunkter anses tillrådlig, det vore av största vikt, att icke orimliga

eller eljest olämpliga fordringar däri inrymdes. Därest så i viktigare hänseenden

skulle vara fallet, kunde befaras, att konventionen komme att förorsaka

betydande svårigheter och skada i dylika fall. Härom yttrade föreningen

vidare:

»Gäller detta sjöfarten över huvud, kan det i utpräglad grad hava sin tilllämpning

i fråga om det särskilda landets sjöfart. En bestämmelse, som för

ett land kan te sig fullt naturlig och lämplig, kan ifråga om ett annat framstå

såsom en meningslös och onödig börda. Det ligger fara i att ett land, som

på grund av geografiska eller andra förhållanden sett sig nödsakat att föreskriva

därav betingade särskilt stränga bestämmelser i sjösäkerhetshänseende,

vid kravet på gemensamma bestämmelser icke beaktar de förhållanden, som

råda för åtminstone delar av ett annat lands sjöfart, och att därigenom i en

internationell överenskommelse intagas föreskrifter, vilka för andra länder

icke kunna anses vara av omständigheterna påkallade. I mån dylika bestämmelser

äro förbundna med ekonomiska uppoffringar, komma de, därest de få

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

17

internationell giltighet, att utan att tillgodose något egentligt sjösäkerhetsintresse

verka till förfång för dessa senare länders sjöfart.

För föreningen står det klart, att möjligheten för kust- och Östersjötrafiken

att efterkomma bestämmelserna uti ifrågavarande förslag är helt beroende av

den ställning, de svenska myndigheterna intaga vid tillämpningen å de fartyg,

som redan förefinnas och som under en följd av år gått i trafik samt äro ordnade

efter hittills gällande svenska förordningar och föreskrifter. Det skulle

nämligen i ett flertal fall vara fullständigt omöjligt att på dem tillämpa de

nya föreskrifterna både tekniskt och med hänsyn till därmed förenade kostnader.

»

Efter framhållande av att det vid bedömandet av frågan om Sveriges anslutning

till konventionen vore av vikt, att dessa synpunkter bleve beaktade,

ingick föreningen på ett antal spörsmål av mera speciell natur (bl. a. rörande

skottindelning å fartyg av särskilda för blandad last- och passagerartrafik

här i landet brukade typer samt vakthållning vid radioapparat). Då

närmare redogörelse för föreningens synpunkter därutinnan lämnas i kommerskollegii

utlåtande, torde jag i det följande få tillfälle återkomma härtill.

Sjöfartsföreningen, som syntes betrakta konventionen såsom allenast ett förslag,

uttalade rörande frågan om Sveriges ratifikation, att även om mot konventionen

vore att göra åtskilliga erinringar, varå de anförda endast vore att

anse såsom exempel, så torde likväl ratifikation av en konvention i huvudsak

lika med den föreliggande icke lämpligen kunna från svensk sida utebliva,

därest »förslaget» vunne godkännande från ett flertal andra länder. I detta

ämne anförde föreningen vidare följande:

»Klokheten synes emellertid under alla förhållanden kräva, att en ratifikation

för Sveriges del icke kommer till stånd, förrän åtminstone fem andra stater

och däribland Storbritannien och Amerikas Förenta Stater godkänt konventionen.

Vad särskilt Storbritannien beträffar, så lärer, enligt vad styrelsen

erfarit, behandlingen därstädes av det förevarande förslaget hava sammankopplats

med frågan om antagandet av jämväl föreliggande förslag till

lastlinjekonvention. I betraktande därav och med hänsyn till olägenheten av

att det ena förslaget vinner tillämpning utan att det andra gives gällande

kraft, då vissa föreningspunkter förslagen emellan förefinnas, är det angeläget,

att ett slutligt ståndpunkttagande till det förevarande konventionsförslaget

icke kommer till stånd, förrän båda de ifrågavarande förslagen från

engelsk och amerikansk sida ratificerats. Vid en eventuell ratificering torde

i vissa hänseenden förbehåll från svensk sida böra göras och särskilt, såvitt

nu kunnat bedömas, i fråga om ovannämnda bestämmelser beträffande fartyg

i kombinerad last- och passagerarfart liksom i fråga om vakthållning av

radiotelegrafist.»

Sveriges redareförening uttalade bland annat följande:

»Vid den begränsade granskning av konventionens olika stadganden, som

medhunnits, har emellertid framgått, att åtskilliga av dessa gå vida utöver

vad de svenska sjöfartssäkerhetsförfattningarna föreskriva. Denna omständighet

talar emot en ratificering, i synnerhet som redan de nuvarande bestämmelserna

å området, av vilka en del äro av så sent datum som år 1927 och

som i vissa fall äro strängare än andra länders, åsamkat rederinäringen betydande

olägenheter och kostnader. Därest de svenska sjöfartssäkerhetsförfatt
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 58 Käft. (Nr 72.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

ningarna nu ånyo skola skärpas, kommer detta att ytterligare försvåra rederinäringens

läge.

Då Sveriges redareförening i trots härav under nedan angivna villkor icke

anser sig böra i princip avstyrka en ratificering från svensk sida av konventionen,

beror detta därpå, att en anslutning till densamma från andra länders

sida, med vilka Sverige har sjöfartsförbindelser, kan, om Sverige icke ratificerar,

komma att medföra svårigheter och uppehåll för svenska fartyg. Förutsättningen

för en ratificering i Sverige bör emellertid vara, att ett tillräckligt

antal sjöfartsidkande länder, och i första hand Storbritannien och Amerikas

Förenta Stater, dessförinnan ansluta sig till konventionen. Härutinnan

tillåter sig föreningen vidare framhålla, att jämlikt art. 65 konventionen icke

skall träda i kraft, förrän fem stater deponerat ratifikationsinstrumenten hos

brittiska regeringen. Föreningen håller före, att Sverige, som måste anses

redan hava långt gående bestämmelser å detta område, bör ställa sig avvaktande,

intill dess denna förutsättning för konventionens ikraftträdande genom

andra länders anslutning är för handen. Detta måste anses tillrådligt jämväl

med hänsyn därtill, att, enligt vad som föreningen erfarit, önskemål i andra

länder framförts därom, att ratificering icke må ske utan vissa förbehåll. En

förhastad ratificering av förslaget i dess helhet kan komma att binda Sverige

till bestämmelser, vilka andra länder förbehålla sig rätt att icke tillämpa.»

En dylik avvaktande hållning ansåg redareföreningen även vara motiverad

med hänsyn till vissa otydligheter och oegentligheter, som enligt föreningens

uppfattning förefunnos i konventionens utformning, varjämte föreningen framhöll,

att ett biträdande av säkerhetskonventionen från Sveriges sida borde bedömas

med hänsyn tagen jämväl till frågan om ratificering av 1930 års lastlin

jekonvention.

I likhet med sjöfartsföreningen upptog redareföreningen i fortsättningen

av sitt yttrande vissa detaljspörsmål, till vilka jag torde få återkomma vid

behandlingen av kommerskollegii utlåtande i ämnet, samt uppehöll sig i övrigt

vid en del frågor, som erhållit närmare belysning vid den senare utredningen.

Sveriges varvsindustriförening instämde i Sveriges redareförenings yttrande

och underströk nödvändigheten av att Sverige ej läte binda sig av

någon internationell överenskommelse av ifrågavarande karaktär i större utsträckning

eller tidigare än andra sjöfartsidkande länder. Sverige borde i

största möjliga utsträckning bevaka möjligheterna att självt få bestämma över

tonnaget för lokaltrafiken, inklusive Östersjötrafiken, så att detta tonnage kunde

få utveckla sig på ett sunt sätt efter trafikens fordringar.

Sveriges segelfartygsförening förklarade sig i princip icke hava något

att invända mot en internationell reglering av här ifrågavarande förhållanden

under förutsättning att av reella säkerhetshänsyn icke betingade bördor därvid

icke pålades vare sig sjöfarten i gemen eller vissa grenar av densamma, varmed

närmast åsyftades den svenska kust- och Östersjöfarten.

Redan en relativt flyktig granskning syntes giva vid handen, att förslagets

bestämmelser i vissa fall vore icke oväsentligt strängare än de nu gällande

svenska, om vilka dock knappast med fog kunde sägas, att de eftersatte befogade

krav på säkerheten till sjöss. Denna omständighet vore visserligen ägnad

att väcka betänkligheter mot ett biträdande från svensk sida av konventionen,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

19

men då underlåtenhet att ratificera densamma under vissa förhållanden —■ anslutning

från ett flertal länder, vilka i större utsträckning trafikeras av svenska

fartyg — kunde komma att medföra mer eller mindre betydande svårigheter

för vårt lands sjöfart, ansåge sig föreningen icke böra eller kunna frånråda ratifikation.

Emellertid borde man enligt föreningens mening ställa sig avvaktande,

till dess konventionens ikraftträdande säkerställts genom anslutning från

andra länder, främst de stora sjöfartsländerna.

Sveriges fartygsbefälsförening tillstyrkte ratificering samt anförde därvid

bl. a. följande:

»Så långt vi kunna finna synes förslaget så gott som helt och hållet syfta

på passagerarefartyg. Är detta riktigt, får konventionen ej den betydelse för

de ombord anställdas säkerhet och liv, som hade varit önskvärt, enär det ojämförligt

största antal sjömän i vårt land äro anställda på icke passagerarefartyg.

Å andra sidan synes det framgå, att våra passagerarfartyg^ om bestämmelserna

skola tillämpas på existerande fartyg, skulle drabbas på ett sådant

sätt, att sjöfart för dessa skulle omöjliggöras.

Förslaget innebär emellertid även bestämmelser, som utan gensägelse kunna

betecknas såsom ett led i ökandet av sjösäkerheten. Vi syfta då främst på de

välbehövliga ändringarna i bestämmelserna rörande undvikande av ombordläggning,

varom fartygsbefälet sedan många år tillbaka gjort framställningar.

Likaså frågan om ett internationellt roderkommando.

Då det sålunda icke kan förnekas att förslaget innehåller bestämmelser, vilka

internationellt genomförda, komme att öka säkerheten till sjöss och därmed

även säkerheten till liv för alla sjöfarande, finna vi det endast helt naturligt

att Sverige för sin del ratificerar konventionen.

Emellertid anse vi, att vårt land härvid bör avvakta resultatet från de större

sjöfartsidkande nationerna, åtminstone England, så att icke vår sjöfart, för

den händelse ratificering från detta land utebliver, men konventionen ändock

träder i kraft, skulle bliva sämre ställd i konkurrensen inom den internationella

sjöfarten.»

Svenska maskinbefälsförbundet tillstyrkte likaledes ratificering under förklaring,

att bestämmelserna i konventionen i stort sett vore ägnade att öka sjöfa

r t s s äkerheten, varför ett antagande av densamma enligt förbundets mening

komme att bliva till fördel för de sjöfarande.

I gemensamt yttrande anförde svenska sjömansunionen och svenska eldareunionen

följande:

»Förslaget synes i allra första hand syfta på passagerarefartyg och^först

i andra hand på sådana fartyg, som i regel icke föra passagerare. Förhållandet

synes för sjöfolkets del icke vara tilltalande, enär den för sjöfolket åsyftade

säkerheten till liv och lem icke uppnås med avseende på det övervägande

antalet fartyg. . .

Emellertid synes oss den omständigheten, att ett förslag till en internationell

konvention kommit till stånd på nu ifrågavarande område, vara värt. allt beaktande

och förtjäna betraktas såsom ett steg i riktning mot ökad'' sjösäkerhet.

Förslaget innehåller också detaljbestämmelser, som utan tvivel skulle komma

att verka i denna riktning.

Då det väl torde kunna förväntas, att ifrågavarande konvention kommer att

ratificeras av de flesta sjöfartsidkande länderna och därigenom ensartade sjösäkerhetsbestämmelser

åstadkommes för hela världens sjöfart, synes det oss

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Ämbets
verken.

såsom tämligen självklart, att ratifikation icke bör utebli för Sveriges vidkommande,

såvida det icke vid en närmare utredning visar sig, att införandet av

konventionens bestämmelser i svensk lagstiftning skulle för den svenska sjöfartsnäringen

medföra särskilt stora svårigheter.»

Kommerskollegium förklarade sig finna allmänna förutsättningar föreligga

för Sveriges biträdande av den nya sjöfartssäkerhetskonventienen och åberopade

därvid dels det förut omförmälda förhållandet, att de svenska statsmakterna

redan i samband med tillkomsten av sjöfartssäkerhetslagstiftningen åren

1914—-1915 vidtagit åtgärder genom lagstiftning och annorledes för tillämpning

av 1914 års konvention i ämnet, dels ock den omständigheten, att Kungl.

Maj:t genom förut berörda föreskrift i 2 § i nu gällande byggnadsförordning

anbefallt kollegium att vid utfärdande av särskilda byggnads-, material- och

utrustningsbestämmelser för fartyg tillse, att dessa bestämmelser, vad anginge

maskindrivet passagerarfartyg i Nordsjö- eller vidsträcktare fart, bleve i huvudsak

överensstämmande med de regler, som därutinnan tillämpades i Storbritannien.

Kommerskollegium fann uppenbart, att, om konventionen vunne internationell

tillämpning och de större sjöfartsidkande länderna antoge densamma, jämväl

Sverige borde ansluta sig därtill, såvida icke konventionen skulle befinnas i

viktigare avseenden vara ogynnsam för svensk sjöfart i jämförelse med andra

länders. Kollegium anförde härutinnan vidare följande:

»Ett spörsmål, som därvid i första hand bör klarläggas, är det, huruvida det

över huvud taget låter sig göra att vid ratifikation av en konvention sådan som

den föreliggande undantaga särskilda delar av densamma och förklara sig

icke komma att tillämpa däri ingående bestämmelser. Att en ratifikation med

dylika förbehåll icke kan godkännas av stater, som ratificerat utan liknande

villkor, synes vara självklart. Ett sådant förfarande är icke heller förutsett

vid konventionens tillkomst och den innehåller sålunda icke någon regel för

det diplomatiska förfarande, som därvid skulle komma till användning. Däremot

anvisar konventionen vissa vägar för åstadkommande av ändringar i

densamma, därest sådana skulle befinnas önskvärda (se art. 61). En ovillkorlig

förutsättning för sådan ändrings genomförande är emellertid godkännande

av samtliga fördragsslutande stater. Detta synes ock vara i överensstämmelse

med konventionens syfte, som i främsta rummet får anses vara

åstadkommande av, förutom ökad säkerhet, en med hänsyn till sjöfartens internationella

karaktär synnerligen önskvärd enhetlighet å ett område, vars

reglering med nödvändighet måste medföra ekonomiska verkningar. Härav

följer vidare, att det måste anses vara stridande mot konventionens syfte och

ändamål att vid dess genomförande göra undantag av ett eller annat slag. Varje

förbehåll av sådan innebörd äventyrar den med konventionen åsyftade enhetligheten

och är för den skull oförenligt med densamma. Enligt kollegii

mening är konventionen att betrakta såsom en odelbar enhet och bör såsom

sådan antingen godtagas eller förkastas. I valet mellan dessa alternativ finner

kollegium den svenska sjöfartsnäringens intresse likaväl som hänsyn till

säkerheten kräva konventionens antagande och tillämpning, allt under förut

angiven förutsättning, att densamma vinner anslutning från de större sjöfartsidkande

ländernas sida.

I detta sammanhang finner sig kollegium på förekommen anledning böra i

korthet beröra en annan med konventionens tillämpning förbunden fråga, näm
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

21

ligen den, huruvida antagandet av konventionen skulle kunna anses medföra

hinder för en stat att i ett eller annat avseende gå utöver konventionens krav

i säkerhetsavseende. Härtill torde böra svaras, att konventionens bestämmelser

äro att anse såsom minimiregler, vilkas iakttagande i händelse av ratificering

är obligatoriskt i så måtto, att en enskild stat icke kan medgiva undantåg

eller lättnader i annan mån än konventionen medgiver, medan de särskilda

staterna däremot äro oförhindrade att för eget lands fartyg stadga

strängare krav än konventionen innehåller, därest vederbörande myndigheter

skulle finna detta erforderligt. Det ligger emellertid i sakens natur, att sådant

icke lämpligen kan ifrågakomma annat än i begränsad omfattning.»

Härefter upptog kommerskollegium till närmare granskning vissa tidigare

berörda, av Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redareförening

framförda detaljspörsmål, som syntes hava väckt farhågor om olämpliga verkningar

av konventionen och för den skull blivit föremål för särskild uppmärksamhet.

Beträffande ifrågavarande spörsmål anförde kollegium:

»I främsta rummet må till behandling upptagas _ frågan om verkningarna

a,v konventionens bestämmelser rörande skottindelning å passagerarefartyg,

som nyttjas i s. k. blandad last- och passagerartrafik, varmed åsyftas fartyg,

som huvudsakligen nyttjas i fraktfart men därvid medföra ett begränsat antal

passagerare. Denna kategori har i konventionen erhållit särskild behandling,

som innebär fastställande av lindrigare fordringar än i 1914 års

konvention. Med avseende å vissa dylika fartyg av mindre storleksgrader

(med en längd understigande 131 m), för vilka det befunnits särskilt vanskligt

att fastslå bestämda regler för skottindelningen, lämnar konventionen

vittgående frihet för vederbörande lands egna myndigheter att i viss mån bestämma

skottindelningen efter vad som vid verkställd prövning och med hänsyn

till alla föreliggande omständigheter befinnes vara lämpligt (reglementet,

regel IV). Att på förhand och i allmänna regler angiva grunderna för

tillämpningen av detta stadgande låter sig uppenbarligen icke göra, men har

kollegium i detta avseende funnit konventionen såsom ^sådan lämna tillräcklig

frihet för ett reglerande av ifrågavarande ämne på sådant sätt, att av svenska

rederier med fartyg av särskilda typer hittills bedriven blandad last- och

passagerartrafik icke äventyras.

Härefter får kollegium i korthet belysa en annan huvudfråga i de bada föreningarnas

yttranden nämligen konventionens regler rörande vakthållning vid

radiotelegraf installation å fartyg, som skola vara försedda med dylik installation

(art. 29). Sjöfartsföreningen föreslår, att vid en blivande ratificering visst

förbehåll (åsyftande godkännandet av automatisk alarmapparat såsom substitut

för vakthållning) göres i detta avseende, och redareföreningen säger sig icke

kunna tillstyrka ratificering, ’därest bestämmelserna om radiovakthållning till

bestämda tider av dygnet icke vilar på den förutsättningen, att ^de ratificerande

staterna godkänna autoalarmapparaten (automatic device) såsom ersättning

för vakthållning’. Som i konventionen (art. 29) uttryckligen angives, att

vakt vid radiotelegrafapparatcn enligt särskilda bestämmelser skall hållas av

radiotelegrafist eller radiovakt ''för så vitt fartyget icke är försett med automatisk

alarmapparat’, torde ett förbiseende från föreningarnas sida här föreligga.

I vart fall måste, enligt kollegii. mening, nyss återgivna bestämmelse i

konventionen anses fullt klart och tydligt angiva, att fartyg, som är försett

med automatisk alarmapparat av föreskriven och utav vederbörande myndighet

godkänd typ, är fritaget från skyldigheten att hålla ständig vakt, resp. vakt

under särskilda tider av dygnet. Möjligen hava föreningarnas yttranden i förevarande

stycke föranletts av vissa i dagspressen synliga uppgifter om att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Amerikas Förenta Stater eventuellt icke skulle komma att godkänna den automatiska

alarmapparaten såsom substitut för vakthållning. Detta skulle emellertid

uppenbarligen^ innebära ett avsteg från konventionens bestämmelser,

som, därest Förenta Staterna ratificera konventionen, icke kan få inverkan på

andra än amerikanska fartyg. Därest återigen Förenta Staterna skulle underlåta

att ratificera konventionen, synes det icke antagligt, att ett förbehåll av

något slag vid ratificeringen för Sveriges del skulle inverka på svenska fartygs

behandling i amerikanska hamnar. Kollegium anser sig kunna i förevarande

avseende konstatera, att av föreningarna hävdade synpunkter blivit i konventionen

fullt tillgodosedda.

Ett annat spörsmål av mera allmän betydelse gäller frågan om behandlingen

(såvitt angår konstruktion och bärgningsredskap) av vad i konventionen benämnts

existerande’ fartyg, varmed i konventionen förstås fartyg, vars köl

blivit sträckt före den 1 juli 1931. Under hänvisning till åsyftade bestämmelser

(art. 4: 5 och art. 12: 4) får kollegium såsom sin mening tillkännagiva, att

den genom desamma beredda möjligheten att genom särskilda övergångsstadganden

reglera förhållandena för ifrågavarande fartyg måste anses vara fullt

tillfredsställande. I detta sammanhang får kollegium jämväl beröra en av

redareföreningen väckt fråga om innebörden av vissa stadganden i konventionens

andra kapitel i vad angår dess tillämpning å "existerande’ fartyg, och

får kollegium i detta avseende framhålla, att kollegium med hänsyn till innehållet

i art. 4 finner konventionen i berörda hänseende böra förstås sålunda, att,

där ej annorlunda, (såsom i art. 10) stadgats, ifrågavarande kapitel icke äger

tillämpning pa existerande’ fartyg i vidare mån än som följer av art. 4 mom. 5.

En av sjöfartsföreningen ensamt upptagen fråga avser innebörden av det i

kapitel III (bärgningsredskap) såsom en teknisk term nyttjade uttrycket ''kort

internationell resa^, varmed. spörsmålet om skillnaden mellan utrustning med

bärgningsredskap å fartyg i längre och kortare fart i viss mån reglerats (art.

11 b, jämförd med art. 12: 2 m. fl.). Föreningen yppar betänkligheter med

avseende å fartyg, nyttjade i viss kortare fart, särskilt mellan hamnar å Sveriges

ostkust och Köpenhamn, vilka fartyg enligt föreningens förmenande genom

konventionen skulle komma att jämställas med oceangående fartyg och

därigenom påläggas orimligt stränga fordringar. Dessa betänkligheter äro

emellertid ogrundade, enär det åberopade uttrycket »korta internationella resor»,

som föreningen synes hava uppfattat såsom avseende allenast fart inom

20 nautiska mil från kusten, enligt definitionen omfattar 200 nautiska mil från

närmaste land, vilket är tillräckligt att för Sveriges del bringa hela Östersjöfarten

in under de lindrigare bestämmelser, som gälla för »korta internationella

resor». Med avseende å den mera inskränkta farten må dessutom i detta sammanhang

erinras om den frihet att i viss mån medgiva undantag från konventionens

föreskrifter rörande bärgningsredskap, som medgivits vederbörande

statsförvaltning i fråga om fartyg i fart inom 20 nautiska mil från närmaste

land.

Med denna fråga sammanhänger ett av redareföreningen framställt förslag

om modifikation av nyssberörda dispensklausul ävensom de i konstruktionsoch

radiokapitlen förekommande undantagsstadgandena beträffande fartyg,

som under resa ej_ avlägsna sig mer än 20 nautiska mil från närmaste land.

Föreningen framhåller, att fartyg på väg från svensk ostkusthamn till Köpenhamn

vid passerandet av Hanöbukten synes vara nödsakat att avvika från sin

kurs för att kunna hålla sig innanför tjugumilsgränsen. Härutinnan må emellertid

i.första hand beaktas, att ett fartyg i nyss angivna fart icke torde befinna

sig å ''internationell resa’, sådant detta begrepp definierats i konventionen

(art. 2:3), förrän fartyget lämnar svensk hamn eller svenskt territorialvatten

för att begiva sig direkt till den utländska hamnen. Därest fartyget

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

23

sålunda efter att vid något tillfälle liava passerat utanför tjugumilsgränsen

angör svensk hamn eller passerar innanför gränsen för svenskt territorialvatten,

innan detsamma sätter kurs på den utländska hamnen, synes fartyget hava

varit i inrikes fart, då det befunnit sig utanför tjugomilsgränsen, och konventionen

sålunda icke då varit tillämplig. A idare har kollegium inhämtat, att

den av redareföreningen åsyftade avvikelsen från den vanliga kursen för fartyg

i nu ifrågavarande fart vid passerandet av Hanöbukten, vilken avvikelse

skulle erfordras för att bringa fartyget innanför tjugomilsgränsen, i regel

icke skulle vara så stor, att avvikelsen innebure någon avsevärd olägenhet. __

Gentemot sjöfartsföreningens uttalande, att konventionens stadganden angående

fartygs bemanning med godkända båtmän för hanterande av livbatar in. m.

(art. 22) under nuvarande förhållanden icke annat än undantagsvis kunna tillgodoses.

får kollegium erinra om att motsvarande stadgande sedan 1915 varit

till finnandes i svensk författning, nämligen i 4 § i förordningen angående vissa

säkerhetsföreskrifter vid nyttjande av fartyg. Ehuru stadgandet i likhet med

flertalet av 1914 års sjöfartssäkerhetskonvention föranledda bestämmelser hittills

icke trätt i kraft, hava dock de sakliga förutsättningarna för dess tillämpning

sedan länge ansetts vara för handen, och anledning att nu antaga annat

synes icke föreligga, åtminstone för vad angår Nordsjö- och vidsträcktare fart.

Yad inskränktare fart beträffar må erinras om den möjlighet till undantag, som

beretts genom stadgandet i art. 12 mom. 3 (fart inom 20 nautiska mil från närmaste

land). „

Vidkommande det i flera yttranden berörda sambandet mellan 1929 ars sakerhetskonvention

och den i London den 5 juli 1930. slutna lastlinjekonventionen,

må anmärkas, att kollegium, som redan upptagit jämväl den senare konventionen

till behandling för utlåtande inom den närmaste tiden, icke funnit,

att ärendena stå i sådant sammanhang med varandra, att desamma nödvändigtvis

böra på en gång företagas till avgörande. Emellertid torde det ur vissa

allmänna synpunkter kunna vara lämpligt att båda konventionerna på en gång

bringas inför riksdagen i samband med de lagändringsförslag, som Kungl.

Maj :t i och för en eventuell ratificering av konventionerna kan finna lämpligt

framlägga.»

Kommerskollegium sammanfattade resultatet av sin granskning i uttalandet,

att de hörda organisationernas farhågor med avseende å olämpliga verkningar

av konventionens tillämpning i nyss avhandlade hänseenden torde få

anses ogrundade. Konventionens föreskrifter vore, såvitt kollegium vid verkställda

undersökningar kunnat finna, ej heller i övrigt sådana, att hinder borde

anses möta för konventionens godtagande för Sveriges del. Kollegium förklarade

sig emellertid härvid förutsatta, att i konventionen beredda möjligheter

till undantag och lättnader, där en strikt tillämpning skulle vara oskälig

eller olämplig, vid konventionsbestämmelsernas överförande till svenska författningsföreskrifter

samt vid dessas tillämpning vunne allt beaktande, som

förhållandena påkallade.

Med avseende å tidpunkten för en ratificering ansag kollegium vissa

förut antydda och av organisationerna jämväl berörda synpunkter böra föranleda

en viss försiktighet. Under erinran, att konventionen visserligen icke

kunde vinna tillämpning, förrän ett visst antal stater ratificerat densamma *

i art. G5 förutsattes, att minst fem ratifikationsinstrument blivit deponerade,

innan konventionen kan tråda i kraft mellan de stater, som ratificerat —— uttalade

kollegium, att för Sveriges del knappast kunde anses föreligga anled
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

ning att tillämpa konventionens bestämmelser, med mindre densamma vunne

tillämpning i de större sjöfartsidkande länderna, därvid Englands ställningstagande

torde bliva utslagsgivande. Fördenskull syntes vid ratifikation förbehåll

böra göras om dess ikraftträdande först, då England ratificerat och

dess ratifikation trätt i kraft.

Efter att hava till behandling upptagit frågan om lagstiftning med riksdagens

medverkan i anledning av den nya sjöfartssäkerhetskonventionen erinrade

kollegium, att den i konventionen innefattade överenskommelsen om

uppehållande av ^ den internationella patrulleringstjänsten i norra Atlanten

m. m. förutsatte årliga framställningar till riksdagen om anslag för täckande

av den a Sverige belöpande delen av kostnaderna för ifrågavarande åtgärder.

Härom yttrade kollegium vidare, att det syntes kollegium uppenbart, att

Sverige såsom sjöfartsidkande nation alltfort borde deltaga i kostnaderna för

denna för undanröjande av sjötrafiken hotande faror i norra Atlanten synnerligen

betydelsefulla säkerhetstjänst. Mot den i konventionen (art. 37) föreslagna

grunden för kostnadsfördelningen, enligt vilken Sveriges andel skulle

uppgå till 2 procent, hade kollegium icke något att anmärka.

I fortsättningen av sitt utlåtande upptog kommerskollegium till behandling

frågan om stämpelavgift för utfärdande av de i konventionen avsedda

certifikaten. Därutinnan yttrade sig kollegium sålunda:

»I sammanhang med de frågor, som böra föranleda hänvändelse till riksdagen,

ma jämväl beröras ett ämne, för vilket dylik åtgärd möjligen kunde ifrågasättas.

Kollegium åsyftar härmed stämpelavgifter för de certifikat, som

skola komma till användning enligt konventionens sjätte kapitel. Dessa äro

tre, nämligen säkerhetscertifikat (med s. k. tilläggscertifikat), radiosäkerhetscertifikat

och dispenscertifikat. Vid övervägande huruvida införandet av dylika

handlingar förutsätter upptagande av nya rubriker i stämpelförordningen

eller ändring av redan befintliga sådana, har kollegium till en början tagit

i betraktande innehållet i huvudstadgandet rörande utfärdande av offentlig

myndighets bevis (certifikat) beträffande fartygs säkerhet eller särskilt

förhållande, som rör säkerheten’, nämligen 7 § i lagen om tillsyn å fartyg.

Mot detta stadgande svara i stämpelförordningen rubrikerna ’certifikat, allmänt,

rörande fartygs säkerhet’ och ’certifikat, beträffande särskilt förhållande,

som rör fartygs säkerhet’, vilka rubriker tillkommo i samband med 1914

års sjöfartssäkerhetslagstiftning. För passagerarfartygscertifikat och fribordscertifikat

finnas särskilda rubriker, men da uti förordningen med närmare föreskrifter

rörande tillsyn å fartyg, åttonde kapitlet, upptogos av 1914 års konvention

föranledda bestämmelser om säkerhetscertifikat resp. tilläggscertifikat,

medförde detta icke införande av häremot svarande rubriker, utan lärer ifrågavarande

certifikat hava ansetts falla under nyss återgivna rubriker, säkerhetscertifikat

under den förstnämnda och tilläggscertifikatet under den senare.

Likaledes har det i tillsynsförordnmgens § 1 mom. 4 (tillagt genom nådiga

kungörelsen den 14 maj 1926) omförmälda fartcertifikat ansetts falla under

rubriken certifikat, allmänt, rörande fartygs säkerhet’. Av de ovan omförmälda

certifikat, som komma att bliva en följd av den nya konventionen, torde

säkerhetscertifikatet och tilläggscertifikatet liksom deras tidigare motsvarigheter

böra anses falla under de befintliga rubrikerna i stämpelförordningen.

Kadiosäkerhetscertifikatet torde till sin innebörd vara att anse såsom ett ''certifikat

beträffande särskilt förhållande, som rör fartygs säkerhet’. Dispens
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 72.

25

certifikatet synes likaledes böra så anses. Med avseende å de i förevarande

rubriker upptagna stämpelkostnader synes en tillämpning å de nya certifikat,

som här äro i fråga, ur de synpunkter kommerskollegium närmast har att

beakta, icke giva anledning till anmärkning.»

Kollegium berörde slutligen i korthet den inverkan å fartyg sinspektionens

personalbehov, som en tillämpning för Sveriges del av 1929 års konvention kunde

komma att få. Härvid finge i främsta rummet beaktas den ökning i antalet

sjövärdighets- och passagerarfartygsbesiktningar, som komme att bliva en följd

av konventionens regler om besiktningsperioder. Denna ökning i arbetsbördan,

som skulle komma till synes vartannat år och tämligen jämnt fördela sig å

Stockholms, Göteborgs och Malmö distrikt, möjligen med någon övervikt för

Göteborgs distrikt, gåve icke i och för sig anledning till allvarligare farhågor

med avseende å personaltillgången, men kunde — i förening med en av oförutsedda

omständigheter eventuellt förorsakad annan ökning av förrättningar och

expeditionsgöromål -— komma att utöva ett inflytande, som icke borde förbises.

Kommerskollegii utlåtande utmynnade i en tillstyrkan av ratificering för

Sveriges del av 1929 års sjöfartssäkerhetskonvention med förut angivet förbehåll

beträffande dess ikraftträdande.

Med enahanda förbehåll instämde socialstyrelsen i kommerskollegii tillstyrkan

av ratificering.

Telegrafstyrelsen framhöll allenast vissa med en tillämpning av konventionens

bestämmelser om vakthållning vid radiotelegrafinstallation förbundna

konsekvenser, i vilket avseende styrelsen anförde följande:

»Beträffande konventionens art. 29 är att erinra, att ett stort antal av de

fartyg, som äro utrustade med radiostationer, för närvarande endast hava en

telegrafist. Telegrafisterna på ett flertal av dessa bestrida förutom telegraftjänsten

annan tjänst ombord (styrmanstelegrafister). För att uppfylla konventionens

fordringar på vakthållning med telegrafist resp. radiovakt erfordras,

även med hänsyn tagen till i konventionen medgivna uppskovstider, från

dagen för dennas ikraftträdande ytterligare ett 60-tal telegrafister eller radiovakter

samt efter ett år ännu ett 50-1 al, allt under förutsättning att automatiska

alarmapparater icke installeras. Tillgången på telegrafister och radiovakter

har hållits tillräcklig för det nuvarande behovet. Erforderliga nya platser kunna

därför icke besättas, förrän tillräckligt antal nya telegrafister och radiovakter

hunnit utbildas, vilket icke kan beräknas ske inom de närmaste två åren.

Om nya radiotelegrafister och radiovakter bli utbildade för bemanning av

ovannämnda fartyg, komma de emellertid troligen att bliva arbetslösa i den

mån, som automatiska alarmapparater installeras å fartygen.

Med hänsyn härtill ävensom med hänsyn till redarnas sannolika önskan att

använda sig av automatisk alarmapparat synas åtgärder för tillgång på sådana

för svenska fartyg böra säkerställas, innan konventionen träder i kraft

för Sveriges del beträffande vakthållningen. Härvid må särskilt beaktas, att

alarmapparatema skola vara av vederbörande lands myndigheter godkända

ävensom att viss tid åtgår för installation av et,t större antal sådana. Provning

av automatiska alarmapparater har pågått sedan en längre tid och kommer

styrelsen att, i den mån så kan ske, söka påskynda provens slutförande

ävensom att för vederbörande tillverkare framhålla vikten av att apparater

snarast möjligt bli färdigställda för att möta blivande efterfrågan.»

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72.

A$älcefhet8S~ ^enom den Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 mars 1931 verkställda utkonven-

redningen angående behovet av nya författningar eller ändringar i gällande

honen pa- bestämmelser i samband med sjöfartssäkerhetskonventionens ratificering har

kallad adnn- „ 0 ...... . _ 0 , . . °

nistrativ iragan om lämpligheten harav tör vart lands vidkommande erhållit ytterli
lagstiftning.

gare belysning. För den skull torde jag, ehuru de framlagda författningsförslagen

icke äro av beskafenhet att för sitt genomförande påkalla riksdagens

medverkan, likväl böra redan i detta sammanhang lämna en kortfattad redogörelse

för dessa förslag och det i samband därmed förébragta utredningsmaterialet.

Kommerskollegii utlåtande i ämnet, som är dagtecknat den 21 november

1931, är avgivet gemensamt med socialstyrelsen. Vid utredningen har

kollegium jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande anlitat biträde av sakkunniga,

varjämte de av saken berörda intressegrupperna beretts tillfälle att avgiva

yttranden.

Förfuttnings- De av ämbetsverken framlagda författningsförslagen fördela sig på fyra

° '' grupper. Av dessa avser första gruppen bestämmelser om fartygs byggnad

och utrustning (utom radio), säkerhetsåtgärder vid fartygs nyttjande, tillsyn

å fartyg samt certifikat. Andra gruppen omfattar bestämmelser rörande fartygs

utrustning med radiotelegrafinstallation, bemanning med radiotelegrafist,

vakthållning vid radioapparaten m. m. Härtill ansluter sig ett särskilt förslag

om rundradiomottagningsapparat å vissa fartyg jämte viss därav föranledd

författningsändring. Till tredje gruppen äro sjötrafiksäkerhetsbestämmelserna

att hänföra. Av dessa hava hittills allenast föreskrifterna rörande åtgärder

vid fall av sjönöd, underrättelser om sjötrafiken hotande faror, isnavigering

och routerna över Norra Atlanten erhållit form av författningsutkast. Till

denna grupp hörande frågor om ändringar i ombordläggningsförordningen

(konv.art. 40 och annex II) intaga en särställning i så måtto, att dessa ändringar

icke med nödvändighet krävas för konventionens ratificering, enär för

slutligt godtagande av de nya reglerna förutsättas särskilda åtgärder från

brittiska regeringens sida, avseende att säkerställa en allmän internationell

tillämpning av desamma. För detta ändamål erfordras medverkan av jämväl

sådana sjöfartsidkande länder, som icke voro representerade vid konferensen i

London. Vid sådant förhållande och då tidpunkten för den av konferensen föreslagna

revisionen av sjövägsreglerna icke nu kan förutsägas, har det befunnits

lämpligast att behandla dessa frågor skilda från de förslag, vilkas genomförande

är en nödvändig förutsättning för konventionens ratificering. Fjärde

gruppen innefattar ett antal detaljförfattningar angående straff för missbruk

av internationell nödsignal, upphävande och ändring i vissa delar av 1884 års

utvandrarförordning samt roderkommando.

Vid utarbetandet av de till första gruppen hörande utkasten hava såsom sakkunniga

anlitats skeppsmätagen i Göteborg civilingenjören Alf Waldemar

Palmqvist, direktören hos Svenska Amerika linjen Filip Lindahl, direktören

hos Stockholms transport- och bogseringsaktiebolag J. Ax. Appelqvist, förste

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

27

inspektören hos Stockholms rederiaktiebolag Svea sjökaptenen Casper Friberg

samt sjökaptenen Gunnar Anderberg i Göteborg.

Hörnstenen i det författningskomplex, som bildar denna första grupp, utgöres

av ett förslag till ändrad lydelse av 2 § i byggnadsf örordning

e n. Detta stadgande innehåller i sin nuvarande lydelse, såsom förut berörts,

åläggande för kommerskollegium att meddela särskilda byggnads-, materialoch

utrustningsbestämmelser för fartyg. Med bibehållande härav upptager

förslaget föreskrift av innehåll, att kommerskollegium därvid skall tillse, att

dessa bestämmelser, vad angår maskindrivet passagerarfartyg, som nyttjas i

utrikes fart, bliva överensstämmande med föreskrifterna i sjöfartssäkerhetskonventionen.

Genom denna föreskrift göres konventionen efter skedd ratificering

till norm för de svenska författningsbestämmelserna i ämnet. Dessas utfärdande

skulle i huvudsak ankomma på kommerskollegium. Allenast ett fåtal

detaljer skulle med hänsyn till sjöfartssäkerhetsförfattningarnas nuvarande

systematik åtminstone tillsvidare lämpligen böra regleras genom ändringar

i byggnadsförordningen.

De tekniska detaljföreskrifter rörande fartygs byggnad och utrustning, vilkas

utfärdande komme att åligga komerskollegium i enlighet med 2 § byggnadsförordningen

i dess föreslagna nya lydelse, skulle enligt förslaget erhålla

form av en parallellförfattning till det nuvarande byggnadsreglementet. Detta

nya reglemente, förslagsvis benämnt byggnads reglemente II, är

avsett att noggrant återgiva konventionens bestämmelser i hithörande delar

med bibehållande av dess systematiska uppställning och skulle sålunda närmast

bliva att betrakta såsom en svensk version av konventionen i de delar,

som nu äro i fråga.

Bland detaljföreskrifterna i de ovan behandlade författningsutkasten torde

övergångsbestämmelserna böra särskilt uppmärksammas såsom innehållande

förslag till lösning av frågan om behandlingen av de äldre eller s. k. »existerande»

fartygen. Härvid erbjuda de tilltänkta övergångsbestämmelserna till

byggnadsregleinente II det största intresset, enär de utgöra ett uttryck för

den allmänna principen samt gälla huvuddelen av de nya föreskrifterna angående

fartygs konstruktion (vattentäta skott, länsanordningar) och utrustning

(bärgningsredskap, eldsläckningsapparater m. m.). I korthet uttryckt innebära

dessa övergångsbestämmelser, att de nya föreskrifterna icke skola äga tilllämpning

å sådana äldre fartyg, som byggts eller påbörjats före den 1 juli 1931,

i annat fall än då kommerskollegium, där så befinnes med hänsyn till sjöfartssäkerheten

nödigt och prövas vara skäligt och lämpligt, för visst fall därom förordnar.

Ett utkast till ändringar i nytt j andeförordningen innefattar bestämmelser

motsvarande vissa konventionsföreskrifter, som icke angå fartygs

byggnad och utrustning, ehuru de i konventionen äro sammanförda med detaljföreskrifter

rörande fartygs konstruktion och utrustning. Bestämmelserna i

fråga, som reglera vissa befälhavarens skyldigheter under fartygets nyttjande

till sjöfart, hava samtliga funnits i nyttjandeförordningen sedan dess utför
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Eungl. Maj:ts proposition nr 72.

dande år 1915; dock hava de hittills icke tratt i kraft. I utkastet föreligga de

i sådan överarbetad form, som kräves av den nya konventionen.

Till första gruppen hör slutligen ett utkast till ändringar i tillsyn sförordningen.

Dessa gälla i huvudsak dels av konventionen föranledd

begränsning i tillsynen å utländska fartyg, dels vissa åtgärder vid provning

av konstruktionsdetaljer vid första resp. efterföljande sjövärdighetsbesiktningar

och dels revidering av bestämmelserna rörande säkerhetscertifikat.

Vid utarbetandet av de till andra gruppen hörande författningsutkasten

hava såsom sakkunniga anlitats förste byråingenjören hos telegrafstyrelsen

Axel Sigurd Litström och sjökaptenen C. D. Loid i Göteborg.

Av hithörande utkast är allenast ett, nämligen förslag till förordning

angående fartygs utrustning med radiotelegrafinstallation

m. m., föranlett av säkerhetskonventionens bestämmelser i ämnet.

Detta förslag innefattar, förutom stadganden, angivande vilka fartyg,

som skola vara försedda med radiotelegrafinstallation, föreskrifter rörande

vakthållning vid telegrafapparaten samt ett stort antal tekniska bestämmelser,

vartill ansluta sig från konventionens kapitel angående sjötrafiksäkerheten

hämtade bestämmelser om vissa signaler jämte författningstekniska stadganden

i form av tilläggs- och ansvars- samt övergångsbestämmelser. I detta

utkast torde föreskrifterna rörande vakthållningsbesväret tilldraga sig särskilt

intresse, i det de utgöra en tillämpning av konventionsbestämmelser, vilka

under den tidigare utredningen blivit föremål för uppmärksamhet från sjöfartsorganisationernas

sida. Jag åsyftar härvid särskilt bestämmelserna om

lättnad i vakthållningsbesväret för fartyg, som förses med automatisk alarmapparat.

Utkastet överensstämmer härutinnan med kommerskollegii vid den

tidigare utredningen hävdade och av mig förut återgivna mening, att med dylik

apparat försedda fartyg må vara helt befriade från besväret att, allt efter

fartygens användning och storlek, anordna vakthållning av radiotelegrafist eller

radiovakt under hela dygnet resp. viss del därav.

Till andra gruppen har även hänförts ett utkast till förordning angående

fartygs utrustning med mottagningsapparat för

rundradio jämte viss följdförfattning. Ehuru denna fråga, såsom nyss

antytts, icke är föranledd av säkerhetskonventionen, torde dock i förevarande

sammanhang en något utförligare redogörelse för densamma böra lämnas, enär

ämnet dels äger ett visst samband med det nyss avhandlade och dels tidigare

varit föremål för riksdagens uppmärksamhet till följd av en utav de svåra isförhållandena

under vintern 1929 framställd interpellation.

Sedan frågan på min företrädares initiativ under loppet av sjöfartssäkerhetskonferensen

i London 1929 upptagits till behandling vid överläggningar å

sammanträde med därstädes då vistande representanter för de nordiska länderna,

Island och Nederländerna, uppdrog Kungl. Maj:t den 26 september 1929 åt

kommerskollegium att verkställa utredning, huruvida och i vilken utsträckning

föreskrifter borde meddelas om skyldighet att installera vanlig mottagningsapparat

för avlyssning av rundradio på sjögående farts^g av icke alltför

ringa dräktighet, som användes i Östersjö- eller vidsträcktare fart, i den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

29

mån de icke eljest på grund av internationellt gällande bestämmelser skulle

vara utrustade med radioinstallation, ävensom att till Kungl. Maj:t inkomma

med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Sedan kommerskollegium

i utlåtande den 28 februari 1930, under betonande av vikten utav att rundradiomottagare

funnes å fartyg i Östersjö- eller vidsträcktare fart, som icke

vore försedda med radiotelegrafinstallation eller anordning för radiotelefoni,

likväl uttalat, att förslag om föreskrifter i sådant hänseende icke lämpligen

kunde framläggas annorledes än i samband med behandlingen av de författningsfrågor,

som kunde föranledas av säkerhetskonventionen, uppdrog Kungl.

Maj:t den 6 juni 1930 åt kollegium att i samband med avgivande av utlåtande

över sjöfartssäkerhetskonventionen till närmare övervägande upptaga

frågan om meddelande av föreskrifter om skyldighet att utrusta fartyg, som

nyttjades i Östersjö- eller vidsträcktare fart, med mottagningsapparat för avlyssnande

av rundradiomeddelanden. I anledning av sistberörda uppdrag har

det nu föreliggande förslaget utarbetats i samband med behandlingen av de

radiofrågor, som föranlett det förut avhandlade förslaget till förordning angående

utrustning med radiotelegrafinstallation. Förslaget innebär, att fartyg

— undantagandes fiske-, lust- och pråmfartyg — med en bruttodräktighet

av 100 registerton eller mera, som nyttjas i Östersjö- eller vidsträcktare

fart, skall, där det icke är utrustat med radiotelegraf- eller radiotelefoninstallation,

vara försett med mottagningsapparat för rundradio (radiomottagningsapparat)

av tillfredsställande beskaffenhet.

Inom tredje gruppen föreligger, såsom förut antytts, tillsvidare endast ett

författningsutkast, nämligen förslag till förordning med vissa föreskrifter

angående räddning ur sjönöd och avvärjande

av sjötrafiken hotande fara m. m. Grunden för dessa föreskrifter

utgöres av stadgandet i 34 b § sjölagen, varigenom utfärdande av särskilda administrativa

föreskrifter i ämnet är anbefallt. Förslag till sådana utarbetades

omkring år 1915 i samband med tillkomsten av sjöfartssäkerhetsförfattningarna

av särskilt tillkallade sakkunniga inom justitie- och finansdepartementen samt

blev efter hörande av myndigheter och organisationer överarbetat och iordningställt

för utfärdande. Sådant kom emellertid icke till stånd, sannolikt

enär man ansett sig böra avvakta ikraftträdande av 1914 års konvention. Utkastet

bygger på förenämnda förslag, som ändrats och överarbetats i den mån

den nya konventionens bestämmelser därtill föranlett.

Bland detaljförfattningarna inom fjärde gruppen märkes främst förslag

till bestämmelse om straffskydd för internationell nödsignal

i form av ändring i art. 43 av Ombordläggningsförordningen, som i sin

nuvarande lydelse är i så måtto föråldrad, att den icke omfattar de internationella

signaler, som nutilldags äro de vanligaste, nämligen radiosignalerna.

Enligt den föreslagna lydelsen skulle missbruk av vilken som helst internationell

nödsignal bliva straffbart.

Inom denna grupp finnes vidare förslag till revidering av 1884 års utvandrarförordning,

som i vissa stycken är föråldrad och vars överarbetning

länge varit ett önskemål. Att ämnet nu upptagits är icke direkt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Uttalande

av sakkunniga.

föranlett av säkerhetskonventionens bestämmelser men bar befunnits naturligt

och lämpligt, då de s. k. utvandrarfartygen äro att finna bland de i internationell

trafik nyttjade passagerarfartyg, vilka i främsta rummet avses i

konventionen.

Slutligen föreligger ett förslag till kungörelse angående roderkommando

å svenska fartyg, i korthet angivande, att order till

rorsmannen skall givas i direkt bemärkelse. Detta innebär, såsom förut anmärkts,

icke annat än ett bekräftande i författningsform av vad som länge varit

brukligt ombord å svenska fartyg och enligt konventionen nu är avsett att

bliva allmän internationell regel.

I de yttranden rörande förenämnda författningsförslag, som avgivits av

tillkallade sakkunniga och av hörda sjöfartsorganisationer, hava förslagen i

huvudsak lämnats utan erinran. För vissa däri gjorda uttalanden, som avse

frågan om konventionens ratificering eller som hänföra sig till spörsmål av

större principiell betydelse eller mera allmän innebörd, torde jag i detta sammanhang

få redogöra. I övrigt lära i yttrandena förekommande detaljerinringar

senare få upptagas till behandling i samband med utfärdandet av respektive

författningar.

Av de förut omförmälda, vid utredningen anlitade sakkunniga hava direktörerna

Lindahl och Appelqvist samt sjökaptenen Friberg sammanfattat vissa

gemensamma synpunkter uti en till kommerskollegium den 29 juli 1931 ingiven

promemoria. Beträffande frågan om konventionens ratificering uttala

de sakkunniga, att även om vid ämnets tidigare behandling med hänsyn till

vissa av konventionens stadganden rått en viss tvekan om lämpligheten av

svensk ratificering, så torde, efter vad som blivit känt rörande andra staters

och i främsta rummet Englands ställningstagande till frågan, numera få anses

angeläget, att i Sverige alla åtgärder vidtoges för möjliggörande av konventionens

tillämpning, så snart densamma trädde i kraft. Underlätes detta, kunde

de allvarligaste svårigheter uppstå för svensk sjöfart på utländska hamnar,

innebärande uppehåll och dröjsmål, utländsk kontroll, kostnader och eventuellt

ändringar eller rent av ombyggnader enligt utländska bestämmelser. Det vore

därför högeligen önskvärt, att svenska fartyg kunde erhålla svenska säkerhetscertifikat,

så snart företeende av dylika dokument fordrades i främmande

länder.

I den redan förut under ärendets behandling uppmärksammade frågan rörande

förhållandet mellan konventionen och den svenska lagstiftningen hävda

de sakkunniga den meningen, att strängare föreskrifter än konventionen innehölle

principiellt icke borde förekomma. I anslutning härtill avstyrkes varje

utsträckning av konventionens tillämpning utöver i densamma angivna gränser.

Den svenska sjöfartssäkerhetslagstiftningen kunde enligt de sakkunnigas

mening efter den omfattande och genomgripande revisionen år 1927 icke på

något sätt anses vara i behov av någon ändring i skärpande riktning, där icke

detta bleve en direkt följd av Sveriges anslutning till konventionen. Genomförande

av likformighet för dess egen skull ansåge de icke vara något antagbart

skäl. För inrikestrafiken borde sålunda strängare bestämmelser genom
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

31

föras först om och i den mån den praktiska erfarenheten visade, att behov därav

förelåge. Där åter konventionen medgåve lindrigare bestämmelser än som

för närvarande vore tillfinnandes i de svenska författningarna, borde dessa

revideras, därvid jämväl den inrikes farten borde komma i åtnjutande av de

lättnader, som därvid kunde vinnas.

Den tilltänkta behandlingen av de existerande fartygen, sådan denna reglerats

i övergångsbestämmelserna till det nya byggnadsreglementet, har vunnit

de sakkunnigas gillande, dock under förutsättning att dessa bestämmelser vore

så att förstå, att de nya föreskrifterna regelmässigt icke skulle äga tillämpning

å existerande fartyg i annat fall, än då kommerskollegium på förekommen

anledning och efter särskild prövning funnit skäl att med hänsyn till sjöfartssäkerheten

förordna om visst stadgandes tillämpning på visst fartyg och

därvid jämväl beaktat alla från redarens sida an dragna skälighets- och lämplighetssynpunkter.

Med hänsyn till konventionens ändamål och egentliga syfte hava de sakkunniga

funnit angeläget att kraftigt understryka vikten av att utländska fartyg

hädanefter underkastades all den kontroll, som kunde erfordras för säkerställande

av jämlikhet mellan svenska och utländska fartyg på konventionens basis.

Hä.rvid vore de sakkunniga emellertid icke beredda att förorda stadgande

— i likhet med vad som torde bliva fallet i England — om innehav av säkerhetscertifikat

såsom villkor för utklarering. Denna fråga syntes de sakkunniga

böra lämnas öppen, så att åtgärder i sådan riktning senare kunde vidtagas,

därest från utländska fartygs sida skulle ådagaläggas illojalitet med

avseende å uppfyllandet av konventionens fordringar.

Sveriges allmänna sjöfartsförening, med vilken Sveriges fartygsbefälsfomening

i huvudsak instämt, har — under åberopande av sitt tidigare yttrande i

ämnet samt med hänsyftning å kommerskollegii principutlatande av den 19

januari 1931 — yttrat bland annat följande:

»En numera företagen närmare granskning av bestämmelserna i ifrågavarande

konvention och särskilt i den avfattning de erhållit i de nu föreliggande

författningsförslagen har i åtskilliga hänseenden medfört en reviderad uppfattning

av bestämmelsernas egentliga innebörd därhän att styrelsens tidigare

betänkligheter på vissa punkter måst vika.

I andra hänseenden kvarstå emellertid betänkligheterna med oförminskad

styrka. Det är därför med tillfredsställelse styrelsen uppmärksammat, hurusom

jämväl kollegii uppfattning i fråga om vissa andra länders godkännande av

konventionen såsom förutsättning för dess tillämpning i Sverige nära ansluter

sig till den av styrelsen hävdade. Da kollegium sålunda uttalar, att för Sveriges

del knappast lärer föreligga anledning att tillämpa konventionens bestämmelser

med mindre den vinner tillämpning i de större sjöfartsidkande länderna

därvid Englands ställningstagande torde bliva utslagsgivande, så utgör

detta en enligt styrelsens åsikt fullt riktig syn på frågan, helst som det återgivna

uttalandet kompletteras med förslag om direkt förbehåll för konventionens

ikraftträdande först sedan England ratificerat och dess ratifikation tratt

1 Det^synes emellertid styrelsen som om den av kollegium sålunda intagna

ståndpunkten vilken erhållit sin särskilda belysning genom visst annat uttalande

av kollegium, nämligen det, att konventionens syfte får anses vara i

Sjöfarts
organisa
tionernas
yttranden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

främsta rummet åstadkommande av, förutom ökad säkerhet, en med hänsyn

till sjöfartens internationella karaktär synnerligen önskvärd enhetlighet å ett

område, vars reglering med nödvändighet måste medföra ekonomiska verkningar,

bör mana till alldeles särskild varsamhet, då det nu må gälla att införliva

konventionens bestämmelser med svensk lagstiftning.

Det är också med en känsla av tillförsikt styrelsen kunnat konstatera, att

Kollegium såsom ytterligare förutsättning för konventionens godtagande för

Sveriges del finner i konventionen beredda möjligheter till undantag och lättnader,

där en strikt tillämpning skulle vara oskälig eller olämplig, böra vinna

allt beaktande, som förhållandena påkalla. Med särskild tillfredsställelse har

styrelsen därvid uppmärksammat, hurusom kollegium funnit konventionens bestämmelser

rörande skottindelningen å passagerarfartyg (med en längd understigande

131 m) i s. k. blandad last- och passagerartrafik lämna tillräcklig

frihet för ett reglerande av ifrågavarande ämne på sådant sätt, att av svenska

rederier med fartyg av särskilda typer hittills bedriven blandad last- och

passagerartrafik icke äventyras. Enahanda är förhållandet beträffande kollegii

uttalande, att den genom konventionen beredda möjligheten att genom

särskilda övergångsbestämmelser reglera förhållandena för »existerande» fartyg

måste anses vara fullt tillfredsställande. Styrelsen förutsätter härvid, att

Kollegii ifrågavarande uttalanden hänföra sig även till de föreliggande detaljbestämmelserna.

»

Föreningen understryker till slut vikten av att, särskilt med hänsyn till de

nuvarande för sjöfarten synnerligen svåra förhållandena, all varsamhet iakttages

vid avgörandet av frågan om tiden för införandet av nya bestämmelser

å ett område, vars reglering med nödvändighet i vissa fall förutsätter icke

obetydliga ekonomiska uppoffringar.

Sveriges redareförening hänvisar till sitt tidigare yttrande i ämnet och upprepar

vad föreningen däri anfört rörande förbehåll om ratificering av tillräckligt

antal stater och däribland främst Storbritannien och Förenta staterna såsom

villkor för svensk ratificering. Emellertid förklarar föreningen sig icke

hava något att erinra mot att beslut i ratificeringsfrågan fattas vid 1932 års

riksdag, under förutsättning att därvid göres förbehåll av nyss antydda slag.

Föreningen vidhåller likaledes sitt tidigare yrkande om att ratificering av

säkerhets- och lastlinjekonventionerna måtte ske samtidigt. Att föreningen i

trots av de skäl, som ur föreningens synpunkt tala mot en ratificering, icke

velat avstyrka en dylik, förklarar föreningen bero därpå, att föreningen icke

anser sig kunna taga den oberäkneliga konsekvensen av att svenska fartyg,

som sysselsättas i utländsk trafik, utsättas för risken att bliva trakasserade

i hamnar i de stater, vilka ratificerat konventionen. Detta senare förhållande

har fått väga tyngre än de skäl, som tala mot en anslutning från svensk sida.

Dock hemställer föreningen, att vid tillämpningen av konventionens bestämmelser

å nya fartyg icke förfares med onödig stränghet samt att beträffande

redan befintliga fartyg måtte beaktas alla från redarnas sida andragna skälighets-

och lämplighetssynpunkter och sålunda icke påfordras utförandet av

säkerhetsanordningar, vilka icke äro praktiska eller med hänsyn till sjöfartssäkerheten

oundgängligen nödvändiga. De svenska fartyg, som nu existera,

torde enligt föreningens mening i detta hänseende fylla alla rimliga krav.

Föreningen betonar vidare vikten utav att i de svenska författningarna icke

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

33

inrymmas stadganden, som gå utöver konventionens ram i säkerhetshänseende,

samt att utländska fartyg underkastas all den kontroll, som erfordras för

säkerställande av jämlikhet mellan svenska och utländska fartyg. Sistnämnda

synpunkt har även framhållits av Sveriges segelfartygsförening.

I likhet med sjöfartsföreningen anser även redareföreningen, att konventionsbestämmelsernas

tillämpning icke bör utsträckas till den inrikes farten

ävensom att i denna fart nyttjade fartyg böra komma i åtnjutande av samma

lättnader, som kunna ifrågakomma för konventionsfartyg.

Svenska maskinbefälsförbimdet anser, att byggnadsförordningens stadgande

angående maskindrivna passagerarfartyg i utrikes fart även bör tillämpas på

sådana fartyg i inrikes fart, därest de trafikera farvatten med samma risker

som motsvarande fartyg i utrikes fart. I fråga om de nya bestämmelsernas

tillämpning å existerande fartyg ansåge förbundet anledning saknas att särskilt

beakta från redarens sida andragna skälighets- och lämplighetssynpunkter,

enär sådana omständigheter alltid borde tagas under noggrann prövning utan

hänsyn till varifrån de framfördes. Då konventionen endast innehölle minimifordringar,

saknades enligt föreningens mening skäl att mildra nuvarande

svenska bestämmelser endast av den anledningen, att de i något avseende vore

strängare än konventionen.

Även kommerskollegium och socialstyrelsen hava i det utlåtande, varmed författningsförslagen

överlämnats, till behandling upptagit vissa spörsmål av mera

principiell och allmän betydelse.

Sålunda har frågan om behandlingen av existerande fartyg blivit

föremål för särskild uppmärksamhet. Ämbetsverken erinra om att, enligt de i

konventionen förekommande definitionerna å begreppet »nya» resp. »existerande»

fartyg, skillnaden mellan dessa slag av fartyg vore beroende på förhållandet,

huruvida deras kölsträckning ägt rum före den 1 juli 1931 eller senare, samt

framhålla, att denna tidpunkt vore fixerad i konventionen utan hänsyn till tiden

för konventionens ikraftträdande, vilket medförde, att redare och fartygskonstruktörer

vid byggande av nya fartyg efter sagda dag måste iakttaga konventionens

bestämmelser oberoende av dess ikraftträdande, vid risk att eljest

senare nödgas vidtaga förändringar eller ombyggnader. Detta förhållande torde,

enligt ämbetsverkens mening, få anses riktigt, därest konventionens ikraftträdande

komme att ske inom icke alltför lång tid efter den 1 juli 1931, men

kunde komma att medföra olägenheter, därest konventionens ratificering av

tillräckligt antal stater och därmed dess ikraftträdande skulle komma att dröja

längre tid. Före dess ikraftträdande torde konventionen emellertid med hänsyn

till innehållet i art. 61 icke kunna ändras annorledes än genom beslut av en ny

konferens. I frågan anmärka ämbetsverken vidare, att ett av brittiska regeringen

tidigare i år framlagt och i parlamentet handlagt, ehuru icke slutbehandlat

lagförslag innehållit samma tidsbestämning rörande nya och existerande

fartyg som konventionen samt att föreslagen ändring härutinnan ansetts icke

kunna ske.

I detta sammanhang utlägga ämbetsverken innebörden av övergångsbestämmelserna

till det blivande byggnadsreglemente IT, vilka, såsom av det föregåen
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.) 3

Ambets

verken

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

de framgått, i förevarande fråga intaga en central ställning. Dessa övergångsbestämmelser,

som angåve principerna för behandlingen av de före den 1 juli 1931

byggda eller påbörjade fartygen, innebure, att de nya föreskrifterna regelmässigt

icke skulle äga tillämpning å sådana äldre fartyg i annat fall, än då kommersekollegium

på förekommen anledning efter särskild prövning och med beaktande

jämväl av från redarens sida andragna skälighets- och lämplighetssynpunkter

funne skäl att med hänsyn till säkerheten förordna om visst stadgandes tillämpning

på visst fartyg. Så tolkade hade dessa bestämmelser vunnit gillande av

de anlitade sakkunniga.

I anslutning till föreslaget stadgande i tillsynsförordningen rörande u tländska

fartyg framhålla ämbetsverken, att sådana fartyg enligt gällande

regler principiellt vore underkastade tillsyn i samma omfattning som svenska

fartyg, därvid den svenska sjöfartssäkerhetslagstiftningens materiella föreskrifter

gällde, i den mån icke särskilda överenskommelser med vederbörande

land annat föranledde. Efter konventionens ikraftträdande skulle härutinnan

den begränsning gälla, att utländskt fartyg, som vore försett med vederbörliga

certifikat, icke skulle i hithörande avseenden vara underkastat tillsyn i vidare

mån än konventionen medgåve eller med andra ord för fastställande av att certifikat

funnes samt att fartygets grundläggande säkerhetsförhållanden vore i

sådan överensstämmelse med certifikatet, att fartyget kunde gå till sjöss utan

fara för de ombordvarande.

Härmed sammanhänger även frågan om fartygs förseende med de i konventionen

föreskrivna certifikat. Vid behandling av detta spörsmål anmärka

ämbetsverken, att det liksom tidigare ansetts onödigt att straffsanktionera föreskriften

om innehav av säkerhetscertifikat. Detta dokument vore nämligen

icke direkt erforderligt för utövande av den svenska sjöfartssäkerhetskontrollen,

sådan denna för närvarande vore organiserad, utan närmast att anse såsom ett

fribrev för svenska fartyg i främmande hamnar, utgörande av svenska myndigheter

utfärdat bevis om att fartygets sjövärdighetsförhållanden vore i överensstämmelse

med den internationella konventionen; innehav av sådant bevis

vore i första hand ett redarens intresse. På enahanda sätt torde radiosäkerhetscertifikatet

vara att anse. I betraktande härav hade det icke heller befunnits

nödigt att i form av övergångsbestämmelser stadga särskild respittid för fartygs

förseende med ifrågavarande certifikat, vilket eljest kunde befinnas lämpligt.

Förslag om sådan respittid (på ett år) hade visserligen upptagits i det

lagförslag, som framlagts i England, men detta förhållande borde ses i samband

med särskild bestämmelse i det engelska lagförslaget om innehav av konventionscertifikat

såsom villkor för utklareringen i brittiska hamnar. Fråga

om införande av bestämmelse av sistnämnda slag även för Sveriges vidkommande

hade ämbetsverken haft under övervägande; emellertid hade en sådan

åtgärd ansetts innebära alltför stort avsteg från hittills gällande principer.

Vidkommande det i samband med konventionen upptagna, ehuru icke därav

direkt föranledda spörsmålet rörande fartygs utrustning med radiomottag
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 72. 35

ningsapparat, för vilket jag tidigare något utförligare redogjort, anföra

ämbetsverken följande:

»Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redareförening hava båda,

i betraktande av de olägenheter, varje ny pålaga av ekonomisk natur vållar sjöfarten,

ställt sig avvisande till förslaget, därvid dock sjöfartsföreningen närmast

önskat, att frågan måtte ställas på framtiden, medan redareföreningens

ställningstagande synes mera bestämt avstyrkande.

Ehuru kostnaderna för apparater av ifrågavaranade slag, såsom av kommerskollegii

utlåtande den 28 februari 1930 framgår, uro förhållandevis ringa, synes

det naturligt, att varje förslag, som har ekonomiska konsekvenser under för handen

varande förhållanden väcker betänkligheter. Det torde för den skull vara

önskvärt, att med förslagets genomförande får tillsvidare anstå. Detta synes

så mycket hellre vara att tillråda, som förut anförda skäl för frågans avgörande

i gemenskap med grannländerna alltjämt kvarstå. Initiativ till överläggningar

härom torde för övrigt vara att förvänta från Danmarks sida i samband

med förslag om anordnande av ett nordiskt möte för behandling av vissa med

säkerhetskonventionen sammanhängande spörsmål, vilkas lösning lämpligen bör

ske efter enhetliga grunder. Jämte sådana torde, såsom ovan antytts, vid de

tilltänkta överläggningarna även komma att upptagas förslag om vissa fartygs

utrustning med radiotelefoninstallation, vilken fråga äger nära samband med

förevarande ämne.»

Beträffande ett ämne, som varit av principiell betydelse vid bestämmande av

förslagens räckvidd, nämligen frågan om förhållandet mellan utrikes

och inrikes fart, yttra ämbetsverken följande:

»Denna fråga utgör en sida av det större problemet angående förhållandet

mellan konventionens bestämmelser och den gällande svenska sjöfartssäkerhétslagstiftningen

i de delar, som systematiskt sett falla inom konventionens ram.

I viss utsträckning täckes konventionen av redan förefintliga stadganden;

i andra avseenden gå konventionsbestämmelserna längre än gällande bestämmelser

och i andra åter saknas varje motsvarighet till konventionens föreskrifter.

Å andra sidan finnas vissa gällande stadganden, som innebära strängare

krav än konventionen uppställer, ehuru detta naturligen är en mera sällsynt

företeelse. Såvitt angår författningar, vilkas utfärdande ankomma på Kungl.

Maj :t, gäller sistberörda fråga i själva verket endast ett fall, nämligen föreskriften

i 39 § byggnadsförordningen angående automatiska lossgöringsanordningar

i livbåt. Detta spörsmål har för den skull närmare utvecklats i det föregående

i samband med behandlingen av nyssnämnda stadgande och detta jämväl

ur principiell synpunkt, varför det torde kunna här förbigås.

De frågor, som uppstå, där konventionen uppställer strängare krav än den

svenska lagstiftningen eller eljest går utöver dess gränser, torde däremot tarva

någon utläggning. Såvitt angår fartyg, å vilka konventionen såsom sådan äger

tillämpning, är saken enkel nog, då det ju är självklart, att en ratificering av

konventionen förutsätter tillämpning av motsvarande bestämmelser å sådana

fartyg. Utanför denna gräns möta däremot svårigheter och det här föreliggande

principiella spörsmålet torde kunna formuleras sålunda: Böra konventionsbestämmelserna,

vilka såsom sådana äro begränsade till fartyg i internationell

fart, utsträckas att gälla jämväl fartyg i inrikes trafik?

Vid ärendets behandling hava härutinnan olika synpunkter gjorts gällände,

Å ena sidan har framhållits, hurusom gränsen mellan internationell och nationell

fart vore rent formell. Sakligt sett kunde den ena av dessa farter erbjuda

alldeles samma risker ur säkerhetssynpunkt som den andra. Bland de hördä

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:is proposition nr 72.

organisationerna har denna mening särskilt hävdats av Svenska maskinbefälsförbundet,

som icke kunnat finna någon anledning att de, som färdas enbart i

inrikes fart, skulle åtnjuta mindre skydd till liv och hälsa än de, som fara på

utrikes hamnar. Vidare har från annat håll framhållits, att väsentliga skiljaktigheter

i behandlingen av fartyg, som nyttjas i dessa olika farter, kunde

vålla olägenheter i så måtto, att en övergång från den ena till den andra farten

försvårades eller omöjliggjordes; enahanda svårigheter förelåge vid försäljning.

Gentemot sålunda andragna omständigheter har hävdats dels, att de gällande

svenska sjöfartssäkerhetsbestämmelserna, vilka så sent som år 1927 undergått

en genomgripande revision, representerade en så hög säkerhetsstandard, att de

alldeles icke nu tarvade någon skärpning, som icke ovillkorligen krävdes för

konventionens ratificering, och dels att den inrikes farten i regel försigginge i

mindre utsatta farvatten, varför det vore orimligt att för denna fart kräva iakttagande

av samma föreskrifter, som gällde för den i egentlig mening sjögående

trafiken. Sådana och liknande synpunkter hava framförts i den vid detta utlåtande

fogade p. m., som avgivits av vissa av de anlitade sakkunniga, ävensom

i Sveriges redareförenings yttrande. Sveriges allmänna sjöfartsförening synes

principiellt omfatta samma mening. Från samma håll har det vidare framhållits,

att den omsorg, som toge sig uttryck i hänsyn till eventuella svårigheter

vid insättande av fartyg i utrikes fart eller vid försäljning av fartyg,

vore opåkallad, då redarna själva torde kunna härutinnan tillvarataga sina intressen.

Ämbetsverken hava visserligen icke kunnat undgå att finna, att i den man av

konventionen föranledda, för den utrikes trafiken gällande bestämmelser icke

kunna anses innebära strängare krav än som ur säkerhetssynpunkt skäligen

kunna uppställas jämväl för den sjöfart, som ombesörjer den nationella trafiken,

dylika bestämmelser rent principiellt borde göras tillämpliga jämväl på

sistnämnda slag av trafik. Emellertid hava ämbetsverken, alldenstund det föreliggande

uppdraget torde få anses principiellt begränsat till framläggande av

förslag till bestämmelser, som erfordras för säkerhetskonventionens tillämpning,

icke ansett sig hava anledning att i detta sammanhang närmare ingå på

berörda omfattande spörsmål.»

Till sist upptaga ämbetsverken i sitt utlåtande frågan om tidpunkten

för framläggandet av sjöfartssäkerhetskonventionen

och därav föranledda lagförslag för riksdagen samt anföra

härutinnan följande:

»Vid ett övervägande av denna fråga, som här upptagits bl. a. med föranledande

av vissa utav Sveriges allmänna sjöfartsförening anförda synpunkter,

torde till en början böra tagas i betraktande, att 1930 års lastlinjekonvention

redan nu provisoriskt tillämpas enligt Kommerskollegii kungörelse den 9 oktober

1931, varigenom Kollegium, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24

september 1931, förordnat, att svenskt fartyg på redarens framställning må

förses med lastmärke och internationellt fribordscertifikat i enlighet med bestämmelserna

i lastlinjekonventionen, därvid tillika föreskrivits, att vad i konventionen

finnes stadgat angående anordningar å fartyg ävensom angående

fartygs nyttjande skall äga tillämpning i fråga om fartyg, som sålunda försetts

med lastmärke. De fördelar lastlinjekonventionen erbjuder svenska fartyg

kunna dessa sålunda redan nu tillgodogöra sig, såvitt angår beräkning av

fribord. Vad åter angår de förmåner konventionen såsom en allmän internationell

överenskommelse är avsedd att bereda i form av allmänt godkännande

i främmande hamnar av lastmärken och fribordscertifikat samt befrielse i hu
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

37

vudsak från kontrollåtgärder från utländska myndigheters sida, är givetvis en

öppen fråga, som — i den mån icke ömsesidiga överenskommelser föreligga eller

träffas — är helt beroende på ifrågavarande främmande staters ställningstagande.

Sådan utvecklingen hittills gestaltat sig, torde emellertid för närvarande

kunna antagas, att konventionsenliga lastmärken och fribordscertifikat

jämväl före svensk ratificering komma att godtagas i främmande hamnar, åtminstone

intill dess att konventionen såsom sådan trätt i kraft. Efter sistnämnda

tidpunkt torde ett dylikt godtagande emellertid näppeligen kunna påräknas

för längre tid än som kräves för lagstiftningens definitiva genomförande.

För säkerhetskonventionens vidkommande föreligger naturligen icke någon

praktisk anledning att bringa densamma provisoriskt i tillämpning, innan den

genom ratificering av föreskrivet antal stater trätt i kraft och därmed i internationell

tillämpning. Under vissa omständigheter skulle emellertid en provisorisk

anordning jämväl i fråga om säkerhetskonventionen låta tänka sig.

Efter allt att döma kommer Englands ställningstagande till frågan om konventionens

ratificering att bliva utslagsgivande för dess allmänna antagande.

Att hittills endast två stater ratificerat torde med största sannolikhet bero därpå,

att andra, som tvivelsutan äro beredda att så göra, velat avvakta Englands

åtgärder. Ehuruväl vad hittills förekommit vid frågans behandling i England

och särskilt sjöfartsintressenternas ställning till densamma närmast giver anledning

att förvänta ett snart avgörande därstädes, får det måhända dock

icke anses uteslutet, att nuvarande krisförhållanden kunna föranleda ytterligare

dröjsmål med ratificeringsbeslut från Englands sida. Därest detta blir

fallet och omständigheterna här i landet skulle göra ett uppskov med frågans

framläggande för riksdagen önskvärt, synes detta kunna ske utan att därav

behövde befaras följa allvarligare olägenheter. Även om nämligen brittisk

ratificering senare skulle ske och konventionen till följd därav komme att träda

i kraft å sådan tid, exempelvis under år 1932, att riksdagsbehandling för Sveriges

del icke dessförinnan medhunnes, så torde dock de väsentligaste olägenheter,

som för svenska fartygs vidkommande kunde följa av konventionens

tillämpning i utlandet, innan densamma av Sverige ratificerats, kunna undanröjas

genom en provisorisk anordning liknande den, som redan tillämpas för

lastlinjekonventionens del. På så sätt skulle det kunna möjliggöras för svenska

redare att på egen begäran erhålla säkerhetscertifikat och andra i konventionen

omförmälda dokument under förutsättning, att i konventionen härför stadgade

villkor blivit uppfyllda samt att konventionens bestämmelser i övrigt efterföljdes.

För en dylik anordning synes lagändring icke tarvas.

Emellertid torde härvid, liksom beträffande lastlinjekonventionen, förbehåll

böra göras beträffande de förmåner i form av befrielse från utländsk kontroll

m. m., som fördragsslutande stater genom konventionens ratificering ömsesidigt

garantera varandras fartyg, då nämligen denna sida av konventionens tilllämpning,

innan svensk ratificering kommit till stånd, bleve för svenska fartygs

vidkommande helt beroende på vederbörande främmande staters förgottfinnande.

T vart fall skulle ett godkännande av en dylik provisorisk anordning

från ratificerande staters sida uppenbarligen icke kunna förväntas komma att

lämnas annat iin för den kortare tid, som oundgängligen krävdes för åstadkommande

av erforderliga lagändringar.

Ehuru frågan om önskvärdheten av ett uppskov med ärendets hänskjutande

till riksdagen undandrager sig ämbetsverkens bedömande, hava ämbetsverken

ansett sig icke böra underlåta att angiva den väg, som för sadant fall synes

kunna stå till buds.»

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Departe
ments
chefen.

Sjöfartssäkerhetslagstiftningens utpräglat internationella karaktär har i

främsta rummet tagit sig uttryck däri, att hithörande säkerhets- och kontrollföreskrifter

såväl i vårt land som annorstädes principiellt erhållit tillämpning

jämväl a utländska fartyg. Tidigast skedde detta i England. Särskild uppmärksamhet

väckte den år 1906 av detta land vidtagna åtgärden att genom

lag utsträcka de brittiska lastlinjereglerna att direkt gälla jämväl främmande

fartyg i brittiska hamnar, vilket, såsom jag i vederbörligt sammanhang senare

skall närmare utveckla, ledde till lastlinjefrågans internationalisering.

En annan åtgärd av liknande slag innebar Englands efter världskrigets

slut uppställda fordran på att alla större handelsfartyg skulle förses med

radiotelegrafinstallation såsom en ovillkorlig förutsättning för klarering i

brittiska hamnar. Ytterligare ett utslag av samma princip är, att flertalet

sjöfartsidkande stater i regel icke tillåta trafik med passagerarfartyg å

deras hamnar, med mindre antingen fartygen äro försedda med av statens egna

myndigheter utfärdade certifikat, vilket för svenska fartygs vidkommande är

fallet exempelvis i England, eller ock överenskommelse om ömsesidigt godkännande

av passagerarfartygscertifikat träffats mellan staten ifråga och den

stat, där fartyget är hemmahörande, såsom för Sveriges del skett i förhållande

till exempelvis Amerikas Eörenta Stater.

Denna sjöfartssäkerhetslagstiftningens internationella karaktär har sin grund

i arten av de förhållanden, som lagstiftningen är avsedd att reglera. Liksom

det å ena sidan ur säkerhetssynpunkt principiellt är lika viktigt att sörja för

egna medborgares trygghet, när de i egenskap av sjömän eller passagerare befinna

sig ombord på ett fartyg av främmande nationalitet, som när de äro anställda

eller befordras på ett inhemskt, är det, å andra sidan, angeläget att så

långt möjligt undvika att för eget lands fartyg kräva iakttagande av strängare

föreskrifter än som kunna, vara tillämpliga för fartyg tillhörande konkurrerande

länders handelsflottor.

Déssa synpunkter hava ock föranlett en livlig strävan att åstadkomma internationell

enhetlighet på sjöfartssäkerhetslagstiftningens område. Jag har i det

föregående redan omnämnt den i London år 1914 avslutade, för Sveriges del

ratificerade internationella sjöfartssäkerhetskonventionen, som, ehuru den av

skilda anledningar icke såsom sådan kommit att träda i kraft, dock i viss utsträckning

vunnit internationell tillämpning. En följd av samma strävan är

också den konvention rörande fartygs sjövärdighet och utrustning, som avslutades

i Köpenhamn den 28 januari 1926 mellan samtliga nordiska länder

och till vilken sedermera även Nederländerna anslutit sig. Överväganden av

samma art föranledde ock Kungl. Maj :t att inbjuda de baltiska länderna och

övriga stater, som äro intresserade i den egentliga Östersjötrafiken, till en konferens

i Stockholm i december 1929 rörande frågan om lastlinje för fartyg i

Östersjöfart. Jämväl må erinras om den nordiska konferens rörande radio å

fart5''g, som på svensk inbjudan ägde rum i Stockholm i september 1926 och

som bl. a. resulterade i uttalanden om önskvärdheten av att en allmän internationell

konferens snarast sammankallades av England för reglering av de internationella

sjöfartssäkerhetsfrågorna. Sistnämnda nordiska konferens kan

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

39

för därvid företrädda länders del betraktas som en förberedelse till 1929 års

internationella sjöfartssäkerhetskonferens, vilket också är fallet med de överläggningar,

som på finska regeringens inbjudan ägde rum i Helsingfors i

februari 1928 mellan representanter för de nordiska länderna och Nederländerna

rörande vissa med revision av 1914 års konvention sammanhängande frågor.

I detta sammanhang må ytterligare bringas i erinran det förut omförmälda

stadgandet i 2 § i gällande byggnadsförordning, varigenom kommerskollegium

ålagts att vid meddelande av särskilda byggnads-, material- och utrustningsbestämmelser

för maskindrivna passagerarfartyg i Nordsjö- eller vidsträcktare

fart i huvudsak följa de regler, som därutinnan tillämpas i Storbritannien.

Syftet med detta år 1927 tillkomna stadgande, vars hänvisning till brittisk

lagstiftning enligt de nu föreliggande förslagen skulle ersättas med en liknande

hänvisning till 1929 års konvention, var i främsta rummet att genom anslutning

till en över större delen av världen tillämpad eller erkänd säkerhetslagstiftning

skapa förutsättningar för godkännande av svenska passagerarfartygscertifikat

i de för ifrågavarande fartyg viktigaste världshamnarna.

I konsekvens med tidigare strävanden för vinnande av internationell enhetlighet

på detta lagstiftningsområde och i betraktande av nyss anförda omständigheter

i övrigt finner jag ur principiell synpunkt en ratificering för

Sveriges del av 1929 års konvention vara att förorda. Vinner konventionen

internationell tillämpning, vilket synes sannolikt, torde vårt land icke kunna

underlåta att ansluta sig till densamma utan att svensk sjöfart därigenom

skulle vållas allvarliga olägenheter.

Beträffande främmande länders ställning till konventionen får jag till en

början anmärka, att ratifikationer sedan längre tid tillbaka föreligga från två

staters sida, nämligen Danmark och Nederländerna. Enligt mgangna meddelanden

föreligger även i Tyskland formligt beslut om ratificering, ehuru

ratifikationsinstrumentet ännu icke deponerats i London. I Norge, varest för

ratificering icke kräves lagändring, lärer avsikten vara att ratificera konventionen,

så snart beslut därom fattats i England. En liknande ställning intages

av Finland, varest för ratificering erforderliga författningsändringar utarbetats

men beslut om ratificering tillsvidare fått anstå i avvaktan på sådan åtgärd

från brittisk sida. I Frankrike har lagförslag angående godkännande

av konventionen nyligen antagits av parlamentet; ratificering väntas komma

att ske inom den närmaste tiden. I England befinner sig frågan, enligt vad av

officiella parlamentshandlingar inhämtats, för närvarande i det läge, att en

proposition angående lagändringar för såväl sjöfartssäkerhets- som lastlinjekonventionernas

tillämpning godtagits av överhuset samt överlämnats till underhuset,

där densamma väntas inom kort bliva föremål för slutlig behandling.

Förberedande åtgärder av liknande slag hava vidtagits i Amerikas Förenta stater,

varest frågan om konventionens antagande är under behandling i senaten

och väntas bliva föremål för beslut under innevarande session, samt i Spanien,

där frågan ävenledes förelagts parlamentet. Enligt underrättelse från Belgien

väntas proposition i ämnet därstädes snart komma att framläggas av regeringen.

Från engelska Board of Trade har vidare under hand upplysts, att

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Portugal och Ijngern, vilka länder icke tillhöra signatärstaterna, förklarat sig

beredda att biträda konventionen, så snart densamma trätt i kraft. Enligt

vunna upplysningar torde sådan åtgärd ävenledes vara att förvänta från Lettland

och Polen.

Vad beträffar de i konventionen upptagna säkerhetsföreskrifterna hava vissa

sjöfartsorganisationer i sina tidigare yttranden givit uttryck åt farhågor beträffande

konventionens verkningar i skilda hänseenden för svensk sjöfart.

Efter det föreningarna i samband med den senare verkställda utredningen blivit

i tillfälle att närmare överväga konventionsbestämmelsernas innebörd ävensom

att granska de författningsförslag, som utarbetats för konventionens tillämpning,

hava de i allt väsentligt frånfallit sina betänkligheter. Anlitade sjöfartssakkunniga

hava i bestämda ordalag tillrått vidtagande av åtgärder för

möjliggörande av konventionens tillämpning å svenska fartyg, så snart den

såsom sådan träder i kraft, och ämbetsverken hava tillstyrkt Sveriges biträdande

av konventionen. Såvitt jag för egen del kunnat finna, torde konventionen

icke i något avseende innefatta föreskrifter, vilkas tillämpning skulle

bringa de svenska redarne i en ofördelaktig ställning i jämförelse med sjöfartsidkare

i andra länder. I anledning av de från redarehåll framförda önskemålen

om förbehåll på vissa punkter från svensk sida i avseende å tillämpning

av särskilda konventionsbestämmelser får jag i detta sammanhang uttala min

anslutning till den av kommerskollegium hävdade uppfattningen, att konventionen

bör betraktas såsom en odelbar enhet. En ratificering med förbehåll,

innebärande undantag av särskilda bestämmelser, finner jag sålunda

icke kunna ske.

Av de olika ämnen, som i konventionen behandlas, synas till en början dess

bestämmelser angående åtgärder till tryggande av sjötrafiksäkerheten (kap. V)

icke giva anledning till invändning från svenskt håll. Dessa regler torde

i sin helhet innebära för sjöfarten gagneliga och angelägna skyddsåtgärder.

Särskilt är upprätthållandet i något utvidgad omfattning av den hittills

bedrivna observations-, undersöknings- och patrulleringstjänsten för uppdagande

av is och vrak i norra Atlanten att hälsa med tillfredsställelse. Behovet

av en revision av sjövägsreglerna i vad angår fartygs ljus- och ljudsignaler

har av den nautiska sakkunskapen länge vitsordats. Bestämmelserna om allmänt

införande av det direkta roderkommandot medföra icke för Sveriges del någon

nyhet i praktiken, da detta kommando är det å svenska fartyg brukliga, men

astadkommande av internationell enhetlighet i detta avseende synes i säkerhetens

intresse vara önskvärt. Konventionens allmänt avfattade föreskrift rörande

fartygs bemanning är något mera omfattande än motsvarande bestämmelse

i 1914 års konvention men motsvaras även i sin nya avfattning av vad

som för Sveriges del redan gäller.

De konventionsbestämmelser, som äga avseende å det enskilda fartygets

sjövärdighet och utrustning, d. v. s. föreskrifterna rörande fartygs konstruktion

och bär g ning sr edskap m. m. (kap. II och III), synas mig grundade å riktiga

principer och vara ägnade att främja säkerheten utan oskäligt betungande

av sjöfarten. I första hand och i full utsträckning gälla dessa regler endast

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

41

nya fartyg, för vilka de torde få anses väl lämpade. Beträffande reglerna

om vattentäta skott å smärre fartyg av särskilda typer, vilken fråga varit föremål

för uppmärksamhet i en del av de avgivna yttrandena, vill jag erinra om

den av kommerskollegium påvisade, långt gående frihet, som enligt konventionen

tillkommer landets egna myndigheter i avseende å rätten att reglera dessa

förhållanden med hänsynstagande till alla på saken inverkande omständigheter.

Vad angår äldre fartyg, vilka i konventionen benämnas existerande

fartyg, innehålla visserligen de båda nu ifrågavarande kapitlen föreskrifter

om tillämpning av konventionen i viss utsträckning jämväl å sådana fartyg,

men reglerna härom synas dock i betryggande utsträckning lämna eget lands

myndigheter rätt att för dessa äldre fartyg i varje enskilt fall pröva, i vad

mån en tillämpning av de särskilda bestämmelserna kan anses skälig och lämplig.

För fartyg å kortare resor eller i mera inskränkt fart föreligger dessutom

i viss utsträckning möjlighet till beviljande av undantag i skälig mån från

konventionens föreskrifter. Enligt min mening äro nu avhandlade bestämmelser

icke av beskaffenhet att böra hindra konventionens ratificering.

Vidkommande härefter konventionens bestämmelser rörande fartygs utrustning

med radiotelegraf installation samt vakthållning vid radioapparaten (kap.

IV) må till en början framhållas, att samtliga de svenska fartyg, som vid en

tillämpning av konventionen ovillkorligen skulle bliva skyldiga att vara försedda

med radioinstallation, redan äro utrustade därmed. Det i konventionen

stadgade vakthållningsbesväret kan emellertid komma att innebära en icke oväsentlig

stegring i driftkostnaderna genom den ökade bemanning med radiotelegrafister

och s. k. radiovakter, som för sådan vakthållning erfordras. Härmed

förknippade svårigheter undanröjas dock i väsentlig mån genom godkännandet

av automatisk alarmapparat såsom ersättning för vakthållning. Sådana

apparater av tillfredsställande beskaffenhet finnas i marknaden, och telegrafstyrelsen,

som har sin uppmärksamhet fäst å vikten av att nödiga åtgärder i

tid vidtagas för säkerställande av tillgången å alarmapparater för svenska

fartyg, har numera godkänt en dylik apparat.

På grund av nu anförda omständigheter finner jag mig höra tillstyrka ratificering

från Sveriges sida av den föreliggande sjöfartssäkerhetskonventionen.

Beträffande tidpunkten härför och villkoren för ratifikationens ikraftträdande

anhåller jag att i det följande få närmare uttala mig i samband med behandlingen

av motsvarande spörsmål för den internationella lastlinjekonventionens

vidkommande.

Vad därefter angår frågan om åtgärder, som för Sveriges del erfordras för

tillämpning av konventionens bestämmelser, torde, såsom av ämbetsverken angivits,

lagstiftning med riksdagens medverkan jämlikt § 87 regeringsformen

icke erfordras i vidare mån än för vidtagande av ändring dels i tillsynslagens

regler rörande passagerarfartyg i vad angår tidsperioden för förnyade sjövärdighetsbesiktningar

(16 §) samt giltighetstiden för passagerarfartygscertifikat

(22 §), dels ock i 35 § sjölagen i vad avser förandet av skeppsdagbok. Till

frågan om förslag till sådana lagändringar torde jag, vad angår lagen om tillsyn

å fartyg, få återkomma i nästa ärende. Frågan om ändring i sjölagen an
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

kommer på chefen för justitiedepartementet och torde av honom anmälas senare

i dag.

De bestämmelser i övrigt, som föranledas av konventionens ratificering, lära

kunna meddelas av Kungl. Maj :t med stöd av i lag givna bemyndiganden. Såsom

av den förut lämnade redogörelsen framgått, komma dessa bestämmelser

att fördela sig på flertalet av de till sjöfartssäkerhetslagstiftningen hörande

författningarna, varjämte vissa frågor föranleda särskilda föreskrifter i form

av specialförfattningar. Utan att nu närmare ingå på dessa författningsförslag

torde jag dock böra i detta sammanhang beröra vissa principiella spörsmål,

som påkalla mera allmänt intresse.

Härvid åsyftas i första hand frågan, huruvida konventionen bör vara i sådan

mening normerande för de svenska författningarna, att dessa, såvitt angår

förhållanden, som falla inom konventionens ram, icke böra innehålla strängare

föreskrifter än som finnas i konventionen. I denna fråga, som även utomlands

varit föremål för de lagstiftande myndigheternas uppmärksamhet, är

jag av den uppfattningen, att nya föreskrifter utöver konventionens fordringar

i däri reglerade ämnen i allmänhet icke böra ifrågakomma, medan åter redan

gällande svenska bestämmelser icke lämpligen böra upphävas eller däri uppställda

krav minskas allenast av den anledning, att konventionen icke uppställer

motsvarande fordringar.

Beträffande spörsmålet, huruvida konventionsbestämmelsema, vilka såsom

sådana äga tillämpning allenast å fartyg, som nyttjas i internationell fart, böra

givas tillämplighet jämväl å inrikes fart, ansluter jag mig till den av ämbetsverken

härutinnan hävdade meningen, att de från konventionen härledda

bestämmelserna principiellt böra utsträckas även till den inrikes trafiken, i den

mån desamma icke innebära strängare krav än som ur säkerhetssynpunkt skäligen

kunna uppställas för denna fart. Vid bedömande härav bör emellertid

beaktas, att konventionens huvudändamål är att reglera förhållandena inom

storsjötrafiken, och det synes mig självfallet, att nya och strängare regler för

den inrikes trafiken i allmänhet böra ifrågakomma allenast i den mån redan

gällande bestämmelser visas vara ur säkerhetssynpunkt otillfredsställande.

Under utredningsarbetets gång har från sjöfartshåll uttalats önskemål om

en formell lagteknisk revision av sjöfartssäkerhetslagstiftningen i dess helhet.

Detta önskemål, som synes vara allmänt omfattat av dem, som i det praktiska

livet närmast beröras av dessa författningar eller handhava deras tillämpning,

finner jag beaktansvärt. På grund av ett dylikt revisionsarbetes omfattande

och tidsödande beskaffenhet kan detta önskemål dock icke tillgodoses i samband

med utarbetandet av de bestämmelser, som nödvändiggöras av nu förevarande

konventioner.

Vad kommerskollegium anfört beträffande stämpelavgifter för de nya certifikat

och intyg, som komma att föranledas av konventionens bestämmelser härom,

giver mig icke anledning till erinran, och jag finner sålunda framställning

till riksdagen i detta ämne icke påkallad.

Till sist torde böra erinras, att konventionens bestämmelser rörande upprätthållande

av observations-, undersöknings- och patrulleringstjänst för upp
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

43

dagande av is och vrak i norra Atlanten, vars verkställande uppdragits åt

Amerikas Förenta Stater, förutsätta ekonomiska bidrag av de fördragsslutande

stater, som äro intresserade av ifrågavarande trafik. Sveriges andel i dessa

kostnader har, liksom ursprungligen enligt 1914 års konvention, beräknats till

2 procent. Häremot finner jag, lika med kommerskollegium, någon anmärkning

icke vara att göra. För gäldande av den å Sverige belöpande delen av ifrågavarande

kostnader komma att tarvas särskilda framställningar till riksdagen

för varje budgetår. För innevarande budgetår har till följd av 1914 års

konvention för detta ändamål beviljats ett anslag av 9,500 kronor, och enahanda

belopp har i statsverkspropositionen (tionde huvudtiteln punkt 33) äskats

för nästkommande budgetår. I anledning av den något vidgade omfattning,

i vilken den ifrågavarande patrulleringstjänsten enligt den nya konventionen

skall äga rum, torde kostnaderna framdeles komma att i någon mån ökas.

1930 års lastlinjekonvention.

Det första stadgandet angående obligatorisk förpliktelse att anbringa lastmärke

å fartyg utfärdades i England år 1875. Däri föreskrevs emellertid allenast,

att lastmärket skulle utvisa den maximigräns i salt vatten, till vilken

redaren avsåge att för viss resa nedlasta fartyget. Det var således lämnat

åt redaren att bestämma nedlastningen ävensom att ändra lastlinjen från resa

till resa, och regler saknades för bestämmande av den rätta platsen för lastmärke

å fartyg av olika slag. Föreskrift härom utfärdades första gången

i England genom 1890 års Merchant Shipping Act, vari stadgades förpliktelse

för redaren att placera lastmärket i enlighet med av vederbörande myndigheter

bestämda regler. Med stöd av under tidens lopp vunnen insikt och erfarenhet

ändrades dessa brittiska regler gång efter annan. Den senaste mera betydande

revisionen ägde rum genom en ny lag i ämnet av år 1906.

Sistnämnda lag äger i detta sammanhang särskild betydelse därigenom, att

den, som förut framhållits, gjorde lastlinjefrågan till ett internationellt spörsmål,

i det att lagens regler fingo tillämpning jämväl beträffande främmande

fartyg i brittiska hamnar. Därefter hava utländska fartyg, som varit i saknad

av lastmärke enligt av England godkända regler (med undantag allenast för

sådäna, som söka nödhamn eller av liknande anledning inkomma i hamn), icke

medgivits att klarera i brittisk hamn utan att åsättas lastmärke i överensstämmelse

med Board of Trade’s reglementen.

Detta förhållande samt därav föranledd önskan att bereda svenska redare

möjlighet att få svenskt lastmärke åsatt sina fartyg utgjorde huvudanledningarna

till utfärdandet av den första svenska lastlinjeförfattningen, nämligen

förordningen i ämnet den 21 maj 1910 (nr 47). Denna förordning, vars föreskrifter

hade provisorisk karaktär, medförde icke någon skyldighet utan allenast

rätt för redaren att genom statens försorg få lastmärke åsatt till förhindrande

av den utländska statskontrollens ingripande. De vid förordningen fogade

fribordsbestämmclserna och fribordstabellerna voro i allt väsentligt lika med

dé brittiska reglerna av år 1906.

Den internationella

lastlinjefrågans

uppkomst.

1910 års

provisoriska

förordning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

19f,wttsåkir ’ 0bligatoriska lastlinjebestämmelser infördes i Sverige genom 1914 års sjö
hetslagstift-

fartssäkerhetslagstiftning, som ägt tillämpning från den 1 januari 1915. Dess

ning. huvudstadgande, 5 a § sjölagen, innehåller bland annat föreskrift därom, att

fartyg skall för resa vara sa lastat, att säkerheten för fartyg, liv eller gods

ej äventyras. Detta utvecklas vidare i 26 § sjölagen, som innehåller närmare

bestämmelser rörande befälhavares särskilda förpliktelser med avseende å efterlevnaden

av föreskrifterna i 5 a § och som i fråga om fartygets nedlastning

medför åläggande för befälhavare att särskilt tillse, att ej större last

intages, än fartyget kan bekvämligen bära och rymma, och att fartyget i intet

fall lastas djupare än som angives genom det lastmärke, som må vara tilllämpligt.

Angående ansvar för förseelse häremot stadgas i 292 § sjölagen.

Berörda lagbud fullständigas genom 9 § lagen om tillsyn å fartyg den 16

oktober 1914, vari stadgas, att fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller

till befordran av passagerare i den omfattning, att det författningsenligt skall

vara försett med passagerarfartygscertifikat, i fart bortom linjen Skagen—

Lindesnäs och linjen Esbjerg—Texel skall, till ledning för tillsynen å dess

nedlastning, vara försett med lastmärke, utvisande fartygets minsta tillåtna

fribord. Nyttjas fartyg utan att vara vederbörligen försett med lastmärke,

där sådant är föreskrivet, straffas befälhavaren enligt 29 § samma lag med

böter.

Ytterligare bestämmelser i ämnet finnas i förordningen den 31 december 1914

med närmare föreskrifter angående tillsyn å fartyg §§ 30—33 (jämte vissa

övergångsstadganden till samma förordning). Innehållet i dessa bestämmelser

är i huvudsak följande. I § 30 tillsynsförordningen, som erhållit sin nuvarande

lydelse genom kungörelse den 2 juni 1922 (nr 231), meddelas dels en obligatorisk

föreskrift, att fartyg i fall, varom i 9 § tillsynslagen sägs, skall vara

försett med allmänt lastmärke (dödviktslastmärke), dels ock ett fakultativt

stadgande, att fartyg må kunna under de villkor och på det sätt, varom särskilt

stadgas, tillika förses med särskilt lastmärke (trälastmärke). I § 31

regleras förfarandet vid fartygs förseende med lastmärke. Redaren äger att

hänvända sig till vederbörande fartygsinspektör. Denne meddelar kommerskollegium

enligt fastställt formulär de för lastmärkets beräknande erforderliga

uppgifterna, vilka införskaffas genom undersökning och mätning ombord

samt kompletteras med uppgifter ur fartygets mätbrev. Kollegium fastställer

lastmärket och utfärdar fribordscertifikat, sedan vederbörande inspektör

på kollegii anmodan anbragt märket å fartyget och därom avgivit rapport.

Certifikatet tillhandahålles redaren mot erläggande av stadgad stämpelavgift.

Enligt samma paragraf kan svenskt lastmärke åsättas och fribordscertifikat

utfärdas jämväl av vissa klassificeringsanstalter med samma giltighet, som om

sådant lastmärke och fribordscertifikat tillkommit genom kommerskollegii föranstaltande.

I fråga om dylika åtgärder är klassificeringsanstalt underkastad

kontroll av kommerskollegium samt pliktig att ofördröjligen till kollegium

översända dublettexemplar av utfärdat certifikat ävensom de uppgifter och beräkningar,

som legat till grund för lastmärkets fastställande och certifikatets

utfärdande. I § 32 föreskrives, att vid fastställande av svenskt dödviktslast
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

45

märke skola tillsvidare tillämpas de fribordsbestämmelser och fribordstabeller,

som funnos fogade vid den förut omförmälda, numera upphävda förordningen

med provisoriska föreskrifter angående lastmärke å svenska fartyg i vissa

fall av den 21 maj 1910. Enligt bestämmelse i § 33 skall fribordscertifikat

ofördröjligen avlämnas till kommerskollegium, därest i avseende å fartyg, som

är försett med svenskt lastmärke, vidtages eller inträffar förändring, som inverkar

å dess i certifikatet angivna fribord, eller giltighetstiden för certifikatet

gått till ända. De i § 32 omförmälda fribordsbestämmelserna. och fribordstabellerna

innehålla föreskrifter av huvudsakligast teknisk natur. Emellertid

finnas i en bilaga (C) vissa administrativa tilläggsbestämmelser rörande förbud

att hänvända sig till flera håll i fråga om lastmärke, torrsättning och undersökning

av oklassade fartyg samt angående fribordscertifikats giltighetstid.

Av sistberörda bestämmelser äro särskilt reglerna angående torrsättning och

undersökning av oklassade fartyg av intresse därutinnan, att de utvisa, hurusom

en viss garanti fordras för att fartyget befinner sig i sjövärdigt skick

i de avseenden, som inverka på fribordsberäkningarna. Sålunda stadgas, att

för oklassat fartyg ej må fastställas lastmärke eller utfärdas fribordscertifikat,

med mindre fartyget blivit torrsatt och i sådant tillstånd fullständigt undersökt

samt därvid fartygets materialdimensioner utrönts. Upplysning angående

omfattningen av sådan undersökning inhämtas av en följande föreskrift

i paragrafen av innehåll, att den inspektör eller expert, som verkställt

undersökningen, skall avlämna en detaljerad redogörelse i fråga om fartygsskrovets

byggnadssätt, materialdimensioner och tillstånd. Att avsikten vidare

varit att skaffa säkerhet för fartygets bibehållande i vederbörligt skick

framgår av föreskrifterna i ett följande stadgande, som på visst sätt begränsar

giltighetstiden för utfärdat certifikat. Nu ifrågavarande bestämmelser

hava med tillkomsten av tillsynslagens och tillsynsförordningens föreskrifter

rörande sjövärdighetsbesiktning av fartyg praktiskt sett förlorat sin betydelse,

enär fartyg, för vilka fastställande av lastmärke kommit i fråga, principiellt

och oberoende av lastmärkesförfarandet blivit underkastade sjövärdighetsbesiktningstvång.

I viss mån annorlunda har fallet varit allenast med sådana

äldre fartyg, vilka på grund av tillsynslagens övergångsbestämmelser icke

varit pliktiga att undergå sjövärdighetsbesiktning med mindre kommerskollegium

därom förordnat. Med enstaka undantag under de första åren av sjöfa

rtssäkerhetslagstiftningens bestånd har emellertid, enligt vad kollegium upplyst,

så snart lastmärkes fastställande begärts för dylikt äldre fartyg, jämlikt

nyssberörda övergångsstadgande förordnats om verkställande av sjövärdighetsbesiktning

å fartyget.

Av sedermera inträffade viktigare omständigheter rörande den svenska lastlinjelagstiftningen

må erinras om införandet av särskilda regler angående trälastmärke

å maskindrivna fartyg genom förordningen den 2 juni 1922 (nr 232),

i samband varmed förut omförmälda ändring i § 30 i tillsynsförordningen

skedde. Sagda regler, som under särskilda villkor medgiva djupare nedlastning

av trälastade fartyg, hade framgått såsom resultat av överläggningar

1922 års

förordning

ang

trälast,- märke.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

mellan de skandinaviska länderna och ärö i allt väsentligt överensstämmande

med danska och norska regler i samma ämne.

Lastlinje- Med avseende å lastlinjefrågans allmänna internationella läge före 1930 års

läge i olika konferens är att anmärka, att alla sjöfartsidkande länder av någon betydenhet

länder. antagit fribordsbestämmelser, likvärdiga med de normer, som innehållas i de

av Board of Trade år 1906 utgivna fribordsbestämmelserna och fribordstabellerna.

Tyskland är ett av de få länder, där de brittiska reglerna ej direkt

lagts till grund för bestämmelser i ämnet, men materiellt sett giva de brittiska

och tyska reglerna ungefärligen samma resultat, sedan England vid 1906 års

revision, efter utredning om de tyska reglernas lämplighet, modifierat sina med

hänsyn till de tyska. Av de skandinaviska länderna är det endast Norge, som

hittills intagit en från den brittiska något avvikande ståndpunkt, i det att de

i Norge sedan 1916 gällande lastlinjereglerna i jämförelse med de brittiska av

1906 medgiva en något djupare nedlastning av fartyg med mindre bruttodräktighet

än 3,000 registerton.

fer till afl •Frågan om revision av de brittiska lastlinjereglerna av 1906 har upprepade

Smän Över- gånger bragts å bane. Redan 1913 tillsattes i England för detta ändamål

enmel°T en som år 1916 avgav ett förslag rörande regler för allmänt död
s

‘ viktsfribord. Detta förslag, som var avsett att läggas till grund för internationell

överenskommelse på området, föranledde på sin tid uppdrag åt kommerskollegium

att verkställa utredning i ämnet. Resultatet härav framlades i utlåtande

den 31 december 1921, vari kollegium fann sig böra i huvudsak avstyrka

förslaget. På grund av världskriget och därmed sammanhängande förhållanden

hade frågan om åtgärder för åstadkommande av en allmän internationell

överenskommelse emellertid ställts på framtiden och när densamma

senare återupptogs, ansågs ett nytt försök till revision av de brittiska reglerna

först böra göras. Detta skedde genom en av brittiska regeringen tillsatt kommitté

(den s. k. Sanderska kommittén), som år 1929 avgav ett betänkande

Redogörelse

för 1930 års

konvention

m. m.

med förslag till lastlinje för handelsfartyg ävensom särskild lastlinje för maskindrivna

fartyg, som föra däckslast av trä, och för tankfartyg. Detta betänkande

tillställdes andra sjöfartsidkande stater med begäran om yttrande,

huruvida detsamma kunde anses utgöra en lämplig grundval för överläggningar

i syfte att åstadkomma internationell reglering av lastlinjespörsmålet

genom antagande av en konvention i ämnet. Efter att hava erhållit önskat

besked härom sammankallade den brittiska regeringen, som inledningsvis

nämnts, år 1930 en konferens i London, vid vilken den nu föreliggande konventionen

enhälligt antogs av representanter för tjugunio sjöfartsidkande

stater.

I detta sammanhang ma framhållas, att bland de olika ländernas delegerade

vid konferensen funnos, förutom sakkunniga på hithörande områden, jämväl

företrädare för såväl sjöfartsnäringen som de ombord anställda.

Konventionen är i allt väsentligt grundad på det engelska kommittébetänkandet

av år 1929 och innehåller bestämmelser angående l:o allmänt dödviktslastmärke,

2:o särskilt lastmärke för maskindrivna fartyg, som föra däckslast av

trä, och 3:o särskilt lastmärke för tankfartyg. Till''reglerna rörande sistnämnda

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

47

slag av lastmärke har fogats en bestämmelse om analog tillämpning av desamma

för fartyg av särskild typ, som besitta konstruktiva egenskaper, jämförliga

med dem tankfartyg äga.

Underkastade konventionen äro (enligt art. 2) fartyg, som nyttjas å »internationella

resor», varmed avses resor från ett land, å vilket konventionen äger

tillämpning, till en hamn utanför samma land eller omvänt; undantagna äro l:o

örlogsfartyg, rena fiskefartyg, lustfartyg samt fartyg, som icke föra last eller

passagerare, och 2:o fartyg med en bruttodräktighet understigande 150 registerton.

Därjämte må vederbörande myndigheter under vissa villkor undantaga

fartyg, som nyttjas å internationella resor mellan närliggande hamnar i två

eller flera länder.

Konventionen skiljer — liksom sjöfartssäkerhetskonventionen — mellan

»nya» och »existerande» fartyg. Med »nytt fartyg» avses fartyg, vars köl

sträckes den 1 juli 1932 (som är den för konventionens ikraftträdande bestämda

dagen) eller senare; övriga fartyg anses såsom »existerande».

I huvudstadgandet (art. 5) föreskrives, att fartyg, som är underkastat konventionens

bestämmelser, icke ma efter dess ikraftträdande anträda internationell

resa, med mindre fartyget dels undergått vederbörlig besiktning (art. 9),

dels därvid befunnits uppfylla de för lastmärkes erhållande stadgade villkor

och dels blivit i vederbörlig ordning försett med lastmärke. Denna huvudregel

gäller beträffande nya fartyg.

Vad angår existerande fartyg föreskrives i samma stadgande, att sadant

fartyg icke må efter konventionens ikraftträdande nyttjas å internationell

resa, med mindre detsamma dels undergått besiktning och blivit försett med

lastmärke — före eller efter ikraftträdandet av konventionen — antingen i

enlighet med de för nya fartyg gällande bestämmelserna eller ock enligt någon

av de i en särskild förteckning upptagna, i olika länder tidigare gällande

lastlinjeförfattningarna, bland vilka gällande svenska fribordsregler och fribordstabeller

jämväl återfinnas, dels ock i princip och, i den mån så

med hänsyn tagen till redan befintliga säkerhetsanordningar kan anses skäligt

och lämpligt, jämväl i detalj uppfyller för nya fartyg stadgade fordringar

med avseende å skydd för öppningar, räcke och brädgång, länsportar och besättningens

bostäder.

Förutom redan omförmäld första besiktning såsom förutsättning för fartygs

förseende med lastmärke föreskrivas i konventionen (art. 14) periodiskt återkommande

besiktningar såsom villkor för fortsatt giltighet av sådant internationellt

lastlinjecertifikat, som enligt konventionen (art. 11) skall utfärdas i

samband med lastmärkets åsättande och som skall finnas ombord å varje ifrågakommande

fartyg. Till innehavet av detta certifikat hava (art. 17) knutits

de förmåner, konventionen är avsedd att bereda de olika ländernas redare i

form av befrielse i huvudsak från kontroll av främmande myndigheter. Fartyg,

å vilket gällande certifikat finnes ombord, må nämligen i främmande hamn

underkastas tillsyn allenast för kontrollerande av att fartyget icke är lastat

djupare än certifikatet medgiver, att lastlinjens läge överensstämmer med certifikatet

samt att fartyget i särskilt angivna avseenden icke undergått sådan

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:is proposition nr 72.

förändring, att fartyget uppenbarligen icke kan gå till sjöss utan livsfara för

de ombordvarande (art. 16). Härtill hava dessutom fogats bestämmelser av

innehåll att endast kompetenta förrättningsmän må anlitas för kontrollens utförande

samt att vederbörande konsul genast skall underrättas, om anledning

till allvarligare ingripande mot fartyget synes föreligga.

Av de vid konventionen fogade bilagorna innehåller bil. I tekniska regler för

bestämmande av fribord, innefattande, förutom allmänna föreskrifter, villkor

för lastmärkes erhållande (avseende fartygets konstruktiva styrka samt anordningar

för fartygets säkerhet och besättningens trygghet) ävensom särskilda

bestämmelser rörande fribord för ångfartyg (maskindrivna fartyg), segelfartyg,

ångfartyg, som föra däckslast av trä, och tankfartyg. Vidare innehåller

bil. II bestämmelser angående de zoner och årstidsområden, inom vilka

fartygen må nedlastas till olika märken, bil. III formulär till internationellt

lastlinjecertifikat och bil. IV den förut omnämnda förteckningen över sådana

äldre författningar rörande fribord, som skola anses likvärdiga med de brittiska

reglerna av år 1906. Enligt bestämmelse i konventionens art. 1 äga

dessa bilagor samma giltighet och träda i kraft på samma gång som konventionen

och böra sålunda innefattas i ett ratificeringsbeslut.

Enahanda förhållande torde få anses föreligga med avseende å ett vid konventionen

fogat slutprotokoll innehållande dels två undantagsbestämmelser,

den ena gällande fartyg, som nyttjas i fart å innanvatten, och den andra en

viss i Amerika och Frankrike förekommande specialtyp av fartyg (s. k. lumber

schooner), dels ock föranstaltanden om eventuellt återupptagande av frågan

om fribord för tankfartyg å en specialkonferens med särskild befogenhet.

Konventionen åtföljes dessutom av den internationella lastliniekonferensens

slutakt, innehållande, jämte annat, ett antal av konferensen antagna rekommendationer

rörande åtgärder för kontroll å nedlastning av fartyg, som på

grund av sin ringa storlek äro undantagna från konventionen, åstadkommande

av enhetlighet i klassificeringsanstalternas reglementen angående fartygs

styrka, föranstaltande om årliga undersökningar av fartyg i vissa avseenden

samt insamlande av upplysningar rörande skador å tankfartyg. Dess rekommendationer

böra tagas i betraktande vid bedömandet av vissa med konventionens

tillämpning sammanhängande spörsmål men äro icke av beskaffenhet

att påkalla särskilt beslut om desammas godkännande.

Lastlinje

i Östersjöoch

inskränktare

fart.

1906 års sjöfartssäkerhetskommitté.

Efter förestående redogörelse för den allmänna lastlinjefrågans läge torde

jag få närmare belysa ett därmed sammanhängande särskilt spörsmål, som i

vårt land på senare år varit föremål för uppmärksamhet och även föranlett

åtgärder från det allmännas sida, nämligen frågan om lastlinie för fartyg i

Öster sjö- och inskränktare fart. Jag skall därvid till en början lämna en

kort översikt av frågans tidigare behandling.

I det betänkande av den 16 december 1910, som låg till grund för den

svenska sjöfartssäkerhetslagstiftningen, uttalade sig 1906 års sjöfartssäkerhetskommitté

jämväl angående frågan om fartygs förseende med iastmärke. Med

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

49

avseende å området för tillämpningen av regler i detta ämne avstyrkte kommittén

för det dåvarande införande av lastlinje för fartyg i mera inskränkt

trafik än Nordsjö- och vidsträcktare fart. Då användandet av lastmärke icke

vore ett oeftergivligt villkor för säkerhetens betryggande, borde nedlastningen

särskilt beträffande mindre fartyg i sådan fart alltjämt kunna anförtros åt

befälhavaren. Skulle emellertid erfarenheten om lastlinjens verkan på säkerheten

i den vidsträcktare farten eller en utsträckt tillämpning av lastlinje i

främmande länder påkalla införandet av lastlinje även i inskränktare fart,

borde denna grundas på en dittills ej verkställd utredning om de olika svenska

fartygstyper, som i dylik fart användes.

I utlåtande den 24 augusti 1912 över sjöfartssäkerhetskommitténs betän- Kommerskände

avstyrkte kommerskollegium för det dåvarande s. k. tvångslastlinje för ätande den

fartyg i Östersjö- eller inskränktare fart. Därvid uttalade kollegium tillika, 24 ang. 1912.

att, även om detta spörsmål kunde visa sig förtjänt av att tagas under omprövning,

detta dock icke borde ske, förrän fartygsinspektionen kommit till

stånd, enär bestämda särskilda lastlinjeregler för sådan fart icke funnes och

man, innan fartygsinspektionen börjat sin verksamhet, saknade möjligheter

vare sig att utreda, om behovet i fråga förefunnes, eller att uppgöra sådana

speciella regler.

I proposition nr 116 till 1914 års senare riksdag rörande förslag till lag Proposition

om ändring i vissa delar av sjölagen, innefattande grunderna för den nuva- ts''e1nare rilJ8

rande sjöfartssäkerhetslagstiftningen, yttrade föredragande departementsche- dag.

fen, efter att hava redogjort för vissa allmänna synpunkter, bl. a. följande:

»Det torde sålunda vara tydligt, att med den utveckling, fartygstekniken

numera nått, det bör erbjuda bestämda fördelar ur säkerhetssynpunkt att tilllämpa

väl avvägda lastlinjeregler, icke allenast för viss vidsträcktare fart,

utan för sjöfarten överhuvud. Med denna uppfattning återstår dock att avgöra

— vad för övrigt synes hava för kommittén och kommerskollegium framstått

som en huvudsak — huruvida den nytta, som av lastlinje kan hämtas för

säkerheten, tilläventyrs motsvaras av så stora ekonomiska och andra olägenheter

för sjöfarten, att man i allt fall kan hysa betänklighet mot dess mförande.

Denna jämförelse mellan fördelar och olägenheter bör onekligen, åtminstone

i den inskränktare farten, där risken för sjöolycka är mindre eller i allt fall

begränsad till mindre farliga följder, onekligen tillmätas viss betydelse vid

frågans bedömande. I den vidsträcktare farten åter träda, till följd av resans

längd och farvattnets beskaffenhet samt därigenom ökade faror för sjöolycka,

skäliga hänsyn till säkerheten så starkt i förgrunden, att desamma uppenbarligen

böra tillerkännas en alldeles avgörande betydelse. Men därjämte är,

speciellt i avseende å den vidsträcktare farten, att märka, hurusom tillämpandet

av lastlinje ingalunda medför allenast ekonomiska olägenheter, utan även

vissa ekonomiska fördelar för rederirörelsen, vilka icke kunna anses inskränkta

till den påvisade lämpligheten av att, i nuvarande internationella läge, anpassa

sig efter motsvarande lagstiftning i andra länder. Det är väl obestridligt,

att, även om de mesta kostnaderna bäras av staten, åtskilliga utgifter

för certifikat etc. och andra olägenheter för redaren följa av lastlinjetvång.

Lastmärket torde ock i vissa gränsfall medföra en inskränkning i lastmängden

utöver vad möjligen kunnat vara nödvändigt. Men, på sätt sjöfartssäkerhetskommittén

antytt, kunna de tillfälliga utgifterna uppvägas av den större varaktighet,

som fartygsskrovet, enligt sakkunnigas mening, erhåller genom till
Bihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. f>8 käft. (Nr 72.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

lämpandet av fasta, lastningsregler. Och mot den minskade fraktvinsten i

ett eller annat speciellt fall, där fartyget tilläventyrs kunnat utan fara för

säkerheten intaga något mera last, än lastmärket medgivit, svarar icke allenast

den ökade säkerhet, som genom lastmärket i det stora hela garanteras

•—'' vilket. ju icke kan frånkännas ekonomisk betydelse — utan även den allmänna

båtnad, rederirörelsen på senare tid beretts genom införandet av nya

fartygsanordningar och nya lastningssätt, varpå fartygstekniken inriktat sig

icke minst för att, utan förfång för säkerheten, utjämna den inskränkning, som

lastlinjetvånget medfört i den fria djuplastningen.

. Om man emellertid i allt fall skulle anse de ekonomiska olägenheterna för

sjöfarten vara större än fördelarna, men å andra sidan hysa den här uttalade

uppfattningen, att ett väl avvägt lastmärke erbjuder större säkerhet än den

fria djuplastningen, bör dock varje tvekan vid intagandet av ställning till lastlinjefrågan,

särskilt beträffande vidsträcktare fart, upphöra, därest det synes

sannolikt, att för djup nedlastning, bestämd efter befälhavarens gottfinnande,

å våra fartyg förekommit och vållat sjöolycka. Kommerskollegium

anser det icke av tillgänglig utredning framgå, att så varit förhållandet, och

stöder kollegium detta sitt omdöme därpå, att det icke genom »statistiska

data» eller genom de till kollegium inkomna undersökningsprotokoll eller eljest

ådagalagts, att sjöolycka, annat än möjligen undantagsvis, vållats genom sådan

nedlastning. Vad angår värdet av anförda bevismaterial, måste ju dock

häremot erinras, att någon officiell statistik över svenska sjöolyckor och orsakerna

därtill icke hos oss förts förrän från år 1911 och att denna måst bliva ytterst

ofullständig redan på grund av bristerna i det nuvarande undersökningsförfarandet

—- brister, som förevarande lagförslag bland annat har till ändamål

att avhjälpa. Det är ock att märka, att sjöfartssäkerhetskommittén i sin

helhet vitsordat, att en icke ringa del av inträffade sjöolyckor måste antagas

hava varit vållade genom felaktig lastning, ehuru kommitténs majoritet icke

ansett sig böra tillskriva detta förhållande bristen på just lastlinie. Men är

det, såsom även kommittén förmenar, otvivelaktigt så, att åtskilliga sjöolyckor

uppkommit genom oriktig lastning, vare sig för stark djuplastning eller olämplig

stuvning, torde det vara lika otvivelaktigt, att åtminstone en del av dessa

olyckor skulle hava undvikits, om det funnits en effektiv kontroll över lastningen,

en kontroll, som i fråga om särskilt nedlastningen i hög grad underlättas

genom befintligheten av lastmärke.

Sistberörda omständighet, att lastmärket underlättar, för att icke säga ensamt

möjliggör en verksam tillsyn över nedlastningen, synes hava blivit alltför

mycket undanskjuten vid diskussionen om fördelarna och olägenheterna av en

lastlinjelagstiftning. Man har frågat sig — och det är naturligen en huvudfråga

-— huru djuplastningen i det speciella fallet säkrast bestämmes, av befälhavaren

på grund av hans fartygstekniska kunskap och kännedom om det egna

fartyget eller genom förutbestämda regler, vilkas tillämpning på det särskilda

fartyget fått sitt synliga uttryck i lastmärke å fartygets sida. Detta spörsmål

har ock enbart intresse, när såsom i vårt land lastningen å fartyg i allmänhet

icke kontrolleras av annan än befälhavaren och frågan, om denne lastat

för djupt, aldrig uppstår förrän han till äventyrs ställes till ansvar för vållande

till sjöolycka, vid vilket tillfälle det emellertid i regel torde vara omöjligt

att förebringa tillräcklig bevisning om nedlastningens verkliga beskaffenhet.

Men är det däremot så inrättat, att lastningen medan den pågår kan underkastas

kontroll av statens tjänstemän, framträder samtidigt också vikten av,

att dessa tillsynsmän må kunna på ett enkelt och klart sätt samt med minsta

möjliga uppehåll för fartyget kontrollera fartygets nedlastning. En utveckling

till lastlinje är därför en given följd av införandet av statskontroll, som

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72. 51

därförutan saknar möjlighet att på ett effektivt sätt ingripa, innan olyckan

redan är skedd.»

Vid behandling av spörsmålet angående omfattningen av lastlinjebestämmelser

med avseende å olika farter uppehöll sig departementschefen först vid

Nordsjö- och vidsträcktare fart samt framhöll, hurusom behovet av lastmärke,

både med avseende å fartygs säkerhet och i övrigt, synnerligast framträdde beträffande

den vidsträcktare farten, där faran för sjöolycka vore större samt

lastlinje å våra fartyg i allt fall påfordrades till följd av lagstiftningen i andra

länder.

Emellertid fann departementschefen, att det av internationella hänsyn även

kunde komma att påkallas att, eventuellt i samband med allmän internationell

överenskommelse, införa lastlinjetvång beträffande last- och passagerarfartyg

i inskränktare fart än vad nyss angivits. Så förmodade departementschefen

det vara blott en tidsfråga, när lastmärke komme att påfordras i andra länders

Östersjöhamnar jämväl i fråga om främmande fartyg. Med anledning

härav och då i avseende å lastlinjens betydelse för säkerheten i stort sett samma

skäl talade för införandet av obligatoriskt lastmärke i Östersjöfart som i

Nordsjöfart, vore det önskvärt, att utredning i syfte att åstadkomma för våra

fartyg lämpliga och betryggande lastlinjeregler beträffande förstnämnda fart

skyndsamt verkställdes.

Beträffande åter inskränktare fart än Östersjöfart fann departementschefen

väl även där fördelarna av en lastlinjelagstiftning ur säkerhetssynpunkt göra

sig gällande, ehuru dels behovet härav på grund av den minskade risken för

sjöolycka och dess konsekvenser för människoliv samt den större lätthet, varmed

befälhavaren vore i tillfälle att bedöma lastningsförmågan hos här vanligen

förekommande mindre fartyg, icke framträdde så starkt som i den vidsträcktare

farten, och dels de med en lastlinjelagstiftning förenade olägenheterna

och kostnaderna i inskränktare fart ansåges verka relativt mera betungande

för redarna, särskilt för ägarna av de mindre fartygen i berörda fart.

Närmare utredning, än som då förelåge, ansåg departementschefen emellertid

böra företagas rörande de eventuella verkningarna av lastlinje jämväl i inskränktare

fart än Östersjöfart, därvid de större fartygen i längre kustfart

utomskärs i första hand borde avses. Nu åsyftade utredningar förutsatte departementschefen,

liksom kommerskollegium, böra ske med tillhjälp av den

föreslagna tillsynsmyndigheten och grundas på det material, som under dess

verksamhet komme att samlas till ledning för frågans bedömande.

Den av departementschefen till införande i sjölagen förordade bestämmelsen

om lastlinjetvång i Nordsjö- och vidsträcktare fart överflyttades sedermera

till det förslag till lag om tillsyn å fartyg, som med proposition nr 121

framlades för 1914 års senare riksdag.

Propositionen behandlades av särskilda utskottet nr 2, som anförde, att det

redan av hänsyn till do internationella förhållandena syntes vara nödvändigt

att införa lastlinjetvång i Nordsjö- och vidsträcktare fart. Frågan om lastlinje

krävde ett skyndsamt avgörande i de länder, där bestämmelser härom icke

kommit till stånd. I avseende å införandet av lastlinjetvång i den vidsträck
-

1914 års

senare riksdag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

1928 års

riksdag.

tare sjöfarten uttalade utskottet därför sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag.

Inom utskottet hade emellertid yrkats, att bestämmelser omedelbart borde

utarbetas beträffande lastlinje i Östersjö- och inskränktare fart. Efter återgivande

av departementschefens nyssnämnda uttalande om behovet av utredning

härutinnan anförde utskottet, att med hänsyn till det läge, vari denna fråga

befunne sig, utskottet ansett någon vidare åtgärd från riksdagens sida för det

dåvarande icke böra ifrågakomma.

Till denna ståndpunkt anslöt sig ock riksdagen.

Såsom av nu lämnade redogörelse framgår, har frågan om införandet av lastmärke

i Östersjö- eller inskränktare fart blivit ställd på framtiden i avvaktan

huvudsakligen på de erfarenheter, som de genom 1914 års lagstiftning upprättade

kontrollorganen kunde komma att göra på området i fråga.

Sedan dess hava olika omständigheter gång efter annan dragit uppmärksamheten

till detta spörsmål. Med föranledande härav lät kommerskollegium under

loppet av år 1927 i samband med en då pågående utredning i ämnet uppgöra

ett preliminärt förslag till lagstiftning om utsträckande av lastlinjetvånget

till fartyg i Östersjöfart, varöver kollegium inhämtade olika sjöfartsorganisationers

yttranden.

Innan denna utredning blivit slutförd, bragtes emellertid frågan inför riksdagen

genom motion år 1928 i första kammaren (nr 179), vari hemställdes, att

riksdagen ville besluta dels att antaga av motionären framlagt förslag till

lag om ändrad lydelse av huvudstadgandet rörande lastmärke å fartyg, 9 §

tillsynslagen, och dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om vidtagande

av viss ändring i 32 § samma lag. Dessa författningsförslag överensstämde

med förenämnda inom kommerskollegium utarbetade preliminära förslag.

Motionen behandlades av första lagutskottet, som ansåg, att i avseende å

lastlinjens betydelse för säkerheten i stort sett samma skäl talade för införande

av obligatoriskt lastmärke i Östersjöfart som i Nordsjöfart. Behovet av

reglerande föreskrift jämväl i Östersjön rörande lastning av fartyg till vinnande

av ökad säkerhet syntes dåmera bestyrkt av de sjöolyckor i nämnda

farvatten, som föranletts av för djup nedlastning. En anordning med nedlastningens

bestämmande efter ett lastmärke kunde, därest lastlinjereglerna utformades

på ett tekniskt riktigt sätt, fylla skäliga anspråk med hänsyn till

såväl säkerhetens som rederirörelsens intressen. Om föreskrifternas efterlevnad

kunde av kontrollorganen övervakas, syntes risken för olyckor av nämnda

slag kunna minskas. Klart vore ock, att en kontroll från tillsynsmyndigheten

och ombordvarande i fråga om nedlastningen i hög grad underlättades genom

befintligheten av lastmärke.

Vid nu angivna förhållanden fann utskottet det vara en angelägenhet av

vikt, att en lagstiftning om obligatoriskt lastmärke å fartyg i Östersjöfart komme

till stånd. Då emellertid den pågående utredningen borde slutföras, kunde

utskottet icke tillstyrka riksdagen att genom ett bifall till förevarande motion

omedelbart besluta ändring av lagen om tillsyn å fartyg, helst den ifrågasatta

lagstiftningen syntes lämpligast böra komma till stånd i samråd med övriga i

Östersjöfart intresserade stater. Men med den ställning, utskottet intoge i

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

53

frågan, ansåg utskottet, att riksdagen borde i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

uttryck för riksdagens önskan, att utredningen i ämnet fullföljdes och att därpå

grundat förslag snarast möjligt framlades för riksdagen.

Riksdagen godkände förberörda utlåtande och anhöll i skrivelse, nr 123, att

Kungl. Maj:t ville, efter det pågående utredning om införande av obligatoriskt

lastmärke för fartyg i Östersjöfart avslutats, snarast möjligt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Efter slutförandet av förut omförmäld utredning i ämnet avgav kommers- Kommerskollegium

den 21 september 1928 utlåtande angående åtgärder för åstad- ]^tan|e ^en

kommande av bestämmelser rörande lastmärke för fartyg i Östersjöfart, var- 21 september

med kollegium, jämte annat, överlämnade det preliminära lagstiftningsförslag,

som tidigare under året, på sätt förut nämnts, genom enskild motion framlagts

för riksdagen.

Detta förslag, som enligt kollegii uttalande vilade på erfarenhet, vunnen

inom fartygsinspektionen under arbete med fribordsberäkningar för ett stort

antal fartyg av växlande typ och storlek, betraktades emellertid icke av kollegium

såsom slutgiltigt utan var avsett att läggas till grund för vissa av

kollegium föreslagna förberedelser till frågans lösning i gemenskap med samtliga

stater, som vore intresserade i sjöfarten å Östersjön.

Förslaget innefattade dels ändring av 9 § tillsynslagen och § 32 tillsynsförordningen

samt dels ett antal nya administrativa föreskrifter.

Den föreslagna ändringen i tillsynslagens 9 § var formellt föga omfattande,

bestående allenast i en ändring av fartgränsen, så att stadgandets tillämpningsområde

utsträcktes från tidigare Nordsjö- och vidsträcktare fart till att omfatta

jämväl den nuvarande Östersjöfarten, jämte ett tillägg om rätt för Kungl.

Maj :t att medgiva befrielse från lastmärkestvång beträffande fartyg i Östersjöfart.

Förslag till vissa på denna dispensrätt grundade allmänna undantag

(avseende pråmfartyg, fiske- och fångstfartyg, bogserfartyg samt bärgningsfartyg)

innefattades i nyss omförmälda förslag till administrativa föreskrifter,

vilka dessutom innehöllo en del övergångsbestämmelser samt stadganden,

avsedda att möjliggöra vissa förhandsåtgärder. Den föreslagna ändringen

i § 32 tillsynsförordningen innebar i korthet, att de nuvarande fribordsreglerna

för Nordsjö- och vidsträcktare fart skulle tillämpas jämväl vid fastställandet

av Östersjölastmärke eller med andra ord, att märket skulle vara

detsamma i Östersjöfart som i vidsträcktare fart, dock att fartyg, som med avseende

å skrovets konstruktionsdetaljer uppfyllde kommerskollegii byggnadsreglementes

fordringar eller eljest ägde däremot svarande styrka, vid lastmärkes

fastställande finge likställas med fartyg, som innehade högsta klass i

godkänd klassificeringsanstalt.

över nu omförmälda förslag hade, såsom förut antytts, yttrande inhämtats

från, förutom samtliga förste fartygsinspektörer, följande sjöfartsorganisationer,

nämligen Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening,

kanalflottans rederiförening, Sveriges segelfartygsförening, ångfartygsbefälhavaresällskapet,

nautiska föreningen, Sveriges fartygsbefälsförening, svenska

maskinbefälsförbundet, svenska sjömansunionen och svenska eldareunionen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Ur de synpunkter fartyg sinspektörerna hade att beakta, d. v. s. med avseende

å lastmärkets betydelse vid utövande av förhandskontroll å fartygens

säkerhetsförhållanden, hade samtliga hörda inspektörer tillstyrkt en utsträckning

av lastlinjetvånget till åtminstone Östersjöfarten.

Beträffande sjöfartsorganisationernas ställning till frågan må här anmärkas,

att införandet av obligatoriskt lastmärke för fartyg i Östersjöfart — i

vissa fall med än större utsträckning — obetingat förordades av de ombord

anställdas föreningar, nämligen fartygsbefälsföreningen, maskinbefäls förbundet

samt sjömans- och eldareunionerna. Sveriges allmänna sjöfartsförening

och Sveriges redareförening hade icke velat principiellt motsätta sig en sådan

åtgärd, men hade därvid utgått från följande såsom oeftergivliga betecknade

förutsättningar, nämligen dels att en utredning verkställdes och offentliggjordes,

som för de av förevarande spörsmål intresserade skulle möjliggöra ett

exakt bedömande av verkningarna för de olika, i Östersjöfart för närvarande

använda fartygstyperna av de tillämnade lastlinjereglerna, dels att den nu

ifrågavarande lastlinjelagstiftmngens införande föregmges av underhandlingar

med övriga av den speciella Östersjöfarten intresserade länder, varigenom garanti

vunnes, att lagstiftning av enahanda innehall infördes i dessa länder samtidigt

som motsvarande lagstiftning trädde i kraft i Sverige. Representanterna

inom sjöfartsföreningens styrelse för de ombord anställda hade förklarat sig

icke vilja för sin del motsätta sig ett anstånd med förevarande frågas definitiva

avgörande i avbidan på framläggandet av nyss åsyftade utredning och på resultatet

av de avsedda underhandlingarna med främmande stater, under förutsättning

att denna utredning och dessa underhandlingar igångsattes och slutfördes

med det snaraste.

I sin motivering till förslaget erinrade kommerskollegium för egen del till

en början om de uttalanden rörande fartygs lastningsförhållanden, som gjorts

i kollega berättelser över fartygsinspektionens verksamhet under åren 1916

och 1917, varav framginge, att redan da verkställts viss utredning angående

möjligheten och lämpligheten av att införa lastmärkestvång även i Östersjön,

i samband varmed utarbetats ett förslag till bestämmelser i ämnet. På grund

av mellankommande hinder hade sagda förslag emellertid icke underkastats

slutlig prövning av kollegium och senare hade den vidlyftiga revisionen av

flertalet av de viktigare sjöfartssäkerhetsförfattningarna hindrat frågans återupptagande.

Emellertid hade fartygens lastningsförhållanden alltjämt varit föremål för

fartygsinspektionens uppmärksamhet såsom ock framginge av kollegii årsberättelser

angående inspektionens verksamhet. Sålunda hade i åtskilliga fall

utfärdats förbud mot fartygs nyttjande på grund av överlastning eller olämplig

lastning, varjämte vid en mångfald tillfällen genom fartygsinspektörernas

ingripande rättelse vunnits utan att förbud mot nyttjande behövt meddelas.

Utövandet av denna kontroll hade dock i hög grad försvårats dels genom personalens

fåtalighet och dels genom frånvaron av lastmärke, vilket särskilt

framhållits uti förste fartygsinspektörernas förenämnda yttranden. Dessa

yttranden bestyrkte jämväl för Östersjöfartens vidkommande riktigheten av

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

55

de av vederbörande departementschef förut gjorda uttalandena om vikten av

att genom fartygens förseende med lastmärke bereda möjlighet att på ett enkelt

och klart sätt samt med minsta möjliga uppehåll för fartygen kontrollera

deras nedlastning.

Lastmärkesfrågan hade vidare varit föremål för uppmärksamhet i vissa av

de redogörelser för gjorda rön och iakttagelser i tjänsteutövningen, som lämnats

av kommerskollegii sjötekniska biträde i egenskap av organ för den s. k. repressiva

sjöfartssäkerhetskontrollen. Av sadana uttalanden atergav kollegium

följande:

Ur redogörelsen för år 1922: »En stor del av de olyckor, som inträffat

genom att fartyg sprungit läck i öppen sjö, hava förorsakats av olämplig lastning.

Dessa olyckor hava merendels drabbat mindre och äldre träfartyg i

Östersjö- eller inskränktare fart med tunga laster, såsom cement, kalksten, gatsten

och järn. När ett sådant fartyg intagit en last av detta slag, blir vanligen

följden, att det under påfrestningen i även moderat sjö springer läck. Orenom

saknaden av lastmärke i Östersjöfart lastas ofta dessa fartyg för hart, vilket

i synnerhet under höst- och vintermånaderna kan medföra svara följder. Ett

par trälastade fartyg kommo efter någon tids överspolning i sjön att ligga sa

djupt, att skarndäcken kommo under vattenytan.» .

Ur redogörelsen för år 1923, (varest frågan behandlats i samband med

spörsmål om risker vid förande av tunga laster): »En icke ringa del av segelfartygen

äro jämförelsevis gamla fartyg och till följd därav icke lämpade att

särskilt under den stormiga årstiden föra tunga laster. Dessa fartyg springa

ofta läck under förandet av sådana laster och måste söka nödhamn, h em av

de 6 fartyg, som under året sprungit läck och^sjunkit, förde tung last, och

ungefär samma proportion har under de föregående åren kunnat iakttagas.

Fartyg, som försvunnit med man och allt, hava merendels jvant äldre träfartyg

med tunga laster. Det är ett för alla sjöfarande känt förhållande, att äldre träfartyg

kunna utan större risk föra trälaster av normal storlek och andra darmed

jämförliga laster även under den stormiga årstiden, men att däremot last,

som är tyngre än stenkol, kan bliva farlig för fartygets säkerhet, badana

laster som gatsten, järn, porslinslera o. d. fresta fartyg givetvis i mycket högre

grad än stenkol och dock inlastas ofta sådana laster även under vintermånaderna

i äldre träfartyg. Om ett sådant fartyg så lastat råkar ut för stormigt väder,

kan följden icke bliva annan, än att det springer läck och i basta tall i sjunkande

tillstånd räddas in i någon nödhamn. Fall inträffa dock årligen, da

fartygen sjunka, innan nödhamn uppnås, och såsom ovan omnämnts linnés aven

grundad anledning för antagandet att i de flesta fall, da ^fartyg försvunnit

med man och allt, orsaken till olyckan vant fartygens oförmåga att under hart

väder föra tunga laster. Genom saknaden av bestämmelser rörande lastmarke

för fartyg i Östersjöfart lastas dessa fartyg ofta för djupt, och följderna harav

bliva givetvis ofta ödesdigra, särskilt vid förandet av tunga laster, hall hava

även inträffat, då fartyg i sådan fart lastats så djupt med trävaror att däcket

efter en tids förlopp genom däckslastens upptagande av vatten kommit att

ligga under vatten, vilket förhållande slutligen haft fartygets undergång till

f°Ur*redogörelsen för år 192G: »De fartyg, som sprungit läck under resa,

hava nästan utan undantag varit fartyg av trä i östersjöfart, vilka merendels

innehaft tunga laster. Sjöolyckor, förorsakade av olämplig lastning, vilka

drabbat fartyg i Östersjöfart, visa stark ökning. Anledningen härtill torde

till stor del vara att söka i saknaden av närmare bestämmelser rörande fartygs

lastning i sådan fart. Visserligen föreskrives i 2G § sjölagen, att belal
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

havare, bland annat, skall tillse, att ej större last intages, än fartyget bekvämligen

kan bära och rymma. Emellertid synes denna bestämmelse knappast

vara tillfyllest. Sålunda har till och med fall inträffat, då vederbörande rådnusratt

ansett, att fartyg med däcket liggande delvis under vatten icke varit

tor hart lastat, Saknaden av närmare bestämmelser rörande fartygs nedlastmng

i Östersjöfart har även visat sig ödesdiger för större fartyg, avsedda för

nordsjo- och oceanfart, vid deras användande i förstnämnda fart. Såsom exempel

härpå kan framhållas ^följande fall: Ett ångfartyg, som innehade högsta

klass, lastades för resa pa Östersjön så hårt, att akterdäcket i hamn endast

lag någon tum över vattenytan. När fartyget kom ut på Östersjön och stormigt

väder mtraffade, nedgrävdes särskilt akterskeppet i sjön på grund av

dess ringa bärkraft, luckskalkningarna bortsletos, och då besättningen, på

av.sJöarna nästan obehindrat rullade över fartyget, icke förmådde

att åter skalka luckan vattenfylldes fartyget och gick till botten. I samband

med denna olycka omkommo 10 man. Nästan årligen försvinna fartyg på

Östersjön med man och allt. Vid efter sådan olycka företagen undersökning

ior utronände av orsaken till densamma, kan denna givetvis icke med säkerhet

taststallas. De flesta av dessa olyckor torde dock av allt att döma hava

iororsakats av att fartygen varit för hårt eller olämpligt lastade. För att i

möjligaste man förebygga sjöolyckor av dessa slag, synas föreskrifter om lastmarke

även för fartyg i Östersjöfart vara erforderliga.»

Slutligen framhöll kollegium, hurusom socialstyrelsens byråassistent för

sjöfartsärenden i sin ämbetsverksamhet gjort vissa erfarenheter rörande lastningsförhallandena

i Östersjöfarten, som föranlett honom att framkomma med

förslag i lastmärkesfrågan. Sålunda hade han den 5 november 1926 uppgjort

en promemoria, innefattande bl. a. uttalanden i föreliggande ämne, vilken med

skrivelse den 9 november 1926 från socialstyrelsen överlämnats till kommerskollegium

med hemställan, att kollegium ville till närmare utredning upptaga

bl. a. frågan om fartygs förseende med lastmärke i Östersjöfart, Berörda promemoria

innehöll i hithörande delar bl. a. följande:

»Den 17 september innevarande år [1926] förolyckades i Östersjön under

resa mellan Danzig och Sundsvall Kalmarångaren »Dagmar», varvid tio personer

av fartygets bemanning omkommo. Då olyckan har ägt rum under förhallanden,

som synas påkalla särskild uppmärksamhet med hänsyn till den

radande uppfattningen att fartyg, utan att sjösäkerheten därigenom äventyras

skulle i regel kunna nedlastas djupare i Östersjöfart än i vidsträcktare farter,

torde ett närmare skärskådande av dessa förhållanden vara på sin plats i syfte

att därmed pavisa behövligheten av lastlinjebestämmelser jämväl i Östersjölart.

Enligt tillgängliga rapporter och protokoll från sjöförhör hållet inför Stocki

?»raahusrätt den 27 september 1926 voro omständigheterna i samband

med ifrågavarande sjöolycka i huvudsak som följer:

Ångaren »Dagmar», byggd av stål i Oslo 1908 och mätande 1,297 bruttoton

avgick tran Danzig den 15 september 1926 med en last stenkol om 1,750 ton’

varav 20 ton å däcket, samt 170 ton bunkerkol. Den ovannämnda däckslåsten

var placerad i en binge, som fastsurrats å akterluckan. Djupgåendet

var vid avgangen 15 6" för och 16''6" akter. Beträffande fartygets fribord

famnades vid sjöförhöret synnerligen svävande uppgifter. Sålunda uppgav

betalhavaren, att fartyget varit nedlastat över lastmärket för tunga laster

men icke upp till trälastmärket’, medan 1 :ste styrmannen angav fribordet till

åtminstone tre rum’, under det att en besättningsman förklarade, att ''under

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

57

fartygets uppehåll i Danzigs hamn vattnet nått upp nästan till spygatten akteröver’,

samt en annan, att ’fartyget under ifrågavarande resa varit så hårt

lastat, att vattnet nått upp ungefär en tum från spygatten, så att vatten vid

minsta vågskvalp runnit in genom dessa, även då fartyget legat i Danzigs

hamn’.

Fartygets luckor voro på vanligt sätt skalkade med två presenningar, skalk - ningsjärn och kilar. Täckluckorna voro enligt några vittnesmål nötta och slitna,

och en sådan lucka, som fattades, hade ersatts med ett par för ändamålet

tillkapade lösa plankbitar.

Redan första dagen till sjöss möttes fartyget av hård vind från V.N.V., som

så småningom övergick till orkanartad storm med regnbyar och hög brytande

sjö. På eftermiddagen den 16 september slogs skalkningen å akterluckan loss

av en brottsjö, och då luckan ständigt överspolades kunde densamma ej ånyo

skalkas; senare på dagen spolades även den å luckan placerade lasten över

bord, varefter presenningar och täckluckor följde med och vatten började intränga

i lastrum och kolboxar, förorsakande en avsevärd slagsida. Efter

hand som fartyget, vilket nu befann sig c:a 40 sjömil öster om Ölands södra

udde, allt mera började vattenfyllas och sjunka, sjösattes under stora svårigheter

livbåtarna, som därvid illa ramponerades. Härunder omkommo tre personer,

medan av besättningen i livbåtarna sju dukade under på grund av överansträngning

och köld. De överlevande nio blevo efter utståndna strapatser

och svåra lidanden efter mera än ett dygns vistelse i båtarna upptagna och

räddade av en engelsk ångare, som förde dem i hamn.

Ångaren var klassificerad i Det Norske Veritas, i vars fartygsregister dess

dödviktskapacitet (last + bunkers) uppgives till 1.740 ton på ett medeldjupgående

av 15''2" och med ett sommarfribord av 1''81/2,/. Enligt den uppgift

om fartygets nedlastning, som lämnats i till kommerskollegium insänd rapport

om sjöolyckan, skulle medeldjupgåendet efter fullbordad lastning i Danzig hava

varit 16''0", alltså 10" över fribordsmärket, vilket med den av befälhavaren

till 15 ton uppgivna lastvikten per tum utgör c:a 150 ton utöver maximikvantiten

på sommarmärket. Under förutsättning att fartyget i Danzigs hamn

legat i färskvatten,varvid en nedlastning utöver sommarmärket av c:a 3 tum

medgives, skulle den intagna lastkvantiteten likväl med c:a 105 ton ha överstigit

den maximilast, som får föras på färskvattenmärket. Detta innebär en

reducering i fribordet av minst 7", som med hänsyn till den därigenom ytterligt

förminskade reservflytkraften för en ångare av »Dagmars» storlek utan tvivel

måste betecknas såsom särdeles vådlig.

Nu hävdas visserligen, att en nedlastning utöver det för Nordsjö- och vidsträcktare

fart föreskrivna lastmärket utan våda kan få försiggå i Östersjöfart,

eller med andra ord, att navigeringen i Östersjön skulle vara förbunden

med mindre risk för fartyget, dess last och de ombordvarande än i Nordsjön.

Denna uppfattning jävas emellertid av de omständigheter, under vilka ifrågavarande

skeppsbrott ägde rum. Sålunda förklarade befälhavaren bland annat

vid sjöförhöret, efter att hava givit en beskrivning över den upprörda sjön, att

’det hela hade synts som en kokande gryta’, varjämte det i den rapporten bifogade

berättelsen omförmäles, att efter det däckslasten bortspolats och luckan

slagits upp, det varit omöjligt att åter skalka luckan, enär brottsjöar ständigt

slogo över densamma och däcket. Som luckkarmarnas höjd över däcket var

1.3 m. och brädgångens höjd 1.20 m., men nämnda arbete dock ej kunnat utföras,

är det tydligt, att sjön varit synnerligen svår och att fartyget varit allt

för djupt lastat med hänsyn till farvattnets beskaffenhet. Ej heller synes farvattnets

mindre utbredning och den relativa närhet till land, som är till finnandes

över allt i Östersjön i jämförelse med exempelvis Nordsjön, kunna sägas

göra risken mindre i den förra än i den senare. Det föreliggande fallet utgör

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

ett tydligt bevis härför, då olyckan inträffade så pass nära Ölands södra udde

som 40 ä 45 distansminuter, utan att likväl land kunde uppnås innan katastrofen

ägde rum. För alla verkliga sjöfarande är det väl bekant, att Östersjön under

höst- och vinterstormarna kan vara synnerligen upprörd och utgöra en allvarlig

fara för djupt nedlastade mindre eller medelstora fartyg. Och om även

statistiken i detta hänseende ej har så mycket att förtälja, då ett fastslående

av överlastning såsom orsak till förlisning alltid ställer sig ytterst vanskligt,

återfinnes likväl i publikationen »Svenska fartygs sjöolyckor» för åren 1915

—1921 femton dylika olyckor, som inträffat i Östersjöfart och angivas hava

haft överlastning som orsak. Härtill kommer ett ej obetydligt antal sjöolyckor,

nämligen vid fartygs försvinnande med man och allt, av vilka en del utan tvivel

är att skriva på överlastningens konto; beträffande dessa hänvisas till vad

nedan anföres i samband med luckskalkning. Att även fartygsinspektionen

haft erfarenheter, som bekräfta förekomsten av överlastning i Östersjöfart,

framgår av nämnda myndighets årsberättelser, vilka under åren 1915—1925

upptaga 29 förbud mot nyttjande på grund av överlastning och olämplig lastning,

varav 9 avse överlastning av fartyg, som nyttjats i Östersjöfart. Det bör

emellertid i detta sammanhang påpekas, att ett konstaterande genom en mången

gång hastigt utförd okulärbesiktning, huruvida ett fartyg är överlastat

eller icke, är en ytterst vansklig sak just med hänsyn till att den inspekterande

myndigheten på grund av frånvaron av lastmärke å fartyg i Östersjöfart saknar

varje möjlighet att utan tidsödande undersökning bedöma om sådan överlastning

är för handen. Av vad jag själv haft tillfälle iakttaga under talrika

tjänsteresor till hamnar å de svenska kusterna torde överlastning speciellt av

mindre fartyg vara en tämligen vanlig företeelse, som det emellertid på ovan

angivna grunder är svårt att konstatera och än vanskligare att beivra. Det

må här erinras om att socialstyrelsen med anledning av ett antal sjöolyckor,

som på sin tid drabbade en del s. k. kanalångare, vilka nyttjades i Östersjöfart,

redan på hösten 1916 uppmärksammade denna angelägenhet och den 21 november

nämnda år fick till stånd ett sammanträde med kommerskollegium, varvid

jämväl frågan om obligatoriskt lastmärke för fartyg, som nyttjas i vidsträcktare

fart än yttre kustfart, var föremål för behandling. Som en följd härav

igångsattes inom kollegium en utredning, vilken enligt uppgift i fartygsinspektionens

årsberättelse för 1917 då skulle hava slutförts, varjämte preliminärt

förslag till bestämmelser uppgjorts men ej slutbehandlats. Frågan synes

sedan dess ej ha bringats närmare sin lösning.

I övrigt har spörsmålet om fartygs för djupa nedlastning tid efter annan

berörts i de redogörelser för rön och iakttagelser, som avgivits av kommerskollegii

sjötekniska biträde, vilken särskilt påvisat den fara, som är förbunden

med lastning av tungt gods å gamla fartyg av den typ, som allmänt användes

i Östersjöfart.

Jämväl i socialstyrelsens årligen återkommande redogörelse för olycksfall

inom sjömansyrket har samma fråga vid olika tillfällen berörts. Sålunda anföres

i berättelsen för år 1922, att det ''otvivelaktigt inträffar ett avsevärt antal

sjöolyckor förbundna med olycksfall för de ombord anställda på grund av

vissa missförhållanden i samband med fartygs lastning. Hit höra fall av

överlastning’. Och i 1923 års redogörelse säges bland annat: ''Ett avsevärt

antal sjöolyckor med eller utan förlust av människoliv, som drabbat särskilt

mindre segelfartyg av jämförelsevis hög ålder och varvid fartygen antingen

försvunnit i öppen sjö eller sprungit läck och därefter med nöd kunnat taga sig

i hamn, äro av intresse med hänsyn till det sätt, på vilka de lastats eller på

grund av själva lastens art. — Tunga laster såsom kalksten, stenkol, gödningsämnen

o. d. medföra likaledes fara för gamla, illa underhållna träfartyg, i

synnerhet under den stormiga årstiden, och borde få intagas endast med den

största urskillning.---»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tis proposition nr 72.

59

Av vad i ärendet förekommit fann kommerskollegium framgå, att det med

hänsyn till sjöfartssäkerheten måste anses väl motiverat, att frågan gjordes till

föremål för åtgärder från statsmakternas sida.

Med hänsyn till förekomna omständigheter och särskilt till härutinnan av

olika sjöfartsorganisationer gjorda framställningar syntes lagstiftning i ämnet

emellertid icke böra ske annorledes än efter samråd med övriga stater, som

trafikerade Östersjön. I detta sammanhang erinrade kollegium jämväl om att

vid överläggningar mellan representanter för vederbörande myndigheter i

Sverige, Danmark, Norge och Finland, som hållits i Helsingfors den 20—28

februari 1928 och vid vilka tillika representant för Nederländerna varit tillstädes,

även denna sak förekommit till behandling, därvid de olika ländernas

representanter förklarat sig vilja underställa sina resp. regeringar frågan om

internationell överenskommelse i ämnet.

Kommerskollegium förklarade sig slutligen för sin del finna angeläget, att

frågan löstes internationellt, och hemställde till Kungl. Maj :t om vidtagande

av åtgärder för sammankallande av en konferens mellan de länder, som bedreve

sjötrafik i Östersjön, för åstadkommande av enhetliga bestämmelser om lastmärke

å fartyg, som nyttjades i Östersjöfart.

Den 19 oktober 1929 beslöt Kungl. Maj :t inbjuda regeringarna i Danmark,

Finland, Estland, Lettland, Nederländerna, Norge, Tyska riket samt Polen

jämte den fria staden Danzig till deltagande i en konferens för a,stadkommande

av en konvention angående lastmärke för fartyg i Östersjöfart, varjämte Kungl.

Maj :t den 1 november 1929 till Sveriges ombud vid konferensen förordnade

dåvarande statssekreteraren och expeditionschefen i handelsdepartementet E.

Modig, skeppsmätningsöverkontrollören och överinspektören i kommerskollegium

N. G. Nilsson, byråassistenten i socialstyrelsen E. A. F. Eggert, nuvarande

ledamoten av riksdagens första kammare, verkställande direktören i Sveriges

redareförening O. A. Nordborg, sjökaptenen O. Bengtsson i Råå, verkställande

direktören i Sveriges fartygsbefälsförening N. P. Larsson och förtroendemannen

i svenska sjömansunionen N. Olsson.

I enlighet med den utfärdade inbjudan sammanträdde konferensen (benämnd

»Baltiska lastlinjekonferensen») i Stockholm den 2 december 1929. I konferensen

deltogo från svensk sida de av Kungl. Maj:t utsedda ombuden jämte av

dessa med vederbörligt bemyndigande såsom experter tillkallade förste byråinspektören

hos kommerskollegium K. H. Sjöholm samt hos Stockholms rederiaktiebolag

Svea anställde sjökaptenen C. Friberg. Vidare deltogo i konferensen

ombud för samtliga inbjudna regeringar, varemot den fria staden Danzig

icke lät sig representera.

Konferensen, som varade t. o. m. den 9 december 1929, avslutades medelst

undertecknande av ett å engelska språket avfattat dokument, innehållande ett

antal av konferensen enhälligt antagna rekommendationer, avsedda att tillställas

de representerade ländernas regeringar. Detta dokument överlämnades till

Kungl. Maj :t av de svenska ombuden med skrivelse, vari ombuden bl. a. hemställde,

att Kungl. Maj :t ville taga rekommendationerna under övervägande

samt föranstalta om de åtgärder, som därav kunde föranledas. Ifrågavarande

Baltiska

lastlinjekonferensen

i Stockholm

1929.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

rekommendationer vilade på den allmänna grundsatsen, att gemensam överenskommelse

borde komma till stånd för åstadkommande av enhetliga grunder

och regler angående lastlinje för fartyg, som nyttjas i Östersjön. I sådant syfte

förordades,

att lastlinjebestämmelser för fartyg, nyttjade för befordran av gods eller

passagerare å internationella resor i Östersjön, borde, där sådana bestämmelser

redan funnes, bibehållas samt eljest snarast införas;

att ifrågakommande fartyg såsom allmän regel borde till ledning för

tillsynen å nedlastningen vara försett med lastmärke samt fribordscertifikat;
att

vederbörande lands myndighet emellertid skulle äga från nyssnämnda

skyldighet undantaga fartyg med en bruttodräktighet understigande

100 registerton, under förutsättning att lämplig kontroll å lastningen kunde

annorledes åstadkommas samt att minsta tillåtna fribord angåves uti ett

officiellt bevis, som skulle förvaras ombord;

att fartyg, som icke avlägsnade sig mer än 15 nautiska mil från närmaste

land och icke tillryggalade mer än 30 nautiska mil å resa mellan

hamnar i två angränsande land, skulle vara undantagna från de föreslagna

bestämmelserna;

att lastlinje skulle bestämmas enligt i vederbörande land gällande regler;

att regering i land, varest för Östersjön gällande lastlinjebestämmelser

icke funnes, skulle föranstalta om utfärdande av sådana bestämmelser åtminstone

likvärdiga med de i något av de andra länderna förefintliga

minimibestämmelserna;

att utfärdandet och ikraftträdandet av dylika bestämmelser icke borde

ske senare än den 1 januari 1932, därvid det förutsattes, att förpliktelser,

härflytande från antagande av rekommendationerna, finge anses uppfyllda

genom ratificering av en eventuellt blivande internationell konvention

i ämnet ävensom att förpliktelser av nyssnämnda art icke på något

sätt finge hindra anslutning till en dylik konvention.

Förhållandet Beträffande förhållandet mellan å ena sidan de nyss återgivna av baltiska

Ti^rekom-9 lastliniekonferensen antagna rekommendationerna och å andra sidan 1930 års

mendationer internationella lastlinjekonvention torde böra framhållas, att sistnämnda kon°CliastHrLje^rS

ven^on uPPent)ai''Bgen utgör en sådan internationell överenskommelse, som av

konvention den baltiska lastlinjekonferensen åsyftades. Genom konventionens bestämmelser

kommer, i händelse av ratificering av densamma, problemet rörande lastlinje

för fartyg i Östersjö- och inskränktare fart att i viss mån lösas. Såsom

av tidigare lämnad redogörelse framgår, är nämligen konventionens tillämpning

icke inskränkt till viss fart på annat sätt än att endast fartyg, som nyttjas å

internationella resor, falla under densamma. Härutinnan överensstämmer konventionen

sålunda med den baltiska lastlinjekonferensens rekommendationer.

Beträffande undantag för fartyg av särskilt angivna slag (såsom örlogs-, fiskeoch

lustfartyg samt andra fartyg, som icke befordra gods eller passagerare)

synes likaledes principiell överensstämmelse råda mellan konventionen och

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

61

förenämnda rekommendationer. Yad åter angår undantaget för fartyg av

mindre storlek föreligger den skillnad, att från konventionen undan tagits

fartyg med en bruttodräktighet understigande 150 registerton, medan den baltiska

lastlinjekonferensen stannade vid en gräns av 100 registerton. Vidkommande

slutligen de åtgärder för tillsyn å nedlastningen av sådana smärre

fartyg, som på grund av nyssberörda undantag icke skulle vara underkastade

de allmänna reglerna om lastmärke ocb fribordscertifikat, hänvisar 1930 års

lastlinjekonferens genom en särskild rekommendation denna fråga till lösning

av regeringarna i vart land för sig, dock, i den mån så befinnes möjligt och lämpligt,

i överensstämmelse med konventionens principer och regler och, såvitt möjligt,

efter samråd och överenskommelse med regeringarna i de övriga länder,

som beröras av ifrågakommande internationella resor.

Härefter torde jag få återgå till 1930 års lastlinjekonvention och skall i

det följande närmast redogöra för innehållet i de yttranden, som avgivits över

densamma före Kungl. Haj:ts förenämnda beslut den 27 mars 1931.

Sveriges allmänna sjöfartsförening hänvisade till sina förut återgivna allmänna

uttalanden i yttrandet angående 1929 års sjöfartssäkerhetskonvention. rörande last
Enahanda

synpunkter vore att beakta även vid bedömandet av den nu förevaran- linjekonven.

tionen.

de konventionen. Sjöfartsorga
Föreningen

ställde sig synnerligen tveksam, huruvida det kunde anses lämp- nisationerna.

ligt att inbegripa Östersjöfart under konventionens strängare bestämmelser.

Under åtminstone en stor del av säsongen syntes betydligt lindrigare föreskrifter,

lämpligen i överensstämmelse i vissa hänseenden med nu gällande svenska

byggnadsreglementes, utan någon som helst olägenhet kunna komma i tillämpning,

vilket sålunda skulle innebära fastställandet av två olika lastmärken

för fartyg i Östersjöfart. Rent principiellt hävdade föreningen, att det ur

svensk synpunkt icke vore tillrådligt att beträffande den rena Östersjöfarten

ratificera konventionen med mindre visshet kunde vinnas därom, att övriga vid

Östersjön belägna länder, vilka representerats vid föregående förhandlingar

i Stockholm angående lastmärke för Östersjöfart, komme att godkänna densamma,

därvid från svensk sida borde göras alla de förbehåll, som krävdes

för uppnående av full likställighet.

Vad slutligen beträffar den rekommendation, som avser årlig inspektion av

fartyg, ansåg föreningen densamma icke böra för Sveriges del antagas. Nu

gällande svenska bestämmelser på området måste nämligen anses innebära fullt

betryggande garantier i det med en dylik anordning åsyftade hänseendet.

Sveriges redareförening uttalade bland annat följande:

»Vid den begränsade granskning av konventionens olika stadganden, som

medhunnits, har framgått, att åtskilliga av dessa äro strängare än nu gäl
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

lande svenska föreskrifter å området och till följd därav komma att medföra

ökade kostnader och för vissa fartyg minskad lastningsförmåga. Sjöfartsnäringen

befinner sig för närvarande i ett sådant läge, att densamma

icke tål ytterligare påfrestning i form av ökade utgifter eller minskade förtjänstmöjligheter.

Därest föreningen i trots härav i princip icke anser sig böra avstyrka en

ratificering från svensk sida av konventionen, måste detta ske under vissa

villkor.

I första hand förmenar föreningen det icke vara tillrådligt, att Sverige

går in för ratificering, förrän ett tillräckligt antal sjöfartsidkande länder dessförinnan

anslutit sig till konventionen. Därest t. ex. Storbritannien icke ratificerar,

kan följden bliva, att detta land i avseende å utländska fartyg

kommer att kräva tillämpning av sina nu gällande olämpliga och omoderna

bestämmelser å området. Något behov från Sveriges sida att före andra länder

ratificera anser föreningen icke heller föreligga, utan bör Sverige lämpligen

ställa sig avvaktande, intill dess förutsättningen för konventionens ikraftträdande

genom andra länders anslutning är för handen, i synnerhet som man

därigenom finge kännedom om de förbehåll, som vissa länder kunna förväntas

komma att göra, ävensom viss erfarenhet om konventionens verkningar.

För Östersjöfart är det av särskild vikt, att lastlinjebestämmelser icke utfärdas

förrän efter överenskommelse med övriga stater vid detta innanhav. Någon

brådska med frågans avgörande här i landet torde dessutom icke föreligga,

då konventionen icke avsetts skola träda i kraft förrän tidigast den 1

juli 1932.»

En bestämmelse i konventionen, som särskilt påkallade föreningens uppmärksamhet,

var stadgandet i art. 2 punkt 2 beträffande fartyg, sysselsatta å

internationella resor mellan närliggande hamnar i två eller flera länder. Föreningen

ansåg, att åt denna bestämmelse borde givas den innebörd, att

fartyg i Östersjöfart, åtminstone under viss årstid, skulle kunna medgivas

bättre villkor, än vad i konventionen föreskreves. Vid fastställande av fribord

för dessa fartyg borde i varje fall icke strängare föreskrifter läggas till

grund än de i byggnadsreglementet för fartyg nu gällande. Den baltiska

lastlinjekonferensen i Stockholm hade också utgått ifrån, att vissa lättnader

skulle medgivas i avseende å fartyg i Östersjöfart.

Beträffande de rekommendationer, som knutits till konventionen, hemställde

föreningen i likhet med sjöfartsföreningen, att den rekommendation, som anginge

årliga inspektioner, icke måtte antagas för Sveriges del, enär dess genomförande

komme att medföra stora olägenheter och omkostnader. Föreningen

ansåge det vara tillräckligt betryggande, därest de nu gällande svenska bestämmelserna

angående tidpunkten för besiktning följdes.

Sveriges segelfartyg sförening förklarade sig icke hava något att i princip

invända mot internationella lastmärkesbestämmelser eller bestämmelser

rörande fartygs nedlastning, ägnade att förhindra överlastning och motverka

illojal konkurrens, och ansåg sig icke böra eller kunna avstyrka ratificering

från svensk sida av konventionen. Emellertid uttalade sig föreningen för en

höjning från 150 ton till 200 ton av den med avseende å fartygens storlek

stadgade gränsen för konventionens tillämplighet. Inom den senare gränsen

folie, praktiskt taget, hela det seglande Östersjötonnaget, under det den förra

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

63

klöve detta tonnage på ett sätt, som föreningen icke kunde finna av reella skäl

förestavat. Vidare framhölls, att överenskommelse borde träffas med de i baltiska

lastlinjekonferensen deltagande staterna om gemensamt uppträdande i

syfte att bereda Östersjöfartens olika grenar de av ekonomiska hänsyn påkallade

lättnader, vilka stode att inom konventionens ram erhålla. Föreningen betonade

att föreliggande fråga vore av mycket stor betydelse för den svenska

segel- och motorsegelfarten och att enligt föreningens förmenande ingen anledning

funnes för vårt land att påskynda ratificeringen, utan att det tvärtom

måste anses ligga i Sveriges intresse att tillsvidare vänta med densamma, då

därigenom en del för dess definitiva ställningstagande till konventionsfrågan

ingalunda oviktiga erfarenheter torde kunna vinnas.

Sveriges varvsinduätriförening framförde enahanda synpunkter, som av föreningen

gjorts gällande beträffande sjöfartssäkerhetskonventionen.

Sveriges fartygsbefälsförening framhöll till en början, att den ej ansett

det för sin del nödvändigt undersöka, i vad mån de nya bestämmelserna för

beräknande av fribord skilde sig från tidigare sådana. Föreningen utginge

nämligen ifrån, att den extra flytkraft, som under alla förhållanden måste

finnas hos ett fartyg, om dess säkerhet ej skulle äventyras, av de tekniska

experterna ej nedbragts till sådan grad, att en ökning i ett fartygs djupgående

av en eller två centimeter skulle äventyra säkerheten. Å andra sidan kunde

en liknande ökning av fribordet ej hava någon ekonomisk betydelse för redaren.

I fortsättningen uttalade sig föreningen sålunda:

»Den för en fartygsbefälhavare och även för andra ombord anställda ojämförligt

största betydelsen, en ratifikation av det föreliggande konventionsförslaget

skulle medföra, ligger däri, att även för fart på Östersjön (Bottniska

och Finska vikarna) fordras lastmärke. Kravet på ett sådant har från de

ombord anställda år efter år stegrats. För den som närmare känner till förhållandena

är detta helt naturligt. Fartygen lastas djupare och djupare^ och

det kan ifrågasättas, huruvida någon extra flytkraft finnes kvar hos många

av dem, när hamnen lämnas. Särskilt sedan kollasterna från Danzig och Polen

ökats till den stora omfattning, de numera ha, har denna överlastning tilltagit

i oroväckande grad. Enligt tillförlitliga uppgifter lämna de flesta fartyg

dessa hamnar betydligt överlastade enligt alla de ombordvarandes samstämmiga

uppfattning. Går resan lyckligt, kan emellertid ett sådant fartyg inkomma

i svensk hamn utan möjlighet för våra myndigheter^ att ingripa för påtalande

av överlastning. Lagstadgat lastmärke finnes ej på Östersjön och vad

betydelse har det då om lastmärket, som gäller för annan fart, befinnes ligga

långt under vattenytan. Befälhavaren kan således ej påräkna den minsta lilla

hjälp från myndigheternas sida gentemot redarens i vissa fall ej endast påtryckning,

utan bestämda order om intagande av visst kvantum last, vilken

överstiger den kvantitet fartyget kan lasta, om det åsätta lastmärket skall

vara bestämmande.

Vi ha velat framhålla detta, enär det tidigare från redarehåll framhållits, att

konkurrensen om lasterna är så stor, att det måste räknas med största möjliga

intagna lastkvantum. I yttrandet till kollegium rörande ratifikation av konventionsförslaget

torde väl ej heller åtminstone en antydan om detta utebliva. Som

skäl anföres, att Östersjön ej är så farlig som andra farvatten, varför man ej

överskrider den nödvändiga säkerhetsmarginalen, även om fartygen lastas dju
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

pare än vad som är tillåtet på andra farvatten. Emellertid torde en sådan uppfattning

få anses helt värdelös, enär man dels på det av Sverige inkallade mötet

mellan delegerade för länderna kring Östersjön samt Norge och Holland var

fullständigt ense om motsatsen, samt dels att i det nu föreliggande förslaget,

ävenledes fullständigt enhälligt, uttalats att Östersjöfart skall räknas lika med

annan fart.

Det har från annat håll uttalats betänkligheter mot att vårt land ratificerar

konventionen, innan säkerhet från andra Östersjöländer erhållits, att även dessa

komma att ratificera densamma, enär i så fall svenska fartyg skulle bliva

sämre ställda i konkurrensen. För vår del anse vi, att det ej föreligger någon

sjöländerna skulle underlåta detta. Sedan konventionen trätt i kraft, har nämsom

helst anledning för Sveriges del att ej ratificera, även om något av österligen

Sverige såväl rättighet som skyldighet att tillämpa dessa bestämmelser

på alla fartyg, som anlöpa svenska hamnar. Härigenom kunna de svenska

fartygen ej bliva sämre ställda i konkurrensen, när det gäller trafik på Sverige,

vilket väl torde få anses som det huvudsakligaste.

Såsom tydligt torde framgå av vårt yttrande i denna punkt, anse vi att ett

dröjsmål med ratifikationen av konventionsförslaget icke bör ifrågakomma,

enär den onaturligt stora risk, som uppstår genom överlastning, snarast bör

försvinna även i Östersjöfart.»

Till sist uttalade föreningen, att även om konventionen enligt föreningens

mening ej i alla hänseenden kunde anses fylla de ombordvarandes berättigade

krav beträffande fartygets sjösäkerhet, så innebure dock införande av lastmärke

i Östersjöfart en så stor förbättring i detta avseende, att föreningen

utan minsta tvekan tillstyrkte konventionens ratificering.

Även svenska maskinbefälsförbundet tillstyrkte, att en sådan åtgärd snarast

vidtoges; till stöd härför anförde förbundet bland annat följande:

»Förslaget till regler för beräkning av fribord synes, så vitt vi kunna bedöma,

nära ansluta sig till nu gällande bestämmelser för fartyg i nordsjö- och vidsträcktare

fart. Det måste därför vara av stort intresse för vårt lands rederinäring

att för nämnda fart få till stånd en internationell reglering av dessa förhållanden,

ty därigenom kommer vår sjöfart att få ökad konkurrenskraft gentemot

nationer som icke ha sådana bestämmelser.

Den största fördelen av en dylik konventions antagande blir säkerligen, att

bestämmelserna om lastmärke även komma att omfatta Östersjöfarten, enär

det inom denna fart förekommer allvarliga risker för sjösäkerheten på grund

av fartygens överlastning. Det är särskilt kolfrakterna från Danzig och Gdynia

som blivit föremål för en kraftig konkurrens, varvid man försöker kompensera

de låga frakterna genom att medtaga största möjliga kvantitet, varigenom

fartygen nedlastas, så att fribordet reduceras till ett minimum. Det

är uppenbart, att flertalet av dessa fartyg icke äro sjövärdiga, då de äro så

hårt lastade, men myndigheterna kunna vanligen, på grund av att bestämmelser

om lastmärke i Östersjöfart saknas, ej vidtaga några åtgärder. Riskerna

ökas ytterligare därigenom, att fartygens lastrum i regel icke äro tillräckliga

för att rymma de kollaster, som medtagas. Man har därför i denna fart börjat

fora stenkolslaster på däck. Dylika däckslaster äro — även om fartygen

icke äro för djupt nedlastade — alltid farliga, enär de i sjögång ofta bidraga

till att skada pressenningarna över lastluckorna, varigenom vatten kan intränga

i lastrummen. Dessutom har det visat sig, att sådana däckslaster i sjögång spolas

omkring däck och göra styrledningarna oklara, varigenom fartyget blir red
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

65

löst. Det är synnerligen önskvärt att med det snaraste få till stånd förbud

mot förandet av stenkol som däckslast, men detta ligger givetvis icke inom

ramen för nu föreliggade förslag. Om lastmärke införes, även för Östersjöfarten,

så kommer säkerligen största delen av kollasten att rymmas i fartygens

lastrum, varigenom det i många fall ej längre kommer att finnas någon

anledning att fora sådan däckslast och under alla omständigheter komma lasterna

på däck att bli avsevärt mindre.

Om samtliga fartyg i nämnda fart underkastas likartade bestämmelser i fråga

om lastmärke, så komma rederierna ej att därigenom lida någon förlust, enär

den minskade lastkvantiteten måste kompenseras genom en motsvarande ökning

av frakterna. Man kan snarare ha anledning att räkna med ekonomiskt bättre

resultat för rederinäringen, enär en minskning av lastmängden per fartyg kommer

att sysselsätta en större tonnagemängd för att frakta samma lastkvantitet.

Det kan ju invändas, att Sverige ej bör införa bestämmelser om lastmärke i

Östersjöfart förrän samtliga Östersjöstater antagit liknande bestämmelser, enär

de svenska fartygen eljest bli dåligt ställda i konkurrenshänseende. De svenska

fartygen gå dock huvudsakligast på svenska hamnar, varigenom konkurrensen

begränsas till denna omfattning. Det finns därför möjlighet att få eventuella

svenska bestämmelser om lastmärke i Östersjöfart att omfatta även utländska

fartyg, som anlöpa svenska hamnar. Genom att en sådan åtgärd

vidtages, samtidigt med lastmärkets införande, komma de svenska fartygen ej

att ligga under i konkurrens med de utländska. Det är således av denna anledning

ej nödvändigt att invänta övriga Östersjöstaters åtgärder, ehuru det givetvis

är önskvärt, att samtliga länder vid Östersjön ha samma bestämmelser.

Det är dock ej nödvändigt att i varje detalj tillämpa de regler för beräkning

av fribordet, som äro avsedda för den vidsträcktare farten, utan de böra modifieras

med hänsyn till de byggnadsbestämmelser som i vårt land gälla för

Östersjöfarten.»

Kommerskollegium, vid vars behandling av förevarande ärende jämväl

socialstyrelsen var representerad, ansåg de hörda sjöfartsorganisationernas

yttranden innebära principiell tillstyrkan av Sveriges anslutning till konventionen.

De förbehåll, som från vissa organisationers sida gjorts med avseende

å ratificeringen, vore huvudsakligen av två slag, nämligen av innebörd dels

att Sverige vid ratificering skulle förklara sig icke komma att tillämpa vissa

bestämmelser i föreliggande skick och dels att Sveriges ratificering skulle

göras beroende av andra länders.

Vad angår förbehåll av förstnämnda slag, anmärkte kollegium — i likhet

med vad kollegium i motsvarande fall anfört beträffande 1929 års sjöfartssäkerhetskonvention

— till en början ur formell synpunkt, att det icke torde

låta sig göra att vid ratificering undantaga viss del av konventionen och förklara

sig icke ämna tillämpa däri ingående bestämmelser. Detta strede

mot konventionens natur och äventyrade dess syfte, som vore att åstadkomma

internationell enhetlighet på ett område, där sådan måste anses i hög grad

eftersträvansvärd. Enligt kollegii mening vore konventionen att betrakta såsom

en odelbar enhet och borde såsom sådan antagas eller förkastas. I valet

mellan dessa alternativ funne kollegium sig obetingat böra förorda konventionens

antagande och detta så mycket hellre som de av organisationerna gentemot

ett fåtal bestämmelser framförda anmärkningarna icke kunde anses vara

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 58 höft. (Nr 72.) 5

Ämbets
verken.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

av allvarligare art. Härvid borde ock särskilt beaktas, att det skulle för de

svenska rederierna medföra avsevärda olägenheter, därest Sverige icke tillämpade

konventionens bestämmelser, sedan densamma blivit av andra sjöfartsidkande

nationer antagen. Därigenom skulle i själva verket uppstå en situation

liknande den, som i sjöfartsnäringens intresse år 1910 föranledde införande för

första gången av lastlinjebestämmelser i vårt land.

Av en utav kollegium föranstaltad närmare undersökning av innebörden

utav konventionens bestämmelser hade, i korthet uttryckt, framgått följande.

Reglerna för bestämmandet av det allmänna dödviktsfribordet gåve i huvudsak

samma resultat med avseende å fribordets storlek och fartygens lastförmåga

som 1906 års brittiska regler. Grunderna för bestämmandet av särskilt

lastmärke för maskindrivna fartyg, som föra däckslast av trä, vore i allt väsentligt

överensstämmande med de i Sverige och övriga skandinaviska länder

för närvarande gällande reglerna. Vad anginge det särskilda lastmärke, som

enligt konventionen finge åsättas tankfartyg och med dylika fartyg jämförliga

fartyg av särskild typ, så utgjorde detta en nyhet, som skulle för vårt

land för fartygens lastförmåga medföra gynnsammare fribord än det allmänna

dödviktsfribordet. Ehuru tillräcklig erfarenhet för ett säkert bedömande av

sistnämnda spörsmål för Sveriges vidkommande icke förelåge, syntes dock de

vittnesbörd härom, som vid konferensen framlagts av representanterna för det

land, där den ojämförligt största tankfartygsflottan vore hemmahörande, nämligen

Amerikas Eörenta Stater, icke kunna jävas. Det vore dessutom att

märka, att konventionens regler för beräkning av fribord av sistnämnda slag

medförde en icke oväsentlig reduktion av fribordet i jämförelse med Förenta

Staternas hittillsvarande lastningspraxis, som av dess representanter förklarats

vara fullt tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt. I samband härmed

erinrade kommerskollegium om de särskilda föranstaltanden med avseende å

frågor rörande fribord för tankfartyg, som av lastlinjekonferensen gjorts

genom bestämmelserna i avd. III i konferensens slutprotokoll och i dess rekommendation

angående åtgärder för införskaffande av upplysningar rörande

skador å tankfartyg.

I den relativt ringa mån konventionen innehölle föreskrifter rörande särskilda

säkerhetsanordningar, som kunde anses strängare än hittills gällande

bestämmelser, syntes densamma vila på riktiga förutsättningar och tillgodose

säkerheten på ett sätt, som icke kunde anses innebära vare sig oskälighet eller

olämplighet. Beträffande de villkor, som föreskrivits för erhållande av särskilda

lastmärken (trälastmärke och tanklastmärke), framhöll kollegium,

att desamma vore uttryck för krav på ökad säkerhet, vartill ifrågavarande

fartygs djupare nedlastning och särskilda lastningsförhållanden i övrigt gåve

anledning.

Såsom allmänt omdöme om konventionen uttalade kollegium, att dess bestämmelser,

såvitt kollegium kunnat finna, vore ur olika synpunkter väl avvägda

och ägnade att främja säkerheten utan att därvid onödigt betunga sjöfartsnäringen,

för vilken en allmän internationell reglering av lastlinjefrågan,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 72. 67

som härmed för första gången vunnes, måste anses innebära en avsevärd

fördel.

Kommerskollegium upptog därefter till behandling det ifrågasatta förbehållet

om att svensk ratificering skulle göras beroende av vissa andra länders

ställningstagande. Detta förslag syntes kollegium så mycket mera förtjänt

av beaktande, som det för Sveriges del icke torde föreligga anledning

att godkänna konventionen med mindre säkerhet förelåge för dess tillämpning

av de större sjöfartsidkande länderna. Kollegium hade i sitt förut återgivna

utlåtande den 19 januari 1931 angående 1929 års sjöfartssäkerhetskonvention

gjort enahanda synpunkter gällande. Liksom beträffande sistnämnda konvention

funne kollegium Englands ställningstagande höra bliva utslagsgivande

även för lastlinjekonventionens internationella tillämpning.

Beträffande frågan om lastlinje i Östersjö- och inskränktare fart erinrade

kollegium om de i denna sak förelupna orpständigheter, för vilka jag

tidigare redogjort, därvid kollegium särskilt hänvisade till sitt utlåtande av

den 21 september 1928 och därförut verkställd utredning i ämnet ävensom

åberopade 1928 års riksdags uttalande samt baltiska lastlinjekonferensens rekommendationer.

I betraktande av vad sålunda tidigare förekommit och med hänsyn till frågans

allmänna läge här i landet fann kommerskollegium tiden vara inne för

en slutlig lösning av detta spörsmål. Vad till en början anginge den utrikes

trafiken förklarade kollegium sig för sin del icke tveka att tillstyrka införande

av lastlinje i Östersjö- och inskränktare fart i den utsträckning lastlinjekonventionen

angåve ävensom föranstaltande i gemenskap med övriga

här ifrågakommande stater om särskilda åtgärder lör kontroll å nedlastning

av fartyg i Östersjöfart, vilka på grund av sin ringa storlek icke folie under

konventionen. Sådana åtgärder beträffande sist åsyftade fartyg (med en

bruttodräktighet understigande 150 registerton) ansåge kollegium, i likhet med

vad baltiska lastlinjekonferensen förutsatt, lämpligen kunna begränsas till

förenklade förfaranden i fråga om beräkning och eventuellt utmärkande av

fartygets fribord samt fribordscertifikatets ersättande med ett officiellt bevis

av enklare beskaffenhet.

Beträffande frågan om förutsättningarna för Sveriges ratificering av lastlinjekonventionen

fann kollegium — med hänsyn till å ena sidan såväl Sveriges

ställning såsom initiativtagande part vid de internationella förhandlingar,

vilka förts rörande lastmärke i Östersjön, som ock vad kollegium inhämtat

rörande övriga nordiska länders och Nederländernas ställningstagande till lastlinjekonventionen

samt å andra sidan den avgörande betydelse Englands förhållande

till frågan om lastlinjekonventionens ratificering komme att hava för

konventionens faktiska tillämpning — ratificering för Sveriges del böra ske

utan annat förbehåll än att ratifikationen icke måtte träda i kraft, förrän

England ratificerat konventionen och dess ratifikation trätt i kraft.

Härefter undersökte kommerskollegium frågan om de för ratificering och

tillämpning av lastlinjekonventionen erforderliga åtgärderna och fann därvid

ämnet i dess helhet kunna regleras på administrativ väg utom i vad anginge

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

fastställandet av gränserna för lastlin,jetvångets räckvidd, i vilket avseende

ändring påkallades i stadgande av allmän lags natur, nämligen det för den

svenska lastlinjelagstiftningens omfattning grundläggande stadgandet i 9 §

lagen om tillsyn å fartyg.

I anslutning till förslag om sådan av konventionen föranledd lagändring

framlade kommerskollegium tillika förslag om viss av konventionen oberoende

utsträckning av lastlinjebestämmelsernas tillämpning jämväl till inrikes trafik.

Lastlinjetvång för sådan trafik ansåg kollegium emellertid icke böra utsträckas

längre än till Östersjöfart i ungefär den betydelse detta fartbegrepp hade

enligt de för sjöfartssäkerhetsförfattningarna i allmänhet gällande fartbestämningama

i byggnadsförordningens 4 §. Fartyg i sådan inskränktare fart,

som ungefärligen motsvarade inre fart och kustfart enligt nu tillämpade fartbestämningar,

skulle i enlighet därmed alltjämt vara undantagna. Detta ansåge

kollegium befogat, enär hittills vunnen erfarenhet icke kunde sägas hava

bestämt utvisat behov av lastlinje i denna inskränktare fart.

Till kommerskollegii i ämnet upprättade förslag till ändring i tillsynslagen

9 § torde jag få återkomma i nästa ärende.

Vid undersökning av frågan i vad mån en ratificering av lastlinjekonventionen

förutsätter stadganden av allmän lags natur, har kollegium funnit konventionens

bestämmelser om giltighetstiden för fribordscertifikat (art. 14) böra

ägnas särskild uppmärksamhet och framhåller i sådant avseende följande:

»Såsom av art. 5 framgår, förutsattes för ett fartygs förseende med lastmärke

första gången viss undersökning i enlighet med bestämmelserna i bilaga

I. Härmed åsyftas undersökning till utrönande av att fartyget uppfyller bestämmelserna

i del II av bilaga I, eller med andra ord fartygets beskaffenhet

i de avseenden, som inverka på fribordsberäkningarna. Till dessa bestämmelser

rörande första besiktning knyta sig nu konventionens regler i art. 14 rörande

giltighetstiden för certifikat, vilka i sig innebära fordran på upprepade

besiktningar (av samma omfattning som den första) såsom en förutsättning

för periodisk förlängning av certifikatets giltighet (art. 14 punkt 2).

Såsom ovan i annat sammanhang framhållits, är sjövärdighetsbesiktning, oberoende

av lastlinjefrågan, principiellt obligatorisk för fartyg av sådan storleksgrad,

att de enligt konventionen bliva underkastade lastlinjetvång. Ehuru icke

i och för sig nödvändigt, framstår det såsom naturligt och för såväl tillsynsorganen

som redarna lämpligast, att den undersökning, som förutsattes för lastmärkesförfarandet,

_ sammanfaller med sjövärdighetsbesiktningen, vilket ock

hitintills regelmässigt kunnat ske. I allmänhet låter detta jämväl med tillämpning

av konventionens förberörda regler utan svårighet ordna sig men med avseende

å de fartyg (segelfartyg av trä eller av trä på jämspant, som icke åro

passagerarfartyg), vilka enligt bestämmelserna om förnyade sjövärdighetsbesiktningar

i 16 § tillsynslagen skola underkastas sådan besiktning med mellantider

av sex år, komma sjövärdighetsperioderna att med ett år överskjuta fribordscertifikatets

giltighetsperioder. Emellertid torde, såsom nedan visas, detta

förhållande icke behöva medföra olägenheter.

Vid bedömande av detta spörsmål må till en början beaktas den analogi, som

föreligger mellan fribordscertifikat och för dettas utfärdande förutsatt undersökning

av fartyget, å ena sidan, samt passagerarfartygscertifikat och härför

erforderliga besiktningar å andra sidan. I båda fallen är fartygets allmänna

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

69

sjövärdighet en grundläggande förutsättning för dess förseende med certifikat,

varutinnan garanti ernås genom att fartyget underkastas sjövärdighetsbesiktning.

I båda fallen skall fartyget dessutom undergå särskild tillsyn för utrönande

av dess beskaffenhet i särskilda avseenden, sammanhängande med dess

användning såsom passagerarfartyg, resp. dess förseende med lastmärke. För

passagerarfartyg sker detta genom passagerarfartygsbesiktning och för fartyg,

som skall förses med lastmärke, genom särskild undersökning av de detaljer,

som ligga till grund för fribordsberäkningarna.

I fråga om passagerarfartyg äga samtliga för passagerarfartygscertifikatets

erhållande erforderliga förrättningar oftast rum i ett sammanhang. Emellertid

inträffar ej sällan, att giltighetstiden för ett passagerarfartygscertifikat utgår,

innan tiden för förnyad sjövärdighetsbesiktning är inne. Med hänsyn till

sjövärdigheten såsom en allmän förutsättning för passagerarfartygscertifikatets

utfärdande uppstår då frågan, huruvida fartyget kan erhålla nytt certifikat,

innan detsamma ånyo undergått sjövärdighetsbesiktning. Att i lagen vissa

tider fastställts för de periodiska besiktningarna torde få anses vila på presumtion

att fartyget, såvida anledning icke förekommer till annat, under den ifrågavarande

tidsperioden befinner sig i sjövärdigt skick. På grundval av denna

lagens presumtion har i ovan angivna fall förnyad sjövärdighetsbesiktning ansetts

icke vara nödvändig eller ens kunna krävas såsom villkor för nytt passagerarfartygscertifikat,

utan har sådant utfärdats efter det passagerarfartygsbesiktning

med tillfredsställande resultat ägt rum. Dock har giltighetstiden

för det nya certifikatet begränsats till den tid, som återstått till dess nästa sjövärdighetsbesiktning

skolat ske.

Ett liknande förfarande synes ock utan olägenhet kunna komina att anlitas

i fråga om fribordscertifikat i sådana fall, då certifikatets giltighetstid utgått,

innan fartygets sjövärdighetsbesiktningsperiod gått till ända. Därvid

torde å fartyget få verkställas undersökning i de delar, som inverka på ^ fribordsberäkningarna.

Därest fartygets tillstånd därvid skulle befinnas i något

avseende sådant, att fullständig sjövärdighetsbesiktning enligt inspektörens mening

påkallas, har han att därom göra anmälan till kommerskollegium, som i

sådant fall med stöd av bestämmelse i 16 § tillsynslagen förordnar oni verkställande

av förnyad sjövärdighetsbesiktning, oaktat den lagstadgade tiden ännu

icke gått till ända.

En sak för sig är, att förlängning av fribordscertifikats giltighet under löpande

sjövärdighetsbesiktningsperiod och utan förnyad sådan besiktning icke

torde kunna ske för längre tid än vad som av sagda period återstår, varav^ ock

blir en följd, att fribordsundersökning och förlängning av certifikatet får ånyo

äga rum, då sjövärdighetsbesiktningsperioden gått till ända. Detta torde emellertid

icke innebära någon egentlig olägenhet av annat slag än att redaren får

vidkännas nya kostnader för bevis om certifikatets förlängning inom kortare

tid. än han eljest behövt. Med den i konventionen föreslagna anordningen

med å baksidan av certifikatet tecknat bevis om _ certifikatets förlängning i

stället för utfärdande av helt nytt certifikat, bliva emellertid kostnaderna

för redaren så ringa, att detta förhållande icke kan tillmätas någon betydelse.

I detta sammanhang må ock erinras därom, att det enligt grunderna för 16

§ tillsynslagen står en redare öppet att på begäran erhålla besiktning på kortare

mellantid än den lagstadgade. Därest redaren i ovanberörda fall skulle

finna det förmånligare att låta fartyget undergå fullständig ^sjövärdighetsbesiktning

i samband med fribordscertifikatets förlängning, står alltså detta

i hans fria skön.

Vid ovan angivna förhållanden har kollegium funnit konventionens _ regler

angående giltighetstiden för fribordscertifikat samt för sådant certifikats

utfärdande, resp. förlängning, förutsatt besiktning icke böra föranleda förslag

om ändring i gällande lag.»

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

I samband med nu avhandlade fråga berörde kollegium i korthet den vid

lastlinjekonventionen fogade rekommendationen angående årlig besiktning.

I denna rekommendation förordar konferensen, att de i konventionens art. 14

avsedda periodiska besiktningarna skola hållas med en mellantid av omkring

tolv månader, såvitt angår tillsyn å anordningar och inrättningar rörande

l:o skydd för öppningar, 2 :o räcke och brädgång, 3:o länsportar och 4:o

tillträde till besättningens bostäder. Kollegium framhöll, att sådan tillsyn

kunde ske genom inspektion, som enligt gällande lag må verkställas

när helst så befinnes påkallat eller lämpligt (tillsynslagens 23 §). Det låge

enligt kollegii mening i sakens natur, att ifrågavarande säkerhetsanordningar

lämpligen kunde ägnas tillsyn vid de tillfällen, då fartygen av andra anledningar

bleve föremål för förrättning av fartygsinspektör, och särskilt i samband

med fullständiga sjövärdighetsbesiktningar och av kollegium förut omlörmälda

mellanbesiktningar. Regelbunden tillsyn i förevarande avseende

kunde sålunda anordnas beträffande passagerarfartyg i vidsträcktare fart varje

ar och i inskränktare fart vartannat ar samt beträffande annat fartyg vartannat

år utom beträffande vissa i kollegii nj^ss återgivna anförande omförmälda

segelfartyg, för vilka regelbundet återkommande, lagstadgad besiktning

inträffade i viss vidsträcktare fart med en mellantid av tre år, men i inskränktare

fart endast vart sjätte år. För sistnämnda kategori borde erforderlig tillsyn

med avseende a ifrågavarande säkerhetsanordningar kunna ske genom tid

efter annan särskilt anordnade inspektioner. Kollegium fann sålunda förberörda

rekommendation icke böra föranleda till särskilda åtgärder i form av

ändring i gällande lagstiftning.

I konventionen omförmält internationellt lastlinjecertifikat ansåg kollegium

kunna träda i stället för nuvarande svenskt fribordscertifikat och utan

ändring i stämpelavgiftsförordningen inordnas under därstädes befintlig rubrik

»Fribordscertifikat». Den av kollegium förut berörda omständigheten, att en

tillämpning av den uti konventionen (art. 14) införda formen av förlängning

av giltighetstiden för fribordscertifikat genom tecknande av bevis därom

a certifikatets baksida, komme att föranleda mindre intäkter i form av stämpelavgifter,

än om certifikatet vid utgången av dess giltighetstid ersattes med

nytt certifikat, gåve ur de synpunkter kommerskollegium hade att beakta icke

anledning till erinran.

Liksom beträffande 1929 års sjöfartssäkerhetskonvention framhöll kollegium

rörande lastlinjekonventionen, hurusom av dess antagande och tillämpning

föranledda åtgärder komme att medföra ökade arbetsuppgifter för

fartygsinspektionens personal. Detta bleve särskilt fallet under en viss tid

före och efter konventionens ikraftträdande för Sveriges del, men syntes jämväl

komma att bliva en stadigvarande effekt av det ökade antal förrättningar

och tjänstärenden av skilda slag, som bleve en följd av konventionens tilllämpning.

Kommerskollegii utlåtande utmynnade i en tillstyrkan av den internationella

lastlinjekonventionens ratificering, dock med förbehåll att ratifikationen icke

måtte träda i kraft, förrän England ratificerat konventionen och dess ratifika
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

71

tion trätt i kraft; vidare hemställde kollegium om vidtagande av för ratifikation

erforderliga åtgärder och därvid i första hand framläggande av förslag

om ändringar i 9 § lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg. Tillika

föreslog kollegium, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om återupptagande och

fullföljande av förhandlingar med de främmande makter, som bedriva sjöfart

i Östersjön, för åstadkommande av enhetliga internationella regler om åtgärder

till ledning för tillsynen å nedlastning av sådana i Östersjöfart nyttjade

fartyg, som på grund av deras storlek må bliva undantagna från bestämmelser

om lastlinje i sådan fart.

Medan den av Kungl. Maj:t den 27 mars 1931 beslutade utredningen i förevarande

ämne pågick, inkom Sveriges redareförening med hemställan om åt- iMtUnje
gärder

i syfte att möjliggöra för svenska rederier, som så önskade, att, på sätt konven
skett

i Danmark och Norge, erhålla lastmärke åsatt enligt lastlinjekonventionens

regler. I anledning härav bemyndigade Kungl. Maj:t den 24 september

1931 kommerskollegium att tillsvidare och intill dess frågan om Sveriges

anslutning till lastlinjekonventionen blivit slutligen avgjord dels, utan hinder

av stadgandena i § 32 tillsynsförordningen och förordningen angående trälastmärke

å maskindrivna fartyg, utfärda bestämmelser i syfte att svenskt

fartyg måtte, på vederbörande redares begäran, kunna förses med lastmärke

och fribordscertifikat enligt föreskrifterna i konventionen, dels ock för fartyg,

som sålunda försetts med lastmärke, utfärda erforderliga föreskrifter angående

fartygets nyttjande i enlighet med stadgandena i konventionen.

Med stöd av sagda bemyndigande utfärdade kommerskollegium den 9 oktober

1931 en kungörelse (nr 340) angående provisorisk tillämpning i vissa

fall av lastlinjekonventionen, varigenom förordnades, att svenskt fartyg på

redarens begäran finge förses med lastmärke och internationellt fribordscertifikat

i enlighet med bestämmelserna i konventionen samt att vad i konventionen

funnes stadgat angående anordningar å fartyg ävensom angående fartygs

nyttjande skulle äga tillämpning i fråga om fartyg, som sålunda försetts

med lastmärke. Denna kungörelse trädde i kraft den 15 oktober 1931.

Såsom jag förut nämnt, har kommerskollegium på grund av Kungl. Maj :ts jLvlasthnjeden

27 mars 1931 givna uppdrag och bemyndigande med biträde av sakkun- nen påkallad

niga utarbetat förslag till administrativa författningsbestämmelser i anled- ^ministraning

av lastlinjekonventionen. De sakkunniga voro sjökaptenen C. Friberg ning.

och experten i Bureau Veritas, civilingenjören II. Tolléus, båda i Stockholm,

samt skeppsredaren sjökaptenen C. W. Winck i Hälsingborg. Sedan vissa

sjöfartsorganisationer yttrat sig över förslagen, har kommerskollegium med

utlåtande den 21 november 1931 till Kungl. Maj:t överlämnat desamma.

Författningsförslagen kunna uppdelas i tre grupper, i huvudsak avseende Mrfattningsdet

administrativa förfarandet vid fastställande av lastmärke och utfärdande

av fribordscertifikat m. m., tekniska frågor angående beräkning av fribord

samt frågor, som särskilt beröra fartygs nyttjande.

Till den första gruppen av dessa frågor hör förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse i vissa delar av tillsynsförordningen. Förutom

stadgande, åsyftande att tillgodose konventionens krav på begränsning av den

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

tillsyn utländska fartyg skola underkastas i svenska hamnar, innehåller förslaget

bland annat ett antal bestämmelser, som tillsammans bilda förordningens

kapitel »om lastmärke» och genom vilka det administrativa lastmärkesförfarandet

närmare regleras. I förslagets övergångsbestämmelser finnas

föreskrifter rörande behandlingen av äldre fartyg, som tidigare erhållit lastmärke

och fribordscertifikat. Sistnämnda bestämmelser innebära, att äldre

lastmärke skall upphöra att gälla, därest det icke tillkommit i enlighet med

lastlinjekonventionen (däri inbegripet genom konventionen godkända äldre

regler, såsom de svenska av år 1910) eller fartyget icke uppfyller för detsamma

enligt konventionen gällande bestämmelser, samt vidare att fribordscertifikat,

som icke utfärdats i enlighet med lastlinjekonventionen, skall upphöra

att gälla.

Vad beträffar den andra gruppen av de frågor, föreliggande lagstiftning

omfattar, d. v. s. tekniska frågor angående beräkning av fribord enligt konventionen,

har kollegium förmält sig hava för avsikt att, därest för kollegium

därutinnan ifrågasatt bemyndigande lämnas av Kungl. Maj:t, så snart

omständigheterna det möjliggöra, utfärda ett fribordsreglemente. Omfattande

förarbeten å ett sådant hava också pågått inom kollegium. Emellertid har

ämbetsverket, innan ett dylikt reglemente utfärdas, önskat avvakta, huru härmed

sammanhängande spörsmål lösas i andra länder, och därför icke ansett

sig nu böra framlägga ett utarbetat förslag till fribordsreglemente. I anslutning

till den nuvarande författningen om lastlinjekonventionens provisoriska

tillämpning har i stället utarbetats förslag till kungörelse med fribordsbestämmelser,

enligt vilken bestämmelserna i lastlinjekonventionen

jämte vissa av dess bilagor skola tillämpas vid fartygs förseende med

dödviktslastmärke och trälastmärke. Kungörelsen är avsedd att träda i kraft

samtidigt som författningen angående ändring av tillsynsförordningen, varvid

kollegii kungörelse den 9 oktober 1931 angående provisorisk tillämpning i

vissa fall av 1930 års internationella lastlinjekonventionen skulle upphöra att

gälla.

Till den tredje gruppen av hithörande författningsfrågor höra, såsom nyss

nämnts, sådana spörsmål, som mera direkt taga sikte på fartygs nyttjande.

I sådant avseende föreligga två frågor, som kräva reglering. Den ena avser

lastmärkes tillämplighet under olika årstider och i olika farvatten; den andra

gäller däckslast vid nyttjande av trälastmärke. Båda dessa frågor har kommerskollegium

föreslagit skola regleras av kollegium genom utfärdande av

en särskild författning, förslagsvis benämnd nyttj andereglemente,

i vilken vidare skulle upptagas — förutom av sjöfartssäkerhetskonventionen

föranledda bestämmelser rörande nedlastningens begränsning med hänsyn till

skottindelningen å vissa passagerarfartyg — ett antal från den nuvarande

nyttjandeförordningens sjunde och åttonde kapitel hämtade detaljbestämmelser

om vad särskilt skall iakttagas vid förande av barlast och vissa laster.

I sak skulle de av lastlinjekonventionen föranledda bestämmelserna huvudsakligen

bestå i hänvisningar till eller återgivande av denna konventions föreskrif
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 72.

73

ter rörande fartygs nedlastning under olika omständigheter samt däckslast vid

nyttjande av trälastmärke.

Av förenämnda sakkunniga har skeppsredaren Winck avgivit följande särskilda

yttrande rörande lastmärke för existerande fartyg, som nyttjas i Östersjöfart

mellan svenska hamnar:

»På grundval av personliga erfarenheter som mångårig fartygsbefälhavare

anser jag lastmärke i Östersjöfart, särskilt vintertid, vara ur säkerhetssynpunkt

påkallat. Ifråga om internationell Östersjöfart har jag därför i princip

ingenting att erinra. Däremot kan jag icke ansluta mig till Kungl. Kommerskollegii

förslag i vad detta för alla existerande fartyg i nationell fart

innebär fribordsberäkning och lastmärke enligt de föreskrifter, som återfinnas

uti Londonkonventionen. Uti denna fart sysselsättas ju nämligen också ett

flertal fartyg, vilka inte byggts enligt några klassbestämmelser för erhållande

av fribord, och då, så vitt jag har mig bekant, statistiken över olyckor i nämnda

fart tillfölje överlastning ej giver anledning till oro, bör lastmärke härvidlag,

utan hänsyn till internationella regler och sedan fartyget genomgått svensk

sjövärdighetsbesiktning, kunna bestämmas i varje särskilt fall med stöd av

den erfarenhet, som vunnits under resp. fartygs föregående tjänstetid.»

Sveriges allmänna sjöf artsförening erinrar om sitt tidigare avgivna yttrande

i ämnet och uttalar, att de närmare överväganden, som numera företagits,

icke i väsentliga delar rubbat den uppfattning rörande förevarande fråga,

som kommit till uttryck i nämnda yttrande. Framför allt hyste föreningen

fortfarande starka betänkligheter mot konventionsbestämmelsernas tillämpning

överhuvud taget i Östersjöfart utan att säkra garantier vunnes för en allmän anslutning

till konventionen även såvitt anginge dylik fart.

Med avseende å sin principiella inställning till den förevarande frågan i dess

helhet uttalar föreningen, att mot konventionens syfte att åvägabringa internationellt

enhetliga bestämmelser i fråga om fartygs nedlastning vid internationell

fart i och för sig icke torde kunna göras befogad invändning. För såvitt

och i den mån bestämmelserna i konventionen verkade enhetligt och alltså

icke gynnade det ena landets sjöfart på det andras bekostnad, syntes sålunda

icke vara något att anföra mot desamma. Ur denna synpunkt hade föreningen

icke funnit anledning till erinran mot de bestämmelser, som enligt konventionens

innebörd skulle tillämpas vid nybyggnad av fartyg.

Åtskilliga erinringar anser föreningen däremot vara att göra beträffande

konventionens tillämpning å existerande fartyg, därvid föreningen i främsta

rummet avser de av konventionen föranledda föreskrifter, som fått formen av

övergångsbestämmelser till tillsynsförordningens nya stadganden angående

lastmärke. Föreningens synpunkter härutinnan belysas närmare i kommerskollegii

i det följande återgivna utlåtande.

Sin uppfattning angående frågan om lastmärke i Östersjöfart utvecklar föreningen

närmare på följande sätt:

»Då styrelsen ovan förmält sig fortfarande hysa starka betänkligheter mot

konventionens tillämpning överhuvud taget i Östersjöfart utan att säkra garantier

vinnas för en allmän anslutning till konventionen även såvitt angår dylik

fart, så grundar sig detta uttalande på den uppfattningen att det åtminstone

Särskilt

yttrande av

sakkunnig.

Sjöfartsorga
nisationerna
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

icke kan anses uteslutet att vid en eventuell ratifikation av konventionen undantaga

Östersjöfarten. Kollegii uttalande rörande denna särskilda fråga motsäger

åtminstone icke uttryckligen en dylik uppfattning. För den händelse

alltså möjlighet föreligger att från konventionens tillämpning undantaga Östersjöfarten

till dess samtliga Östersjöstater tagit ställning till densamma, bör

otvivelaktigt, därest andra Östersjöstater begagna sig av denna möjlighet, även

Sverige beakta densamma. Man bör under tiden för vinnande av erforderlig

erfarenhet rörande konventionens verkningar anlita en utväg motsvarande den

som kommit till användning för bedömande av verkningarna av de s. k. sjöfartsavgiftssakkunnigas

förslag (den s. k. provdebiteringen). Eller med andra

ord, man kunde under någon tid framåt, vilken bör vara så kort som möjligt,

å fartyg, som ändock skola undergå sjövärdighetsbesiktning. verkställa

den uppmätning och framför allt undersökning, som erfordras för lastmärkes

fastställande. På så sätt synes man kunna, innan Sverige eventuellt för sin

del för Östersjöfart ratificerar konventionen, erhålla en jämförelse mellan lastmärke

enligt konventionens bestämmelser och fartygets verkliga lastningsförhållanden,

sådana dessa med stöd av erfarenheten under fartygets föregående

tjänstetid blivit utrönta. Det må nämligen noga uppmärksammas, att det i

första hand är fartygens ursprungliga byggnadssätt och underhåll, som kunna

göra verkningarna av konventionsbestämmelsema ingripande eller i vissa

fall rent av äventyrande för fartygens fortsatta användande.

Vad nu sagts har avseende å den utrikes Östersjöfarten. Då i varje fall den

nationella Östersjöfarten icke inbegripes i konventionen, är det icke nödvändigt,

att frågan om lastmärke för fartyg i denna fart avgöres i samband med

en eventuell ratifikation av denna konvention.

Styrelsen håller jämväl före, att de betänkligheter, som här ovan uttalats

i fråga om konventionens tillämpning å fartyg i utrikes Östersjöfart beträffande

sättet för lastmärkes fastställande, med ökad styrka göra sig gällande

för ’existing ships’ i nationell Östersjöfart. Det synes därför nödvändigt, att,

innan bestämmelser om lastmärke för denna fart utfärdas, en noggrann undersökning

verkställes och att resultatet härav lägges till grund för de förordningar,

som därefter anses behövliga. I detta sammanhang tillåter sig styrelsen

framhålla, att statistiken icke utvisat, att något behov ur säkerhetssynpunkt

av särskilda nedlastningsbestämmelser kan anses föreligga för dylik fart, för

så vitt angår fartyg om 150 ton och däröver.

När ett lastmärke för denna fart, efter verkställd utredning, anses böra

komma i fråga, är det enligt styrelsens uppfattning oeftergivligt att bestämmelserna

härom omfatta jämväl alla smärre fartyg ned till och med 30 ton.

Representanten inom styrelsen för den mindre segelfartygsflottan har anfört

avvikande uppfattning härutinnan, i det han för sin del anser den förebragta

statistiken icke kunna tillerkännas avgörande bevisvärde vid den förevarande

frågans bedömande.»

I fråga om tillsynen å utländska fartyg säger föreningen sig förutsätta, att

sedan de närmare befogenheterna i sådant hänseende numera blivit internationellt

reglerade, denna tillsyn också komme att i praktiken utövas i all den

utsträckning som konventionen medgåve.

Slutligen yppar föreningen, liksom beträffande säkerhetskonventionen, tvivel

om den nuvarande tidpunktens lämplighet för Sveriges biträdande av lastlinjekonventionen.

Sveriges redareförening hänvisar till vad föreningen i sitt tidigare yttrande

i ämnet anfört därom, att ratific.ering av lastlinjekonventionen för Sveriges del

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

75

icke borde ske, förrän ett tillräckligt antal länder anslutit sig till densamma

och däribland främst Storbritannien. Annat finner föreningen icke heller vara

påkallat med hänsyn till de omständigheter, som föranlett att provisorisk

tillämpning av konventionen för svenska fartyg numera må äga rum. Liksom

i fråga om sjöfartssäkerhetskonventionen förklarar redareföreningen beträffande

lastlinjekonventionen sig icke hava något att erinra mot att ratificeringsfrågan

upptages till behandling vid 1932 års riksdag, dock att med Kungl. Maj:ts

slutliga beslut om ratificering enligt föreningens mening bör anstå, till dess

att förut angivna förutsättningar föreligga. Föreningen upprepar i detta

sammanhang sitt yrkande om att ratificering av säkerhets- och lastlinjekonventionema

måtte ske samtidigt.

Beträffande frågan om lastmärke i Östersjöfart åberopar föreningen de underhandlingar,

som vid den baltiska lastlinjekonferensen förts mellan staterna

vid Östersjön i denna fråga, och framhåller som angeläget, att samarbete upptages

med dessa, då det gäller ratificeringen av nu föreliggande konvention.

Då Sverige, såsom nämnts, stod såsom inbjudare till nämnda konferens, vore

lämpligt, att vårt land jämväl nu toge initiativet till ett fortsatt samarbete, i

synnerhet som detta varit förutsatt vid den tidigare konferensen. Konsekvenserna

av att Sverige ratificerade lastlinjekonventionen utan att i Östersjötrafiken

intresserade stater anslöte sig därtill, bleve säkerligen skadliga för den svenska

sjöfarten på Östersjön på så sätt, att det bleve möjligt för de stater, som

icke ratificerade konventionen, att genom nationella bestämmelser fastställa

fribord, vilka vore fördelaktigare än de i konventionen föreskrivna. Da starka

skäl talade för, att konventionen icke borde tillämpas å Östersjöfarten på grund

av såväl farvattnets beskaffenhet som de fartygstyper, vilka trafikera detsamma,

vore det av så mycket större vikt, att hela spörsmålet ånyo dryftades

Östersjöstaterna emellan.

I fråga om förslaget rörande lastmärke i inrikes fart (d. v. s. i Östersjöfart

mellan svenska hamnar) förmäler föreningen sig finna självfallet, att konventionens

bestämmelser än mindre kunde tillämpas beträffande sådan fart än i

fråga, om utrikes fart i Östersjön. Föreningen gör härvid gällande, att konventionen

icke vore utarbetad med hänsyn till fartyg i dylik fart samt att ifrågavarande

fartyg i regel vore konstruerade helt annorlunda än fartyg, avsedda för

internationell fart, vilket skulle medföra, att en tillämpning av konventionsbestämmelserna

å dessa i regel icke skulle vara varken lämplig eller skälig.

Oaktat till föreningen icke vore anslutna fartyg, som uteslutande sysselsattes i

fart mellan svenska hamnar, ansåge föreningen sig nödsakad att bestämt avstyrka

förslaget härutinnan.

Under framhållande vidare av att exempelvis de brittiska inspektionsmyndigheterna

komme att kräva tillämpning av konventionens bestämmelser icke

allenast för fartyg, tillhörande land, som ratificerat konventionen, utan även

för andra, förklarar föreningen sig finna påkallat, att de svenska myndigheterna

härutinnan intoge samma ståndpunkt, enär svenska fartyg eljest komme

i ett sämre läge än ifrågavarande utländska.

Stockholms rederiförening, vars verkställande ledamot deltagit i Sveriges

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Kommers
kollegium.

allmänna sjöfartsförenings granskning av författningsutkasten, uttalar sin

anslutning till det yttrande, som avgivits av sistnämnda förening, samt tilllägger,

att rederiföreningen fäste särskilt stor vikt vid att de däri framförda

synpunkterna beträffande Östersjöfarten bleve vederbörligen beaktade. Med

avseende a saväl internationell som inrikes fart i Östersjön gör föreningen dessutom

ett par uttalanden av i huvudsak enahanda innehåll som det Sveriges

redareförenings yttrande i dessa hänseenden företer.

Sveriges segelfartygsförening gör i sitt yttrande rörande författningsförslagen

vissa uttalanden, som närmast hava avseende å de tilltänkta huvudreglerna

i 9 § i lagen om tillsyn å fartyg, men som på grund av sin principiella

innebörd här må återgivas. Sålunda uttalar föreningen, att då det en gång

fastslagits, att lastmärke vore nödvändigt i Östersjöfart, borde också alla

fartyg i dylik fart utan undantag falla under lastmärkestvånget. Vidare anser

föreningen, att i konventionen medgivet undantag för fartyg, som nyttjas

i fart mellan närliggande hamnar, lätt kunde leda till inkonsekvenser och därför

ej borde ifrågakomma. Därjämte föreslår föreningen, att all fart i Östersjön

utanför öppen kust eller skyddande skär borde betraktas såsom Östersjöfart,

enär eljest det mindre sjövärdiga tonnaget komme i åtnjutande av en oberättigad

fördel.

Sveriges fartygsbefälsförening hänvisar inledningsvis till sitt tidigare yttrande

i ämnet och däri gjort uttalande rörande införande av lastmärke för

fartyg i Östersjöfart, som föreningen förklarar sig anse vara av den allra

största betydelse för sjöfartssäkerheten. I sådant avseende finner föreningen

de föreliggande förslagen tillfredsställande, därvid föreningen dock anser säkerheten

kräva utsträckning av lastmärkestvånget att omfatta jämväl inskränktare

fart än sådan, som för närvarande innefattas i begreppet Östersjöfart,

sådant detta är bestämt enligt definition i byggnadsförordningen. För uppnående

av tillräcklig trygghet anser föreningen lastmärke vara erforderligt

för varje fartyg, som under resa passerar öppen kust.

Svenska maskinbefäls förbundet åberopar vad förbundet tidigare anfört rörande

förevarande konvention samt framhåller särskilt behov av att bestämmelserna

om lastlinje komme att omfatta även den nationella kustfarten,

enär samma risker i stort sett förelåge för utomskärsfart mellan svenska hamnar

som för resor, vilka utsträcktes till andra länders Östersjöhamnar. Det kunde

dock finnas skäl att överväga, huruvida de internationella reglerna för bestämmandet

av fribordet borde tillämpas i den svenska kustfarten, enär enligt

förbundets förmenande flertalet av de äldre fartygen vore så byggda, att dessa

regler knappast kunde direkt användas. Det vore därför lämpligt att skyndsamt

företaga en utredning för att få till stånd speciellt för detta ändamål

anpassade regler.

Kommerskollegium anför rörande hithörande principiella spörsmål i huvudsak

följande:

»Den ena av dessa frågor avser tidpunkten för Sveriges ratificering av konventionen.

I sitt utlåtande i ärendet den 14 februari 1931 förordade Kollegium,

att konventionen måtte ratificeras av Kungl. Maj :t, dock med förbehåll

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

77

att ratifikationen icke skulle träda i kraft, förrän England ratificerat konventionen

och dess ratifikation trätt i kraft. Denna ståndpunkt intogs av Kollegium

med hänsyn till Englands centrala ställning inom den internationella sjöfarten

och den därav följande betydelsen för svenska och andra länders fartyg

att vid anlöpandet av engelska hamnar vara försedda med konventionsenliga

lastmärken och fribordscertifikat, varigenom konventionens internationella tilllämpning

skulle säkras.

Redareföreningen har emellertid i sitt nu inkomna yttrande förklarat sig

anse, att en ratifikation för Sveriges del, utan att övriga i Östersjötrafiken

intresserade stater anslutit sig till konventionen, säkerligen skulle medföra

för den svenska sjöfarten i Östersjön skadliga konsekvenser. Kollegium delar

givetvis den uppfattning, för vilken föreningen synbarligen gjort sig till tolk,

nämligen att det av konkurrenshänsyn är av stor betydelse för Sverige, att

ifrågavarande stater ansluta sig till konventionen. Danmark har dock redan

ratificerat konventionen och synes det, såvitt nu kan bedömas, icke föreligga

någon anledning att befara, att de övriga för vår Östersjöfart betydelsefullare

av dessa stater skulle undandraga sig en ratifikation. Skulle emellertid sistberörda

stater komma att intaga en annan hållning härvidlag, har frågan om

Sveriges anslutning till konventionen kommit i ett läge, som avviker från de

förutsättningar, på vilka Kollegium grundade sitt utlåtande den 14 februari

1931. Under sådana förhållanden torde Kollegium beredas tillfälle att taga

frågan om tidpunkten för Sveriges ratificering under förnyat övervägande.

Kollegium får i detta sammanhang erinra om, att Kollegium,^ med stöd av bemyndigande

i Kungl. Maj :ts brev den 24 september 1931 angående provisorisk

tillämpning i vissa fall av ifrågavarande konvention, den 9 oktober 1931 utfärdat

kungörelse (nr 340) angående dylik tillämpning, varigenom möjlighet

blivit beredd att intill dess konventionen träder i kraft, på redamas begäran torse

svenska fartyg med lastmärken och fribordscertifikat enligt konventionens

regler. .

Såsom av det ovan anförda framgår torde det ej vara uteslutet, att omständigheterna

bliva sådana, att det befmnes lämpligast att för Sveriges del dröja

med ratificeringcn. Angående nödvändigheten av att förelägga fragan 1932

års riksdag hänvisas till vad Kollegium härom yttrar i utlåtande denna dag

angående 1929 års sjöfartssäkerhetskonvention. Vid förslagens utarbetande

har Kollegium emellertid preliminärt utgått från att konventionen skulle bliva

gällande för Sveriges del från och med den 1 juli 1932. o

Den andra av de båda principiella frågorna utgöres av det saväl i Wincks

särskilda uttalande som ock i de från föreningarna inkomna yttrandena berörda

spörsmålet huruvida, därest konventionen antages för Sveriges del, bestämmelserna

i densamma böra tillämpas ^å. de i konventionen avsedda fartygen om

minst 150 bruttoregisterton, då de gå i Östersjöfart.

I redareföreningens och sjöfartsföreningens yttranden har fråga väckts om

att Östersjöfart helt borde undantagas från konventionens tillämpning till dess

att spörsmålet om lastmärkestvång i dylik fart dryftats med de Övriga östersjöstaterna

eller dessa fattat ståndpunkt till berörda spörsmål. För sin del

anser Kollegium, på skäl Kollegium i sitt utlåtande den 14 februari 1931 i

liknande sammanhang anfört, att något dylikt undantag icke lärer kunna göras,

detta så mycket mindre som Danmark och Amerikas förenta stater vid

sina ratifikationer av konventionen icke gjort något dylikt förbehåll.

Vad angår konventionsbestämmelsernas tillämpning å fartygen i östersjöfart

mellan svenska hamnar, hava sjöfartsföreningen och redareföreningen uttalat

sig mot en sådan utvidgning utöver vad konventionen kräver. bjöiartsföreningen

har särskilt riktat sig mot dessa bestämmelsers tillämpning a »exi
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

sterande fartyg», varmed enligt konventionens artikel 3 förstås fartyg, vilkas

kol sträckts före den 1 juli 1932. Wincks uttalande åsyftar likaledes, att de

existerande fartygen i denna nationella trafik ej måtte underkastas konventionsbestämmelserna.

Segelfartygsföreningen åter har, framhållande att det

en gång fastslagits, att lastmärke är nödvändigt i Östersjöfart, förordat, att

alla fartyg i dylik fart utan undantag måtte falla under det avsedda lastmärkestvånget.

Kollegium vidhåller principiellt sin i utlåtandet den 14 februari

1931 angivna ståndpunkt, att någon skillnad i lastlinjehänseende icke bör

göras mellan inrikes och utrikes Östersjöfart. Sedan utlåtandet avgavs har

emellertid den redan då förefintliga lågkonjunkturen utvecklat sig till en ekonomisk

kris, som genom sin långvarighet och skärpa hårt drabbat näringslivet

och ej minst sjöfarten. Det synes därför angeläget att för närvarande

framgå med varsamhet ifråga om lastlinjereglernas utsträckande att gälla även

sådan fart, som ej beröres i konventionen. Våra närmaste grannländer, Danmark,

Finland och Norge, torde ej heller, enligt vad under hand inhämtats,

för sin del för närvarande vara betänkta på en dylik utsträckning, vadan alltså

deras fartyg, med undantag av danska passagerarfartyg, fortfarande synas

förbliva fria från lastlinjetvång i inrikes trafik. I den nu omhandlade Östersjöfarten

mellan svenska hamnar sysselsättes visst tonnage av speciell typ, som

för erhållande av ett tillfredsställande fribord enligt konventionens regler,

skulle behöva underkastas ofta nog ganska betungande ombyggnadsarbeten.

Kollegium anser därför, att uppskov med lastlinjetvånget tillsvidare bör beredas

för s. k. existerande fartyg i Östersjöfart mellan svenska hamnar. Betänkligheter

mot ett dylikt anstånd synas så mycket mindre kunna resas som,

enligt en inom Kollegium för tidsperioden 1926—sensommaren 1931 verkställd

undersökning, risken för sjöolyckor på grund av överlastning rent erfarenhetsmässigt

sett visat sig jämförelsevis ringa beträffande just bland annat fartyg

över 150 ton i Östersjöfart mellan svenska hamnar. Sålunda har ingen av de

vid undersökningen konstaterade 36 totalförlusterna berört dessa fartjg, och

äro dessa totalförluster de enda vid undersökningen befunna sjöolyckor, vid

vilka förlust av människoliv förekommit. För att ej ställa de i ovanberörda

artikel 3 såsom »nya» betecknade fartygen, d. v. s. sådana fartyg, till vilka

kölen sträckts den 1 juli 1932 eller senare, i en alltför ogynnsam ställning

i konkurrensen med de existerande fartygen, anser Kollegium vidare, att dessa

båda fartygsgrupper böra i förevarande avseende jämställas.

För den händelse fartyg av den i konventionen avsedda storleken sålunda

tillsvidare skulle bliva fria från lastmärkestvång i Östersjöfart mellan svenska

hamnar, har Kollegium emellertid för avsikt att ägna frågan om deras nedlastning

erforderlig uppmärksamhet för att i sinom tid inkomma med förslag

till lastmärkesbestämmelser för dessa fartyg.

På grund av sin uppfattning i nu avhandlade fråga föreslår Kollegium, att

anstånd heredes beträffande ikraftträdandet av den i Kollegii utlåtande den

14 februari 1931 föreslagna ändrade lydelsen av tillsynslagens 9 §, i vad den

avser ifrågavarande fartyg.»

För den händelse Kungl. Maj:t skulle finna lastmärkestvång utan dylikt

dröjsmål böra helt eller delvis införas beträffande dessa fartyg i Östersjöfart

mellan svenska hamnar, förordar kommerskollegium, att för fartygen beredas

vissa dispensmöjligheter i form av ett utav Kungl. Maj :t meddelat bemyndigande

för kollegium att, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva,

att vad som eljest betecknas såsom Östersjöfart för visst fall finge, såvitt

angår fartygs förseende med lastmärke, anses såsom inskränktare fart än

Östersjöfart.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

79

I samband med den nu avhandlade frågan fäster kommerskollegium uppmärksamheten

å Sveriges segelfartygsförenings förut omförmälda förslag att

i konventionen beredd möjlighet för meddelande av undantag för fartyg i fart

mellan närliggande hamnar icke borde för Sveriges del begagnas och följaktligen

icke erhålla motsvarighet i svensk författning. Med hänsyn till de i konventionen

(art. 2: 2) förefintliga bestämmelserna i ämnet finner kollegium förslaget

icke kunna förordas beträffande internationella resor. Anledning torde,

enligt kollegii mening, ej heller förefinnas att, om inrikes trafik skulle åläggas

lastmärkestvång, i detta avseende ställa den ogynnsammare än den internationella,

varför kollegium finner sig böra avstyrka förslaget.

Av segelfartygsföreningen framfört yrkande om lastlinjetvångets utsträckning

genom Östersjöfartsbegreppets utvidgning att omfatta jämväl fart, hänförlig

till kustfart, sådant detta begrepp för närvarande är bestämt, finner

kommerskollegium sig, särskilt i frågans nuvarande läge, icke kunna tillstyrka.

Bland andra med författningsförslagen sammanhängande frågor ägnar kommerskollegium

särskild uppmärksamhet åt behandlingen av de äldre fartygen.

I detta ämne anför kommerskollegium följande i anslutning till övergångsbestämmelserna

till de nya lastmärkesföreskrifterna i tillsynsförordningen:

»Beträffande de existerande fartygen förorda sjöfartsföreningen och redareföreningen,

att i kungörelsen mera uttryckligen angives, att dessa fartyg även

efter den blivande kungörelsens trädande i kraft skola få använda sig av sådant

dödviktslastmärke jämte fribordscertifikat, som må hava tilldelats fartygen

enligt tillsynsförordningens nuvarande §§ 31 och 32 samt de i sistnämnda

paragraf omnämnda fribordsbestämmelser och fribordstabeller, fogade vid förordningen

med provisoriska föreskrifter angående lastmärke å svenska fartyg

i vissa fall av den 21 maj 1910. Sjöfartsföreningen påyrkar dessutom, att

förordningen den 2 juni 1922 angående trälastmärke å maskindrivna fartyg

måtte erhålla fortsatt giltighet vad anginge de existerande fartygen.

Enligt kollegii mening måste konventionens artikel 11, första stycket, jämförd

med dess artikel 5, anses innebära, att varje fartyg, som enligt artikel 2

är underkastat konventionen, skall vara försett med internationellt fribordscertifikat

i enlighet med densamma. Äldre fribordscertifikat kunna sålunda under

inga förhållanden godtagas.

Beträffande dödviktslastmärke, åsatt enligt 1910 års regler, vilka finnas angivna

uti den i konventionens artikel 5 B (a) omnämnda bilaga IV, kan ett

sådant lastmärke, eventuellt med ändrade bokstavsbeteckningar, godtagas, dock

under förutsättning, att fartyget uppfyller å detsamma såsom existerande fartyg

tillämpliga bestämmelser i konventionens artikel 5 B (b). Dessa bestämmelser

kräva visserligen hänsynstagande till föreskrifter i konventionens bilaga

I del II. men torde dessa senare i stor utsträckning visa sig vara behörigen

tillgodosedda å existerande svenska fartyg genom den säkerhet, som erbjudes

genom därstädes förefintliga anordningar. Detta förhållande kan dock. enligt

kollegii mening, icke berättiga till att i svensk författning införa ett stadgande

som skulle kunna rent av omöjliggöra att i händelse av behov kräva vidtagande

av sådana ändringar, att fartyget uppfyller fordringarna i konventionens

bilaga I del II. 1 ,

Vad slutligen angår frågan om trälastmärke kan det, pa grund av lydelsen

av konventionens artikel 6, icke råda någon tvekan om att trälastmärke, åsatt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

enligt 1922 års förordning, icke kan godtagas. För den skull kan kollegium ej

heller biträda sjöfartsföreningens berörda yrkande angående trälastmärke.

Då fartyg, å vilket konventionen är tillämplig, enligt artikel 5 skall vara

försett med lastmärke i enlighet med där, resp. i artiklarna 7 eller 8, angivna

föreskrifter och fartyget dessutom, såsom ovan berörts, skall vara försett med

internationellt fribordscertifikat enligt konventionen, har kollegium i kungörelseförslaget

upptagit en föreskrift om att äldre lastmärken och fribordscertifikat,

som icke tillkommit i enlighet med konventionen, skola upphöra att

gälla. Detta skall dock, såsom ovan utvecklats, i allmänhet icke lägga hinder

i vägen för att dödviktslastmärken, beräknade enligt 1910 års regler, fortfarande

kunna godtagas.»

Utredning

angående

tillsyn å

nedlastningen

av

mindre

fartyg.

»Innan så sker, böra, enligt Kollegii mening, vissa praktiska undersökningar

verkställas för att utröna, huru nedlastningen enligt förslaget skulle beträffande

olika fartygsstorlekar och fartygstyper ställa sig särskilt i förhållande till

en sådan för närvarande bruklig nedlastning, som kan anses betryggande. Någon

på direkta erfarenhetsrön grundad utredning rörande lämpligaste nedlastning

i Östersjön under olika årstider och i olika farvatten av fartyg med en

dräktighet understigande 150 bruttoregisterton föreligger nämligen icke. Det

måste, i synnerhet under nu rådande konjunkturer, betraktas såsom en från

ekonomisk synpunkt ganska ömtålig fråga att utfärda i praktiken oprövade

föreskrifter, som kunna medföra en inskränkning av lastkvantiteterna för denna

fartygsgrupp, vilken i stor utsträckning sysselsättes på trader, utsatta för

mer eller mindre stark konkurrens från olika trafikmedel till lands. _

Kollegium har för den skull träffat överenskommelse med Sveriges segelfartygsförening

om att med biträde av föreningen, till vilken ett större antal

av de ifrågakommande fartygens redare äro anslutna, verkställa erforderliga

Vidkommande det från sjöfartsorganisationernas sida i olika sammanhang

berörda spörsmålet om tillsyn å utländska fartyg i svenska hamnar erinrar

kommerskollegium om konventionens krav å viss begränsning härutinnan, med

hänsyn vartill av segelfartygsföreningen framställt önskemål om utländska

fartygs jämställande med svenska bland annat i lastlinjehänseende icke kunde

bifallas. Kommerskollegium förmäler sig emellertid givetvis komma att — beträffande

konventionsfartyg med de begränsningar konventionen ålägger — utöva

behörig tillsyn å utländska fartyg i fråga om lastlinjebestämmelsernas efterlevnad.

Såsom jag förut omnämnt, har kommerskollegium på grund av Kungl. Maj :ts

den 27 mars 1931 meddelade uppdrag ävenledes med biträde av sakkunniga

verkställt utredning rörande lämpliga åtgärder till ledning för tillsynen å nedlastningen

av fartyg med en bruttodräktighet understigande 150 registerton,

som i utrikes fart eller Östersjöfart mellan svenska hamnar befordra gods eller

passagerare, i vilket ämne kollegium till Kungl. Maj:t inkommit med ett den

21 november 1931 dagtecknat utlåtande.

Utredningen har icke resulterat i något definitivt förslag i ämnet utan endast

haft preliminär karaktär. En av de sakkunniga har utarbetat ett förslag

till lastlinjebestämmelser för de fartyg, om vilka här är fråga. Detta förslag

förklarar kollegium emellertid närmast vara avsett att utgöra »ett arbetsunderlag,

med tillhjälp av vilket ett slutligt förslag i sinom tid skulle kunna utformas».

I anslutning härtill yttrar kollegium vidare följande:

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 72.

81

dylika undersökningar. Dessa undersökningar torde emellertid taga viss tid

i anspråk och finner Kollegium sig icke kunna taga slutlig ståndpunkt till frågan

om ytterligare nedlastningsbestämmelser beträffande fartyg om mindre

dräktighet än 150 bruttoregisterton, förrän undersökningarna slutförts och de

därvid vunna resultaten varit föremål för bearbetning.

Det uppskov med frågan om ytterligare nedlastningsföreskrifter för ifrågavarande

fartyg, som ett framgående på den av Kollegium angivna linjen skulle

medföra, torde även vara påkallat av internationella förhållanden. En viktig

förutsättning för att dessa föreskrifter ej skola utöva någon mera störande inverkan

på de svenska rederiernas förtjänstmöjligheter är, att deras fartyg icke

behöva konkurrera med utländska fartyg, vilka ej äro underkastade motsvarande

eller liknande föreskrifter. Särskilt i internationell Östersjöfart förekommer

konkurrens mellan in- och utländska fartyg tillhörande denna storleksgrupp.

Nedlastningen av dessa fartyg i dylik fart är visserligen jämlikt

den baltiska lastlin jekonferensens rekommendationer ^avsedd att regleras senast

till den 1 januari 1932. Emellertid synes å vissa håll inom kretsen av de vid

konferensen representerade staterna en ohåga göra sig gällande för att reglera

nedlastningsfrågan för fartyg under 150 bruttoregisterton, innan det visat sig

vilka verkningar 1930 års internationella lastlinjekonvention, vilken berör nedlastningen

av större fartyg, kan komma att medföra.

På det internationella området torde dessutom vara att bemärka, att utredningar

angående kontroll å nedlastningen av fartyg a mindre än 150 bruttoregisterton

lära pågå jämväl i England, Frankrike och Nederländerna, vilka

utredningars resultat torde vara av visst intresse även för förhållandena här i

landet. 0 . ,, ,

Då ett stort antal av de sjöolyckor, som under de senare aren drabbat svenska

fartyg under 150 bruttoregisterton, få anses hava haft sin grund i

bland annat otillräckligt skydd för öppningar och nedgångar, har Kollegium

emellertid för avsikt att underkasta föreskrifterna i Byggnadsreglementet angående

dylikt skydd en granskning för att, eventuellt redan innan fragan ?m

ytterligare nedlastningskontroll för dessa fartyg slutförts, vidtaga de ändringar

av föreskrifterna, som må vara behövliga.

I och för åstadkommande av en i möjligaste mån effektiv tillämpning a nu

ifrågavarande fartyg av gällande sjöfartssäkerhetsbestämmelser och tor att

därigenom bidraga till minskning av risken för sjöolyckor har vidare under utredningens

gång framkommit förslag till utökning av den lokala fartygsinspektionen

med härför särskilt kvalificerad personal. I betraktande, av det

statsfinansiella läget har Kollegium dock, åtminstone för närvarande, icke ansett

sig böra göra någon hemställan i detta syfte. Fartygsinspektionen ko

mer emellertid givetvis att med de till buds stående begränsade arbetskrafterna

i görligaste mån söka utöva den erforderliga kontrollen.»

Oberoende av nu omförmälda omständigheter anser kollegium fortfarande

lämpligt, att 9 § i lagen om tillsyn å fartyg erhåller sådan andrad lydelse, att

möjlighet beredes för Kungl. Maj:t att i sinom tid föreskriva åtgärder för en

utvidgad kontroll å nedlastningen av fartyg med en dräktighet understigande

150 bruttoregisterton. Emellertid förslår kollegium, att med Kungl. Maj :ts

beslut rörande dylika föreskrifter måtte tillsvidare anstå.

Lastlinjefrågan synes mig i minst lika hög grad som de ämnen, vilka innefattas

i den allmänna sjöfartssäkerhetskonventionen, vara ett spörsmål av internationell

karaktär. Dess av mig förut återgivna utveckling bär tydligt vittne

härom. En allmän och enhetlig reglering av densamma i form av en internatio
B

ihan g till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.) 0

Departe
ments
chefen.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 7S.

nell konvention mellan de sjöfartsidkande staterna synes för den skull vara

ändamålsenlig och ägnad att gagna såväl sjöfartsnäringen som säkerheten till

sjöss. Såsom den tidigare utvecklingen visat, föreligger också i viss mån ett

tvångsläge, i det att ett enskilt land icke kan underlåta att godtaga lastlinjeregler,

som tillämpas i världens viktigare hamnar, utan att riskera, att under

dess flagga seglande fartyg bliva underkastade utländska myndigheters kontroll

och bestämmelser.

Ehuru frågan hittills icke gjorts till föremål för formlig överenskommelse

mellan skilda länder, har den dock, såsom jag förut angivit, praktiskt taget

varit internationellt reglerad, därvid de i Storbritannien gällande reglerna i

allt väsentligt varit normgivande. En internationell kodifiering av dessa regler

i reviderat skick har länge varit ett allmänt önskemål och åtgärder i sådant

syfte hava ock tid efter annan vidtagits. Sedan världskriget och andra

omständigheter under lång tid hindrat frågans lösning, har det eftersträvade

resultatet emellertid nu uppnåtts och föreligger i form av 1930 års internationella

lastlinjekonvention, som efter långvariga överläggningar med såväl tekniskt

sakkunniga personer, redare, fartygsbefäl och annat sjöfolk som ock representanter

för de stora klassificeringsanstaltema enhälligt antagits av ombud

för flertalet av världens sjöfartsidkande länder.

Alltifrån sin tillkomst har denna konvention varit föremål för ett livligt

intresse från de sjöfartsidkande staternas sida, och i skilda länder hava åtgärder

tidigt vidtagits i anledning av densamma. Sålunda utfärdades i Amerikas

Eörenta Stater kort efter lastlinjekonferensens avslutande vissa med

konventionen i allt väsentligt överensstämmande lastlinjeregler, som alltsedan

september 1930 där länt till efterrättelse. Eörenta Staterna hava sedermera

ratificerat konventionen. Ratifikationer föreligga vidare från Danmarks

och Lettlands sida. I båda dessa länder har man dessutom, utan att avvakta

konventionens ikraftträdande, bragt dess bestämmelser i tillämpning. För

Danmarks vidkommande har detta, såsom förut antytts, skett genom utfärdande

av en provisorisk författning, enligt vilken konventionens bestämmelser,

därest redaren så önskar, må tillämpas vid beräkning av fribord för danska

fartyg. Sistnämnda förhållande föreligger jämväl i Norge, varest tillika för

konventionens ratificering nödiga lagändringar redan förra året genomförts.

Enligt ingångna meddelanden väntas beslut om provisorisk tillämpning av konventionen

snarast komma att meddelas jämväl i Finland, vars ratificering lärer

komma att äga rum instundande vår. Liknande ställning intaga Nederländerna,

varest konventionen enligt uppgift efter snart väntad ratificering kommer

att omedelbart kunna fakultativt tillämpas. I Frankrike har konventionen

godkänts av parlamentet och ratificering väntas inom kort ske. Så är

även fallet i Belgien, där regeringens beslut om ratificering, för vilket

parlamentets hörande icke erfordras, enligt vunna upplysningar synes vara

snart förestående. I Tyskland och Polen hava myndigheterna under beredning

lagförslag rörande konventionens tillämpning, avsedda att framläggas för

folkrepresentationen, vilket för Tysklands del väntas ske inom kort och

i Polen inom det närmaste halvåret. I sistnämnda land betraktas konven
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

83

tionen såsom redan i praktiken tillämpad, då med densamma i huvudsak överensstämmande

författningsbestämmelser där äro gällande. I Tyskland få

konventionens föreskrifter rörande trälastmärke redan tillämpas, utan att

dock särskild författning härom utfärdats. Provisorisk tillämpning av

konventionen uppgives även inom kort komma att anordnas i Spanien, men

frågan om ratificering har därstädes ännu icke förelagts parlamentet. Portugal

lärer avvakta Englands åtgöranden, vilket för övrigt torde vara fallet

med åtskilliga av de övriga länder, vilkas ratificeringsåtgärder ännu dröja. I

England är läget detsamma i fråga om lastlinjekonventionen som beträffande

sjöfartssäkerhetskonventionen, i det nämligen, såsom förut anförts, båda konventionerna

därstädes i en och samma proposition förelagts parlamentet, varest

den godkänts av överhuset och inom kort väntas komma under behandling

i underhuset. Av officiella uttalanden att döma torde i England

beslut om ratificering komma att träffas så snart ske kan efter frågans slutbehandling

i parlamentet.

Med hänsyn till det internationella läge, som sålunda är förhanden i fråga

om lastlinjekonventionens tillämpning, och övriga av mig förut andragna omständigheter,

som i detta sammanhang äro att taga i betraktande, föreligga

enligt min mening starka skäl för en anslutning till konventionen från

Sveriges sida. En underlåtenhet härav skulle utan tvivel vålla vår sjöfart avsevärda

olägenheter. Erinras må därvid, att beslut om frivillig tillämpning

av konventionen även i vårt land meddelats på framställning av redareföreningen.

I det följande skall jag till en början redogöra för resultatet av en

granskning av konventionens särskilda delar och dess förhållande till

de för svenska fartyg för närvarande gällande lastmärkesbestämmelsema

och därpå särskilt belysa spörsmålet om införande av obligatorisk lastlinje i

Östersjö- och inskränktare fart, såvitt angår utrikes trafik, samt vidare angiva

de allmänna slutsatser, som enligt min mening i berörda avseenden böra

dragas. Därefter skall jag övergå till frågan om lastlinje jämväl i viss inrikes

fart samt slutligen beröra spörsmålet om åtgärder för tillsyn å nedlastningen

av fartyg, som på grund av sin ringa storlek ansetts böra undantagas

från de allmänna lastlinjereglerna.

Formellt sett torde konventionen, som särskilt med hänsyn till avfattningen

av reglerna för bestämmande av fribordet synes vara att föredraga framför

de äldre reglerna, vara väl ägnad såsom allmän norm för lagstiftning på området.

Med avseende å konventionens innebörd har man, såsom av min tidigare redogörelse

framgått, att var för sig betrakta å ena sidan reglerna för det allmänna

dödviktsfribordet, som gälla vanliga fartyg med vanlig last, och å andra

sidan bestämmelserna angående särskilda fribord för fartyg med trälast samt

för tankfartyg och andra fartyg av speciell typ.

Vid bedömande av reglerna rörande det allmänna dödviktsfribordet bör skiljas

mellan vad i konventionen benämnes nya och existerande fartyg, d. v. s. före

resp. efter den 1 juli 1932 byggda eller påbörjade fartyg. Mot konventionens

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

tillämpning å nya fartyg torde någon invändning knappast kunna göras,

enär de nya reglerna för fribordets storlek och fartygets lastningsförmåga

giva praktiskt taget samma resultat som de nu gällande samt de

strängare föreskrifter, konventionen innehåller med avseende å särskilda skyddsanordningar

för fartygets säkerhet och besättningens trygghet (skydd för

öppningar, räcke och brädgång, länsportar och tillträde till bostäderna), utan

svårighet torde kunna iakttagas vid nybyggnader.

Vidkommande härefter existerande fartyg är att märka, att dessa

enligt konventionen och de föreliggande förslagen kunna få behålla sitt nuvarande

lastmärke men även kunna, om redaren skulle så önska, erhålla nytt märke

enligt konventionens regler. I fråga om konventionens förutberörda, på den

tekniska fribordsberäkningen icke inverkande föreskrifter rörande särskilda

skyddsanordningar för fartygets säkerhet och besättningens trygghet gäller,

att dessa enligt konventionen skola beträffande existerande fartyg tillämpas

allenast i den mån så av egna myndigheter befinnes skäligt och lämpligt med

hänsyn till den grad av säkerhet, som erbjudes genom redan förefintliga anordningar.

Dessa konventionens bestämmelser möjliggöra enligt min mening

en tillfredsställande behandling av de existerande fartygen.

Lastlinjekonventionens bestämmelser rörande särskilda fribord för maskindrivna

fartyg, som föra däckslast av trä, samt för tankfartyg och därmed

jämförliga fartyg äro icke av beskaffenhet att här påkalla mera ingående uppmärksamhet.

Reglerna för trälastmärket äro i allt väsentligt överensstämmande

med de i Sverige och övriga nordiska länder härutinnan gällande

bestämmelserna, och det torde få anses vara till fördel, att dessa genom konventionen

erhålla allmänt erkännande. Beträffande det särskilda lastmärket

för tankfartyg må anmärkas, att man här i landet saknar erfarenhet

beträffande sådan djupare nedlastning, som de nya reglerna medgiva. Med

hänsyn till den erfarenhet man på andra håll vunnit och då ifrågavarande

spörsmål torde komma att bliva föremål för särskild undersökning i olika

länder under de närmaste åren, synes mig denna omständighet icke böra utgöra

något hinder för konventionens tillämpning.

Härefter får jag övergå till fartyg i Östersjö- och inskränktare fart, vilka,

därest de nyttjas å internationella resor, i konventionen jämställas

med fartyg i vidsträcktare fart. Konventionens tillämpningsområde är nämligen

icke begränsat med hänsyn till den fart, vari fartygen nyttjas. Därvid hör

dock beaktas, att fartyg med en bruttodräktighet understigande 150 registerton

uteslutits från konventionens tillämpning. Detta med hänsyn till fartygens storlek

gjorda undantag kommer tydligen praktiskt taget att erhålla betydelse huvudsakligen

för fartyg i inskränktare fart. I detta sammanhang får jag ävenledes

erinra om att konventionen medgiver undantag för fartyg i fart mellan närliggande

hamnar.

Lastlinjetvång för fartyg i utrikesfart i Östersjön, skulle för Sveriges vidkommande

innebära en nyhet. På grund av förut verkställda utredningar rörande

detta spörsmål, för vilka jag i det föregående redogjort, och särskilt med

hänsyn till såväl myndigheters som sjöfarandes vittnesbörd om önskvärdheten,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

85

för att icke säga nödvändigheten, av obligatorisk lastlinje jämväl i sådan fart,

finner jag mig böra tillstyrka en dylik utsträckning av tvångslastlinjens tilllämpningsområde.

En sådan åtgärd, som enligt vad förut nämnts var ifrågasatt

redan vid tvångslastlinjens införande i svensk lagstiftning, anser jag

så mycket hellre böra vidtagas genom ratificering av lastlinjekonventionen,

som därigenom uppnås en eftersträvad internationell enhetlighet även inom

detta mera begränsade sjöfartsområde. En sådan lösning står ock i principiell

överensstämmelse med den baltiska lastlinjekonferensens förut omförmälda rekommendationer.

Om riktigheten av att tillämpa samma tekniska regler för bestämmande

av fribordet för fartyg såväl i inskränktare som i vidsträcktare fart

har den av lastlinjekonferensen representerade sakkunskapen varit enig och

samma princip hävdades vid den baltiska lastlinjekonferensen. Tillräckliga

skäl för en motsatt uppfattning synas icke hava förebragts av de sjöfartsorganisationer,

som ställt sig avvisande eller tveksamma gentemot lastmärkestvångets

införande i Östersjön. För övrigt torde jämväl i detta sammanhang böra

erinras, att man icke lärer hava något annat val, därest konventionen —

såsom man allmänt synes anse — skall av Sverige antagas. Ty i likhet

med sjöfartssäkerhetskonventionen torde även lastlinjekonventionen böra

betraktas såsom en odelbar enhet, som vid en ratificering icke kan göras till

föremål för undantag vare sig i fråga om tillämpningsområdet eller i andra

hänseenden.

I samband härmed får jag i anledning av Sveriges redareförenings förslag

rörande sådan tillämpning av konventionens nyssberörda bestämmelse om undantag

för fartyg i fart mellan närliggande hamnar, att därigenom all sjöfart

i Östersjön skulle göras till föremål för undantagsstadganden, för min del anmärka,

att jag icke finner ett dylikt förfarande vare sig lämpligt eller ens möjligt.

Framhållas må också, att undantag av ifrågavarande slag enligt konventionen

skola bestämmas i samråd med regeringarna i därav berörda

länder.

I anslutning till det sagda får jag uttala, att jag anser en lösning av lastlinjefrågan

för fartyg, som nyttjas i utrikes trafik i Östersjö- och inskränktare

fart, nu böra åstadkommas genom tillämpning av den internationella lastlinjekonventionen.

Med vissa i konventionen särskilt angivna undantag torde sålunda

de blivande svenska lastlinjereglerna böra utsträckas att gälla alla i

utrikes fart till befordran av gods eller passagerare nyttjade fartyg med en

bruttodräktighet av 150 registerton eller mera, dock med det i konventionen

medgivna förbehållet om rätt för Kungl. Maj:t att göra undantag för fartyg i

fart mellan närliggande hamnar i två eller flera länder.

Med hänsyn härtill och då en tillämpning av konventionens bestämmelser för

fartyg i vidsträcktare fart än nyss sagts från alla håll anses självfallen,

finner jag lastlinjekonventionen böra av Sverige antagas och tillstyrker för den

skull ratificering jämväl av denna konvention.

För konventionens tillämpning erfordras sådan ändring i allmän lag, att

överensstämmelse åvägabringas mellan konventionsbestämmelsemas räckvidd

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj,:ts proposition nr 7Z.

och tillämpningsområdet för den svenska lastlinjelagstiftningens huvudstadgande

i 9 § lagen om tillsyn å fartyg. Detta ämne torde jag få återupptaga i

nästa ärende tillsammans med frågan om de av sjöfartssäkerhetskonventionen

föranledda ändringarna i samma lag. Härutöver erforderliga åtgärder kunna

ombesörjas i administrativ väg, i främsta rummet i form av sådana författningsändringar

och nya bestämmelser, för vilka jag tidigare i korthet redogjort.

Vad kommerskollegium anfört i fråga om stämpelavgifter för utfärdande

eller förlängning av sådana lastlinjecertifikat, som i konventionen omförmälas,

synes mig icke giva anledning till erinran, varför någon framställning till

riksdagen i detta avseende icke av mig påkallas.

Jag övergår nu till det av mig förut omförmälda, utanför konventionens ram

liggande spörsmålet om lastlinjetvångets utsträckning jämväl till fartyg i viss

inrikes fart. Med hänsyn till säkerheten för fartyg och ombordvarande liksom

till möjligheten för statens inspektörer att utöva kontroll å fartygs nedlastning

föreligger uppenbarligen i förevarande avseende ingen principiell skillnad mellan

fartyg, som gå i utrikes trafik, och fartyg, som nyttjas i trafik mellan svenska

hamnar. I den mån routen och de förhållanden, under vilka resa sker, äro

likartade, äga tydligen de skäl, som ligga till grund för lastlinjetvång för

fartyg i utrikes fart, giltighet jämväl för fartyg i inrikes fart. Därest man,

i likhet med mig, finner tillräckliga skäl förebragta för en utsträckning av

området för den obligatoriska lastlinjen till att omfatta jämväl inskränktare

fart än Nordsjöfart, gäller detta således principiellt såväl inrikes som utrikes

trafik. Någon åtskillnad av den innebörd, jag nu åsyftar, har icke heller

gjorts vid de tidigare av kommerskollegium verkställda utredningarna i ämnet.

Vad i samband med den senaste utredningen påvisats rörande det förhållandevis

mindre antalet sjöolyckor i den inrikes farten har av kommerskollegium

icke ansetts utgöra skäl för ett frånfallande av förslaget om lastmärkestvångets

utsträckning till sagda fart. Till denna uppfattning finner jag mig böra uttala

min anslutning.

Emellertid torde vid införande av lastlinje för fartyg i inrikes trafik

vissa begränsningar böra ske, av vilka de viktigare med hänsyn till konventionens

bestämmelser icke kunnat ifrågakomma beträffande fartyg i utrikes fart.

I första hand torde sålunda den fart, vari lastmärke skulle krävas, göras till

föremal för begränsning. Att fartyg i inre fart böra vara undantagna, synes

vara uppenbart och annat har ej heller från något håll ifrågasatts. Däremot

hava yrkanden framställts om införande av lastlinjetvång i kustfart likaväl

som i Östersjöfart. I likhet med kommerskollegium finner jag emellertid vad

som hittills förekommit icke hava givit stöd för en längre gående utsträckning

av den obligatoriska lastlinjen än till Östersjöfart i ungefärligen den bemärkelse

detta begrepp har enligt den för de administrativa sjöfartssäkerhetsförfattningarna

gällande definitionen.

Den i samband med behandlingen av den utrikes farten föreslagna befogenheten

för Kungl. Maj:t att medgiva undantag för fartyg i fart mellan närliggande

hamnar, synes böra omfatta även fartyg i inrikes trafik. Likaledes an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

87

ser jag, att tillämpningen av de allmänna lastlinjereglerna jämväl vad den

inrikes trafiken angår bör inskränkas till fartyg med en bruttodräktigliet av

150 registerton eller mera.

En annan begränsning sammanhänger med det av kommerskollegium föreslagna

uppskovet med genomförandet av lastmärkestvang för fartyg i inrikes

trafik. Med principiellt fasthållande av sin tidigare hävdade mening, att skillnad

i lastlinjehänseende icke bör göras mellan inrikes och utrikes trafik, har

kollegium under hänvisning därtill, att vissa i den inrikes farten sysselsatta

fartyg av speciell typ för erhållande av tillfredsställande fribord skulle behöva

underkastas ofta nog ganska betungande ombyggnadsarbeten, förklarat

sig anse, att uppskov med lastlinjetvånget tillsvidare borde beredas för existerande

fartyg i Östersjöfart mellan svenska hamnar. Härvid har kollegium

emellertid funnit konsekvensen kräva enahanda uppskov jämväl för nya fartyg.

Under det jag till fullo ansluter mig till ämbetsverkets mening i fråga om

nödvändigheten av att under de omständigheter, som för närvarande äro rådande,

förfara med all möjlig varsamhet i frågor, som röra sjöfarten,

och för den skull finner ifrågasatt anstånd för existerande fartyg vara

att förorda, kan jag icke dela kollegii mening om liknande uppskov för

nya fartyg, enär förutsättningarna för erhållande av ett tillfredsställande

fribord utan avsevärda kostnader eller andra väsentliga olägenheter kunna

iakttagas vid fartygens byggande. Då jag med hänsyn härtill anser de blivande

lastmärkesbestämmelserna böra omedelbart tillämpas för nya fartyg i

den fart, varom nu är fråga, finner jag särskilt stöd för denna min mening

därutinnan, att såväl den sakkunnige, vilken i ämnet avgivit särskilt yttrande,

som ock Sveriges allmänna sjöfartsförening grundat sitt avstyrkande av lastlinjes

införande i inrikes fart på skäl, som uteslutande avse de existerande

fartygen.

Nu avhandlade fråga påkallar beaktande i samband med förut omförmäld

ändring i 9 § lagen om tillsyn å fartyg och torde sålunda i samband därmed

få återupptagas i nästa ärende.

Frågan om åtgärder till ledning för tillsyn å nedlastningen av mindre fartyg

gäller sådana fartyg, som på grund av sin ringa storlek (mindre än 150

bruttoregisterton) ansetts böra undantagas från de allmänna lastlinjereglerna.

Såväl 1930 års lastlinjekonferens som den baltiska lastlinjekonferensen hava

genom särskilda rekommendationer förordat lämpliga åtgärder för kontroll å

nedlastningen av sådana mindre fartyg. Härmed har åsyftats vidtagande av

anstalter i gemenskap med ifrågakommande länder för tillämpning av de för

större fartyg gällande reglerna, om och i den man detta kan befinnas lämpligt,

samt i övrigt åvägabringande av förenklade förfaranden med avseende å

lastningskontrollen. Såsom förut omförmälts har kommerskollegium föreslagit

tillägg till 9 § tillsynslagen, innehållande bemyndigande för Kungl.

Maj :t att förordna om åtgärder till ledning för tillsynen å nedlastningen av

fartyg med ifrågavarande mindre dräktighet, som i utrikes fart eller i Östersjöfart

mellan svenska hamnar befordra gods eller passagerare. Pa grund av

Kungl. Maj :ts beslut den 27 mars 1931 bar sedermera viss utredning i ämnet

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

verkställts av kommerskollegium för åstadkommande av förslag till bestämmelser

i förevarande hänseende. Enär emellertid utredningen icke givit något

positivt resultat, utan kollegium allenast överlämnat ett utav en sakkunnig

utarbetat preliminärt förslag, närmast avsett att utgöra ett arbetsunderlag

för fortsatt utredning, kan jag icke förorda vidtagande i detta sammanhang

av sådan lagändring, som av kommerskollegium i förevarande hänseende föreslagits.

På grund av frågans internationella karaktär bör den omständigheten

här också tagas i betraktande, att vissa av de i baltiska lastlinjekonferensen

deltagande staterna beträffande förevarande spörsmål intagit en mera avvaktande

hållning. Emellertid har jag på grund av förutnämnda rekommendationer

för avsikt att senare åter anmäla denna fråga i syfte att vinna fullständig

utredning om de åtgärder, som härutinnan kunna böra ifrågakomma.

Till sist ber jag till behandling få upptaga den för sjöfartssäkerhetskonventionen

och lastlinjekonventionen gemensamma frågan om förutsättningarna för

konventionernas ratificering och om den lämpliga tidpunkten härför.

Saväl 1929 ars sjöfartssåkerhetskonvention som 1930 års lastlinjekonvention

äro av beskaffenhet att, jämlikt § 12 regeringsformen, böra föreläggas riksdagen

till godkännande.

Emellertid synes det böra ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma tidpunkten

för svensk ratificering av konventionerna. Huru snart detta lämpligen kan

ske torde bliva beroende på vad som under den närmaste tiden kan bliva ytterligare

upplyst rörande främmande staters åtgärder i sådant hänseende.

Som ett av huvudändamålen med dessa konventioner är vinnande av internationell

enhetlighet på förevarande lagstiftningsområde, synas vid ratificering

böra göras förbehåll av sådan art, att konventionerna icke bliva gällande

för Sveriges del, med mindre desamma komma att tillämpas av åtminstone

flertalet sjöfartsidkande länder. Enligt i båda konventionerna intaget stadgande

erfordras ratificering av minst fem länder för att respektive konvention

skall träda i kraft. Kommerskollegium har föreslagit, att vid ratifikation

skulle göras förbehåll om ikraftträdande därav först då England ratificerat och

dess ratifikation trätt i kraft. Med hänsyn till Englands ställning såsom den

ledande sjöfartsnationen ävensom dess sedan lång tid tillbaka rådande, på lag

stödda praxis att å främmande fartyg tillämpa brittiska sjöfartssäkerhetsföreskrifter,

torde Englands ställningstagande till konventionerna bliva avgörande

för övriga länders beslut om ratificering. Jag finner på grund härav

kommerskollegii förslag välgrundat och förordar alltså, att förbehåll av nyssnämnda

innebörd göras vid konventionernas ratificering, därest kraftvunnen

brittisk ratifikation icke redan då föreligger.

På grund av vad jag i ärendet anfört ärnar jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte uti proposition äska riksdagens godkännande av dels 1929 års internationella

konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss

jämte därvid fogat, såsom bilaga I betecknat reglemente, dels ock 1930

års internationella lastlinjekonvention med tillhörande slutprotokoll och bi
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72. 89

lagor. Ifrågavarande aktstycken torde såsom bilagor A och B få fogas vid

dagens protokoll.

Emellertid torde med fattande av slutligt beslut härom böra anstå, till dess

förslaget till ändringar i lagen om tillsyn å fartyg ävensom det på föredragning

av chefen för justitiedepartementet beroende förslaget till ändring i sjölagen

hunnit undergå vederbörlig granskning i lagrådet. Jag anhåller således, att

få ånyo upptaga ärendet, sedan nämnda granskning avslutats. Slutligen hemställer

jag, att utdrag av detta protokoll får tillställas lagrådet till kännedom

vid nyssnämnda granskning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

N. Tolstoy.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bilaga A.

(Autentisk text.)

Convention Internationale

pour la sauvegarde

de la vie humaine en mer.

Préambule.

Les Gouvernements de

1’Allemagne, du Commonwealth

d’Australie, de la

Belgique, du Canada, du

Danemark, de 1’Espagne,

de l’Etat Libre d’Irlande,

des Etats-Unis d’Amérique,

de la Einlande, de la

France, du Royaume Uni

de la Grande-Bretagne et

d’Irlande du Nord, de

1’Inde, de 1’Italie, du Japon,

de la Norvége, des

Pays-Bas, de la Suéde,

de 1’Union des Républiques

Soviétistes Socialistes,

étant désireux d’établir

d’un commun accord

des principes et des réglements

å l’effet de sauvegarder

la vie bumaine en

mer.

Considérant que le meilleur

moyen d’atteindre

ce but est la conclusion

d’une Convention.

Ont désigné les plénipotentiaires

suivants:

[Suivent les noms des

plénipotentiaires.]

Qui, apres s’étre communiqué

leurs pleins pouvoirs,

trouvés en bonne

et due forme, sont convenus

des dispositions suivantes:
-

(Autentisk text.)

International Convention

for the Safety of Life

åt Sea.

Preamble.

The Governments of

Germany, the Commonwealth

of Australia, Belgium,

Canada, Denmark,

Spain, the Irish Free

State, the United States

of America, Finland,

France, the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland, India,

Italy, Japan, Norway, the

Netherlands, Sweden, the

Union of Socialist Soviet

Republics; being desirous

of promoting safety of

life åt sea by establishing

in common agreement uniform

principles and rules

directed thereto;

Considering that this

end may best be achieved

by the conclusion of a

Convention;

Have appointed their

Plenipotentiaries, name
!y;
[Here

follow the names

of the Plenipotentiaries.]

Who, having communicated

their full powers,

found in good and due

form, have agreed as follows:—
-

(Översättning.)

Internationell konvention

för betryggande av

säkerheten för människoliv

till sjöss.

Inledning.

Regeringarna i Tyskland,

Australiska Statsförbundet.

Belgien, Canada,

Danmark, Spanien,

Irländska Fristaten,

Amerikas Förenta

Stater, Finland,

Frankrike Förenade

Konungariket StoraBritannien

och Norra Irland,

Indien, Italien, Japan,

Norge, Nederländerna,

Sverige och de Socialistiska

Rädsrepublikernas

Union, vilka önska

främja säkerheten för

människoliv till sjöss genom

att i samförstånd

fastställa härför nödiga

principer och regler,

och då detta ändamål

enligt deras åsikt bäst

kan vinnas genom avslutandet

av en konvention,

hava de till sina befullmäktigade

ombud utsett:

[Här följa de befullmäktigade

ombudens

namn.]

Vilka efter att hava

meddelat varandra sina

fullmakter, som befunnits

i god och behörig form,

överenskommit om följande

bestämmelser:

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Chapitre I. — Préliminaires.

Article 1.

Les Gouvernements

contractants s’engagent å

appliquer les dispositions

de la présente Convention,

en vue d’encourager

la sauvegarde de la vie

humaine en mer, å édicter

tous réglements et å

prendre toutes autres mesures

propres å lui faire

produire son plein et entier

effet.

Les dispositions de la

présente Convention sont

complétées par un Réglement

contenu dans l’annexe

I qui a la méme valeur

et entre en vigueur

en méme temps que la

présente Convention. Toute

référence å la présente

Convention implique référence

simultanée au

Réglement y annexé.

Artide 2.

Applications et définitions.

1. Les dispositions de

la présente Convention

s’appliquent dans les conditions

suivantes aux navires

appartenant å un

pays dont le Gouvernement

est un Gouvernement

contractant et aux

navires appartenant aux

contrées auxquelles la présente

Convention s’applique

en vertu de l’Article

62:

Chapitre II.

(Construction): aux

navires å passagers (å

propulsion mécanique)

lorsqu’ils effectuent des

voyages internationaux.

Chapter I. — Preliminary.

Artide 1.

The Contracting Governments

undertake to

give effect to the provisions

of the present Convention

for the purpose

of promoting safety of

life åt sea, to promulgate

all regulations and to

take all other steps which

may be necessary to give

the present Convention

full and complete effect.

The provisions of the

present Convention are

completed by Regulations

contained in Annex I,

which ha ve the same force

and take effect åt the

same time as the present

Convention. Every reference

to the present Convention

implies åt the

same time a reference to

the Regulations annexed

thereto.

Artide 2.

Applications and Definitions.

1. The Provisions of

the present Convention

shall apply to ships belonging

to countries the

Governments of which are

Contracting Governments,

and to ships belonging to

territories to which the

present Convention is

applied under Article 62,

as follows:—

Chapter II.

(>Construction) to passenger

ships (mechanically

propelled) on international

voyages.

Kapitel I. — Inledande

bestämmelser.

Artikel 1.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig,

i avsikt att främja säkerheten

för människoliv

till sjöss, att tillämpa

bestämmelserna i denna

konvention samt att utfärda

alla de föreskrifter

och vidtaga alla övriga

mått och steg, som erfordras

för att denna konvention

skall kunna utöva

sin fulla verkan.

Bestämmelserna i denna

konvention fullständigas

av ett såsom bilaga

I betecknat reglemente,

som äger samma giltighet

och träder i kraft på

samma gång som konventionen.

Varje hänvisning

till konventionen innebär

samtidigt en hänvisning

till det bifogade

reglementet.

Artikel 2.

Tillämpning'' och definitioner.

1) Bestämmelserna i

denna konvention skola

äga tillämpning å fartyg,

hemmahörande i de länder,

vilkas regeringar biträtt

denna konvention,

ävensom å fartyg, hemmahörande

i områden, ifråga

om vilka konventionen

är tillämplig i kraft

av artikel 62, i följande

utsträckning:

Kapitel II.

(.Konstruktion): å passagerarfartyg

(vilka

framdrivas medelst maskinkraft)

å internationella

resor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Chapitre III.

(Engins de Sauvetage):

aux navires å passagers

(å propulsion mécanique)

lorsqu’ils effectuent

des voyages

internationaux.

Chapitre IV.

(Radiotelegraphie): å

tous les navires qui

effectuent des voyages

internationaux å l’exception

des navires de

charge de moins de

1,600 tonneaux de

jauge brute.

Chapitre V.

(Sécurité de la Navigation):

å tous les navires

quel que soit le

genre de voyages.

Chapitre VI.

(Certificats): å tous

les navires auxquels

s’appliquent les chapitres

II, III et IV.

2. Chacun des Chapitres

definit avec plus de precision

les catégories de

navires auxquels il s’applique

ainsi que le champ

des dispositions qui leur

sont applicables.

3. Dans la présente

Convention, å moins d’indications

expresses contraires:
(a)

un navire est considéré

comme appartenant

å un pays lorsqu’il est

immatriculé dans un

port de ce pays;

(b) 1’expression »Administration»

désigne le Gouvernement

du pays ou

le navire est immatriculé;
(c)

un voyage International

est un voyage entre

un pays auquel la

présente Convention

Chapter III.

(Life-saving Appliances)

to passenger sbips

(mechanicallypropelled)

on international voyages.

Chapter IV.

(Radiotelegraphy) to

all sbips engaged on

international voyages

except cargo sbips of

less than 1,600 tons

gross tonnage.

Chapter V.

(Safety of Navigation)

to all sbips on all voyages.

Chapter VI.

(Certificates) to all tbe

sbips to wbicb Chapters

II, III and IV

apply.

2. Tbe classes of sbips

to wbicb eacb Chapter

applies are more precisely

defined, and tbe extent

of tbe application is

sbown, in eacb Chapter.

3. In tbe present Convention,

unless expressly

provided otberwise—

(a) a sbip is regarded as

belonging to a country

if it is registered åt a

port of tbat country;

(b) tbe expression »Administration»

means

tbe Government of the

country in wbicb tbe

ship is registered;

(c) an international voyage

is a voyage from a

country to which the

present Convention

Kapitel III.

(Bärgningsredskap): å

passagerarfartyg (vilka

framdrivas medelst maskinkraft)

å internationella

resor.

Kapitel IV.

(Radiotelegrafi): å alla

å internationella resor

nyttjade fartyg med undantag

av lastfartyg

med en bruttodräktigbet

understigande 1,600

registerton.

Kapitel V.

(Sjötrafiksäkerhet): å

alla fartyg å alla resor.

Kapitel VI.

(Certifikat): å alla fartyg,

beträffande vilka

kapitlen II, III och IV

äga tillämpning.

2) I varje kapitel angives

närmare å vilka

slag av fartyg och i vilken

utsträckning kapitlet

äger tillämpning.

3) Där ej annorlunda

uttryckligen stadgas, gäller

i denna konvention

följande:

a) ett fartyg anses vara

hemmahörande i ett

land, därest det är

registrerat såsom hemmahörande

i en av

detta lands hamnar.

b) med uttrycket »administration»

avses regeringen

(statsförvaltningen)

i det land, där

fartyget är registrerat.

c) med »internationell resa»

avses resa från ett

land, å vilket denna

konvention äger till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

s’applique et un port

situé en dehors de ce

pays, ou inversement;

toute colonie, territoire

d’outre-mer, protectorat

ou territoire

placé sous suzeraineté

ou mandat est considéré

å cet égard comme

un pays distinct.

(d) un navire est considéré

comme un navire å

passagers s’il transporte

plus de 12 passagers;
(e)

l’expression »Regie»

désigne les Régles contenues

dans 1’Annex e

I.

4. La présente Convention,

å mois d’indication

expresse contraire, ne

s’applique pas aux navires

de guerre.

Article 3.

Cas de force majeure.

S’il n’est pas soumis

au moment de son départ

pour un voyage quelconque,

aux prescriptions de

la présente Convention,

aucun navire ne doit étre

astreint å ees prescriptions

å raison d’un déroutement

queleonque au

cours de son voyage si ce

déroutement est occasionné

par le mauvais temps

ou par toute autre cause

de force majeure.

Les personnes qui se

trouvent å bord d’un navire

par raison de force

majeure ou qui s’y trouvent

par suite de l’obligation

imposée au capitaine

de transporter soit

des naufragés, soit d’autres

personnes, ne doivent

pas entrer en ligne

applies to a port outside

sucb country, or

conversely; and för

this purpose every

colony, overseas territory,

protectorate or

territory under suzerainty

or mandate is

regarded as a separate

country;

(d) a slup is a passenger

sbip if it carriesmore

than 12 passengers;

(e) the expression »Regulations»

means the

Regulations contained

in Annex I.

4. The present Convention,

unless expressly provided

otherwise, does not

apply to ships of war.

Artide 3.

Cases of Force Majeure.

No ship, which is not

subject to the provisions

of the present Convention

åt the time of its departure

on any voyage,

shall become subject to

the provisions of the

present Convention on account

of any deviation

from its intended voyage

due to stress of weather

or any other cause of

force majeure.

Persons who are on

board a ship by reason

of force majeure or in consequence

of the obligation

laid upon the master

to carry shipwrecked or

other persons shall not

be taken into account for

the purpose of ascertaining

the application to a

lämpning, till en hamn

utanför samma land

eller omvänt; i detta

hänseende anses varje

koloni, hinsides hav beläget

territorium, protektorat

eller territorium

under överhöghet

eller mandat såsom ett

särskilt land.

d) ett fartyg anses såsom

passagerarfartyg,

därest å detsamma

medföras flera än 12

passagerare.

e) med uttrycket »regler»

avses reglerna i det såsom

bilaga I betecknade

reglementet.

4) Där ej annorlunda

uttryckligen stadgas, äger

denna konvention icke

tillämpning å krigsfartyg.

Artikel 3.

Force majeure.

Fartyg, som vid tiden

för påbörjandet av en

resa icke är underkastat

konventionens bestämmelser,

skall icke på grund

av avvikelse från den

tilltänkta resan bliva skyldigt

underkasta sig desamma,

där sådan avvikelse

är föranledd av hårt

väder eller annan form

av force majeure.

Personer, vilka befinna

sig ombord å ett fartyg

på grund av force majeure

eller till följd av befälhavaren

åliggande förpliktelse

att medföra skeppsbrutna

eller andra personer,

skola icke medräknas

vid bedömande av

fråga, huruvida någon av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

de compte lorsqu’il s’agit

de vérifier 1’application

au navire d’une prescription

quelconque de la présente

Convention.

Chapitre II. — Construction.

Article 4.

Navires auxqnels s’applique

ce Chapitre.

1. Le présent Chapitre

s’applique, sauf dans les

cas ou il en est autrement

disposé, aux navires å

passagers neufs, affectés

a des voyages internationaux.

2. Un navire a passagers

neuf est un navire

dont la quille a été posée

le ler juillet 1931 ou postérieurement

ou qui est

transformé pour étre affecté

a un service de passagers

å cette date ou postérieurement.

Tous les

autres navires a passagers

sont considérés comme

navires å passagers existants.

3. Toute Administration

d’un pays peut, si

elle juge que la route

suivie et les conditions du

voyage sont de nature ä

ne rendre 1’application des

prescriptions du présent

Chapitre ni raisonnable ni

nécessaire, dispenser de

ees prescriptions des navires

ou des catégories de

navires, appartenant å ce

pays, qui, au cours de leur

voyage, ne s’éloignent pas

de plus de 20 milles marins

de la terre la plus

proche.

4. Dans le cas ou un

navire å passagers ne

s’éloigne pas, au cours de

son voyage, de plus de

ship of any provisions of

the present Convention.

Chapter II. — Construction.

Article 4.

Application.

1. This Chapter, except

where it is otherwise

expressly provided, applies

to new passenger

ships engaged on international

voyages.

2. A new passenger ship

is a ship the keel of which

is laid on or after the 1st

July, 1931, or a ship

which is converted to passenger

service on or after

that date, all other passenger

ships being described

as existing passenger

ships.

3. Each Administration

may, if it considers that

the route and the conditions

of the voyage are

such as to render the application

of the requirements

of this Chapter unreasonable

or unnecessary,

exempt from the requirements

of this Chapter

individual ships or

classes of ships belonging

to its country which, in

the course of their voyage,

do not proceed more than

20 miles from the nearest

land.

4. In the case of a passenger

ship which, in the

course of its voyage, does

not proceed more than

konventionens bestämmelser

skall äga tillämpning

å fartyget.

Kapitel II. — Konstruktion.

Artikel 4.

Tillämpning''.

1) Där ej annorlunda

uttryckligen stadgas, skall

detta kapitel äga tillämpning

å nya passagerarfartyg,

vilka nyttjas å internationella

resor.

2) Med nytt passagerarfartyg

förstås passagerarfartyg,

vars köl blivit

sträckt den 1 juli 1931

eller senare, ävensom annat

fartyg, som nämnda

dag eller senare förändras

till passagerarfartyg. Alla

övriga passagerarfartyg

benämnas existerande passagerarfartyg.

3) Varje administration

må, om den med

hänsyn till routen och de

villkor, varunder resa

äger rum, finner en tilllämpning

av bestämmelserna

i detta kapitel vara

oskälig eller onödig, från

dessa bestämmelser undantaga

vissa fartyg eller

vissa slag av fartyg, hemmahörande

i det egna

landet, därest fartygen

ifråga under sina resor

icke avlägsna sig mera

än 20 nautiska mil från

närmaste land.

4) Beträffande passagerarfartyg,

vilket under

sin resa ej avlägsnar

sig mer än 200 nautiska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

200 milles marins de la

terre la plus proclie, l’Administration

å laquelle appartient

le navire peut

accorder des atténuations

aux prescriptions des Régles

IX, X, XV et XIX si

la prevue peut étre faite

å la satisfaction de l’Administration

que l’application

de ees prescriptions

n’est ni raisonnable

ni pratiquement réalisable.

5. Dans le cas de navires

å passagers existants

effeetuant des voyages internationaux

et ne satisfaisant

pas déjå aux prescriptions

du present Chapitre

relatives aux navires

å passagers neufs, les mesures

å prendre pour chaque

navire seront déterminées

par 1’Administration

du pays auquel il appartient,

de maniére å

obtenir une sécurité plus

grande sur les points ou

cela sera pratiquement réalisable

et raisonnable.

6. Dans le cas de navires

å passagers effeetuant

des voyages internationaux,

qui sont utilisés å

des transports spéciaux

d’un grand nombre de

passagers sans installation

de coucbettes, comme

par exemple, le transport

de pélerins, toute

Administration d’un pays

peut, si elle juge qu’il est

pratiquement impossible

d’appliquer les prescriptions

du présent Chapitre,

dispenser ceux de ees navires

qui appartiennent å

ce pays des prescriptions

en question, sous les conditions

suivantes:

(a) On doit appliquer

dans la plus large mesure

compatible avec les cir
-

200 miles from tbe nearest

land, tbe Administration

of the country to

which tbe sbip belongs

may allow relaxations

from sucb of tbe requirements

of Regulations IX,

X, XV and XIX as may be

proved to tbe satisfaction

of tbe Administration

to be neitber reasonable

nor practicable.

5. In tbe case of existing

passenger sbips engaged

on international

voyages whicb do not

already comply witb tbe

provisions of tbis Cbapter

relating to new passenger

sbips, tbe arrangements

on eacb sbip sball be considered

by tbe Administration

of tbe country to

wbicb tbe sbip belongs,

witb a view to improvements

being made to provide

inereased safety

wbere practicable and

reasonable.

6. In tbe case of passenger

sbips engaged on

international voyages

wbicb are employed in

tbe carriage of large numbers

of unbertbed passengers

in special trades,

sucb, for example, as tbe

pilgrim trade, an Administration,

if satisfied tbat

it is impracticable to enforce

compliance witb tbe

requirements of tbis Cbapter,

may exempt sucb

sbips, wben tbey belong

to its country, from those

requirements on tbe following

conditions:—

(a) That tbe fullest provision

wbicb tbe circumstances

of tbe träde will

mil från närmaste land,

må administrationen i det

land, där fartyget är bemmabörande,

medgiva lättnader

i de bestämmelser,

som innehållas i reglementets

regler IX, X, XV

ocb XIX, i den mån tilllämpningen

av desamma

visas vara varken skälig

eller lämplig.

5) Beträffande å internationella

resor nyttjade

existerande passagerarfartyg,

vilka icke redan

uppfylla de bestämmelser,

som enligt detta kapitel

äro tillämpliga å nya passagerarfartyg,

skall administrationen

i det land,

där fartyget är hemmabörande,

beträffande varje

särskilt fartyg överväga i

vad mån vidtagande av

åtgärder till ökande av

säkerbeten kan anses skäligt

ocb lämpligt.

6) Beträffande å internationella

resor nyttjade

passagerarfartyg, vilka

föra stort antal däckspassagerare

i särskild trafik,

såsom t. ex. i pilgrimstrafiken,

må vederbörande

administration, där det

befinnes olämpligt att påfordra

uppfyllandet av

bestämmelserna i detta

kapitel, därifrån undantaga

i det egna landet

hemmahörande fartyg,

under villkor:

a) att de föreskrifter,

som avse fartygets konstruktion,

tillämpas i så

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

constances du trafic, les

prescriptions relatives å

la construction.

(b) Des mesures doivent

étre prises pour formuler

des prescriptions

générales qui devront

s’appliquer au cas particulier

de ce genre de trafic.

Ces prescriptions doivent

étre formulées d’accord

avec ceux des autres

Gouvernements contractants,

s’il y en a, qui pourraient

étre directement

intéressés au transport de

ces passagers.

7. Le présent Chapitre

ne s’applique pas aux navires

dépourvus de propulsion

mécanique, ni aux

navires en bois de construction

primitive tels

que dhows, jonques, &c.

permit shall be made in

the matter of construction.

(b) That steps shall be

taken to formulate general

rules which shall be

applicable to the particular

circumstances of these

trades. Such rules shall

be formulated in concert

with such other Contracting

Governments, if any,

as may be directly interested

in the carriage of

such passengers.

7. This Chapter does

not apply to ships which

are not mechanically propelled

or to wooden ships

of primitive build, such as

dhows, junks, &c.

stor utsträckning som förhållandena

medgiva; samt

b) att åtgärder vidtagas

för fastställande av

allmänna föreskrifter, gällande

för de särskilda förhållandena

i denna trafik.

Sådana föreskrifter

skola fastställas i samråd

med andra fördragsslutande

regeringar, som må

vara direkt intresserade

av ifrågavarande passagerartrafik.

7) Detta kapitel äger

icke tillämpning å fartyg,

vilka icke framdrivas medelst

maskinkraft, och ej

heller å träfartyg av primitiv

konstruktion såsom

dhows, djunker etc.

Article 5.

Artide 5.

Artikel 5.

Compartimentage étanche

des Navires.

TVatertiglit Subdivision of

Ships.

Fartygs indelning i vattentäta

ruin.

1. Les navires doivent

étre compartimentés aussi

efficacement qui possible,

eu égard å la nature du

service auquel ils sont

destinés. Les prescriptions

relatives au compartimentage

sont fixées

par les Artides et par les

Régles qui suivent.

2. Le degré de compartimentage

assuré par

1’application de ces Régles

varie avec la longueur

du navire et le service

auquel il est destiné, de

telle maniére que le degré

de compartiméntage

le plus élevé corresponde

aux plus longs navires essentiellement

affectés au

transport des passagers.

3. Les Régles I ä V

indiquent la méthode ä

1. Ships shall be as

efficiently subdivided as

is possible having regard

to the nature of the service

for which they are

intended. The requirements

respecting subdivision

are given in the following

Artides and in the

Regulations.

2. The degree of subdivision

provided for by

these requirements varies

with the length of the ship

and with the service, in

such manner that the

highest degree of subdivision

corresponds with the

ships of greatest length

primarily engaged in the

carriage of passengers.

3. Regulations I to V

indicatc the method to be

1) Fartyg skall indelas

i vattentäta rum så effektivt

som möjligt med

hänsyn till den användning,

för vilken fartyget

är avsett. Bestämmelserna

härom innehållas i följande

artiklar och i reglementet.

2) Den indelningsgrad,

som erhålles genom tilllämpning

av dessa bestämmelser,

varierar med

fartygets längd och den

trafik, för vilken detsamma

är avsett, på så

sätt, att den högsta indelningsgraden

gäller för

fartyg med största längd,

som huvudsakligen äro avsedda

för befordran av

passagerare.

3) Reglerna I—Y angiva

den metod, som skall

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 58 haft. (Nr 72.) 7

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

suivre pour déterminer

le degré de compartimentage

applicable å un navire.

4. Pour que le degré

de compartimentage requis

soit respecté, une

ligne de charge, correspondant

au tirant d’eau

qui aura été approuvé

comme répondant au

compartimentage, sera assignée

au navire et marquée

sur le bordé extérieur.

S’il existe sur le

navire des espaces spécialement

disposés pour servir

å volonté, soit d’emménagements

pour passagers,

soit de locaux å

marchandises, on pourra,

a la demande de l’armateur,

lui assigner et tracer

sur le bordé extérieur,

une ou plusieurs lignes de

charge additionnelles, correspondant

aux divers tirants

d’eau de compartimentage

que PAdministration

jugera répondre

aux différentes conditions

de service. Le franc-bord

correspondant å chacune

de ees lignes de charge et

les conditions de service

pour lesquelles il est accepté

seront indiqués

d’une fapon précise sur le

certificat de sécurité. Les

lignes de charge de compartimentage

doivent étre

marquées et inscrites suivant

la méthode prescrite

par la Regie VII.

Article 6.

Cloisons des Extrémités,

Cloisons de la Tranche des

Machines, Tunnels des Lignes

d’arbres, &c.

Il doit exister dans

tous les navires des cloisons

étanches aux extrémités

avant et arriére et

followed in order to determine

the degree of subdivision

applicable to a

ship.

4. In order that the

required degree of subdivision

shall be maintained,

a loadline corresponding

to the approved subdivision

draft shall be assigned

and marked on the

ship’s sides. A ship having

spaces which are

specially adapted for the

accommodation of passengers

and the carriage of

cargo alternatively may,

if the owners desire, have

one or more additional

loadlines assigned and

marked to correspond with

the subdivision drafts

which the Administration

may approve for the alternative

service conditions.

The freeboard corresponding

to each approved

subdivision loadline,

and the conditions of

service for which it is approved,

shall be clearly indicated

on the Safety

Certificate. Subdivision

loadlines shall be marked

and recorded in the manner

provided in Regulation

VII.

Artide 6.

Pcak and Machinery Space

ISulkhcads, Skaft Tunnels,

&.C.

All ships shall be fitted

with watertight forward

and after peak bulkheads

and with watertight bulk
-

tillämpas vid bestämmande

av ett fartygs indelningsgrad.

4) För att säkerställa

upprätthållandet av den

för fartyget gällande indelningsgraden

skall en

mot det för indelningen

godkända djupgåendet

svarande vattenlinje bestämmas

och utmärkas

å fartygets sidor. Ett

fartyg, vari finnas rum,

så inrättade, att de omväxlande

kunna användas

till befordran av passagerare

och last, kan,

på redarens begäran, förses

med ytterligare en

eller flera indelningsvattenlinjer,

vilka bestämmas

och utmärkas på fartygets

sidor på så sätt,

att de svara mot de av

administrationen för de

olika användningssätten

godkända djupgåenden.

Det fribord, som svarar

mot en var godkänd indelningsvattenlinje,

och

det användningssätt, för

vilket vattenlinjen är

godkänd, skola tydligt angivas

i säkerhetscertifikatet.

Indelningsvattenlinjerna

skola utmärkas

och antecknas på sätt

föreskrives i regel VII.

Artikel 6.

Pik- och maskinerirumsskott,

axeltuunlar m. m.

Alla fartyg skola vara

försedda med vattentätt

för- och akterpikskott

samt vattentätt skott

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

aux extrémités de la

tranche des machines et

dans les navires å liélice

il doit y avoir des tunnels

étanches pour les lignes

d’arbres, ou un compartimentage

équivalent, le

tout conformément aux

prescriptions de la Regie

Article 7.

Construction, Épreuves, &c.

Les Régles Vill å XIII

incluses et les Régles XV

a XXI incluses contiennent

les prescriptions relatives:
(a)

å la construction et

aux épreuves des cloisons

de compartimentage,

doublefonds, ponts étancbes,

panneaux de descente,

conduits de ventilation,

cloisons d’incendie,

&c.;

(b) aux ouvertures dans

les cloisons, dans la muraille

des navires et dans

le pont exposé å la mer,

le type des moyens de

fermetures qui doit étre

employé pour les clore et

l’emploi qui doit en étre

fait;

(c) aux épreuves, aux

inspections périodiques et

aux manceuvres periodiques

des moyens dé fermeture

des ouvertures

dans les cloisons étanches

et dans la muraille du navire;
(d)

aux moyens de sortie

des compartiments

étanches;

(e) aux dispositifs de

pompage; et

(f) a la puissance disponible

pour la marche arriére

et a 1’appareil a

gouverner auxiliaire.

heads åt the extremities

of the machinery space,

and, in screw ships, with

watertight shaft tunnels

or equivalent subdivision

in accordance with the

provisions of Regulation

VI.

Artide 7.

Construction, Testing, &c.

Regulations VIII to

XIII and XV to XXI

prescribe rules för—

(a) the construction and

testing of subdivision

bulkheads, inner bottoms,

watertight decks,

trunks, ventilators, fireresisting

bulkheads, &c.;

(b) the conditions governing

openings in bulkheads,

in the ship’s sides

and in the weather deck,

and the character and

use of means which shall

be provided for closing

these openings;

(c) the tests and the

periodical inspections and

operation of the means

of closing openings in

bulkheads and in the

ship’s side;

(d) exits from watertight

compartments;

(e) pumping arrangements;

and

(f) power för going

astern and auxiliary

steering apparatus.

omedelbart för och akter

om maskinerirummet

samt propellerfartyg dessutom

med vattentäta

axeltunnlar eller annan

likvärdig rumsindelning,

allt i enlighet med

bestämmelserna i regel

VI. 8

Artikel 7.

Konstruktion, provning

in. ni.

Reglerna VIII—XIII

och XV—XXI innehålla

bestämmelser rörande:

a) konstruktion och

provning av vattentäta

skott, dubbelbottnar, vattentäta

däck, trunkar,

luftrör, brandsäkra skott

m. m.;

b) öppningar i skott,

fartygssidor och väderdäck

samt beskaffenhet

och användning av anordningar

för tillslutning

av dessa öppningar;

c) provning samt periodisk

tillsyn och manövrering

av tillslutningsanordningar

för öppningar

i skott och fartygssidor;

d) utgångar från vattentäta

rum;

e) länsanordningar;

och

f) backningsförmåga

samt reservstyrinrättning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Article 8.

Essai de Stabilité.

Sur tout navire å passagers

neuf, il sera fait, å

son achévement, un essai

de stabilité et on déterminera

les éléments de

cette stabilité. Le personnel

chargé d’utiliser le

navire recevra, å ce sujet,

tous les renseignements

qui peuvent lui servir

pour le manceuvrer convenablement.

Artide 9.

Mentions au Journal de

bord.

Mention doit étre faite

au journal de bord de la

fermeture et de 1’ouverture

des portes étanches,

&.c., ainsi que de tous les

exercices et inspections,

dans la mesure spécifiée

å la Regie XIV.

Artide 10.

Inspections initiales et sub
séquentes

des Navires.

Les principes généraux

qui doivent régir 1’inspection

des navires neufs ou

existants en ce qui concerne

la coque, les chaudiéres

et machines principales

et auxiliaires, et

1’équipement, sont établis

par la Regie XXII.

Chaque Gouvernement

contractant s’engage:

(1) å édicter des reglemente

détaillés en conformité

de ees principes

généraux, ou å modifier

sa réglementation existante

de fajon a la mettre

d’accord avec ees principes;
-

Artide 8.

Stabilil y Test.

Every new passenger

ship shall be inclined upon

its completion and the

elements of its stability

determined. The operating

personnel shall be

supplied with such information

on this subject as

is necessary to permit efficient

handling of the ship.

Artide 9.

Entries in the Offieial I.og’

Book.

A record of the closing

and opening of watertight

doors, &c., and of all inspections

and drills, shall

be entered in the offieial

log book as required by

Regulation XIV.

Artide 10.

Initial and Subsequent Surveys

of Sliips.

The general principles

which shall govern the

survey of ships, whether

new or existing, as regards

hull, main and

auxiliary boilers and machinery,

and equipments,

are stated in Regulation

XXII. Each Contracting

Government undertakes—

(1) to draw up detailed

regulations in accordance

with these general principles,

or to bring its existing

regulations into

agreement with these

principles;

Artikel 8.

Stabilitetsundersökning.

Varje nytt passagerarfartyg

skall, när det är

färdigbyggt, underkastas

krängningsförsök och

dess grundläggande stabilitetsförhållanden

fastställas.

Beträffande dessa

förhållanden skola alla

upplysningar, som kunna

vara av betydelse för ett

rätt handhavande av fartyget,

tillhandahållas vederbörande

befälspersonal.

Artikel 9.

Anteckningar i skeppsdagboken.

Om vattentäta dörrars

stängande och öppnande

m. m. ävensom angående

övningar och inspektioner

skall anteckning göras

i skeppsdagboken på sätt

närmare föreskrives i regel

XIV.

Artikel 10.

Första och följande fartygsbesiktningar.

De allmänna grunder,

enligt vilka besiktningar

av fartyg, nya eller existerande,

skola äga rum

med avseende på skrov,

maskineri (huvud- och

hjälpmaskiner med ångpannor)

samt utrustning,

innehållas i regel XXII.

Var och en av de fördragsslutande

regeringarna

åtager sig:

1) att utfärda detaljföreskrifter

i överensstämmelse

med dessa allmänna

grunder eller att ändra

befintliga föreskrifter, så

att de komma i överensstämmelse

med dessa

grunder;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

(2) å assurer 1’application

de ees réglements.

D’une fa§on générale,

les réglements de détail

visés au paragraplie précédent

doivent étre établis

de maniére qu’au

point de vue de la sauvegarde

de la vie humaine,

le navire soit approprié

au service auquel il est

destiné.

Chapitre III. — Engins

de sauvetage, &c.

Article 11.

Déflnitions.

Dans ce chapitre:

(a) 1’expression »navire

neuf» désigne un navire

dont la quille a été posée

le ler juillet 1931 ou apres

cette date; tous les autres

navires sont qualifiés »navires

existants»;

(b) 1’expression »voyage

International court» désigne

un voyage international

au cours duquel

le navire ne s’éloigne pas

de plus de 200 milles de

la terre la plus proche;

(c) 1’expression »engin

flottant» désigne les siéges

de pont flottants,

chaises de pont flottantes

ou tout autre engin flottant

a 1’exception des embarcations,

brassiéres de

sauvetage et bouées de

sauvetage.

Article 12.

Application.

1. Le présent Chapitre

s’applique, sauf dans les

cas ou il en est autrement

disposé, aux navires a

passagers neufs a propul
-

(2) to secure that these

regulations shall be enforced.

The detailed regulations

referred to in the preceding

paragraph shall be

in all respeets such as to

secure that, from the point

of view of safety of life,

the ship is fit for the service

för which it is intended.

Chapter III. — Life-Saving

Appliances, &c.

Artide 11.

Interpretation.

For the purposes of

this Chapter—

(a) the expression »new

ship» means a ship the

keel of which is laid on or

after the 1st July, 1931,

all other ships being described

as existing ships;

(b) the expression »short

international voyage»

means an international

voyage in the course of

which a ship is not more

than 200 miles from the

nearest land;

(c) the expression

»buoyant apparatus»

means buoyant deck seats,

or buoyant deck chairs, or

any other buoyant apparatus

excepting boats, life-buoys

and life-jackets.

Artide 12.

Application.

1. This Chapter, except

where it is otherwise expressly

provided, applies

to new passenger ships

which are mechanically

2) att betrygga dessa

föreskrifters tillämpning.

Såsom allmän regel

skall gälla, att de i det

föregående åsyftade detaljföreskrifterna

skola

vara så avfattade, att,

i vad angår säkerheten

för människoliv, fartyget

blir lämpat för den användning,

för vilken det

är avsett.

Kapitel III. — Bärg
ningsredskap

m. m.

Artikel 11.

Definitioner.

I detta kapitel förstås

med:

a) uttrycket »nytt fartyg»:

fartyg, vars köl

sträckes den 1 juli 1931

eller senare. Alla övriga

fartyg anses såsom existerande

fartyg;

b) uttrycket »kort internationell

resa»: internationell

resa, under vilken

fartyget icke avlägsnar

sig mera än 200 nautiska

mil från närmaste

land;

c) uttrycket »flytredskap»:

såsom bärgningsredskap

avsedda däckssäten

eller däcksstolar eller

andra flytredskap med

undantag av båtar, livbojar

och livbälten.

Artikel 12.

Tillämpning.

1) Där ej annorlunda

stadgas, skall detta kapitel

äga tillämpning å nya

passagerarfartyg, vilka

framdrivas medelst ma
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

sion mécanique effectuant

des voyages internationaux.

2. Des prescriptions

spéciales sont énoncées

dans les Articles 13, 14,

19 et 25 pour les navires

å passagers neufs effectuant

des voyages internationaux

courts.

3. Toute Administration

d’un pays peut, si

elle juge que la route suivie

et les conditions du

voyage sont de nature å

ne rendre 1’application de

la totalité des prescriptions

du présent Chapitre

ni raisonnable ni nécessaire,

dispenser de ees

prescriptions dans la mesure

correspondante des

navires déterminés ou des

catégories de navires appartenant

å ce pays et

qui, au cours de leur voyage,

ne s’éloignent pas de

plus de 20 milles de la

terre la plus proclie.

4. Dans le cas de navires

å passagers existants

å propulsion mécanique

effectuant des voyages internationaux

et ne satisfaisant

pas, actuellement,

aux prescriptions du présent

Chapitre relatives

aux navires ä passagers

neufs, les mesures a

prendre pour chaque navire

doivent étre déterminées

par 1’Administration

du pays auquel il

appartient, de maniére å

obtenir, autant que cela

sera pratiquement possible

et raisonnable, l’application,

au plus tard pour

le ler juillet 1931, des

principes généraux posés

dans 1’Artide 13, et une

application convenable

des autres prescriptions

du présent Chapitre.

propelled and engaged on

international voyages.

2. Special provisions

are laid down in Articles

13, 14, 19 and 25 with

regard to new passenger

ships engaged on short

international voyages.

3. Each Administration,

if it considers that

the route and the conditions

of the voyage are

such as to render the application

of the full requirements

of this Chapter unreasonable

or unnecessary,

may to that extent

exempt from the requirements

of this Chapter individual

ships or classes

of ships belonging to its

country which, in the

course of their voyage,

do not go more than 20

miles from the nearest

land.

4. In the case of existing

passenger ships which

are mechanically propelled

and engaged on international

voyages and

which do not already

comply with the provisions

of this Chapter relating

to new passenger

ships, the arrangements

on each ship shall be considered

by the Administration

of the country to

which the ship belongs,

with a view to securing,

so far as this is praeticable

and reasonable,

compliance with the general

principles set out

in Article 13 not later

than the 1st July, 1931,

and substantial compliance

with the otherrequirements

of this Chapter.

skinkraft och nyttjas å

internationella resor.

2) Beträffande nya passagerarfartyg,

som nyttjas

å korta internationella

resor, stadgas särskilt

i artiklarna 13, 14,

19 och 25.

3) Varje administration

må, i den mån en tillämpning

av bestämmelserna

i detta kapitel med hänsyn

till routen och de

villkor, varunder resa äger

rum, befinnes oskälig eller

onödig, från dessa

bestämmelser undantaga

fartyg eller vissa slag av

fartyg, hemmahörande i

det egna landet, därest

fartygen ifråga under sina

resor icke avlägsna sig

mera än 20 nautiska mil

från närmaste land.

4) Beträffande existerande

passagerarfartyg,

vilka framdrivas medelst

maskinkraft och nyttjas å

internationella resor och

vilka icke redan uppfylla

bestämmelserna i detta

kapitel rörande nya passagerarfartyg,

skall administrationen

i det land,

där fartyget är hemmahörande,

för varje särskilt

fartyg överväga vidtagande

av åtgärder för

tillämpning senast den 1

juli 1931 av de allmänna

bestämmelserna i artikel

13, i den mån så kan

anses skäligt och lämpligt,

ävensom, i lämplig mån,

övriga bestämmelser i

detta kapitel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

5. Pour les navires ä

passagers å propulsion

mécanique effectuant des

voyages internationaux,

qui sont utilisés å des

transports spéciaux d’un

grand nombre de passagers

sans installation de

couchettes, comme, par

exemple, le transport de

pélerins, une Administration

peut, si elle juge

qu’il est pratiquement impossible

d’appliquer les

prescriptions du présent

Chapitre, dispenser ees

navires des prescriptions

en question, sous les conditions

suivantes:

(a) On doit appliquer,

dans la plus large rnesure

compatible avec les circonstances

du trafic, les

prescriptions relatives aux

embarcations de sauvetage

et aux autres engins de

sauvetage ainsi qu’å la

protection contre l’incendie.

(b) Toutes ees embarcations

et tous ees engins

de sauvetage doivent étre

rapidement disponibles

dans le sens de 1’Artide

13.

(c) Il doit y avoir une

brassiére de sauvetage

pour chaque personne présente

ä bord.

(d) Des dispositions doivent

étre prises, pour

formuler des prescriptions

générales qui doivent

s’appliquer au cas particulier

de ce genre de trafic.

Ces prescriptions doivent

étre formulées d’accord

avec ceux des autres

Gouvernements contractants,

s’il y en a, qui peuvent

étre direetement intéressés

au transport de

ces passagers.

5. In the case of passenger

slups which are

mechanically propelled

and engaged on International

voyages and which

are employed in the carriage

of large numbers

of unberthed passengers

in special trades, such,

for example, as the pilgrim

trade, an Administration,

if satisfied that it

is impracticable to enfor - ce compliance with the

requirements of this Chapter,

may exempt such

ships, when they belong

to its country, from those

requirements on the following

conditions:—

(a) That the fullest provision

which the circumstances

of the trade will

permit shall be made in

the matter of lifeboats

and other life-saving appliances

and fire protection.

(b) That all such boats

and apparatus shall be

readily available within

the meaning of Article 13.

(c) That a life-jacket

shall be provided for every

person on .board.

(d) That steps shall be

taken to formulate general

rules which shall be applicable

to the partieular

circumstances of these

trades. Such rules shall be

formulated in concert

with such other Contracting

Governments, if any,

as may be directly interested

in the carriage of

such passengers.

5) Beträffande å internationella

resor nyttjade,

medelst maskinkraft framdrivna

passagerarfartyg,

vilka föra stort antal

däckspassagerare i särskild

trafik, såsom t. ex. i pilgrimstrafiken,

må vederbörande

administration,

där det befinnes olämpligt

att påfordra uppfyllandet

av bestämmelserna

i detta kapitel, därifrån

undantaga i det egna landet

hemmanhörande fartyg,

under villkor:

a) att de föreskrifter,

som avse båtar och andra

bärgningsredskap samt

brandsäkerhet, tillämpas i

så stor utsträckning som

förhållandena medgiva;

b) att alla båtar och

andra bärgningsredskap

skola vara lätt tillgängliga

i enlighet med föreskrifterna

i artikel 13;

c) att för varje person

ombord skall finnas ett

livbälte;

d) att åtgärder vidtagas

för fastställande av

allmänna föreskrifter, gällande

för de särskilda förhållandena

i denna trafik.

Sådana föreskrifter skola

fastställas i samråd med

andra fördragsslutande

regeringar, som må vara

direkt intresserade av ifrågavarande

passagerartra
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Article 13.

Embarcations de Sauretag-e

et Engins flottants.

Les principes généraux

qui réglent 1’armement

en embarcations de sauvetage

et en engins flottants

d’un navire régi par le

présent Chapitre sont qu’ils

doivent étre promptement

disponibles en cas

d’urgence et qu’ils doivent

étre adéquats.

1. Pour étre promptement

disponibles, les embarcations

de sauvetage

et engins flottants doivent

remplir les condition

suivantes:

(a) On doit pouvoir les

mettre å l’eau surement

et rapidement, méme dans

des conditions défavorables

de bände et d’assiette.

(b) Il doit étre possible

d’embarquer les passagers

dans les embarcations

rapidement et en

bon ordre.

(c) L’installation de

chaque embarcation et de

chaque engin flottant doit

étre telle qu’elle ne géne

pas la manoeuvre des

autres embarcations ou

engins flottants.

2. Pour étre adéquat,

1’armement du navire en

embarcations de sauvetage

et engins flottants

doit réaliser les conditions

suivantes:

(a) Sous réserve des prescriptions

de 1’alinéa (b)

du présent paragraphe, il

doit y avoir dans les embarcations

une place pour

chaque personne présente

å bord, et, en outre, des

engins flottants pour 25

pour cent des personnes

présentes å bord.

Artide 13.

Lifeboats and Buoyant Apparatus.

The general principles

governing the provision

of lifeboats and buoyant

apparatus in a ship to

which this Chapter applies

are that they shall

be readily available in

case of emergency and

shall be adequate.

1. To be readily available,

the lifeboats and

buoyant apparatus must

comply with the following

conditions:—

(a) They must be capable

of being got into

the water safely and rapidly

even under unfavourable

conditions of list

and trim.

(b) It must be possible

to embark the passengers

in the boats rapidly and

in good order.

(c) The arrangement of

each boat and article of

buoyant apparatus must

be such that it will not

interfere with the operation

of other boats and

buoyant apparatus.

2. To be adequate, the

provision of lifeboats and

buoyant apparatus must

satisfy the following conditions:—
(a)

Subject to the provisions

of sub-paragraph

(b) of this paragraph there

must be accommodation

in boats for all persons

on board, and there

must, in addition, be buoyant

apparatus for 25 per

cent. of the persons on

board.

Artikel 13.

Båtar och flytredskap.

Såsom allmänna fordringar

med avseende å

sådana båtar och flytredskap

ombord å fartyg,

å vilket detta kapitel

äger tillämpning, gäller,

att de skola vara lätt åtkomliga

i händelse av

fara samt tillräckliga.

1. För att anses lätt

åtkomliga skola båtarna

och flytredskapen uppfylla

följande villkor:

a) de skola kunna

snabbt och säkert sjösättas

även under ogynnsamma

förhållanden med

avseende å slagsida och

fartygets djupläge för och

akter;

b) passagerarna skola

kunna snabbt och i god

ordning överföras i båtarna;
c)

båt resp. flytredskap

skall vara anbragt på sådant

sätt, att hanterandet

av övriga båtar

och flytredskap ej försvåras.

2. För att anses tillräcklig

skall fartygets utrustning

med båtar och

flytredskap uppfylla följande

villkor:

a) med undantag, varom

nedan under b) sägs,

skall plats i båtar finnas

för alla ombordvarande

personer; och skall därutöver

finnas flytredskap

för 25 procent av de ombordvarande

personerna;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

(b) Dans le cas de navires

å passagers effectuant

des voyages internationaux

courts, des embarcations

doivent étre

installées de fa£on å satisfaire

aux prescriptions

insérées au tableau qui

figure å la Regie XXXIX;

en outre, il doit y avoir

des engins flottants en

quantité telle que l’ensemble

des embarcations

et des engins flottants

puisse recevoir le total

des personnes présentes

å bord, ainsi qu’il est dit

å,1a Regie XXXVIII. Enfin,

il doit y avoir, en

plus, des engins flottants

pour 10 pour cent des personnes

présentes å bord.

(c) Sur aucun navire ä

passagers, il ne peut étre

exigé plus d’embarcations

qu’il n’est nécessaire pour

recevoir toutes les personnes

présentes å bord.

Article 14.

Conditions pour que les Engins

de Sauvetage soient

promptemcnt disponibles et

adéquats.

Afin de réaliser les principes

établis å 1’Article 13

pour que les engins de

sauvetage soient promptement

disponibles et adéquats,

ceux-ci doivent satisfaire

aux prescriptions

des Régles XXXVII,

XXXVIII et XXXIX.

Artide 15.

Types réglementaires d’Embarcatioiis.

Kudeaux de Sauvetage.

Engins flottants.

Toutes les embarcations

de sauvetage, les

radeaux de sauvetage et

les engins flottants doivent

satisfaire aux conditions

fixées par la présen
-

(b) In the case of passenger

ships engaged on

short international voyages,

the boats must be

provided in accordance

with the requirements set

out in the table in Regulation

XXXIX, and there

must be, in addition, buoyant

apparatus so that

the boats and buoyant

apparatus together provide

accommodation för

all on board as set out

in Regulation XXXVIII.

There must, in addition,

be buoyant apparatus för

10 per cent. of the persons

on board.

(c) No more boats shall

be required on any passenger

ship than are sufficient

to accommodate all

persons on board.

Artide 14.

Ready Availability and Adequacy.

The arrangements for

securing the principles of

ready availability and

adequacy mentioned in

Article 13 shall be in

accordance with the provisions

of Regulations

XXXVII, XXXVIII and

XXXIX.

Artide 15.

SI andard types of Roats.

Life Rafts. ’ Buoyant Apparatus.

All the lifeboats, life

rafts and buoyant apparatus

shall comply with

the conditions fixed by

this Convention and RegulationsXXIV

to XXIX.

b) passagerarfartyg,

som nyttjas å korta internationella

resor, skall vara

försett med båtar i enlighet

med regel XXXIX

och därjämte flytredskap

i sådan utsträckning, att

båtarna och flytredskapen

tillsammans erbjuda utrymme

för alla ombordvarande

på sätt i regel

XXXVIII sägs. Härutöver

skola finnas flytredskap

för 10 procent av

de ombordvarande;

c) ifråga om passagerarfartyg

må icke påfordras

förande av flera

båtar än som tillsammans

rymma samtliga ombordvarande

personer.

Artikel 14.

Åtkomlighet och tillräcklighet.

För tillgodoseende av

de i artikel 13 uppställda

krav beträffande åtkomlighet

och tillräcklighet

skola anordningar vidtagas

i enlighet med bestämmelser,

som stadgas

i reglerna XXXVII,

XXXVIII och XXXIX.

Artikel 15.

Normaltyper för hatar.

Flottar. Flytredskap.

Alla båtar, flottar och

flytredskap skola uppfylla

bestämmelserna i

konventionen och i reglerna

XXIV—XXIX.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

te Convention, ainsi que

par les Régles XXIV å

XXIX inclus.

Article 16.

Constructlon des Embarcations.

Toutes les embarcations

doivent étre bien construites

et avoir des formes

et des proportions

qui leur assurent une large

stabilité å la mer et un

franc bord suffisant, lorsqu’elles

sont en charge

avec toutes les personnes

qu’elles doivent recevoir

et tout leur armement.

Chaque embarcation

doit présenter une solidité

suffisante pour pouvoir

sans danger étre mise

å l’eau avec son plein

chargement en personnes

et en armement.

Artide 17.

Accés des Passagers aux

Embarcations.

Des dispositions convenables

doivent étre prises

pour permettre l’accés des

passagers, d’un pont d’embarquement,

dans les embarcations.

Il doit y avoir

en outre une échelle convenable

ä chaque paire

de bossoirs.

Artide 18.

Capacité des Embarcations

et ltadeaux de Sauvetage.

Le nombre de personnes

qu’une embarcation

d’un des types réglementaires

ou un radeau de

sauvetage approuvé ou

un engin flottant peut

recevoir et les conditions

auxquelles un radeau de

sauvetage ou un engin

Artide 16.

Construetion of Boats.

All boats must be properly

constructed, and

shall be of such form and

proportions that they

shall have ample stability

in a seaway, and sufficient

freeboard when loaded

with their full complement

of persons andequipment.

Each boat must be of

sufficient strengthto enable

it to be safely lowered

into the water when loaded

with its full complement

of persons andequipment.

Artide 17.

Embarkation of the Passengers

in the Boats.

Suitable arrangements

shall be made for embarking

the passengers in the

boats åt an embarkation

deck. There shall also

be a suitable ladder provided

åt each set of davits.

Artide 18.

Cnpacity of Boats and Life

Rafts.

The number of persons

that a boat of one of the

standard types or an approved

life raft or buoyant

apparatus can accommodate

and the conditions

of ap proval of life rafts

and buoyant apparatus

shall be ascertained in

Artikel 16.

Båtars konstruktion.

Alla båtar skola vara

av tillfredsställande konstruktion

och hava sådan

form och sådana proportioner,

att de äga god

stabilitet i sjö samt hava

tillräckligt fribord med

fullt personantal och full

utrustning ombord.

Varje båt skall hava

tillräcklig styrka för att

kunna utan fara sjösättas

med fullt personantal och

full utrustning ombord.

Artikel 17.

Passagerares överförande i

båtarna.

Lämpliga åtgärder skola

vara vidtagna för passagerarnas

överförande

från embarkeringsdäck

till båtarna. Vid varje

dävertpar skall dessutom

finnas en lämplig stormlejdare.

Artikel 18.

Båtars och flottars rymd.

Det antal personer, som

båt av normaltyp eller

godkänd flotte eller flytredskap

kan rymma, och

fordringarna för godkännande

av flottar och flytreskap

fastställas i enlighet

med reglerna XXX—

XXXV.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

flott ant peut étre approuvé

sont déterminés

conformément aux prescriptions

des Régles XXX

å XXXV inclus.

Article 19.

Arnieinent des embarcations

et radeaux de sauvetage.

La Regie XXXVI fixe

1’armement des embarcations

et des radeaux de

sauvetage.

Artide 20.

Brassiéres de Sauvetage et

Bouées de Sauvetage.

1. Tous les navires auxquels

s’applique le present

chapitre doivent

avoir, pour chaque personne

présente ä bord, une

brassiére de sauvetage

d’un type approuvé par

1’Administration et, en

outre, un nombre convenable

de brassiéres spéciales

pour enf ants å moins

que les brassiéres précédentes

ne puissent étre

ajustables å la taille des

enf ants.

2. Tous ees navires doivent

également avoir des

bouées de sauvetage d’un

type approuvé comme cidessus,

et dont le nombre

est fixé par la Regie XL.

3. Une brassiére de sauveatge

ou une bouée de

sauvetage ne peut étre

approuvée par une Administration

si elle ne

satisfait aux prescriptions

de la Régle XL applicables

aux brassiéres de sauvetage

ou aux bouées de

sauvetage suivant le cas.

4. Dans le présent article

1’expression »brassiére

de sauvetage» s’étend

de tout dispositif capable

accordance with the provisions

of Regulations

XXX to XXXV inclusive.

Artide 19.

Equipment of Boats and

Life Rafts.

Regulation XXXVI

prescribes the equipment

för boats and life rafts.

Artide 20.

Life-jackets and Life-buoys.

1. Every ship to which

this Chapter applies shall

carry for every person on

board a life-jacket of a

type approved by the

Administration, and in

addition, unless these lifejackets

can be adapted

for use by children, a

sufficient number of lifejackets

suitable for children.

2. Every such ship shall

also carry life-buoys of a

type approved as aforesaid

to the number required

by Regulation XL.

3. A life-jacket or lifebuoy

shall not be approved

by an Administration

unless it satisfies the requirements

of Regulation

XL applicable to life-jackets

and life-buoys respectively.

4. In this Article the

expression »life-jacket» includes

any appliance capable

of being fitted on

Artikel 19.

Båtars och flottars utrustning.

Regel XXXVI innehåller

föreskrifter rörande

båtars och flottars utrustning.

Artikel 20.

Livbälten och livbojar.

1) Å varje fartyg, på

vilket detta kapitel äger

tillämpning, skall för varje

person ombord finnas

ett livbälte av typ, som

godkänts av administrationen,

och därjämte, för

det fall att dessa bälten

icke kunna användas även

av barn, ett tillräckligt

antal för barn passande

livbälten.

2) Varje sådant fartyg

skall vidare vara försett

med livbojar av på enahanda

sätt godkänd typ

till det antal, som föreskrives

i regel XL.

3) Livbälte eller livboj

må icke godkännas av vederbörande

administration,

med mindre de fordringar,

vilka föreskrivas i

regel XL beträffande livbälten

resp. livbojar, äro

uppfyllda.

4) I denna artikel avser

uttrycket »livbälte»

envar anordning, som kan

fästas på kroppen och

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

de s’appliquer au corps et

ayant la flottabilité d’une

brassiére de sauvetage réglementaire.

Artide 21.

Circulation (les Personnes.

Éclairage de Secoiirs.

1. Des dispositions appropriées

doivent étre prises

pour l’entrée et pour

la sortie des différents

compartiments, entreponts,

&c.

2. Un éclairage électrique

ou autre, suffisant

pour satisfaire å toutes

les exigences de la sécurité,

doit étre prévu dans

les diverses parties du

navire et particuliérement

sur les ponts ou

se trouvent les embarcations

de sauvetage. Sur les

navires ou le pont des embarcations

est å plus de

9 métres 15 (30 pieds) de

la flottaison correspondant

au tirant d’eau minimum

å la mer, des dispositions

doivent étre prises

pour éclairer les embarcations,

depuis le navire

et le long du bord,

pendant la manceuvre de

mise å l’eau et immédiatement

apres cette manoeuvre.

Il doit exister

une source autonome capable

d’alimenter, le cas

échéant, les appareils de

cet éclairage de sécurité

et placée dans les regions

supérieures du navire, audessus

du pont de cloisonnement.

3. La sortie de cbaque

compartiment occupé par

les passagers ou 1’équipage

doit étre éclairée en

permanence par un fanal

de secours. Ces fanaux

de secours doivent pou
-

the body, having the same

buoyancy as a lifejacket.

Artide 21.

Means of lugress and Egress.

Emergency Lighting.

1. Proper arrangements

shall be made for ingress

to and egress from the different

compartments,

decks, &c.

2. Provision shall be

made för an electric or

other system of lighting,

sufficient for all requirements

of safety, in the different

parts of the ship,

and particularly upon the

decks on which the lifeboats

are stowed. On

ships in which the boat

deck is more than 9.15

metres (30 feet) above

the waterline åt the lightest

seagoing draught, provision

shall be made for

the illumination from the

ship of the lifeboats when

alongside and in process

of or immediately after

being launched. There

must be a selfcontained

source capable of supplying,

when necessary,

this safety lighting system,

and placed in the

upper parts of the ship

above the bulkhead deck.

3. The exit from every

main compartment occupied

by passengers or

crew shall be continuously

lighted by an emergency

lamp. The power for

these emergency lamps

som har samma flytförmåga

som ett livbälte.

Artikel 21.

In- och utgångar. Belysning.

1) Lämpliga in- och utgångar

skola vara anordnade

till och från olika

avdelningar, däck o. s. v.

2) Elektrisk eller annan

belysning, tillräcklig

att uppfylla alla säkerhetens

fordringar, skall finnas

i fartygets olika delar

och i synnerhet på de

däck, där båtarna äro anbragta.

Å fartyg, där

båtdäcket befinner sig

mer än 9.15 meter (30

eng. fot) över vattenlinjen

vid minsta djupgående

till sjöss, skola åtgärder

vara vidtagna för belysning

av båtarna från fartyget,

medan de under

sjösättningen och strax

efter densamma befinna

sig långs fartygssidan.

Härjämte skall finnas en

självständig reservbelysningsanläggning

av beskaffenhet

att, om så

erfordras, kunna lämna

ljus för ifrågavarande säkerhetsbelysning.

Denna

anläggning skall vara belägen

i fartygets övre delar

ovanför skottdäcket.

3) Utgång från varje

avdelning, som användes

av passagerare eller besättning,

skall ständigt vara

belyst av en nödlampa.

Ljuset till dessa nödlampor

skall kunna erhållas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

voir étre alimentés par la

source autonome visée au

précédent paragraphe, en

cas d’arrét de la source

normale d’éclairage du

navire.

Article 22.

Canotiers brevetés. Person
nel

des Embarcations.

1. Sur tout navire auquel

s’applique le présent

chapitre il doit y avoir,

pour chaque embarcation

ou radeau de sauvetage

installé en exécution des

prescriptions du dit chapitre,

un nombre de canotiers

brevetés déterminé

par les prescriptions de la

Regie XLI qui concernent

cette embarcation

ou ce radeau de sauvetage.

2. Le capitaine du navire

reste maitre, suivant

les circonstances, de l’affectation

numérique des

canotiers brevetés å chaque

embarcation et radeau

de sauvetage.

3. On entend par »canotier

breveté» tout homme

de 1’équipage muni

d’un brevet d’aptitude délivré

au nom de l’Administration

dans les conditions

prévues å la dite

Regie.

4. L’organisation du

personnel des embarcations

doit étre conforme

å la Regie XLII.

Artide 23.

Apparell porte-amarre.

Chaque navire auquel

s’applique ce Chapitre

doit étre muni d’un ap
-

shall be so arranged that

they will be supplied

from the independent installation

referred to in

the preceding paragraph

in the event of failure of

the main generating plant.

Artide 22.

Certiflcated Lifeboatmen.

Manning of the Boats.

1. In every ship to

which this Chapter applies

there must be, for any

boat or life raft carried

in order to comply with

this Chapter, such number

of certificated lifeboatmen

as is required

by Regulation XLI för

that boat.

2. The allocation of the

certificated lifeboatmen

to each boat and life raft

remains within the discretion

of the master, according

to the circumstances.

3. By »certificated lifeboatman»

is meant any

member of the erew who

holds a certificate of efficiency

issued under the

authority of the Administration

in accordance

with the conditions laid

down in the afore-mentioned

Regulation.

4. The manning of the

boats shall be as prescribed

in Regulation XLII.

Artide 23.

Line-Throwing Applianccs.

Every ship to which

this Chapter applies shall

carry a linethrowing app
-

från den i föregående

punkt omnämnda reservbelysningsanläggningen

i

händelse av fel å huvudbelysningsanläggningen.

Artikel 22.

Godkända båtmän. Båtars

bemanning''.

1) Å varje fartyg, på

vilket detta kapitel äger

tillämpning, skall för varje

båt eller flotte, som

enligt bestämmelserna i

detta kapitel skall medföras

ombord, finnas ett

så stort antal godkända

båtmän, som i regel XLI

är föreskrivet för båten

eller flotten ifråga.

2) Fördelningen av båtmännen

på varje båt

eller flotte ankommer på

befälhavaren att bestämma

med hänsyn till föreliggande

omständigheter.

3) Med »godkänd båtman»

förstås man av besättningen,

som innehar

intyg, utfärdat av vederbörande

myndighet i överensstämmelse

med de i

ovannämnda regel fastställda

villkor.

4) Angående båtarnas

bemanning gäller vad i

regel XLII föreskrivits.

Artikel 23.

Linknstningsapparnt.

Varje fartyg, på vilket

detta kapitel äger tilllämpning,

skall vara för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

pareil porte-amarre d’un

modéle approuvé par T Administration.

Article 24.

Marchandises dangereuscs.

Mesnres contre 1’Incendie.

1. Il est interdit d’embarquer,

comme lest ou

comme cargaison, des matiéres

susceptibles, isolément

ou dans leur ensemble,

de mettre en danger

la vie des passagers

ou la sécurité du navire,

par leur nature, leur quantité

ou leur mode d’arrimage.

Cette prohibition ne

s’applique ni au materiel

destiné aux signaux de

détresse du navire luiméme,

ni aux approvisionnements

na vals ou militaires

pour le service de

l’Etat dans les conditions

ou le transport de ees

approvisionnements est

autorisé par 1’Administration.

La détermination des

matiéres å considérer comme

dangereuses et l’indication

des précautions obligatoires

å prendre dans

leur emballage et leur

arrimage feront l’objet

d’instruetions officielles et

périodiques de la part de

chaque Administration.

2. La Regie XLIII indique

les dispositions å

prendre pour la découverte

et 1’extinction de l’incendie.

Artide 25.

Röle d’Alarme et Exercices.

Une consigne particuliére

d’alarme sera donnée

liance of a type approved

by the Administration.

Artide 24.

Dangerous Goods. Fire Frotection.

1. The carriage, either

as cargo or ballast, of

goods which by reason of

their nature, quantity, or

mode of stowage, are,

either singly, or collectively,

liable to endanger

the lives of the passengers

or the safety of the ship,

is forbidden.

This provision does not

apply to the ship’s distress

signals, nor to the

carriage of naval or military

stores for the public

service of the State under

conditions authorised by

the Administration.

Each Administration

shall, from time to time

by official notice, determine

what goods are to

be considered dangerous

goods, and shall indicate

the précautions which

must be taken in the

packing and stowage

thereof.

2. The arrangements to

be made for the detection

and extinetion of fire

shall be as prescribed in

Regulation XLIII.

Artide 25.

Muster Roll and Drills.

Special duties for the

event of an emergency

sett med en linkastningsapparat

av typ, som godkänts

av administrationen.

Artikel 24.

Farligt gods. Skydd mot

eldfara.

1) Det är förbjudet att

såsom last eller barlast

medföra sådant gods, som

på grund av sina egenskaper,

sin mängd eller

sin stuvning ensamt eller

i förening med annat är

ägnat att sätta passagerarnas

liv eller fartygets

säkerhet i fara.

Detta förbud gäller icke

fartygets nödsignalmateriel

och ej heller transport

av förråd för flottans eller

arméns räkning, som företages

i enlighet med därför

av administrationen

givna föreskrifter.

Bestämmandet av det

gods, som skall anses såsom

farligt, och angivandet

av försiktighetsåtgärder,

som skola vidtagas

vid dess förpackning och

stuvning, skall tid efter

annan ske genom officiella

meddelanden från

administrationen.

2) Angående åtgärder,

som skola vidtagas för

upptäckande och släckande

av eldsvåda, gäller

vad i regel XLIII föreskrivits.

Artikel 25.

A larm fördel ning och övningar.

Särskild uppgift vid

alarm skall vara tilldelad

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

å chaque liomme de 1’équipage.

Le role d’appel en cas

d’alarme reproduit toutes

les consignes particuliéres;

il indique, notamment,

le poste auquel

chaque liomme doit se

rendre et les fonctions

qu’il a a remplir.

Avant 1’appareillage, le

role d’appel est établi et

mis a jour, et 1’autorité

qualifiée doit étre mise ä

méme d’en constater

1’existence. Il est affiché

bien en vue dans plusieurs

endroits du båtiment, notamment

dans les locaux

affectés å 1’équipage.

Les conditions dans lesquelles

on doit procéder

aux appels et aux exercices

de 1’équipage sont

prescrites par les Régles

XLIY et XLY.

Chapitre IV. — Radiotélégraphie.

Artide 26.

Application et Definition.

1. Le present Chapitre

s’applique ä tous les navires

qui effectuent des

voyages internationaux, a

T exception des navires de

charge de moms de 1,600

tonneaux de jauge brute.

2. Pour 1’application du

présent Chapitre, tout navire

qui n’est pas un navire

a passagers est un

navire de charge.

Artide 27.

Installation d’Appnreils radiotélégraphiques.

1. Tous les navires auxquels

s’applique le présent

Chapitre devront, s’ils n’en

sont pas dispensés en ver
-

shall be allotted to each

member of the crew.

The muster list shall

show all these special duties

and shall indicate,

in particular, the station

to which each man must

go, and the duties that

he has to perform.

Before the vessel sails,

the muster list shall be

drawn up and exhibited,

and the proper authority

shall be satisfied that the

muster list has been prepared

for the ship. It

shall be posted in several

parts of the ship, and in

particular in the crew’s

quarters.

Regulations XLIV and

XLV prescribe the conditions

under which musters

of the crew and drills

shall take place.

Chapter IV. — Radiotelegraphy.

Artide 26.

Application and Definition.

1. This Chapter applies

to all ships engaged on

International voyages except

cargo ships of less

than 1,600 tons gross

tonnage.

2. For the purposes of

this Chapter a cargo ship

means any ship not being

a passenger ship.

Artide 27.

Fitting of Radio Installation.

1. All ships to which

this Chapter applies shall,

unless exempted under

Artide 28, be fitted with

varje man av besättningen.

Alarmlistan skall upptaga

samtliga dessa uppgifter

och särskilt för varje

man angiva till vilken

post han skall begiva sig

och vad han har att utföra.

Före fartygets avgång

skall alarmlistan fastställas

och anslås och vederbörande

myndighet skall

sättas i tillfälle att övertyga

sig om dess befintlighet.

Den skall anslås

på flera synliga ställen i

fartyget och särskilt i för

besättningen avsedda rum.

Angående alarmering

och övningar med besättningen

gäller vad i reglerna

XLIV och XLV är

föreskrivet.

Kapitel IV. — Radiotelegrafi.

Artikel 26.

Tillämpning och definition.

1) Detta kapitel äger

tillämpning på alla fartyg,

som nyttjas å internationella

resor, med undantag

av lastfartyg med

en bruttodräktighet understigande

1,600 registerton.

2) I detta kapitel förstås

med lastfartyg fartyg,

som icke är passagerarfartyg.

Artikel 27.

Utrustning med radiotclegrafinstallation.

1) Med undantag, varom

i artikel 28 sägs, skall

radiotelegrafinstallation,

så beskaffad som i arti
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

tu de 1’Article 28, étre

munis d’une installation

radiotélégraphique conforme

aux dispositions de

1’Article 31, ainsi qu’il est

dit ci-aprés:

(a) Tous les navires å

passagers, quelles que soient

leurs dimensions.

(b) Tous les navires de

charge de 1,600 tonneaux

de jauge brute et audessus.

2. Toute Administration

d’un pays a la faculté

de différer 1’application

des dispositions du paragraphe

1 (b) précédent,

aux navires de charge de

moins de 2,000 tonneaux

de jauge brute appartenant

a ce pays, pendant

une période ne dépassant

pas cinq ans å partir de

la date de mise en vigueur

de la présente Convention.

Article 28.

Dispenses aux Prescriptions

de 1’Article 27.

1. Toute Administration

d’un pays peut, si

elle juge la route suivie et

les conditions du voyage

sont telles qu’une installation

radiotélégraphique

n’est ni raisonnable ni

nécessaire dispenser des

prescriptions de TArticle

27 les navires appartenant

å ce pays:

I.—Navires å passagers.

(a) certains navires å

passagers individuellement

ou par catégorie

lorsqu’au cours de leur

voyage:

a radiotelegraph installation

complying with the

provisions of Article 31,

as follows:—

(a) All passenger ships,

irrespective of size.

(b) All cargo ships of

1,600 tons gross tonnage

and upwards.

2. Each Administration

may delay the application

of the provisions of paragraph

1 (b) to cargo ships

belonging to its country

of less than 2,000 tons

gross tonnage for a period

not exceeding five years

from the date of the Corning

into force of the

present Convention.

Artide 28.

Exemptions from the Requireiuents

of Article 27.

1. Each Administration

may, if it considers that

the route and the conditions

of the voyage are

such as to render a radiotelegraph

installation unreasonable

or unnecessary,

exempt ships belonging

to its country from

the requirements of Article

27 as follows:—

I.—Passenger ships.

(a) Individual passenger

ships or classes of passenger

ships which, in

the course of their voyage,

do not go more than—

kel 31 stadgas, finnas å

alla fartyg, på vilka detta

kapitel äger tillämpning,

nämligen:

a) alla passagerarfartyg

utan avseende på storleken.

b) alla lastfartyg med

en bruttodräktighet av

1,600 registerton eller mera.

2) Varje administration

må beträffande i det

egna landet hemmahörande

lastfartyg med en bruttodräktighet

understigande

2,000 registerton uppskjuta

ikraftträdandet av

bestämmelsen i punkt 1 b)

övart, dock högst fem år,

räknat från den dag, då

denna konvention träder

i kraft.

Artikel 28.

Undantag frän de i artikel

27 meddelade bestämmelserna.

I) Varje administration

må, om den med

hänsyn till routen och de

villkor, varunder resa

äger rum, finner föreskrift

om utrustning med

radiotelegraf installation

vara oskälig eller onödig,

beträffande i det egna

landet hemmahörande fartyg

medgiva undantag

från bestämmelserna i artikel

27 i följande utsträckning:
I.

Passagerarfartyg:

A. Vissa passagerarfartyg

eller vissa slag av passagerarfartyg,

vilka under

resa:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

(i) ils ne s’éloignent pas

pas de plus de 20 milles

de la terre la plus

proche,

ou

(ii) ils n’effectuent pas

une traversée de plus

de 200 milles en pleine

mer, entre deux ports

consécutifs.

(b) certains navires å

passagers qui naviguent

exclusivement en dega des

zones dont les limites sont

déterminées å 1’Annexe

du présent Article.

II.—Navires de charge.

Certains navires de

charge, individuellement

ou par catégorie, qui, au

cours de leur voyage, ne

s’éloignent pas de plus

de 150 milles de la terre

la plus proche.

2. Toute Administration

d’un pays peut, en

outre, dispenser les navires

appartenant å ce pays

et compris dans les catégories

suivantes:

I. Les chalands remorqués

et les navires å

voiles existants.

Par navire å voiles

existant, il faut entendre

un navire ä

voiles dont la quille

a été posée avant la

date du ler iuillet

1931.

II. Les navires de construction

primitive,

tels que les dhows,

les jonques, &c., s’il

est pratiquement impossible

de les munir

d’une installation radiotélégraphique.

III. Les navires qui n’effectuent

pas normalement

des voyages

internationaux, mais

qui, dans des circon
-

(i) 20 miles from the

nearest land;

or

(ii) 200 miles in the open

sea between two consecutive

ports.

(b) Passenger ships

which make voyages entirely

within the restricted

areas specified in the Annex

to this Article.

II.—Cargo Ships.

Individual cargo ships

or classes of cargo ships

which, in the course of

their voyage, do not go

more than 150 miles from

the nearest land.

2. Each Administration

may, in addition, exempt

ships belonging to its

country of the following

classes:—

I. Barges in tow and

existing sailing ships.

An existing sailing

ship is one the keel

of which is laid before

the 1st July,

1931.

II. Ships of primitive

budd, such as dhows,

junks, &c., if it is

practically impossible

to fit them with

a radiotelegraph installation.

III. Ships which are not

normally engaged on

international voyages,

but which in

exceptional circum
-

a) icke avlägsna sig

mera än 20 nautiska

mil från närmaste

land eller

b) icke tillryggalägga

mera än 200 nautiska

mil i öppen sjö mellan

två efter varandra

angjorda hamnar.

B. Passagerarfartyg, vilka

företaga resor uteslutande

inom de i nedanstående

tillägg till denna artikel

närmare angivna begränsade

områden.

II. Lastfartyg:

Vissa lastfartyg eller

vissa slag av lastfartyg,

vilka under sina resor

icke avlägsna sig mera än

150 nautiska mil från närmaste

land.

2) Varje administration

må dessutom medgiva undantag

för följande klasser

av i det egna landet

hemmahörande fartyg,

nämligen:

a) Pråmfartyg, som

bogseras, och existerande

segelfartyg.

Med existerande

segelfartyg förstås

segelfartyg, vars köl

är sträckt före den

1 juli 1931.

b) Fartyg av primitiv

konstruktion såsom

dhows, djunker etc.,

därest det är praktiskt

omöjligt att å

dem anordna radiotelegraf

installation.

c) Fartyg, som icke

vanligen nyttjas å

internationella resor

men som under särskilda

omständighe
(Nr

72.) 8

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 58 höft.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

stances exceptionnelles,

sont obligés d:entreprendre

un seul

voyage de cette nature.

Annexe å VArticle 28.

1. La Baltique et ses

abords å Test d’une ligne

tracée d’Utsire (Norvége)

au Nord, jusqu’au Texel

(Pays-Bas) au sud, en

dehors de la juridiction

territoriale de 1’Union des

Républiques Soviétistes

Socialistes.

2. La partie du Golfe

de Tartarie et de la Mer

d’Okhotsk intéressant les

voyages effectués entre

des ports de Hokkaido et

des ports dans le Sakhalin

Japonais.

3. Le détroit de Chosen

(Tyosen) délimité aud Nor

par une ligne tracée du

Cap Natsungu (Kawajiri

Misaki) jusqu’å Fusan et

au Sud par une ligne allant

de Nagasaki a l’Ile Giffard

(a hauteur de la

pointe sud-ouest de l’ile

Quelpart) et de la, å Tin

To (ile Amherst).

4. La Mer Jaune au

nord du 37éme degré de

latitude nord.

5. Le détroit de Formose

délimité au Nord

par une ligne tracée de la

pointe Syauki (Fuki Kaku)

jusqu’å Fou Tcbeou

et au Sud par une ligne

tracée de Soutb Cape (la

pointe sud de Formose)

jusqu’å Hong-Kong.

6. La zone comprise

dans les limites suivantes:
La

paralléle du 10éme

degré Nord å partir du

94“me degré de longitude

Est jusqu’å la Cöte d’Asie,

la cote d’Asie jusqu’å

stances are required

to undertake a single

voyage of tbat kind.

Annex to Artide 28.

1. The Baltic Sea and

approaches thereto East

of a line drawn from Utsire

(Norway) in the North

to Texel (Netherlands)

in the South, outside the

territorial jurisdiction of

the Union of Socialist

Soviet Republics.

2. The portions of the

Gulf of Tartary and the

Sea of Okhotsk covered

in voyages between ports

in Hokkaido and ports in

Japanese Sakhalin.

Parabel 10° N. from

long. 94° E. to the coast

of Asia, coast of Asia to

Saigon (Cape Tiwan),

straight lines between Ca
-

ter skola företaga

en enstaka sådan

resa.

Tillägg till artikel 28.

1) Östersjön och angränsande

farvatten öster

om en linje från Utsire

(Norge) i norr till Texel

(Nederländerna) i söder,

utanför de Socialistiska

Rådsrepublikernas Unions

territoriella jurisdiktion.

2) De delar av Tartarybukten

och Okotska havet,

som befaras på resor

mellan hamnar i Hokkaido

och hamnar i japanska

Sakhalin.

Parallellen 10° nord

från 94° ostlig longitud

till Asiens kust, Asiens

kust till Saigon (Kap Tiwan),

räta linjer mellan

3. The Chosen (Tyosen)

Strait between a line

in the North drawn from

Kawajiri Misaki (Cape

Natsungu) to Fusan, and

a line in the South drawn

from Nagasaki to Giffard

Island (off the South-West

point of Quelpart Island)

and thence to Tin To

(Amherst Island).

4. The Yellow Sea

North of Parabel 37°

North.

5. The Formosa Strait

between a line in the

North drawn from Fuki

Kaku (Syauki Point) to

Foochow and a line in

the South drawn from

South Cape (the South

point of Formosa) to

Hong Kong.

6. The area within the

following limits:—

3) Chosen- (Tyosen-)

sundet mellan en linje i

norr från Kawajiri Misaki

(Kap Natsungu) till Fusan

och en linje i söder från

Nagasaki till Giffardön

(utanför den sydvästra

spetsen av Quelpartön)

och därifrån till Tin To

(Amherstön).

4) Gula havet norr om

37° nordlig latitud.

5) Formosasundet mellan

en linje i norr från

Fuki Kaku (udden Syauki)

till Foochow och en

linje i söder från SydKap

(den södra spetsen

av Formosa) till Hongkong.

6) Ett område inom

följande gränslinjer:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Saigon (Cap Tiwan), les

lignes droites tracées entre

le Cap Tiwan, 4ém0 degré

30 minutes de latitude

Nord, 110éme degré de

longitude Est, pointe sud

de l’ile Palawan, ile Palmas

(Miangas) 1’équateur

entre le MO0116 et le 148éme

degré de longitude Est,

10éme degré de latitude

Sud, 148éme degré de longitude

Est, le Cap York,

la cote nord de 1’Australie

du Cap York jusqu’å Port

Darwin (Cap Charles), les

lignes droites tracées entre

le Cap Charles, Ashmore

Reef (Bast Island), 10öme

degré de latitude Sud,

109öme degré de longitude

Est, Christmas Island,

2éme degré de - latitude

Nord, 94éme degré de longitude

Est, 10éme degré

de latitude Nord, 94éme

degré de longitude Est en

dehors de la juridiction

territoriale de 1’Australie

et des Etats-Unis d’Amérique.

7. La Mer des Caraibes,

en dehors de la juridiction

territoriale des EtatsUnis

d’Ainérique, en ce

qui concerne les voyages

effectués par les navires a

voiles seulement.

8. La zone de 1’Océan

Pacifique sud limitée par

Téquateur, le méridien du

130''jrnc degré Ouest, le

paralléle du 34éme degré

Sud, et la cote d’Australie,

en dehors de la juridiction

territoriale de

TAustralie.

9. Le golfe du Tonkin

et la partie de la Mer de

Chine qui se trouve ä

TOuest d’une ligne tracée

de Hong-Kong jusqukiu

point situé par 17 degrés

de latitude Nord et 110

pe Tiwan, lat. 4° 30'' N.

long. 110° E., south point

of Palawan Island, Palmas

(Miangas) Island, lat.

0° long. 140° E., lat.

0° long. 148° E., lat, 10°

S. long. 148° E., Cape

York, north coast of Australia

from Cape York

to Port Darwin (Cape

Charles), straight lines

between Cape Charles,

Ashmore Reef (East Island),

lat. 10° S. long.

109° E., Christmas Island,

lat. 2° N. long. 94° E.,

lat. 10° N. long. 94° E.,

outside the territorial

jurisdiction of Australia

and of the United States

of America.

7. The Caribbean Sea,

outside the territorial jurisdiction

of the United

States of America, in relation

to voyages made

by sailing ships only.

8. The area of the

South Pacific Ocean bounded

by the Equator, Meridian

130° W., Parabel

34° S., and the coast of

Australia, outside the territorial

jurisdiction of Australia.

9. The Tong King Gulf

and portions of the China

Sea lying to the West of

a line drawn from Hong

Kong to Lat. 17° N.

Long. 110° E., thence

due South to Latitude

Kap Tiwan, 4° 30’ nordlig

latitud 110° ostlig longitud,

södra spetsen av ön

Palawan, ön Palmas (Miangas),

ekvatorn från 140°

till 148° ostlig longitud,

10° sydlig latitud 148°

ostlig longitud, Kap York,

Australiens nordkust från

Kap York till Port Darwin

(Kap Charles), räta

linjer mellan Kap Charles,

Ashmore Reef (East Island),

10° sydlig latitud

109° ostlig longitud, Christmas

Island, 2° nordlig latitud

94° ostlig longitud,

10° nordlig latitud 94°

ostlig longitud, utanför

Australiens och Amerikas

Förenta Staters territoriella

jurisdiktion.

7) Karibiska havet utanför

Amerikas Förenta

Staters territoriella jurisdiktion

vad angår resor

med segelfartyg.

8) Ett område av södra

delen av Stilla havet, begränsat

av ekvatorn, meridianen

130° väst, parallellen

34° syd och Australiens

kust, utanför Australiens

territoriella jurisdiktion.

9) Tonkingbukten och

delar av Kinesiska havet

väster om en linje dragen

från Hongkong till 17°

nordlig latitud 110° ostlig

longitud, därifrån rätt sydvart

till 10° nordlig lati
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

degrés de longitude Est,

puis de lå au Sud jusqu’å

la rencontre du 10ime degré

de latitude Nord, et de

lå, å 1’Ouest jusqu’å Saigon.

10. La partie de 1’Océan

Indien intéressant les voyages

effectués entre les

ports de Madagascar, la

Reunion et les iles Maurice.

11. La partie de FAtlantique

Nord et celle de

la Méditerranée intéressant

les voyages effectués

entre Casablanca (Maroc)

et Oran (Algérie) et les

ports intermédiaires.

Artide 29.

Services (FÉconle.

1. Navires å ''passagers.

Tout navire å passagers

obligatoirement muni

d’une installation radiotélégraphique,

en vertu

de 1’Article 27, est tenu,

au point de vue de la

sécurité, d’avoir å bord

un opérateur qualifié, et,

s’il n’est pas pourvu d’un

auto-alarme, d’assurer,

lorsqu’il est å la mer, un

service d’écoute au moyen

d’un opérateur qualifié

ou d’un écouteur breveté,

dans les conditions suivantes:
(a)

A bord de tous les navires

å passagers d’une

jauge brute inférieure

å 3000 tonneaux, ce

service d’écoute sera

déterminé par 1’Administration

intéressée;
(b)

A bord de tous les

navires å passagers

d’une jauge brute de

3000 tonneaux et audessus,

ce service d’écoute

sera permanent.

10° N., and thence West

to Saigon.

10. The portions of the

Indian Ocean covered in

voyages between ports in

Madagascar, Reunion and

the Mauritius Islands.

11. The portions of the

North Atlantic Ocean and

Mediterranean Sea covered

in voyages between

Casablanca (Morocco) and

Oran (Algeria) and intermediär

ports.

Artide 29.

tVatelies.

t

1. Passenger Ships.

Each passenger ship

which, in accordance with

Artide 27, is required to

be fitted with a radiotelegraph

installation, shall,

for safety purposes, carry

a qualified operator, and,

if not fitted with an autoalarm,

shall, whilst åt sea,

keep watches by means

of a qualified operator or

a certified watcher, as

under:—

(a) All passenger ships under

3,000 tons gross

tonnage, as determined

by the Administration

concerned;

(b) All passenger ships of

3,000 tons gross tonnage

and over, continuous

watch.

tud och därifrån västvart

till Saigon.

10) De delar av Indiska

havet, vilka befaras på

resor mellan hamnar på

öarna Madagaskar, Réunion

och Mauritius.

11) De delar av norra

Atlanten och Medelhavet,

vilka befaras på resor

mellan Casablanca (Marocco)

och Oran (Algier)

och mellanliggande hamnar.

Artikel 29.

Vakthållning-.

1) Passagerarfartyg.

Varje passagerarfartyg,

som enligt artikel 27 skall

vara försett med radiotelegrafinstallation,

skall,

med hänsyn till säkerheten,

hava en kompetent

radiotelegrafist ombord;

och skall, för så vitt fartyget

icke är försett med

automatisk alarmapparat,

till sjöss hållas vakt av

kompetent radiotelegrafist

eller godkänd radiovakt

enligt följande bestämmelser:
a)

Å alla passagerarfartyg

med en bruttodräktighet

understigande

3,000 registerton:

enligt bestämmande

av vederbörande

administration.

b) Å alla passagerarfartyg

med en bruttodräktighet

om 3,000

registerton eller mera:

oavbruten vakt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Toute Administration

d’un pays est autorisée å

exempter de F obligation

de Fécoute permanente

tous les navires ä passagers

appartenant å ce

pays dont la jauge brute

est comprise entre 3,000

tonneaux inclus et 5,500

tonneaux inclus, pendant

une période ne dépassant

pas un an å partir de la

date de mise en vigueur

de la présente Convention,

sous réserve que,

pendant cette période de

dispense, ils eflectueront

une écoute d’au moms

8 heures par jour.

2. Navires de charge.

Tout navire de charge

obligatoirement muni

d’une installation radiotélégraphique

en vertu de

F Artide 27, est tenu, au

point de vue de la sécurité,

d’avoir å bord un opérateur

qualifié et, s’il n’est

pas pourvu d’un autoalarme,

d’assurer, lorsqu’il

est ä la mer, un service

d’écoute au moyen d’un

opérateur qualifié ou d’un

écouteur breveté, dans les

conditions suivantes:

(a) A bord des navires de

charge d’une jauge

brute de moins de

3000 tonneaux, ce service

d’écoute sera déterminé

par 1’Administration

intéressée;

(b) A bord des navires de

charge d’une jauge

brute de 3000 a 5500

tonneaux inclus, ce service

d’écoute sera d’au

moins huit heures par

jour;

(c) Pour les navires de

charge d’une jauge

brute de plus de 5500

tonneaux, ce service d’écoute

sera permanent.

Each Administration is

authorised to exempt passenger

ships belonging to

its country from 3,000

tons to 5,500 tons gross

tonnage, both included,

from the requirement of a ,

continuous watch for a

period not exceeding one

year from the date of the

coming into force of the

present Convention, provided

that during the

period of such exemption

they shall maintain a

watch of åt least 8 hours

per day.

2. Cargo Ships.

Each cargo ship which,

in accordance with Artide

27, is required to be

fitted with a radiotelegraph

installation, shall,

för safety purposes, carry

a qualified operator, and,

if not fitted with an autoalarm,

shall, whilst åt sea,

keep watches by means

of a qualified operator or

a certified watcher, as

under:—

(a) All cargo ships under

3,000 tons gross tonnage,

as determined

by the Administration

concerned;

(b) Cargo ships from 3,000

to 5,500 tons gross

tonnage, both included,

åt least 8 hours’

watch per day;

(c) Cargo ships over 5,500

tons gross tonnage,

continuous watch.

Varje administration

äger rätt att under högst

ett år, räknat från den

dag, då denna konvention

träder i kraft, undantaga

i det egna landet

hemmahörande passagerarfartyg

med en bruttodräktighet

från och med

3,000 till och med 5,500

registerton, från skyldigheten

att uppehålla oavbruten

vakt, dock under

villkor, att å fartyget

ifråga under sådan undantagsperiod

hålles vakt

minst 8 timmar per dygn.

2) Lastfartyg.

Varje lastfartyg, som

enligt artikel 27 skall

vara försett med radiotelegrafinstallation,

skall,

med hänsyn till säkerheten,

hava en kompetent

radiotelegrafist ombord;

och skall, för så vitt fartyget

icke är försett med

automatisk alarmapparat,

under resa hållas vakt av

kompetent radiotelegrafist

eller godkänd radiovakt

enligt följande bestämmelser:
a)

Å alla lastfartyg med

en bruttodräktighet

understigande 3,000 registerton:

enligt bestämmande

av vederbörande

administration.

b) Å lastfartyg med en

bruttodräktighet från

och med 3,000 till och

med 5,500 registerton:

minst 8 timmars vakt

per dygn.

c) Å lastfartyg med en

bruttodräktighet överstigande

5,500 registerton:

oavbruten vakt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Toute Administration

d’un pays est autorisée å

dispenser les navires appartenant

å ce pays et

visés å Falinéa (c) de l’obligation

de l’écoute permanente

pendant une période

ne dépassant pas un

an å partir de la date de

mise en vigueur de la présente

Convention, sous réserve

que, pendant cette

période de dispense, ils

assureront une écoute d’au

moms buit heures par

jour.

Toute Administration

d’un pays est également

autorisée å dispenser de

l’obligation de 1’écoute

permanente, les navires

appartenant å ce pays

dont la jauge brute est

supérieure å 5500 tonneaux

et égale ou inférieure

å 8000 tonneaux, pendant

une autre période d’un

an, sous réserve que pendant

cette nouvelle période

de dispense, ils assureront

une écoute d’au

moins 16 heures par jour.

3. A bord de tous les

navires pourvus d’un autoalarme,

cet appareil devra,

tant que le navire sera

å la mer, étre toujours

en service lorsque Topérateur

ou Técouteur ne

fera pas 1’écoute.

A bord des navires dont

les heures d’écoute son

déterminées par 1’Administration

intéressée, cette

écoute devra étre assurée

de préférence å des

heures prescrites pour le

service radiotélégraphique

par la Convention Radiotélégraphique

Internationale

en vigueur.

A bord des navires tenus

d’effectuer une écoute

de huit heures ou de seize

Each Administration is

authorised to exempt

ships belonging to its

country included in (c)

above from the requirement

of a continuous

watch för a period not

exceeding one year from

the date of the coming

into force of the present

Convention, provided

that during the period of

such exemption they shall

maintain a watch of åt

least 8 hours per day.

Each Administration is

also authorised to exempt

ships belonging to its

country from 5,500 tons

to 8,000 tons gross tonnage

from the requirement

of a continuous

watch for a further period

of one year, provided

that during this further

period of exemption they

shall maintain a watch of

åt least 16 hours per day.

3. On all ships fitted

with an auto-alarm this

auto-alarm shall, whilst

the ship is åt sea, always

be in operation when the

operator or watcher is

not on watch.

On ships for which the

hours of watch are to be

determined by the Administration

concerned,such

watch should be maintained

preferably åt hours

prescribed for radiotelegraph

service by the

International Radiotelegraph

Convention in force.

On ships which are required

to keep 8 hours’

or 16 hours’ watch per

Varje administration

äger rätt att, under en

tid av högst ett år, räknat

från den dag, då denna

konvention träder i kraft,

undantaga i det egna landet

hemmahörande fartyg,

vilka omförmälas under

punkt c), från skyldigheten

att uppehålla

oavbruten vakt, dock under

villkor, att å fartyget

ifråga under sådan undantagsperiod

hålles vakt

minst 8 timmar per dygn.

Varje administration

äger dessutom rätt, att

under en tid av ytterligare

ett år undantaga i det

egna landet hemmahörande

fartyg med en bruttodräktighet

överstigande

5,500 och uppgående till

högst 8,000 registerton

från skyldigheten att uppehålla

oavbruten vakt,

dock under villkor, att å

fartyget ifråga under sålunda

utsträckt undantagsperiod

hålles vakt

minst 16 timmar per dygn.

3) Å alla fartyg, vilka

äro försedda med automatisk

alarmapparat,

skall denna apparat, då

fartyget befinner sig till

sjöss, alltid vara inkopplad,

när telegrafist eller

radiovakt icke håller vakt.

Å fartyg, för vilka vakttiderna

fastställas av vederbörande

administration,

skall denna vakttjänst

företrädesvis hållas

på de tider, som i gällande

Internationella Radiotelegrafkonvention

äro

föreskrivna för radiotelegraf

tjänsten.

Å fartyg, å vilka vakt

skall hållas 8 eller 16 timmar

per dygn, skall den
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

heures par jour, cette

écoute sera assurée aux

heures prescrites pour le

service radiotélégraphique

par la Convention Radiotélégraphique

Internationale

en vigueur.

4. Par auto-alarme, on

entend un appareil récepteur

automatique

d’alarme remplissant les

conditions prescrites ä

1’Artide 19, paragraphe

21, du Réglement Général

annexé a la Convention

Radiotélégraphique

Internationale de 1927.

5. Par opérateur qualifié,

on entend toute personne

possédant un certificat

répondant aux

dispositions du Réglement

Général annexé å la Convention

Radiotélégraphique

Internationale en

vigueur.

6. Par écouteur breveté,

on entend toute personne

possédant un brevet

d’écouteur délivré par les

soins de 1’Administration.

Article 30.

Écouteurs.

1. Tout Gouvernement

contractant ne délivrera

le brevet d’écouteur qu’

apres avoir constaté que

le candidat est capable:

(a) de recevoir et de

comprendre les signaux

d’alarme, de détresse, de

sécurité et d’urgence lorsque

ees signaux sont transmis

au milieu de séries

d’autres signaux;

(b) d’assurer la reception

auditivc correcte de

groupes de code (mélange

de lettres, de chiffres et

de signes de ponetuation)

å la vitesse de 16 groupes

day, such watch shall be

maintained åt the hours

prescribed for radiotelegraph

service by the International

Radiotelegraph

Convention in

force.

4. By auto-alarm is

meant an automatic alarm

receiver which complies

with the requirements of

Article 19, § 21, of the

General Regulations annexed

to the International

Radiotelegraph Convention,

1927.

5. By qualified operator

is meant a person holding

a certificate complying

with the provisions of the

General Regulations annexed

to the International

Radiotelegraph Convention

in force.

6. By certified watcher

is meant any person holding

a watcher’s certificate

issued under the

authority of the Administration.

Artide 30.

»''atelier».

1. A watcher’s certificate

shall not be granted

by a Contracting Government

unless the applicant

proves that he is capable

(a) of receiving and understanding

the alarm,

distress, safety and urgency

signals when these signals

occur among a series

of other signals;

(b) of correct reception

by ear of code groups

(mixed letters, figures and

punetuation marks) åt a

specd of sixteen groups

per minute, each group

na vakt förläggas till de

tider, som i gällande Internationella

Radiotelegrafkonvention

äro föreskrivna

för radiotelegraftjänsten.

4) Med automatisk

alarmapparat förstås en

automatisk alarmmottagare,

som uppfyller villkoren

i artikel 19 § 21 i det

Allmänna Reglementet

tillhörande den Internationella

Radiotelegrafkonventionen

av år 1927.

5) Med kompetent radiotelegrafist

förstås person,

som innehar certifikat,

utfärdat i enlighet med

bestämmelserna i det Allmänna

Reglementet tillhörande

gällande Internationella

Radiotelegrafkonvention.

6) Med godkänd radiovakt

förstås person, som

innehar av vederbörande

administration utfärdat

certifikat för radiovakt.

Artikel 30.

Radiovakter.

1) Fördragsslutande regering

må icke medgiva

utfärdande av certifikat

för radiovakt med mindre

sökanden styrker sig vara

i stånd att:

a) mottaga och förstå

alarm-, nöd-, varningsoch

ilsignalerna, när dessa

signaler förekomma

bland en serie andra signaler;
b)

medelst hörseln felfritt

mottaga codegrupper

(blandning av bokstäver,

siffror och skiljetecken)

med en hastighet

av sexton grupper per mi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

par minute. Chaque groupe

de code doit comprendre

cinq caractéres, chaque

chiffre ou signe de

ponctuation comptant

pour deux caractéres;

(c) de régler les récepteurs

utilisés dans l’installation

radiotélégraphique

du navire.

2. Les Gouvernements

contractants s’engagent

å prendre des mesures

pour que les écouteurs

brevetés observent le secret

de la correspondance.

Article 31.

being composed of five

characters and each figure

or punctuation mark

counting as two characters;
(c)

of regulating the receivers

used in the ship’s

radiotelegraph installation.

2. The Contracting Governments

undertake to

take steps to ensure that

certified watchers observe

the secrecy of correspondence.

Artide 31.

nut, varje grupp bestående

av fem tecken, därvid

varje siffra eller skiljetecken

räknas såsom två

tecken;

c) att reglera för radiotelegrafinstallation

å

fartyg använda mottagareapparater.

2) De fördragsslutande

regeringarna förbinda sig

att vidtaga åtgärder i syfte

att korrespondensens

hemlighållande må iakttagas

av godkänd radiovakt.

Artikel 31.

Tekniska bestämmelser.

I artikel 27 föreskriven

radiotelegrafinstallation

och i artikel 47 föreskriven

radiopejlapparat skola

uppfylla följande fordringar:
-

1) Fartygsstationen

skall, på sätt närmare bestämmes

av regeringen i

det land, där fartyget är

hemmahörande, vara placerad

i övre delen av

fartyget på plats, erbjudande

största möjliga säkerhet

och belägen så

högt som möjligt över den

översta lastvattenlinjen.

2) Förbindelse mellan

fartygets kommandobrygga

och radiohytten skall

vara anordnad genom talrör

eller telefon eller på

annat likvärdigt sätt.

3) Radiohytten skall

vara försedd med ett tillförlitligt

ur med sekundvisare.

Conditions tecbniques requises.

Les installations radiotélégraphiques

prescrites

par F Article 27 et les appareils

radiogoniométriques

rendus obligatoires

par 1’Article 47, doivent

satisfaire aux conditions

suivantes:

1. La station de bord

doit étre située, conformément

aux réglements détaillés

du Gouvernement

du pays dont reléve le

navire, dans la partie supérieure

du navire, de

maniére å se trouver dans

les meilleures conditions

de sécurité et aussi haut

que possible au-dessus de la

ligne de charge maximum.

2. La passerelle de navigation

et la cabine de

radiotélégraphie doivent

étre reliées soit par tube

acoustique, soit par téléphone,

soit par tout autre

moyen de communication

aussi efficace.

3. La cabine de radiotélégraphie

devra étre

pourvue d’une montre ou

d’une pendule å secondes

fonctionnant convenablement.

Technical Requirements.

The radiotelegraph installations

required by Article

27 above and the

direction-finding apparatus

required by Article 47

shall comply with the following

requirements:—

1. The ship’s station

must be placed in accordance

with the detailed

Regulations of the Government

of the country

to which the ship belongs,

in the upper part of the

ship in a position of the

greatest possible safety,

as high as practicable

above the deepest load

water line.

2. There shall be provided,

between the bridge

of the ship and the wireless

telegraph room, means

of communication either

by voice pipe or by telephone

or in some other

manner equally efficient.

3. A reliable dock with

a seconds hand must be

provided in the wireless

telegraph room.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

4. Un éclairage de seeours

efficace doit étre

installé dans la cabine de

radiotélégraphie.

5. L’installation doit

comprendre une installation

principale et une installation

de secours (réserve).

Toutefois, si Installation

principale remplit

toutes les conditions

d’une installation de secours

(réserve), cette derniére

n’est pas dans ce

cas obligatoire.

6. Les installations principales

et de secours (réserve)

doivent pouvoir

transmettre et recevoir

avec les fréquences (longueurs

d’ondes) et sur les

types d’ondes prescrits

pour le trafic de détresse

et la sécurité de la navigation

par la Convention

Radiotélégraphique Internationale

en vigueur pour

les navires obligatoirement

pourvus d’une installation

radiotélégraphique

en vertu de la présente

Convention.

7. L’émetteur principal

et 1’émetteur de secours

(réserve) doit avoir

une fréquence musicale

d’au moms 100.

8. L’émetteur principal

doit avoir une portée normale

de 100 milles marins,

c’est-å-dire qu’il doit étre

capable de transmettre

des signaux clairement

perceptibles de navire å

navire, å une distance d’au

moins 100 milles, de jour,

dans des conditions et

circonstances normales, le

récepteur étant supposé

pourvu d’un détecteur å

cristal sans dispositif d’amplification.

*

* Jusqu’å ce quc l’on dispose

d''uiie inéthode plus exncte ou

4. A reliable emergency

light must be provided

in the wireless telegraph

room.

5. The installation shall

comprise a main installation

and an emergency

(reserve) installation. If,

however, the main installation

complies with all

the requirements of an

emergency (reserve) installation

the latter is

not then obligatory.

6. The main and emergency

(reserve) installations

must be capable of

transmitting and receiving

on the frequencies

(wave lengths) and types

of waves assigned by the

International Radiotelegraph

Convention in force

för the purpose of distress

and safety of navigation

to ships compulsorily fitted

with radiotelegraph

installations in accordance

with the present Convention.

7. The main and emergency

(reserve) transmitters

shall have a note frequency

of åt least 100.

8. The main transmitter

shall have a normal

range of 100 nautical miles,

that is to say, it must

be capable of transmitting

clearly perceptible

signals from ship to ship

over a range of åt least

100 nautical miles by day

under normal conditions

and circumstances, the

receiver being assumed to

be one employing a rectifier

of the crystal type

without amplification.1

1 Unlcss a more precise and

practical method is available

4) Tillförlitlig nödbelysning

skall vara anordnad

i radiohytten.

5) Installationen skall

omfatta en huvudinstallation

och en nödinstallation

(reservinstallation).

Därest emellertid huvudinstallationen

uppfyller

alla fordringarna på en

nödinstallation (reservinstallation)

är denna sistnämnda

icke erforderlig.

6) Huvudinstallationen

och nödinstallationen (reservinstallationen)

skola

kunna mottaga och avsända

på de frekvenser

(våglängder) och vågtyper,

som i gällande Internationella

Radiotelegrafkonvention

äro för nödkorrespondens

och meddelanden

rörande navigeringssäkerheten

tilldelade

fartyg, vilka i enlighet

med den förevarande konventionen

skola vara försedda

med radiotelegrafinstallation.

7) Huvudsändaren och

nödsändaren (reservsändaren)

skola hava en tonfrekvens

av minst 100.

8) Huvudsändaren skall

hava en normal räckvidd

av 100 nautiska mil, d.v.s.

den bör om dagen och

under normala förhållanden

och omständigheter

kunna sända klara och

tydliga signaler från fartyg

till fartyg över en distans

av minst 100 nautiska

mil, därvid mottagaren

förutsättes vara försedd

med en kristalldetektor

ntan förstärkning.’

1 I)är ej en mera tillförlitlig

och praktisk metod att be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

9. La station de bord

doit pouvoir disposer, en

tout temps, d’une source

d’énergie suffisante pour

faire fonctionner efficacement

le poste radiotélégraphique

principal dans

des conditions normales,

å la distance indiquée

ci-dessus.

10. Tous les organes de

rinstallation de secours

(réserve) doivent étre placés

dans la partie supérieure

du navire de maniére

å se trouver dans les

meilleures conditions de

sécurité et aussi haut que

possible au-dessus de la

ligne de charge maximum.

L’installation de secours

(réserve) doit disposer

d’une source d’énergie indépendante

de celle qui

est utilisée pour la propulsion

du navire et pour

le réseau principal d’électricité;

elle doit pouvoir

étre rapidement mise en

service et étre utilisée

pendant six heures consécutives

au moms.

La portée normale de

rinstallation de secours

plus pratique pour déteminer

la portée des transmetteurs, il

est recommandé de prendre

comme guide les re!ations

suivautes entre la portée en

milles marins (de navire ä

navire dans les conditions normales

et de jour) et la puissance

du transmetteur du navire

en métres-ampéres ponr 500

kilocycles ä la seconde (600

métres).

100 milles marins 60 II.A.

80 milles marins 45 M.A.

50 milles marins 25 M.A.

M étant la hauteur reelle en

métres de 1’antenne ä son point

le plus élevé, au-dessus de la

ligne de charge.

A étant le courant en amperes

mesuré ä la base de 1’antenne

dans le cas de transmetteurs B

ou A2 modulés.

9. Sufficient power

must be available in a

ship station åt all times

to operate the main radiotelegraph

installation

efficiently under normal

conditions over the above

range.

10. All parts of the

emergency (reserve) installation

shall be placed

in the upper part of the

ship in a position of the

greatest possible safety,

as high above the deepest

load water line as practicable.

The emergency

(reserve) installation must

be provided with a source

of energy independent of

the propelling power of

the ship and of the main

electricity system and

must be capable of being

put into operation rapidly

and of working for åt

least six continuous hours.

For the emergency (reserve)

installation, the

to determine the range of transmitters

it is recommended that,

as a guide, the following relations

between the range in

nautical miles (from ship to

ship under normal conditions

in daytime) and the power of

the ship transmitter in metre

ampéres for 500 kilocycles per

second (600 m) be used:—

100 nantical miles 60 M A

80 » > 45 >

50 > > 25 >

M being the actual height

in metres of the aerial from

its highest point to the load

line.

A being the current in ampéres

measured åt the base of

the aerial in case of B, or fully

modulated A2, transmitters.

9) Fartygsstation skall

ständigt vara försedd med

tillräcklig energi för effektiv

användning av huvudinstallationen

under

normala förhållanden på

ovan nämnda avstånd.

10) Alla delar av nödinstallationen

(reservinstallationen)

skola vara

anbragta i övre delen av

fartyget på plats, erbjudande

största möjliga säkerhet

och belägen så högt

som möjligt över den

översta lastvattenlinj en.

Nödinstallationen (reservinstallationen)

skall

hava särskild kraftkälla,

oberoende såväl av fartygets

framdrivningsmaskineri

som av den elektriska

huvudinstallationens

kraftkälla; den skall

kunna hastigt igångsättas

och kunna arbeta oavbrutet

under minst 6 timmar.

För nödinstallationen

(reservinstallationen) skall

stämma sändares räckvidd föreligger,

anbefalles att till vägledning

använda följande förhållande

mellan räckvidden i

naut. mil (från fartyg till fartyg

under normala förhållanden och

under dagen) och styrkan av

fartygets sändare i meterampére

för 500 kilocykler pr sekund

(600 m.).

100 naut. mil 60 M. A.

80 > » 45 >

50 » > 25 >

M är antennens verkliga höjd

i meter från dess högsta punkt

till lastvattenlinjen.

A är strömmen i ampére,

mätt vid antennens bas, vid

användning av sändare av typ

A2 med fullständigt modulerad

våg eller av typ B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(réserve), telle qu’elle est

définie au paragraphe 8

ci-dessus, doit étre d’au

moins 80 milles marins

pour les navires tenus

d’assurer une écoute permanente

et d’au moins

50 milles marins pour

tous les autres navires.*

11. L’installation de

réception doit permettre

de recevoir, sur celles des

longueurs d’onde utilisées

pour la transmission des

signaux horaires et des

messages météorologiques

qui seraient jugés nécessaires

par 1’Administration.

12. Le récepteur doit

étre disposé de fapon å

assurer la reception au

moyen d’un détecteur å

cristal.

13. A bord des navires

ou l’écoute est assurée au

moyen d’un récepteur automatique

d’alarme, on

doit inställer des avertisseurs

sonores dans la

cabine de radiotélégraphie,

dans la cabine de l’opérateur

radiotélégrapbiste et

sur la passerelle de navigation.

Ces avertisseurs

doivent fonctionner continuellement

apres que le

récepteur a été actionné

par le signal d’alarme ou

de détresse, et jusqu’å ce

qu’il soit arrété. Pour

arréter les avertisseurs, il

ne doit exister qu’un seul

interrupteur, placé dans

la cabine de radiotélégraphie.

14. A bord des navires

visés au paragraphe précédent,

l’opérateur, en

quittant 1’écoute, doit reconnecter

le récepteur au
*

Voir note ii la page 31.

normal range as defined

in paragraph 8 above

must be åt least 80 nautical

miles for ships required

to maintain a continuous

watch and åt least

50 nautical miles for all

other ships.1

11. The receiving installation

must permit of

the reception of such of

the waves used for the

transmission of time signals

and meteorological

messages as may be considered

necessary by the

Administration.

12. The receiver must

be so arranged as to be

capable of maintaining

reception by means of a

rectifier of the crystal

type.

13. In ships in which

watch is kept by means

of an automatic alarm

receiver a means of giving

audible warning shall

be provided in the wireless

telegraph room, in

the wireless operator’s

cabin, and on the bridge,

which shall operate continuously

after the receiver

has been operated by

the alarm signal or distress

call until stopped.

Only one switch for stopping

the warning shall Be

provided and this shall

be situated in the wireless

telegraph room.

14. In such ships the

wireless operator, when

going off watch, shall

connect the automatic

alarm receiver to the aerial

1 See notc on p. 31.

den normala räckvidden,

sådan denna angivits i

punkt 8 här ovan, vara

minst 80 nautiska mil för

fartyg, för vilka oavbruten

vakt är föreskriven,

och minst 50 nautiska mil

för alla övriga fartyg.1

11) Mottagaren skall

kunna mottaga vågor,

vilka användas vid utsändandet

av tidssignaler

och meteorologiska underrättelser,

i den utsträckning

vederbörande

administration finner nödigt.

12) Mottagaren skall

vara så inrättad, att mottagning

kan ske med användning

av kristalldetektor.

13) Å fartyg, där vakt

hålles medelst automatisk

alarmapparat, skall i radiohytten,

i telegrafistens

sovrum och på kommandobryggan

finnas anordning,

som giver hörbar

signal och som, efter det

mottagaren blivit påverkad

av alarmsignal eller

nödanrop till dess den

avstänges, förbliver i oavbruten

verksamhet. För

avstängning av alarmapparaten

må icke finnas

flera än en strömbrytare,

och denna skall vara anbragt

i radiohytten.

14) Å fartyg, varom

i nästföregående stycke

sägs, skall radiotelegrafisten,

då han lämnar

vakten, koppla den

1 Se not sid. 31.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

tomatique d’alarme å l’antenne

et éprouver son efficacité.

Il doit rendre

compte de son bon état

de fonctionnement au capitaine

ou å 1’officier de

quart sur la passerelle de

navigation.

15. Lorsque le navire

est å la mer, la source

d’énergie de secours doit

étre maintenue dans un

parfait état d’efficacité

et le réeepteur automatique

d’alarme doit étre

vérifié au moins une fois

par 24 heures. Mention

que ees deux obligations

ont été remplies sera portée,

chaque jour, au Journal

du bord.

16. A bord de tout navire

obligatoirement pourvu

d’une installation

émettrice radioélectrique,

il doit étre tenu un journal

radioélectrique. Sur

ce document, qui doit se

trouver dans la cabine de

radiotélégraphie, seront inscrits

les noms des opérateurs

et des écouteurs,

ainsi que tous les incidents

et événements concernant

le service radioélectrique

et pouvant offrir

un intérét queleonque

pour la sauvegarde de la

vie humaine en mer; en

partieulier, tous les mesvages

et tout le trafic de

détresse doivent y étre

reproduits dans leur intégralité.

17. L’appareil radiogoniométre,

rendu obligatoire

en vertu de 1’Article

47, doit étre d’un fonctionnement

efficace, susceptible

de recevoir des

signaux clairement perceptibles

et de prendre

des relévements dont il

sera possible de détermi
-

and test its efficiency. He

shall report to the master

or the officer on watch

on the bridge whether it

is in working order.

15. Whilst the ship is

åt sea the emergency

source of power shall be

maintained åt its full efficiency

and the automatic

alarm receiver shall

be tested åt least once

every 24 hours. A statement

that both these requirements

have been fulfilled

must be inserted in

the ship’s official log

daily.

16. A wireless log shall

be carried by every ship

compulsorily equipped

with wireless transmitting

apparatus. This document

shall be kept in

the wireless telegraph

room, and in it shall be

inserted the names of

the operators and watchers

as well as all incidents

and occurrences connected

with the wireless service

which may appear

to be of importance to

safety of life åt sea, and in

partieular all distress messages

and distress traffic

in full.

17. The direction-finding

apparatus required

by Article 47 shall be efficient

and capable of receiving

clearly perceptible

signals and of taking bearings

from which the true

hearing and direction may

be determined. It shall

be capable of receiving

automatiska alarmappaparaten

till antennen och

prova densamma. Han

skall rapportera till befälhavaren

eller vakthavande

befäl, huruvida apparaten

är i ordning.

15) Så länge fartyget

är till sjöss, skall reservkraftkällan

hållas i fullgott

skick och den automatiska

alarmapparaten

undersökas minst en gång

om dygnet. Anteckning

om att dessa bestämmelser

äro uppfyllda skall

varje dag göras i skeppsdagboken.

16) Å varje fartyg, som

enligt gällande bestämmelser

är skyldigt hava

sändare, skall föras radiodagbok.

Denna skall

förvaras i radiohytten och

i densamma skall införas

namnen på radiotelegrafisterna

och radiovakterna

tillika med alla inträffande

omständigheter, som

beröra radiotjänsten och

som kunna anses vara av

betydelse för säkerheten

för människoliv till sjöss;

särskilt skola alla nödmeddelanden

och all nödkorrespondens

införas i

sin helhet.

17) I artikel 47 föreskriven

radiopejlapparat

skall vara driftsäker och

i stånd att fullt fattbart

mottaga signaler samt att

taga pejlingar, efter vilka

den rätta riktningen kan

bestämmas. Den skall

kunna mottaga signaler

på de frekvenser, som i

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

ner le sens et de déduire

le gisement vrai. Il doit

pouvoir recevoir des signaux

sur les fréquences

prescrites, pour le cas de

détresse, pour les radiogoniométres

et pour les

radiophares, par la Convention

Radiotélégraphique

Internationale en vigueur.

Un moyen de communication

efficace doit exister

entre 1’apparell et la

passerelle de navigation

Article 32.

Compétence.

Les question qui sont

réglées par la Convention

Radiotélégraphique Internationale

de Washington

de 1927 et par les Réglements

y annexés, restent

et continueront å étre soumises

aux dispositions:

(1) de cette Convention

et des Réglements y

annexés et des autres Conventions

et Réglements

qui pourraient y étre substitués

dans 1’avenir;

(2) de la présente Convention

en ce qui concerne

tous les points ou elle

compléte les documents

susvisés.

Chapitre V. — Sécurité

de la navigation.

Artide 33.

Application.

Les prescriptions du present

Chapitre, visant des

navires, s’appliquent, a

moins qu’il n’en soit expressément

spécifié autrement,

a tous les navires

pour tous les voyages.

signals on the frequencies

prescribed for distress, direction

finding and wireless

telegraph beacons by

the International Radiotelegraph

Convention in

force.

Efficient communication

shall be provided between

the apparatus and

the bridge.

Artide 32.

Coinpetence.

The matters governed

by the International Radiotelegraph

Convention,

Washington, 1927, and

the Regulations annexed

thereto remain, and will

continue, subject to the

provisions:—•

(1) Of that Convention

and of the Regulations

annexed thereto, and of

any Convention and Regulations

which may in

the future be substituted

therefor;

(2) Of the present Convention

in regard to all

the points in which it

supplements the aforementioned

documents.

Chapter V. — Safety of

navigation.

Artide 33.

Application.

The provisions of this

Chapter referring to ships,

unless otherwise expressly

provided, apply to all

ships on all voyages.

gällande Internationella

Radiotelegraf konvention

äro föreskrivna för nödmeddelanden,

radiopejlingar

och radiofyrar.

Betryggande förbindelse

skall finnas mellan apparaten

och kommandobryggan.

Artikel 32.

Kompetens.

De ämnen, som reglerats

genom Internationella

Radiotelegrafkonventionen,

Washington 1927,

och därtill hörande reglementen,

skola vara och

förbliva underkastade bestämmelserna

i:

1) nämnda konvention

och därtill hörande reglementen

ävensom varje

konvention eller reglemente,

som framdeles må

komma att ersätta de

förstnämnda,

2) denna konvention i

vad angår alla de punkter,

där densamma fullständigar

ovannämnda

aktstycken.

Kapitel V. — Sjötrafiksäkerheten.

Artikel 33.

Tillämpning.

Där ej annorlunda uttryckligen

stadgas, äga

bestämmelserna i detta

kapitel tillämpning å alla

fartyg och å alla resor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Article 34.

Artide 34.

Artikel 34.

Avis de dnngers.

Le capitaine de tout

navire, se trouvant en

présence de glaces ou

d’une épave dangereuses

ou d’une tempéte tropicale

dangereuse, ou de

tout autre danger immédiat

pour la navigation, est

tenu d’en informer par

tous les moyens de communication

dont il dispose

les navires dans le voisinage

ainsi que les autorités

compétentes au premier

point de la cöte avec lequel

il peut communiquer.

Il est souhaitable

que cette information soit

transmise de la maniére

exposée å la Regie XLVI.

Chaque Administration

prendra toutes les

mesures qu’elle jugera nécessaires

pour s’assurer

que 1’information des dangers

définis au paragraphe

précédent soit rapidement

portée å la connaissance

de ceux que cela

concerne et transmise aux

autres Administrations intéressées.

La transmission de messages

concernant les dangers

en question est gratuite

pour les navires intéressés.

Artide 35.

Services météorologiques.

Les Gouvernements

contractants s’engagent

å encourager la centralisation

de renseignements

d’ordre météorologique

par les navires en mer, de

les faire examiner, propager

et de se les communiquer

de la maniére

Danger Messages.

The master of every

ship which meets with

dangerous ice, a dangerous

derelict, a dangerous

tropical storm or any

other direct danger to

navigation is bound to

communicate the information,

by all the means

of communication åt his

disposal, to the ships in

the vicinity, and also to

the competent authorities

åt the first point of

the coast with which he

can communicate. It is

desirable that the said information

be sent in the

manner set out in Regulation

XLVI.

Each Administration

will take all steps which

it thinks necessary to ensure

that when intelligence

of any of the dangers

specified in the previous

paragraph is received,

it will be promptly

brought to the knowledge

of those concerned and

communicated to other

Administrations interested.

The transmission of

messages respecting the

dangers specified is free

of cost to the ships concerned.

Artide 35.

Meteorological Services.

The Contracting Governments

undertake to

encourage the collection

of meteorological data by

ships åt sea, and to arrange

for their examination,

dissemination and

exchange in the manner

most suitable for the pur
-

Meddelande om faror.

Varje fartygs befälhavare,

som träffar på is

eller farligt vrak eller

svår tropisk storm eller

annan överhängande fara

för sjötrafiken, är skyldig

att med alla till buds

stående medel därom underrätta

i närheten varande

fartyg ävensom vederbörande

myndigheter

å den första plats av kusten,

med vilken han kan

komma i förbindelse. Det

är önskvärt, att sådana

meddelanden utsändas på

sätt i regel XLVI angives.

Varje administration

skall vidtaga alla de åtgärder,

som den finner

nödvändiga för säkerställande

av att underrättelse,

varom i nästföregående

stycke sägs,

skyndsamt må bringas till

vederbörandes kännedom

ävensom meddelas till

andra intresserade administrationer.

Överbringande av meddelanden

beträffande faror,

som ovan nämnts,

sker utan kostnad för de

därav berörda fartygen.

Artikel 35.

Väderlekstjänst.

De fördragsslutande regeringarna

förplikta sig

till att främja samlandet

av meteorologiska meddelanden

från fartyg till

sjöss ävensom att sörja

för att dessa meddelanden

undersökas, spridas

och utväxlas på lämpli
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

la plus efficace dans le

but de venir en aide å la

navigation.

En particulier, les Gouvernements

contractants

s’engagent ä collaborer å

1’application, dans la plus

grande mesure possible,

des dispositions météorologiques

suivantes:

(a) avertir les navires

des coups de vents, tempétes

et tempétes tropicales,

tant par la transmission

de messages radioélectriques

que par

l’usage de signaux appropriés

sur des points de

la cöte;

(b) transmettre journellement

par sans fil des

bulletins sur l’état du

temps pouvant intéresser

la navigation, et donnant

des renseignements sur

les conditious actuelles du

temps ainsi que des prévisions;
(c)

établir des mesures

pour que certains navires

spécialement désignés

prennent des observations

météorologiques å

des heures déterminées

et transmettent ees observations

par télégrapliie

sans fil dans Tintérét

des autres navires et des

divers services météorologiques

officiels, et pourvoir

certaines stations cotiéres

pour la reception

de ees messages;

(d) encourager tous les

capitaines de navires ä

prévenir les navires dans

le voisinage lorsqu’ils rencontrent

une force de

vent de 10 ou au-dessus

—éclielle Beaufort (force

8 ou au-dessus, éclielle

décimale).

Les informations prévues

aux paragraphes (a)

pose of aiding navigation.

In partieular, the Contraeting

Governments undertake

to cooperate in

carrying out, as far as

practicable, the following

meteorological arrangements:—
(a)

to warn ships of

gales, storms and tropical

storms, both by the

issue of wireless messages

and by the display of appropriate

signals åt Coastal

points;

(b) to issue daily, by

radio, weather bulletins

suitable for shipping, containing

data of existing

weather conditions and

forecasts;

(c) to arrange for certain

selected ships to take

meteorological observations

åt specified hours,

and to transmit such observations

by wireless telegraphy

for the benefit

of other ships and of the

various official meteorological

services; and to

provide coast stations for

the reception of the messages

transmitted;

(d) to encourage all

ship-masters to inform

surrounding ships whenever

they experience wind

force of 10 or above on the

Beaufort scale (force 8 or

above on the decimal

scale).

The information provided

for in paragraphs (a)

gaste sätt för att tjäna

till hjälp vid navigeringen.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig

i synnerhet att samarbeta

för genomförande så långt

möjligt av följande meteorologiska

åtgärder:

a) att varsko fartyg angående

hård vind, stormar

och tropiska oväder såväl

genom utsändning av radiomeddelanden

som genom

lämpliga signaler från

kusterna;

b) att dagligen medelst

radio utsända väderleksmeddelanden

av betydelse

för sjöfarten, innehållande

upplysningar om

rådande väderlek och väderleksutsikter;
-

c) att sörja för, att

meteorologiska observationer

från vissa, särskilt

utsedda fartyg på bestämda

tider verkställas

och utsändas medelst radiotelegrafi

till nytta för

andra fartyg och för de

olika officiella meteorologiska

institutionerna, ävensom

utse vissa kuststationer

för mottagande

av sålunda utsända meddelanden;
d)

att anbefalla alla

fartygsbefälhavare att,

när de råka ut för vind

av styrka 10 eller däröver

enligt Beauforts skala

(styrka 8 eller däröver

enligt decimalskalan), där

om underrätta i närheten

varande fartyg.

De i punkterna a) och

b) i denna artikel nämnda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

et (b) du present Article

seront transmises dans la

forme indiquée aux Artides

31 (paragraphes 1,

3 et 5) et 1’Article 19

(paragraphe 25) du Réglement

general annexé å

la Convention Radiotélégraphique

Internationale

de Washington, 1927,

et pendant la durée des

transmissions de renseignements

météorologiques,

avertissements et prévisions

»å tous», toutes les

stations de bord doivent

se conformer aux dispositions

de 1’Article 31 (paragraphe

2) de ce Réglement.

Les observations sur le

temps adressées par les

navires aux services météorologiques

nationaux

bénéficieront de la priorité

de transmission spécifiée

å 1’Article 3, Réglements

additionnels, Convention

Radiotélégraphique

Internationale de

Washington, 1927.

Les prévisions, avertissements,

rapports synoptiques

et autres rapports

météorologiques å 1’usage

des navires doivent étre

transmis et propagés par

le service national dans

la position la plus favorable

pour desservir les

différentes zones et régions

suivant des accords

mutuels entre les pays

intéressés.

Tous les efforts tendront

a obtenir une procédure

internationale uniforme

en ce qui concerne

les services météorologiques

internationaux spécifiés

au présent Article

et a se conformer, dans

la mesure du possible aux

and (b) of this article will

be furnished in form for

transmission in accordance

with Article 31, §§ 1,

3 and 5, and Article 19,

§ 25, of the General Regulations

annexed to the

International Radiotelegraph

Convention, Washington,

1927, and during

transmission »to all stations»

of meteorological

information, forecasts and

warnings, all ship stations

must conform to

the provisions of Article

31, § 2, of tliose General

Regulations.

Weather observations

from ships addressed to

national meteorological

services will be transmitted

with the priority specified

in Article 3, Additional

Regulations, International

Radiotelegraph

Convention. Washington,

1927.

Forecasts, warnings,

synoptic and other meteorological

reports intended

for ships shall be

issued and disseminated

by the national service in

the best position to serve

various zones and areas,

in accordance with mutual

arrangements made

by the countries concerned.

Every endeavour will

be made to obtain a uniform

procedure in regard

to the international meteorological

services specified

in this Article, and,

as far as is practicable, to

conform to the recommendations

made by the

meddelanden skola överbringas

i den form, som

föreskrives i artikel 31 §§

1, 3 och 5 samt i artikel

19 § 25 i det Allmänna

Reglementet tillhörande

den . Internationella Radiotelegrafkonventionen,

Washington 1927. Under

pågående utsändning

»till alla» av meteorologiska

meddelanden, väderleksförutsägelser

samt

varningar skola alla fartygsstationer

efterkomma

föreskrifterna i artikel

31 § 2 av förenämnda Allmänna

Reglemente.

V äderleksobservationer,

som sändas från fartyg

till meteorologiska institutioner,

skola befordras

med den företrädesrätt,

som är angiven i artikel 3

i Tilläggsreglementet till

den Internationella Radiotelegrafkonventionen,

Washington 1927.

För fartyg avsedda väderleksförutsägelser,

varningar,

synoptiska och

andra meteorologiska meddelanden,

skola, i överensstämmelse

med överenskommelser

mellan ifrågakommande

länder, utsändas

och spridas av

de meteorologiska institutioner,

som genom sitt

läge äro bäst skickade att

betjäna de olika zonerna

och områdena.

Det bör på allt sätt eftersträvas

att uppnå likformighet

beträffande den

i denna artikel avhandlade

internationella väderlekstjänsten

och att, så

långt möjligt, efterkomma

de rekommendationer,

som göras av Internatio
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

recommandations de 1’Institution

météorologique

internationale, å qui les

Gouvernements contractants

pourront se référer

pour étude et avis sur

tous les sujets d’ordre

météorologique pouvant

se présenter dans l’application

de la présente

Convention.

International Meteorological

Organization, to

which organization the

Contracting Governments

may refer for study and

advice any meteorological

questions whicli may

arise in carrying out the

present Convention.

nella Meteorologiska Organisationen,

till vilken

de fördragsslutande regeringarna

för utredning och

råd må hänskjuta vilket

meteorologiskt spörsmål

som helst, som kan uppkomma

vid tillämpningen

av denna konvention.

Artide 36.

Artide 36.

Artikel 36.

Recherclie <les glaces.

Epaves.

Les Gouvernements

contractants s’engagent

å maintenir un service de

recherche des glaces et

un service d’étude et d’observation

du régime des

glaces dans 1’Atlantique

Nord. De plus, ils s’engagent

å prendre toutes les

mesures possibles pour

assurer la destruction ou

1’enlévement des épaves

dans la partie nord de

1’Océan Atlantique, å Test

d’une ligne tracée du Cap

Sable jusqu’ä un point

situé par 34 degrés de

latitude Nord et 70 degrés

de longitude Ouest

si 1’utilité de ees destructions

ou de ees enlévements

est reconnue.

Les Gouvernements

contractants s’engagent å

fournir trois navires au

plus pour le fonetionnement

de ees trois services.

Pendant toute la saison

des glaces, ees navires doivent

étre affeetés å la

surveillance des limites

sud-est, sud et sud-ouest

des régions des icebergs

dans le voisinage du grand

bane de Terre-Neuve,

pour informer de l’étandue

de la region dangereuse

les navires transat
-

Ice Patrol. Derelicts.

The Contracting Governments

undertake to

continue a service of ice

patrol and a service for

study and observation of

ice conditions in the North

Atlantic. Further, they

undertake to take all

practicable steps to ensure

the destruction or removal

of derelicts in the

northern part of the Atlantic

Ocean east of the

line drawn from Cape

Sable to a point in latitude

34° N. longitude

70° W. if this destruction

or removal is considered

necessary åt the

time.

The contracting Governments

undertake to

provide not more than

three vessels for these

three services. During

the whole of the ice season

they shall be employed

in guarding the southeastern,

Southern and

south-western limits of

the regions of ice-bergs

in the vicinity of the

Great Bank of Newfoundland

for the purposc of

informing träns-Atlant''c

and other passing ves
-

Ispatriillering. Vrak.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig

att alltfort upprätthålla

en i sp atr uller ingst j änst

samt en undersökningsoch

observationsstjänst

beträffande isförhållandena

i norra Atlanten. Dessutom

förbinda de sig att

vidtaga alla praktiskt

möjliga åtgärder för att

i den mån så befinnes

nödigt förstöra eller undanröja

vrak i norra delen

av Atlanten, öster om

en linje dragen från Kap

Sable till en punkt 34°

nordlig latitud 70 ° västlig

longitud.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig

att hålla högst tre fartyg

i och för fullgörande av

ovannämnda tre uppgifter.

Under hela den tid av

året, då is förekommer,

skola dessa fartyg användas

till patrulltjänst vid

sydöstra, södra och sydvästra

gränserna för isbergens

områden i närheten

av de stora Newfoundlandsbankarna

med

uppgift att underrätta

transatlantiska och andra

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 58 käft. (Nr 72.)

9

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

lantiques et autres qui

passent; pour étudier et

observer le régime des

glaces; pour détruire et

enlever les épaves; et

pour préter assistance aux

navires et équipages qui

ont besoin d’aide dans la

zone d’action des navires

patrouilleurs.

Pendant le reste de

l’année, l’étude et l’observation

du régime des

glaces doivent étre poursuivies,

suivant les nécessités,

et un navire doit

toujours étre disponible

pour la recherche, la destruction

ou 1’enlévement

des épaves.

Article 37.

Reclierclie des grlaces.

(Jestion et Dépenses.

Le Gouvernement des

Etats-Unis est invité å

continuer la gestion de

ees trois services; recherche

des glaces; étude et

observation du régime des

glaces; destruetion et enlévement

des épaves. Les

Gouvernements contractants

qui sont spécialement

intéressés å ees services

et dont les noms suivent

s’engagent å contribuer

aux dépenses d’entretien

et de fonetionnement

de ees services dans

les proportions suivantes:

Allemagne. . . . 10 %

Belgique .... 2 »

Canada.....3 »

Danemark .... 2 »

Espagne.....1 »

Etats-Unis d’Amé
rique.

....18 »

France.....6 »

sels of the extent of this

dangerous region; for the

observation and study of

ice conditions in general;

for the destruetion or removal

of dereliets; and

for the purpose of affording

assistance to vessels

and erews requiring aid

within the limits of operation

of the patrol vessels.

During the rest of the

year the study and observation

of ice conditions

shall be maintained as

advisable, and one vessel

shall always be available

for the search for, and

destruetion or removal

of dereliets.

Artide 37.

Ice Patrol. Management

and tost.

The Government of the

United States is invited to

continue the management

of these services of ice

patrol, study and observation

of ice conditions,

and derelict destruetion

and removal. The Contraeting

Governments specially

interested in these

services, whose names are

given below, undertake

to contribute to the expense

of maintaining and

operating these services

in the following proportions:—
-

Belgium .... 2 %

Canada.....3 »

Denmark.....2 »

France.....6 »

Germany . . . . 10 »

Great Britain and

Northern Ireland.

.....40 »

förbipasserande fartyg om

utsträckningen av detta

farliga område, att observera

och närmare undersöka

de allmänna isförhållandena,

att förstöra eller

avlägsna vrak samt att

inom gränserna för patrulleringsfartygens

verksamhetsområde

bistå nödställda

fartyg och besättningar.

Under återstoden av

året skall undersökningen

och observationerna beträffande

isförhållandena

fortsättas i den mån så

befinnes lämpligt och ett

fartyg skall alltid vara

tillgängligt för att eftersöka

samt förstöra eller

avlägsna förekommande

vrak.

Artikel 37.

Ispatrullering. Verkställande

och kostnader.

Det hemställes till Amerikas

Förenta Stater att

fortfara med verkställandet

av ispatrulltjänsten,

undersöknings- och observationst

jänsten beträffandeisförhållandenasamt

förstörandet och avlägsnandet

av vrak. De av

de fördragsslutande regeringarna,

som särskilt äro

intresserade av dessa företag

och vilkas namn

här nedan anföras, förbinda

sig att bidraga till

utgifterna för upprätthållandet

och driften av desamma

enligt följande fördelning:
Amerikas

Förenta

Stater.....18 %

Belgien.....2 »

Canada.....3 »

Danmark.....2 »

De Socialistiska

Rådsrepublikernas

Union. . . 1 »

s. 11 Kontrollera mot PDF

-11

Grande-Bretagne

et Irlande du

Nord.....40 %

Italie......6 »

Japon......1 »

Norvége.....3 »

Pays-Bays .... 5 »

Suéde......2 »

Union des Républiques

Soviétistes

Socialistes. ... 1 »

Chacun des Gouvernements

contractants a la

faculté de cesser de contribuer

aux dépenses d’entretien

et de fonctionnement

de ees services apres

le ler septembre 1932.

Toutefois, le Gouvernement

contractant qui usera

de cette faculté restera

tenu des dépenses ci-dessus

jusqu’au ler septembre

qui suivra la date de

notification de son intention

de cesser sa contribution.

Pour user de ladite

faculté, il devra notifier

son intention aux

autres Gouvernements

contractants six mois au

moms avant ledit ler septembre,

de sorte que,

pour étre dégagé de ees

obligations au ler septembre

1932, il devra notifier

son intention au

plus tard le ler mars

1932, et de méme cbaque

année qui suivra.

Au cas ou, å un moment

queleonque, le Gouvernement

des Etats-Unis

ne désirerait plus gérer

ees services ou que l’un

des Gouvernements contractants

exprimerait le

désir de ne plus assumer

la charge de la contribution

pécuniaire ci-dessus

définie ou de voir modifier

son pourcentage, les

Gouvernements contrac
-

Italy.......6 %

Japan......1 »

Netherlands ... 5 »

Norway......3 »

Spain.......1 »

Sweden.....2 »

Union of Socialist

Soviet Repub
lics.

......1 »

United States of

America. . . .18 »

Each of the Contracting

Governments has the

right to discontinue its

contribution to the expense

of maintaining and

operating these services

after the 1st September,

1932. Nevertheless, the

Contracting Government

which avails itself of this

right will continue responsible

for the expense

of working up to the 1st

September following the

date of giving notice of

intention to discontinue

its contribution. To take

advantage of the said

right it must give notice

to the other Contracting

Governments åt least six

months before the said 1st

September; so that, to

be free from this obligation

on the 1st September,

1932, it must give

notice on the 1st March,

1932, åt the latest, and

similarly for each subsequent

year.

If, åt any time, the

United States Government

should not desire

to continue these services,

or if one of the

Contracting Governments

should express a wish to

relinquish responsibility

for the pecuniary contribution

defined above, or

to have its percentage

of obligation altered, the

Contracting Governments

Frankrike. . . .

o

o

Italien.....

(3

»

Japan......

1

»

Nederländerna. . .

5

»

Norge......

3

»

Spanien......

1

»

Stora Britannien

och Norra Irland

40

»

Sverige......

2

»

Tyskland.....10 »

Envar av de fördragsslutande

regeringarna

äger rätt att upphöra med

bidragen till utgifterna

för upprättandet och driften

av ifrågavarande företag

efter den 1 september

1932. Dock förbliver den

regering, som begagnar

sig av denna rätt, skyldig

att deltaga i utgifterna

intill den 1 september,

som följer efter den dag,

då meddelande lämnats

om avsikten att upphöra

med bidraget. För att

komma i åtnjutande av

sagda rätt skall vederbörande

härom lämna meddelande

till övriga fördragsslutande

regeringar

minst sex månader före

samma 1 september. För

att bliva löst från ifrågavarande

förpliktelse den 1

september 1932 bör alltså

vederbörande meddela sin

avsikt senast den 1 mars

1932 och på samma sätt

varje efterföljande år.

Därest Amerikas Förenta

Staters regering framdeles

icke längre skulle

vilja ombesörja verkställandet

av ifrågavarande

företag eller någon av

de fördragsslutande regeringarna

skulle uttrycka

en önskan att fritaga sig

från ovan angivna ekonomiska

ansvar eller att få

sin andel däri förändrad,

skola de fördragsslutande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

tants régleront la question

au mieux de leurs intéréts

réciproques.

Les Gouvernements

contractants qui contribuent

aux frais des trois

services susmentionnés

ont le droit d’apporter au

present Article et å l’Article

36 d’un commun accord

et en tout temps, les

changements qui seraient

jugés désirables.

Artide 38.

Vitesse dans le voisinage

des Glaces.

Lorsque des glaces sont

signalées sur la route ou

prés de la route å suivre,

le capitaine de tout navire

est tenu de modérer

pendant la nuit la vitesse

de son navire ou de changer

de route, de maniére

å bien s’écarter de la zone

dangereuse.

Article 39.

Routes de 1’Atlantique Nord.

La pratique consistant

å suivre des routes définies

pour la traversée de

1’Atlantique du Nord,

dans l’un et l’autre sens, a

contribué å la sauvegarde

de la vie humaine en mer;

mais les résultats de 1’utilisation

de ees routes devraient

faire 1’objet d’enquétes

et d’études plus

approfondies permettant

d’apporter å la pratique

actuelle les modifications

dont 1’expérience montrerait

la nécessité.

Le choix des routes et

1’initiative des mesures å

prendre å leur égard sont

sball settle the question

in accordance with their

mutual interests.

The Contracting Governments

which contribute

to the cost of the

three above-mentioned

services shall have the

right by common consent

to make from time

to time such aiterations

in the provisions of this

Article and of Article 36

as appear desirable.

Artide 38.

Speed near Ice.

When ice is reported

on, or near, his course,

the master of every ship

åt night is bound to proceed

åt a moderate speed

or to alter his course so

as to go well clear of the

danger zone.

Artide 39.

North Atlantic Routes.

The practice of following

recognised routes

across the North Atlantic

in both directions has

contributed to safety of

life åt sea, but the working

of these routes should

be further investigated

and studied with a view

to the introduetion of

such variations as experience

may show to be

necessary.

The selection of the

routes and the initiation

of action with regard to

regeringarna ordna denna

fråga på bästa sätt i överensstämmelse

med sina

ömsesidiga intressen.

De fördragsslutande regeringar,

som bidraga till

kostnaderna för ovan

nämnda företag, äga rätt

att genom gemensam överenskommelse

företaga sådana

förändringar i denna

artikel ävensom i artikel

36, som må anses önskvärda.

Artikel 38.

Fart i närheten ar is.

Då is rapporteras i eller

i närheten av fartygs väg,

är befälhavaren skyldig

att efter mörkrets inbrott

gå med måttlig fart

eller ändra sin kurs tillräckligt

för att med säkerhet

undvika det farliga

området.

Artikel 39.

Router över norra Atlanten.

Förfarandet att följa

bestämda router över norra

Atlanten i båda riktningarna

har bidragit

till att öka säkerheten för

människoliv till sjöss, men

bör göras till föremål för

ytterligare utredning och

undersökning med ändamål

att genomföra sådana

förändringar, som erfarenheten

kan visa vara

nödvändiga.

Valet av olika router

och initiativet till åtgärder

rörande dessa över
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

them is left to the responsibility

of the steamship

companies concerned.

The Contracting Governments

will assist the companies,

when requested to

do so, by placing åt their

disposal any information

hearing on the routes

which may be in the possession

of the Governments.

The Contracting Governments

undertake to

impose on the companies

the obligation to give

public notice of the regular

routes which they propose

their vessels should follow,

and of any changes

made in these routes;

they will also use their

influence to induce the

owners of all vessels Crossing

the Atlantic to follow,

so far as circumstances

will permit, the recognised

routes, and to

induce the owners of all

vessels Crossing the Atlantic

bound to or from

ports of the United States

via the vicinity of the

Great Bank of Newfoundland

to avoid, as far as

practicable, the fishing

banks of Newfoundland

north of latitude 43° N.

during the fishing season,

and to pass outside regions

known or believed

to be endangered by ice.

lates åt vederbörande redares

ansvar. De fördragsslutande

regeringarna

förklara sig villiga att

på anmodan ställa till redarnas

förfogande alla de

upplysningar beträffande

dessa router, som må vara

för regeringarna tillgängliga.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig att

ålägga redarna skyldighet

att offentligt tillkännagiva

de reguljära router,

som de ämna låta sina

fartyg följa, såväl som

förändringar däri, ävensom

att använda sitt inflytande

för att förmå alla

de redare, vilkas fartyg

korsa Atlanten att. såvitt

omständigheterna det

medgiva, följa sålunda

bestämda router samt alla

de redare, vilkas fartyg

befara Atlanten på resor

till eller från hamnar i

Förenta Staterna, att under

tiden för fisket såvitt

möjligt undvika Newfoundlands

fiskebankar

norr om 43° nordlig latitud

samt att gå utanför

sådana områden, som

veterligen eller antagligen

äro farliga på grund

av isförekomst.

laissés å la charge des

compagnies de navigation

intéressées. Les Gouvernements

contractants préteront

leurs concours å

ees compagnies, lorsqu’ils

en seront sollicités, en

mettant å leur disposition

tous les renseignements

sur les routes qui

peuvent étre en la possession

des Gouvernements.

Les Gouvernements contractants

s’engagent å imposer

aux compagnies 1’obligation

de publier les

routes réguliéres qu’elles

se proposent de faire suivre

å leurs navires ainsi

que tous changements qui

peuvent leur étre apportés.

Ils useront également

de leur influence

pour inciter les armateurs

de tous les navires traversant

TAtlantique å suivre,

autant que les circonstances

le permettent, les

routes définies et pour

inciter les armateurs de

tous les navires traversant

TAtlantique å destination

ou en provenance

des ports des Etats-Unis,

en passant au voisinage

du grand bane de TerreNeuve,

å éviter, autant

qu’il est possible, pendant

la saison de péche, les

lieux de péche de TerreNeuve

au Nord du 43éme

degré de latitude Nord et

å faire route en dehors des

regions ou des glaces dangereuses

existent ou sont

supposées exister.

L’Administration qui

dirige le service de surveillance

des glaces est invitée

å signaler å l’Administration

intéressée tout

navire dont on constatc

la presence en dehors

d’une route réguliérc re
-

The Administration

managing the ice patrol

service is requested to report

to the Administration

concerned any ship

which is observed not to

bo on any regular, recognised

or advertised route,

Den administration,

som handhaver ispatrulltjänsten,

anmodas att till

vederbörande .administration

rapportera varje fartyg,

som iakttages utanför

känd eller tillkännagiven

reguljär route eller

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

connue ou annoncée, ou

qui traverse les bancs de

péche susmentionnés pendant

la saison de péche,

ou qui, faisant route å

destination ou en provenance

d’un port des EtatsUnis,

traverse des régions

ou des glaces dangereuses

existent ou sont supposées

exister.

Article 40.

Regles (Pabordage.

Les Gouvernements

contractants conviennent

que les modifications å

apporter au réglement International

pour prévenir

les abordages en mer,

telles qu’elles figurent å

PAnnexe II sont désirables

et devraient y étre apportées.

Le Gouvernement

du Royaume Uni

de la Grande-Bretagne et

de 1’Irlande du Nord est

prié de transmettre les

détails complets de ees

modifications aux autres

Gouvernements qui ont

accepté le Réglement international

pour prévenir

les Abordages en Mer, de

s’assurer qu’ils les adoptent,

dhnformer les Gouvernements

représentés a

la Conférence de la suite

donnée et, enfin, de s’efforcer

de faire mettre en

vigueur le réglement modifié

å la date du ler iuillet

1931.

Article 41.

Coinmandeiiieiits å laBarre.

Les Gouvernements

contractants conviennent

qu’å la date du 30 juin

1931 å partir de minuit

or which crosses the

above-mentioned fishing

banks during the fishing

season, or which, when

proceeding to or from

ports of the United States,

passes through regions

known or believed

to be endangered by ice.

Article 40.

Collision Regulations.

The Contracting Governments

agree that the

aiterations in the International

Regulations for

Preventing Collisions åt

Sea shown in Annex II

are desirable and ought

to be made. The Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland is requested

to forward full

partieulars of the aiterations

to the other Governments

who have accepted

the International Regulations

for Preventing Collisions

åt Sea, and ascertain

whether they will

adopt these aiterations;

to report the results to

the Governments represented

åt this Conference,

and to endeavour to arrange

that the revised regulations

shall come in

force on the 1st July,

1931.

Article 41.

Helm Orders.

The Contracting Governments

agree that after

midnight on the 30tli

June, 1931, helmorsteer
-

som under tiden för fisket

överfar de ovan nämnda

fiskebankarna eller som

på väg till eller från hamnar

i Förenta Staterna

överfar områden, som veterligen

eller antagligen

äro farliga på grund av

isförekomst.

Artikel 40.

Ombordliiyyniugsregler.

De fördragsslutande regeringarna

äro eniga om

att de ändringar i de internationella

reglerna angående

åtgärder till undvikande

av ombordläggning,

som återfinnas i bilaga

II, äro önskvärda

och böra genomföras. Det

hemställes till regeringen

i det Förenade Konungariket

Stora Britannien

och Norra Irland att meddela

fullständiga upplysningar

rörande dessa ändringar

till de andra regeringar,

som hava antagit

de internationella reglerna

angående åtgärder till

undvikande av ombordläggning;

att låta utröna,

huruvida dessa regeringar

vilja antaga ändringarna;

att meddela resultatet till

de vid denna konferens

representerade regeringarna;

samt att eftersträva

att åstadkomma att dessa

ändrade regler kunna

träda i kraft den 1 juli

1931.

Artikel 41.

Roderkomnmudon.

De fördragsslutande regeringarna

äro eniga om

att efter midnatt den 30

juni 1931 varje roder- el
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

les commandements å la

barre, c’est-å-dire les commandements

donnés å

1’homme de barre, doivent

étre donnés, sur

tous leurs navires, sons

la forme de commandements

directs, c’est-ä-dire

que, le navire allant de

l’avant, le mot »tribord»

ou »droite» ou tout mot

équivalent å »tribord» ou

ä »droite» ne doit étre

donné å bord des navires

—tels qu’ils son t généralement

construits et

aménagés de nos jours—

que lorsque 1’intention est

de manceuvrer å droite,

et tout å la fois, la roue,

le safran du gouvernail et

1’avant du navire.

Artide 42.

Emploi injustiflé tlrs signaiix

de détresse.

L’emploi d’un signal

international de détresse,

sauf s’il s’agit de signaler

qu’un navire est en détresse,

ainsi que 1’emploi

d’un signal pouvant étre

confondu avec un signal

international de détresse

sont interdits sur tous

les navires.

Artide 43.

Signaux d''alarme, de détresse

et dbirgence.

Les signaux d’alarme

et de détresse peuvent

seulement étre employés

par les navires en danger

sérieux et imminent qui

ont besoin d’une assistance

immédiate. Dans tous

les autres cas ou on a besoin

d’assistance ou dans

lesquels un navire désire

émettre un avertissement

indiquant qu’il pourra étre

ing orders, i.e., orders to

the steersman, shall on

all their ships be given

in the direct sense, e.g.,

when the ship is going

ahead an order containing

the word »starboard»

or »right» or any equivalent

of »starboard» or

»right» shall only be used

when it is intended, on

ships as åt present generally

constructed and arranged,

that the wheel,

the rudder-blade and the

head of the ship, shall all

move to the right.

Artide 42.

Misuse of Distress Signals.

The use of an international

distress signal, except

for the purpose of

indicating that a vessel

is in distress, and the use

of any signal which may

be confused with an international

distress signal,

are prohibited on every

ship.

Artide 43.

Alarm, Distress and Urgency

Signals.

The alarm signal and

the distress signal may

only be used by ships in

serious and imminent

danger which require immediate

assistance. In

all other cases in which

assistance is required, or

in which a vessel desires

to issue a warning that it

may becomc necessary to

send out the alarm signal

ler styrningskommando,

d. v. s. order till rorsmannen,

skall på alla deras

fartyg givas i sin direkta

betydelse; t. ex. så, att

när fartyget går framåt,

en order, som innehåller

ordet »styrbord» eller »höger»

eller ett mot »styrbord»

eller »höger» svarande

ord, skall användas

endast när avsikten är

att — såsom fartyg för

närvarande vanligen äro

konstruerade och inrättade

— både ratten, rodret

och fartygets förstäv

skola röra sig åt höger.

Artikel 42.

Missbruk ar nödsignaler.

Användandet av en internationell

nödsignal i

annan avsikt än att angiva,

att ett fartyg är i

nöd, liksom ock användandet

av annan signal,

som kan förväxlas med en

internationell nödsignal,

är förbjudet för ett vart

fartyg.

Artikel 43.

Alarm-, nöd- och ilsignaler.

Alarmsignalen och nödsignalen

må användas endast

av fartyg, vilka befinna

sig i allvarlig och

överhängande fara och

som behöva omedelbar

hjälp. Vid alla andra tillfällen,

när hjälp behöves

eller när ett fartyg önskar

sända ett förebud

om att det senare kan

bliva nödvändigt att ut
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

nécessaire de faire ultérieurement

le signal d’alarme

ou de détresse, il doit

étre fait usage du signal

urgent (XXX) prévu par

la Convention Radiotélégraphique

Internationale

de Washington, 1927.

Si un navire a émis le

signal d’alarme ou de détresse

et s’il estime ultérieurement

que 1’assistance

n’est plus nécessaire, ce

navire doit immédiatement

le faire savoir å toutes

les stations intéressées

conformément ä la

Convention Radiotélégraphique

en vigueur.

Artide 44.

Vitesse de transmission des

messages de détresse.

La vitesse de transmission

des messages relatifs

aux cas de détresse,

d’urgence ou de sécurité,

ne doit pas dépasser 16

mots par minute.

Article 45.

Messages de détresse. Procédure.

1. Le Capitaine d’un

navire, qui re§oit d’un

autre navire un signal de

détresse, est tenu de se

porter å toute vitesse au

secours des personnes en

détresse, sauf en cas d’impossibilité

ou si, dans les

circonstances spéciales ou

il se trouve, il n’estime ni

raisonnable, ni utile de le

faire, ou s’il est dégagé

de cette obligation conformément

aux dispositions

des paragraphes 3

et 4 du présent article.

2. Le capitaine d’un

navire en détresse, apres

or the distress signal åt a

later stage, use must be

made of the urgency signal

(XXX) established by

the International Radiotelegraph

Convention,

Washington, 1927.

If a ship has sent out

the alarm or distress signal

and subsequently finds

that assistance is no longer

required such ship shall

immediately notify all stations

concerned as provided

for by the Radiotelegraph

Convention in

force.

Artide 44.

Speed of Distress Messages.

The speed of transmission

of messages in connection

with cases of distress,

urgency or safety,

shall not exceed 16 words

per minute.

Artide 45.

Distress Messages.

Procedure.

1. The master of a ship

on receiving on his ship

a wireless distress signal

from any other ship, is

bound to proceed with

all speed to the assistance

of the persons in distress,

unless he is unable, or in

the special circumstances

of the case, considers it

unreasonable or unnecessary

to do so, or unless he

is released under the provisions

of paragraphs 3

and 4 of this Article.

2. The master of a ship

in distress, after consul
-

sända alarm- eller nödsignalen,

skall bruk göras

av ilsignalen (XXX),

fastställd genom Internationella

Radiotelegrafkonventionen,

Washington

1927.

Därest, sedan från ett

fartyg utsänts alarm- eller

nödsignal, befinnes, att

hjälp icke längre erfordras,

skall detta från fartyget

omedelbart meddelas till

alla vederbörande stationer

i enlighet med bestämmelserna

i gällande Radiotelegrafkonvention.

Artikel 44.

Hastighet vid utsändande

av meddelanden om nöd.

Hastigheten vid utsändandet

av meddelanden

rörande förhållanden, som

föranleda bruk av nöd-,

il- eller varningssignal,

må icke överstiga 16 ord

per minut.

Artikel 45.

Meddelanden om nöd. Förfarande.

1) Befälhavare på fartyg,

som emottager nödsignal

från annat fartyg,

är förpliktigad att med

all möjlig skyndsamhet

begiva sig de nödställda

till hjälp, såvida han icke

är ur stånd därtill eller

på grund av särskilda

omständigheter anser det

orimligt eller onödigt att

så förfara eller oek enligt

punkterna 3) och 4)

i denna artikel är fritagen

från sådan förpliktelse.

2) Befälhavaren på ett

nödställt fartyg äger efter

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

avoir consulté, antant que

cela peut étre possible, les

capitames des navires qui

ont répondu å son appel

de secours, a le droit de

réquisitionner tel ou tels

de ees navires qu’il considére

les plus capables

de porter secours, et le

capitaine ou les capitaines

réquisitionnés ont 1’obligation

de se soumettre a

la réquisition en continuant

å se rendre å toute vitesse

au secours des personnes

en détresse.

3. Un capitaine est libéré

de 1’obligation imposée

par le paragraphe

1 du present article aussitöt

des qu’il sera informé

par le capitaine du navire

réquisitionné, ou, si

plusieurs navires sont réquisitionnés,

par les capitaines

des navires réquisitionnés,

que le capitaine

ou les capitaines réquisitionnés

se soumettent å

la réquisition.

4. Un capitaine est libéré

de 1’obligation imposée

par le paragraphe 1

du présent article et, si

son navire a été réquisitionné,

de 1’obligation imposée

par le paragraphe

2 du présent article, s’il

est informé par un navire

qui est arrivé auprés des

personnes en détresse, que

le secours n’est plus nécessairc.

5. Si le capitaine d’un

navire, au moment ou il

regoit un appel de détresse

d’un autre navire,

est dans 1’impossibilité,

ou, dans les circonstances

spéciales ou il se trouve,

n’cstime ni raisonnable ni

utile d’allcr au secours de

l’autre navire il doit invi
-

tation, so far as may be

possible, with the masters

of the ships which

answer his call for assistance,

has the right to

réquisition such one or

more of those ships as he

considers best able to repder

assistance, and it shall

be the duty of the master

or masters of the ship or

ships requisitioned to

comply with the requisition

by continuing to

proceed with all speed to

the assistance of the persons

in distress.

3. A master shall be

released from the obligation

imposed by paragraph

1 of this Article as

soon as he is informed

by the master of the ship

requisitioned, or, where

more ships than one are

requisitioned, all the masters

of the ships requisitioned,

that he or they are

complying with the requisition.

4. A master shall be

released from the obligation

imposed by paragraph

1 of this Article,

and, if his ship has been

requisitioned, from the

obligation imposed by paragraph

2 of this Article,

if he is informed by a

ship which has reached

the persons in distress,

that assistance is no longer

necessary.

5. If a master of a ship,

on receiving a wireless

distress call from another

ship, is unable, or in the

special circumstances of

the case considers it unreasonable

or unnecessary

to go to the assistance

of that other ship, he

must immcdiately inform

att, såvitt möjligt, hava

samrått med befälhavarna

på de fartyg, som svarat

på hans anrop om

hjälp, rätt att fordra bistånd

av ett eller flera av

de fartyg, som han anser

bäst i stånd därtill, och

befälhavare på fartyg,

som sålunda tillkallats,

är skyldig efterkomma anmaningen

genom att med

all möjlig skyndsamhet

begiva sig de nödställda

till hjälp.

3) Befälhavare är fritagen

från förpliktelse enligt

punkt 1) i denna artikel,

därest han av befälhavaren

på ett tillkallat

fartyg eller, ifall flera än

ett fartyg blivit tillkallade,

från befälhavarna på

dessa fartyg får meddelande

därom, att denne

eller dessa efterkomma

anmaningen.

4) Befälhavare är fritagen

från förpliktelse enligt

punkt 1) i denna artikel

och, i fall hans fartyg

har blivit tillkallat, likaledes

från förpliktelse enligt

punkt 2) i denna artikel,

därest han från ett

fartyg, som nått fram till

de nödställda, får meddelande

om att hjälp ej

längre påfordras.

5) Om en befälhavare,

som från ett annat fartyg

mottager nödsignal, är ur

stånd att lämna hjälp eller

på grund av särskilda

omständigheter anser det

orimligt eller onödigt att

lämna hjälp, skall han

omedelbart underrätta befälhavaren

på det andra

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

médiatement informer de

ce fait le capitaine de

l’autre navire et indiquer

sur son journal de bord

les raisons pour lesquelles

il s’est abstenu de se rendre

au secours des personnes

en détresse.

6. Il n’est pas dérogé

par les prescriptions du

présent article aux dispositions

de la Convention

Internationale, pour l’unification

de certaines régles

en matiére d’Assistance

et de Sauvetage

en mer, signée å Bruxelles

le 23 septembre 1910, particuliérement

en ce qui

concerne 1’obligation de

porter secours imposée

par 1’article 11 de ladite

Convention.

Article 46.

Fanal ii Signa ux.

Tous les navires d’une

jauge brute de plus de

150 tonneaux effectuant

des voyages internationaux

doivent avoir å bord

un fanal å signaux efficace.

Article 47.

Radiogoniométre.

Tout navire å passagers

de 5,000 tonneaux de

jauge brute et au-dessus

doit, dans les deux ans

qui suivront la date de

mise en vigueur de la présente

Convention, étre

muni d’un radiogoniom étre

(radio-compas) d’un type

approuvé conformément

aux dispositions de

PArticle 31 de la présente

Convention.

the master of that otber

ship accordingly, and enter

in his log-book his

reasons for failing to proceed

to the assistance of

the persons in distress.

6. The provisions of

this Article do not prejudice

the International

Convention for the unifica.

tion of certain rules

with respect to Assistance

and Salvage åt Sea, signed

åt Brussels on the

23rd September, 1910,

particularly the obligation

to render assistance

imposed by Article 11 of

that Convention.

Article 46.

Signalling Lump.

All ships of o ver 150

tons gross tonnage, when

engaged on International

voyages, shall have on

board an efficient signalling

lamp.

Article 47.

Direction-Finding Apparatus.

Every passenger ship

of 5,000 tons gross tonnage

and upwards shall,

within two years from

the date on which the present

Convention comes

in force, be provided

with an approved direction-finding

apparatus (radio

compass), complying

with the provisions of

Article 31 (17) of the present

Convention.

fartyget härom samt i

skeppsdagboken anteckna

orsaken till att han icke

begivit sig de nödställda

till hjälp.

6) Bestämmelserna i

denna artikel skola icke

utgöra hinder för tilllämpningen

av den Internationella

Konventionen

rörande enhetliga regler

för assistans och bärgning

till sjöss, undertecknad i

Bryssel den 23 september

1910, särskilt i vad angår

skyldighet att lämna

hjälp enligt artikeln 11

av nämnda konvention.

Artikel 46.

Signallampa.

Alla fartyg med en

bruttodräktighet överstigande

150 registerton

skola, då de nyttjas å

internationella resor, vara

försedda med en fullgod

signallampa.

Artikel 47.

Radiopejlapparat.

Yarje passagerarfartyg

med en bruttodräktighet

av 5,000 registerton eller

mera skall inom två år,

räknat från den dag, då

denna konvention träder

i kraft, vara försett med

en godkänd radiopejlapparat

(radiokompass), så

beskaffad som i artikel

31 (punkt 17) angives.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Article 48.

Equipage.

Les Gouvernements

contractants s’engagent,

en ce qui concerne leurs

navires nationaux, å conserver,

ou, si c’est nécessaire,

å adopter, toutes

mesures ayant pour objet

de s’assurer qu’au point

de vue de la sécurité en

mer, tous les navires aient

å bord un équipage suffisant

en nombre et qualité.

Chapitre VI. — Certificats.

Artide 49.

Délivrance des Certilicats.

Un certificat dit Certificat

de Sécurité, doit étre

délivré, apres inspection

et visite å tout navire å

passagers qui aura satisfait

d’une maniére effective

aux prescriptions des

cbapitres II, III et IV de

la présente Convention.

Un certificat dit Certificat

de Sécurité radiotélégraphique

doit étre délivré

apres inspection å tout

navire autre qu’un navire

å passagers qui satisfait

d’une maniére effective

aux prescriptions du Chapitre

IV de la présente

Convention.

Un certificat dit Certificat

de Dispense, doit

étre délivré å tout navire

auquel une dispense est

accordée par un Gouvernement

Contractant pour

1’application et en conformité

des prescriptions

des Chapitrcs II, III et IV

de la présente Convention.

Artide 48.

Manniug.

The Contracting Governments

undertake,

each for its national sbips,

to maintain, or, if it is

necessary, to adopt, measures

for the purpose of

ensuring that, from the

point of view of safety

of life åt sea, all ships

shall be sufficiently and

efficiently manned.

Chapter VI. — Certificates.

Artide 49.

Issue of Certiflcates.

A certificate called a

Safety Certificate shall be

issued, after inspection

and survey, to every passenger

ship which complies

in an efficient manner

with the requirements

of Chapters II, III and

IV of the Convention.

A certificate called a

Safety Radiotelegraphy

Certificate shall be issued

after inspection to every

ship other than a passenger

ship which complies

in an efficient manner

with the requirements

of Chapter IV of the present

Convention.

A certificate called an

Exemption Certificate shall

be issued to every ship

to which exemption is

granted by a Contracting

Government under,

and in accordance with,

the provisions of Chapters

II, III and IV of

the present Convention.

Artikel 48.

Iteninnniii!''.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig

att, en var beträffande

eget lands fartyg, vidmakthålla

eller, om så

erfordras, vidtaga anstalter

med syfte att säkerställa,

det alla fartyg må

vara bemannade på ett

med hänsyn till säkerheten

för människoliv till

sjöss betryggande sätt i

vad angår besättningens

antal och behörighet.

Kapitel VI. Certifikat.

Artikel 49.

Utfärdande av certifikat.

Ett certifikat, kallat

Säkerhetscertifikat, skall

efter verkställd inspektion

och besiktning utfärdas

för varje passagerarfartyg,

som på ett tillfredsställande

sätt uppfyller

fordringarna i kapitlen

II, III och IV av

denna konvention.

Ett certifikat, kallat

Radiosäkerhetscertifilcat,

skall efter verkställd inspektion

utfärdas för varje

fartyg, som icke är

passagerarfartyg och som

på ett tillfredsställande

sätt uppfyller fordringarna

i kapitel IV av denna

konvention.

Ett certifikat, kallat

Dispenscertifikat, skall

utfärdas för varje fartyg,

som av fördragsslutande

regering i enlighet med

kapitlen II, III och IV

meddelats eftergift från

föreskrift i denna konvention.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

L’inspection et la visite

des navires, en ce qui concerne

la mise en vigueur

de celles des prescriptions

de la présente Convention

et des Régles annexées

auxquelles ils sont soumis

et 1’octroi des dispenses

qui peuvent leur étre accordées,

sont effectuées

par des agents du pays

ou le navire est immatriculé.

Toutefois le Gouvernement

de cliaque pays

peut confier 1’inspection

et la visite des navires de

ce pays soit å des experts

désignés å cet effet, soit

å des organismes reconnus

par lui. Dans tous les

cas, le Gouvernement intéressé

garantit complétement

1’intégrité et l’efficacité

de 1’inspection et

de la visite.

Le certificat de sécurité,

le certificat de sécurité

radiotélégraphique, et le

certificat de dispense sont

délivrés par le Gouvernement

du pays ou le navire

est immatriculé ou par

toute autre personne ou

organisme dument autorisé

par ce Gouvernement.

Dans tous les cas,

ce dernier assume la pleine

responsabilité du certificat.

Article 50.

Délivronce d’un Certificat

par nn autre Gouvernement.

Tout Gouvernement

contractant peut, å la

requéte du Gouvernement

d’un pays dans lequel est

immatriculé un navire qui

tombe sous le coup de la

présente Convention, faire

inspecter ce navire et, s’il

The inspection and survey

of sbips, so far as regards

the enforcement of

the provisions of tbe present

Convention and the

annexed Regulations applicable

to such ships and

the granting of exemptions

therefrom, shall be

carried out by officers of

the country in which the

ship is regsitered, provided

that the Government

of each country may entrust

the inspection and

survey of its ships either

to Surveyors nominated

for this purpose or to

organisations recognised

by it. In every case the

Government concerned

fully guarantees the

completeness and efficiency

of the inspection and

survey.

A Safety Certificate,

Safety Radiotelegraphy

Certificate, and Exemption

Certificate shall be

issued either by the Government

of the country

in which the ship is registered

or by any person

or organisation duly authorised

by that Government.

In every case that

Government assumes full

responsibility for the certificate.

Artide 50.

Issue of Certificate by Anollier

Government.

A Contracting Government

may, åt the request

of the Government of a

country in which a ship

coming under the present

Convention is registered,

cause that ship

to be surveyed, and, if

Inspektion och besiktning

av fartyg, avseende

iakttagandet av de föreskrifter

i denna konvention

och det därtill fogade

reglementet, som äga tillämpning

å fartyget, eller

beviljande av undantag

från sådana föreskrifter,

skall utföras av förrättningsmän

i det land, där

fartyget är registrerat,

därvid regeringen i vederbörande

land må uppdraga

utförandet av inspektion

och besiktning

å dess fartyg åt antingen

för sådant ändamål

tillsatta inspektörer eller

av regeringen godkända

organisationer. I vart

fall ansvarar vederbörande

regering i full utsträckning

för inspektionens och

besiktningens fullständighet

och effektivitet.

Säkerhetscertifikat, radiosäkerhetscertifikat

och

dispenscertifikat utfärdas

antingen av regeringen i

det land, där fartyget är

registrerat, eller av person

eller organisation, som

härtill erhållit vederbörligt

bemyndigande av regeringen.

I vart fall påtager

sig regeringen fullt

ansvar för certifikatet.

Artikel 50.

Utfärdande av certifikat av

aiiuan regering.

Fördragsslutande regering

må på begäran av

regeringen i ett land, i

vilket ett under konventionens

bestämmelser fallande

fartyg är hemmahörande,

låta detta fartyg

undergå besiktning

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

a constaté que les exigences

de la présente Convention

sont satisfaites, lui

délivrer, sous sa propre

responsabilité, un certificat

de sécurité ou un certificat

de sécurité radiotélégraphique.

Tout certificat

délivré dans ees

conditions doit porter une

déclaration établissant

qu’il a été delivré å la

requéte du Gouvernement

du pays ou le navire est

immatriculé. Ce certificat

a la méme valeur que

le certificat délivré conformément

å 1’Artide 49

de la présente Convention

et doit étre accepté de la

méme fa§on.

Article 51.

Type des Certifirats.

Tous les certificats doivent

étre rédigés dans

la langue ou les langues

officielles du pays dans

lequel ils sont délivrés.

Le type des certificats

doit étre conforme aux

modéles donnés par la

Regie XL VII. Les dispositions

typographiques de

ees modéles réglementaires

doivent étre exaetement

reproduites et les

indications portées å la

main sur les certificats délivrés

ou sur les copies

certifiées conformes doivent

éte écrites en caractéres

romains et en chiffres

arabes.

Les Gouvernements

contractants s’engagent å

se communiquer mutuellement

un nombre suffisant

d’exemplaires de leurs certificats

pour renseigner

leurs fonetionnaires. Cet

échange devra se faire,

satisfied that tlie requirements

of the present Convention

are complied with,

issue a Safety Certificate

or Safety Radiotelegrapliy

Certificate to such

sbip, under its own responsibility.

Any certificate

so issued must contain

a statement to the

effeet that it has been issued

åt the request of the

Government of the country

in which the ship is

registered, and it shall

have the same force and

receive the same recognition

as a certificate issued

under Article 49 of the

present Convention.

Artide 51.

Form of Certiflcates.

All certificates shall be

drawn up in the official

language or languages of

the country by which

they are issued.

The form of the certificates

shall be that of the

models given in Regulation

XL VII. The arrangement

of the printed part

of the standard certificates

shall be exactlv reproduced

in the certificates

issued, or in certified copies

thereof, and the particulars

inserted by hand

shall in the certificates

issued, or in certified copies

thereof, be inserted

in Roman characters and

Arabic figures.

The Contracting Governments

undertake to

communicate one to another

a sufficicnt number

of specimens of their certificates

for the information

of their officers. This

exchange shall be made,

och, om därvid befinnes,

att konventionens bestämmelser

äro uppfyllda,

på eget ansvar utfärda

säkerhetscertifikat eller

radiosäkerhetscertifikat

för sådant fartyg. Varje

sålunda utfärdat certifikat

skall innehålla förklaring,

att certifikatet

är utfärdat på begäran

av regeringen i det land,

där fartyget är registrerat,

och skall sådant

certifikat äga samma kraft

och verkan som ett i enlighet

med artikel 49 i

konventionen utfärdat certifikat.

Artikel 51.

Form för certifikat.

Alla certifikat skola avfattas

på det eller de officiella

språken i det land,

där desamma utfärdas.

Certifikatens form skall

vara i överensstämmelse

med formulären i regel

XL VII. Formulärens typografiska

anordning skall

vara noggrant återgiven

i utfärdade certifikat eller

i bestyrkta avskrifter av

sådana. I certifikaten eller

bestyrkta avskrifter

av desamma medelst

skrift införda uppgifter

skola vara utförda i latinska

bokstäver och arabiska

siffror.

De fördragsslutande regeringarna

förplikta sig

att med varandra utbyta

ett tillräckligt stort antal

certifikatsblanketter för

vederbörande t j änstemäns

upplysning. Detta utbyte

skall, så vitt möjligt,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

autant que possible, avant

le 1" janvier 1932.

Artide 52.

Diirée de In validité des

Certiilcats.

Les certificats ne doivent

pas étre délivrés

pour une durée de plus de

douze mois.

Si, å la date d’expiration

de son certificat, un

navire ne se trouve pas

dans un port du pays ou

il est immatriculé, la validité

du certificat peut

étre prorogée par un

fonctionnaire dument autorisé

du pays dont reléve

le navire. Une telle prorogation

ne doit toutefois

étre accordée que pour

permettre au navire

d’achever son voyage de

retour å destination de

son propre pays et seulement

dans le cas ou cette

mesure apparaitra comme

opportune et raisonnable.

Aucun certificat ne doit

étre prorogé pour une période

de plus de cinq mois

et le navire auquel cette

prorogation aura été accordée

ne sera pas en

droit, en vertu de cette

prorogation, å sou retour

dans son pays, de quitter

å nouveau ce pays sans

avoir renouvelé son certificat.

Artide 53.

Acceptation des Certificats.

Les certificats délivrés

au nom d’un Gouvernement

contractant doivent

étre acceptés par les autres

Gouvernements contractants

pour tout ce qui

fait l’objet de la présente

so far as possible, before

the 1st January, 1932.

Artide 52.

Duration of Certiflcates.

Certificates shall not

be issued for a period of

more than twelve months.

If a slup åt the time

when its certificate expires

is not in a port of

the country in which it

is registered the certificate

may be extended by

a duly authorised officer

of the country to which

the sliip belongs; but such

extension shall be granted

only for the purpose

of allowing the ship to

complete its return voyage

to its own country,

and then only in cases

in which it appears proper

and reasonable so to

do.

No certificate shall be

extended för a longer

period than five months,

and a ship to which such

extension is granted shall

not, on returning to its

own country, be entitled

by virtue of such extension

to leave the country

again without having obtained

a new certificate.

Artide 53.

Acceptnnee of Certiflcates.

Certificates issued under

the authority of a

Contracting Government

shall be accepted by the

other Contracting Governments

for all purposes

covered by the present

ske före den 1 januari

1932.

Artikel 52.

Giltighetstid för certifikat.

Certifikaten må icke utfärdas

att gälla för längre

tid än tolv månader.

Därest ett fartyg vid

den tidpunkt, då giltigheten

för dess certifikat

upphör, icke befinner sig

i hamn i det land, där

fartyget är registrerat, må

tiden för certifikatets giltighet

utsträckas genom

medgivande av en härtill

behörig tjänsteman i fartygets

hemland. Sådan

förlängning må dock medgivas

allenast för att fartyget

må kunna fullborda

sin återresa till hemlandet

och endast i fall, där

sådan åtgärd är lämplig

och skälig.

Giltighetstiden för ett

certifikat må icke sålunda

utsträckas för längre tid än

fem månader, och fartyg,

för vilket sådan utsträckning

medgivits, äger icke

på grund härav rätt att

efter återkomsten till hemlandet

ånyo lämna detsamma

utan att hava erhållit

nytt certifikat.

Artikel 53.

Godkäimuiide av certifikat.

De certifikat, som utfärdas

på föranstaltande

av någon av de fördragsslutande

regeringarna,

skola godkännas av övriga

fördragsslutande regeringar

för alla i denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Convention. Ils doivent

étre considérés par les

autres Gouvernements

contractants comme ayant

la méme valeur que les

certificats délivrés par

ceux-ci å leurs propres

navires.

Artides 54.

Controle.

Tout navire possédant

un certificat délivré en

vertu de rArticle 49 ou de

1’Artide 50 est sujet, dans

les ports des autres Etats

contractants, au controle

de fonctionnaires dument

autorisés par ees Gouvernements,

dans la limite

ou ce controle a pour objet

de vérifier qu’il existe å

bord un certificat valable

et, s’il le faut, de s’assurer

que le navire est dans un

état de navigabilité correspondant

en substance

aux indications de ce certificat,

c’est-å-dire qu’il

se trouve dans un état tel

qu’il peut prendre la mer

sans danger pour les passagers

et l’équipage.

Dans le cas ou ce controle

donne lieu a une

intervention queleonque,

le fonetionnaire exer^ant

ce controle doit informer

immédiatement le Consul

du pays ou le navire est

immatrieulé de toutes les

circonstances qui ont fait

considérer cette intervention

comme nécessaire.

Artide 55.

llcncflce de la konvention,

On ne peut réclamer

le bénéfice de la présente

Convention au profit d’un

navire s’il ne posséde un

Convention. They shall

be regarded by the other

Contracting Governments

as having the same force

as the certificates issued

by them to their own

ships.

Artide 54.

Control.

Every ship holding a

certificate issued under

Article 49 or Article 50

is subject, in the ports of

the other Contracting

Governments to control

by officers duly authorised

by such Governments in

so far as this control is

direeted towards verifying

that there is on board

a valid certificate, and if

necessary, that the conditions

of the vessePs

seaworthiness correspond

substantially witli the particulars

of that certificate,

that is to say, so that

the ship can proceed to

sea without danger to

the passengers and the

erew.

In the event of this

control giving rise to intervention

of any kind,

the officer carrying out

the control shall forthwith

inform the Consul

of the country in which

the ship is registered of

all the circumstances in

which intervention is deemed

to be necessary.

Article 55.

Privileges.

The privileges of the

present Convention may

not be claimed in favour

of any ship unless it

konvention avsedda ändamål.

De skola av övriga

fördragsslutande regeringar

anses hava samma

giltighet som av dem

själva för egna fartyg utfärdade

certifikat.

Artikel 54.

Tillsyn.

Varje fartyg, som är

försett med certifikat utfärdat

i kraft av artikel

49 eller 50, är i de övriga

fördragsslutande staternas

hamnar underkastat

tillsyn av därtill utav vederbörande

regering bemyndigade

förrättningsmän,

i den mån sådan

tillsyn avser att fastställa

att gällande certifikat finnes

ombord samt, om så

erfordras, att fartygets

säkerhetsförhållanden i

huvudsak överensstämma

med certifikatets innehåll,

d. v. s. att fartyget

kan gå till sjöss utan fara

för passagerare och besättning.

För den händelse sådan

tillsyn giver anledning till

inskridande av något slag,

skall förrättningsmannen

omedelbart underrätta

konsuln för det land, där

fartyget är registrerat, om

alla omständigheter, vilka

hava ansetts göra inskridandet

nödvändigt.

Artikel 55.

Förmåner.

De förmåner, vilka denna

konvention medför,

kunna icke åberopas för

ett fartyg, med mindre

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

certificat regulier et non

périmé.

Article 56.

Avenant au Certiileat.

Si, au cours d’un voyage

particulier, le nombre

des personnes (équipage

et passagers) présentes

å bord est inférieur au

nombre maximum que le

navire est autorisé å transporter

et si, par suite,

ce navire a la faculté, conformément

aux prescriptions

de la présente Convention,

d’avoir å bord

un nombre d’embarcations

de sauvetage ou d’autres

engins de sauvetage inférieur

å celui qui est inscrit

sur le certificat, un

avenant peut étre délivré

par les fonctionnaires ou

les autres personnes mandatées

et mentionnées aux

Artides 49 et 52 ci-dessus.

Cet avenant doit mentionner

que, dans les circonstances

existantes, il

n’est dérogé å aucune des

dispositions de la présente

Convention. Il est annexé

au certificat et lui

est substitué mais seulement

pour tout ce qui

concerne les engins de sauvetage.

Il n’est valable

que pour le voyage particulier

en vue duquel il est

délivré.

Chapitre VII. — Dispositions

générales.

Artide 57.

Éqnivaleuce.

Lorsque dans la présente

Convention il est

prévu que l’on doit pla
-

holds a proper valid certificate.

Artide 56.

fjnalification of Cerfiflcate.

If in the course of a particular

voyage the ship

has on board a number

of crew and passengers

less titan the maximum

number which the ship

is licensed to carry, and

is in consequence, in accordance

with the provisions

of the present Convention,

free to carry a

smaller number of lifeboats

and other life-saving

appliances than that

stated in the certificate, a

memorandum may be issued

by the officers or

other authorised persons

referred to in Artides 49

and 52 above.

This memorandum shall

state that in the circumstances

there is no infringement

of the provisions

of the present Convention.

It shall be annexed

to the certificate

and shall be substituted

for it in so far as the lifesaving

appliances are concerned.

It shall be valid

only for the particular

voyage in regard to which

it is issued.

Chapter VII. — General

provisions.

Artide 57.

Equivalents.

Where in the present

Convention it is provided

that a particular fitting,

detsamma är försett med

gällande certifikat.

Artikel 56.

Tillägg- till certifikat.

Om ett fartyg under

särskild resa har ombord

ett mindre antal personer

(besättning och passagerare)

än det största antal,

som fartyget har rätt att

medföra, och fartyget

följaktligen, i enlighet

med bestämmelserna i

denna konvention, må vara

försett med ett mindre

antal båtar och andra

bärgningsredskap än som

angives i certifikatet, må

ett tilläggsbevis utfärdas

av sådan f örrättningsman,

som omnämnes i artiklarna

49 och 52.

Detta tilläggsbevis skall

angiva, att det under förhandenvarande

omständigheter

icke föreligger

något brott mot konventionens

bestämmelser. Beviset

skall vidfästas certifikatet

och ersätta detta,

dock allenast i vad

angår bärgningsredskapen.

Det är giltigt endast

för den särskilda resa,

för vilken det är utfärdat.

Kapitel VII. Allmänna

bestämmelser.

Artikel 57.

Likvärdiga anordningar.

Där i denna konvention

är föreskrivet, att

viss inrättning, redskap

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

cer ou avoir å bord une

installation, un dispositif

ou un appareil particulier

quelconque ou un certain

type d’installation, de dispositif,

ou d’appareil, ou

encore lorsqu’il est prévu

qu’une disposition particuliére

doit étre adoptée,

toute Administration peut

accepter, enremplacement,

tout autre installation,

dispositif ou appareil, ou

un certain type d’installation,

de dispositif ou

d’appareil, ou tout autre

arrangement, ä la condition

que T Administration

en question se soit assurée,

par des essais convenables,

que 1’installation,

le dispositif, ou l’appareil,

ou le type d’installation,

de dispositif ou d’appareil,

ou la disposition

substituée a une efficacité

au moins égale å celle

qui est spécifiée dans la

présente Convention.

Toute Administration

qui accepte dans ees conditions

une installation,

un dispositif ou un appareil

nouveau, ou un type

nouveau d’installation, de

dispositif ou d’appareil,

ou une nouvelle disposition

doit en donner connaissance

aux autres Administrations

et leur en

communiquer, sur demande,

la description détaillée

en méme temps

qu’un rapport sur les essais

effectués.

appliance or apparatus,

or type thereof, shall be

fitted or carried in a slup,

or that any partieular arrangement

shall be adopted,

any Administration

may accept in substitution

therefor any other

fitting, appliance or apparatus,

or type thereof,

or any other arrangement,

provided that such

Administration shall have

been satisfied by suitable

trials that the fitting,

appliance or apparatus,

or type thereof, or

the arrangement substituted

is åt least as effeetive

as that specified in

the present Convention.

Any Administration

which so accepts a new

fitting, appliance or apparatus,

or type thereof, or

new arrangement, shall

communicate the faet to

the other Administrations

and, upon request, the

partieulars thereof, together

with a report on the

trials made.

eller apparat eller viss typ

därav, skall anbringas å

fartyg eller finnas ombord

eller att någon särskild

anordning skall vidtagas,

må varje administration

i stället godkänna

annan inrättning, redskap

eller apparat eller typ

därav eller annan särskild

anordning, under

förutsättning att administrationen

efter verkställande

av. lämpliga

prov, funnit sådan inrättning,

redskap, apparat

eller typ därav eller sådan

anordning vara minst lika

effektiv som dess i konventionen

angivna motsvarighet.

Varje administration,

som sålunda godkänner

ny inrättning, redskap eller

apparat eller typ därav

eller annan anordning,

skall härom underrätta de

andra administrationerna

och på anmodan lämna

närmare uppgifter därom

jämte redogörelse för verkställda

prov.

Article 58.

Artide 58.

Artikel 58.

Lois, Regloments, Rapports.

Les Gouvernements

contractants s’engagent å

se communiquer les uns

aux autres:

Lans, Regulations, Reports.

The Contracting Governments

undertake to

communicate to each other—
-

Lagar, reglementen, betiinknorion.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig

att meddela varandra:

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. 58 häft. (Nr 72.)

10

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

(1) le texte des lois,

décrets et réglements qui

auront été promulgués sur

les différentes matiéres

qui rentrent dans le champ

de la présente Convention.

(2) tous les rapports officiel

ou résumés officiels

de rapports dont ils pourraient

disposer, dans la

mesure ou ees documents

montrent les résultats des

dispositions de la présente

Convention et a la condition,

bien entendu, que ees

rapports ou résumés de

rapports n’aient pas un

caractére confidentiel.

Le Gouvernement du

Royaume Uni de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande

du Nord est invité å

servir d’intermédiaire pour

rassembler tous ees renseignements

et les porter

å la connaissance des autres

Gouvernements contraetants.

Article 59.

Mesures )>rises apres

accords.

Dans le cas ou la présente

Convention prévoit

qu’une mesure peut étre

prise apres un accord

entre tous les Gouvernements

contractants, ou

seulement quelques-uns

d’entre eux, le Gouvernement

du Royaume-Uni

de la Grande-Bretagne et

de 1’Irlande du Nord est

invité å se mettre en rapport

avec les autres Gouvernements

contractants

dans le but de savoir s’ils

acceptent les propositions

qui pourraient étre faites

par un queleonque des

Gouvernements contrac
-

(1) tbe text of laws,

decrees and regulations

which shall have been

promulgated on the various

matters within the

seope of the present Convention;
(2)

all available official

reports or official summaries

of reports in so

far as they show the results

of the provisions

of the present Convention,

provided always that

such reports or summaries

are not of a confidential

nature.

The Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

is invited to serve

as an intermediary för

collecting all this information

and for bringing

it to the knowledge of the

other Contracting Governments.

Artide 59.

Measures taken after Agreeineiit.

Where the present Convention

provides that a

measure may be taken after

agreement between all

or some of the Contracting

Governments, the

Government of the United

Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland is

invited to approach the

other Contracting Governments

with a view to ascertaining

whether they

accept such proposals as

may be made by any Contracting

Government for

effeeting such a measure,

and to inform the other

Contracting Governments

1) texten till lagar, kungörelser

och reglementen,

vilka utfärdats rörande

olika ämnen inom området

för denna konvention;
2)

alla tillgängliga officiella

betänkanden eller

officiella sammandrag av

sådana, i den mån desamma

innehålla upplysning

om resultaten av tilllämpningen

av denna konvention,

allt för så vitt

sådana betänkanden eller

sammandrag icke äro av

konfidentiell natur.

Regeringen i det Förenade

Konungariket Stora

Britannien och Norra Irland

anmodas att tjäna

som mellanhand för insamlandet

av alla dessa

upplysningar och att bringa

dem till de övriga fördragsslutande

regeringarnas

kännedom.

Artikel 59.

Åtgärder, som vidtagas efter

överenskommelse.

I de fall, där konventionen

förutsätter, att någon

åtgärd skall vidtagas

efter överenskommelse

mellan alla eller några

av de fördragsslutande regeringarna,

hemställes till

regeringen i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland

att träda i förbindelse

med de andra fördragsslutande

regeringarna för utrönande

av huruvida de

vilja biträda förslag, som

må hava framlagts av

någon av de fördragsslutande

regeringarna, avseende

vidtagande av sådan

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

tants, en vue de la realisation

de semblables mesures

et, en outre, dynformer

les autres Gouvernements

contractants du resultat

de la consultation

å laquelle il sera ainsi

procédé.

Article 60.

Traités et Couventions

anlérienrs.

1. La présente Convention

remplace et annule

la Convention pour la

Sauvegarde de la Vie Humaine

en Mer signée å Lon

dres le 20 janvier 1914.

2. Tous les autres traités,

conventions ou accords

qui concernent la

sauvegarde de la vie humaine

en mer ou les

questions qui s’y rapportent

et qui sont actuellemént

en vigueur entre les

Gouvernements parties

å la présente Convention,

conservent leur plein et

complet effet pendant la

durée qui leur est assignée

en ce qui concerne:

(a) les navires auxquels

la présente Convention ne

s’applique pas;

(b) les navires auxquels

la présente Convention

s’applique en ce qui concerne

les points qui ne

font pas 1’objet de prescriptions

expresses dans

la présente Convention.

Au cas ou, cependant,

de tels traités, conventions,

ou accords scraient

en opposition avec les

dispositions de la présente

Convention, les dispositions

de cette derniére

doivent prévaloir.

3. Tous les points qui

of the results of the enquiries

tbus made.

Artide 60.

Prior Trealies and Conventions.

1. The present Convention

replaces and abrogates

the Convention för

tbe Safety of Life åt Sea.

which was signed åt London

on the 20th January,

1914.

2. All other treaties,

conventions and arrangements

relating to safety

of life åt sea, or matters

appertaining thereto, åt

present in force between

Governments parties to

the present Convention,

shall continue to have

full and complete effect

during the terms thercof

as regards—

(a) ships to which the

present Convention does

not apply;

(b) ships to which the

present Convention applies,

in respect of subjects

for which it has not expressly

provided.

To the extent, however,

that such treaties, conventions

or arrangements

conflict with the provisions

of the present Convention,

the provisions of

the present Convention

shall prevail.

3. All subjects which

åtgärd, och därefter meddela

de andra fördragsslutande

regeringarna resultatet

av sålunda gjorda

förfrågningar.

Artikel 60.

Föregående fördrag och

konventioner.

1) Denna konvention

ersätter och upphäver den

konvention rörande betryggande

av säkerheten

för människoliv till sjöss,

som undertecknades i London

den 20 januari 1914.

2) Alla andra fördrag,

konventioner och avtal

rörande betryggande av

säkerheten för människoliv

till sjöss eller därmed

sammanhängande ämnen,

vilka vid denna tid kunna

vara i kraft mellan de regeringar,

vilka undertecknat

denna konvention,

skola fortfarande hava full

kraft och verkan beträffande:
a)

fartyg, på vilka

denna konvention icke

äger tillämpning;

b) fartyg, på vilka

denna konvention äger

tillämpning, i avseenden,

för vilka densamma

icke innehåller uttrycklig

föreskrift.

I den mån sådana fördrag,

konventioner och

avtal strida mot bestämmelserna

i denna konvention,

skola de senare

gälla.

3) Alla frågor, som

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

ne font pas l’objet de

prescriptions expresses

dans la présente Convention

restent soumis å la

législation des Gouvernements

contractants.

Artide 61.

Modifications, Conférences

futurcs.

1. Les modifications ä

la présente Convention

qui pourraient étre considérées

comme des améliorations

utiles ou nécessaries

peuvent en tout

temps étre proposées par

un Gouvernement contractant

au Gouvernement

du Royaume Uni de Grande-Bretagne

et de l’Irlande

du Nord. Ces propositions

doivent étre communiquées

par ce dernier

ä tous les autres Gouvernements

contractants et

si l’une quelconque de ces

modifications est acceptée

par tous les Gouvernements

contractants (y

compris les Gouvernements

ayant déposé des

ratifications ou adhésions

qui ne sont pas encore

devenues effectives) la

présente Convention doit

étre modifiée en conséquence.

2. Des conférences ayant

pour objet la révision

de la présente Convention

se tiendront aux

dates et lieux dont pourront

convenir les Gouvernements

contractants.

Une telle Conférence

doit étre convoquée par

le Gouvernement du Royaume

Uni de la GrandeBretagne

et de l’Irlande

du Nord chaque fois que,

la présente Convention

are not expressly provided

för in the present Convention

remain subject to

the législation of the Contracting

Governments.

Artide 61.

Modifications. Future Conferenccs.

1. Modifications of the

present Convention which

may be deemed useful or

necessarv improvements

may be åt any time proposed

by any Contracting

Government to the

Government of the United

Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland,

and such proposals

shall be communicated

by the latter to all the

other Contracting Governments,

and if any such

modifications are accepted

by all the Contracting

Governments (including

Governments

which have deposited ratifications

or accessions

which have not yet become

effective) the present

Convention shall be

modified accordingly.

2. Conferences for the

purpose of revising the

present Convention shall

be held åt such times and

places as may be agreed

upon by the Contracting

Governments.

A Conference for this

purpose shall be convoked

by the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

whenever, after the

present Convention has

icke uttryckligen gjorts

till föremål för bestämmelser

i denna konvention,

förbliva underkastade

de olika fördragsslutande

staternas egen lagstiftning.

Artikel 61.

Ändringar. Blivande konferenser.

1) Förslag till ändringar

i denna konvention,

som må anses såsom ändamålsenliga

eller nödvändiga

förbättringar,

kunna när som helst framläggas

av vilken som helst

av de fördragsslutande regeringarna

för regeringen

i det Förenade Konungariket

Stora Britannien och

Norra Irland och skola av

sistnämnda regering delgivas

de andra fördragsslutande

regeringarna. I

fall sådan ändring godkännes

av alla de fördragsslutande

regeringarna

(de regeringar inberäknade,

vilka hava deponerat

instrument angående

ratifikationer eller anslutningar,

som ännu icke erhållit

gällande kraft), skall

konventionen ändras i

överensstämmelse härmed.

2) Konferenser för revision

av denna konvention

skola hållas på tider

och platser, som bestämmas

genom överenskommelse

mellan de fördragsslutande

regeringarna.

En konferens för detta

ändamål skall sammankallas

av regeringen i det

Förenade Konungariket

Stora Britannien och Norra

Irland, därest, sedan

konventionen varit i kraft

opaginerad Kontrollera mot PDF

ayant été en vigueur pendant

cinq ans, un tiers

des Gouvernements contractants

en exprime le

désir.

Chapitre VIII. — Dispositions

finales.

Article 62.

Application nux Colonies,

&c.

1. Un Gouvernement

contractant peut, au moment

de la signature, de

la ratification ou de l’adhésion,

ou ultérieurement,

notifier par une déclaration

écrite adressée au

Gouvernement du Royaume-Uni

de la GrandeBretagne

et de 1’Irlande

du Nord son intention

d’appliquer la présente

Convention dans toutes

ses colonies, territoires

d’outre-mer, protectorats

ou pays sous suzeraineté

ou mandat, ou dans certains

d’entre eux. La

présente Convention doit

s’appliquer dans tous les

territoires désignés dans

une telle déclaration deux

mois apres la date å laquelle

elle aura été refue,

mais å défaut d’une telle

déclaration, la présente

Convention ne s’appliquera

dans aucun de ees

territoires.

2. Un Gouvernement

contractant peut, å toute

époque, par déclaration

écrite, adressée au Gouvernement

du RoyaumeUni

de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande du

Nord, faire connaitrc son

intention de faire cesser

1’application de la présente

Convention dans

toutes ses colonies, terri
-

been in force for five

years, one-third of the

Contracting Governments

express a desire to that

effeet.

Chapter VIII. — Final

provisions.

Artide 62.

Application to Colonies, &c.

1. A Contracting Government

may, åt the time

of signature, ratification,

accession or thereafter,

by a déclaration in

writing addressed to the

Government of the United

Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland,

declare its desire

that the present Convention

shall apply to all or

any of its colonies, overseas

territories, protectorates

or territories under

suzerainty or mandate,

and the present Convention

shall apply to all the

territories named in such

déclaration, two months

after the date of the receipt

thereof, but failing

such déclaration, the present

Convention will not

apply to any such territories.

2. A Contracting Government

may åt any

time by a notification in

writing addressed to the

Government of the United

Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland express

its desire that the

present Convention shall

cease to apply to all or

any of its colonies, overseas

territories, protecto
-

under fem år, framställning

härom göres av en

tredjedel av de fördragsslutande

regeringarna.

Kapitel VIII. Slutbestämmelser.

Artikel 62.

Tillämpning beträffande

kolonier.

1) Fördragsslutande regering

må, samtidigt med

undertecknande, ratificering

eller anslutning eller

senare, genom en skriftlig

förklaring, ställd till

regeringen i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland,

tillkännagiva sin avsikt

att tillämpa denna konvention

med avseende å

alla eller vissa av dess

kolonier, hinsides hav belägna

territorier, protektorat

eller områden under

dess överhöghet eller mandat;

och skall konventionen

erhålla tillämpning

beträffande alla i sådan

förklaring nämnda områden

två månader efter dagen

för mottagandet härav.

I händelse sådan förklaring

icke avgives, skall konventionen

icke äga tilllämpning

med avseende å

något av här omförmälda

områden.

2) Fördragsslutande regering

må när som helst

genom skriftlig förklaring,

ställd till regeringen i det

Förenade Konungariket

Stora Britannien och Norra

Irland, tillkännagiva

sin avsikt att låta konventionen

upphöra att gälla

beträffande alla eller

vissa av dess kolonier, hinsides

hav belägna territo
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

toires d’outre-mer, protectorats

ou territoires

sous suzeraineté ou mandat,

ou dans certains d’entre

eux, auxquels la présente

Convention aura du

étre appliquée pour une

période de cinq ans au

moms conformément aux

dispositions du paragraphe

précédent. Dans ce

cas, la présente Convention

doit cesser de s’appliquer

dans tous les territoires

mentionnés un an

apres la date de la reception

de cette déclaration

par le Gouvernement du

Royaume Uni de la Grande-Bretagne

et de l’Irlande

du Nord.

3. Le Gouvernement

du Royaume Uni de la

Grande-Bretagne et de

l’Irlande du Nord doit informer

tous les autres

Gouvernements contractants

de 1’application de

la présente Convention

dans toute colonie, territoire

d’outre-mer, protectorat

ou territoire sous

suzeraineté ou mandat

conformément aux dispositions

du paragraphe (1)

du présent article et de la

cessation de cette application,

conformément aux

dispositions du paragraphe

(2), en spécifiant dans

chaque cas, la date å

partir de laquelle la présente

Convention est devenue

ou cessera d’étre

applicable.

Article 63.

Textes nuthentiqiics. Ratifk-ution.

La présente Convention

dont les textes en

anglais et en franjais sont

ra tes or territories under

suzerainty or mandate to

which tlie present Convention

shall have, under

the provisions of the preceding

paragrapli, been

applicable for a period of

not less than five years,

and in such case the present

Convention shall cease

to apply one year after

the date of the receipt

of such notification by

the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

to all territories mentioned

therein.

3. The Government of

the United Kingdom of

Great Britain and Northern

Ireland shall inform

all the other Contracting

Governments of the application

of the present

Convention to any colony,

overseas territory, protectorate

or territory under

suzerainty or mandate

under the provisions

of paragraph 1 of this

Article, and of the cessation

of any such application

under the provisions

of paragraph 2, stating in

each case the date from

which the present Convention

has become or

will cease to be applicable.

Article 63.

Authcutic Texts. Ratificntion.

The present Convention

of which both the

English and French texts

rier, protektorat eller områden

under dess överhöghet

eller mandat, med avseende

å vilka konventionen

jämlikt bestämmelserna

i föregående

punkt har varit gällande

under en period av

minst fem år. I sådant

fall skall konventionen

upphöra att gälla för

alla i förklaringen nämnda

områden ett år efter

den dag, då regeringen i

det Förenade Konungariket

Stora Britannien

och Norra Irland mottagit

densamma.

3) Regeringen i det

Förenade Konungariket

Stora Britannien och Norra

Irland skall underrätta

övriga fördragsslutande

regeringar om konventionens

tillämplighet enligt

punkt 1) i denna artikel

beträffande koloni, hinsides

hav beläget område,

protektorat eller område

under en fördragsslutande

regerings överhöghet eller

mandat liksom ock om

upphörandet av konventionens

tillämplighet enligt

punkt 2), i varje särskilt

fall med angivande

av den dag, då konventionen

erhållit tillämplighet

eller dess tillämplighet

upphört.

Artikel 63.

Autentiska texter. Ratifikation.

Förevarande konvention,

vars engelska och

franska texter båda äro

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

l’un et l’autre authentiques

pörte la date de ce

jour.

La présente Convention

doit étre ratifiée.

Les actes de ratification

doivent étre déposés

dans les archives du Gouvernement

du Royaume

Uni de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande du Nord,

qui notifiera å tous les

autres Gouvernements signataires

ou adhérents, toutes

les ratifications déposées,

ainsi que la date de

leur dépöt.

Article 64.

Adhesion.

Un Gouvernement (autre

que le Gouvernement

d’unterritoire auquel l’Article

62 s’applique), au

nom duquel la présente

Convention n’a pas été

signée, est admis å y adhérer

å toute époque apres

1’entrée en vigueur de

ladite Convention. Les

adhésions peuvent se faire

par des notifications écrites

adressées au Gouvernement

du Royaume Uni

de la Grande-Bretagne et

de l’Irlande du Nord. Ces

adhésions doivent prendre

effet trois mois apres

la date de leur réception.

Le Gouvernement du

Royaume Uni de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande

du Nord doit informer

tous les Gouvernements

signataires et adhérents

de toutes les adhésions

refues et de la date de

leur réception.

Un Gouvernement qui

se propose d’adhérer å la

shall be authentic shall

bear this day’s date.

The present Convention

shall be ratified.

The instruments of ratification

shall be deposited

in the archives of

the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

which will notify all

the other signatory or

acceding Governments of

all ratifications deposited

and the date of their deposit.

Article 64.

Aecession.

A Government (other

than the Government of

a territory to which Article

62 applies) on behalf

of which the present Convention

has not been signed

shall be allowed to

accede thereto åt any

time after the Convention

has come into force.

Accessions may be effected

by means of notifications

in writing addressed

to the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland,

and shall take effect

three months after

their receipt.

The Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

shall inform all signatory

and acceding Governments

of all accessions

received and of the

date of their receipt.

A Government which

intends to accede to the

autentiska, skall dagtecknas

denna dag.

Konventionen skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten

skola deponeras i regeringens

i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland

arkiv, vilken regering skall

underrätta övriga regeringar,

som undertecknat

konventionen eller anslutit

sig till densamma, om

skedda depositioner av ratifikationsinstrument

och

dagen för depositionerna.

Artikel 64.

Anslutning.

Regering (dock ej regering

för territorium, varå

artikel 62 äger tillämpning),

på vars vägnar den

förevarande konventionen

icke blivit undertecknad,

skall vara berättigad att

när som helst efter konventionens

ikraftträdande

ansluta sig till densamma.

Anslutning skall ske genom

skriftlig förklaring,

ställd till regeringen i

det Förenade Konungariket

Stora Britannien

och Norra Irland, och

skall erhålla gällande

kraft tre månader efter

den dag förklaringen mottagits.

Regeringen i det Förenade

Konungariket Stora

Britannien och Norra Irland

skall underrätta alla

regeringar, som undertecknat

konventionen eller

anslutit sig till densamma,

om skedda anslutningar

samt dagen för mottagandet

av meddelande

härom.

Regering, som ärnar ansluta

sig till konventionen

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

présente Convention mais

qui désire ajouter une

zone å celles spécifiées

å 1’Annexe de 1’Article

28, doit, avant de notifier

son adhésion, informer

de ce désir le Gouvernement

du Royaume

Uni de la Grande-Bretagne

ou de l’Irlande du Nord

afin que celui-ci la communique

å tous les Gouvernements

Contractants.

Si tous les Gouvernements

Contractants signifient

leur accord sur cette demande,

ladite zone doit

étre ajoutée å celles qui

sont mentionnées å l’annexe

précitée lorsque le

Gouvernement en question

notifiera son adhésion.

Article 65.

l)ate d’entrée en vigueur.

La présente Convention

entrera en vigueur

le ler juillet 1931, entre

les Gouvernements qui

auront, å cette date, déposé

leur ratification et å

la condition qu’au moins

cinq ratifications aient été

déposées au Gouvernement

du Royaume-Uni de

la Grande-Bretagne et de

1’Irlande du Nord. Au

cas ou cinq ratifications

n’auraient pas été deposées

å cette date, la présente

Convention entrera

en vigueur trois mois

apres la date å laquelle

la cinquiéme ratification

aura été déposée. Les ratifications

déposées postérieurement

å la date å

laquelle la présente Convention

sera entrée en

vigueur prendront effet

trois mois apres la date

de leur dépot.

present Convention but

desires to add an area to

those specified in the Annex

to Article 28 shall,

before notifying its accession,

inform the Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland of its

desire for communication

to all the other Contracting

Governments. If all

the Contracting Governments

signify their assent

théreto, the area

shall be added to those

mentioned in the aforesaid

Annex when such

Government notifies its

accession.

Artide 65.

Date of coming in Foree.

The present Convention

shall come into foree

on the 1st July, 1931, as

between the Governments

whichhave deposited their

ratifications by that date,

and provided that åt least

five ratifications have

been deposited with the

Government of the United

Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland.

Should five ratifications

not have been

deposited on that date,

the present Convention

shall come into foree three

months after the date on

which the fifth ratification

is deposited. Ratifications

deposited after the

date on which the present

Convention has come

into foree shall take effeet

three months after

the date of their deposit.

men önskar att i tillägget

till artikel 28 ytterligare

upptaga något område,

skall, innan den avgiver

sin anslutningsförklaring,

meddela detta till regeringen

i det Förenade Konungariket

Stora Britannien

och Norra Irland i

och för vidare meddelande

härom till övriga fördragsslutande

regeringar.

Därest alla de fördragsslutande

regeringarna giva

sitt samtycke därtill, skall

området fogas till de i det

berörda tillägget upptagna

områden, när regeringen

i fråga avgiver sin anslutningsförklaring.

Artikel 65.

Dag'' för ikraftträdande.

Denna konvention träder

i kraft den 1 juli 1931

mellan de regeringar, vilka

senast den dagen hava

deponerat sina ratifikationer,

under villkor att

minst fem ratifikationer

blivit deponerade hos regeringen

i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland.

Därest å nämnda dag

icke minst fem ratifikationer

blivit deponerade,

skall konventionen träda

i kraft tre månader efter

den dag, då den femte ratifikationen

deponerats.

Ratifikation, som deponeras

efter den dag, då

konventionen tratt i

kraft, skall erhålla gällande

kraft tre månader

efter den dag deposition

skett.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*53

Article 66.

Dénoncintiou.

La présente Convention

peut étre dénoncée

au nom de l’un quelconque

des Gouvernements

contractants å tout moment

apres 1’expiration

d’une période de cinq ans,

comptée å partir de la

date å laquelle la (konvention

est entrée en vigueur

pour le Gouvernement en

question. La dénonciation

sera effectuée par

une notification écrite adressée

au Gouvernement

du Royaume Uni de la

Grande-Bretagne et de

1’Irlande du Nord; celuici

notifiera å tous les

autres Gouvernements

contractants toutes les dénonciations

regues et la

date de leur réception.

Une dénonciation prendra

effet douze mois apres

la date å laquelle cette

notification aura été recue

par le Gouvernement

du Royaume Uni de la

Grande-Bretagne et de

1’Irlande du Nord.

En foi de quoi, les

Plénipotentiaires ont opposé

ci-dessous leur signatur

e.

Fait å Londres ce trente

et uniéme jour du mois

de mai, 1929, en un seul

exemplaire qui doit étre

déposé dans les Archives

du Gouvernement du Royaume

Uni de la GrandeBretagne

et de l’Irlande

du Nord, lequel doit en

transmettre des copies

certifiées conformes å tous

les Gouvernements signataires.

Article 66.

Dcininciation.

The present Convention

may be denounced

on behalf of any Contracting

Government åt any

time after the expiration

of five years from the

date on which the Convention

comes into force

in so far as that Government

is concerned. Denunciation

shall be effected

by a notification in

writing addressed to the

Government of the United

Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland,

which will notify all

the other Contracting

Governments of all

denunciations received

and of the date of their

receipt.

A denunciation shall

take effect twelve months

after the date on which

notification thereof is received

by the Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland.

In faith whereof, the

Plenipotentiaries have

signed hereafter.

Done åt London this

thirty-first day of May,

1929, in a single copy,

which shall remain deposited

in the archives of

the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland,

which shall transmit

certified true copies

thereof to all signatory

Governments.

Artikel 66.

Uppsägning.

Denna konvention kan

uppsägas på vilken som

helst av de fördragsslutande

regeringarnas vägnar

när som helst efter utgången

av fem år från den

dag, då konventionen trätt

i kraft för vederbörande

regering. Uppsägning skall

verkställas genom skriftlig

förklaring, ställd till

regeringen i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland,

som underrättar övriga

fördragsslutande regeringar

om alla skedda

uppsägningar och dagen

för mottagandet av desamma.

Uppsägning skall träda

i kraft tolv månader efter

den dag, då förklaring om

densamma mottagits av

regeringen i det Förenade

Konungariket Störa

Britannien och Norra Irland.

Till bekräftelse härav

hava de befullmäktigade

ombuden här nedan tecknat

sina namn.

Som skedde i London

den trettioförsta dagen i

maj 1929 i ett enda exemplar,

som skall förvaras i

regeringens i det Förenade

Konungariket Stora

Britannien och Norra Irland

arkiv, vilken regering

skall tillställa alla signatärstaterna

bestyrkta avskrifter

därav.

(Underskrifter.)

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

ANNEXE I.

Reglemente

Construetion.

Regie I.

Definitions.

(1) La ligne de charge

de compartimentage est la

flottaison considérée dans

la détermination du compartimentage

du navire.

La ligne de charge maximum

de compartimentage

est celle qui correspond au

tirant d’eau le plus élevé.

(2) La longueur du navire

est la longueur mesurée

entre les perpendiculaires

menées aux extrémités

de la ligne de charge

maximum de compartimentage.

(3) La largeur du navire

est la largeur extreme hors

membres mesurée å la ligne

de charge maximum de

compartimentage ou audessous

de cette ligne de

charge.

(4) Le pont de cloisonnement

est le pont le plus

élevé jusqu’auquel s’élévent

les cloisons étanches

transversales.

(5) La ligne de surimmersion

est une ligne tracée

sur le bordé, å 76 millimétres

(3 pouces), audessous

de 1’intersection

de la surface extérieure du

bordé avec la surface supérieure

du pont de cloisonnement,

en abord, parallélement

å ce pont.

ANNEX I. BILAGA I.

Regulations. Reglemente.

Construetion.

Regulation I.

Definitions.

(1) The subdivision

loadline is the waterline

used in determining the

subdivision of the ship.

The deepest subdivision

loadline is that which

corresponds to the greatest

draught.

(2) The length of the

ship is the length measured

between perpendiculars

taken åt the extremities

of the deepest subdivision

loadline.

(3) The breadth of the

ship is the extreme width

from outside of frame to

outside of frame åt or below

the deepest subdivision

loadline.

(4) The bulkhead deck is

the uppermost deck up to

which the transverse watertight

bulkheads are carried.

(5) The margin line is a

line drawn parabel to the

bulkhead deck åt side and

3 inches (76 millimetres)

below the upper surface of

that deck åt side.

Konstruktion.

Regel I.

Definitioner.

1) Indelning svattenlinjen

är en vattenlinie, som

användes vid bestämmandet

av fartygets indelning

i vattentäta rum.

Djupaste indelning svattenlinjen

är den vattenlinje,

som svarar mot fartygets

största djupgående.

2) Fartygets längd är

längden mellan perpendiklarna

genom ytterpunkterna

av den djupaste

indelningsvattenlinjen.

3) Fartygets bredd är

största bredden på ytterkant

av spant, mätt i eller

under den djupaste indelningsvattenlin

j en.

4) Skottdäcket är det

översta däck, till vilket de

vattentäta tvärskeppsskotten

äro uppdragna.

5) Marginallinjen är en

linje, dragen parallellt med

bordvartslinjen av skottdäcket

och 76 mm. (3

eng. tum) under detta

däcks övre yta bordvarts.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

(6) Le tirantcTeau est la

distance verticale du dessus

de la quille au milieu,

å la ligne de charge de

compartimentage considérée.

(7) La perméabilité d’un

espace s’exprime par le

pourcentage du volume

de cet espace que l’eau

peut occuper.

Le volume d’un espace

qui s’étend au-dessus de

la ligne de surimmersion

sera mesuré seulement jusqu’å

la hauteur de cette

ligne.

(8) La tranche des machines

s’étend entre le

dessus de la quille et la

ligne de surimmersion,

d’une part, et, d’autre

part, entre les cloisons

étanches transversales

principales qui limitent

1’espace occupé par les

machines principales, les

machines auxiliaires relatives

å la propulsion, les

chaudiéres, s’il y en a, et

toutes les soutes å charbon

permanentes.

(9) Les espaces å passagers

sont ceux qui sont

prévus pour le logement

et l’usage des passagers å

1’exclusion des soutes å

bagages, des magasins, des

soutes å provisions, et å

colis postaux et å dépéches.

Pour 1’application des

prescriptions des Régles

III et IV, les espaces prévus

en dessous de la ligne

de surimmersion pour le

logement et 1’usage de

1’équipage, seront considérés

comme espaces a

passagers.

(10) Dans tous les cas,

les volumes doivent étre

les volumes hors membres.

(6) The draught is the

vertical distance from the

top of keel amidships to

the subdivision loadline

in question.

(7) The permeability of

a space is the percentage

of that space which can

be occupied by water.

The volume of a space

which extends above the

margin line shall be measured

only to the height

of that line.

(8) The machinery space

is to be taken as extending

from the top of keel to the

margin line and between

the extreme main transverse

watertight bulkheads

bounding the spaces

devoted to the main and

auxiliary propelling machinery,

boilers when installed,

and all permanent

coal bunkers.

(9) Passenger spaces are

those which are provided

för the accommodation

and use of passengers,

excluding baggage, store,

provision and mail rooms.

For the purposes of Regulations

III and IV, spaces

provided below the

margin line for the accommodation

and use of the

crew shall be regarded as

passenger spaces.

(10) In all cases volumes

shall be calculated to

moulded lines.

6) Djupgåendet är det

lodräta avståndet midskepps

från kölens överkant

till ifrågakommande

indelningsvattenlinj e.

7) Fyllbarheten för ett

rum är den del, i procent

räknat, av rummets rymd,

som kan fyllas med vatten.

Rymden av ett rum,

som når ovan marginallinjen,

beräknas endast

upp till denna linje.

8) Maskineriavdelningen

skall beräknas såsom

om den nådde från överkant

av kölen till marginallinjen

samt sträckte

sig mellan de vattentäta

huvudtvärskeppsskott,

vilka ytterst begränsa de

rum, som inrymma framdrivningsmaskineri,

hjälpmaskinen

och ångpannor,

om sådana finnas,

samt permanenta kölrum.

9) Passagerarrum äro

rum, inrättade för passagerares

bruk och bekvämlighet;

dock med undantag

för resgods-, förråds-,

proviant- och postrum.

Vid tillämpning av reglerna

III och IV skola alla

rum, vilka äro belägna

under marginallinjen och

avsedda för besättningens

bruk och bekvämlighet,

anses såsom passagerarrum.

10) Rymden skall i varje

fall beräknas till mallade

linjer).

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Regie II.

Lon^neiir envahissnble.

(1) Pour chaque point

de la longueur du navire

la longueur envaliissable

doit étre déterminée par

une métliode de calcul

tenant compte des formes,

du tirant d’eau et

des autres caractéristiques

du navire considéré.

(2) Pour un navire dont

!es cloisons transversales

étanches sont limitées par

un pont de cloisonnement

continu, la longueur envahissable

en un point

donné est la portion maximum

de la longueur du

navire, ayant pour centre

le point considéré et qui

peut étre envälde par l’eau

dans les conditions hypothétiques

définies par la

Regie III, sans que le

navire s’immerge au dela

de la ligne de surimmersion.

(3) Pour un navire

n’ayant pas de pont de

cloisonnement continu, la

longueur envahissable en

chaque point peut étre

déterminée en considérant

une ligne de surimmersion

continue, jusqu’å laquelle,

compte tenu de 1’immersion

et du changement

d’assiette qui peuvent résulter

d’une avarie, la

muraille du navire et les

cloisons correspondantes

sont maintenues étanches.

Regie III.

Perméabilité.

(1.) Les hypothéses visées

å la Regie II sont relatives

aux perméabilités

Regulation II.

Floodable Lengtli.

(1) The floodable

length åt any point of the

length of a ship shall be

determined by a method

of calculation which takes

into consideration the

form, draught and other

characteristics of the ship

in question.

(2) In a ship with a

continuous bulkhead

deck, the floodable length

åt a given point is the

maximum portion of the

length of the ship, having

its centre åt the point in

question, which can be

flooded under the definite

assumptions hereafter set

forth in Regulation III

without the ship being

submerged beyond the

margin line.

(3) In the case of a ship

not having a continuous

bulkhead deck, the floodable

length åt any point

may be determined to an

assumed continuous margin

line, up to which, having

regard to sinkage and

trim after damage, the

sides of the ship and the

bulkheads concerned are

carried watertight.

Regulation III.

Permeability.

(1) The definite assumptions

referred to in

Regulation II reläte to the

Regel II.

Fyllningslängd.

1) Fyllningslängden i

varje punkt av fartygets

längd skall bestämmas

medelst ett beräkningssätt,

som tager hänsyn

till fartygets form, djupgående

och övriga egenskaper.

2) I fråga om ett fartyg,

som är försett med

ett genomgående skottdäck,

är fyllningslängden

i en given punkt lika

med längden av den största

del av fartyget, som

har sin mittpunkt i den

givna punkten och som

kan vattenfyllas under de

i regel III gjorda antaganden,

utan att marginallinjen

i någon punkt

kommer under vattenytan.

3) I fråga om ett fartyg,

som icke är försett

med genomgående skottdäck,

må fyllningslängden

i varje punkt bestämmas

i förhållande till en

tänkt marginallinje, upp

till vilken — med hänsyn

tagen till fartygets olika

lägen vid nedsänkning och

trimning efter liden skada

— bordläggningen och

tvärskeppsskotten äro

vattentäta.

Regel III.

Fyllbarhet.

1) De i regel II omförmälda

antaganden avse

fyllbarheten för de

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

des volumes, limités supérieurement

å la ligne

de surimmersion.

Dans la détermination

des longueurs envahissables,

on adopte une perméabilité

moyenne uniforme

pour 1’ensemble de chacune

des trois parties suivantes

du navire, limitées

supérieurement å la ligne

de surimmersion:

(a) la tranche des machines,

comme définie par

la Regie I (8);

(b) la partie du navire

å l’avant de la tranche des

machines, et

(c) la partie du navire

å 1’arriére de la tranche

des machines.

(2.) (a) Pourlesnavires

å vapeur, la perméabilité

uniforme moyenne de la

tranche des machines sera

calculée par la formule

80 + 12.5

dans laquelle:

a = volume des espaces å

passagers suivant la

définition de la Regie

I (9), qui sont situés

au-desäous de la ligne

de surimmersion et

compris dans la tranche

des machines;

c = volume des entreponts,

affectés aux

marchandises, au

charbon ou aux provisions

de bord, qui

sont situés au-dessous

de la ligne de

surimmersion et compris

dans la tranche

des machines;

v = volume total de la

tranche des machines

au-dessous de la ligne

de surimmersion.

permeabilities of the spaces

below the margin line.

In determining the

floodable length, a uniform

average permeability

shall be used throughout

the whole length of each

of the following portions

of the ship below the margin

line: —

(a) the machinery space

as defined in Regulation

I (8);

(b) the portion forward

of the machinery space;

and

(c) the portion abaft

the machinery space.

(2)—(a) For steamships

the uniform average permeability

throughout the

machinery space shall be

determined from the formula—
80

+12.5 where

a = volume of the passenger

spaces, as defined

in Regulation I

(9), which are situated

below the margin

line within the limits

of the machinery

space.

c= volume of between

deck spaces below

the margin line within

the limits of the

machinery space

which are appropriated

to cargo, coal

or stores.

v = whole volume of the

machinery space below

the margin line.

under marginallinjen belägna

rummen.

Vid bestämmandet av

fyllningslängderna skall

en och samma medelfyllbarhet

användas för hela

längden av en var av

följande, upptill avmarginallinjen

begränsade avdelningar

av fartyget,

nämligen:

a) maskineriavdelningen,

sådan denna är definierad

i regel I 8);

b) den för om maskineri

avdelningen belägna

avdelningen; och

c) den akter om maskineri

avdelningen belägna

avdelningen.

2) a) I fråga om ångfartyg

skall medelfvllbarheten

för hela maskineriavdelningen

beräknas enligt

följande formel:

i vilken

a = rymden av passagerarrum,

sådana dessa

äro definierade i

regel 19), vilka äro

belägna under marginallinjen

och inom

maskineriavdeln ngens

begränsningar;

c = rymden av mellandäcksrum,

vilka äro

belägna under marginallinjen

och inom

maskineriavdelningens

begränsningar

samt avsedda för

last, kol eller förråd;

v = totala rymden av

maskineriavdelningen

under marginallinjen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

(b) Pour les navires qui

ont des moteurs å combustion

interne, la perméabilité

moyenne uniforme

sera égale å la valeur

donnée par la formule

précédente augmentée de

5.

(c) Lorsqu’on pourra

établir, å la satisfaction de

1’Administration que la

perméabilité moyenne déterminée

par un calcul direct

est moindre que celle

qui résulte de la formule,

on pourra substituer å

cette derniére la perméabilité

calculée directement.

Pour ce calcul direct,

la perméabilité des

espaces affectés aux passagers

définis par la Regie

I (9) sera prise égale å 95,

celle des espaces affectés

aux marcbandises, au charbon

et aux provisions de

bord, égale å 60, et celle

du doublefond, des soutes

å combustible liquide et

autres réservoirs sera fixée

aux valeurs approuvées

dans chaque cas par l’Administration.

(3.) La perméabilité

moyenne uniforme sur

toute la longueur du navire

en avant (ou en arriére)

de la tranche des

machines, sera déterminée

par la formule

63 + 35- v

dans laquelle:

a = volume des espaces å

passagers, suivant la

definition de la Regie

I (9), qui sont situés

sous la ligne de surimmersion,

en avant

(ou en arriére) de la

tranche des machines,

et

(b) For ships propelled

by internal combustion

engines, the uniform average

permeability shall be

taken as 5 greater than

that given by the above

formula.

(c) Where it is shown

to the satisfaction of the

Administration that the

average permeability, as

determined by detail calculation,

is less than that

given by the formula, the

calculated value may be

substituted. For the purposes

of such calculation,

the permeabilities of passenger

spaces, as defined

in Regulation I (9), shall

be taken as 95, that of all

cargo, coal and store spaces

as 60, and that of

double bottom, oil fuel

and other tanks åt such

values as may be approved

in each case by the

Administration.

(3) The uniform average

permeability throughout

the portion of the ship

before (orabaft)themachinery

space shall be determined

from the formula—

63 + 35 — , where

v

a = volume of the passenger

spaces, as defined

in Regulation I

(9), which are situated

below the margin

line, before (or abaft)

the machinery space,

and

b) I fråga om fartyg,

som framdrivas medelst

förbränningsmotorer, är

medelfyllbarheten 5 enheter

större än det tal,

som erhålles enligt ovan

angivna formel.

c) Där för administrationen

tillfredsställande

styrkes, att den genom en

i detalj utförd beräkning

erhållna medelfyllbarheten

är mindre än den, som

erhålles enligt ovannämnda

formel, må det sålunda

beräknade värdet användas

i stället för det enligt

formeln erhållna. Vid

dylik beräkning skall fyllbarheten

för passagerarrummen,

sådana dessa

äro definierade i regel I

9), sättas till 95, fyllbarheten

för alla last-, koloch

förrådsrum till 60 och

fvllbarheten för dubbelbotten,

oljebränsle- och

andra tankar till ett tal,

som i varje särskilt fall

skall bestämmas av administrationen.

3) Medelfyllbarheten

för hela den avdelning av

fartyget, som ligger för

om (eller akter om) maskineriavdelningen,

skall beräknas

enligt följande formel:
63

+ 35 — , i vilken

v

a = rymden av passagerarrum,

sådana dessa

äro definierade i

regel I 9), vilka äro

belägna under marginallinjen

och för

(eller akter) om maskineriavdelningen,

och

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

v — volume total de la

partie du navire audessous

de la ligne de

surimmersion et en

avant (ou en arriére)

de la tranche des

macliines.

(4.) Si un compartiment,

dans un entrepont,

entre deux cloisons étanches

transversales, renferme

un espace affecté aux

passagers ou å Téquipage,

on considérera comme espace

å passagers 1’ensemble

de ce compartiment,

en déduisant, toutefois,

tout espace affecté å un

autre service qui serait

complétement entouré de

cloisons métalliques permanentes.

Si, cependant,

1’espace en question affecté

aux passagers ou å 1’équipage

est lui-méme

complétement entouré de

cloisons métalliques permanentes,

on ne comptera

que cet espace comme espace

å passagers.

Regie IV.

Longueur ndmissible des

Compart inents.

(1) Facteur de cloisonnement.

La longueur maximum

admissible pour le

compartiment ayant son

centre en un point quelconque

de la longueur

d’un navire, se déduit de

la longueur envahissable

en multipliant celle-ci par

un facteur approprié dit

facteur de cloisonnement.

Le facteur de cloisonnement

doit dépendre de

la longueur du navire et,

pour une longueur donnée,

varie selon la nature du

service pour lequel le navire

est prévu. Ce facteur

v = whole volume of the

portion of the ship

below the margin line

before (or abaft)

the machinery space.

(4) If a between deck

compartment between

two watertight transverse

bulkheads contains any

passenger or crew space,

the whole of that compartment,

less any space

completely enclosed within

permanent steel bulkheads

and appropriated

to other purposes, shall be

regarded as passenger space.

If, however, the passenger

or crew space in

question is completely enclosed

within permanent

Steel bulkheads, only the

space so enclosed need

be considered as passenger

space.

Regulation IV.

Permissible Length of

Conipurt ments.

(1) Factor of Subdivision.

— The maximum

permissible length of a

compartment having its

centre åt any point in the

ship’s length is obtained

from the floodable length

by multiplying the latter

by an appropriate factor

called the factor of subdivision.

The factor of subdivision

shall depend on the

length of the ship, and for

a given length shall vary

according to the nature

of the service for which

the ship is intended. It

v = totala rymden av den

avdelning av fartyget,

som ligger under

marginallinjen

och för (eller akter)

om maskineriavdelningen.

4) Där i ett av två

vattentäta tvärskeppsskott

begränsat mellandäcksrum

äro inrymda

passagerar- eller besättningsrum,

skall hela mellandäcksrummet,

med undantag

för vart och ett

rum, som är fullständigt

begränsat av permanenta

skott av järn och som användes

till annat ändamål,

anses såsom passagerarrum.

Därest emellertid

det ifrågakommande passagerar-

eller besättningsrummet

är fullständigt

begränsat av permanenta

skott av järn, behöver

endast det sålunda begränsade

rummet anses

såsom passagerarrum.

Regel IV.

Tillåten runislängd.

1) Indelnings fakt or. Den

största tillåtna längden

av ett rum, vars mitt

är belägen i vilken som

helst punkt av fartygets

längd, erhålles genom att

multiplicera fyllningslängden

i samma punkt

med en konstant, kallad

indelnings faktor.

Indelningsfaktorn är

beroende av fartygets

längd och varierar för en

given längd av fartyget allt

efter karaktären av den

trafik, för vilken fartyget

är avsett. Denna faktor

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

doit décroitre d’une fa§on

réguliére et continue:

(a) å mesure que la

longueur du navire augmente,

et

(b) depuis un facteur A

applicable aux navires essentiellement

affectés au

transport des marchandises,

jusqu’å un facteur B

applicable aux navires essentiellement

affectés au

transport des passagers.

Les variations des facteurs

A et B sont données

par les formules (i) et (ii)

suivantes, dans lesquelies

L est la longueur du navire

définie par la Regie

I (2).

shall decrease in a regular

and continuous manner—

(a) as the length of the

slup increases, and

(b) from a factor A, applicable

to ships primarily

engaged in the carriage of

cargo, to a factor B, applicable

to ships primarily

engaged in the carriage

of passengers.

The variations of the

factors A and B shall be

expressed by the following

formulse (i) and (ii) where

L is the length of the ship

as defined in Regulation

I (2): -

minskas på ett regelbundet

och kontinuerligt sätt:

a) i mån, som fartygets

längd ökas, och

b) från en faktor A, som

gäller för fartyg, vilka

huvudsakligen äro avsedda

för förande av last, till

en faktor B, som gäller för

fartyg, vilka huvudsakligen

äro avsedda för befordran

av passagerare.

Variationerna i avseende

å faktorerna A och

B erhållas enligt följande

formler i) och n), i vilka

L är fartygets längd, sådan

denna är definierad

i regel I 2):

L en métres.

. _ 58>2

A — L—60 + 0,18

(L = 131 et au-dessus).

L en pieds.

. 190

+ 0,18

L —198

(L = 430 et au-dessus). (i)

L en métres.

30,3 .

+ 0,18

B L— 42

(L = 79 et au-dessus).

L en pieds.

100 o

B L— 138 + 0,18

(L = 260 et au-dessus). (ii)

A =

(L =

A =

(L =

B =

(L =

B =

(L =

L in feet.

190 +.18

L —198

430 and upwards).

L in metres.

58‘2 +.18

L — 60

: 131 and upwards). (i)

L in feet.

100 +.18

L —138

260 and upwards).

L in metres

30-3 , 18

L —42 + ’18

79 and upwards). (ii)

L i meter.

a = l^!o + 0’18

(L = 131 eller mera).

L i eng. fot.

a 190

A L—198 1 0,18

(L=430 eller mera), i)

L i meter,

T3 30.3

B==L-42+0’18

(L = 79 eller mera).

L i eng. fot.

100

B =

+ 0,1 8

L—138

(L =260 eller mera), ii)

(2) Critérium de Service.

Pour un navire de longueur

donnée, le facteur de cloisonnement

approprié est

déterminé å l’aide de la

valeur du Critérium de

Service (appelé ci-aprés

Critérium) donné par les

formules (iii) et (iv) ciaprés,

dans lesquelies:

(2) Criterion of Service.

—For a ship of given

length the appropriate

factor of subdivision shall

be determined by the Criterion

of Service Numeral

(hereinafter called the Criterion

Numeral) as given

by the following formulse

(iii) and (iv) where: —

2) Trafikkaraktär. För

ett fartyg med en given

längd bestämmes den tilllämpliga

indelningsfaktorn

av ett tal (i det efterföljande

kallat karaktärstalet),

vilket är karakteristiskt

för den trafik,

vari fartyget nyttjas, och

vilket erhålles ur formlerna

in) och iv), i vilka:

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

C9 == le Critérium;

L = la longueur du navire,

définie par la

Regie I (2);

M = le volume de la tranclie

des machines,

défini par la Regie I

(8), mais en y ajoutant

le volume de

toutes les soutes

permanentes å combustible

liquide,

situées hors du

double-fond et en

a vant ou en arriére

de la tranche des

machines;

P = le volume total des

espaces å passagers

au-dessous de la ligne

de surimmersion

d’aprés la definition

de la Regie I (9);

V = le volume total du

navire au-dessous de

la ligne de surim
-

Cs = the Criterion Numeral;
L

= length of the ship,

as defined in Regulation

I (2);

M = the volume of the

machinery space, as

defined in Regulation

I (8); with the

addition thereto of

the volume of any

permanent oil fuel

bunkers which may

be situated above

the inner bottom

and before or abaft

the machinery space;
P

= the whole volume

of the passenger spaces

below the margin

line, as defined

in Regulation I (9);

V = the whole volume of

the ship below the

margin line;

C3 = karaktärstalet;

L = fartygets längd, sådan

denna är definierad

i regel II 2);

M = maskineriavdelningens

rymd, sådan

denna är definierad

i regel 18), ökad med

rymden av alla permanenta

brännoljetankar,

vilka äro belägna

över dubbelbotten

och för eller

akter om maskineriavdelningen;
P

= totala rymden av

passagerarrummen

under marginallinjen,

sådana dessa

äro definierade i regel

I 9);

Y = fartygets totala

rymd under marginallinjen;
-

mersion;

Pj == le produit KN;

N = le nombre de passagers

pour lequel

le navire est destiné

å étre autorisé;

et

K = 0.056 L, si L et V

sont mesurés en

métres et métres

cubes respectivement

(0.6 L, si L

et V sont mesurés

en pieds et pieds

cubes respectivement).

Px = KN where: Px = KN, där

N = number of pas- N är det antal passa
-

Si la valeur du produit

KN est plus grande que

la valeur de la somme de

P et du volume total reel

affecté aux passagers, au
-

sengers for which

the ship is to be

certified, and

K has the following

values:

Yalue

of K.

Length in

feet and

volumes

in cubic

feet .6 L.

Length in

metres

and volumes

in

cubic

metres .056 L.

Where the value of KN

is greater than the sum

of P and the whole volume

of the actual passenger

spaces above the margin

gerare, som fartyget

är avsett att tillåtas

föra, och

K har ettdera av följande

värden:

Värde

av K

Längden i

meter och

rymden i

kubikmeter

. . . 0.056 L

Längden i

eng. fot

och rymden

i eng.

kubikfot. 0.6 L

Där värdet av KN är

större än summan av P

och totala rymden av de

verkliga passagerarrummen

över marginallin jon,

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.) 11

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

dessus de la ligne de surimmersion,

on peut

prendre pour P, la valeur

la plus faible des deux,

sous réserve que cette

valeur ne soit pas inférieure

aux deux tiers de KN.

Si Pi est plus grand que

P on aura

Cg = 72

M + 2P,

V + Px - P

(iii)

et dans les autres cas

Cs = 72

M + 2P

~ V

(iv)

line tlie lower figure may

be taken provided that

the value of Pi used is

not less tban f KN.

When Px is greater

tban P

r. M + 2P, ,...,

Cs = 72vTiw> (m)

and in otber cases

Cs = 72—^? (iv)

Dans le cas des navires

n’ayant pas de pont de

cloisonnement continu, on

calculera les volumes jusqu’å

la ligne de surimmersion

effectivement considérée

dans le calcul de la

longueur envabissable.

For ships not baving a

continuous bulkhead deck

the volumes are to be taken

up to the actual margin

lines used in determining

the floodable

lengths.

må Pj sättas lika med

det mindre värdet; dock

må detta värde icke vara

mindre än 2/3 KN.

Där Px är större än P,

är:

p _72 TTT\

°s ^V + Px-P }

samt eljest

CS=72M+2F iv)

I fråga om ett fartyg,

som icke är försett med

genomgående skottdäck,

skola rymderna beräknas

upp till den tänkta

marginallinje, som användes

vid bestämmandet

av fyllningslängderna.

3.) Prescriptions pour le

Compartimentage. (a) Le

cloisonnement en arriere de

la cloison d''abordage des

navires ayant une longueur

de 131 métres (430

pieds) et au-dessus et dont

le critérium est au plus

egal å 23, doit étre déterminé

par le facteur A donné

par la formule (i); de

ceux qui ont un critérium

au moins egal å 123, par

le facteur B donné par la

formule (ii); enfin, de ceux

qui ont un critérium compris

entre 23 et 123, par

un facteur F obtenu par

interpolation linéaire, å

l’aide de la formule:

(A—B)(Cs—23)

100

(v)

Si le facteur F est inférieur

å 0.40 et s’il est

établi, å la satisfaction de

(3) Rules for Subdivision.

(a) The subdivision

abaft the före peak of ships

430 feet (131 metres) in

length and upwards having

a criterion numeral of

23 or less shall be governed

by the factor A given

by formula (i); of those

having a criterion numeral

of 123 or more by

the factor B given by formula

(ii); and of those

having a criterion numeral

between 23 and 123 by

the factor F obtained by

linear interpolation between

the factors A and

B, using the formula: —

F=A

(A-B) (Cg-23)

100 ''’

Where the factor F is

less than .40 and it is

shown to the satisfaction

3) Bestämmelser rörande

rumsindelningen.

a) Rumsindelningen akter

om förpikskottet i fartyg,

vilkas längd är 131

meter (430 eng. fot) eller

mera och vilkas karaktärstal

är 23 eller därunder,

bestämmes genom

faktorn A, som erhålles

enligt formeln i); i fartyg,

vilkas karaktärstal

är 123 eller däröver genom

faktorn B, som erhålles

enligt formeln n);

och i fartyg, vilkas karaktärstal

ligger mellan 23

och 123 genom faktorn F,

som erhålles genom linjär

interpolation mellan faktorerna

A och B medelst

användning av formeln:

F A (A~B)(Cs-23)

~ 100

Där faktorn F är

mindre än 0.40 och det

för administrationen till
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

1’Administratioii, qu’il est

pratiquement impossible

d’adopter ce facteur pour

un compartiment de la

tranche des maehines du

navire considéré, le cloisonnement

de ce compartiment

peut étre déterminé

avec un facteur

plus élevé, pourvu, toutefois,

que ce facteur ne soit

pas supérieur å 0.40.

(b) Le cloisonnement en

arriére de la cloison d’abordage

des navires ayant

moms de 131 métres (430

pieds), mais pas moins de

79 métres (260 pieds) de

longueur, dont le critérium

aura la valeur S donnée

par la formule:

a 3574- 25L

S •--13

(L en métres) =

9382 -20L

34

(L en pieds)

doit étre déterminé par un

facteur egal å l’unité, de

ceux dont le critérium est

égal ou supérieur å 123,

par le facteur B donné par

la formule (ii), enfin, de

ceux dont le critérium est

compris entre S et 123,

par un facteur obtenu par

interpolation linéaire entre

l’unité et le facteur B,

au moyen de la formule:

(1—B)(C.—B)

123—S

(vi)

of tbe Administration to

be impracticable to comply

with tbe factor F in

a machinery compartment

of tbe sbip, tbe subdivision

of sucb compartment

may be governed by an

increased factor, wbicb,

bowever, sball not exceed

0.40.

fredsställande styrkes, att

det är olämpligt att använda

denna faktor F i

fråga om ett fartygs

maskinerirum, må rumsindelningen

för maskinerirummet

bestämmas genom

användande av en

större faktor, dock icke

överstigande 0.40.

(b) The subdivision

abaft the före peak of sbips

less than 430 feet (131

metres) but not less tban

260 feet (79 metres) in

lengtb baving a criterion

numeral equal to S, wbere

b) Rumsindelningen akter

om förpikskottel i fartyg,

vilkas längd är

mindre än 131 meter (430

eng. fot) men icke mindre

än 79 meter (260 eng. fot)

och vilkas karaktärstal är

lika med S, där

„ 9382-20L

S “ . 34

(L in feet) =

3574—25L

13

(L i metres)

sball be governed by tbe

factor unity; of tbose baving

a criterion numeral of

123 or more by tbe factor

B given by tbe formula

(ii); of tbose baving a criterion

numeral between S

and 123 by the factor F

obtained by linear interpolation

between unity

and tbe factor B, using tbe

ormula: —

(l-B)(Ca-S)

123-S

(vi)

0 3574 - 25 L

S~~ 13

(L i meter)

Q 9382 - 20 L

S_ 34

(L i eng. fot),

bestämmes genom en faktor

lika med ett; i fartyg,

vilkas karaktärstal

är 123 eller däröver

genom faktorn B, som erbålles

av formeln n); i

fartyg, vilkas karaktärstal

ligger mellan S och 123

genom faktorn F, som erhålles

genom linjär interpolation

mellan talet ett

och faktorn B enligt formeln:
-

(1 —B)(C8—S)

'' 123—S

vi)

(c) Le cloisonnement

en arriére de la cloison

d’abordage des navires

ayant moins de 131 métres

(430 pieds) de longueur,

mais pas moins de

79 métres (260 pieds) dont

le critérium est moindre

que S, et de tous les navi
-

(c) The subdivision

abaft the före peak of sbips

less than 430 feet (131

metres) but not less than

260 feet (79 metres) in

length and having 9 criterion

numeral less than

S, and of all sbips less than

260 feet (79 metres) in

c) Rumsindelningen

akter om förpikskottel i

fartyg, vilkas längd är

mindre än 131 meter (430

eng. fot) men icke mindre

än 79 meter (260 eng. fot)

och vilkas karaktärstal

är mindre än S, ävensom

i alla fartyg, vilkas längd

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

res ayant moms de 79

métres (260 pieds) de

longueur, doit étre déterminé

par un facteur égal

å 1’unité, å moins qu’il ne

soit établi å la satisfaction

de 1’Administration qu’il

est pratiquement impossible

de maintenir ce facteur

dans tout ou partie

du navire; dans ce cas,

1’ Administration pourra

accorder des tolérances

dans la mesure qui lui

paraitra justifiée par les

circonstances.

(d) Les prescriptions de

1’alinéa (c) s’appliqueront

également, quelle qu’en

soit la longueur, aux navires

qui seront prévus

pour porter un nombre de

passagers dépassant douze

(12), mais ne dépassant

pas le plus petit des deux

nombres

L2 (L en métres)

650

L* (L en pieds)\

7ÖÖÖ ]

ou 50.

Régle V.

Prescriptions spéeiales relatires

au Compartimentage.

(1.) Un compartiment

peut dépasser la longueur

admissible fixée par les

prescriptions de la Regie

IV, pourvu que la

longueur de cbacune des

deux paires de compartiments

adjacents, comprenant

cbacune le compartiment

en question ne dépasse

ni la longueur envabissable,

ni deux fois la

longueur admissible.

Si l’un des deux com
-

length sball be governed

by tbe factor unity, unless

it is shown to tbe satisfaction

of tbe Administration

to be impracticable

to comply witb tbis

factor in any part of tbe

sbip, in which case, the

Administration may allow

sucb relaxation as may

appear to be justified,

baving regard to all tbe

circumstances.

(d) Tbe provisions of

sub-paragraph (c) sball

apply also to sbips of

whatever lengtb, wbicb

are to be certified to carry

a number of passengers

exceeding 12 but not exceeding
-

L2 (in feet)

7ÖÖÖ

/L2(inmetres)\

\ 65Ö l

or 50, wbicbever is tbe

less.

Regulation V.

Special Rules concerning

Subdivision.

(1) A compartment

may exceed tbe permissible

lengtb determined

by tbe rules of Regulation

IV provided tbe combined

lengtb of eacb pair of adjacent

compartments to

wbicb tbe compartment

in question is common

does not exceed eitber tbe

floodable lengtb or twice

tbe permissible lengtb,

wbicbever is the less.

If one of tbe two adja
-

är mindre än 79 meter

(260 eng. fot), bestämmes

genom en faktor lika med

ett, för så vitt ej för

administrationen tillfredsställande

styrkes, att det

beträffande fartyget eller

någon del därav är olämpligt

att använda denna

faktor, i vilket tall administrationen

må medgiva

sådana lättnader, som

kunna befinnas befogade

med hänsyn tagen till

alla föreliggande omständigheter.

d) Bestämmelserna i

punkt c) skola likaledes

gälla för sådana fartyg av

vilken längd som helst,

vilka avsetts att tillåtas

föra passagerare till ett

antal överstigande 12,

men icke större än det

minsta av följande tal:

L2 (L i meter)

650

/L2(L i eng. fot)\

\ T7ÖÖÖ )

eller 50.

Regel V.

Särskilda bestämmelser rörande

rumsindelningen.

1) Längden av ett rum

må överstiga den tillåtna

rumslängden, sådan denna

är bestämd enligt regel

IV, under villkor att

den sammanlagda längden

av det ifrågavarande rummet

och vilket som helst

av de båda angränsande

rummen icke överstiger

vare sig fyllningslängden

eller två gånger den tilllåtna

rumslängden.

Där det ena av de två

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

partiments adjacents est

situé dans la tranclie des

machines et le second en

dehors de la tranche des

machines, et si la perméabilité

moyenne de la portion

du navire ou le second

est situé n’est pas la

méme que celle de la

tranche des machines, la

longueur combinée des

deux compartiments doit

étre corrigée en prenant

pour base la moyenne des

perméabilités des deux

portions du navire auquel

les compartiments en

question appartiennent.

Lorsque les deux compartiments

adjacents ont

des facteurs de cloisonnement

différents, la longueur

combinée de ees deux

compartiments doit étre

déterminée proportionnellement.

(2.) Pour les navires

d’au moins 131 métres

(430 pieds) de longueur,

une des cloisons principales

transversales en arriére

de la cloison d’abordage

doit étre placée a une

distance de la perpendiculaire

avant au plus égale

å la longueur admissible.

(3.) Une cloison transversal

principale peut

présenter une niche, pourvu

qu’aucun point de la

niche ne dépasse vers

1’extérieur du navire deux

surfaces verticales menées

de chaque bord a une

distance du bordé égale å

Vs de la largeur du navire

définie par la Regie I (3),

cette distance étant mesurée

normalement au

plan diamétral du navire

et dans le plan de la ligne

de charge maximum de

compartimentage.

cent compartments is situated

inside the machinery

space, and the second

is situated outside the

machinery space, and the

average permeability of

the portion of the ship

in which the second is

situated differs from that

of the machinery space,

the combined length of

the two compartments

shall be ad justed to the

mean average permeability

of the two portions of

the ship in which the compartments

are situated.

Where the two ad jacent

compartments have different

faetors of subdivision,

the combined length of

the two compartments

shall be determined proportionately.

(2) In ships 430 feet

(131 metres) in length and

upwards, one of the main

transverse bulkheads

abaft the före peak shall

be fitted åt a distance

from the forward perpendicular

which is not

greater than the permissible

length.

(3) A main transverse

bulkhead may be recessed

provided that all parts of

the recess lie inboard of

vertical surfaces on both

sides oi the ship, situated

åt a distance from the

shell plating equal to onefifth

the breadth of the

ship, as defined in Regulation

I (3), and measured

åt right angles to

the centreline åt the level

of the deepest subdivision

loadline.

angränsande rummen är

beläget inom maskineriavdelningen

och det andra

utanför densamma samt

medelfyllbarheten för den

avdelning av fartyget, i

vilken det senare rummet

är beläget, avviker från

fyllbarheten för maskineriavdelningen,

skall den

sammanlagda längden av

de två rummen korrigeras

genom användande av

medelfyllbarheten för de

två avdelningar av fartyget,

i vilka de två rummen

äro belägna.

Där de två angränsande

rummen hava olika indelningsfaktorer,

skall den

sammanlagda längden av

de två rummen bestämmas

i förhållande härtill.

2) I fartyg, vilkas längd

är 131 meter (430 eng. fot)

eller mera, skall ett av

huvudtvärskeppsskotten

akter om förpikskottet

anbringas på ett avstånd

från den förliga perpendikel^

som icke må vara

större än den tillåtna

rumslängden.

3) Ett huvudtvärskeppsskott

må vara försett

med recess under

villkor, att recessen helt

och hållet ligger innanför

vertikalplan på vardera

sidan av fartyget, belägna

på ett avstånd från bordläggningen

lika med en

femtedel av fartygets

bredd, sådan denna är

definierad i regel I 3),

samt mätt i rät vinkel

mot mittellinjen i höjd

med den djupaste indelningsvattenlinjen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Si une partie d’une

niche dépasse les limites

ainsi fixées, cette partie

sera considérée comme

une baionnette et on lui

appliquera les régles du

paragraphe suivant.

(4.) Une cloison transversale

principale peut

étre å baionnette, pourvu:

(a) que la longueur

combinée des deux compartiments

séparées par la

cloison en question n’excéde

pas 90 pour cent de

la longueur envahissable;

ou bien

(b) que par le travers

de la baionnette, un compartimentage

supplémentaire

soit prévu pour

maintenir le méme degré

de sécurité que si la cloison

était plane.

(5.) Lorsqu’une cloison

transversale principale

présente une niche ou une

baionnette, on la remplacera

dans la détermination

du cloisonnement

par une cloison plane

équi valente.

(6.) Si la distance entre

deux cloisons transversal

principales adjacentes,

ou entre les cloisons

planes équivalentes, ou

enfin la distance entre

deux plans verticaux passant

par les points les plus

rapprochés des baionnettes,

s’il y en a, est inférieure

å 3 métres 05 (10

pieds) plus 2 pour cent de

la longueur du navire, une

seule de ees cloisons sera

acceptée comme faisant

partie du cloisonnement

du navire tel qu’il est present

par la Regie IV.

(7.) Lorsqu’un compartiment

principal étanche

Any part of a recess

which lies ouside these

limits shall be dealt with

as a step in accordance

with the following paragraph.

(4.) A main transverse

bulkhead may be stepped

provided that —

(a) the combined length

of the two compartments,

separated by the bulkhead

in question, does not exceed

90 per cent. of the

iloodable length, or

(b) additional subdivision

is provided in way of

the step to maintain the

same measure of safety

as that secured by a plane

bulkhead.

(5.) Where a main

transverse bulkhead is recessed

or stepped, an equivalent

plane bulkhead

shall be used in determining

the subdivision.

(6.) If the distance between

two adjacent main

transverse bulkheads, or

their equivalent plane

bulkheads, or the distance

between the transverse

planes passing through

the nearest stepped portions

of the bulkheads, is

less than 10 feet (3.05

metres) plus 2 per cent. of

the length of the ship,

only one of these bulkheads

shall be regarded

as forming part of the

subdivision of the ship in

accordance with the provisions

of Regulation IV.

(7.) Where a main

transverse watertight

Varje del av en recess,

som ligger utanför denna

begränsning, skall behandlas

som en avsats å ett

skott i enlighet med nästföljande

moment.

4) Ett huvudtvärskeppsskott

må förses

med avsats, under villkor:

a) att den sammanlagda

längden av de två genom

det ifrågakommande

skottet avskilda rummen

icke överstiger 90 procent

av fyllningslängden; eller

b) att sådan ytterligare

rumsindelning invid avsatsen

utföres, att samma

grad av säkerhet ernås,

som skulle erhållas genom

plant skott.

5) Där ett huvudtvärskeppsskott

är försett med

recess eller avsats, skall

detsamma vid bestämmandet

av rumsindelningen

tänkas vara ersatt

med ett motsvarande

plant skott.

6) Där avståndet mellan

två närliggande huvud

tvärskeppsskott eller

mellan mot dessa svarande

tänkta plana skott,

eller avståndet mellan de

tvärskeppsplan, som sammanfalla

med de närmaste

avsatserna å skotten, är

mindre än 3.05 meter (10

eng. fot) plus 2 procent

av fartygets längd, skall

endast ett av dessa skott

tagas i betraktande vid

bestämmandet av fartygets

rumsindelning enligt

regel IV.

7) Där ett vattentätt

huvudtvärskeppsrum är

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

transversal est lui-méme

compartimenté, s’il peut

étre établi å la satisfaction

de 1’Administration que,

dans l’hypothése d’une

avarie s’étendant sur une

longueur de 3 m. 05 (10

pieds) plus 2 pour cent de

la longueur du navire, le

volume total du compartiment

principal ne peut

étre rempli, une augmentation

proportionnée peut

étre accordée sur la longueur

admissible déterminée

sans tenir compte de

ce compartimentage supplémentaire.

Dans ce cas, le volume

de la réserve de flottabilité

supposé intact du

coté opposé å 1’avarie ne

devra pas étre supérieur

å celui qui est supposé intact

du coté de l’avarie.

(8.) Lorsqu’on proposera

de construire des

ponts étanches, des

double-coques ou des cloisons

longitudinales étanches

ou non, 1’Administration

s’assurera que la sécurité

du navire n’est diminuée

sous aucun rapport,

en tenant spécialement

compte de la bände

qui peut se produire en

cas d’envahissement de

ees parties de la coque.

Regie VI.

Cloisons iPextrémité, Clnisons

liinifiint liiTranchedes

Machines, Tunnels des Linnés

iParhres, &c.

(1.) Tout navire doit

étre pourvu d’une cloison

de coqueron avant ou

d’abordage qui doit étre

étanche jusqu’au pont de

cloisonnement. Cette cloison

doit étre placée å une

distance de la perpendi
-

compartment contains local

subdivision and it can

be shown to the satisfaction

of the Administration

that, after any assumed

side damage extending

over a length of 10 feet

(3.05 metres) plus 2 per

cent. of the length of the

ship, the whole volume

of the main compartment

will not be flooded, a proportionate

allowance may

be made in the permissible

length otherwise required

for such compartment.

In such a case the volume

of effeetive buoyancy

assumed on the undamaged

side shall not be

greater than that assumed

on the damaged side.

(8.) Where it is proposed

to fit watertight decks,

inner skins or longitudinal

bulkheads, watertight or

non-watertight, the Administration

shall be satisfied

that the safety of the

ship will not be diminished

in any respect, particularly

having in view the

possible listing effeet of

flooding in way of such

structural arrangements.

Regulation VI.

Penk aml Ma> hincry Space

Itulkhcads, Skaft Tunnels,

&c.

(1.) Every ship shall

have a forepeak or collision

bulkhead, which shall

be watertight up to the

bulkhead deck. This bulkhead

sliall be fitted not

less than 5 per cent. of

the length of the ship,

uppdelat i mindre rum

och det för administrationen

tillfredsställande

styrkes, att i händelse av

skada å endera fartygssidan

över en längd av

3.05 meter (10 eng. fot)

plus 2 procent av fartygets

längd, vatten icke kan intränga

i huvudrummets

hela rymd, må en i förhållande

därtill skälig ökning

medgivas beträffande

den tillåtna rumslängd,

som eljest är föreskriven

för sådant vattentätt rum.

I sådant fall må dock

för den oskadade sidan

ej antagas större effektiv

flytkraft än som antagits

för den skadade

sidan.

8) Där det är avsett att

anbringa vattentäta däck,

inre bordläggning eller

långskeppsskott, vare sig

vattentäta eller icke, skall

administrationen förvissa

sig om, att fartygets säkerhet

därigenom icke i något

avseende minskas, därvid

särskilt avseende skall

tagas till slagsida, som

kan uppkomma genom

inströmmande vatten i

sålunda avdelade fartygsrum.

Regel VI.

Pik- och inasliineririimsskott,

axeltunnlnr in. in.

1) Varje fartyg skall

vara försett med ett förpik-

eller kollisionsskott,

vilket skall vara vattentätt

upp till skottdäcket.

Detta skott skall vara anbragt

på ett avstånd från

den förliga perpendikcln

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

culaire a vant égale au

moms å 5 pour cent de la

longueur du navire et au

plus å 3m. 05 (10 pieds)

plus 5 pour cent de la

longueur du navire.

S’il existe å Pavant une

longue superstructure, une

cloison étanche aux intempéries

doit étre établie

au-dessus de la cloison

d’abordage entre le pont

de cloisonnement et le

pont situé immédiatement

au-dessus. Le prolongement

de la cloison d’abordage

peut ne pas étre

placé directement audessus

de celle-ci, pourvu

que ce prolongement soit

å une distance de la perpendiculaire

avant au

moins égale å 5 pour cent

de la longueur du navire

et que la partie du pont

de cloisonnement qui forme

balonnette soit effectivement

étancbe aux embruns.

(2.) Il y aura également

une cloison de coqueron

arriére et des cloisons

séparant la tranche

des machines, telle qu’elle

esr définie par la Regie I

(8), des espaces å passagers

et marchandises situés

å 1’avant et å l’arriére;

ees cloisons doivent

étre étanches jusqu’au

pont de cloisonnement.

Toutefois, la cloison du

coqueron arriére peut étre

arrétée au-dessous de ce

pont, pourvu que le degré

de sécurité du navire en ce

qui concerne le compartimentage

ne soit pas diminué

de ce fait.

(3.) Dans tous les cas,

les tubes de sortie d’arbres

arriére doivent étre enfermés

dans des espaces

étanches. Le presse étoupe

and not more than 10 feet

(3.05 metres) plus 5 per

cent. of the length of the

ship from the forward perpendicular.

If the ship has a long

forward superstructure,

the forepeak bulkhead

shall be extended weathertight

to the deck next

above the bulkhead deck.

The extension need not

be fitted directly over the

bulkhead below, provided

it is åt least 5 per cent. of

the length of the ship

from the forward perpendicular,

and the part of

the bulkhead deck which

forms the step is made effectively

weathertight.

(2.) An afterpeak bulkhead,

and bulkheads dividing

the machinery space,

as defined in Regulation

I (8), from the cargo and

passenger spaces forward

and aft, shall also be fitted

and made watertight

up to the bulkhead deck.

The afterpeak bulkhead

may, however, be stopped

below the bulkhead deck,

provided the degree of

safety of the ship as regards

subdivision is not

thereby diminished.

(3.) In all cases stern

tubes shall be enclosed in

watertight spaces. The

stern gland shall be situated

within a watertight

av minst 5 procent av fartygets

längd och av högst

3.05 meter (10 eng. fot)

plus 5 procent av fartygets

längd.

Om fartyget är försett

med en lång back, skall

förpikskottet vädertätt

uppdragas till det däck,

som ligger omedelbart

över skottdäcket. Den

sålunda uppdragna delen

behöver icke anbringas i

direkt fortsättning med

den undre delen av skottet,

för så vitt den övre

delen är anbragt på ett

avstånd från den förliga

perpendikeln av minst 5

procent av fartygets

längd och den del av

skottdäcket, som bildar

avsatsen, är fullt vädertät.

2) Därjämte skola akterpikskott

ävensom

skott, avskiljande maskineriavdelningen,

sådan

denna är definierad i regel

I 8), från för och

akter därom belägna lastoch

passagerarrum, vara

anbragta och vattentätt

uppdragna till skottdäcket.

Akterpikskottet behöver

dock icke uppdragas

till skottdäcket,

såvida icke fartygets

säkerhet med hänsyn till

rumsindelningen eljest

förminskas.

3) Propellerhylsor skola

under varje förhållande

vara inneslutna i vattentäta

rum. Packningsboxen

skall anbringas i en

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

arriére doit étre placé

å 1’intérieur d’un tunnel

étanche ou dans un autre

espace d’un volume assez

réduit pour qu’il puisse

étre rempli par une fuite

du presse-étoupe sans que

la ligne de surimmersion

soit immergée.

Regie VII.

Détermination, Marquage et

Inscriplion des Litrnes de

charge de Compartiinentage.

(1.) Les lignes de charge

de compartimentage déterminées

et tracées conformément

aux prescriptions

de 1’Article 5 de la

Convention doivent étre

mentionnées sur le Certificat

de Sécurité en désignant

par la notation C.l

celle qui se rapporte au

cas ou le navire est employé

principalement au

service des passagers, et

par les notations C.2, C.3,

&c., celles qui se rapportent

aux autres cas d’utilisation

de navire.

(2.) Le franc-bord correspondant

å chacune de

ees lignes de charge, inscrit

au Certificat de Sécurité

doit étre mesuré au

méme emplacement et å

partir de la méme ligne de

pont que les francs-bords

déterminés conformément

aux Régles nationales de

franc-bord reconnues.

(3.) Dans aucun cas,

une marque de ligne de

charge de compartimentage

ne peut étre placée

au-dessus de la ligne de

charge maximum en eau

salée déterminée par la

solidité du navire et (ou)

par les tables nationales

de franc-bord reconnues.

shaft tunnel or other space

of such volume that if

flooded by leakage

through the stern gland

the margin line will not

be submerged.

Regulation VII.

Assigning, Marking and

Recording of Kubdirmon

Loadlines.

(1.) The subdivision

loadlines assigned and marked

under the provisions

of Article 5 of the Convention

shall be recorded

in the Safety Certificate,

and shall be distinguished

by the notation C.l for

the principal passenger

condition, and C.2, C.3,

&c., for the alternative

conditions.

(2.) The freeboard corresponding

to each of these

loadlines inserted in the

Safety Certificate shall be

measured åt the same position

and from the same

deck line as the freeboards

determined by recognised

national Freeboard Regulations.

(3.) In no case shall

any subdivision loadline

mark be placed above

the deepest loadline in

salt water as determined

by the strength of the ship

and/or recognised national

Freeboard Regulations.

vattentät axeltunnel eller

annat rum av sådan

rymd, att, därest rummet

till följd av läckning

genom boxen fylles med

vatten, marginallinjen

icke kommer under vattenytan.

Regel VII.

Fastställande och anbringande

av märken samt anteckning

om indelningsvattenlinjer.

1) De i enlighet med

artikel 5 i konventionen

bestämda och utmärkta

indelningsvattenlinj erna

skola antecknas i säker - hetscertifikatet samt betecknas

med C.l för det

fall, att fartyget huvudsakligen

nyttjas för befordran

av passagerare,

och med C.2, C.3 o. s. v.

för fall, då fartyget nyttjas

för annan trafik.

2) I säkerhetscertifikatet

antecknat fribord,

svarande mot en var av

dessa indelningsvattenlinj

er, skall uppmätas på

samma plats och från

samma däckslinje som de

fribord, vilka fastställas

enligt av vederbörande

land antagna fribordsregler.

3) Märke för indelningsvattenlinj

e må i intet fall

anbringas ovanför den

djupaste lastvattenlinjen

i salt vatten, sådan denna

är bestämd med hänsyn

till fartygets styrka

och (eller) enligt av vederbörande

land antagna

fribordsregler.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

(4.) Quelle que soit la

position des marques de

lignes de charge de compartimentage,

un navire

ne doit jamais étre chargé

de fa$on a immerger la

ligne de charge correspondant

å la saison et å la

region du globe, tracée

conformément aux Régles

nationales de franc-bord

reconnues.

Regie Vill.

Construetion et Épreuves

initiules des Cloi<-ons étnnches,

Doubles-fonds, &c.

(1.) Les cloisons étanches

de compartimentage,

qu’elles soient transversales

ou longitudinales,

doivent étre construites

de maniére å pouvoir

supporter, avec une marge

de résistance convenable,

la pression due å une colonne

d’eau s’élevant, jusqu’å

la ligne de surimmersion

par le travers de chacune

d’elles. La construetion

de ees cloisons doit

donner satisfaetion a l’Administration.

(2.) Les balonnettes et

niches pratiquées dans les

cloisons doivent étre étanches

et présenter la méme

résistance que les parties

avoisinantes de la cloison.

Quand des membrures

ou des barrots traversent

un pont étanche ou une

cloison étanche, ce pont

et cette cloison doivent

étre rendus étanches par

leur construetion méme,

sans 1’emploi de bois ou

de ciment.

(3.) L’essai par remplissage

des compartiments

principaux n’est

pas obligatoire. Un examen

complet des cloisons

(4.) Whatever may be

the position of the subdivision

loadline marks, a

ship shall in no case be

loaded so as to submerge

the loadline mark appropriate

to the season and

locality as determined by

the recognised national

Freeboard Regulations.

Regulation VIII.

Construetion and Initial

Testing of Watertiglit

Bulkheads, & c.

(1.) Watertight subdivision

bulkheads, whether

transverse or longitudinal,

shall be constructed in

such a manner that they

shall be capable of supporting

with a proper margin

of résistance, the pressure

due to a head of water

up to the margin line in

way of each bulkhead.

The construetion of these

bulkheads shall be to the

satisfaetion of the Administration.

(2.) Steps and recesses

in bulkheads shall be watertight

and as strong as

the bulkhead åt the place

where each occurs.

Where frames or beams

pass through a watertight

deck or bulkhead, such

deck or bulkhead shall be

made structurally watertight

without the use of

wood or cement.

(3.) Testing main compartments

by filling them

with water is not compulsory.

A complete examination

of the bulkheads

4) Oavsett läget av

märkena för indelningsvattenlinjerna,

må ett fartyg

i intet fall nedlastas

så djupt, att det för årstiden

och farvattnet gällande

fribordsmärket, sådant

detta är fastställt enligt

av vederbörande land

antagna fribordsregler,

kommer under vattenytan.

Regel VIII.

Konstruktion och forsta

provning av vattentäta

skott in. m.

1) Vattentäta tvärskepps-

och långskeppsskott

skola vara så konstruerade,

att de med

tillräcklig grad av säkerhet

kunna motstå trycket

av en vattenpelare,

som når upp till marginallinjen

invid ifrågakommande

skott. Dessa

skott skola vara så konstruerade,

att de uppfylla

administrationens fordringar.

2) Avsatser och recesser

i skotten skola vara

vattentäta och av samma

styrka som angränsande

delar av skotten.

Där spant eller balkar

gå genom vattentätt däck

eller vattentätt skott,

skall vattentäthet åstadkommas

utan användande

av trä eller cement.

3) Provning av huvudrummen

medelst vattenfyllning

är icke ovillkorligen

erforderlig. En fullständig

undersökning av

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

doit étre fait par un inspecteur

agréé; cet examen

doit étre complété

dans tous les cas par un

essai å la lance.

(4.) Le coqueron avant

doit étre soumis å un

essai par remplissage, le

niveau de l’eau s’élevant

jusqu’å la ligne de charge

maximum de compartimentage.

(5.) Les doubles-fonds

y compris les quilles tubulaires

et les parois internes

des doubles coques doivent

étre essayés sous une

charge d’eau montant jusqu’å

la ligne de surimmersion.

(6.) Les citernes qui

doivent contenir des liquides

et qui förment une

partie du compartimentage

du navire doivent étre

éprouvées pour véritication

de l’étanchéité sous

une charge d’eau correspondant

soit å la ligne de

charge maximum de compartimentage,

soit aux

deux tiers du creux mesuré

depuis le dessus de la

quille jusqu’å la ligne de

surimmersion, par le travers

de la citerne en prenant

la plus grande de ees

charges, toutefois la hauteur

de charge au-dessus

du plafond ne doit étre en

aucun cas inférieure å Om.

92 (3 pieds).

Regie IX.

Ouverture» (lans les Cloisons

(Hane lies.

(1.) Le nombre des ouvertures

pratiquées dans

les cloisons étanches doit

étre réduit au minimum

compatible avec les dispositions

générales et la

shall be made by a surveyor;

and, in addition, a

hose test shall be made in

all cases.

(4.) The forepeak shall

be tested with water to a

head up to the deepest

subdivision loadline.

(5.) Double bottoms,

ineluding duet keels, and

inner skins are to be subjeeted

to a head of water

up to the margin line.

(6.) Tanks which are

intended to hold liquids,

and which form part of

the subdivision of the

ship, shall be tested for

tightness with water to a

head up to the deepest

subdivision loadline or to

a head corresponding to

two-thirds of the depth

from the top of keel to the

margin line in way of the

tanks, whichever is the

greater; provided that in

no case shall the test head

be less than 3 feet (0.92

metre) above the top of

the tank.

Regulation IX.

Openings in Wiitertiglit

Bulkhends.

(1.) The number of

openings in watertight

bulkheads shall be reduced

to the minimum compatible

with the design

and proper working of the

skotten skall verkställas

av besiktningsman, och i

varje fall skall därvid

prov företagas genom

vattenpåsprutning medelst

slang.

4) Förpiken skall provas

med trycket av en

vattenpelare, som räcker

upp till den djupaste indelningsvattenlin

j en.

5) Dubbelbottnar, tunnelkölar

inbegripna, och

innerbordläggning skola

provas med trycket av en

vattenpelare, som räcker

upp till marginallinjen.

6) Tankar, som äro avsedda

för flytande ämnen

och som ingå i fartygets

rumsindelning, skola underkastas

täthetsprov med

trycket av den största

av de vattenpelare, som

räcka upp till djupaste

indelningsvattenlinjen

resp. till två tredjedelar

av höjden till marginallinjen,

räknat från kölens

överkant vid ifrågakommande

tank, dock må i

intet fall höjden av vattenpelaren

understiga 0.92

meter (3 eng. fot) över

tanktaket.

Regel IX.

Öppnin^ur i vuttentäta

sUott.

1) Öppningar i vattentäta

skott skola inskränkas

till det antal, som

oundgängligen betingas av

fartygets allmänna inredning

och lämpliga utnytt
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

bonne exploitation du navire;

ees ouvertures doivent

étre pourvues de dispositifs

de fermeture satisfaisants.

(2.) (a) Si des tuyautages,

dalots, cåbles électriques,

&c., traversent des

cloisons étanebes de compartimentage,

des dispositions

doivent étre prises

pour maintenir 1’intégrité

de 1’étanchéité de ees

cloisons.

(b) Il n’est pas permis

de munir les cloisons étanches

de compartimentage

de vannes å glissiéres.

(3.) (a) Il ne peut exister

ni pörte, ni trou

d’homme, ni aucun orifice

d’accés:

(i) dans la cloison

étanche d’abordage, audessous

de la ligne de

surimmersion;

(ii) dans les cloisons

transversales étanebes

séparant un local å marcbandises

d’un local å

marebandises contigu ou

d’une soute a cbarbon

permanente ou de réserve,

sauf exceptions

spécifiées au paragrapbe

(7) ci-aprés.

(b) On peut faire traverser

la cloison d’abordage

au-dessous de la ligne

de surimmersion par un

tuyau au plus pour le service

du liquide contenu

dans le coqueron avant,

pourvu que ce tuyau soit

muni d’une vanne å fermeture

å vis, commandée

d’un point au-dessus du

pont de compartimentage

et dont le corps sera fixé

a la cloison d’abordage å

1’intérieur du coqueron

avant.

(4.) (a) Les portes

étanches dans les cloisons

sbip; satisfaetory means

sball be provided for closing

tbese openings.

(2.) (a) Where pipes,

scuppers, electric-ligbt cables,

&c., are carried

tbrougb watertigbt subdivision

bulkbeads, arrangements

sball be made

to ensure the integrity of

tbe watertightness of the

bulkbeads.

(b) Sluice valves sball

not be permitted in tbe

watertigbt subdivision

bulkbeads.

(3.) (a) No doors, manholes,

or access openings

are permitted

(i) in tbe collision

bulkbead below the

margin line;

(ii) in watertigbt

transverse bulkbeads

dividing a cargo space

from an adjoining cargo

space or from a permanent

or reserve bunker,

except as provided in

paragrapb (7).

(b) Tbe collision bulkbead

may be pierced below

tbe margin line by

not more tban one pipe

for dealing witb fluid in

tbe före peak tank, provided

tbat tbe pipe is iitted

witb a screwdown valve

capable of being operated

from above the bulkhead

deck, the valve ebest being

secured inside tbe före

peak to the collision bulkhead.

(4.) (a) Watertight

doors fitted in bulkbeads

jande. Dessa öppningar

skola vara försedda med

tillfredsställande stängningsanordningar.

2) a) Där rörledningar,

spygatt eller elektriska

belysningsledningar e. d.

dragas genom vattentäta

skott, skola anordningar

vidtagas för bibehållande

av skottens vattentätbet.

b) Slussventiler må icke

anbringas i de för rumsindelningen

anbragta vattentäta

skotten.

3) a) Dörröppning,

manbål eller annan genomgångsöppning

må icke

anbringas i:

1) kollisionsskottet

under marginallinjen;

2) vattentäta tvärskeppsskott,

som avskilja

ett lastrum från

ett angränsande sådant,

eller från ett permanent

kölrum eller reservkolrum;

dock med i mom. 7

nämnda undantag.

b) Genom kollisionsskottet

må under marginallinjen

dragas högst ett

rör för fyllning eller länsning

av förpiken, och

detta under villkor, att

röret är försett med en

skruvventil, som kan

manövreras från plats

ovan skottdäcket och vars

ventilbus skall vara anbragt

på kollisionsskottet

inuti förpiken.

4) a) Vattentäta dörrar

i skott mellan permanenta

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

séparant les soutes permanentes

des soutes de

réserve doivent étre toujours

accessibles, sauf

toutefois 1’exception prévue

å 1’alinéa 9 (b) pour

les portes des soutes d’entrepont.

(b) Des dispositions satisfaisantes,

au moyen d’écrans

ou autrement, doivent

étre prises pour éviter

que le cbarbon n’empécbe

la fermeture des

portes étancbes des soutes

å charbon.

(5.) Dans la trancbe des

machines, exclusion faite

des portes des soutes å

charbon et des tunnels de

lignes d’arbres, il ne peut

exister qu’une pörte de

communication dans chaque

cloison transversale

principale. Ces portes doivent

étre placées de

maniére que leurs seuils

soient pratiquement aussi

hauts que possible.

(6.) (a) Ne sont admises

comme portes étanches

que les portes å charniéres

et les portes å glissiéres ou

toutes autres d’un type

équivalent, å 1’exclusion

des portes montées simplement

sur boulons.

(b) Les portes å charniéres

doivent étre pourvues

de loquets commandés

par des leviers manoeuvrables

de chaque

cöté de la cloison.

(c) Les portes å glissiéres

peuvent étre å déplacement

vertical ou horizontal.

Si elles doivent

étre seulement commandées

å brås, le mécanisme

doit pouvoir étre actionné

sur place et en outre d’un

point accessible situé audessus

du pont de cloisonnement.

between permanent and

reserve bunkers, shall be

always accessible, except

as provided in sub-paragraph

9 (b) for between

deck bunker doors.

(b) Satisfactory arrangements

shall be made by

means of screens or otherwise,

to prevent the coal

from interfering with the

closing of watertight bunker

doors.

(5.) Within the machinery

space and apart from

bunker and shaft tunnel

doors, not more than one

door may be fitted in each

main transverse bulkhead

for intercommunication.

These doors shall be located

so as to ha ve the sills

as high as practicable.

(6.) (a) The only types

of watertight doors permissible

are hinged doors,

sliding doors, and doors

of other equivalent patterns,

excluding plate

doors secured only by

bolts.

(b) A hinged door shall

be fitted with catches

workable from each side

of the bulkhead.

(c) A sliding door may

have a horizontal or vertical

motion. If required to

be hand operated only,

the gearing shall be capable

of being worked åt

the door itself and also åt

an accessible position

above the bulkhead deck.

kölrum och reservkolrum

skola alltid vara tillgängliga,

dock med undantag

för dylika dörrar till kölrum

på mellandäck enligt

mom. 9 b).

b) Betryggande åtgärder,

såsom anbringande

av skärmar eller dylikt,

skola vidtagas till förebyggande

av att kol hindrar

stängningen av vattentäta

dörrar till kölrum.

5) I maskineriavdelningen

må icke, med undantag

för dörröppningar

till kölrum och axeltunnlar,

anbringas mer än

en genomgångsöppning i

varje huvudtvärskeppsskott.

Dessa dörröppningar

skola anbringas

så, att höjden av tröskeln

blir den största praktiskt

möjliga.

6) a) Såsom vattentäta

dörrar godkännas gångjärnsdörrar,

skjutdörrar

och andra dörrar av likvärdiga

typer, men icke

dörrar, som endast äro

fästa med bultar.

b) Gång järnsdörr skall

vara försedd med vred,

som skola kunna hanteras

å bägge sidor om skottet.

c) Skjutdörr må vara

skj utbar i vågrät eller lodrät

led. Om sådan dörr

må manövreras enbart

med handkraft, skall den

kunna öppnas och stängas

såväl vid dörren som från

en tillgänglig plats ovan

skottdäcket.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

(d) Les portes, qui doivent

étre fermées par leur

poids ou par la chute d’un

poids, doivent étre pourvues

d’un dispositif convenable

pour régulariser

leur fermeture; le mécanisme

doit permettre de

libérer la pörte sur place

et en outre d’un point accessible

situé au-dessus

du pont de cloisonnement.

Une commande å main

doit étre également installée

pour permettre de

manoeuvrer la pörte sur

place et d’un point situé

au-dessus du pont de cloisonnement;

enfin le mécanisme

de la pörte doit,

quand il a été débrayé

pour libérer cette pörte,

pouvoir étre embrayé rapidement

de l’un ou de

l’autre des pöstes de manoeuvre.

(e) Lorsqu’il est prévu

qu’une pörte doit étre

fermée au moyen d’une

source d’énergie, d’un

poste central de manceuvre,

le mécanisme doit

étre disposé de maniére å

permettre la commande

de la pörte sur place au

moyen de la méme source

d’énergie. La pörte devra

se refermer automatiquement

si, apres avoir été

fermée du poste de commande

central, elle est

ouverte sur place. De méme,

il doit exister sur

place un moyen de la

maintenir fermée sans qu’

elle puisse étre ouverte

par le poste de commande

central. Enfin, toute

pörte manoeuvrée au moyen

d’une source d’énergie

doit étre pourvue d’une

commande å main, manoeuvrable

sur place et

d’un point accessible au
-

(d) If a door is required

to be closed by dropping

or by the action of a

dropping weight, it shall

be fitted with a suitable

arrangement to regulate

the closing movement,

and the gearing shall be

so arranged that the door

can be released both åt

the door itself and åt an

accessible position above

the bulkhead deck. Hand

gear shall also be provided,

so arranged as to

operate åt the door itself

and above the bulkhead

deck, and also, so that

after being disengaged for

dropping," it can be

quickly re-engaged from

either the upper or the

lower position.

(e) If a door is required

to be power operated from

a central control, the gearing

shall be so arranged

that the door can be

operated by power also åt

the door itself. The arrangement

shall be such

that the door will close

automatically if opened

by the local control after

being closed from the central

control, and also such

that any door can be kept

closed by local arrangements,

which will prevent

that door from being opened

from the central control.

Such power operated

doors shall be provided

with hand gear, workable

both åt the door itself

and from an accessible

position above the bulkhead

deck.

d) Dörr, som skall kunna

stängas genom egen

tyngd eller med hjälp av

fallvikt, skall förses med

en lämplig anordning för

reglerande av stängningen,

och stängningsanordningen

skall utföras på så

sätt, att dörren kan frigöras

såväl vid dörren

som från en åtkomlig

plats ovan skottdäcket.

Härjämte skall finnas en

anordning, så beskaffad,

att dörren kan manövreras

för hand såväl vid dörren

som ovan skottdäcket;

denna anordning

skall, sedan den frånkopplats

för dörrens frigörande,

kunna åter hastigt

tillkopplas från såväl den

övre som den undre platsen.

e) Dörr, som skall kunna

manövreras medelst

maskinkraft från en central

manöverplats, skall

vara försedd med sådan

anordning, att den kan

manövreras medelst maskinkraft

jämväl från

plats vid dörren. Denna

anordning skall vara så

beskaffad, att dörren dels

stänges automatiskt, om

densamma, sedan den

stängts från den centrala

manöverplatsen, öppnats

från platsen vid dörren

och dels kan hållas stängd

medelst en vid densamma

anbragt anordning, som

hindrar dörren att åter

öppnas från den centrala

manöverplatsen. Dörrar,

som manövreras medelst

maskinkraft på d\ likt sätt,

skola vara försedda med

en anordning, som kan

manövreras för hand såväl

vid dörren som från

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

dessus du pont de cloisonnement.

(f) Les portes de toutes

catégories doivent étre

munies d’indicateurs d’ouverture,

permettant de

vérifier de tous les pöstes

de commande, autres que

sur place, si la pörte est

ouverte ou fermée.

(7.) (a) Des portes

étanches å charniéres peuvent

étre admises dans les

parties du navire effectées

aux passagers et å 1’équipage,

ainsi que dans les

locaux de service, å condition

qu’elles soient établies

au-dessus d’un pont

dont la surface inférieure

a son point le plus bas

en abord, se trouve au

moins å 2.13 métres (7

pieds) au-dessus de la

ligne de charge maximum

de compartimentage; ees

portes ne sont pas autorisées

dans ees parties et

locaux du navire audessous

d’un tel pont.

(b) Des portes étanches

å charniéres de construction

satisfaisante peuvent

étre admises dans les cloisons

d’entrepont séparant

deux locaux å marchandises,

å la hauteur

qui est permise pour les

portes de charge sur le

bordé conformément aux

prescriptions de la Regie

X (11). Ces portes doivent

étre fermées avant le départ

et tenues fermées

pendant tout le voyage;

l’heure de leur ouverture

å 1’arrivée au port et de

leur fermeture avant le

départ du port doivent

étre inscrites dans le journal

de bord réglementaire.

Lorsqu’il est proposé d’in
-

(f) In all classes of

doors indicators shall be

fitted åt all operating

stations other than åt the

door itself, showing whether

the door is opened or

closed.

(7) (a) Hinged watertight

doors in passenger,

erew, and working spaces

are onlv permitted above

a deck, the underside of

which, åt its lowest point

åt side, is åt least 7 feet

(2.13 metres) above the

deepest subdivision loadline,

and they are not permitted

in those spaces below

such deck.

(b) Hinged watertight

doors of satisfaetory construetion

may be fitted in

bulkheads dividing cargo

between deck spaces, in

levels in which side cargo

doors would be permitted

under the provisions of

Regulation X (11). These

doors shall be closed before

the voyage commences

and shall be kept closed

during the voyage,

and the time of opening

such doors in port and of

closing them before the

ship leaves port shall be

entered in the official log

book. Where it is proposed

to fit such doors, the

number and arrangements

shall receive the special

tillgänglig plats ovan

skottdäcket.

f) I tråga om alla typer

av dörrar skola indikatorer,

angivande om dörren

är öppen eller stängd,

anbringas på alla de

platser, från vilka dörren

kan manövreras, med

undantag av platsen vid

dörren.

7) a) I rum, som äro avsedda

för passagerare, besättning

eller för tjänsten

ombord, må vattentäta

gångjärnsdörrar anbringas

allenast ovan däck, vars

undre yta på sin lägsta

punkt bordvarts ligger

minst 2.13 meter (7 eng.

fot) över den djupaste

indelnings vattenlin j en;

under nämnda däck må

dylika dörrar icke anbringas

i sagda rum.

b) Vattentäta gångjärnsdörrar

av betryggande

konstruktion må tilllåtas

i mellandäcksskott,

som avskilja lastrum, på

sådan höjd, som enligt

regel X: 11 kan medgivas

beträffande sidolastportar.

Sådana dörrar skola

stängas före anträdandet

av resa samt hållas

stängda under hela resan,

varjämte tiden för dörrarnas

öppnande i hamn

och stängande före avgången

skall antecknas i

skeppsdagboken. Där anbringande

av dylika dörrar

ifrågasättes, skall deras

antal och anordnande

underkastas administrationens

särskilda prov
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

staller des portes de cette

nature, leur nombre et le

détail de leurs dispositions

font 1’objet d’un examen

spécial par 1’Administration.

Celle-ci exige des armateurs

une attestation

que cette installation est

une nécessité de service

absolue.

(8.) Toutes les autres

portes étanches doivent

étre å glissiéres.

(9.) (a) Lorsqu’il existe

des portes étanches

devant étre å certains moments

ouvertes å la mer,

exception faite de celles

des entrées des tunnels et

que ees portes sont placées

dans les cloisons étanches

transversales principales

de fa§on que leur

seuil soit au-dessous de la

ligne de charge maximum

de compartimentage, les

régles suivantes sont appliquées:
(I)

Si le nombre de ees

portes excéde 5, toutes les

portes étanches å glissiéres

doivent étre manoeuvrées

au moyen d’une

source d’énergie et pouvoir

étre fermées simultanément

d’un poste de

manceuvre situé sur la

passerelle, la fermeture

simultanée de ees portes

étant précédée d’un signal

sonore.

(II) Si le nombre de ees

portes n’excéde pas 5:

(i) si le critérium

n’excéde pas 30, toutes

les portes étanches å

glissiéres peuvent étre

manoeuvrées å la main

seulement;

(ii) si le critérium excéde

30, sans dépasser

60, toutes les portes

étanches å glissiéres

consideration of the Administration,

and a statement

shall be required

Irom the owners certifying

as to the absolute

necessity of such doors.

(8.) All other watertight

doors shall be sliding

doors.

(9.) (a) When any watertight

doors which may

be sometimes opened åt

sea, exeluding those åt the

entrances of tunnels, are

fitted in the main transverse

watertight bulkheads

åt such a height

that their sills are below

the deepest subdivision

loadline, the following rules

shall apply:

(I.) When the number

of such doors exceeds 5 all

the watertight sliding

doors shall be power operated

and shall be capable

of being simultaneously

closed from a station situated

on the bridge, simultaneous

closing of these

doors being preceded

by a warning sound signal.

(II.) When the number

of such doors does not exceed

5

(i) if the criterion numeral

does not exceed

30, all the watertight

sliding doors may be

operated by hand only;

(ii) if the criterion numeral

exceeds 30, but

does not exceed 60, all

the watertight sliding

ning, varjämte redaren

skall avfordras förklaring,

bestyrkande den obetingade

nödvändigheten av

att anbringa dylika dörrar.

8) Alla övriga vattentäta

dörrar skola vara

skjutdörrar.

9) a) När vattentäta

dörrar, som emellanåt

måste hållas öppna till

sjöss — dörrar för tillträde

till tunnlar undantagna

— äro anbragta i huvudtvärskeppsskott

på sådan

höjd, att tröskeln befinner

sig under den djupaste

indelningsvattenlinjen,

skola följande bestämmelser

tillämpas:

I) Där antalet dylika

dörrar överstiger 5, skola

alla vattentäta skjutdörrar

kunna manövreras medelst

maskinkraft och

kunna stängas samtidigt

från en plats på kommandobryggan;

sådan stängning

av dörrarna skall

föregås av en varnande

ljudsignal.

II) Där antalet dylika

dörrar icke överstiger 5:

1) om karaktärstalet

icke överstiger 30, må

alla vattentäta skjutdörrar

manövreras med

enbart handkraft;

2) om karaktärstalet

överstiger 30 men icke

60, skola alla vattentäta

skjutdörrar antingen

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

peuvent étre soit des

portes se fermant par

gravité munies d’un déclic

et d’une manoeuvre

å brås pouvant étre actionnées

aussi bien sur

place que d’un point

au-dessus du pont de

cloisonnement, soit des

portes manoeuvrées au

moyen d’une source d’énergie;
(iii)

si le critérium

numérique excéde 60,

toutes les portes étanches

å glissiéres doivent

étre manoeuvrées au

moyen d’une source

d’énergie.

(b) S’il existe, entre des

soutes å charbon dans les

entreponts au-dessous du

pont de cloisonnement des

portes étancbes qui doivent,

å la mer, étre occasionnellement

ouvertes

pour la manipulation du

cbarbon, 1’emploi d’une

source d’énergie est exigé

pour la manoeuvre de ees

portes. L’ouverture et la

fermeture doivent étre

mentionnées au journal

de bord.

(c) L’emploi d’une

source d’énergie est également

exigé pour la manoeuvre

des portes établies

au passage des conduits

des cales frigorifiques, si

ees conduits traversent

plus d’une cloison transversale

principale étanche,

et si les seuils de ees

portes sont situés å moins

de 2,13 métres (7 pieds)

au-dessus de la ligne de

charge maximum de compartimentage.

(10.) L’emploi de panneaux

démontables en töle

n’est toléré que dans le

tranche des machines. Ces

panneaux doivent tou
-

doors may be either

dropping doors titted

with releasing and band

gear operated åt the

door and from above

the bulkhead deck or

doors operated by power.

(iii) if the criterion

numeral exceeds 60, all

the watertight sliding

doors shall be operated

by power.

(b) If watertight doors

which have sometimes to

be open åt sea för the purpose

of trimming coal are

fitted between bunkers in

the between-decks below

the bulkhead deck, these

doors shall be operated by

power. The opening and

closing of these doors shall

be recorded in the official

log book.

(c) When trunkways in

connection with refrigerated

cargo are carried

through more than one

main transverse watertight

bulkhead, and the

sills of the openings are less

than 7 feet (2.13 metres)

above the deepest subdivision

loadline, the watertight

doors åt such openings

shall be operated by

power.

(10) Portable plates on

bulkheads shall not be

permitted except in machinery

spaces. Such plates

shall always be in place

1 saml.

vara falldörrar med frigörings-

och handmekanism,

manövrerbara

såväl vid dörren som

ovan skottdäcket, eller

dörrar, manövrerade

medelst maskinkraft;

3) om karaktärstalet

överstiger 60, skola alla

de vattentäta skjutdörrarna

kunna manövreras

medelst maskinkraft.

b) Där vattentäta dörrar

äro anbragta mellan

kölrum på mellandäck under

skottdäcket, och dessa

dörrar emellanåt måste

hållas öppna till sjöss för

lämpning av kol, skola desamma

kunna manövreras

medelst maskinkraft. Tiden

för dörrarnas öppnande

och stängande skall

antecknas i skeppsdagboken.

c) Därest trummor till

kylrum för last dragas genom

flera än ett vattentätt

huvudtvärskeppsskott

och öppningarnas

trösklar ligga mindre än

2.13 meter (7 eng. fot)

över den djupaste indelningsvattenlinjen,

skola

de vattentäta dörrarna

till sådana öppningar kunna

manövreras medelst

maskinkraft.

10) Löstagbara plåtar

i skott må endast användas

i maskinerirum.

Dylika plåtar skola alltid

vara fastsätta på sina

12

Bihang till riksdagens protokoll 198%.

58 häft. (Nr 72.)

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

jours étre en place avant

1’appareillage; ils ne peuvent

étre enlevés å la mer,

si ce n’est en cas d’impérieuse

nécessité. Les

précautions nécessaires

doivent étre prises au

remontage pour rétablir

la parfaite étanchéité du

joint.

(11.) Toutes les portes

étanches doivent étre fermées

en cours de navigation

ou n’étre ouvertes

que lorsque le service du

navire l’exige. Dans ce

cas, elles doivent toujours

étre prétes å étre immédiatement

fermées.

(12.) Si des tambours

ou tunnels reliant les logements

du personnel aux

chaufferies ou disposés

pour renfermer des tuyautages

ou pour tout autre

but sont ménagés å travers

les cloisons transversal

étanches principales,

ees tambours ou tunnels

doivent étre étanches et

satisfaire aux prescriptions

de la Regie XII.

L’accés å l’une au moins

des extrémités de ees tunnels

ou tambours, si on

s’en sert comme passage

å la mer, doit étre réalisé

par un puits étanche d’une

hauteur suffisante pour

que son débouché soit audessus

de la ligne de surimmersion.

L’accésal’autre

extrémité peut se faire

par une pörte étanche du

type exigé par son emplacement

dans le navire.

Aucun de ees tunnels ou

tambours ne doit traverser

la cloison de compartimentage

immédiatement

en arriére de la cloison

d’abordage.

before the ship leaves

port, and shall not be removed

åt sea except in

case of urgent necessity.

The necessary précautions

shall be taken in replacing

them to ensure that the

joints shall be watertight.

(11) All watertight

doors shall be kept closed

during navigation except

when necessarily opened

for the working of the

ship, and shall always be

ready to be immediately

closed.

(12) Where trunkways

or tunnels for access from

crew’s accommodation to

the stokehold, for piping,

or for any other purpose

are carried through main

transverse watertight

bulkheads, they shall be

watertight and in accordance

with the requirements

of Regulation XII.

The access to åt least one

end of each such tunnel or

trunkway, if used as a

passage åt sea, shall be

through a trunk extending

watertight to a height sufficient

to permit access

above the margin line.

The access to the other

end of the trunkway or

tunnel may be through a

watertight door of the type

required by its location

in the ship. Such trunkways

or tunnels shall not

extend through the tirst

subdivision bulkhead

abaft the collision bulkhead.

platser, innan fartyget

lämnar hamn och må under

resa endast borttagas

i händelse av yttersta nödfall.

Vid plåtarnas fastsättande

på sina platser,

skola nödiga åtgärder vidtagas

för åstadkommande

av full vattentäthet i anliggningen.

11) Alla vattentäta

dörrar skola hållas stängda

under resa med undantag

för de tillfällen, då

deras öppnande nödvändigtvis

erfordras för

skeppstjänsten; de skola

ständigt vara i ordning

för omedelbart stängande.

12) Där trummor eller

tunnlar, anordnade såsom

förbindelse mellan rum

för besättningen och eldningsrum

eller för framdragande

av rörledningar

eller för annat ändamål

äro dragna genom vattentäta

huvudtvärskeppsskott,

skola dessa trummor

eller tunnlar vara

vattentäta samt uppfylla

de bestämmelser, som

äro fastställda i regel

XII. Tillträde till minst

en ända av varje sådan

trumma eller tunnel skall,

om trumman eller tunneln

användes som genomgång

till sjöss, beredas genom

en trunk, som vattentät

sträcker sig så högt

upp, att utgången är belägen

över marginallinjen

Tillträde till den andra

ändan av sådan trumma

eller tunnel må beredas genom

en vattentät dörr av

den typ, som erfordras

med hänsyn till dörrens

läge i fartyget. Sådana

trummor eller tunnlar må

icke dragas genom det vattentäta

skottet närmast

akter om kollisionsskottet.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Lorsqu’il est prévu des

tunnels ou tambours pour

tirage forcé, traversant les

cloisons étancbes transversal

principales, le cas

doit étre spécialement

examiné par 1’Administration.

Regie X.

Ouverture» dans la Muraille

extérieure au-dessou» de la

Ligne de surimmersion.

(1) La disposition et

1’efficacité des moyens de

fermeture de toutes les

ouvertures pratiquées

dans la muraille extérieure

du navire doivent correspondre

au but å réaliser

et å 1’emplacement

ou ils sont fixés; ils doivent

d’une maniére générale

étre å la satisfaction

de 1’Administration.

(2) (a) Si, dans un entrepont,

le bord inférieur

de r ouverture d’un hublot

quelconque est au-dessous

d’une ligne tracée sur la

muraille parall element au

livet du pont; de cloisonnement

et ayant son point

le plus bas å 2 1j2 pour

cent de la largeur du navire

au-dessus de la ligne

de charge maximum de

compartimentage, tous les

hublots de cet entrepont

doivent étre des hublots

fixes.

(b) Si, dans un entrepont,

le bord inférieur de

l’ouverture d’un hublot

quelconque autre que ceux

qui doivent étre fixes, aux

termes de 1’alinéa (a) cidessus,

est au-dessous

d’une ligne tracée parallélement

au livet du pont

Where it is proposed to

fit tunnels or trunkways

for forced draft, piercing

main transverse watertight

bulkheads, these

shall receive the special

consideration of the Administration.

Regulation X.

Openings in Ship’s Sides

below the Margin Line.

(1) The arrangement

and efficiency of the

means for closing any

opening in the ship’s sides

shall be consistent with

its intended purpose and

the position in which it is

fitted and generally to the

satisfaction of the Administration.

(2) (a) If in a between

decks, the sills of any

sidescuttles are below a

line drawn parallel to the

bulkhead deck åt side and

having its lowest point 2|

per cent. of the breadth

of the ship above the

deepest subdivision loadline,

all sidescuttles in

that between deck shall

be of a non-opening type.

(b) If in a between

decks, the sills of any

sidescuttles other than

those required to be of a

non-opcning type by subparagraph

(a) are below

a line drawn parallel to

the bulkhead deck åt side

and having its lowest

När det ifrågasattes att

draga tunnlar eller trummor

för konstgjort drag

genom vattentäta huvudtvärskeppsskott,

skall sådan

anordning underkastas

administrationens

särskilda prövning.

Regel X.

Öppningar i fartygssidan

under marginallinjen.

1) Anordning och beskaffenhet

av stängningsanordningarna

för varje

öppning i fartygssidorna

skola motsvara det avsedda

ändamålet och den

plats, varest de äro anbragta,

samt överhuvud

taget uppfylla administrationens

fordringar.

2) a) Där i ett mellandäck

finnas fönsterventiler,

vilkas öppningars

underkanter ligga under

en parallellt med skottdäcket

bordvarts dragén

linje, vars lägsta punkt

ligger på ett avstånd av

21/* procent av fartygets

bredd över den djupaste

indelningsvattenlinj en,

skola alla fönsterventiler

i detta mellandäck vara

fasta.

b) Där i ett mellandäck

finnas fönsterventiler, andra

än sådana som enligt

mom. a) skola vara fasta,

vilkas öppningars underkanter

ligga under en parallellt

med skottdäcket

bordvarts dragen linje,

vars lägsta punkt ligger på

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

de cloisonnement et ayant

son point le plus bas å 3

métres 66 (12 pieds) plus

2 */s pour cent de la largeur

du navire, au-dessus de la

ligne de charge maximum

de compartimentage, tous

les hublots de cet entrepont

seront construits de

telle sorte que personne

ne puisse les ouvrir sans

1’autorisation du Capitaine

du navire.

(c) Tous les autres hublots

peuvent étre du

type ouvrant ordinaire.

(d) Si, dans un entrepont,

le bord inférieur de

T ouverture d’un quelconque

des hublots visés au

alinéa (b) ci-dessus, est

au-dessous d’une ligne

tracée parallélement au

livet du pont de cloisonnement

et ayant son point

le plus bas å 1 métre 37

(4 V, pieds) plus 2 l/2 pour

cent de la largeur du

navire au-dessus de la

flottaison du navire, å son

départ du port, tous les

hublots de cet entrepont

sont fermés d’une fapon

étanche et å clef avant

que le navire ne sorte du

port, et ne doivent pas

étre ouverts en cours de

navigation.

Les heures d’ouverture

de ees hublots dans le port

et de leur fermeture å clef

avant le départ seront

inscrites au journal de

bord réglementaire.

L’Administration peut

préciser le tirant d’eau

milieu maximum auquel

les hublots en question ont

le bord inférieur de leur

ouverture au-dessus de la

ligne définie dans le present

paragraphe et au
-

point åt a height of 12

feet (3.66 metres) plus 2j

per cent. of the breadth

of the ship above the deepest

subdivision loadline,

all sidescuttles in that between

decks shall be of

such construction as will

effectively prevent any

person opening them without

the consent of the

master of the ship.

(c) Other sidescuttles

may be of any ordinary

opening type.

(d) If in a between

decks, the sills of any of

the sidescuttles referred

to in sub-paragraph (b)

are below a line drawn

parabel to the bulkhead

deck åt side and having

its lowest point il feet

(1.37 metres), plus 2J

per cent. of the breadth

of the ship above the

loadline åt which the ship

is floating on her departure

from any port, all

the sidescuttles in that

between decks shall be

closed watertight and

locked before the ship

leaves port and they shall

not be opened during navigation.

The time of opening

such sidescuttles in port

and of closing and locking

them before the ship leaves

port shall be entered

in the official log book.

The Administration

may indicate the limiting

mean draught åt which

these sidescuttles will

ha ve their sills above the

line defined in this paragraph

and åt which it will

be permissible to open

ett avstånd av 3.66 meter

(12 eng. fot) plus 21/2 procent

av fartygets bredd

över den djupaste indelningsvattenlinjen,

skola

alla fönsterventiler i detta

mellandäck vara så konstruerade,

att de icke

kunna öppnas utan medgivande

av befälhavaren.

c) Övriga fönsterventiler

må vara av vanlig

öppningsbar typ.

d) Där i ett mellandäck

underkanten av öppningen

av något av de

i mom. b) omförmälda

fönsterventiler ligger under

en parallellt med

skottdäcket bordvarts

dragen linje, vars lägsta

punkt ligger på ett avstånd

av 1,37 meter (4Y2

eng. fot) plus 2x/2 procent

av fartygets bredd

över den vattenlinje, på

vilken fartyget ligger vid

avgång från hamn, skola

alla fönsterventiler i detta

mellandäck stängas vattentätt

samt säkras, innan

fartyget avgår från

hamnen, och må de icke

öppnas under resan.

Tiden för fönsterventilernas

öppnande i hamn

samt för deras stängande

och säkring före fartygets

avgång från hamn, skall

antecknas i skeppsdagboken.

Administrationen må

fastställa det största medeldjupgående,

vid vilket

dessa fönsterventiler skola

anses hava öppningarnas

underkanter över den i

detta moment bestämda

linjen och vid vilket de

opaginerad Kontrollera mot PDF

01

quel, par suite, il sera permis

de les ouvrir å la mer

sous la responsabilité du

Capitaine. Dans les mers

tropicales,par beau temps,

ce tirant d’eau peut étre

augmenté de 305 millimétres

(1 pied).

(3) Des tapes å charniéres,

d’un modéle efficace

et disposées de maniére

å pouvoir étre réellement

fermées et rendues

étanches, doivent étre installées

sur tous les hublots:
(a)

qui doivent réglementairement

étre fixes;

(b) qui sont situés sur

un huitiéme de la longueur

du navire å partir de la

perpendiculaire avant;

(c) qui occupent les

positions définies å l’alinéa

(2) (b) ci-dessus;

(d) qui ne sont pas accessibles

en cours de navigation;
(e)

qui sont situés dans

des locaux destinés au

logement des matelots ou

des chauffeurs;

(f) qui sont situés dans

des espaces destinés au

logement des passagers

d’entrepont.

(4) Les hublots placés

sous le pont de cloisonnement,

autres que ceux

visés au paragraphe précédent,

doivent étre pourvus

de tapes intérieures

efficaces; celles-ci peuvent

étre amovibles et étre déposées

å proximité des

hublots.

(5) Les hublots et leurs

tapes qui ne sont pas accessibles

en cours de navigation

doivent étre fermés

et condamnés avant

l’appareillage.

them åt sea on the responsibility

of the master.

In tropical waters in fair

weather this limiting

draught mav be increased

by 1 foot (.305 metres).

(3) Efficient hinged inside

deadlights arranged

so that they can be easily

and effectively closed and

secured watertight shall

be fitted to all sidescuttles

—

(a) which are required

to be of a non-opening type;

(b) which are to be

fitted within one-eighth

of the ship’s length of the

forward perpendicular;

(c) which are to be

fitted in positions defined

in subparagraph (2) (b);

(d) which will not be

accessible during navigation;
(e)

which are to be

fitted in spaces intended

for the accommodation of

sailors and firemen;

(f) which are to be

fitted in spaces intended

for the accommodation of

steerage passengers.

(4) Sidescuttles fitted

below the bulkhead deck,

other than those referred

to in the preceding paragraph,

shall be fitted with

efficient inside deadlights

which may be portable

and stowed ad jacent to

the sidescuttles.

(5) Sidescuttles and

their deadlights, which

will not be accessible during

navigation, shall be

closed and secured before

the ship proceeds to sea.

må kunna öppnas till sjöss

på befälhavarens ansvar.

I tropiska farvatten må

vid gott väder detta djupgående

ökas med 0.305

meter (1 eng. fot).

3) Tillförlitliga stormluckor

på gångjärn så anordnade,

att de kunna

lätt och effektivt stängas

samt säkras vattentätt,

skola anbringas på insidan

av alla fönsterventiler,

vilka

a) enligt bestämmelserna

skola vara fasta;

b) är o anbragta inom

en åttondedel av fartygets

längd från den förliga perpendikel^
c)

äro anbragta på i

mom. 2 b) omförmälda

ställen;

d) icke äro åtkomliga

under resa;

e) äro anbragta i rum,

avsedda som bostäder för

däcks- och maskinmanskap;
f)

äro anbragta i rum,

avsedda som bostäder för

mellandäckspassagerar e.

4) Under skottdäcket

anbragta fönsterventiler,

med undantag av de i

nästföregående moment

omförmälda, skola på insidan

förses med tillförlitliga

stormluckor, vilka

må vara löstagbara och

förvaras i närheten av

fönsterventilerna.

5) Fönsterventilerna

och tillhörande stormluckor,

som icke äro åtkomliga

under resa, skola

stängas och säkras, innan

fartyget går till sjöss.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

(6) Aucun hublot ne

peut étre établi dans les

locaux affectés exclusivement

au transport de

marchandises ou de charbon.

(7) Aucun bublot å

ventilation automatique

ne peut étre établi dans

la muraille du navire audessous

de la ligne de surimmersion,

sans une autorisation

spéciale de 1’Administration.

(8) Toutes les prises

d’eau et décharges dans la

muraille doivent étre disposées

de fa§on å empécher

toute introduction

accidentelle d’eau dans le

navire.

(9) Le nombre des dalots,

tuyaux de décharge

sanitaires et autres ouvertures

similaires dans la

muraille, doit étre réduit

au minimum, soit en

utilisant chaque orifice de

décharge, pour le plus

grand nombre possible de

tuyaux sanitaires ou autres,

soit de toute autre

maniére satisfaisante.

(10) Les décharges å la

coque, dont 1’orifice inférieur

se trouve au-dessous

de la ligne de surimmersion,

doivent étre

munies de dispositifs efficaces

et accessibles empéchant

l’eau de s’introduire

dans le navire. On

peut, pour chaque décharge

séparée, employer

soit une soupape automatique

de non-retour,

pourvu d’un moyen de

fermeture direct, manceuvrable

d’un point situé

au-dessus du pont de

cloisonnement, soit, å volonté,

deux soupapes automatiques

de non-retour

(6) No sidescuttles shall

be fitted in any spaces

which are appropriated

exclusively to the carriage

of cargo or coal.

(7) Automatic ventilating

sidescuttles shall not

be fitted in the ship’s

sides below the margin

line without the special

sanction of the Administration.

(8) All machinery and

other inlets and discharges

in the ship’s sides shall be

arranged so as to prevent

the accidental admission

of water into the ship.

(9) The number of

scuppers, sanitary discharges

and other similar

openings in the ship’s

sides shall be reduced to

the minimum either by

making each discharge

serve för as many as

possible of the sanitary

and other pipes, or in any

other satisfactory manner.

(10) Discharges led

through the ship’s sides

from spaces below the

margin line shall be fitted

with efficient and accessible

means för preventing

water from passing inboard.

It is permissible to

have for each separate

discharge either one automatic

non-return valve

fitted with a positive

means of closing it from

above the bulkhead deck,

or, alternatively, two automatic

non-return valves

without such means, the

upper of which valves is

so situated above the deepest

subdivision loadline

6) Fönster ventiler må

icke anbringas i rum, vilka

uteslutande äro avsedda

för förande av last eller

kol.

7) Sido ventiler för automatisk

luftväxling må icke

utan särskilt medgivande

av administrationen anbringas

i fartygssidan under

marginallinjen.

8) I fartygssidan utmynnande

vattentillopp

och avlopp skola vara

så anordnade, att oavsiktligt

inträngande av

vatten i fartyget förhindras.

9) Antalet spygatt,

sanitära avlopp och andra

liknande öppningar

i fartygssidan skall inskränkas

till det minsta

möjliga antingen därigenom,

att en och samma

öppning tages i anspråk

för så många dylika ledningar

som möjligt, eller

ock på annat tillfredsställande

sätt.

10) Genom fartygssidan

dragna avlopp, som leda

från rum under marginallinjen,

skola vara försedda

med tillförlitliga

och åtkomliga anordningar

till förhindrande

av vattnets inträngande

i fartyget. Sådant avlopp

må vara försett

antingen med en automatisk

backventil med

anordning för avstängning

från plats ovan

skottdäcket, eller med två

dylika ventiler utan sådan

avstängningsanordning,

varvid dock den

översta ventilen skall

vara så belägen över den

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

sans moyen de fermeture

direct, pourvu que la plus

élevée soit placée de telle

sorte au-dessus de la ligne

de charge maximum de

compartimentage qu’elle

soit t ou jours accessible

pour étre visitée dans les

circonstances normales du

service.

Lorsqu’on emploie des

valves å commande de

fermeture directe, les pöstes

de manceuvre audessus

du pont de cloisonnement

doivent toujours

étre facilement accessibles

et ils doivent comporter

des indicateurs d’ouverture

et de fermeture.

(11) Les coupées, portes

de chargement et sabords

å charbon situés audessous

de la ligne de surimmersion

doivent étre

de résistance suffisante.

Ils doivent étre efficacement

fermés et assuj ettis

avant 1’appareillage et

rester fermés pendant la

navigation.

Les portes de chargement

et sabords å charbon

qui sont situés partiellement

ou entiérement audessous

de la ligne de

charge maximum de compartimentage

doivent

faire 1’objet d’un examen

spécial de 1’Administration.

(12) Les ouvertures intérieures

des manches a

escarbilles, manches å saletés,

&c., doivent étre

pourvues d’un couvercle

efficace.

Si ees ouvertures sont

situées au-dessous de la

ligne de surimmersion, le

couvercle doit étre étanche

et on doit, en outre,

inställer dans la manche

un clapet de non-retour,

as to be always accessible

for examination under service

conditions.

Where a positive action

valve is fitted, the operating

position above the

bulkhead deck shall

always be readily accessible

and means shall be

provided for indicating

whether the valve is open

or closed.

(11) Gangway, cargo

and coaling ports fitted

below the margin line

shall be of sufficient

strength. They shall be

effectively closed and secured

watertight before

the ship leaves port, and

shall be kept closed during

navigation.

Cargo and coaling ports

which are to be fitted

partly or entirely below

the deepest subdivision

loadline shall receive the

special consideration of

the Administration.

(12) The inboard opening

of each ash-shoot, rubbish-shoot,

&c., shall be

fitted with an efficient

cover.

If the inboard opening

is situated below the margin

line, the cover shall

be watertight, and in addition

an automatic nonreturn

valve shall be fitted

in the shoot in an easily

djupaste indelningsvattenlinjen,

att densamma

alltid är åtkomlig för

undersökning under vanliga

förhållanden vid fartygets

nyttjande.

Där ventil med avstängningsanordning

finnes anbragt,

skall manöverplatsen

ovan skottdäcket alltid

vara lätt åtkomlig,

varjämte därstädes skall

finnas inrättning, angivande

om ventilen är

öppen eller stängd.

11) Landgångs-, lastoch

kolportar, som äro anbragta

under marginallinjen,

skola vara av betryggande

styrka. De skola

vara effektivt och vattentätt

stängda och säkrade,

innan fartyget avgår

från hamn, samt skola

hållas tillslutna, medan

fartyget är till sjöss.

Last- och kolportar,

som äro anbragta helt eller

delvis under den djupaste

indelningsvattenlin j en,

skola ägnas särskild uppmärksamhet

av administrationen.

12) Inombordsöppning

för ask-, avfalls- och liknande

trummor skall vara

försedd med effektivt

lock.

Där inombordsöppningen

är belägen under marginallinjen,

skall locket

kunna vattentätt tillslutas

och därjämte skall å

trumman, på lätt åtkomlig

plats över den dju
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

placé dans un endroit accessible,

au-dessus de la

ligne de charge maximum

de compartimentage.

Quand on ne se servira pas

de la manche, le couvercle

et le clapet doivent étre

fermés et assuj ettis en

place.

Regie XI.

Construction et Epreures

i ni tiales des Portes étanches,

Hult lots, &c.

(1) Le tracé, les matériaux

utilisés et la construction

des portes étanches,

hublots, coupées, sabords

a charbon, portes

de chargement, soupapes,

tuyaux, manches a escarbilles

et å saletés visés

dans le present Réglement

doivent étre å la satisfaction

de TAdministration.

(2) Toute pörte étanche

doit étre soumise å un

essai a l’eau sous une

pression correspondant å

la hauteur d’eau jusqu’å

la ligne de surimmersion.

Cet essai doit étre fait

avant 1’entrée en service

du navire, soit avant, soit

apres mise en place de

la pörte å bord.

Regie XII.

Construction et Épreuves

initiales des Ponts étanches,

Tambours, &e.

(1) Lorsqu’ils sont

étanches, les ponts, tambours,

tunnels, quilles tubulaires,

et conduits d’air

doivent présenter une résistance»égale

å celle des

parties correspondantes

des cloisons étanches. Les

accessible position above

the deepest subdivision

loadline. When the shoot

is not in use both the

cover and the valve shall

be kept closed and

secured.

Regulation XI.

Construction and Initial

Tests of Watertight Duors,

Sidescuttles, &c.

(1) The design, materials

and construction of

all watertight doors, sidescuttles,

gangway, cargo

and coaling ports, valves,

pipes, ash-shoots and rubbish-shoots

referred to in

these Regulations shall be

to the satisfaction of the

Administration.

(2) Each watertight

door shall be tested by

water pressure to a head

up to the margin line.

The test shall be made

before the ship is put in

service, either before or

after the door is fitted.

Regulation XII.

Construction and Initial

Tests of Watertight Decks,

Trunks, &c.

(1) Watertight decks,

trunks, tunnels, duct keels

and ventilators shall be

of the same strength as

watertight bulkheads åt

corresponding levels. The

means used for making

them watertight, and the

paste indelningsvattenlinjen,

anbringas en automatisk

backventil. När

trumman icke är i bruk,

skola både locket och ventilen

hållas stängda och

säkrade.

Regel XI.

Konstruktion och första

provning av vattentäta dörrar,

fönsterventiler in. m.

1) I fråga om konstruktion,

material och utförande

skola alla vattentäta

dörrar, fönsterventiler,

landgångs-, last- och

kolportar, ventiler, rör

samt trummor för aska

och avfall, omförmälda i

dessa regler, uppfylla administrationens

fordringar.

2) Varje vattentät dörr

skall provas medelst trycket

av en vattenpelare,

som räcker upp till marginallinjen.

Provet skall

verkställas, innan fartyget

tages i bruk, antingen

före eller efter det

dörren blivit insatt på

sin plats ombord.

Regel XII.

Konstruktion och första

provning av vattentäta däck,

trnnkar in. ni.

1) Vattentäta däck,

trunkar, tunnlar, tunnelkölar

och luftrör skola

hava samma styrka som

vattentäta skott i motsvarande

höj dläge. Anordningar

för åstadkommande

av vattentäthet

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

procédés employés pour

assurer l’étanchéité de ees

éléments, ainsi que les

dispositifs adoptés pour

la fermeture des ouvertures,

doivent étre å la

satisfaetion de FAdministration.

Les conduits

d’air et les tambours étanches

doivent s’élever au

moins jusqu’au niveau de

la ligne de surimmersion.

(2) Lorsqu’ils sont

étanches, les ponts, tambours,

tunnels et conduits

d’air doivent étre soumis

å une épreuve d’étanchéité

å la lance apres leur construetion;

l’essai des ponts

peut étre effeetué en les

couvrant d’eau.

Regie XIII.

Manoeurres et Inspections

périodiqnes des Portes

étanches, &c.

Sur tout navire neuf ou

existant, il doit étre procédé

hebdomadairement,

å des exercices de manoeuvTe

des organes de

fermeture étanche des

portes, hublots, dalots,

soupapes, manches å escarbilles

et å saletés. Sur

les navires effeetuant des

voyages dont la durée

excéde une semaine, un

exercice complet doit

avoir lieu avant l’appareillage,

et d’autres ensuite

pendant la navigation,

å raison d’un au

moins par semaine; toutefois,

les portes dont la

manceuvre comporte l’emploi

d’une source d’énergie

et les portes å charniéres

des cloisons transversales

principales doivent

étre manoeuvrées

quotidiennement, lorsqu’

arrangements adopted for

closing openings in them,

sball be to tbe satisfaetion

of the Administration.

Watertight ventila tors

and trunks shall be carried

åt least up to the margin

line.

(2) After completion a

hose or flooding test shall

be applied to watertight

decks and a hose test to

watertight trunks, tunnels

and ventilators.

Regulation XIII.

Periodical Operation and

Inspection of Watertight

Poors, &c.

In all new and existing

ships drills for the operating

of watertight doors,

sidescuttles, valves, and

closing mechanisms of

scuppers, ash-shoots and

rubbish-shoots, shall take

place weekly. In ships in

which the voyage exceeds

one week in duration a

complete drill shall be

held before leaving port,

and others thereafter åt

least once a week during

the voyage, provided that

all watertight power doors

and hinged doors, in main

transverse bulkheads, in

use åt sea shall be operated

daily.

ävensom stängningsanordningar

till förefintliga

öppningar skola uppfylla

administrationens fordringar.

Vattentäta ventilatorer

och trunkar skola

uppdragas åtminstone till

marginallinjen.

2) Efter färdigställandet

skola vattentäta däck,

trunkar, tunnlar och luftrör

underkastas täthetsprov

genom besprutning

medelst slang; beträffande

däck må provet verkställas

genom överspolning.

Regel XIII.

Periodiska övningar med

och undersökning av vattentäta

dörrar m. m.

Å alla nya och existerande

fartyg skola en gång

i veckan företagas övningar

i manövrerandet

av vattentäta dörrar,

fönsterventiler, ventiler

och stängningsanordningar

för spygatt, ask- och

avfallstrummor. Å fartyg,

vilka utföra resor med

en varaktighet av mer än

en vecka, skall en fullständig

övning företagas,

innan fartyget avgår från

hamn, och därefter under

resan minst en gång i

veckan; dock skall daglig

övning företagas med

alla vattentäta, medelst

maskinkraft manövrerbara

dörrar ävensom med

gångjärnsdörrar i huvudtvärskeppsskott,

såvida

dessa dörrar användas

under resan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

elles sont utilisées å la

mer.

Les portes étanches, y

compris les mécanismes

et les indicateurs qui s’y

rapportent, ainsi que les

soupapes dont la fermeture

est nécessaire pour

assurer l’étancliéité d’un

compartiment, doivent

étre périodiquement inspectées

å la mer, å raison

d’une fois au moms par

semaine.

Regie XIV.

Mentions au Journal de bord

régtementaire.

Sur tout navire neuf ou

existant, les portes å charniéres,

panneaux démontables,

hublots, coupées,

portes de cbargement, sabords

å cbarbon et autres

ouvertures, qui doivent

rester fermées pendant la

navigation, en application

des prescriptions précédentes,

doivent étre fermés

avant 1’appareillage.

Mention doit étre faite au

journal de bord réglementaire

des heures de

fermeture de tous ees organes

et des heures auxquelles

auront été ouverts

ceux dont le present Réglement

permet 1’ouverture.

Mention de tous les

exercices et toutes les inspections

prescrits par la

Régle XIII ci-dessus doit

étre faite au journal de

bord réglementaire; toute

défectuosité constatée y

est explicitement notée.

Regie XV.

Doubles-fonds.

(1) Les navires dont la

longueur est au moins

The watertight doors

and all mechanisms and

indicators connected

therewith, and all valves

the closing of which is necessary

to make a compartment

watertight, shall

be periodically inspeeted

åt sea, åt least once a

week.

Regulation XIV.

Entries In the Official Log

Book.

In all new and existing

ships hinged doors, portable

plates, sidescuttles,

gangway, cargo and coaling

ports and other openings,

which are required

by these Regulations to

be kept closed during navigation,

shall be closed

before the ship leaves

port. The time of closing,

and the time of opening

(if permissible under these

Regulations), shall be recorded

in the official log

book.

A record of all drills and

inspections required by

Regulation XIII shall be

entered in the official log

book with an explicit record

of any defeets which

may be disclosed.

Regulation XV.

Double Bottoms.

(1) In ships 200 feet

(61 metres) and under 249

Vattentäta dörrar och

alla därtill hörande stängningsanordningar

och visarinrättningar

ävensom

de ventiler, vilkas

stängande är nödvändigt

för att göra ett rum vattentätt,

skola under resa

underkastas periodisk undersökning

minst en gång

i veckan.

Regel XIV.

Anteckningar i skeppsdagboken.

Gång järnsdörr ar, löstagbara

plåtar, fönsterventiler,

landgångs-, lastoch

kolportar samt andra

öppningar, vilka enligt

dessa regler skola hållas

stängda till sjöss, skola

i alla nya och existerande

fartyg stängas före avgång

från hamn. Tiderna

för stängningen och öppnandet

(för så vitt sådant

är tillåtet enligt reglementet)

skola antecknas

i skeppsdagboken.

I skeppsdagboken skall

antecknas, när i enlighet

med regel XIII föreskrivna

övningar och undersökningar

företagits, och

skola därvid iakttagna

bristfälligheter tydligt anmärkas.

Regel XV.

Dubbelbottnar.

1) Fartyg, vilkas längd

är minst 61 meter (200

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

égale å 61 métres (200

pieds) et inférieure ä 76

métres (249 pieds) doivent

étre pourvus d’un doublefond

s’étendant au moins

depuis l’avant de la

tranche des macliines jusqu’å

la cloison du coqueron

avant ou aussi

prés que possible pratiquement

de cette cloison.

(2) Les navires dont la

longueur est au moins

égale å 76 métres (249

pieds) et inférieure å 100

métres (330 pieds) doivent

étre pourvus de doublesfonds

au moins en debors

de la tranche des macliines.

Ces doubles-fonds

doivent s’étendre jusqu’

aux cloisons des coquerons

avant et arriére aussi prés

que possible pratiquement

de ces cloisons.

(3) Les navires dont la

longueur est égale ou supérieure

å 100 métres (330

pieds) doivent étre pourvus

au milieu d’un doublefond

s’étendant jusqu’aux

cloisons des coquerons

avant et arriére ou aussi

prés que possible pratiquement

de ces cloisons.

(4) Lå ou un doublefond

est exigé, il doit se

prolonger en abord vers

la muraille de maniére a

protéger efficacement les

bouchains.

Cette protection sera

considérée comme satisfaisante

si aucun point de

la ligne d’intersection de

l’aréte extérieure de la

tole de cöté avec le bordé

extérieur ne vient audessous

d’un plan horizontal

passant par le point

du tracé hors membres

ou le couple milieu est

feet (76 metres) in length

a double bottom shall be

fitted åt least from the

machinery space to the

före peak bulkhead, or as

near thereto as practicable.

(2) In ships 249 feet

(76 metres) and under 330

feet (100 metres) in length

a double bottom shall be

fitted åt least outside the

machinery space, and

shall extend to the före

and after peak bulkheads,

or as near thereto as

practicable.

(3) In ships 330 feet

(100 metres) in length and

upwards a double bottom

shall be fitted amidships,

and shall extend to the

före and after peak bulkheads,

or as near thereto

as practicable.

(4) Where a double

bottom is required to be

fitted the inner bottom

shall be continued out to

the ship’s sides in such

a manner as to protect

the bottom to the turn of

bilge.

Such protection will be

deemed satisfactory if the

line of intersection of the

outer edge of the margin

plate with the bilge plating

is not lower åt any

part than a horizontal

plane passing through the

point of intersection with

the frame line amidships

of a transverse diagonal

eng. fot) men mindre än

76 meter (249 eng. fot)

skola vara försedda med

dubbelbotten, som skall

sträcka sig åtminstone

från förliga ändan av

maskineriavdelningen till

förpikskottet eller så nära

detta skott som är praktiskt

möjligt.

2) Fartyg, vilkas längd

är minst 76 meter (249

eng. fot), men mindre än

100 meter (330 eng. fot)

skola vara försedda med

dubbelbotten åtminstone

utanför maskineriavdelningen,

sträckande sig

till för- och akterpikskotten

eller så nära dessa

skott som är praktiskt

möjligt.

3) Fartyg, vilkas längd

är 100 meter (330 eng. fot)

eller mera skola midskepps

vara försedda med

dubbelbotten, som skall

sträcka sig till för- och

akterpikskotten eller så

nära dessa skott som är

praktiskt möjligt.

4) Å fartyg, som skola

vara försedda med dubbelbotten,

skall denna

utdragas mot fartygssidorna

på sådant sätt, att

den skyddar bottnen till

slagets rundning.

Detta skydd skall anses

tillfredsställande, då skärningslinjen

mellan marginalplåten

och bordläggningen

i slaget ingenstädes

kommer under ett

horisontalplan genom den

punkt, där nollspantet

skär en diagonal, som

bildar 25" vinkel med

baslinjen och som skär

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

coupé par une diagonale

inclinée å 25° sur 1’horizontale

et manée par le

sommet inférieur externe

du rectangle circonscrit å

la maitresse section.

(5) Les puisards établis

dans les doubles-fonds

pour recevoir les aspirations

des pompes ne doivent

pas étre plus profonds

qu’il n’est nécessaire

et, en tous les cas, ils ne

doivent pas étre å moms

de 457 millimétres (18

pouces) du bordé extérieur

ou du bord intérieur

de la töle de coté.

Des puisards allant jusqu’au

bordé peuvent cependant

étre admis å l’extrémité

arriére des tunnels

d’arbres des navires

a hélice.

Regie XVI.

Cloisons contre 1’Incendie.

Les navires doivent

avoir, au-dessus du pont

de cloisonnement, des cloisons

contre 1’incendie, s’étendant

sans discontinuité

d’un bord å 1’autre et disposées

å la satisfaction de

1’ Administration.

Elles doivent étre construites

en métal ou toute

autre substance résistant

au feu, et efficaces pour

empécher pendant une

heure, dans les conditions

pour lesquelles 1’installation

de ees cloisons est

prévue, la propagation

d’un incendie développant

au voisinage de la cloison

une température de 815°

C (1,500° F.).

Les niebes, baionnettes

et tous les dispositifs fer
-

line inclined åt 25 degrees

to the base line and cutting

it åt a point one-half

the ship’s moulded

breadth from the middle

line.

(5) Wells constructed

in the double bottom in

connection with the drainage

arrangements shall

not extend downwards

more than necessary, nor

shall they be less than 18

inches (457 millimetres)

from the outer bottom or

from the inner edge of the

margin plate. A well extending

to the outer bottom

is, however, permitted

åt the after end of

the shaft tunnel of serew

ships.

Regulation XVI.

Fire-resisting Iinlkheads.

Ships shall be fitted

above the bulkhead deck

with fire-resisting bulkheads

which shall be continuous

from side to side

of the ship and arranged

to the satisfaction of the

Administration.

They shall be constructed

of metal or other fireresisting

material, effeetive

to prevent for one

hour, under the conditions

for which the bulkheads

are to be fitted in

the ship, the spread of

fire generating a temperatur

of 1,500° F. (815°

C.) åt the bulkhead.

Steps and recesses and

the means för closing all

denna på ett avstånd av

fartygets halva bredd

från fartygets mittlinje.

5) I dubbelbotten inbyggda

brunnar för länsning

må icke vara djupare

än nödvändigt och må

icke ligga närmare bottenbordläggnmgen

eller

marginalplåtens innerkant

än 457 mm. (18 eng.

tum). En länsbrunn,

sträckande sig till bottenbordläggningen,

medgives

dock i aktra ändan

av axeltunneln å propellerfartyg.

Regel XVI.

Brandsäkra skott.

Fartyg skola ovan

skottdäcket vara försedda

med brandsäkra skott,

sträckande sig utan avbrott

från den ena sidan

av fartyget till den andra

och så anordnade, att de

uppfylla administrationens

fordringar.

De skola utföras av metall

eller annat brandsäkert

material och vara

av beskaffenhet att under

de omständigheter, som

betinga skottens anordnande

i fartyget, under

en timme förhindra spridande

av eld, som invid

skottet utvecklar en temperatur

av 815° C (1,500°

F).

Avsatser och recesser

ävensom alla anordningar,

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

mant les ouvertures pratiquées

dans ees cloisons

seront å 1’épreuve du feu

et étanches aux flammes.

La distance moyenne de

deux cloisons contre l’incendie

adjacentes, dans

une superstrueture quelconque,

doit étre en general

au plus égale ä 40

métres (131 pieds).

Regie XVII.

Hublots et autres Ouvertures,

&e., au-dessus de la

Ligne de surliiimersion.

(1) Les hublots, les

portes des coupées, les

portes de chargement, les

sabords å charbon, et

autres dispositifs fermant

les ouvertures pratiquées

dans la muraille du navire

au-dessus de la ligne de

surimmersion doivent étre

convenablement dessinés

et construits et présenter

une résistance suffisante,

eu égard au compartiment

dans lequel elles sont

placées et å leur position

par rapport ä la ligne de

charge maximum de compartimentage.

(2) Le pont de cloisonnement

ou un autre pont

situé au-dessus doit étre

étanche en ce sens que,

dans des circonstances de

mer ordinaires, il ne laisse

pas l’eau pénétrer de haut

en bas. Toutes les ouvertures

pratiquées dans le

pont exposé å la mer doivent

étre pourvues

d’hiloires de hauteur et de

résistance suftisantes et

munies de moyens de

fermeture efficaces permettant

de les förmer rapidement

et de les rendre

étanches a la mer.

(3) Des sabords de dé
-

openings in these bulkheads

shall be fire-resisting

and flametight.

The mean distance between

any two adj acent

fire-resisting bulkheads in

any superstrueture shall

in general not exceed 131

feet (40 metres).

Regulation XVII.

Side and otlier Openings,

&c., above tbe Margin

Line.

(1) Sidescuttles, gangway,

cargo and coaling

ports, and other means

för closing openings in

the ship’s sides above the

margin line shall be of

efficient design and construetion

and of sufficient

strength having regard to

the spaces in which they

are fitted and their positions

relative to the deepest

subdivision loadline.

(2) The bulkhead deck

or a deck above it shall be

weathertight in the sense

that in ordinary sea conditions

water will not

penetrate in a downward

direction. All openings in

the exposed weather deck

shall have coamings of

ample height and strength

and shall be provided with

efficient means for expeditiously

closing them

weathertight.

(3) Freeing ports and/

avsedda för tillslutandet

av öppningar i dylika

skott, skola vara brandsäkra

och flamtäta.

Medelavståndet mellan

två angränsande brandsäkra

skott i en överbyggnad

må i allmänhet

icke överstiga 40 meter

(131 eng. fot).

Regel XVII.

Sido- och andra öppningar

in. in. över inarginallinjen.

1) Fönsterventiler, landgångs-,

last- och kolportar

samt andra anordningar

för tillslutandet

av öppningar i fartygssidorna

över marginallinjen,

skola vara lämpligt

konstruerade och utförda

samt av betryggande styrka

med hänsyn till de rum,

i vilka de äro anbragta

ävensom till deras läge i

förhållande till den djupaste

indelningsvattenlinjen.

2) Skottdäcket eller

ovan detta beläget däck

skall vara vädertätt i

den bemärkelsen, att vatten

under vanliga förhållanden

till sjöss icke kan

nedtränga genom detsamma.

Alla öppningar i det

för sjö utsatta väderdäcket

skola hava karmar av

betryggande höjd och

styrka samt vara försedda

med tillförlitliga anordningar,

varmed de hastigt

kunna tillslutas vädertätt.

3) Länsportöppningar

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

charge å la mer et (ou)

des dalots doivent étre

installés pour évacuer rapidement

l’eau des ponts

exposés a la mer en toutes

circonstances de mer.

Regie XVIII.

Évacuation des Comparti
ments

étanches.

(1) Dans les parties du

navire affectées aux passagers

et å l’équipage,

tout compartiment étanche

doit étre pourvu d’une

échappée praticable

offrant aux personnes qui

1’occupent un moyen de

gagner le pont découvert.

(2) Toute chambre de

machine, tout tunnel d’arbre,

toute chaufferie et

tout autre local de service

doit étre pourvu d’une

échappée praticable

offrant au personnel un

moyen de retraite qui

n’exige pas la traversée

de portes étanches.

Regie XIX.

Moyens de Pompage.

Navires å vapeur.

(1) Tout navire doit

étre pourvu d’une installation

de pompage efficace

permettant d’épuiser

et chassécher, dans la

mesure pratiquement possible,

å la suite d’une

avarie, un compartiment

étancbe quelconque, que

le navire soit droit ou

incliné. A cet ef fet des

aspirations latérales sont

en général nécessaires,

sauf dans les parties resserrées

aux extrémités du

navire. Lorsque le vaigrage

aux boucbains est

jointif, on doit ménagerun

accés de l’eau aux tuyaux

or scuppers shall be fitted

as necessary for rapidly

clearing tbe weather deck

of water under all weather

conditions.

Regulation XVIII.

Exits from Watertight

Compartments.

(1) In passenger and

crew spaces, practicable

means of exit to the open

deck shall be provided

for the occupants from

each watertight compartment.

(2) Practicable means

of escape for the crew

shall be provided from

each engine room, shaft

tunnel, stokehold compartment,

and other working

spaces, independent of

watertight doors.

Regulations XIX.

Pumping Arrangement».

Steamships.

(1) Ships shall be provided

with an efficient

pumping plant capable of

pumping from and draining

any watertight compartment

under all practicable

conditions after a

casualty whether the ship

is upright or listed. For

this purpose wing suctions

will generally be

necessary except in narrow

compartments åt the

ends of the ship. Where

close ceiling is fitted over

the bilges, arrangements

shall be made whereby

water in the compartment

may find its way to the

och (eller) spygatt skola

anbringas i sådan utsträckning,

att väderdäcket

under alla väderleksförhållanden

hastigt kan

befrias från vatten.

Regel XVIII.

Utgångar från vattentäta

rum.

1) I de för passagerare

och besättning avsedda

avdelningarna av fartyget

skola lämpliga utgångar

till öppet däck vara anordnade

för utrymmandet

av varje vattentät avdelning.

2) Varje maskinerirum,

axeltunnel, eldningsrum

och annat för skeppstjänsten

avsett rum skall

vara försett med lämplig

utgång, varigenom personalen

kan avlägsna sig

utan att behöva passera

genom vattentät dörr.

Regel XIX.

Län »anordningar.

Ångfartyg.

1) Fartyg skola vara

försedda med tillförlitlig

länsanordning, som kan

pumpa vatten från och

länsa varje vattentätt rum

under alla förekommande

förhållanden efter timad

skada och oavsett om

fartyget ligger på rät

köl eller har slagsida.

För sådant ändamål erfordras

i regel anordnande

av länsning från

slagen med undantag för

smalare rum i fartygets

ändar. Där tät garnering

är anbragt i slagen,

skola sådana anordningar

vidtagas, att

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

d’aspiration. Des moyens

efficaces doivent étre prévus

pour l’épuisement de

l’eau des cales frigorifiques.

(2) En plus de la pompe

de cale ordinaire conduite

par la machine principale

ou de la pompe indépendante

qui la remplace, il

j aura deux pompes de

cale indépendantes actionnées

par une source d’énergie.

Toutefois, dans

les navires de moms de

91 m. 50 (300 pieds) de

longueur ayant un critérium

numérique inférieur

å 30, une des pompes

indépendantes peut

étre remplacée soit par

deux pompes å brås efficaces,

placées une å

l’avant, l’autre å 1’arriére,

soit par une pompe transportable

actionnée par

une source d’énergie.

Les pompes sanitaires,

les pompes de ballast ou

de service peuvent étre

considérées comme des

pompes de cale indépendantes

si elles sont disposées

pour étre reliées au réseau

detuyautage de cale.

(3) Lorsqu’il est exigé

deux pompes indépendantes

au moins actionnées

par une source d’énergie,

leur disposition doit étre

telle qu’une au moins

puisse servir, dans les circonstances

ordinaires ou

le navire peut étre envabi

å la mer. Une de ees pompes

indépendantes doit en

conséquence étre une

pompe de secours d’un

type submersible éprouvé.

Une source d’énergie

située au-dessus du pont

de cloisonnement doit étre

disponible pour actionner

auction pipes. Efficient

means shall be provided

for draining water from

insulated holds.

(2) In addition to the

ordinary bilge pump,

worked by the main

engines, or its equivalent

engine room pump, two

independent power bilge

pumps shall be provided,

except that in ships less

than 300 feet (91.5 metres)

in length, having a

criterion numeral less than

30, either two efficient

hand pumps of the crank

type fitted one forward

and one aft, or a portable

power pump, may be substituted

for one of the additional

independent

power bilge pumps.

Sanitary, ballast and

general service pumps

may be accepted as independent

power bilge

pumps if fitted with the

necessary connections to

the bilge pumping system.

(3) Where two or more

independent power pumps

are required, the arrangement

shall be such that

åt least one power pump

will be available for use

in all ordinary circumstances

in which a vessel

may be flooded åt sea.

One of the power pumps

shall, therefore, be an

emergency pump of a

reliable submersible type.

A source of power situated

above the bulkhead deck

shall be available for this

pump in any case of emergency.

vattnet i rummen kan

fritt rinna till länsrören.

Betryggande anordningar

skola vidtagas för länsning

av isolerade underrum.

2) Jämte den av huvudmaskineriet

drivna

länspumpen eller motsvarande

oberoende länspump

i maskinrummet

skola finnas två oberoende

maskindrivna länspumpar,

dock att å fartyg

med en längd av

mindre än 91,5 meter (300

eng. fot) och ett karaktärstal

mindre än 30 en

av nämnda oberoende

maskindrivna länspumpar

må ersättas med antingen

två driftsäkra kandlänspumpar

av vevtyp, den

ena anbragt förut och

den andra akterut, eller

en flyttbar maskindriven

länspump.

Sanitär-, barlast- och

spolvattenpumpar må

godkännas såsom oberoende

maskindrivna länspumpar,

därest de äro

försedda med nödiga anslutningar

till länssystemet.

3) Där två eller flera,

oberoende maskindrivna

länspumpar äro föreskrivna,

skall länssystemet

vara så anordnat, att

minst en maskindriven

länspump kan användas

under alla vanliga förhållanden,

under vilka

fartyget kan vattenfyllas

till sjöss. För sådant

ändamål skall en av de

maskindrivna länspumparna

vara en tillförlitlig

nödlänspump, som kan

arbeta under vatten. För

denna länspump skall finnas

en ovan skottdäcket

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

cette pompe en toute

éventualité.

(4) Si possible, les pompes

de cale actionnées par

une source d’énergie doivent

étre placées dans des

compartiments étanches

séparés et situés de telle

sorte que la méme avarie

ne puisse vraisemblablement

pas en amener l’envaliissement

rapide. Si les

machines et les chaudiéres

sont dans deux ou plus

de deux compartiments

étanches les pompes utilisables

comme pompes de

cale doivent étre réparties

autant que possible dans

ees divers compartiments.

(5) Chaque pompe de

cale, å brås ou mécanique,

å 1’exception de celles qui

sont prévues pour les

coquerons seulement, doit

étre disposée pour aspirer

dans une cale queleonque

ou un compartiment queleonque

de la tranche des

machines.

(6) Chaque pompe de

cale indépendante mécanique

doit étre capable

d’imprimer å l’eau dans

le collecteur principal

d’aspiration une vitesse

d’au moms 122 métres

(400 pieds) par minute,

elle doit avoir une aspiration

direete séparée dans

le compartiment ou elle

est située et d’un diamétre

au moins égal a

celui de ce collecteur. Les

aspirations direetes de

chaque pompe indépendante

mécanique doivent

étre disposées pour aspirer

de chaque bord du navire.

(7) Les pompes de circulation

principales doi
-

(4) Where practicable,

the power bilge pumps

shall be placed in separate

watertight compartments

so arranged or situated

that these compartments

will not readily be flooded

by the same damage. If

the engines and boilers

are in two or more watertight

compartments, the

pumps available tor bilge

service shall be distributed

through these compartments

as far as is possible.

(5) With the exception

of pumps which may be

provided for peak compartments

only, each bilge

pump, whether operated

by hand or by power, shall

be arranged to draw water

from any hold or machinery

compartment in the

ship.

(6) Each independent

power bilge pump shall

be capable of giving a

speed of water through

the main bilge pipe of not

less than 400 ieet (122

metres) per minute, and

it shall have a separate

direct suetion, to the compartment

in which it is

situated, of a diameter not

less than that of the bilge

main. The direct suetions

from each independent

power bilge pump shall be

arranged to pump from

either side of the ship.

(7) Main circulating

pumps shall have direct

anbragt kraftkälla, som

vid nödtillfälle kan tagas

i bruk.

4) Där så är praktiskt

möjligt, skola de maskindrivna

länspumparna anbringas

i skilda vattentäta

rum, så anordnade

eller belägna, att sannolikt

icke båda lätt bliva

vattenfyllda genom en

och samma läcka. Där

maskiner och ångpannor

äro belägna i två

eller flera vattentäta rum,

skola de för länsning avsedda

pumparna så långt

möjligt vara fördelade i

dessa rum.

5) Med undantag av de

pumpar, som uteslutande

äro avsedda för pikarna,

skall varje länspump,

vare sig den drives för

hand eller maskinellt, vara

anordnad för länsning

från vilket underrum eller

maskinerirum som helst

i fartyget.

6) Varje oberoende

maskindriven länspump

skall vara i stånd att i

huvudlänsledningen giva

vattnet en hastighet av

minst 122 meter (400 eng.

fot) pr minut och skall till

det rum, i vilket den är

uppställd, vara försedd

med en särskild, direkt

länsledning med en diameter,

som skall vara

minst lika stor som huvudlänsledningens.

Den

direkta länsledningen från

varje oberoende maskindriven

länspump skall

vara så anordnad, att länsning

kan ske från fartygets

båda sidor.

7) Huvudcirkulationspumpen

skall hava med

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

vent avoir une aspiration

directe munie de clapet

de non-retour, au point

le plus bas de la chambre

des machines et d’un

diamétre au moms égal

aux deux tiers de la prise

principale d’eau de circulation.

Si le combustible

est, ou peut étre du

charbon, et s’il n’y a pas

de cloison étanche entre

les machines et les chaudiéres,

une pompe de circulation

au moins doit

pouvoir refouler directement

å la mer ou bien un

tuvautage direct doit étre

installé allant å la decharge

principale muni de

vanne d’isolement.

(8) (a) Le tuyautage

desservant les pompes

exigées pour 1’épuisement

des compartiments des

machines ou des cales a

marchandises doit étre

entiérement distinct du

tuyautage employé pour

le remplissage ou 1’épuisement

des compartiments å

eau ou a combustible liquide.

(b) L’emploi de tuyaux

en plomb est interdit dans

les soutes å charbon ou

dans les soutes å combustible

liquide, ou dans

les chambres de machines

ou de chaudiéres, y compris

les chambres des moteurs

renferment des pompes

å combustible liquide

ou des caisses de décantation.

(9) L’Administration

doit établir des régles pour

le calcul du diamétre des

collecteurs et branchements

du tuyautage des

cales en tenant compte

des dimensions du navire

auction connections, provided

with non-return valves,

to the lowest drainage

level in the machinery

space, and of a diameter

åt least two-thirds that of

the main sea inlet. Where

the fuel is, or may be,

coal, and there is no

watertight bulkhead between

the engines and

boilers, a direct discharge

overboard shall be fitted

from åt least one circulating

pump, or, alterna- •

tively, a bye-pass may be

fitted to "the circulating

discharge.

(8) (a) All pipes from

the pumps which are required

for draining, cargo

or machinery spaces shall

be entirely distinct from

pipes which may be used

för filling or emptying

spaces where water or oil

is carried.

(b) Lead pipes shall not

be used under coal bunkers

or oil fuel storage

tanks, nor in boiler or

machinery spaces, including

motor rooms in which

oil settling tanks or oil

fuel pump units are situated.

(9) The Administration

shall make rules relating

to the diameters of the

bilge main and branch

pipes which shall be proportioned

respectively in

relation to the size of the

backventiler försedda direkta

liinsledningar, som

skola vara dragna ned

till den lägst belägna

delen i maskinrummet

och som skola hava en

diameter av minst två

tredjedelar av diametern

av huvudtilloppsröret för

cirkulationsvattnet. Där

bränslet utgöres av eller

kan utgöras av kol och där

vattentätt skott icke finnes

mellan maskiner och

ångpannor, skall minst

en av cirkulationspumparna

vara försedd med

direkt avloppsrör till sjön

eller ock skall avlopp

vara anordnat genom ett

grenrör till cirkulationsvattenavloppet.

8) a) Alla rör från föreskrivna

pumpar för

länsning av last- eller

maskinerirum, skola vara

helt avskilda från rör,

vilka kunna användas

till fyllning eller länsning

av rum, avsedda för vatten

eller olja.

b) Blyrör må icke användas

i kölrum eller

brännol jetankar eller i

pann- eller maskinrum,

däri inbegripet motorrum,

i vilka dagtankar för olja

eller brännoljepumpar äro

anbragta.

9) Administrationen

skall utfärda bestämmelser

angående diametrar

av länsledningarnas huvud-

och förgreningsrör

med hänsyn tagen till fartygets

storlek och stor
-

Iiihany till riksdagens protokoll 1032. 1 samt. 38 käft. (Nr 72.)

U

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

et de celles des compartiments

å épuiser.

(10) La disposition du

tuyautage des cales et du

tuyautage des ballasts

doit étre telle que l’eau

ne puisse passer de la mer

ou des ballasts dans les

compartiments des machines

ou les cales å

marchandises, ni d’un

compartiment dans

l’autre. On doit prendre

en particulier des mesures

pour éviter qu’une cale å

eau ayant des aspirations

sur le tuyautage de cale

et sur celui des ballasts ne

puisse, par inadvertence,

étre remplie d’eau de mer

quand elle contient du

lest liquide.

(11) Des mesures doivent

étre prises pour que,

si un compartiment desservi

par un tuyau d’aspiration

de cale, vient å

étre rempli, il ne se déverse

dans un autre compartiment,

dans le cas ou

le tuyau d’aspiration en

question serait lui-méme

brisé ou avarié par collision

ou écbouage. Pour

cela, si en un point de son

tracé, le tuyau est situé

prés du bordé extérieur

ou dans une quille tubulaire,

on doit placer sur le

tuyau dans le compartiment

qui contient 1’extrémité

libre du tuyau soit

un clapet de non-retour,

soit une vanne å tige

filetée qui puisse étre

manceuvrée d’un point

au-dessus du pont de

cloisonnement.

(12) Toutes les boites

de distribution, vannes,

robinets, faisant partie du

systéme d’épuisement des

slup and the sizes of the

compartments to be

dr ained.

(10) The arrangement

of the bilge and ballast

pumping system shall be

such as to prevent the

possibility of water passing

from the sea and from

water ballast spaces into

the cargo and machinery

spaces, or from one compartment

to another. Special

provision shall be

made to prevent any deep

tank having bilge and ballast

connections being inadvertently

run up from

the sea when containing

cargo, or pumped out

through a bilge pipe when

containing water ballast.

(11) Provision shall be

made to prevent the compartment

served by any

bilge suction pipe being

flooded, in the event of

the pipe being severed or

otherwise damaged, by

collision or grounding, in

any other compartment.

För this purpose, where

the pipe is åt any part

situated near the side of

the ship or in a duct keel,

there shall be fitted to

the pipe in the compartment

containing the open

end either a non-return

valve, or a screw-down

valve which can be operated

from a position above

the bulkhead deck.

(12) All distribution

boxes, cocks and valves

in connection with the

bilge pumping arrange
-

leken av de rum, som

skola länsas.

10) Läns- och barlastpumpsystemet

skall vara

så anordnat, att vatten

icke kan inkomma från

sjön eller från barlasttankar

i last- eller maskinerirummen

eller från

ett rum till ett annat.

Särskilda anordningar

skola vara vidtagna till

förhindrande av att djuptank,

som är försedd med

läns- och barlaströrledningar,

oavsiktligt fylles

med vatten från sjön,

när djuptanken användes

såsom lastrum, eller tömmes

genom länsrör, när

den innehåller vattenbarlast.

11) Anordning skall

vara vidtagen till förhindrande

av att ett vattentätt

rum, från vilket

länsrör leder, vattenfylles

till följd av att länsröret

vid kollision eller grundstötning

blir i annat rum

avslaget eller på annat

sätt skadat. För detta

ändamål skall, där ett

rör är till någon del beläget

nära intill fartygssida

eller i tunnelköl, i

det rum, där rörets mynning

är belägen, å röret

anbringas antingen en

backventil eller en skruvventil,

manövrerbar från

plats ovan skottdäcket.

12) Alla fördelningslådor,

kranar och ventiler,

som ingå i länsanordningarna,

skola anbringas

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

cales doivent étre placés

dans des endroits ou ils

soient toujours accessibles

dans les circonstances normales.

Ils doivent étre

disposés de telle sorte

qu’en cas de remplissage

d’un compartiment, on

puisse mettre en marclie

la pompe de secours sur

un compartiment quelconque.

S’il n’y a qu’un

réseau de tuyanx commun

ä toutes les pompes,

les vannes et robinets qu’il

est nécessaire de manoeuvrer

pour régler les

aspirations de cale doivent

pouvoir étre commandées

d’un point au-dessus du

pont de cloisonnement.

Si, en plus du réseau normal

de tuyautage de cale

il y a un réseau de secours,

il doit étre indépendant du

réseau principal et disposé

de telle sorte que la pompe

de secours puisse aspirer

dans un compartiment

quelconque en cas d’envabissement

d’un compartiment.

Navires å moteurs.

(13) Le systéme de

pompage å la cale des

navires ä moteurs doit,

autant que cela est pratiquement

possible, et å

1’exception de ce qui est

relatif aux pompes de circulation,

étre équivalent

å celui que serait exigé

pour un navire å vapeur

de méme dimension.

Regie XX.

Marclie arriére.

La puissance de marcbe

arriére doit étre suffisante

pour assurer au navire des

ment sball be in positions

which are accessible åt all

times under ordinary circumstances.

They shall

be so arranged that in the

event of flooding the

emergency bilge pump

may be operative on any

compartment. If there is

only one system of pipes

common to all the pumps,

the necessary cocks or

valves for controlling the

bilge suctions must be

workable from above the

bulkhead deck. If in addition

to the main bilge

pumping system an emergency

bilge pumping system

is provided, it shall

be independent of the

main system and so arranged

that the emergency

pump is capable of

operating on any compartment

under flooding

conditions.

Motor Ships.

(13) The bilge pumping

arrangements in motor

ships shall, so far as

practicable, be equivalent

to those required for

steamships of similar size,

except as regards main

circulating pumps.

Regulation XX.

Power for Going Astern.

Ships shall have sufficient

power for going

astern to secure proper

på ställen, varest de under

vanliga förhållanden

alltid äro åtkomliga. De

skola vara så anbragta,

att nödlänspumpen, i

händelse av vattnets inträngande

i fartyget, kan

användas för länsning av

vilket som helst av

rummen. Där endast ett

för alla pumpar gemensamt

rörsystem är anordnat,

skola kranar och

ventiler, som äro nödvändiga

för reglering av

länsningen, kunna manövreras

från plats ovan

skottdäcket. Där jämte

huvudlänssystemet finnes

ett reservlänssystem,

skall detta senare vara

oberoende av huvudlänssystemet

och så anordnat,

att länsning genom

nödlänspumpen kan ske

från varje rum, vari vatten

inkommit.

Motorfartyg.

13) Länsanordningarna

å motorfartyg skola så

långt möjligt vara likvärdiga

med de anordningar,

som äro föreskrivna beträffande

ångfartyg av

samma storlek, dock med

undantag av huvudcirkulationspumpar.

Regel XX.

Backningsfiir inäga.

Backningsförmågan

skall vara så stor, att

fartygets nödiga manöv
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

aptitudes de manceuvre

convenables en toutes circonstances.

Regie XXI.

Apparell ä gonverner

auxiliaire.

Les navires doivent étre

mums d’un apparell å

gouverner auxiliaire, qui

peut étre d’une puissance

inférieure å celle de l’appareil

principal; il n’est

pas exigé que cet apparell

auxiliaire soit actionné

par la vapeur ou toute

autre source d’énergie,

pourvu que des dispositifs

appropriés pour une commande

å la main soient

réalisables. Un moteur

identique au moteur de la

machine å gouverner principale

sera considéré comme

un apparell å gouverner

auxiliaire dans le sens

de la présente Regie.

Regie XXII.

Inspections initiales et snb
séquentes

de Navires.

(1) Tout navire neuf

ou existant doit étre soumis

aux inspections spécifiées.

ci-aprés:

(a) une inspection préalable

å la mise en service;
(b)

''une inspection périodique

tous les douze

mois;

(c) des inspections

supplémentaires occasionnelles.

(2) Les inspections visées

dans l’Article précédent

doivent s’effectuer

dans les conditions suivantes:
(a)

L’inspection préalable

ii la mise en service

comporte un examen com
-

control of the ship in all

circumstances.

Regulation XXI.

Auxiliary Steering Appa''

ratus.

Ships sball be provided

with an auxiliary steering

apparatus which, however,

may be of less power

than the main apparatus,

and need not be worked

by steam or other

mechanical power, provided

adequate arrangements

for manual operation

are practicable. A

duplicate main steering

power plant shall be considered

as an auxiliary

steering apparatus within

the meaning of this Regulation.

Regulation XXII.

Initial and Subseqnent Surveys

of Ships.

(1) Every new or existing

ship shall be subjected

to the surveys specified

below: —

(a) A survey before the

ship is put in service.

(b) A periodical survey

once every twelve months.

(c) Additional surveys,

as occasion arises.

(2) The surveys referred

to above shall be

carried out as follows: —

(a) The survey before

the ship is put in service

shall include a complete

reringsförmåga under alla

omständigheter säkerställes.

Regel XXI.

Reservst) rinrfittning.

Fartyg skola vara försedda

med en reservstyrinrättning,

som emellertid

må hava mindre

styrka än huvudstyrinrättningen

och som icke

behöver drivas medelst

ånga eller annan maskinkraft,

därest betryggande

handstyrning kan anordnas.

Dubbel drivanordning

till huvudstyrinrättningen

skall anses såsom

sådan reservstyrinrättning,

som avses i denna

regel.

Regel XXII.

Första och efterföljande

besiktningar ä fartyg.

1) Varje nytt eller existerande

fartyg skall underkastas

nedan nämnda

besiktningar:

a) en besiktning, innan

fartyget tages i bruk;

b) en periodisk besiktning

var tolfte månad;

c) tillfälliga besiktningar.

2) De i föregående moment

omnämnda besiktningar

skola verkställas

enligt följande bestämmelser:
a)

Besiktning, innan

fartyget tages i bruk, skall

omfatta fullständig un
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

plet de la coque, des apparens

mécaniques et de l’armement,

notamment une

visite å sec de la caréne

ainsi qu’une visite extérieure

et intérieure des

chaudiéres. Cette inspection

doit permettre de se

rendre compte que le navire

répond complétement,

au point de vue des

dispositions générales, des

matériaux et échantillons

de la coque, des chaudiéres

et de leurs accessoires,

des machines principales

et auxiliaires, des engins

de sauvetage et de l’armement,

aux prescriptions

de la présente Convention

ainsi qu’å celles des réglements

de détail édictés

pour 1’application par le

Gouvernement de l’Etat

dont il dépend, pour les

navires affectés au service

auquel le navire est destiné.

L’inspection doit

également permettre de se

rendre compte que le navire

et son armement sont

d’une exécution satisfaisante

å tous égards.

(b) Uinspection périodique

comporte un examen

d’ensemble de la coque,

des chaudiéres, de la

machinerie er de 1’armement,

notamment une visite

å sec de la caréne.

Cette inspection doit permettre

de se rendre

compte que le navire est,

au point de vue de la coque,

des chaudiéres et

accessoires, des machines

principales et auxiliaires

ainsi que des engins de

sauvetage et de 1’armement,

dans un état satisfaisant

et approprié au

service'' auquel il est de
-

inspection of the hull,

machinery and equipments,

ineluding the outs''de

of the ship’s bottom

and the inside and outside

of the boilers. This

survey shall be such as to

ensure that the arrangements,

material, and

scantlings of the hull,

boilers, and their appurtenances,

main and auxiliary

machinery, life-saving

appliances, and other

equipments, fully comply

with the requirements of

the present Convention

and of the detailed regulations

promulgated as

a result thereof by the

Government of the country

to which the ship belongs

for ships of the service

for which it is intended.

The survey shall

also be such as to ensure

that the workmanship of

all parts of the ship and

its equipments is in all

respeets satisfaetory.

(b) The periodical survey

shall inelude an inspection

of the whole of

the hull, boilers, machinery,

and equipments, ineluding

the outside of the

ship’s bottom. The survey

shall be such as to ensure

that the ship, as regards

the hull, boilers,

and their appurtenances,

main and auxiliary machinery,

life-saving appliances,

and other equipments,

is in satisfaetory

condition and fit for the

service för which it is

intended, and that it complies

with the requirc
-

dersökning av skrov, maskineri

och utrustning, inberäknat

yttersidan av

fartygets botten samt inner-

och yttersidan av

ångpannorna. Denna besiktning

skall verkställas

så, att säkerhet därigenom

vinnes för att fartyget

med hänsyn till dess

anordningar, material och

materialdimensioner beträffande

skrov, ångpannor

med tillbehör, huvudoch

hjälpmaskiner, bärgningsredskap

och annan

utrustning i alla avseenden

uppfyller bestämmelserna

i denna konvention

ävensom de närmare

föreskrifter, som regeringen

i det land, där fartyget

är hemmahörande, må

i samband härmed hava

utfärdat i avseende å fartyg

i den fart, för vilken

fartyget är avsett. Besiktningen

skall verkställas

så att säkerhet därigenom

jämväl vinnes för

att utförandet av alla

delar av fartyget och dess

utrustning är i alla avseenden

tillfredsställande.

b) Periodisk besiktning

skall omfatta undersökning

av alla delar av

skrov, ångpannor, maskiner

och utrustning, inberäknat

yttersidan av fartygets

botten. Denna besiktning

skall verkställas

så, att säkerhet därigenom

vinnes för att fartyget

med hänsyn till skrov,

ångpannor med tillbehör,

huvud- och hjälpmaskiner,

bärgningsredskap

och annan utrustning är

i tillfredsställande skick

och lämpat för den

fart, för vilken fartyget är

avsett, samt att fartyget

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

stiné, et qu’il répond, en

outre, aux prescriptions

de la présente Convention

et å celles des réglements

de détail édictés pour l’application

par le Gouvernement

de l’Etat dont reléve

le navire.

(c) Une inspection générale

ou patrielle, suivant

le cas, doit étre faite

chaque fois qu’il ce produit

un accident ou qu’il

se révéle un défaut affectant

soit la sécurité du

navire, soit 1’intégrité ou

1’efficacité des engins de

sauvetage ou des autres

apparaux. Il en est de

méme chaque fois que le

navire a subi une reparation

ou que des parties

importantes en ont été

renouvelées. L’inspection

doit permettre de se

rendre compte que les réparations

nécessaires ou

les renouvellements ont

été effectués dans de bonnes

conditions, que les

matériaux utilisés, ainsi

que les procédés d’exécution

employés, donnent

toute satisfaction, et que

le navire répond å tous

égards aux prescriptions

de la présente Convention

et å celles des réglements

de détail édictés pour

1’application par le Gouvernment

dont reléve le

navire.

(3) Les réglements de

détail, visés au paragraphe

(2) ci-dessus, fixent les

régles a observer pour les

essais hydrostatiques

avant et aprés la mise en

service applicables aux

chaudiéres principales et

auxiliaires, å leurs accessoires,

aux tuyautages de

vapeur, réservoirs å haute

pression, réservoirs a com
-

ments of the present Convention,

and of the detailed

regulations promulgated

as a result thereof

by the Government of the

country to which the ship

belongs.

(c) A survey either general

or partial, according

to the circumstances, shall

be made every time an

accident occurs or a defect

is discovered which

affects the safety of the

ship or the efficiency or

completeness of its lifesaving

appliances or other

equipments, or whenever

any important repairs or

renewals are made. The

survey shall be such as to

ensure that the necessary

repairs or renewals have

been effectively made,

that the material and

workmanship of such repairs

or renewals are in all

respects satisfactory, and

that the ship complies in

all respects with the provisions

of the present (konvention

and of the detailed

regulations promulgated

as a result thereof

by the Government of the

country to which the ship

belongs.

(3) The detailed reguiations

referred to in

sub-paragraph (2) shall

prescribe the requirements

to be observed as to the

initial and subsequent hydraulic

tests, to which the

main and auxiliary

boilers, connections,

steam-pipes, high-pressure

receivers, and fuel tanks

for oil motors are to be

uppfyller bestämmelserna

i denna konvention ävensom

de närmare föreskrifter,

som regeringen i

det land, där fartyget är

hemmahörande, må i samband

härmed hava utfärdat.

c) Fullständig eller partiell

besiktning skall efter

omständigheterna verkställas

varje gång sjöolycka

inträffar eller brist

upptäckes, som inverkar

antingen på fartygets säkerhet

eller på användbarheten

eller fullständigheten

av fartygets bärgningsredskap

eller övriga

utrustning eller närhelst

viktigare reparationseller

förnyelsearbeten utföras.

Denna besiktning

skall verkställas så, att

säkerhet därigenom vinnes

för att nödiga reparations-

eller förnyelsearbeten

blivit fullgjorda

på ett tillfredsställande

sätt samt att material

och utförande äro fullt

tillfredsställande ävensom

att fartyget i alla avseenden

uppfyller bestämmelserna

i denna konvention

och de närmare föreskrifter,

som regeringen i

det land, där fartyget är

hemmahörande, må i samband

härmed hava utfärdat.

3) De i mom. 2 omnämnda

närmare föreskrifterna

skola angiva

vad som skall iakttagas

med avseende å sådana

första och efterföljande

tryckprov med vatten,

som skola företagas med

huvud- och hjälpångpannor

med tillbehör, ångrör,

högtryckkärl och

brännoljetankar för för
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

bustible liquide pour moteurs

ä combustion interne.

Ils doivent indiquer

les pressions d’épreuve

et 1’intervalle entre

deux essais consécutifs.

Les chaudiéres principales

et auxiliaires, leurs

accessoires, les réservoirs

divers et les tuyautages

de vapeur de plus de 76

millimétres (3 pouces) de

diamétre intérieur doivent

subir avec succés une

épreuve hydraulique

avant leur mise en service.

Les tuyaux de vapeur de

plus de 76 millimétres (3

pouces) de diamétre intérieur,

subiront des

épreuves bydrauliques périodiques.

Regie XXIII.

Prescriptions concernant les

Modilications faltes au Navire

dans 1’intervalle des

Tisites.

Aprés achévement de

1’inspection du navire prévue

å la Régle XXII, aucune

modification ne

devra étre apportée sans

l’autorisation de TAdministration

aux dispositions

de la coque, de 1’appareil

moteur, de 1’armement,

&c., soumis å la surveillance.

Engins de sauvetage, &c.

Régle XXIV.

Types réglementalres d’Embarcations.

Les types réglementaires

d’embarcations sont

classés comme suit:

Classe I. Embarcations

ouvertes, å bordé rigide

avec (a) flotteurs inté
-

submitted, including the

test pr essur e to be applied,

and the intervals between

two consecutive tests.

Main and auxiliary

boilers, connections, tanks

and receivers, also steampiping

of more than 3

inches (7 6 millimétres) internal

diameter shall be

satisfactorily tested by

hydraulic pressure when

new. Steam pipes of more

than 3 inches (76 millimetres)

internal diameter

shall be tested by hydraulic

pressure periodically.

Regulation XXIII.

Maintenance of Conditions

after Survey.

After the survey of the

ship as provided in Regulation

XXII has been

completed no changé shall

be made in the structural

arrangements, machinery,

equipments, &c., covered

by the survey, without the

sanction of the Administration.

Life saving appliances,

&c.

Regulation XXIV.

Standard Types of Boats.

The standard types of

boats are classified as

follows: —

Class I. Open boats

with rigid sides having

either (a) internal buoy
-

bränningsmotorer ävensom

det provtryck, som

skall användas, samt tidrymden

mellan två på

varandra följande tryckprov.

Huvud- och hjälpångpannor

med tillbehör,

tankar och högtryckkärl

ävensom ångrör med en

invändig diameter av mer

än 76 mm (3 eng. tum)

skola underkastas tillfredsställande

tryckprov

med vatten, innan de

tagas i bruk. Ångrör med

en invändig diameter av

mer än 76 mm (3 eng.

tum) skola underkastas

periodiska tryckprov med

vatten.

Regel XXIII.

Fartygets bibehållande i

behörigt skick efter verkställd

besiktning.

Sedan å fartyg verkställts

sådan besiktning,

som är föreskriven i regel

XXII, må icke någon

förändring i avseende å

skrov, maskineri, utrustning

e. d., som varit föremål

för besiktningen, företagas

utan medgivande av

administrationen.

Bärgningsredskap m. m.

Regel XXIV.

Rcglemcntsenliga båttyper.

De reglementsenliga

båttyperna indelas i följande

klasser:

Klass I: öppna båtar

med fast bordläggning och

med antingen a) uteslu
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

rieurs seulement; (b) flotteurs

intérieurs et extérieurs.

Classe II. (a) Embarcations

ouvertes, avec flotteurs

intérieurs et extérieurs

avec la partie

supérieure du bordé repliable;

(b) embarcations

pontées, avec fargues

étanches fixes ou repliables.

Une embarcation ne

peut étre admise si sa

flottabilité dépend de l’ajustement

préalable d’une

des principales parties de

la coque, ou si sa capacité

cubique est inférieure å 3

mc. 500 (125 pieds cubes).

Une embarcation ne

peut étre admise si son

poids, en pleine charge

avec les personnes qu’elle

peut recevoir et son armement

dépasse 20,300 kilogr.

(20 tonnes anglaises).

Regie XXV.

Embarcations de Sauvetage

de la Classe I.

Les embarcations de

sauvetage de la Classe I

doivent avoir une tonture

moyenne au moins égale a

quatre pour cent de leur

longueur.

Les caissons a air des

embarcations de sauvetage

de la Classe I doivent

étre disposés de maniére å

assurer la stabilité de

1’embarcation complétement

chargée dans des

circonstances de temps

défavorables.

Dans les embarcations

admises å porter 100 personnes

ou plus, le volume

des flotteurs doit étre

ancy only, or (b) internal

and external buoyancy.

Gass II. (a) Open boats

with internal and external

buoyancy—upper parts of

sides collapsible, and (b)

decked boats with either

fixed or collapsible watertight

bulwarks.

No boat may be approved

the buoyancy of

which depends upon the

previous adjustment of

one of the principal parts

of the hull, or which has

not a cubic capacity of

åt least 3.5 cubic metres

(equivalent to 125 cubic

feet).

No boat may be approved

the weight of

which when fullv laden

with persons and equipment

exceeds 20,300 kilogrammes

(equivalent to

20 tons).

Regulation XXV.

Lifeboats of Class I.

Lifeboats of Class I

must have a mean sheer

åt least equal to four per

cent. of their length.

The air cases of lifeboats

of Class I shall be so placed

as to secure stability

when fully laden under

adverse weather conditions.

In boats certified to

carry 100 or more persons

the volume of the buoyancy

shall be increased to

tande invändiga flytanordningar

eller b) såväl

invändiga som utvändiga

flytanordningar.

Klass II: a) öppna båtar

med såväl invändiga som

utvändiga flytanordningar

— övre delen av bordläggningen

hoptryckbar

— och b) däckade båtar

med antingen fast eller

hoptryckbar, vattentät

brädgång.

Båt må icke godkännas,

om dess flytförmåga är

beroende på föregående

iordningställande av någon

av skrovets huvuddelar

eller om dess rymd

icke uppgår till minst 3.5

kbm (125 eng. kbf).

Båt må ej heller godkännas,

om dess vikt med

högsta tillåtna antal personer

och full utrustning

överstiger 20,300 kg. (20

eng. ton).

Regel XXV.

Båtar ar klass I.

Båtar av klass I skola

hava ett medelsprång,

som är minst i procent av

längden.

Luftlådorna i båtar av

klass I skola vara så anbragta,

att de, när båtarna

äro fullt belastade,

tillförsäkra desamma stabilitet

även under ogynnsamma

väderleksförhållanden.

I båtar, som äro godkända

att föra 100 personer

eller flera, skall rymden

av flytanordningarna

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

augmenté å la satisfaction

de 1’Administration.

Les embarcations de

sauvetage de la Classe I

doivent aussi satisfaire

aux conditions suivantes:

(a) Embarcations de Sauvetage

avec Flotteurs in
térieurs

seulement.

La flottabilité d’une

embarcation en bois de ce

type doit étre assurée par

des caissons å air étanches

ayant un volume total au

moins égal au dixiéme de

la capacité cubique de

1’embarcation.

La flottabilité d’une

embarcation métallique

de ce type ne doit pas étre

inférieure ä celle qui est

exigée ci-dessus pour l’embarcation

en bois de méme

capacité cubique; le volume

des caissons å air

étanches doit étre augmenté

en conséquence.

(b) Embarcations de Sauvetage

avec Flotteurs in
térieurs

et extérieurs.

La flottabilité intérieure

d’une embarcation en bois

de ce type doit étre assurée

par des caissons a

air étanches ayant un

volume total au moins

égal å sept et demi pour

cent de la capacité cubique

le l’embarcation.

Les flotteurs extérieurs

peuvent étre constitués

par du liége ou par toute

autre matiére au moins

équivalente. Ne sont pas

admis les flotteurs dont

le remplissage est constitué

par du jonc, du liége

en copeaux ou en grains,

the satisfaction ot the

Administration.

Lifeboats of Class I

must also satisfy the following

conditions: —

(a) Lifeboats with Internal

Buoyancy only.

The buoyancy of a wooden

boat of this type shall

be provided by watertight

air-cases, the total volume

of which shall be åt least

equal to one-tenth of the

cubic capacity of the boat.

The buoyancy of a metal

boat of this type shall

not be less than that required

above for a wooden

boat of the same cubic

capacity, the volume of

watertight air-cases being

increased accordingly.

(b) Lifeboats with Internal

and External Buoyancy.

The internal buoyancy

of a wooden boat of this

type shall be provided by

watertight air-cases, the

total volume of which is

åt least equal to seven and

a half per cent. of the cubic

capacity of the boat.

The external buoyancy

may be of cork or of any

other equally efficient material,

but such buoyancy

shall not be obtained by

the use of rushes, cork

shavings, loose granulated

cork or any other loose

granulated substance, or

ökas i enlighet med administrationens

fordringar.

Båtar av klass I skola

vidare uppfylla följande

villkor:

a) Båtar med uteslutande

invändiga flytanordningar.

Flytförmågan hos båt

av trä av denna typ skall

säkerställas genom vattentäta

luftlådor, vilkas

sammanlagda rymd skall

utgöra minst en tiondedel

av båtens rymd.

Flytförmågan hos båt

av metall av denna typ

må icke vara mindre än

den, som ovan föreskrivits

för en båt av trä av

samma rymd; rymden av

de vattentäta luftlådorna

skall följaktligen i erforderlig

grad ökas.

b) Båtar med såväl invändiga

som utvändiga flytanordningar.

Den invändiga flytförmågan

hos båt av trä av

denna typ skall säkerställas

genom vattentäta

luftlådor, vilkas sammanlagda

rymd skall utgöra

minst sju och en halv procent

av båtens rymd.

De utvändiga flytanordningarna

må bestå av

kork eller av annat därmed

likvärdigt material;

flytanordningar, vilkas

fyllning består av säv,

korkspån, söndersmulad

kork eller av annat ämne

i form av avfall och utan

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

ou par toute autre substance

å l’état de déchets

et sans cohésion propre,

non plus que les flotteurs

nécessitant une insufflation

d’air.

Lorsque les flotteurs

sont en liége, leur volume,

our une enabarcation en

ois, ne doit pas étre inférieur

aux trente-trois milliémes

de la capacité cubique

de l’embarcation; s’ils

sont en une autre matiére

que le liége, leur volume

et leur installation doivent

étre tels que la flottabilité

et la stabilité de l’embarcation

ne soient pas

inférieures å celles d’une

embarcation similaire

pourvue de flotteurs en

liége.

La flottabilité d’une

embarcation métallique

ne doit pas étre inférieure

å celle qui est exigée cidessus

pour une embarcation

en bois de méme capacité

cubique; le volume

aes caissons et celui des

flotteurs extérieurs doivent

étre augmentés en

eonséquence.

Regie XXVI.

Embarcation de la Classe II.

Les embarcations de la

Classe II doivent satisfaire

aux conditions suivantes:

(a) Embarcations ouvertes

ayant la partie supérieure

du bordé repliable, avec des

flotteurs intérieurs et extérieurs.

Une embarcation de ce

type doit comporter å la

fois des caissons å air

étanches et des flotteurs

extérieurs. Leur volume

total, pour cbacune des

by any means dependent

upon inflation by air.

If the buoyancy is of

cork, its volume, for a

wooden boat, shall not be

less than thirty-three

thousandths of the cubic

capacity of the boat; if of

any material other than

cork, its volume and distribution

shall be such

that the buoyancy and

stability of the boat are

not less than that of a

similar boat provided with

buoyancy of cork.

The buoyancy of a

metal boat shali be not

less than that required

above for a wooden boat

of the same cubic capacity,

the volume of the watertight

air-cases and that of

the external buoyancy being

increased accordingly.

Regulation XXVI.

Boats of Class II.

Boats of Class II must

satisfy the following conditions:
(a)

Open Boats with Internal

and External Buoyancy—

Upper Part of Sides

collapsible.

A boat of this type shall

be fitted both with watertight

aircases and with

external buoyancy the aggregate

volume of which,

for each person which the

egen sammanhållning, må

icke användas, ej heller

flytanordningar, som

måste uppblåsas med luft.

Där flytanordningarna

äro av kork, må deras

rymd i båtar av trä icke

understiga trettiotre tusendelar

av båtens rymd;

bestå de av annat ämne

än kork skola de hava så

stor rymd och vara så anbragta,

att båtens flytförmåga

och stabilitet icke

blir mindre än hos en liknande

båt, försedd med

flytanordningar av kork.

Flytförmågan hos båt

av metall må icke understiga

den flytförmåga,

som ovan föreskrivits för

båt av trä av samma

rymd; rymden av de

vattentäta luftlådorna

och de utvändiga flytanordningarna

skall följaktligen

i erforderlig grad

ökas.

Regel XXVI.

Båtar av klass II.

Båtar av klass II skola

uppfylla följande villkor:

a) Öppna båtar med såväl

invändiga som utvändiga

flytanordningar; den övre

delen av bordläggningen

hoptryckbar.

Båt av denna typ skall

vara försedd med såväl

invändiga som utvändiga

flytanordningar, vilkas

sammanlagda rymd

för varje person, som bå
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

personnes que Tembarcation

est apte å recevoir,

doit avoir au moms les

valeurs suivantes:

boat is able to accommodate,

shall be åt least

equal to the following

amounts:

ten må föra, skall vara

minst:

Pieds cubes

anglais.

1.5 Air-cases

External buoyancy (if of

0.2 cork) .........

Kbdm. Eng. kbf.

Luftlådor........43 1-5

Utvändiga flytanordningar

(om de äro av kork) . . 6 0.2

Décimétres

cubes.

Caissons étanches .... 43

Flotteurs extérieurs (s’ils

sont en liége)..... 6

Cubic

Decimetres.

Cubic Feet.

1.5

0.2

Les flotteurs extérieurs

peuvent étre constitués

par du liége ou par toute

autre matiére au moms

équivalente. Ne sont pas

admis les flotteurs dont le

remplissage est constitué

par du jonc, du liége en

copeaux ou en grains, ou

par toute autre substance

å l’état de déchets et sans

cohésion propre, non plus

que les flotteurs nécessitant

une insufflation d’air.

Lorsque les flotteurs ne

sont pas en liége, leur

volume et leur installation

doivent étre tels que la

flottabilité et la stabilité

de 1’embarcation ne soient

pas inférieures å celles

d’une embarcation similaire

pourvue de flotteurs

en liége.

Une embarcation métallique

de ce type doit

étre munie de flotteurs

intérieurs et extérieurs

qui lui assurent une flottabilité

au moms égale å

celle d’une embarcation

en bois.

Le franc-bord minimum

des embarcations de ce

type doit étre fixé suivant

leur longueur; il se mesure

å mi-longueur de l’em
-

The external buoyancy

may be of cork or of any

other equally efficient material,

but such buoyancy

shall not be obtained by

the use of rushes, cork

shavings, loose granulated

cork, or any other

loose granulated substance,

or by any means dependent

upon inflation by

air.

If of any material other

than cork, its volume and

distribution shall be such

that the buoyancy and

stability of the boat are

not less than that of a

similar boat provided with

buoyancy of cork.

A metal boat of this

type shall be provided

with internal and external

buoyancy to ensure that

the buoyancy of the boat

shall be åt least equal to

that of a wooden boat.

The minimum freeboard

of boats of this type shall

be fixed in relation to

their length; and it shall

be measured vertically to

De utvändiga flytanordningarna

må bestå av

kork eller av annat därmed

likvärdigt material;

flytanordningar, vilkas

fyllning består av säv,

korkspån, söndersmulad

kork eller av annat ämne

i form av avfall och utan

egen sammanhållning, må

ej användas, ej heller flytanordningar,

som måste

uppblåsas med luft.

Flytanordningar av annat

ämne än kork skola

hava så stor rymd och

vara så anbragta, att båtens

flytförmåga och stabilitet

icke blir mindre

än hos liknande båt, försedd

med flytanordningar

av kork.

Båt av metall av denna

typ skall vara försedd

med såväl invändiga

som utvändiga flytanordningar,

som tillförsäkra

densamma en flytförmåga

åtminstone likvärdig

med den, som en

liknande båt av trä äger.

Det minsta fribordet

för båtar av denna typ

skall bestämmas i förhållande

till båtens längd;

fribordet mätes vid båtens

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

barcation, et verticalement

sur les flancs, depuis

le sommet de la partie fixe

ceux-ci jusqu’å la flottaison

en charge.

Le franc-bord en eau

douce ne doit pas étre inférieur

aux valeurs ciaprés:
-

the top of the solid hull

åt the side amidships,

from the waterlevel, when

the boat is loaded.

The freeboard in fresh

water shall not be lessthan

the foliowing amounts:

halva längd på båtens sidor

lodrätt från överkant

av den fasta bordläggningen

till lastvattenlinjen

vid full belastning.

Fribordet i sötvatten

må icke understiga följande

mått:

Longueur de 1’embarea- t, . . . .

tion de sauvetage. Franc-bord minimum.

Métres. Pieds anglais. Millimétres. Pouces anglais

7.90

26

200

8

8.50

28

225

9

9.15

30

250

10

Length of Lifeboat. Minimum Freeboard.

Metres.

Equivalent

in Feet to

Millimetres. Equivalent in

Inches to

7.90

26

200

8

8.50

28

225

9

9.15

30

250

10

Båtens längd. Minsta fribord.

meter

eng. fot

mm

eng. tum

7.90

26

200

8

8.50

28

225

9

9.15

30

250

10

Le franc-bord des embarcations

de longueur

intermédiaire s’obtient

par interpolation.

Les fargues repliables

doivent étre étanches.

(b) Embarcations pontées

avec Fargues étanches fixes

ou repliables.

(i) Embarcations pontées

avec pont surélevé en abord.

La partie non surélevée

du pont d’une embarcation

de ce type doit présenter

une surface non

inférieure å 30 pour cent

de la surface totale du

pont. Cette partie non

surélevée doit étre, audessus

de la flottaison en

charge, d’une hauteur au

moins égale en tous points

å un demi pour cent de la

longueur de 1’embarcation;

cette limite est portée

å un et demi pour cent

aux extrémitées de cette

partie.

The freeboard of boats

of intermediate lengths is

to be found by interpolation.

The collapsible sides

must be watertight.

(b) Decked Boats with

either Fixed or Collapsible

Watertight Bulwarks.

(i) Decked Boats having

a Well Deck. The area of

the well deck of a boat of

this type shall be åt least

30 per cent. of the total

deck area. The height of

the well deck above the

waterline åt all points

shall be åt least equal to

one-half per cent. of the

length of the boat, this

height being increased to

one-and-a-half per cent.

of the length of the boat

åt the ends of the well.

Fribordet för båtar av

längd mellan de i tabellen

angivna värdena bestämmes

genom interpolering.

De hoptryckbara sidorna

skola vara vattentäta.

b) Däckade båtar med antingen

fast eller hoptryckbar,

vattentät brädgång.

1) Däckade båtar med

brunn i mitten. Däcket

i brunnens botten i

båt av denna typ skall

hava en yta om minst 30

procent av hela däcksytan.

Bottens höjd över

vattenlinjen vid full belastning

skall överallt vara

minst en halv procent av

båtens längd och skall

densamma vid ändarna

av brunnen ökas till minst

en och en halv procent.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Le franc-bord d’une embarcation

de ce type doit

étre tel qu’il lui assure une

réserve de flottabilité au

moms égale å 35 pour

cent.

(ii) Embarcations pontées

å pont non surélevé.

Le franc-bord minimum

des embarcations de ce

type est indépendant de

leur longueur et est uniquement

fixé d’aprés leur

creux. Les mesures sont

prises å mi-longueur de

1’embarcation et verticalement,

depuis le sommet

du pont en abord jusqu’

au-dessous du galbord

Sour le creux et jusqu’å la

ottaison en charge pour

le franc-bord.

Le franc-bord en eau

douce ne doit pas étre inférieur

aux valeurs ciaprés,

qui sont applicables

sans correction aux embarcations

dont la tonture

moyenne est égale

aux trois centiémes de leur

longueur:

The freeboard of a boat

of this type shall be such

as to provide for a reserve

buoyancy of åt least 35

per cent.

(ii) Decked Boats having

a Finsk Deck. The minimum

freeboard of boats

of this type is independent

of their lengths and depends

only upon their

depths. The depth of the

boat is to be measured

vertically from the underside

of the garboard stråke

to the top of the deck åt

the side amidships and the

freeboard is to be measured

from the top of the

deck åt the side amidships

to the water-level

when the boat is loaded.

The freeboard in, fresh

water shall not be less

than the following amounts,

which are applicable

without correction to

boats having a mean sheer

equal to three per cent. of

their length:

Fribordet för båtar av

denna typ skall vara så

stort, att det tillförsäkrar

båten en reservflytförmåga

av minst 35 procent.

2) Däckade båtar utan

brunn. Det minsta fribordet

för båtar av denna

typ är oberoende av båtens

längd och bestämmes

uteslutande efter båtens

djup. Båtens djup

mätes vid båtens halva

längd lodrätt från underkant

av kölstråket till

överkant av däcket i sidan

och fribordet mätes vid

båtens halva längd från

vattenlinjen vid full belastning

till överkant av

däcket i sidan.

Fribordet i sötvatten

må icke understiga följande

värden, vilka oförändrade

skola gälla för

båtar, vilkas medelsprång

är lika med tre procent

av båtens längd:

Creux de 1’embarcation

de sauvetage.

Franc-bord minimum.

Depth of Lifeboat.

Minimum Freeboard.

Milli-

Pouees

Milli-

Pouees

Milli-

Equivalent

Milli-

Equivalent:

métres.

anglais.

métres.

anglais.

metres.

in Inches to

metres.

Inches to

310

12

70

2»/.

310

12

70

2»/.

460

18

95

3 */.

460

18

95

3 V.

610

24

130

5 Vs

610

24

130

5 V.

760

30

165

6 Vs

760

30

165

6 Vs

Båtens djup.

Minsta fribord.

mm

eng. tum

mm

eng. tum

310

12

70

2 V.

460

18

95

3 3/i

610

24

130

5 Vs

760

30

165

6 Vs

Le franc-bord des embarcations

de creux intermédiaire

s’obtient par

interpolation.

For intermediate depths

the freeboard is obtained

by interpolation.

Fribordet för båtar med

ett djup mellan de i tabellen

angivna värdena

bestämmes genom interpolering.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Si la tonture est moindre

que la tonture normale

définie précédemment,

le franc-bord minimum

s’obtient en ajoutant

aux nombres du tableau

la septiéme partie de la

différence entre la tonture

normale et la moyenne

des tontures réelles å l’étrave

et å Tétambot; aucune

réduction du francbord

n’est accordée pour

une tonture supérieure å

la tonture normale ni

pour le bouge du pont.

(iii) Toutes les embarcations

de sauvetage pontées

doivent étre pourvues

de dispositifs efficaces

pour assurer Tévacuation

de l’eau du pont.

Regie XXVII.

Embarcations ä moteur.

Pour qu’une embarcation

å moteur puisse étre

admise comme faisant

partie des engins de sauvetage

d’un navire, que ce

soit ä titre obligatoire en

vertu de la Regie XXXVI

(2) ou non, elle doit remplir

les conditions ciaprés:
(a)

Elle doit satisfaire

aux prescriptions formulées

pour une embarcation

de sauvetage de la Classe

I et des dispositifs convenables

doivent étre prévus

pour la mettre å l’eau

rapidement.

(b) Elle doit contenir

un approvisionnement

suffisant de combustible

et étre tenue constamment

en état de marche.

(c) Le moteur et ses

accessoires doivent étre

enfermés convenablement

pour en assurer le fonc
-

If the sbeer is less than

the standard sheer defined

above, the minimum freeboard

is obtained by adding

to the figures in the

table one-seventh of the

difference between the

standard sheer and the

actual mean sheer measured

åt the stem and

stern post; no deduction

is to be made from the

freeboard on account of

the sheer being greater

than the standard sheer

or on account of the camber

of the deck.

(iii) All decked lifeboats

shall be fitted with efficient

means for clearing

the deck of water.

Regulation XXVII.

Motor Boats.

A motor boat carried as

part of the lifesaving appliances

of a vessel, whether

required by Regulation

XXXVI (2) or not,

shall comply with the

following conditions:

(a) It shall comply with

the requirements for a

lifeboat of Class I, and

proper appliances shall be

provided for putting it

into the water speedily.

(b) It shall be adequately

provided with

fuel, and kept so as to be

åt all times ready for use.

(c) The motor and its

accessories shall be suitably

enclosed to ensure

operation under adverse

Där språnget är mindre

än ovan angivet normalsprång,

erhålles det minsta

fribordet genom att till

värdet å tabellfribordet

lägga en sjundedel av

skillnaden mellan normalsprånget

och det verkliga

medelsprånget, mätt vid

för- och akterstäven; ingen

minskning i fribordet

är medgiven på grund av

vare sig ett större språng

än normalsprånget eller

befintlig däcksbukt.

3) Alla däckade båtar

skola vara försedda med

betryggande anordningar

för däckets befriande från

vatten.

Regel XXVII.

Motorbåtar.

Motorbåt, som ingår i

fartygs bärgningsredskap,

skall, även om densamma

icke erfordras enligt regel

XXXVI mom. 2,

uppfylla följande villkor:

a) Den skall uppfylla

för båt av klass I fastställda

fordringar, varjämte

betryggande anordningar

skola vara vidtagna

för hastig sjösättning

av densamma.

b) Den skall vara försedd

med tillräckligt förråd

av bränsle och hållas i

sådant skick, att den alltid

är klar till användning.

c) Motorn och dess

tillbehör skola vara på

lämpligt sätt inbyggda i

syfte att säkerställa mo
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

tionnement dans des conditions

de temps défavorables,

et on devra pouvoir

faire marche arriére dans

les mémes conditions.

(d) La vitesse doit étre

d’au moins six noeuds en

pleine charge et en eau

calme.

Le volume des flotteurs

intérieurs et, le cas

échéant, des flotteurs extérieuxs,

doit étre augmenté

dans une mesure

convenable pour tenir

compte de la différence

entre le poids du moteur,

du projecteur, de l’installation

radiotélégraphique

et de leurs accessoires et

le poids des personnes

supplémentaires que l’embarcation

pourrait recevoir

si le volume occupé

par le moteur, le projecteur,

1’installation radiotélégraphique

et leurs accessoires

était rendu

disponible.

Regie XXVIII.

Radeaux de Sauvetage.

Un type de radeau de

sauvetage ne peut étre

approuvé s’il ne satisfait

aux conditions suivantes:

(a) Il doit étre de matiére

et de construction

approuvées.

(b) Il doit étre utilisable

et stable, quelle que

soit la face sur laquelle il

flotte.

(c) Il doit étre pourvu

sur les deux faces de fargues

fixes ou repliables en

bois, en toile ou en toute

autre matiére convenable.

(d) Il doit avoir une

filiére en guirlande solidement

attachée tout autour

des parois extérieures.

weather conditions, and

provision shall be made

för going astern.

(d) The speed shall be

åt least six knots when

fully loaded in smooth

water.

The volume of the internal

buoyancy and,

where fitted, the external

buoyancy shall be increased

in sufficient proportion

to compensate for

the difference between the

weight of the motor, the

searchlight, and the wireless

telegraph installation

and their accessories, and

the weight of the additional

persons which the

boat could accommodate

if the motor, the searchlight

and the wireless

telegraph installation and

their accessories were removed.

Regulation XXVIII.

Life Rafts.

No type of life raft may

be approved unless it satisfies

the following conditions:
(a)

It shall be of approved

material and construction;
(b)

It shall be effective

and stable when floating

eitber way up;

(c) It shall be fitted

with fixed or collapsible

bulwarks ot wood, canvas

or other suitable material

on both sides;

(d) It shall have a line

securely becketed round

the outside;

torns gång under ogynnsamma

väderleksförhållanden,

och motorn skall

vara så inrättad, att den

kan gå back.

d) Farten skall vid full

belastning och i smult

vatten uppgå till minst 6

knop.

Rymden av de invändiga

och, där sådana förekomma,

av de utvändiga

flytanordningarna skall

ökas med hänsyn till skillnaden

i vikt mellan å ena

sidan motor, strålkastare

och radiotelegrafinstallation,

allt med tillbehör,

och å andra sidan av de

personer, som båten ytterligare

skulle kunna föra,

om motor, strålkastare

och radiotelegrafinstallation,

allt med tillbehör,

icke funnos ombord.

Regel XXVIII.

Flottar.

Typ av räddningsflotte

må icke godkännas, med

mindre den uppfyller efterföljande

villkor:

a) Den skall vara av

godkänt material och av

godkänd konstruktion.

b) Den skall vara brukbar

och stabil, på vilken

sida den än flyter.

c) Den skall på bägge

sidor vara försedd med

fast eller hoptryckbar

brädgång av trä, segelduk

eller annat lämpligt material.

d) Den skall runt ytterkanten

vara försedd

med i bukter väl najad

livlina.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

(e) Il doit avoir résistance

suffisante pour

pouvoir étre lancé ou

jeté sans avaries du pont

du navire et, s’il est disposé

pour étre jeté, il doit

étre de dimensions et de

poids tels qu’on puisse le

manoeuvrer facilement.

(f) Il ne doit pas avoir

moms de 85 décimétres

cubes (trois pieds cubes)

de caissons å air ou de

flotteurs équivalents, pour

chaque personne qu’il

peut porter.

(g) Il doit avoir une

surface de pont d’au moins

3,720 centimétres carrés

(quatre pieds carrés) pour

chaque personne qu’il

peut porter et les personnes

qu’il pörte doivent

étre effectivement hors de

l’eau.

(h) Les caissons å air

ou les flotteurs équivalents

doivent étre disposés

le plus possible en abord;

aucun flotteur ne peut

d’ailleurs étre admis qui

nécessiterait une insufflation

d’air.

Regie XXIX.

Enging floftants.

Un engin flottant, que

ce soit un bane de pont

flottant, une chaise de

pont flottante ou tout

autre engin flottant, doit

étre considéré, pour ce qui

concerne le flottabilité,

comme correspondant au

nombre de personnes obtenu

en divisant le nombre

de kilogrammes de fer

qu’il peut suporter en eau

douce par 14.5 (équivalant

au poids en livrés divisé

par 32). Si l’air est em
-

(e) It shall be of such

strength that it can be

launched or thrown from

the vessehs deck without

being damaged, and if to

be thrown it shall be of

such size and weight that

it can be easily handled;

(f) It shall have not

less than 85 cubic decimetres

(equivalent to

three cubic feet) of aircases

or equivalent buoyancy

for each person to

be carried thereon;

(g) It shall have a deck

area of not less than 3,720

square centimetres (equivalent

to four square feet)

for each person to be

carried thereon, and it

shall effectively support

the occupants out of the

water;

(h) The air-cases or

equivalent buoyancy shall

be placed as near as possible

to the sides of the

life raft, and such buoyancy

shall not be by any

means dependent on inflation

by air.

Regulation XXIX.

Bnoyant Apparatus.

Buoyant apparatus,

whether buoyant deck

seats, buoyant deck chairs

or other buoyant apparatus,

shall be deemed

sufficient, so far as buoyancy

is concerned, for a

person or number of persons

to be ascertained by

dividing the number of

kilogrammes of iron which

it is capable of supporting

in fresh water by 14.5

(equivalent to the number

of pounds divided by

e) Den skall vara av

sådan styrka, att den utan

att taga skada kan sättas

i sjön eller kastas över

bord från fartygets däck,

och därest den är avsedd

att kastas över bord, skall

den vara av sådan storlek

och vikt, att den kan lätt

hanteras.

f) Den skall vara försedd

med luftlådor med

en rymd av minst 85

kbdm (motsvarande 3 eng.

kbf.) eller motsvarande

flytanordningar för varje

person, som flotten må

bära.

g) Den skall hava en

däcksyta av minst 3,720

kvem (4 eng. kvf.) för

varje person, som flotten

må bära, samt vara i stånd

att helt och hållet uppbära

samtliga personer,

för vilka den är avsedd.

h) Luftlådorna eller

motsvarande flytanordningar

skola vara anbragta

så nära flottens

sidor som möjligt; flytanordning,

som måste

uppblåsas med luft, må

icke användas.

Regel XXIX.

Flytredskap.

Flytredskap, såsom flytande

däckssäten, flytande

däcksstolar eller liknande

skola vad flytförmågan

angår anses tillräckliga

att i vattnet uppbära

personer till så stort

antal, som erhålles genom

att dividera den vikt järn

i kg, som ifrågakommande

flytredskap förmår bära

i sötvatten, med 14.5

(motsvarande vikten i eng.

pund dividerad med 32).

Därest luft användes för

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

ployé pour obtenir la

flottabilité de 1’appareil,

il ne doit pas étre nécessaire

de procéder ä une

insufflation avant d’utiliser

cet engin en cas d’urgence.

Le nombre de personnes

pour lequel l’engin est

considéré comme utilisable''

est le plus petit des

deux nombres obtenus soit

par la flottabilité comme

il est dit ci-dessus, soit en

divisant le périmétre, exprimé

en centimétres par

30.5 (1 pied).

Chacun des engins

flottants approuvés doit

réaliser les conditions suivantes:
1.

Il doit étre de matiére

et de construction

approuvées;

2. Il doit étre utilisable

et stable, quelle que soit

la face sur laquelle il

flotte;

3. Il doit avoir des dimensions,

une résistance

et un poids tels qu’il puisse

étre manoeuvré sans l’aide

d’appareils mécaniques et,

si cela est nécessaire, jeté

å la mer sans avarie, depuis

le pont du navire ou

il est placé;

4. Les caissons å air

ou les flotteurs équivalents

doivent étre placés

aussi prés que possible des

cotés de 1’engin;

5. Il doit avoir une

filiére en guirlande solidement

attachée tout autour

des parois extérieures.

32), and if the apparatus

depends for its buoyancy

on air it shall not require

to be inflated before use

in an emergency.

The number of persons

for whom the apparatus

is deemed suitable shall

be determined by the

least of the numbers ascertained

either as above

or by the number of 30.5

centimetres (equivalent to

one foot) in the perimeter.

Such approved buoyant

apparatus shall comply

with the following conditions:—
1.

It shall be constructed

with proper workmanship

and materials.

2. It shall be effective

and stable when floating

either way up.

3. It shall be of such

size, strength and weight

that it can be handled

without mechanical appliances

and, if necessary,

thrown without damage

from the vesseTs deck on

which it is stowed.

4. The air-cases or equivalent

buoyancy shall be

placed as near as possible

to the sides of the apparatus.

5. It shall have a line

securely becketed round

the outside of the apparatus.

åstadkommande av flytförmåga

hos flytredskap,

må detta emellertid icke

vara så beskaffat, att det

måste uppblåsas för att

kunna tagas i bruk.

Största antalet personer,

för vilka flytredskap

må anses användbart, bestämmes

av det minsta

tal, som erhålles antingen

på ovannämnt sätt eller

genom att dividera omkretsen,

uttryckt i centimeter,

med 30.5 (1 eng.

fot).

Godkänt flytredskap

skall uppfylla följande

villkor:

1) Det skall vara av

lämpligt material och utförande.

2) Det skall vara brukbart

och stabilt, på vilken

sida det än flyter.

3) Det skall vara av

sådan storlek, styrka och

vikt, att det kan hanteras

utan hjälp av mekaniska

medel och, om så påfordras,

utan att taga

skada kunna kastas över

bord från det däck, på

vilket det är anbragt.

4) Luftlådorna eller

motsvarande flytanordningar

skola vara anbragta

så nära flytredskapets

sidor som möjligt.

5) Det skall runt ytterkanten

vara försett med

i bukter väl najad livlina.

Regie XXX.

Oapacité ciibtque des Einbarcations

de Sauvetage de

la Clnsse 1.

1. La capacité cubique

d’une embarcation de

Regulation XXX.

Cubic Capaeity of Llfcboats

of Class I.

1. The cubic capaeity

of a lifeboat of Class I

Regel XXX.

Rymd av båtar av klass I.

1) Rymden av båtar av

klass I skall beräknas en
-

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 samt. 58 häft. (Nr 72.)

14

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

sauvetage de la Classe I

doit étre déterminée par

la regie de Simpson (Stirling),

on par toute autre

méthode donnant une précision

du méme ordre. La

capacité d’une embarcation

å arriére carré doit

étre calculée comme si

rembarcation était å arriére

pointu.

2. A titre d’indication,

la capacité, en métres (ou

pieds anglais) cubes, d’une

embarcation, calculée å

l’aide de la Regie de

Simpson, peut étre considérée

comme donnée par

la formule:

Capacité = ~ x (4A +

+ 2B + 4C)

l désigne la longueur de

1’embarcation mesurée en

métres (ou pieds anglais)

å 1’intérieur du bordé en

bois ou tole, de Tétrave

å 1’étambot; dans le cas

d’une embarcation å arriére

carré, la longueur

doit étre mesurée jusqu’å

la face intérieure du tableau.

A, B, C désignent respectivement

les aires des

sections transversales, milieu

avant, milieu et milieu

arriére, qui correspondent

aux trois points

obtenus en divisant l en

4 parties égales. (Les

aires correspondant aux

deux extrémités de rembarcation

sont considérées

comme négligeables.)

Les aires A, B, C doivent

étre considérées comme

données en métres (ou

en pieds anglais) carrés

par 1’application successive,

a cbacune des trois

sections transversales, de

la formule suivante:

sball be determined by

Stirling’s (Simpson’s) Rule

or by any other method

giving the same degree of

accuracy. The capacity of

a squaresterned boat shall

be calculated as if the

boat had a pointed stern.

2. For example, the capacity

in cubic metres

(or cubic feet) of a boat,

calculated by the aid of

Stirling’s Rule, may be

considered as given by

the foliowing formula:

l

Capacity = y» (4A 4-

+ 2B + 4C)

l being the length of the

boat in metres (or feet)

from the inside of the

planking or plating åt the

stem to the corresponding

point åt the stern post; in

the case of a boat with

a square stern, the length

is measured to the inside

of the transom.

A, B, C denote respectively

the areas of the

cross-sections åt the

quarter length forward,

amidships, and the

quarter length aft, which

correspond to the three

points obtained by dividing

l into four equal parts

(the areas corresponding

to the two ends of the boat

are considered negligible).

The areas A, B, C shall

be deemed to be given in

square metres (or square

feet) by the successive

appiication of the following

formula to each of the

three cross-sections:

ligt Stirlings (Simpsons)

regel eller enligt vilken

annan som helst metod,

som giver lika tillförlitligt

resultat. Rymden av

tvärgattad båt skall beräknas

som om båten

vore spetsgattad.

2) Rymden i kbm (eller

eng. kbf) av en båt, beräknad

enligt Stirlings regel,

erhålles genom följande

formel:

Rymden = ^ • (4A +

+ 2B + 4C),

i vilken l är båtens längd

i meter (eller eng. fot)

mätt från innerkant av

bordläggningen invid förstäven

till motsvarande

punkt invid akterstäven;

ifråga om tvärgattad båt

mätes längden till innerkant

av akterspegeln.

A, B och C beteckna

ytorna av en tvärsektion

mätt på resp. en fjärdedel

av längden förifrån,

på halva längden och på

en fjärdedel av längden

akterifrån, motsvarande

de tre punkter, som uppkomma

vid en delning av l

i fyra lika delar (ytorna vid

båtens båda ändar komma

icke i betraktande).

Ytorna A, B och C skola

anses givna i kvm (eller

eng. kvf.) vid tillämpning

av följande formel

ifråga om var och en av

de tre tvär sektionerna:

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Aire = ~ x (a + 4b +

+ 2c + 4d + e)

h désigne le creux rnesuré

en métres (ou en pieds

anglais), ä 1’intérieur du

bordé en bois ou töle, depuis

la quille jusqu’au

niveau du plat-bord, ou,

le cas échéant, jusqu’å un

niveau inférieur déterminé

comme il est dit ci-aprés.

a, b, c, d, e désignent

les largeurs horizontales

de l’embarcation mesurées

en métres (ou en pieds

anglais) aux deux points

extremes du creux ainsi

qu’aux trois points obtenus

en divisant h en

quatre parties égales (a et

e correspondent aux deux

points extremes et c au

milieu de h).

3. Sila tonture du platbord,

mesurée en deux

points situés au quart de

la longueur å partir des

extrémités, dépasse un

centi éme de la longueur

de 1’embarcation, le creux

å employer pour le calcul

de la section transversale

correspondante A ou C

doit étre pris au plus égal

au creux au milieu, augmenté

du centiéme de la

longueur de l’embarcation.

4. Si le creux de 1’embarcation

au milieu dépasse

les 45 centi émes de

la largeur, le creux å employer

pour le calcul de la

section transversale milieu

B doit étre pris égal aux

45 centiémes de la largeur

et les creux å employer

pour le calcul des sections

transversales A et C

situées aux quarts avant

et arriére s’en déduisent

en augmentant le creux

Area = ~ (a + 4b + 2c +

lZ

+ 4d + e)

h being tbe depth measured

in metres (or in feet)

inside the planking or

plating from tbe keel to

tbe level of tbe gunwale,

or, in certain cases, to a

lower level, as determined

bereafter.

a, b, c, d, e denote tbe

borizontal breadtbs of tbe

boat measured in metres

(or in feet) åt tbe upper

and lower points of the

depth and åt tbe tbree

points obtained by dividing

h into four equal parts

(a and e being tbe

breadtbs åt tbe extreme

points, and c åt tbe middle

point, of h).

3. If the sbeer of tbe

gunwale, measured åt tbe

two points situated åt a

quarter of tbe length of

tbe boat from tbe ends,

exceeds 1 per cent. of tbe

length of tbe boat, tbe

depth employed in calculating

tbe area of tbe

cross-sections A or C sball

be deemed to be tbe depth

amidships plus 1 per cent.

of tbe length of tbe boat.

4. If the depth of the

boat amidships exceeds

45 per cent. of the breadtb,

tbe depth employed in

calculating tbe area of tbe

midship cross-section B

sball be deemed to be

equal to 45 per cent. of

tbe breadth, and the

depth employed in calculating

tbe areas of tbe

quarter length sections A

and G is obtained by increasing

this last figure

Ytan = ~ • (a + 4b +

+ 2c + 4d + e),

i vilken h är båtens djup

i meter (eller eng. fot),

mätt från innerkant av

bordläggningen invid kölen

till överkant av reling

eller, i vissa fall, till en

lägre belägen punkt, bestämd

på sätt nedan angives.

a, b, c, d och e beteckna

båtens horisontala bredder

i meter (eller eng. fot),

mätta vid de två ändpunkterna

av djupet och

vid de tre punkter, som

uppkomma vid en delning

av A i fyra lika delar (a

och e äro bredden av h

vid de två ändpunkterna

och c bredden av h vid

mittpunkten).

3) Där språnget i relingen,

mätt vid två punkter,

belägna på ett avstånd

från båtens ändar

motsvarande en fjärdedel

av båtens längd, överstiger

en procent av båtens

längd, skall det djup,

som användes vid beräkningen

av tvärsektionerna

A eller C vara lika med

djupet på båtens halva

längd plus en procent av

båtens längd.

4) Där båtens djup på

båtens halva längd överstiger

45 procent av bredden,

skall det djup, som

användes vid beräkningen

av tvärsektionen B, vara

lika med 45 procent av

bredden, och det djup,

som användes vid beräkningen

av tvärsektionerna

A och C, belägna på ett

avstånd från båtens för

och akter motsvarande

en fjärdedel av längden,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

employé pour le calcul de

la section B d’un centiéme

de la longueur de l’embarcation,

sans pouvoir

■dépasser toutefois les

creux réels en ees points.

5. Si le creux de l’embarcation

est supérieur å

122 centimétres (4 pieds)

le nombre de personnes

que 1’application des

régles conduit å admettre

doit étre réduit dans la

proportion de cette limite

ou creux reel, jusqu’å ce

qu’une expérience å flot

avec å bord ledit nombre

de personnes, toutes munies

de leurs brassiéres de

sauvetage, ait permis d’arréter

définitivement ce

nombre.

6. C aque Administration

doit fixer par des formules

convenables une

limitation du nombre des

personnes dans les embarcations

å extrémités

tres fines et dans celles

qui présentent des formes

tres pleines.

7. Chaque Administration

conserve le droit d’attribuer

å une embarcation

une capacité égale au produit

par 0.6 des trois dimensions,

s’il est reconnu

que ce mode de calcul ne

donne pas un resultat approché

par excés; les dimensions

s’entendent

alors mesurées dans les

ci nditions suivantes:

Lonaueur: hors bordé,

en re intersections de celui-ci

avec 1’étrave et l’ét.

. mbot; dans le cas d’une

embarcation å arriére

by an amount equal to 1

per cent. of the length of

the boat, provided that

in no case shall the depths

employed in the calculation

exceed the aetual

depths åt these points.

5. If the depth of the

boat is greater than 122

centimetres (equivalent to

4 feet) the number of

persons given by the application

of this rule shall

be reduced in proportion

to the ratio of 122 centimetres

to the aetual depth

until the boat has been

satisfactorily tested afloat

with that number of persons

on board, all wearing

life-jackets.

6. Each Administration

shall impose, by suitable

formulae, a limit för the

number of persons allowed

in boats with very

fine ends and in boats very

full in form.

7. Each Administration

reserves the right to assign

to a boat a capacity equal

to the produet of the

length, the breadth and

the depth multiplied by

0.6 if it is evident that this

formula does not give a

greater capacity than that

obtained by the above

method. The dimensions

shall then be measured in

the following manner:

Length. Erom the intersection

of the outside

of the planking with the

stem to the corresponding

point åt the stern post or,

erhållas genom att öka

det för beräkningen av B

använda djupet med 1

procent av båtens längd;

dock att det vid beräkningen

använda djupet

vid dessa två punkter i

intet fall må överstiga

det verkliga djupet.

5) Därest båtens djup

överstiger 122 centimeter

(4 eng. fot), skall det antal

personer, som erhålles

genom tillämpning av

denna regel, minskas i

proportionen 122 till det

verkliga djupet i centimeter,

såvitt ej genom

prov med båten i sjön

och livbälten iklädda personer

ombord tillfredsställande

visas, att båten

rymmer större antal personer.

6) Vederbörande administration

skall genom

lämpliga formler fastställa

en begränsning av

det antal personer, som

mycket skarpa eller mycket

fylliga båtar högst må

rymma.

7) Vederbörande administration

äger rätt medgiva

att rymden av båt må

beräknas genom att produkten

av längden, bredden

och djupet multipliceras

med 0.6, därest det

är uppenbart, att genom

detta beräkningssätt icke

erhålles större rymd än

den, som erhålles genom

ovannämnda formler. I

detta fall mätas dimensionerna

på följande sätt:

Längden: Från bordläggningens

yttre skärningspunkt

med förstäv

till motsvarande skärningspunkt

med akter
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

in the case of a square

sterned boat, to the after

side of the transom.

Breadth. From the outside

of the planking åt the

point where the breadth

of the boat is greatest.

Depth. Amidships inside

the planking from the

keel to the level of the

gunwale, b ut the depth

used in calculating the

cubic capacity may not

in any case exceed 45 per

cent. of the breadth.

In all cases the shipowner

has the right to

require that the cubic

capacity of the boat shall

be determined by exact

measurement.

8. The cubic capacity

of a motorboat is obtained

from the gross capacity by

deducting a volume equal

to that occupied by the

motor and its accessories,

and, when carried, the

wireless telegraphy installation

and the searchlight

with their accessories.

stäv eller, då fråga är om

tvärgattad båt, till akterspegelns

yttre sida.

Bredden: Mellan yttersidorna

av bordläggningen

vid båtens största bredd.

Djupet: Vid båtens halva

längd från innerkant av

bordläggningen invid kölen

till överkant av relingen;

dock att det djup,

som användes vid beräkningen,

i intet fall må

överstiga 45 procent av

bredden.

Redaren äger i varje

fall påfordra, att rymden

av båt beräknas genom

noggrann uppmätning.

8) Rymden av motorbåt

skall beräknas genom

att minska den totala

rymden med en rymd lika

med den, som upptages

av motorn med tillbehör

ävensom, därest båten är

försedd med radiotelegrafinstallation

och strålkastare,

med en rymd lika

med den, som upptages

av dessa jämte tillbehör.

carré, jusqu’å la face extérieure

du tableau;

Largeur: hors bordé, au

fort de la section milieu;

Creux: au milieu, å l’intérieur

du bordé, depuis la

quille jusqu’au niveau du

plat-bord. Mais le creux

å faire intervenir dans le

calcul de la capacité cubique

ne peut, en aucun cas,

dépasser les 45 centiémes

de la largeur.

Dans tous les cas, l’armateur

est en droit d’exiger

que le cubage de T embarcation

soit effectué exactement.

8. La capacité cubique

d’une embarcation å moteur

se déduit de la capacité

brute en retranchant

de celle-ci un volume égal

å celui qui est occupé par

le moteur et ses accessoires,

et, le cas échéant,

par 1’installation radiotélégraphique

et le projecteur

avec leurs accessoires.

Regie XXXI.

Surface (les Embarcations

de la Classe II.

1. La surface du pont

d’une embarcation pontée

doit étre déterminée comme

il est dit ci-aprés, ou

par toute autre méthode

donnant une précision du

méme ordre; la méme

regie est applicable å la

détermination de la surface

comprise å 1’intérieur

du bordé rigide d’une embarcation

de la Classe II

(a). .. . .

2. A titre d’indication,

la surface, en métres (ou

Regulation XXXI.

Deck Area of Boats of

Olass II.

1. The area of the deck

of a decked boat shall be

determined by the method

indicated below or by any

other method giving the

same degree of accuracy.

The same rule is to be

applied in determining

the area within the fixed

bulwarks of a boat of

Class II (a).

2. For example, the

surface in square metres

Regel XXXI.

Däcksyta i båtar av klass II.

1) Däcksytan i däckad

båt skall beräknas på sätt

nedan angives eller efter

vilken som helst annan

metod, som giver lika tillförlitligt

resultat. Detsamma

gäller vid beräkning

av den yta, som ligger

innanför den fasta

brädgången av en båt av

klass II a).

2) Exempelvis må sålunda

däcksytan i kvm

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

en pieds anglais) carrés

d’une embarcation peut

étre considérée comme

donnée par la formule:

Surface = ~ x (2a +

+ l,5b + 4c + l,5d + 2e)

l désigne la longueur, mesurée

en métres (ou en

pieds anglais) börs bordé

entre intersections de

celui-ci avec 1’étrave et

l’étambot.

a, b, c, d, e désignent

les largeurs borizontales,

mesurées en métres (ou en

pieds anglais), börs bordé

aux points obtenus en

divisant l en quatre parties

égales et en marquant

les milieux des quarts extremes

(a et e correspondent

aux subdivisions extremes,

c au milieu de la

longueur, b et d aux points

intermédiaires).

Regie XXXII.

Inscriptions sur les Embarcatious,

les Radeaux de Sauvetage

et les Engins Flottants.

Les dimensions de l’embarcation,

ainsi que le

nombre de personnes qu’

elle est reconnue apte å

recevoir doivent étre inscrits

sur l’embarcation en

caractéres indélébiles et

faciles å lire. Ces inscriptions

doivent étre spécialement

approuvées par

les fonctionnaires préposes

å 1’inspection du navire.

L’inscription du nombre

de personnes sur les radeaux

de sauvetage et les

engins flottants doit étre

faite dans les mémes condition.

(or square feet) of a boat

may be deemed to be given

by tbe following formula:
Area

= ^ (2a +1,5b +

+ 4c + 1.5d + 2e)

l being tbe lengtb in

metres (or in feet) from

tbe intersection of tbe

outside of tbe planking

witb tbe stem to tbe corresponding

point åt tbe

stern post.

a, b, c, d, e denote tbe

borizontal breadtbs in

metres (or in feet) outside

tbe planking åt tbe points

obtained by dividing l

into four equal parts and

sub-dividing tbe foremost

and aftermost parts into

two equal parts (a and e

being tbe breadtbs åt tbe

extreme sub-divisions, c

åt tbe middle point of tbe

lengtb, and b and d åt tbe

intermediate points).

Regulation XXXII.

Marking of Roats, Life Rafts

aud Buoyant Apparatus.

Tbe dimensions of tbe

boat and tbe number of

persons which it is autborised

to carry, shall be

marked on it in clear permanent

cbaracters. Tbese

marks sball be specifically

approved by tbe officers

appointed to inspect tbe

sbip.

Life rafts and buoyant

apparatus sball be marked

witb tbe number of

persons in tbe same manner.

(eller eng. kvf.) i en båt

anses framgå av följande

formel:

Ytan = (2a + l,sb +

+ 4c + l,5d + 2e),

i vilken l är längden i

meter (eller eng. fot), mätt

från ytterkant av bordläggningen

invid förstäven

till motsvarande

punkt invid akterstäven.

a, b, c, d och e äro de

horisontala bredderna i

meter (eller i eng. fot),

mätta utombords på bordläggningen

i de punkter,

som fås genom att dela l

i fyra lika delar och därpå

de yttersta fjärdedelarna

i två lika delar (så att a

och e äro de yttersta delningspunkterna,

c mittpunkten

och b och d de

mellanliggande delningspunkterna).

Regel XXXII.

Märkning av båtar, flottar

och flytredskap.

Dimensionerna av båt

samt största tillåtna antal

personer, som båten må

föra, skola å båten varaktigt

utmärkas med tydliga

bokstäver och siffror.

Desamma skola särskilt

godkännas av de förrättningsmän,

som äga att

utöva tillsyn å fartyg.

Å räddningsflottar och

andra flytredskap skall

personantalet på enahanda

sätt utmärkas.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Regie XXXIII.

Capacité de Transport des

Embarcations.

1. Le nombre de personnes

qu’une embarcation

de l’un des types

réglementaires est apte ä

recevoir est egal au plus

grand nombre entier contenu

dans le quotient de

la capacité en métres (ou

pieds) cubes, ou de la surface

en métres (ou pieds)

carrés de 1’embarcation,

par la valeur réglementaire

de la capacité unitaire,

ou de la surface

unitaire (suivant le cas)

qui est défini ci-aprés

pour cbaque type.

2. Les valeurs réglementaires

des capacités et

surfaces unitaires sont les

suivantes:

Regulation XXXIII.

Carrying Capacity of Boats.

1. The number of persons

which a boat of one

of the standard types can

accommodate is equal to

the greatest whole number

obtained by dividing

the capacity in cubic

metres (or cubic feet), or

the surface in square metres

(or square feet), of the

boat by the standard unit

of capacity, or unit of

surface (according to circumstances),

defined below

for each type.

2. The standard units

of capacity and surface for

determining the number

of persons are as follows:

Regel XXXIII.

Tillåtet personantal å båtar.

1) Det antal personer,

som en båt av reglementsenlig

typ högst må föra,

är lika med det största

hela tal, som erhålles

genom att dividera båtens

rymd i kbm (eller eng.

kbf) eller ytinnehållet i

kvm (eller eng. kvf) med

efterföljande för varje båttyp

samt rymd resp. ytinnehåll

angiven normaldivisor.

2) Normaldivisorerna i

avseende å rymd och ytinnehåll

för bestämmande

av största tillåtna personantal

är o:

Capacités unitaires.

Embarcations ouvertes,

Classe I (a) ....

Embarcations ouvertes,

Classe I (b) . . .

Surfaces unitaires.

Classe II .....

En métres En pieds cubes

eubes. anglais.

0.283 10

0.255 9

En métres En pieds carrés

carrés. anglais.

0.325 3 V.

Unit of Capacity.

Open boats, Class I (a)

Open boats, Class I (b)

Unit of Surface.

Class II .......

Cubic Equivalent

Metres. in Cubic Eeet.

. 0.283 10

. 0.255 9

Square Equivalent

Metres. in Square Feet.

. 0.325 3 Va

Rymddivisor.

kbm

eng. kbf.

Öppna båtar, klass I a) . .

. 0.283

10

Öppna båtar, klass Ib). .

. 0.255

9

Ytinnehållsdivisor.

kvm

eng. kvf.

Klass II........

3V.

3. L’Administration a

la faculté d’accepter, au

lieu de 0.325 ou 3 Va suivant

le cas, un diviseur

plus faible, si un essai lui

a fait reconnaitre que le

nombre de places assises

dans 1’embarcation pontée

en question est plus élevé

que celui qui résulte de

1’application du premier

3. The Administration

may accept, in place of

0.325 or 31, as the case

may be, a smaller divisor

if it is satisfied after trial

that the number of persons

for whom there is

seating accommodation in

the decked boat in question

is greater than the

number obtained by ap
-

3) Administrationen må

i stället för talet 0.325

resp. 3 Va medgiva användandet

av en mindre

divisor, därest det genom

försök blivit fastställt,

att antalet sittplatser

i en däckad båt

är större än det tal, som

erhålles genom användande

av förstnämnda di
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

diviseur; toutefois, la

valeur adoptée, en remplacement

de 0.325 ou

3 1/2 suivant le cas, ne

pent étre inférieure å

0.280 ou 3 suivant le cas.

L’Administration qui

aura usé de cette faculté

doit communiquer aux

autres Administrations le

compte rendu de l’essai

effectué, accompagné des

plans de 1’embarcation

pontée en question.

Regie XXXIV.

Limites de la Capacité.

On ne doit pas inscrire

sur une embarcation un

nombre de personnes supérieur

å celui qu’on obtient

par les métbodes indiquées

au présent Kéglement.

Ce nombre doit étre réduit:
(1)

lorsqu’il est supérieur

au nombre des

personnes qui ont une

place assise convenable,

ce demier étant déterminé

de telle fa§on que les personnes

assises ne génent

en rien le maniement des

avirons;

(2) lorsque, dans le cas

d’embarcations autres que

celles de la Classe I,

le franc-bord en pleine

charge est inférieur aux

francs-bords indiqués respectivement

pour les divers

types. Dans ce cas,

le nombre dont il s’agit

doit étre réduit dans toute

la mesure nécessaire pour

que le franc-bord en pleine

charge soit au moins égal

aux susdits francs-bords

réglementaires.

plying the above divisor,

provided always that the

divisor adopted in place

of 0.325 or 3|, as the

case may be, may never

be less than 0.280 or 3,

as the case may be.

The Administration

which accepts a lower divisor

in this way shall

communicate to the other

Administrations particulars

of the trial and drawings

of the decked boat in

question.

Regulation XXXIV.

Capacity Limits.

No boat shall be marked

for a greater number of

persons than that obtained

in the manner specified

in these Regulations.

This number shall be

reduced —

(1) when it is greater

than the number of persons

for which there is

proper seating accommodation;

the latter number

shall be determined in

such a way that the persons

when seated do not

interfere in any way with

the use of the oars;

(2) when, in the case of

boats other than those of

Class I, the freeboard

when the boat is fully

loaded is less than the

freeboard laid down for

each type respectively; the

number shall be reduced

until the freeboard when

the boat is fully loaded is

åt least equal to the standard

freeboard laid down

above.

visor, dock att den divisor,

som användes i stället

för talet 0.325 eller 3 1/t

i intet fall må vara

mindre än 0.280 resp. 3.

Administration, som

medgiver användandet av

en mindre divisor, skall

delgiva övriga administrationer

närmare uppgifter

om utförda försök

ävensom ritningar över

sålunda ifrågakommen

däckad båt.

Regel XXXIV.

Begränsning: ar personantalet.

Båt må icke förses med

märke, angivande större

personantal än det, som

erhålles genom tillämpning

av de i denna regel

angivna beräkningssätt.

Detta antal skall begränsas,

1) när det är större än

det antal personer, för

vilka det finnes lämpliga

sittplatser, bestämt med

hänsyn till att de sittande

personerna icke på något

sätt hindra årornas skötsel;
-

2) när fribordet ifråga

om andra båtar än sådana

av klass I vid full belastning

är mindre än

det fribord, som är fastställt

för respektive typ;

personantalet skall i sådant

fall begränsas i tillräcklig

mån för att fribordet

vid full belastning

må bliva minst lika med

ovannämnda reglementsenliga

fribord.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Dans les embarcations

de la Classe II (b) (i), la

partie surélevée du pont

en abord peut étre considérée

comme offrant des

places assises.

Regie XXXV.

Emplacement et poids des

personnes.

Dans les expériences

ayant pour but d’évaluer

le nombre de personnes

qu’une embarcation ou

qu’un radeau de sauvetage

est apte å recevoir, cbaque

unité correspond å une

personne adulte, munie

d’une brassiére de sauvetage.

Dans les vérifications

du franc-bord, les embarcations

pontées doivent

étre chargées d’un poids

de 75 kilogrammes (165

livrés anglaises) au moins

pour chaque personne

adulte que 1’embarcation

pontée est reconnue apte

å recevoir.

D’une fa§on générale,

deux enfants ågés de

moins de 12 ans sont

comptés pour une personne.

Regie XXXVI.

Armement des Embarcations

et des Radeaux de

Sauvetage.

(1) L’armement normal

de cbaque embarcation est

le suivant:

(a) un nombre suffisant

d’avirons pour la nage en

pointe, plus deux avirons

de rechange, et un aviron

de queue; un jeu et demi

de dames de nage ou de

tolets; une gaffe;

(b) deux tampons pour

cbaque nable (il n’est pas

exigé de tampons pour les

In boats of Class II (b)

(i), tbe raised part of tbe

deck åt tbe sides may be

regarded as affording seating

accommodation.

Regulation XXXV.

Equivalent for and Weiglit

of the Persons.

In tbe tests for determining

tbe number of

persons wbicb a boat or

life raft canaccommodate,

eacb person shall be assumed

to be an adult

person wearing a lifejacket.

In vérifications of freeboard

tbe decked boats

sball be loaded witb a

weight of åt least 75 kilogrammes

(165 lbs.) for

eacb adult person tbat tbe

decked boat is autborised

to carry.

In all cases two cbildren

under 12 years of age shall

be reckoned as one person.

Regulation XXXVI.

Equipment of Boats and

Life Rafts.

1. Tbe normal equipment

of every boat shall

consist of:—

(a) A single banked

complement of oars, two

spare oars and a steering

oar; one set and a half

of tbole pins or crutches;

a boat hook.

(b) Two plugs for eacb

plug bole (plugs are not

required when proper au
-

I båtar av klass II b), 1,

må däcket omkring brunnen

anses såsom sittplats.

Regel XXXV.

Utrymme och personvikt.

Vid försök, som verkställas

för bestämmande

av det största antal personer,

som båt eller flotte

må föra, skall varje person

antagas vara vuxen

samt iklädd livbälte.

Vid fastställande av

fribord för däckade båtar

skola desamma belastas

med en vikt av minst 75

kg (165 eng. pund) för en

var vuxen person, som den

däckade båten må föra.

Två barn under 12 år

räknas som en vuxen

person.

Regel XXXVI.

Båtars och flottars utrustning.

1) Den normala utrustningen

för en var båt

skall bestå av:

a) Tillräckligt antal

åror för entoftig rodd

jämte två reservåror och

en styråra; en och en halv

uppsättning årtullar eller

årklykor, en båtshake.

b) Två proppar för varje

länshål (propp erfordras

dock icke för länshål, som

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

#

nables munis de soupapes

automatiques convenables);

une écope; un seau

en fer galvanisé;

(c) un gouvernail muni

d’une barre francbe ou å

tireveilles;

(d) deux hachettes;

(e) un fanal garni;

(f) un ou plusieurs

måts, avec, au moins, une

voile solide, et le gréement

correspondant;

(g) un compas efficace;

(h) une filiére extérieure

en guirlande;

(i) une ancre flottante;

(j) une bosse;

(k) un récipient contenant

quatre litres et

demi (un gallon anglais)

d’huile végétale ou animale.

Le récipient doit

étre disposé de fagon å

permettre de répandre

aisément l’huile sur l’eau

et construit de mani er e å

pouvoir étre amarré å

l’ancre flottante;

(l) un récipient étanche

å l’air contenant des

vivres å raison d’un kilogramme

(2 livrés anglaises)

par personne;

(m) un récipient étanche,

avec un gobelet fixé

par une aiguilette, contenant

un litre (un quart

anglais) d’eau douce par

personne;

(n) au moins une douzaine

de signaux rouges

automatiques et une boite

d’allumettes, le tout dans

des récipients étanches;

(o) 500 grammes (une

livré anglaise) de lait condensé

par personne;

(p) un coffre con
-

tomatic valves are fitted);

a bailer and a galvanised

iron bucket.

(c) A rudder and a tiller

or yoke and yoke lines.

(d) Two batcbets.

(e) A lamp filled with

oil and trimmed.

(f) A mast or masts

with one good sail åt least,

and proper gear för each.

(g) An efficient compass.

(h) A life-line becketed

round the outside.

(i) A sea-anchor.

(j) A painter.

(k) A vessel containing

four and a half litres

(equivalent to one gallon)

of vegetable or animal oil.

The vessel shall be so

constructed that the oil

can be easily distributed

on the water, and so arranged

that it can be attached

to the sea-anchor.

(l) An airtight receptacle

containing one kilogramme

(equivalent to

two pounds) of provisions

for each person.

(m) A watertight receptacle

provided with a dipper

with lanyard containing

one litre (equivalent to

one quart) of fresh water

for each person.

(n) Åt least one dozen

self-igniting »red lights»

and a box of matches in

watertight containers.

(o) Half a kilogramme

(equivalent to one pound)

of condensed milk for each

person.

(p) A suitable locker

är försett med lämplig

automatisk ventil), ett

öskar, en galvaniserad

bleckpyts.

c) Ett roder med antingen

rorkult eller skädda

med styrrep.

d) Två yxor.

e) En med olja fylld

lanterna, klar till bruk.

f) En eller flera master

med minst ett gott segel

och tillhörande rigg.

g) En tillförlitlig kompass.

h) En livlina, najad i

bukter utombords runt

båten.

i) Ett drivankare.

j) En fånglina.

k) En behållare med

4 1j2 liter (en eng. gallon)

vegetabilisk eller animalisk

olja. Behållaren skall

vara så anordnad, att oljan

lätt kan spridas över

vattnet, samt så inrättad,

att den kan fästas vid

drivankaret.

l) En lufttät behållare,

innehållande ett kg (2

eng. pund) livsmedel för

varje person.

m) En vattentät behållare,

försedd med en

medelst smäcker lina

fastgjord vattenhämtare,

innehållande en liter (en

eng. quart) färskt vatten

för varje person.

n) Minst tolv självtändande

röda signalljus och

en tändsticksask, allt i

vattentät behållare.

o) V, kg (1 eng. pund)

kondenserad mjölk för

varje person.

p) Ett lämpligt skåp för

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

venable pour recevoir le

petit materiel d’armement;
(q)

une embarcation

admise ä recevoir cent

personnes ou plus doit

étre pourvue d’un moteur

et satisfaire aux prescriptions

de la Regie XXVII.

Les embarcations de

sauvetage å moteur sont

dispensées de porter un

måt et des voiles et n’ont

besoin que de la moitié de

1’armement normal d’avirons,

mais elles doivent

avoir deux gaffes.

Les embarcations de

sauvetage pontées ne doivent

pas avoir de nable,

mais elles doivent avoir

au moins deux pompes de

cale.

Dans le cas d’un navire

å passagers affecté å l’Atlantique

Nord (au nord

du paralléle 35 degrés de

latitude Nord), une partie

seulement des embarcations

doit étre pourvue

de mats et voiles et la

quantité de lait condensé

doit étre réduite de moitié.

(2) Lorsque le nombre

d’embarcations est supérieur

å 13, une d’elles

sera å moteur, et si le

nombre est supérieur å

19 il doit y avoir deux

embarcations å moteur.

Ces embarcations å moteur

doivent étre munies

d’une installation radiotélégrapbique

et d’un projecteur.

Les conditions de portée

et de puissance auxquclles

doit satisfaire Tinstallation

radiotélégrapbique

doivent étre déterminées

par cbaque Administration.

for tbe stowage of the

small items of the equipment.

(q) Any boat which is

certified to carry 100 or

more persons shall be

fitted with a motor and

shall comply with the requirements

of Regulation

XXVII.

A motor lifeboat need

not carry a mast or sails

or more than half the

complement of oars, but it

shall carry two boathooks.

Decked lifeboats shall

have no plug-hole, but

shall be provided with åt

least two bilge-pumps.

In the case of a ship

which carries passengers

in the North Atlantic

north of 35° North Latitude,

only a proportion

of the boats, to be fixed by

the Administration, need

be equipped with masts

and sails, and only one-half

the quantity of condensed

milk need be carried.

2. Where the number

of lifeboats carried on a

ship is more than 13, one

shall be a motor boat, and

where the number is more

than 19, two shall be motor

boats. These motor

lifeboats shall be fitted

with a wireless telegraph

installation and a searchlight.

The wireless telegraph

installation shall comply

with conditions as to

range and efficiency to be

decided .by each Administration.

stuvning av mindre utrustningsf

öremål.

q) Varje båt, som må

föra 100 personer eller

mera, skall vara försedd

med motor samt uppfylla

i regel XXVII fastställda

bestämmelser.

Rör motorbåt erfordras

icke mast eller segel eller

mer än hälften av ovanomnämnt

antal åror, men

dylik båt skall vara försedd

med minst två båtshakar.

I däckad båt må icke

finnas länshål, men dylik

båt skall vara försedd med

minst två länspumpar.

Å passagerarfartyg,

som nyttjas i fart i norra

Atlanten norr om latitudsparallellen

35° nord,

erfordras mast och segel

allenast i det antal båtar,

som bestämmes av administrationen,

varjämte

ovannämnda myckenhet

kondenserad mjölk må

minskas till hälften.

2) Där fartyg är försett

med fler än 13 båtar, skall

en av dessa vara försedd

med motor och där antalet

båtar överstiger 19,

skola två av dem vara

försedda med motor. Motorbåtarna

skola vara försedda

med radiotelegrafinstallation

och strålkastare.

Radiotelegraf installationen

skall uppfylla de

bestämmelser i avseende

å räckvidd och styrka,

som må meddelas av varje

administration.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Le projecteur doit étre

constitué par une lampe

d’au moins 80 watts, un

réflecteur efficace et une

source d’électricité permettant

d’éclairer effectivement

un objet de couleur

claire sur une zone

d’environ 18 métres (60

pieds) de largeur, å une

distance de 180 métres

(200 yards) pendant une

durée totale de six heures,

et en fonctionnant sans

interruption pendant au

moins trois heures.

Lorsque 1’installation

radiotélégraphique et le

projecteur sont alimentés

par la méme source, celleci

doit étre assez puissante

pour assurer le fonctionnement

simultané des

deux appareils.

(3) L’armement normal

de tout radeau de sauvetage

approuvé contient:

(a) quatre avirons;

(b) cinq tolets;

(c) un signal pyrotechnique

de bouée de sauvetage;
(d)

une ancre flottante;

(e) une bosse;

(f) un récipient contenant:

quatre litres et

demi (1 gallon anglais)

d’huile végétale ou animale;

le récipient doit étre

disposé de facon a permettre

de répandre aisément

l’huile sur l’eau et

construit de maniére å

pouvoir étre amarré å

l’ancre flottante;

(g) un récipient étanche

å l’air contenant des

vivres å raison d’un kilogramme

(2 livrés anglaises)

de vivres par personne;

(h) un récipient étanche,

avec un gobelet fixé

par une aiguillete, contenant

un litre (un quart

The searchlight shall

include a lamp of åt least

80 watts, an efficient reflector

and a source of

power which will give effective

illumination of a

light coloured object o ver

a width of abo ut 18

metres (60 feet) åt a distance

of 180 metres (200

yards) for a total period

of six hours, and it shall

be capable of working for

three hours continuously.

Where the power for the

wireless equipment and

the searchlight are derived

from the same source, this

shall be sufficient to provide

for the adequate

working of both appliances.

3. The normal equipment

of every approved

life raft shall consist of

(a) Four oars.

(b) Five rowlocks.

(c) A self-igniting lifebuoy

light.

(d) A sea-anchor.

(e) A painter.

(f) A vessel containing

four and a half litres (equivalent

to one gallon) of

vegetable or animal oil.

The vessel shall be so

constructed that the oil

can be easily distributed

on the water, and so arranged

that it can be attached

to the seaanchor.

(g) An airtight receptacle

containing one kilogramme

(equivalent to

two pounds) of provisions

for each person.

(h) A watertight receptacle

provided with a dipper

with lanyard containing

one litre (equivalent to

Strålkastaren skall innehålla

en lampa å minst

80 watt, en tillförlitlig reflektor

och en kraftkälla,

som skall vara i stånd att

under en sammanlagd tid

av sex timmar och på ett

avstånd av 180 meter

(200 yards) tillräckligt

starkt belysa ett ljust

föremål inom ett område

med en bredd av omkring

18 meter (60 eng. fot) och

som skall kunna arbeta

utan avbrott i minst tre

timmar.

Där ström till den trådlösa

telegrafinstallationen

och strålkastaren alstras

av samma kraftkälla, skall

denna vara tillräckligt

kraftig för båda dessa

apparaters vederbörliga

funktionerande.

3) Den normala utrustningen

för en var flotte

skall bestå av:

a) Fyra åror.

b) Fem årtullar.

c) Ett självtändande

livbojlyse.

d) Ett drivankare.

e) En fånglina.

f) En behållare med

4| liter (en eng. gallon)

vegetabilisk eller animalisk

olja. Behållaren skall

vara så anordnad, att

oljan lätt kan spridas

över vattnet, samt så inrättad,

att den kan fästas

vid drivankaret.

g) En lufttät behållare,

innehållande ett kg (2

eng. pund) livsmedel för

varje person.

h) En vattentät behållare,

försedd med en medelst

smäcker lina fastgjord

vattenhämtare,

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

anglais) d’eau douce par

personne;

(i) au moins une

douzaine de signaux rouges

automatiques et une

boite d’allumettes, le tout

dans des récipients étanches.

(4) Dans le cas d’un

navire affecté å des voyages

internationaux

courts, 1’Administration

peut dispenser les embarcations

de porter l’armement

present par les

alinéas (f), (1) et (o) du

paragraphe 1 et de satisfaire

aux prescriptions du

paragraphe 2; elle peut

aussi dispenser les radeaux

de sauvetage de

porter 1’armement present

par l’alinéa (g) du paragraphe

3.

Regie XXXVII.

Installation et Manoeuvre

des Einbarcations et des

Radeaux de Sauvetage.

(1) Sous réserve des

prescriptions de la Regie

XXXVIII, les embarcations

de sauvetage peuvent

étre placées l’une audessus

de 1’autre ou elles

peuvent, sous certaines

conditions que pourra imposer

1''Administration,

étre placées l’une dans

1’autre; toutefois, quand

des embarcations ainsi disposées

doivent étre soulevées

avant d’étre mises å

l’eau, on ne les admettra

que s’il est prévu un

apparell mécanique a moteur

pour les soulever.

2. Les embarcations de

sauvetage et les radeaux

de sauvetage mis en complement

des embarcations

placées sous bossoirs peu
-

one quart) of fresh water

for each person.

(i) Åt least one dozen

self-igniting red lights and

a box of matches in watertight

containers.

4. In the case of a ship

which is engaged in short

International voyages, the

Administration may

exempt the boats from

carrying the equipment

specified under sub-paragraphs

(f), (1) and (o) of

paragraph 1 and from the

requirements of paragraph

2, and may also exempt

the life rafts from carrying

the equipment specified

in paragraph 3 (g).

Regulation XXXVII.

Stowage and Handling

Roats and Life Rafts.

(1) Subject to the conditions

of Regulation

XXXVIII, the lifeboats

may be stowed one above

the other, or they may,

subject to such conditions

as the Administration

may impose, be fitted one

within another, but where

boats so fitted require

lifting before being launched

they shall only be

permitted if mechanical

power appliances for lifting

are provided.

(2) The lifeboats and

life rafts additional to

boats stowed under boats

attached to davits may

be stowed across a deck,

innehållande en liter (en

eng. quart) färskt vatten

för varje person.

i) Minst tolv självtändande

röda signalljus och

en tändsticksask, allt i

vattentät behållare.

4) I fråga om fartyg,

som endast nyttjas å korta

internationella resor, må

administrationen medgiva

eftergift beträffande båt

från bestämmelserna angående

utrustning i mom.

1, punkterna f), 1) och

o) och mom. 2 ävensom

beträffande flotte från

bestämmelserna i mom.

3, punkt g).

Regel XXXVII.

Båtars och flottars placering

och hanterande.

1) Med iakttagande av

bestämmelserna i regel

XXXVIII må båtar anbringas

över varandra eller,

på de särskilda villkor,

som administrationen må

kunna föreskriva, inuti

varandra; dock må, där

båtarna måste lyftas före

sjösättningen, förenämnda

anbringningssätt medgivas

allenast under förutsättning,

att anordningar

finnas för lyftningens

verkställande med maskinkraft.

2) De båtar och flottar,

som icke kunna beredas

plats under båtar, vilka

äro anbragta under dävertar,

må anbringas på

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

vent étre arrimés par le

travers d’un pont, d’un

chåteau ou d’une dunette

et assuj ettis de telle sorte

qu!ils aient toute chance

de flotter en se libérant

du navire, si on n’a pas le

temps de les mettre å

1’eau.

3. Le plus grand nombre

possible des embarcations

complémentaires

auxquelles s’applique le

paragraphe 2 doit pouvoir

étre mis å l’eau d’un bord

quelconque du navire, au

rnoyen de dispositifs approuvés

permettant de les

transporter d’un bord å

1’autre du pont.

4. Les embarcations ne

peuvent étre placées sur

plus d’un pont que si des

mesures sont prises pour

éviter que les embarcations

d’un pont inférieur

ne soient avariées par les

embarcations placées sur

le pont au-dessus.

5. On ne doit pas

mettre d’embarcations å

l’extréme avant ni dans

un emplacement ou elles

viendraient å une distance

dangereuse des propulseurs,

au moment de leur

mise å l’eau.

6. Les bossoirs doivent

étre de forme approuvée

et disposés sur un ou

plusieurs ponts, de telle

maniére que les embarcations

placées au-dessous

de chacun d’eux puissent

étre mises å l’eau avec

sécurité sans géner la

manoeuvre des autres

bossoirs.

7. Les bossoirs, poulies,

garants et autres accessoires

doivent avoir une

résistance suffisante pour

permettre de mettre å

bridge or poop and so

secured that they will

have the best chance of

floating free of the ship

if there is no time to

launch them.

(3) As large a number

as possible of the additional

boats referred to in

paragraph 2 shall be capable

of being launched on

either side of the ship by

means of approved appliances

for transferring

them from one side of the

deck to the other.

(4) Boats may only be

stowed on more than one

deck on condition that

proper measures are taken

to prevent boats on a

lower deck being fouled by

those stowed on a deck

above.

(5) Boats shall not be

placed in the bows of the

ship or in any positions

in which they would be

brought into dangerous

proximity to the propellers

åt the time of

launching.

(6) Davits shall be of

approved form and so

disposed on one or more

decks that the boats placed

under them can be

safely lowered without interference

from the operation

of any other davits.

(7) The davits, blocks,

falls and all other gear

shall be of such strength

that the boats can be

safely lowered with the

däck, brygga eller poop

och fastgöras på sådant

sätt, att de, därest tiden

icke skulle medgiva deras

sjösättning, lättast möjligt

flyta klara av fartyget.

3) Största möjliga antal

av i mom. 2 omförmälda

båtar skall kunna sjösättas

från båda sidor av

fartyget medelst godkända

anordningar för båtarnas

förflyttning från

den ena sidan av däcket

till den andra.

4) Båtar må vara anbragta

på mer än ett

däck allenast under villkor,

att lämpliga åtgärder

äro vidtagna till förhindrande

av att båtar

på ett underliggande däck

oklaras av båtar på ett

ovanför beläget däck.

5) Båtar må ej vara

anbragta längst förut

eller på plats, där de vid

sjösättning kunna komma

i farlig närhet av propellrarna.

6) Dävertar skola vara

av godkänd typ och så

fördelade på ett eller flera

däck, att sjösättning av

under dem anbragta båtar

kan säkert utföras utan

att arbetet vid andra

dävertar hindras.

7) Dävertar, block,

taljelöpare och annat tillbehör

skola vara av sådan

styrka, att båtarna utan

fara kunna sjösättas med

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

l’eau, avec sécurité, les

embarcations contenant

leur complet chargement

de personnes et de matériel,

méme si le navire a

une bände de 15 degres

d’un bord quelconque.

Les garants doivent étre

assez longs pour permettre

d’atteindre 1’eau, le navire

étant å son tirant d’eau

minimum å la mer et

ayant une bände de 15

degrés.

8. Les bossoirs doivent

étre pourvus d’apparaux

d’une force suffisante

pour permettre de mettre

dehors les embarcations,

avec leur équipage et leur

armement au complet,

mais sans passagers, avec

la bände contraire la plus

forte pour laquelle il sera

ensuite possible d’amener

1’embarcation å l’eau.

9. Les embarcations

attacbées aux bossoirs

doivent avoir leurs palans

préts å étre utilisés et des

dispositions doivent étre

prises pour que les embarcations

soient rapidement

libérées des palans,

sans qu’il soit nécessaire

que cette manoeuvre soit

simultanée pour les deux

palans.

10. Lorsque le méme

jeu de bossoirs sert pour

plus d’une embarcation,

il doit y avoir des palans

distincts pour chaque embarcation

si les garants

sont en cordage; mais des

palans distincts ne sont

pas exigés si on emploie

des garants métalliques

avec un dispositif mécanique

pour les rentrer. Les

appareils employés doivent

permettre de mettre

ä l’eau les embarcations

avec ordre et rapidité.

full complement of persons

and equipment, with

the slup listed to 15 degrees

eitber way. The

falls shall be long enough

to reach the water with

the vessel åt her lightest

seagoing draught and with

a list of 15 degrees.

(8) The davits shall be

fitted with gear of sufficient

power to ensure

that the boats, fully

equipped and manned,

but not otherwise loaded

with passengers, can be

turned out against the

maximum list åt which

the lowering of the boats

is possible.

(9) The boats attached

to the davits shall have

the falls ready for service,

and means shall be provided

for speedily, but not

necessarily simultaneously

dejaching the boats

from the falls.

(10) Whcre more than

one boat is served by the

same set of davits, if the

falls are of rope, separate

falls shall be provided to

serve each boat, but where

wire falls are used with

mechanical appliances for

recovering them, separate

falls need not be provided.

The appliances used must

be such as to ensure lowering

the boats in turn and

rapidly.

största tillåtna personantal

och all utrustning ombord,

även om fartyget

har slagsida av 15 grader

åt endera sidan. Taljelöparna

skola vara tillräckligt

långa att nå ned till

vattnet, när fartyget till

sjöss har minsta djupgående

och en slagsida

av 15 grader.

8) Dävertarna skola

vara försedda med erforderliga

anordningar av

tillräcklig styrka för säkerställande

av att båtarna

kunna med full bemanning

och utrustning

men utan passagerare utsvängas

mot den största

slagsida, vid vilken båtarnas

sjösättning är möjlig
9)

De under dävertar

anbragta båtarna skola

hava taljorna klara för

användning och vara försedda

med sådana anordingar

att båtarna kunna

hastigt, dock icke nödvändigtvis

samtidigt, frigöras

från talj ornas nedre

block.

10) Där ett dävertpar

är avsett för sjösättning

av mer än en båt

och taljelöparna äro av

tågvirke, skola särskilda

talj or finnas för var båt;

där taljelöparna äro av

wire samt användas i

samband med mekaniska

anordningar erfordras icke

särskilda talj or. De anordningar,

som användas,

skola vara så inrättade,

att båtarna kunna hastigt

sjösättas i följd.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Lorsqu’un dispositif

mécanique est employé

pour rentrer les garants,

il doit étre complété par

une commande å main

efficace.

11. Dans les voyages

internationaux courts, si

la liauteur du pont des

embarcations au-dessus

de la flottaison correspondant

au plus faibletirant

d’eau du navire å la mer

ne dépasse pas quatre

métres cinquante (15

pieds), on n’appliquera

pas les prescriptions des

paragraphes 7, 8 et 10 cidessus.

Régle XXXVIII.

Nombre et Capacité des Embarcations

et des Radeaux

de Sauvetage, &c., ... Bossoirs.

1. Tout navire doit

avoir un nombre de jeux

de bossoirs déterminé d’aprés

sa longueur,par laColonne

A du tableau inséré

å la Régle XXXIX, sous

réserve qu’il ne sera pas

exigé un nombre de jeux

de bossoirs supérieur å

celui des embarcations nécessaires

pour recevoir

toutes les personnes présentes

å bord.

Sous obaque jeu de bossoirs

doit étre attachée

une embarcation de la

Classe I. Si les embarcations

de sauvetage attachées

aux bossoirs ne fournissent

pas une place

suffisante pour recevoir

toutes les personnes présentes

å bord, on doit inställer

des embarcations

additionnelles de l’un des

types réglementaires.

Where mechanical appliances

are fitted for the

recovery of the falls efficient

hand gear shall also

be provided.

(11) On short international

voyages where the

height of the boat deck

above the water line when

the vessel is åt her lightest

sea-going draught does

not exceed 4.5 metres (15

feet), the requirements as

to strength of davits and

turning-out gear in subparagraphs

7, 8 and 10

shall not apply.

Regulation XXXVIII.

Nnniber and Capacity of

Boats, Life Rafts, &<•., and

Davits.

(1) A ship shall be provided

with sets of davits

in accordance with its

length as provided in Column

A of the T^ble in

Regulation XXXIX, provided

that a number of

sets of davits greater than

the number of boats necessary

for the accommodation

of all the persons

on board shall not be

required.

Each set of davits shall

have a boat of Class I

attached to it. If the lifeboats

attached to davits

do not provide sufficient

accommodation for all the

persons on board, additional

lifeboats of one of

the standard types shall

be provided. One additional

lifeboat shall, in the

first place, be stowed under

each of the boats

Där mekanisk anordning

användes för taljornas

hemtagande, skall

densamma kunna manövreras

jämväl för hand.

11) Där å fartyg, som

nyttjas å korta internationella

resor, båtdäckets

höjd över den vattenlinje,

som motsvarar fartygets

minsta djupgående till

sjöss, icke överstiger 4.5

meter (15 eng. fot), äro

bestämmelserna i mom.

7), 8) och 10) icke tilllämpliga.

Regel XXXVIII.

Antal och rymd av båtar,

flottar ni. ni. samt dävertnr.

1) Fartyg skall allt

efter sin längd vara försett

med dävertar till

antal, som angives i

kolumn A i tabellen i

regel XXXIX; dock erfordras

icke större antal

dävertar än som behöves

för båtar, tillräckliga att

rymma alla personer ombord.

Under varje par dävertar

skall vara anbragt

en båt av klass I. Därest

de under dävertar anbragta

båtarna icke äro

tillräckliga att rymma

alla personer ombord,

skola å fartyget ytterligare

anbringas båtar av

reglementsenlig typ. En

sådan båt skall i första

hand anbringas under var

och en av de under dä
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Tout d’abord une embarcation

additionnelle

doit étre placée sous chacune

des embarcations attachées

aux bossoirs.

Lorsquecelles-ci aur ont été

installées, le reste des embarcations

sera place en

retrait. Toutefois les diverses

Administrations, si

elles estiment que les radeaux

de sauvetage sont

plus rapidement utilisables

et par ailleurs plus

efficaces que les embarcations

de sauvetage, en

cas d’urgence, peuvent

permettre d''inställer des

radeaux de sauvetage,

pourvu que la capacité

totale des embarcations

du navire soit au moins

égale au minimum fixé

par la Colonne C du tableau

inséré å la Regie

XXXIX.

attached to da vits. After

these have been

fitted other boats shall be

carried inboard, but an

Administration may, if it

is of opinion tbat life rafts

will be more readily available

and otherwise more

satisfactory tban these

lifeboats in a case of

emergency, allow life rafts

to be carried provided

that the total capacity of

the boats on the ship will

be åt least up to the minimum

capacity required by

Column C of the Table in

Regulation XXXIX.

vertar anbragta båtarna.

Sedan dessa båtar anbragts,

skola övriga båtar

anbringas innanför; dock

må administrationen, där

flottar befinnas vid behov

kunna lättare göras tillgängliga

samt vara ändamålsenligare

än på sistnämnda

sätt anbragta båtar,

medgiva förandet av

flottar under förutsättning,

att den sammanlagda

rymden av båtarna

ombord uppgår till

åtminstone den i kolumn

C i tabellen i regel

XXXIX angivna minsta

rymd.

Lorsque, dans 1’opinion

d’une Administration, il

n’est ni pratiquement possible,

ni raisonnable de

mettre sur un navire le

nombre de jeux de bossoirs

exigé par la Colonne

A du tableau inséré å la

Regie XXXIX, cette Administration

peut, dans

certains cas exceptionnels,

autoriser une réduction du

nombre de jeux de bossoirs,

pourvu, toutefois,

que ce nombre ne soit pas

inférieur au nombre réduit

fixé par la Colonne B et

aussi que la capacité totale

des embarcations du navire

soit au moins égale

au minimum exigé par la

Colonne C.

When in the opinion of

the Administration it is

neither practicable nor

reasonable to place on a

ship the number of sets of

davits required by Column

A of the Table in

Regulation XXXIX, the

Administration may authorise,

under exceptional

conditions, a smaller number

of sets of davits, provided

always that this

number shall never be less

than the minimum number

fixed by Column B of

the Table and that the

total capacity of the boats

on the ship will be åt least

up to the minimum capacity

required by Column

C.

Där administrationen

finner det vara varken

praktiskt möjligt eller

lämpligt att å ett fartyg

anbringa i kolumn A i

tabellen i regel XXXIX

angivna antal dävertar,

må administrationen i

särskilda undantagsfall

medgiva anbringandet av

ett mindre antal dävertar,

förutsatt dock, att

antalet icke må understiga

det i kolumn B i

tabellen i regel XXXIX

angivna mindre antal

samt att sammanlagda

rymden av båtarna å fartyget

skall vara minst

lika stor som den minsta

rymd, som är angiven i

kolumn C.

2. Un navire affecté å

des voyages internationaux

courts doit avoir un

nombre de jeux de bos
-

2. A ship engaged on

short international voyages

shall be provided

with sets of davits in

2) Varje fartyg, som

nyttjas å korta internationella

resor, skall allt

efter sin längd vara försett

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 saml. 58 höft. (Nr 78.) 15

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

soirs d’aprés sa longueur,

fixé par Colonne A du

tableau inséré å la Regie

XXXIX. Sous chaque

j eu de bossoirs doit étre

attachée une embarcation

de la Classe I. Si les embarcations

de sauvetage

attacbées aux bossoirs

n’ont pas la capacité minimum

exigée par la Colonne

D du tableau de la

Regie XXXIX, et si elles

ne contiennent pas une

place pour chaque personne

présente å bord, on

installera des embarcations

de sauvetage complémentaires

d’un des types

réglementaires, des

radeaux de sauvetage approuvés

ou d’autres engins

flottants approuvés,

de fagon å ce qu’il y ait

ainsi une place suffisante

pour toutes les personnes

présentes å bord.

Lorsque, dans 1’opinion

d’une Administration, il

n’est ni pratiquement possible,

ni raisonnable de

mettre sur un navire effectuant

des voyages internationaux

courts, le

nombre de jeux de bossoirs

exigé par la Colonne

A du tableau inséré å la

Regie XXXIX, T Administration

peut, dans certains

cas exceptionnels,

autoriser une réduction

dans le nombre de jeux

de bossoirs, pourvu, toutefois,

que ce nombre ne

soit pas inférieur au nombre

réduit exigé par la

Colonne B et aussi que la

capacité totale des embarcations

du navire soit

au moms égale au minimum

exigé par la Colonne

D.

accordance with its length

as provided in Column A

of the Table in Regulation

XXXIX. Each set of

davits shall have a boat

of Class I attached to it.

If the lifeboats attached

to davits do not provide

the minimum cubic capacity

specified in Column

D of the Table in Regulation

XXXIX or provide

accommodation for all

persons on board, additional

lifeboats of one of

the standard types, approved

life rafts or other

approved buoyant apparatus

shall be provided,

and the accommodation

thus provided shall be

sufficient for all on board.

When in the opinion of

the Administration it is

neither practicable nor

reasonable to place on a

ship engaged in short international

voyages, the

number of sets of davits

required by Column A

of the Table in Regulation

XXXIX, the Administration

may authorise,

under exceptional

conditions, a smaller number

of sets of davits, provided

always that this

number shall never be

less than the minimum

number fixed by Column

B of the Table, and that

the total capacity of the

boats on the ship will be

åt least up to the minimum

capacity required

by Column D.

med dävertar till antal,

som angives i kolumn A

i tabellen i regel XXXIX.

Under varje par dävertar

skall en båt av klass I

vara anbragt. Om de

under dävertar anbragta

båtarna icke hava den i

kolumn D i tabellen i

regel XXXIX angivna

rymd eller icke kunna

rymma alla personer ombord,

skola ytterligare anbringas

båtar av reglementsenlig

typ eller ock

godkända flottar eller

andra godkända flytredskap,

så att bärgningsredskapen

tillsammans erbjuda

tillräckligt utrymme

för alla personer ombord.

Där administrationen

finner det vara varken

praktiskt möjligt eller

lämpligt att å ett fartyg,

som nyttjas å korta internationella

resor, anbringa

det antal dävertar,

som angives i kolumn A

i tabellen i regel XXXIX,

må administrationen i särskilda

undantagsfall medgiva

anbringandet av ett

mindre antal dävertar,

förutsatt dock att antalet

icke må understiga

det i kolumn B i tabellen

i regel XXXIX angivna

antal samt att sammanlagda

rymden av båtarna

å fartyget skall

vara minst lika stor som

den minsta rymd, som

angives i kolumn D.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Regie XXXIX. . Regulation XXXIX.

Tableau relatif aux Bossoirs

et å la Capacité des Enibar
cations

de sauvetage.

Le Tableau ci-aprés

fixe, d’aprés la longueur

du navire:

(A) le nombre minimum

de jeux de bossoirs å inställer

et sous chacun desquels

doit étre attachée

une embarcation de la

Classe I conformément ä

la Regie XXXVIII cidessus;
(B)

le nombre réduit de

jeux de bossoirs qui peut

étre admis exceptionnellement,

conformément å la

Regie XXXVIII;

(C) la capacité minimum

requise pour les embarcations

de sauvetage

comprenant les embarcations

sous bossoirs et les

embarcations additionnelles,

conformément å la

Regie XXXVIII;

(£)) la capacité minimum

requise pour les embarcations

de sauvetage

sur un navire effectuant

des voyages internationaux

courts.

Regie XL.

Brassiéres de Sauvetage et

Bouées de Sauvetage.

1. Une brassiére de

sauvetage doit remplir les

conditions suivantes:

(a) étre de matiére et

de construction approuvées;
(b)

étre capable de soutenir

en eau douce, pendant

vingt-quatre heures,

sans couler, un poids de fer

de 7 kilogrammes 500

(16.5 livrés anglaises);

(c) étre reversible.

Table relating to davits

and lifeboat capacity.

The following table

fixes, according to tbe

length of tbe ship —

(A) The minimum number

of sets of davits to be

provided to each of which

must be attached a boat

of Class I in accordance

with Regulation

XXXVIII above.

(B) The smaller number

of sets of davits which may

be authorised exceptionally

under Regulation

XXXVIII.

(C) The minimum lifeboat

capacity required, including

tbe life-boats attacbed

to davits and the

additional boats, in accordance

with Regulation

XXXVIII.

(D) The minimum lifeboat

capacity required för

a sbip engaged in sbort

international voyages.

Regulation XL.

Life-JacketsandLife-Bnoys.

1. A life-jacket skall

satisfy tbe following requirements:—
(a)

It skall be constructed

witb proper workmansbip

and materials.

(b) It shall be capable

of supporting in fresk

water for 24 bours 7.5

kilogrammes of iron (equivalent

to 16| pounds);

(c) It shall be reversiblc.

Regel XXXIX.

Tabell över dävertar och

båtrymd.

I efterföljande tabell

angives i förhållande till

fartygets längd följande:

A) Det minsta antal par

dävertar, som skall finnas

och under vilka båtar

av klass I skola vara

anbragta enligt regel

XXXVIII.

B) Det mindre antal par

dävertar, som undantagsvis

må medgivas enligt

regel XXXVIII.

C) Den minsta sammanlagda

rymden av de

under dävertar anbragta

båtar jämte övriga båtar,

som skola finnas enligt

regel XXXVIII.

D) Den minsta sammanlagda

rymd av båtar, som

erfordras å fartyg, nyttjat

å korta internationella

resor.

Regel XL.

Livbälten och livbojar.

1) Livbälte skall fylla

följande fordringar:

a) Det skall vara av

lämpligt material och utförande.

b) Det skall vara i

stånd att i sötvatten under

24 timmar uppbära

järnbelastning om 7.5 kg

(16J eng. pund) utan att

sjunka.

c) Det skall vara vändbart.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Longueur enregistrée du Navire.

(A.)

Nombre

mini- mum de

Jeux de

Bossoirs.

(B.)

Nombre

réduit

de Jeux de

Bossoirs qui

peut étre

admis excep- tionnellement

(C.)

Capacité mini- mum des

Embarcations

de Sauvetage.

(D.)

Capacité mini- mum des

Embarcations

de Sauvetage.

Métres

Pieds anglais.

Métres

Cubes.

Pieds

cubes

anglais.

Métres

Cubes.

Pieds

cubes

anglais.

31]

et au

sous

des-}37

iod

et au-des- sous de

[l20

2

2

28

980

11

400

37

»

43

120

»

140

2

2

35

1,220

17

600

43

»

49

140

»

160

2

2

44

1,550

24

850

49

»

53

160

»

175

3

3

53

1,880

33

1,150

53

»

58

175

»

190

3

3

68

2,390

37

1,300

58

»

63

190

»

205

4

4

78

2,740

41

1,450

63

»

67

205

»

220

4

4

94

3,330

45

1,600

67

»

70

220

»

230

5

4

110

3,900

48

1,700

70

»

75

230

»

245

5

4

129

4,560

52

1,850

75

»

78

245

»

255

6

5

144

5,100

60

2,100

78

»

82

255

»

270

6

5

160

5,640

68

2,400

82

»

87

270

»

285

7

5

175

6,190

76

2,700

87

»

91

285

»

300

7

5

196

6,930

85

3,000

91

»

96

300

»

315

8

6

214

7,550

94

3,300

96

»

101

315

»

330

8

6

235

8,290

105

3,700

101

»

107

330

»

350

9

7

255

9,000

116

4,100

107

»

113

350

»

370

9

7

273

9,630

125

4,400

113

»

119

370

»

390

10

7

301

10,650

133

4,700

119

125

390

»

410

10

7

331

11,700

144

5,100

125

»

133

410

»

435

12

9

370

13,060

156

5,500

133

»

140

435

»

460

12

9

408

14,430

170

6,000

140

»

149

460

»

490

14

10

451

15,920

185

6,550

149

»

159

490

»

520

14

10

490

17,310

201

7,100

159

»

168

520

»

550

16

12

530

18,720

217

7,650

168

177

550

»

580

16

12

576

20,350

177

»

186

580

»

610

18

13

620

21,900

186

»

195

610

»

640

18

13

671

23,700

195

»

204

640

»

670

20

14

717

25,350

204

»

213

670

»

700

20

14

766

27,050

213

»

223

700

»

730

22

15

808

28,560

223

»

232

730

»

760

22

15

854

30,180

232

»

241

760

»

790

24

17

908

32,100

241

»

250

790

»

820

24

17

972

34,350

250

»

261

820

»

855

26

18

1,031

36,450

261

»

271

855

»

890

26

18

1,097

38,750

271

»

282

890

»

925

28

19

1,160

41,000

282

»

293

925

»

960

28

19

1,242

43,880

293

»

303

960

»

995

30

20

1,312

46,350

303

»

314

995

» i

,030

30

20

1,380

48,750

Note sur (A) et (B). Lorsque la longueur du navire dépasse 314 métres (équivalent ä 1,030 pieds

anglais) rAdministration doit déterminer le nombre de jeux de bossoirs que ledit navire doit recevoir.

Copie de la déeision doit étre donnée aux autres Administrations.

Note sur (C) et (D). Pour 1’application de ce Tableau la capacité d’une embareation de la Classe II

s’obtient en multipliant le nombre de personnes pour lequel 1’embaroation est certifiée par 0.283 pour

obtenir la capacité en métres cubes et par 10 pour obtenir la capacité en pied cubes.

Note sur (D). Lorsque la longueur du navire est au-dessous de 31 métres (équivalent ä 100 pieds)

ou qu’elle dépasse 168 métres (équivalent ä 550 pieds) la capacité eubique des embarcations de sauvetage

doit étre déterminée par 1’Administration.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Registered Length of the Ship.

(A.)

Mini- mum

Number

of Sets

of

Davits.

(B.)

Smaller

Number of

Sets of Davits

authorised

exceptionally.

(C.)

Minimum

Capacity of

Lifeboats.

(D.)

Minimum

Capacity of J

Lifeboats.

Metres.

Feet.

1

Cubic j

Metres.

Cubic

Feet.

Cubic

Metres.

Cubic

Feet.

31 and under

37

100 and under 120

9

2

28

980

11

400

37

43

120

»

140

2

2

35

1,220

17

600 |

43

49

140

»

160

2

2

44

1,550

24

850 |

49

53

160

»

175

3

3

53

1,880

33

1,150 i

53

58

175

»

190

3

3

68

2,390

37

1,300

58

63

190

»

205

4

4

78

2,740

41

1,450 1

63

67

205

»

220

4

4

94

3,330

45

1,600

67

70

220

»

230

5

4

110

3,900

48

1,700 ;

70

75

230

»

245

5

4

129

4,560

52

1,850 i

75

78

245

»

255

6

5

144

5,100

60

2,100 S

78

82

255

»

270

6

5

160

5,640

68

2,400

82

87

270

»

285

7

5

175

6,190

76

2,700

87

»

91

285

»

300

7

5

196

6,930

85

3,000

91

96

300

»

315

8

6

214

7,550

94

3,300

96

»

101

315

»

330

8

6

235

8,290

105

3,700

101

»

107

330

»

350

9

7

255

9,000

116

4,100

107

113

350

»

370

9

7

273

9,630

125

4,400

113

»

119

370

»

390

10

7

301

10,650

133

4,700

119

»

125

390

»

410

10

7

331

11,700

144

5,100

125

»

133

410

»

435

12

9

370

13,060

156

5,500

133

»

140

435

»

460

12

9

408

14,430

170

6,000

140

»

149

460

»

490

14

10

451

15,920

185

6,550 |

149

159

490

»

520

14

10

490

17,310

201

7,100

159

»

168

520

»

550

16

12

530

18,720

217

7,650 i

168

»

177

550

»

580

16

12

576

20,350

177

»

186

680

»

610

18

13

620

21,900

186

»

195

610

»

640

18

13

671

23,700

195

»

204

640

»

670

20

14

717

25,350

204

»

213

670

»

700

20

14

766

27,050

213

»

223

700

»

730

22

15

808

28,560

223

»

232

730

»

760

22

15

854

30,180

232

»

241

760

»

790

24

17

908

32,100

241

»

250

790

»

820

24

17

972

34,350

250

»

261

820

»

855

26

18

1,031

36,450

261

»

271

855

»

890

26

18

1,097

38,750

271

»

282

890

»

925

28

19

1,160

41,000

282

»

293

925

»

960

28

19

1,242

! 43,880

293

»

303

960

»

995

30

20

1,312

46,350

303

»

314

995

»

1,030

30

20

! 1,380

48,750

Note on (A) and (B). When the length o{ the ship exeeeds 314 metres (equivalent to 1,030 feet)

the Administration shall determine the minimum number of sets of davits for that ship; full particulars

of its decision shall be communicated to the other Administrations.

Note on (C) and (D). För the purposes of this table the capacity of a boat of Class II is obtamed

by multiplying the number of persons for which the boat is certified by 0.283 to obtain the capacity in

cubic metres and by 10 to obtain the capacity in cubio feet.

Note on (D). When the length of a ship is under 31 metres (equivalent to 100 feet) or over168 metres

(equivalent to 550 feet) the cubic capacity of the lifeboats shall be prescribed by the Administration.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Fartygets registrerade längd

A).

Minsta

antal

par dä- vertar

B).

Mindre

antal par

dävertar,

som undan- tagsvis må

medgivas

C).

Minsta rymd

av båtar

D).

Minsta rymd

av båtar

Meter

Eng. fot

Kubik-

meter

Eng.

; kubik- fot

Kubik-

meter

Eng.

kubik-

fot

31 och under 37

100

och under 120

2

2

28

980

11

1

400

37

43

120

»

140

2

2

35

1,220

17

600

43

»

49

140

»

160

2

2

44

1,550

24

850

49

»

53

160

»

175

3

3

53

1,880

33

1,150

53

»

58

175

»

190

3

3

68

2,390

37

1,300

58

»

63

190

»

205

4

4

78

2,740

41

1,450

63

»

67

205

»

220

4

4

94

3,330

45

1,600

67

»

70

220

»

230

5

4

110

3,900

48

1,700

70

»

75

230

»

245

5

4

129

4,560

52

1,850

75

»

78

245

»

255

6

5

144

5,100

60

2,100

78

»

82

255

»

270

6

5

160

5,640

68

2,400

82

»

87

270

»

285

7

5

175

6,190

76

2,700

87

»

91

285

»

300

7

5

196

6,930

85

3,000

91

»

96

300

»

315

8

6

214

7,550

94

3,300

96

»

101

315

»

330

8

6

235

8,290

105

3,700

101

»

107

330

»

350

9

7

255

9,000

116

4,100

| 107

»

113

350

»

370

9

7

273

9,630

125

4,400

| 113

»

119

370

»

390

10

7

301

10,650

133

4,700

119

»

125

390

»

410

10

7

331

11,700

144

5,100

125

»

133

410

»

435

12

9

370

13,060

156

5,500

133

»

140

435

»

460

12

9

408

14,430

170

6,000

140

»

149

460

»

490

14

10

451

15,920

185

6,550

149

»

159

490

»

520

14

10

490

17,310

201

7,100

159

»

168

520

»

550

16

12

530

18,720

217

7,650

168

»

177

550

»

580

16

12

576

20,350

177

»

186

580

»

610

18

13

620

21,900

186

»

196

610

»

640

18

13

671

23,700

195

»

204

640

»

670

20

14

717

25,350

204

»

213

670

»

700

20

14

766

27,050

213

»

223

700

»

730

22

15

808

28,560

223

»

232

730

»

760

22

15

854

30,180

232

»

241

760

»

790

24

17

908

32,100

241

»

250

790

»

820

24

17

972 :

34,350

250

»

261

820

»

855

26

18

1,031

36,450

261

»

271

855

»

890 i

26

18

1,097

38,750

271

»

282

890

»

925

28

19

1,160

41,000

282

»

293

925

»

960

28

19

1,242

43,880

293

»

303

960

»

995

30 1

20

1,312

46,350

303

»

314

995

» 1

030

30

20

1,380 !

48,750

Anmärkning till A) och B). Där fartygets längd överstiger 314 m. (motsvarande 1.030 eng. fot) »kall

administrationen bestämma^ minsta antalet par dävertar för ifrågakommande fartyg. Fullständiga

upplysningar om beslut i sådant hänseende skola meddelas övriga administrationer.

Anmärkning till C) och D). Vid användning av denna tabell erbålles rymden av båt av klass II

genom att multiplicera det antal personer, som ifrågakommande båt må bära med 0.283, då rymden

erhalles i kbm och med 10, då rymden erhålles i eng. kbft.

Anmärkning till D). Där fartygets längd understiger 31 m. (motsvarande 100 eng. fot) eller överstiger

168 m (motsvarande 550 eng. fot) skall rymden hos båtarna fastställas av administrationen.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Sont prohibées les brassiéres

dont la flottabilité

est assurée au moyen de

compartiments a air.

2. Une bouée de

sauvetage doit remplir les

conditions suivantes:

(a) étre, soit en liége

massif, soit en toute autre

matiére équivalente;

(b) étre capable de

soutenir en eau douce,

pendant vingt-quatre

beures, sans couler, un

poids de fer d’au moms

14.5 kilogrammes (32 livres

anglaises).

Sont probibées les

bouées de sauvetage dont

le remplissage est constitué

par du jonc, du

liége en copeaux ou en

grains, ou par toute autre

substance a l’état de décbets

et sans cobésion

propre ainsi que les bouées

dont la flottabilité est

assurée au moyen de compartiments

a air nécessitant

une insufflation

préalable.

3. Le nombre minimum

de bouées de sauvetage

dont doivent étre munis

les navires est fixé par le

tableau suivant:

Life-jackets the buoyancy

of wbicb depends on

air compartments are probibited.

2. A lifebuoy sball satisfy

tbe following requirements:
(a)

It sball be of solid

cork or any otber equivalent

material;

(b) It sball be capable

of supporting in fresb

water för 24 bours åt

least 14.5 kilogrammes

(equivalent to 32 pounds)

of iron.

Life-buoys filled witb

rusbes, cork sbavings or

granulated cork, or any

otber loose granulated material,

or wbose buoyancy

depends upon air compartments

wbicb require

to be inflated, are probibited.

3. Tbe minimum number

of life-buoys witb

wbicb sbips are to be provided

is fixed by the

following table:

Livbälte, vars flytförmåga

är beroende av luftrum,

må icke användas.

2) Livboj skall fylla

följande fordringar:

a) Den skall vara av

massiv kork eller annat

likvärdigt material.

b) Den skall kunna i

sötvatten under 24 timmar

uppbära en järnbelastning

om minst 14.5 kg

(32 eng. pund) utan att

sjunka.

Livboj, vars fyllning

utgöres av säv, korkspån,

söndersmulad kork eller

annat ämne i avfallsform

ocb utan egen sammanhållning,

eller sådan boj,

vars flytförmåga är beroende

av luftrum ocb

som före begagnandet

måste uppblåsas med luft,

må icke användas.

3) Minsta antal livbojar,

varmed ett fartyg

skall vara försett, angives

i följande tabell:

Longueur du

navire.

Nombre

minimum de

Métres.

Pieds anglais.

bouées.

Au-dessous de 61 .....

. . Au-dessous de 200 . . .

... 8

61 et au-dessous de 122 . .

. . 200 et au-dessous de 400

... 12

122 et au-dessous de 183 . .

. . 400 et au-dessous de 600

... 18

183 et au-dessous de 244 . .

. . 600 et au-dessous de 800

... 24

244 et au-dessus......

. . 800 et au-dessus ....

... 30

Length of the Ship.

Minimum

Number of

Metres.

Equivalent in beet.

Buoys.

Under 61.........

. . Under 200 ......

.... 8

61 and under 122.....

. . 200 and under 400 . . .

. . . . 12

122 and under 183.....

. . 400 and under 600 . . .

.... 18

183 and under 244 .....

. . 600 and under 800 . . .

.... 24

244 and over.......

. . 800 and over .....

.... 30

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

meter

Under 61 . . .

61 intill 122

122 intill 183 .

183 intill 244

244 eller mera

4. Toutes les bouées

doivent étre pourvues de

guirlandes solidement

amarrées. Il doit y avoir

une bouée au moms, de

chaque bord, qui soit

pourvue d’une ligne de

sauvetage longue de 27

m. 50 (15 brasses) au

moins. Le nombre des

bouées de sauvetage lumineuses

ne doit pas étre

inférieur å la moitié du

nombre total des bouées

de sauvetage et ne doit en

aucun cas descendre audessous

de six. Les fusées

correspondantes doivent

étre automatiques, efficaces,

et ne doivent pas

s’éteindre dans l’eau; elles

doivent étre disposées au

voisinage de leurs bouées,

avec les organes de fixation

nécessaires.

5. Toutes les brassiéres

et bouées de sauvetage

doivent étre installées å

bord de fa9on å étre å

portée immédiate de

toutes les personnes embarquées;

leur position

doit étre nettement indiquée

de maniére å étre

connue des intéressés.

Les bouées de sauvetage

doivent pouvoir toujours

étre larguées instantanément

et ne comporter aucun

dispositif de fixation

per manente.

Regie XLI.

Canotiers brevetés.

Pour obtenir le brevet

spécial de canotier prévu

Fartygets längd i

eng.fot

........under 200 . . .

........ 200 intill 400 .

........ 400 intill 600 .

........ 600 intill 800 .

........ 800 eller mera .

4. All the buoys shall

be fitted with beckets securely

seized. Åt least

one buoy on eacb side

skall be fitted with a lifeline

of åt least 27.5 metres

(15 fathoms) in lengtb.

Not less than one-half of

the total number of lifebuoys,

and in no case less

than six, shall be provided

with efficient self-igniting

lights which cannot be

extinguished in water, and

these shall be kept near

the buoys to which they

belong, with the necessary

means of attachment.

5. All the life-buoys

and life-jackets shall be

so placed as to be readily

accessible to the persons

on board; their position

shall be plainly indicated

so as to be known to the

persons concerned.

The life-buoys shall

always be capable of being

rapidly cast loose and

shall not be permanently

secured in any way.

Regulation XLI.

Certiflcated Lifeboatnien.

In order to obtain the

special lifeboatman’s cer
-

Minsta antal

livbojar.

....... 8

.......12

.......18

.......24

.......30

4) Livboj skall runt

ytterkanten vara försedd

med en i bukter säkert

najad livlina. Minst en

livboj på var sida av fartyget

skall vara försedd

med fånglina med en

längd av minst 27.5 m

(15 eng. famnar). Minst

halva antalet av samtliga

livbojar, dock minst sex,

skola vara försedda med

tillförlitligt självtändande

lyse, som icke kan släckas

av vatten; lyset skall

tillika med nödig fastsättningsanordning

vara anbragt

i närheten av de

bojar, till vilka de höra.

5) Alla livbojar och livbälten

skola vara så anbragta,

att de äro lätt åtkomliga

; deras plats skall

tydligt angivas för de

ombordvarandes kännedom.

Livboj skall kunna

hastigt lösgöras och må

icke på något sätt vara

fast anbragt.

Regel XLI.

Godkända bätmän.

För att erhålla certifikat

för båtman, varom

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

å 1’Article 22 de la présente

Convention, le

postulant doit justifier

qu’il est exercé dans la

manoeuvre compléte de

mise å l’eau des embarcations

de sauvetage et dans

le maniement des avirons;

qu’il posséde la connaissance

et la pratique de la

manoeuvTe des embarcations

elles-mémes; et qu’il

est, en outre, capable de

comprendre les ordres relatifs

au service de ees

divers engins et de répondre

å ees ordres.

Il doit y avoir pour

cbaque embarcation ou

radeau de sauvetage un

nombre de canotiers au

moins egal å celui qui est

prévu au tableau cidessous:
Si

le nombre de personnes

est:

Moins de 41 personnes

De 41 å 61 personnes

De 62 å. 85 personnes

Au-dessus de 85 personnes . .

tificate provided for in

Article 22 of the present

Convention, the applicant

must prove that he has

been trained in all the

operations connected with

launching lifeboats and

the use of oars; that he is

acquainted with the practical

handling of the boats

themselves; and, further,

that he is capable of understanding

and answering

the orders relative to

lifeboat service.

There shall be for each

boat or life-raft a number

of lifeboatmen åt least

equal to that specified in

the following table:

förmäles i artikel 22 av

denna konvention, skall

sökande styrka, att han

är övad i allt med båtars

sjösättning och med årors

bruk förbundet arbete; att

han äger kännedom om

och färdighet i båtars

praktiska handha vande;

och att han är i stånd

att uppfatta och besvara

order rörande båttjänsten.

För varje båt eller flotte

skall finnas minst det

antal båtmän, som angives

i följande tabell:

Le nombre minimum de

canotiers brevetés doit

étre de:

2

3

4

5

If the Prescribed

Complement is:

Less than 41 persons .

From 41 to 61 persons .

From 62 to 85 persons .

Above 85 persons . . .

The Minimum Number

of Certificated Lifeboatmen

shall be:

. . . . 2

. . . . 3

. . . . 4

. . . . 5

Båtens eller flottens Minsta antal godtillåtna

personantal: kända båtmän:

Under 41 personer...... 2

41 t. o. m. 61 personer . . . . 3

62 t. o. m. 85 personer .... 4

Mer än 85 personer...... 5

Regulation XLII. Regel XLII.

Mattning of Boats. Båtars bemanning.

Regie XLII.

Personnel desEmbarcations

de Sauvetage.

Un officier de pont ou

un canotier breveté doit

étre chargé de chaque embarcation

ou radeau de

sauvetage et il lui sera

également désigné un suppleant.

Celui qui est chargé

d’une embarcation doit

avoir la liste de son personnel

et s’assurer que les

hommes placés sous ses

ordres connaissent respec
-

A deck officer or certificated

lifeboatman shall

be placed in charge of each

boat or life-raft and a second

in command shall

also be nominated. The

person in charge shall

have a list of its erew, and

shall see that the men

placed under his orders

are acquainted with their

several duties.

För varje båt och flotte

skall utses en person av

däcksbefälet eller en godkänd

båtman såsom befälhavare

ävensom en

ställföreträdare för denne.

Den, som för befälet,

skall innehava en lista

över besättningen samt

tillse, att de båtmän, som

äro underställda honom,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

tivement leurs pöstes et

leurs fonctions.

A toute embarcation ä

moteur doit étre affecté

un homme sachant conduire

le moteur.

Un homme sachant se

servir d’une installation

radiotélégraphique et d’un

projecteur doit étre affecté

å chaque embarcation

comportant ees appareils.

Un ou plusieurs officiers

doivent étre chargés de

veiller å ce que les embarcations,

radeaux de

sauvetage, engins flottants

et autres engins de

sauvetage soient toujours

préts å étre utilisés.

Regie XL1II.

Découverte et Exthiction de

1’Incendie.

(1) Un service effeetif

de ronde doit étre organise

de telle maniére que

tout commencement d’incendie

soit promptement

découvert. En outre, un

systéme d’avertisseurs

d’incendie ou de déteeteurs

d’incendie doit

étre installé, pour indiquer

ou enregistrer automatiquement

dans un

ou plusieurs points ou

stations ou ees indications

peuvent étre rapidement

observées par les officiers

et Téquipage, l’existence

ou 1’indication d’un

incendie dans toutes les

parties du navire inaccessibles

au service de ronde.

(2) Chaque navire doit

disposer de pompes å

incendie puissantes mues

par la vapeur ou par

toute autre énergie. Ces

pompes sont au nombre

de deux pour les navires

A man capable of working

the motor shall be assigned

to each motor boat.

A man capable of working

the wireless and

searchlight installations

shall be assigned to boats

carrying this equipment.

The duty of seeing that

the boats, life-rafts and

buoyant apparatus and

other lifesaving apparatus

are åt all times ready

for use shall be assigned

to one or more officers.

Fire Detection and Extinction.

1. An efficient patrol

system shall be maintained,

so that any outbreak

of fire may be

promptly deteeted. In

addition, a fire alarm or

fire detecting system shall

be provided, which will

automatically indicate or

register åt one or more

points or stations, where

it can be most quickly

observed by officers and

erew, the presence or indication

of fire in any

part of the ship not accessible

to the patrol system.

2. Every ship shall be

provided with powerful

pumps, operated by steam

or other means. On ships

of less than 4,000 tons

gross there shall be two,

and on larger ships three

äga kännedom om sina

poster och åligganden.

För varje motorbåt

skall vara utsedd en person,

som kan sköta motorn.

För varje motorbåt,

som är försedd med radiotelegrafinstallation

och

strålkastare, skall vara utsedd

en person, som kan

sköta dessa apparater.

En eller flera av befälet

skola hava till uppgift

att övervaka, att båtar,

flottar, flytredskap och

andra bärgningsredskap

alltid äro färdiga till användning.

Upptäckande och släckning

av eldsvåda.

1) En betryggande

patrulleringstjänst skall

upprätthållas i ändamål

att hastigt upptäcka begynnande

eldsvåda. Härjämte

skall finnas ett

system för brandalarm

eller för upptäckande av

eldsvåda, varigenom på

en eller flera platser,

där det lättast kan uppmärksammas

av befäl

eller besättning, automatiskt

utvisas eller registreras

utbrott av eller tillbud

till eldsvåda i varje

del av fartyget, som icke

är tillgängligt för brandpatrull.

2) Varje fartyg skall

vara försett med kraftiga

brandpumpar, som skola

drivas medelst ånga eller

annan kraft. Fartyg med

en bruttodräktighet understigande

4,000 register
-

Regulation XLIII.

Regel XLIII.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

de moms de quatre mille

tonneaux de jauge brute,

et de trois pour les navires

plus grands. Elles

doivent étre assez puissantes

pour débiter chacune

une quantité d’eau

suffisante par deux jets

énergiques simultanés en

un point quelconque du

navire. Elles doivent étre

mises, avant 1’appareillage,

en état de fonctionner

sans délai.

(3) Les tuyautages

d’incendie doivent permettre

de diriger rapidement

deux jets d’eau

énergiques simultanés

dans une région quelconque

d’un entrepont habité

dont les portes étanches

et les portes contre

1’incendie sont fermées.

Les manches å incendie

et les tuyautages doivent

étre largement proportionnés

et faits de matiéres

convenables. Les

raccords de tuyautages

doivent étre dans chaque

entrepont installés de

telle mani er e que les manches

puissent s’y adapter

facilement.

(4) Dans tout espace

occupé par le chargement,

on doit pouvoir diriger

rapidement et simultanément

au moins deux jets

d’eaupuissants. Enoutre,

des dispositions doivent

étre prises pour amener

rapidement par un tuyautage

fixe, dans chaque

compartiment occupé par

des marchandises, un gaz

extincteur en quantité

telle que le volume de gaz

libre soit au moins égal å

trentc pour cent du volume

de la plus grande

cale du navire. Sur les

navires å vapeur, on peut

of tliese pumps. Each of

the pumps shall be capable

of delivering a sufficient

quantity of water

in two powerful jets simultaneously

in any given

part of the ship, and shall

be available for immediate

use before the ship leaves

port.

3. The service pipes

shall permit of two powerful

jets of water being

simultaneously directed

on any given part of a

deck occupied by passengers

and crew, when

the watertight and fireresisting

doors are closed.

The service pipes and

hoses shall be of ample size

and made of suitable material.

The branches of

the pipes shall be so placed

on each deck that the fire

hose can be easily coupled

to them.

4. Provision shall be

made whereby åt least two

powerful jets of water can

be rapidly and simultaneously

directed into any

space containing cargo.

In addition, arrangements

shall be made whereby

smothering gas sufficient

to give a minimum volume

of free gas equal to 30

per cent. of the gross volume

of the largest hold

in the ship can be

promptly conveyed by a

permanent piping system

into each compartment in

which cargo is carried.

Steam in adequately equi
-

ton skall vara försett med

två och fartyg med större

bruttodräktighet med tre

sådana pumpar. Varje

pump skall kunna med två

kraftiga strålar samtidigt

bespruta vilken som helst

del av fartyget och skall,

innan fartyget avgår från

hamn, vara färdig för

omedelbar användning.

3) Rörledningarna för

eldsläckning skola vara så

anordnade, att två kraftiga

strålar samtidigt kunna

riktas till vilken som

helst del av ett däck,

avsett för passagerare och

besättning, när de vattentäta

och brandsäkra dörrarna

äro stängda. Rörledningar

och slangar

skola vara av tillräckliga

dimensioner och av

lämpligt material. Rörledningarnas

slangkopplingar

skola på varje

däck vara så anbragta,

att vattenslangarna lätt

kunna tillkopplas.

4) Minst två kraftiga

vattenstrålar skola kunna

hastigt och samtidigt

riktas in i vilket som

helst rum,rymmande last.

Härjämte skola anordningar

vara vidtagna, så

att genom ett fast rörsystem

till varje lastrum

kan hastigt inledas eldsläckande

gas, tillräcklig

att giva en fri gasmängd,

motsvarande 30 procent

av den totala rymden av

det största lastrummet i

fartyget. I ångfartyg må

motsvarande mängd ånga

användas i stället för eldsläckande

gas. Anordnin
-

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

accepter de la vapeur en

quantité équivalente.

^installation pour l’extinction

par le gaz ou la

vapeur n’est pas obligatoire

sur les navires de

moms de 1,000 tonneaux

de jauge brute.

(5) Des extincteurs

d’incendie portatifs d’un

type å fluide doivent étre

prévus en nombre convenable.

Chaque compartiment

de la trancbe

des machines doit en recevoir

au moins deux.

(6) Il doit y avoir å

bord deux équipements

composés chacun d’un casque

ou d’un apparell respiratoire

et d’un fanal de

sureté. Ils doivent étre

déposés en deux endroits

différents.

(7) Sur les navires å

vapeur dans lesquels les

cbaudiéres principales

sont chauffées au combustible

liquide, en outre

de dispositifs permettant

d’amener rapidement et

simultanément deux jets

d’eau puissants en tout

point de la trancbe des

machines, on doit inställer:
(a)

des distributeurs

convenables pour projeter

de l’eau en pluie sur le

combustible liquide sans

agitation anormale de la

surface;

(b) dans chaque rue de

chauffe, un récipient contenant

283 décimétres cubes

(10 pieds cubes) de

sable, de sciure de bois

imprégnée de soude, de

toute autre matiére séche

approuvée et des écopes

pour la répandre;

(c) dans chaque chaufferie

et dans tout local

valent proportion may be

accepted in place of smothering

gas on steamdriven

ships. Provision

for the supply of smothering

gas or steam need not

be required in ships of

less than 1,000 tons gross.

5. A sufficient number

of portable fluid fire

extinguishers shall be provided,

åt least two being

carried in each machinery

space.

6. Two equipments,

consisting of a smoke

helmet or breathing apparatus

and a safety Tamp,

shall be earried on board,

and kept in two widely

separated places.

7. In steamships in

which the main boilers are

oil fired, there shall be

provided in addition to

means whereby two

powerful jets of water may

be rapidly and simultaneously

directed into any

part of the machinery

spaces.

(a) Suitable conductors

for spraying water on oil

without undue disturbance

of the surface.

(b) In each firing space,

a receptacle containing

283 cubic decimetres (10

cubic feet) of sand, sawdust

impregnated with

soda, or other approved

dry materials, and scoops

for distributing the same.

(c) In each boiler room,

and in each of the machin
-

gar för eldsläckning med

gas eller ånga erfordras

dock icke i fråga om fartyg

med en bruttodräktighet

understigande 1,000

registerton.

5) Flyttbara eldsläckningsapparater

med flytande

eldsläckningsmedel

skola finnas ombord i

tillräckligt antal. Varje

maskinerirum skall vara

försett med minst två

sådana apparater.

6) Två utrustningar,

vardera bestående av en

rökhjälm eller gasmask

samt en säkerhetslampa,

skola finnas ombord. De

skola förvaras på två

vitt skilda platser.

7) Å ångfartyg, vilkas

huvudångpannor äro inrättade

för oljeeldning,

skall jämte anordningar,

varigenom två kraftiga

vattenstrålar kunna hastigt

och samtidigt riktas

till vilken del som helst

av maskinerirummet, finnas

följande:

a) Lämpliga munstycken

för spridande av vatten

såsom dusch över

olja utan att ytan onödigt

uppröres.

b) Å varje eldningsplats

en behållare, innehållande

283 kbdm (10 eng. kbft)

sand, med soda behandlad

sågspån eller annat godkänt

torrt ämne, tillika

med skopor för spridning

därav.

c) I varje pannrum

och i varje maskinrum, i

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

de machines ou se trouve

une partie de Tinstallation

de combustible liquide,

deux extincteurs

portatifs d’un type distributeur

de mousse ou

d’un autre agent approuvé

efficace pour éteindre un

incendie de combustible

liquide;

(d) des dispositifs pour

produire et distribuer rapidement

de la mousse

sur toute la surface inférieure

de la chaufferie

ou de chacune des chaufferies,

s’il y en a plusieurs,

et de toute partie des

machines qui renferme des

pompes å combustible ou

des caisses de décantation.

La quantité de

mousse å produire doitétre

suffisante pour couvrir

sur une épaisseur de 15.24

centimétres (6 pouces) la

surface totale des töles

formant dans un compartiment

quelconque le

plafond du waterballast,

ou de celles du bordé

extérieur lå ou il n’y a

pas de waterballast. Si le

compartiment des machines

et celui des chaudiéres

ne sont pas complétement

séparés et si le combustible

liquide peut passer

de la cale de la chaufferie

dans celle des machines,

le compartiment des machines

et la chaufferie

seront considérés comme

formant un seid compartiment.

L’appareil doit

pouvoir étre mis en

marche et contrölé de

1’extérieur du compartiment

ou 1’incendie peut

éclater;

(e) en outre de ce qui

précéde, il doit y avoir

sur les navires å vapeur

ery spaces in which a part

of the oil fuel installation

is situated, two approved

portable extinguishers of

a type discharging froth

or other approved medium

suitable for quenching

oil fires.

(d) Means whereby

froth may be rapidly discharged

and distributed

over the whole of the

lower part of the boiler

room or of any one boiler

room, if there are more

than one, or of any

machinery space in which

oil fuel units or settling

tanks are situated. The

quantity of froth which

can be discharged shall be

ample to cover to a depth

of 15.24 centimetres (6

inches) the whole area of

the plating formed in any

one compartment by the

inner bottom plating, or

by the shell plating of the

vessel, if there is no

double-bottom tank. If

the engine and boiler

rooms are not entirely separate,

and fuel can dram

from the boiler room bilges

into the engine room,

the combined engine and

boiler rooms shall be considered

as one compartment.

The apparatus

shall be operated and controlled

from outside the

compartment in which the

fire may occur.

(e) In addition to the

foregoing, one extinguisher

of the froth type of åt

vilket del av oljeeldningsinstallationen

är belägen,

två godkända flyttbara

eldsläckningsapparater

för alstrande av skum

eller annat för släckning

av brinnande olja godkänt

ämne.

d) Anordningar, medelst

vilka skum hastigt

kan alstras och utspridas

över hela nedre delen av

pannrummet eller av

varje pannrum, därest

flera sådana finnas, eller

av ett maskinrum, i vilket

brännoljepumpar eller

dagtankar finnas. Den

mängd skum, som skall

kunna alstras, skall vara

tillräcklig för att kunna

med ett 15.24 cm (6 eng.

tum) tjockt lager täcka

hela ytan av innerbottnen

eller, där dubbelbotten

ej finnes, av bordläggningen

i ett vart

ifrågakommande rum.

Äro maskin- och pannrummen

icke fullständigt

åtskilda och kan olja intränga

från pannrummet

till maskinrummet, skola

maskin- och pannrummen

anses som ett enda rum.

Anordningarna skola kunna

sättas i verksamhet

och kontrolleras från plats

utanför det rum, i vilket

eld kan uppstå.

e) Förutom ovan nämnda

anordningar, skall å

ångfartyg med ett pann
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

n’ayant qu’une chaufferie,

un extincteur å mousse et

sur les navires ayant plus

d’une chaufferie, deux extincteurs

å mousse d’au

moins 136 litres (30 gallons)

de capacité. Ces

extincteurs doivent étre

pourvus de tuyaux sur

dévidoirs permettant d’atteindre

toutes les parties

des chaufferies et des

locaux contenant les pompes

å combustible. Des

appareils d’une efficacité

équivalente peuvent étre

acceptés au lieu d’extincteurs

de 136 litres (30

gallons);

(f) tous les récipients

et les valves qui servent

å les mettre en ce livré

doivent étre aisément accessibles

et placés de telle

sorte qu’ils ne soient pas

facilement rendus inutilisables

par un commencement

d’incendie.

8. Dans les navires a

moteurs å combustion interne,

en outre des dispositifs

permettant d’amener

rapidement et simultanément

deux jets d’eau

puissants sur tous les

points de la tranche des

machines et également

des distributeurs d’eau en

pluie, on doit inställer,

dans chaque local des

machines, les extincteurs

å mousse suivants:

(a) au moins un extincteur

approuvé de 45 litres

(10 gallons), et, en outre,

par 1,000 CY de puissance

au frein des machines, un

extincteur approuvé de

9 litres (2 gallons), sans

que le nombre total

d’extincteurs de 9 litres

puisse étre inférieur å

least 136 litres (30 gallons)

capacity in steamships

having one boiler room

and two such extinguishers

in steamships with

more than one boiler

room. These extinguishers

shall be provided with

hoses on reels suitable for

reaching any part of the

boiler rooms and spaces

containing oil-fuel pumping

units. Equally efficient

apparatus may be

accepted in place of the

136 litres (30-gallons)

extinguishers.

(f) All containers and

valves by which they are

operated shall be easily

accessible and so placed

that they will not readily

be cut off from use by an

outbreak of fire.

(8) In vessels propelled

by internal combustion

engines there shall be

provided in each of the

machinery spaces, in addition

to means whereby

two powerful jets of water

may be rapidly and simultaneously

directed into

any part of the machinery

spaces, together with

suitable spraying conductor,

froth extinguishers

as follows:

(a) Åt least one approved

45 litres (10-gallons)

extinguisher with

an addition of one approved

9 litres (2-gallons)

extinguisher for each

1,000 B.H.P. of the engines,

but the total number

of 9 litres (2-gallons)

extinguishers so supplied

rum finnas en skumbildande

eldsläckningsapparat

med en rymd av minst

136 liter (30 eng. gallons),

och å ångfartyg med

mer än ett pannrum två

sådana apparater. Apparaterna

skola vara försedda

med på rullar anbragta

slangar av tillräcklig

längd för att nå

till varje del av pannrummen

och rum, som

innehålla brännoljepumpar.

I stället för de förenämnda

eldsläckningsapparaterna

om 136 liter

(30 eng. gallons) må

andra, likvärdiga apparater

godkännas.

f) Behållare och ventiler,

medelst vilka dessa

apparater sättas i verksamhet,

skola vara lätt

åtkomliga och så anbragta,

att de icke lätt kunna

göras obrukbara i händelse

av utbrott av eldsvåda.

8) Å fartyg, som framdrivas

medelst förbränningsmotorer,

skola, förutom

anordningar, varigenom

två kraftiga vattenstrålar

kunna hastigt och

samtidigt riktas till vilken

som helst del av maskinrummet,

jämte lämpliga

duschmunstycken, i varje

maskinrum finnas följande

skumbildningsapparater:
a)

Minst en godkänd

apparat med en rymd

av 45 liter (10 eng.

gallons) tillika med en

godkänd apparat av 9

liters rymd (2 eng. gallons)

för varje 1 000-tal

B.H.K. hos maskineriet;

dock att hela antalet

apparater om 9 liter (2

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

deux, ni qu’il en soit exigé

plus de six;

(b) lorsqu’il y a dans

la tranche des machines,

une ckaudiére auxiliaire

au lieu de 1’extincteur de

45 litres (10 gallons) mentionné

ci-dessus, il doit

en étre installé un de

136 litres (30 gallons) avec

son tuyautage approprié

ou tout autre dispositif

approuvé de distribution

de mousse.

9. Sur les navires å

vapeur utilisant le combustible

liquide, si la

cbambre des machines et

la chaufferie ne sont pas

complétement séparées

par une cloison métallique

et si le combustible liquide

peut passer de la café de

la chaufferie dans celle de

la machine, une des pompes

a incendie doit étre

placée dans le tunnel ou

dans un autre espace hors

de la tranche des machines.

S’il est exigé plus de deux

pompes å incendie, elles

ne doivent pas étre placées

toutes dans le méme

local.

10. Lorsqu’il est spécifié

un type special d’appareil,

d’agent extincteur

ou d’installation, tout

autre type peut étre accepté

s’il n’est pas moms

efficace que le type spécifié.

Par exemple, un

apparell a acide carbonique

peut étre admis au

lieu d’une installation å

mousse (paragraphe 7,

alinéas (d) et (e)), pourvu

que la quantité d’acide

carboniquo transportée

soit suffisante pour fournir

une saturation de 25

pour cent de gaz pour le

shall be not less than two

and need not exceed six.

(b) When a donkey

boiler is situated in the

machinery space there

shall be provided, in place

of the 45 litres (10-gallons)

extinguisher mentioned

above, one of 136 litres (30

gallons) capacity, fitted

with suitable hose attachments

or other approved

methods for distributing

the froth.

(9) In steamships using

oil fuel, if the engine and

boiler rooms are not entirely

separated by a steel

bulkkead, and if fuel oil

can drain from the boilerroom

bilges into the engine

room, one of the fire

pumps shall be situated

in the tunnel or other

space outside the machinery

compartment. When

more than two pumps are

required they skall not all

be fitted in the same

space.

(10) Where any special

type of appliance, extinguishing

medium or arrangement

is specified,

any other type of appliance,

&c., may be allowed,

provided that it is not

less effective than the

specified one. For example—a

Carbon Dioxide system

may be accepted in

place of a froth installation

(paragraph (7), subparagraphs

(d) and (e)),

provided that the

quantity of carbon dioxide

carried is sufficient to give

a gas saturation of about

eng. gallons) icke må

understiga två eller behöver

överstiga sex.

b) Är lijälpångpanna

anbragt i maskinrummet,

skall i stället för

ovannämnda apparat med

en rymd av 45 liter (10

gallons) finnas en apparat

med en rymd av 136

liter (30 gallons), försedd

med tillräckliga slanganordningar

eller annan

godkänd anordning för

spridande av skum.

9) Äro maskin- och

pannrum å ångfartyg, å

vilka brännolja användes

som bränsle, icke fullständigt

åtskilda med

skott av stål och kan

brännolja intränga från

pannrummet till maskinrummet,

skall en av

brandpumparna vara anbragt

i tunneln eller i

annat rum utanför maskinerirummet.

Där flera

än två brandpumpar erfordras,

må icke alla vara

anbragta i ett och samma

rum.

10) Där särskild typ

av apparater, eldsläckningsmedel

eller andra anordningar

är föreskriven,

må vilken som helst annan

typ godkännas, såvida

den icke är mindre

effektiv än den föreskrivna.

Exempelvis må

en apparat med kolsyra

som eldsläckningsmedel

godkännas i stället för

skumbildningsapparat

(mom. 7, punkt d) och

e)), under villkor att kolsyremängden

är tillräcklig

att giva en gasfyllning

av omkring 25 pro
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

volume brut de la chaufferie

mesuré jusqu’au

sommet des cbaudiéres

environ.

11. Toutes les installations

pour 1’extinction de

1’incendie doivent étre entiérement

visitées une fois

par an par un inspecteur

désigné par 1’Adniinistration.

Regie XLIV.

Röle d’Appel.

Le role d’appel fixe les

fonctions des divers

membres de 1’équipage en

ce qui concerne:

(a) la fermeture des

portes étanches, vannes,

&c.;

(b) 1’armement des embarcations,

des radeaux

de sauvetage et des engins

flottants en général;

(c) la mise å l’eau des

embarcations sous bossoirs;
(d)

la préparation générale

des autres embarcations,

des radeaux

de sauvetage et des engins

flottants;

(e) le rassemblement

des passagers;

(f) 1’extinction de l’incendie.

Le role d’appel fixe les

fonctions que les agents

du service général ont å

remplir au regard des

passagers, en cas d’alarme.

Ces fonctions comprennent

notamment:

(a) 1’alerte å donner

aux passagers;

(b) le soin de leur faire

revétir et ajuster convenablement

les brassiéres

de sauvetage;

25 per cent. for the gross

volume of the stokehold

to about the top of the

boilers.

(11) All the fire-extinguishing

appliances shall

be thoroughly examined

åt least once each year by

a surveyor appointed by

the Administration.

Regulation XLIV.

Muster List.

The muster list shall

assign duties to the different

members of the

crew in connexion with—

(a) The closing of the

watertight doors, valves,

&c.

(b) The equipment of

the boats, life rafts and

buoyant apparatus generally.

(c) The launching of

the boats attached to

davits.

(d) The general preparation

of the other

boats, the life rafts and

buoyant apparatus.

(e) The muster of the

passengers.

(f) The extinction of

fire.

The muster list shall

assign to the members of

the stewards’ department

their several duties in relation

to the passengers

åt a time of emergency.

These duties shall include:

(a) Warning the passengers.

(b) Seeing that they are

dressed and have put on

their life-jackets in a proper

manner.

cent av eldningsrummets

rymd, räknad ungefär

till överkanten av ångpannorna.

11) Alla eldsläckningsanordningar

skola minst

en gång varje år underkastas

fullständig besiktning

av en utav administrationen

utsedd besiktningsman.

Regel XLIV.

Alarmlista.

Alarmlistan skall angiva

de uppgifter, som

åligga en var av besättningen

ifråga om:

a) Stängning av vattentäta

dörrar, ventiler

m. m.

b) Utrustning av båtar,

flottar och flytredskap

i allmänhet.

c) Sjösättning av båtar,

anbragta under dävertar.

d) Klargöring av övriga

båtar, flottar och flytredskap.

e) Passagerarnas samling.

f) Eldsläckning.

Alarmlistan skall angiva

de plikter, som upppassarpersonalen

i fall av

alarm har att fullgöra

gentemot passagerarna.

Dessa plikter omfatta särskilt:
a)

Att varsko passagerarna.

b) Att tillse att de äro

påklädda och hava ordentligt

påtagit livbälten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 51

(c) leur rassemblement

aux pöstes cTappel;

(d) le service d’ordre

aux passages et aux

échelles et, d’une fa§on

générale, tout ce qui concerne

la circulation des

passagers.

Le role d’appel prévoit

les signaux spéciaux pour

l’appel de tout 1’équipage

aux pöstes d’embarcations

ou d’incendie. Il doit, en

outre, contenir une description

compléte de ees

signaux.

(c) Assembling the passengers

åt muster stations.

(d) Keeping order in

tbe passages and on the

stairways, and, generally,

controlling the movements

of the passengers.

The muster list shall

specify definite signals for

calling all the erew to

their boat and fire stations,

and shall give full

partieulars of these signals.

c) Att samla passagerarna

på mönstringsplatserna.

d) Att upprätthålla

ordning i gångar och trappor

och att i allmänhet

vägleda passagerarna.

Alarmlistan skall angiva

särskilda alarmsignaler

för kallande av besättningen

till dess poster

vid båtar eller vid eldsläckning.

Den skall dessutom

innehålla en fullständig

beskrivning av

dessa signaler.

Regie XLV.

Regulalion XLV.

Regel XLV.

Appels et Exercices.

Un appel de 1’équipage

pour exercice d’embarcations

doit étre fait, autant

que possible, chaque semaine

et, sur les navires

ou le voyage dure plus

d’une semaine, avant de

prendre la mer. Les dates

ou auront lieu ees exercices

seront inscrites au

journal de bord réglementaire

et si, au cours d’une

semaine, aucun exercice

n’a eu lieu, les raisons

pour lesquelles cet exercice

n’était pas possible

devront étre mentionnées

dans ce journal.

Lorsque le voyage doit

durer plus d’une semaine,

il devrait étre fait un

exercice pratique par les

passagers, au début du

voyage.

Les exercices d’embarcations

doivent se faire

en employant å tour de

role les différents groupes

d’embarcations. Les inspections

et exercices doivent

étre conduits de

maniére que 1’équipage

Musters and Drills.

Musters of the erew for

boat drill shall take place

weekly when practicable,

and in vessels in which the

voyage exceeds one week,

before leaving port. The

dates upon which musters

are held shall be recorded

in the Official Log Book

and, if in any week a

muster is not held, an

entry shall be made

stating why a muster was

not practicable.

In ships in which the

voyage exceeds one week

practice musters of passengers

should be held åt

an early period of each

voyage.

Different groups of

boats shall be used in

turn åt successive boat

drills. The drills and inspections

shall be so arranged

that the erew

thoroughly understand

and are praetised in the

Alarmering och övningar.

Alarmering för båtövning

med besättningen

skall, där så är lämpligt,

företagas minst en gång i

veckan och å fartyg, vilkas

resa varar längre än

en vecka, innan fartyget

avgår från hamn. Tiden

för sådana övningar skall

antecknas i skeppsdagboken,

så ock, där övning

någon vecka icke

företagits, anledningen

härtill.

Varar resan längre än

en vecka, skall praktisk

övning företagas med passagerarna

i början av

varje resa.

De olika båtgrupperna

skola i tur och ordning

användas för båtövningarna.

Inspektioner och övningar

skola ske på sådant

sätt, att besättningen får

fullständig kännedom om

och övning i de åliggan
-

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.) 10

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

posséde la connaissance

compléte et la pratique

des fonctions qu’il a å

remplir et que toutes les

embarcations et tous les

engins de sauvetage du

navire, ainsi que leurs

apparaux, soient toujours

préts a étre utilisés immédiatement.

Le signal d’appel pour

appeler les passagers aux

pöstes d’appel consistera

en une succession d’au

moms six coups courts,

suivis d’un coup long, de

la siréne ou du sifflet. En

outre, sur tous les navires

autres que ceux qui effectuent

des voyages internationaux

courts, on doit

faire dans tout le navire

des signaux commandés

électriquement de la passerelle.

La signification

de tous les signaux intéressant

les passagers

doit étre clairement indiquée

en plusieurs langues

sur des pancartes affichées

dans les cabines et autres

locaux pour passagers.

Sécurité de la navigation.

Regie XLVI.

Transmission de Renseignements.

La transmission de renseignements

concernant

les glaces, épaves, tempétes

tropicales ou tout

autre danger immédiat

pour la navigation est

obligatoire. Aucune forme

spéciale de transmission

n’est imposée. Lhnformation

peut étre transmise

soit en langage clair (de

préférence en anglais), soit

duties tbey have to perform,

and that all lifesaving

appliances with the

gear appertaining to them

are always ready for immediate

use.

The emergency signal

for summoning passengers

to muster stations shall be

a succession of more than

six short blasts followed

by one long blast on the

whistle or syren. This

shall be supplemented on

all ships except those

engaged in short international

voyages by other

electrically operated signals

throughout the ship

controlled from the bridge.

The meaning of all signals

affecting passengers shall

be clearly stated in different

languages on cards

posted in their cabins and

in other passenger

quarters.

Safety of navigation.

Regulation XLVI.

Transmission of Information.

The transmission of information

regarding ice,

derelicts, tropical storms

or any other direct danger

to navigation is obligatory.

The form in which

the information is sent is

not obligatory. It may

be transmitted either in

plain language (preferably

English) or by means of

the International Code of

den, som den har att fullgöra,

samt att alla bärgningsanordningar

med tillbehör

alltid äro färdiga

till omedelbar användning.

Alarmsignal, som användes

för att kalla passagerarna

till mönstringsplatserna,

skall bestå av

en serie av mer än sex

korta stötar i ångvissla

eller siren, åtföljda av en

lång sådan stöt. Denna

signal skall å alla fartyg

med undantag av sådana,

som nyttjas å korta internationella

resor, följas

av elektriska signaler från

kommandobryggan till

fartygets olika delar. Betydelsen

av alla signaler,

som angå passagerarna,

skall tydligt angivas genom

anslag på olika

språk, uppsatta i hytter

och andra för passagerarna

avsedda rum.

Sj ötrafiksäkerhet.

Regel XLVI.

Utsändande av meddelanden.

Utsändande av medde

landen om is, vrak, tro"

piska stormar eller annan

överhängande fara för sjötrafiken

är obligatoriskt.

Särskild form för utsändningen

av dessa meddelanden

är däremot icke

föreskriven. Utsändning

kan ske antingen på

klart språk (företrädesvis

engelska) eller genom an
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

au moyen du Code International

de Signaux (signaux

radiotélégraphiques).

Elle devrait étre transmise,

précédée de CQ å

tous les navires et devrait

étre également envoyée

au premier point de la

cote ou la communication

peut se faire avec priére

de transmettre å 1’autorité

compétente.

Tous les messages transmis

en vertu de 1’Article

34 de la présente Convention

seront précédés du

signal de sécurité TTT

suivi d’une indication sur

la nature du danger, par

exemple: TTT Glace; TTT

Epaves; TTT Tempéte;

TTT Navigation.

Information requise

Les renseignement å

fournir sont les suivants,

Pheure, étant, dans tous

les cas, l’heure moyenne

de Greenwich:

(a) Glaces, Epaves et

autres Dangers immédiats

pour la Navigation.

(1) la nature de la glace,

de 1’épave ou du danger

observés;

(2) la position de la

glace, de 1’épave ou du

danger observés en dernier

lieu;

(3) la date et 1’heure

ou 1’observation a été

faite.

(b) Tempites tropicales.

(Ouragans aux Antilles,

typhons dans les mers de

Chine, cyclones dans 1’0- céan Indien et tempétes

de méme nature dans les

autres régions.)

(1) Messages signalant

qu’une tempéte tropicale a

été rencontrée. Cette

Signals (Wireless Telegraphy

Section). It

should be issued CQ to all

ships, and should also be

sent to the first point of

the coast to which communication

can be made

with a request that it be

transmitted to the appropriate

authority.

All messages issued under

Article 34 of the present

Convention will be

preceded by the safety

signal TTT followed by

an indication of the nature

of the danger, thus:

TTT Ice; TTT Derelict;

TTT Storm; TTT Navigation.

Information Reqnired.

The following information

is desired, the time

in all cases being Greenwich

Mean Time:—

(a) Ice, Derelicts and

other Direct Dangers to

Navigation.

(1) the kind of ice,

derelict or danger obser

ved;

(2) the position of the

ice, derelict or danger

when last observed.

(3) the time and date

when the observation was

made.

(b) Tropical Storms.

(Hurricanes in the West

Indies, Typhoons in the

China Seas, Cyclones in

Indian waters, and storms

of a similar nature in other

regions.)

(1) A Statement that a

Tropical Storm has been

Encountered. This obliga
-

vändande av den internationella

signalkoden

(avd. radiotelegrafi). De

utsändas, inledda med

CQ, till alla fartyg samt

till den första station på

kusten, med vilken förbindelse

uppnås, med anmodan

om vidare befordran

till vederbörande

myndighet.

Alla i enlighet med artikel

34 i denna konvention

utsända meddelanden

skola föregås av

varningssignalen TTT,

åtföljd av ett angivande

av farans art, t. ex. TTT

is; TTT vrak; TTT storm;

TTT sjötrafik.

Önskade meddelanden.

Följande meddelanden

önskas, tiden vid varje

tillfälle angiven i Greenwich

medeltid:

a) Is, vrak och andra

överhängande faror för sjötrafiken.

1) beskaffenheten av

is, vrak eller fara, som

iakttagits;

2) isens, vrakets eller

farans läge vid senaste

iakttagelsen;

3) klockslag och datum

för iakttagelsen.

b) Tropiska stormar.

(Orkaner i Västindien, tyfoner

i de kinesiska haven,

cykloner i Indiska

havet och stormar av liknande

natur i andra trakter.

)

1) Meddelande om känning

med tropisk storm.

Denna skyldighet bör

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

obligation doit étre comprise

dans un esprit large

et Tinformation devrait

étre transmise toutes les

fois que le capitaine a lieu

de croire qu’une tempéte

tropicale sévit dans son

voisinage.

(2) Renseignements meteor

ologiques. Vu l’aide

précieuse qu’assurent les

renseignements météorologiques

exacts en déterminant

la position et le

mouvement des centres

de tempéte, tout capitaine

de navire devrait ajouter

å son message divertissement

le plus de renseignements

météorologiques

qu’il lui sera possible parmi

les suivants:

(a) pression barométrique

(millibars, pouces

anglais ou millimétres);

(b) cbangement dans la

pression barométrique (le

changement survenu pendant

la période de deux

å quatre heures qui précéde);
(c)

direction du vent

(vraie et non magnétique);

(d) force du vent

(échelle Beaufort, ou

échelle décimale);

(e) état de la mer (calme,

modérée, forte, démontée);
(f)

houle (modérée,

moyenne, forte) et la direction

d’ou elle vient.

Lorsque la pression barométrique

est indiquée,

les mots »millibars, pouces

anglais, ou millimétres»,

suivant le cas, devraient

étre ajoutés å la lecture

faite et il y aurait lieu de

toujours indiquer si la

lecture est corrigée ou non.

Lorsque des variations

tion sbould be interpreted

in a broad spirit, and information

transmitted

whenevcr the master has

good reason to believe

that a tropical storm

exists in his neighbourhood.

(2) Meteorological Information.

In view of the

great assistance given by

accurate meteorological

data in fixing the position

and movement of storm

centres, each shipmaster

should add to his warning

message as much of the

following meteorological

information as he finds

practicable:

(a) barometric pressure

(millibars, inches or millimetres);
(b)

changé in barometric

pressure (the

changé during the previous

two to four hours);

(c) wind direction (true

not magnetic);

(d) wind force (Beaufort

or decimal scale);

(e) state of the sea

(smooth, moderate, rough,

high);

(f) swell (slight, medium,

heavy) and the

direction from which is

comes.

When barometric pressure

is given the word

»millibars», »inches» or

»millimétres», as the case

may be, should be added

to the reading, and it

should always be stated

whether the reading is corrected

or uncorrected.

When changes of the

uppfattas i vid bemärkelse

och meddelande utsändas,

när helst befälhavare

anser sig hava

grundad anledning antaga,

att en tropisk storm

förekommer i närheten.

2) Meteorologiska uppgifter.

Med hänsyn till

den stora nytta, som exakta

meteorologiska uppgifter

innebära vid bestämmandet

av läge och

rörelseriktning av ett

stormcentrum, bör cn var

befälhavare till utsänt

meddelande om varning

foga så många av nedanstående

meteorologiska

uppgifter som möjligt:

a) barometertryck (i

millibarer, tum eller millimeter);
b)

förändring i barometertryck

(förändringen

under föregående två—

fyra timmar);

c) vindriktning (rättvisande,

icke magnetisk);

d) vindstyrka (Beaufort-

eller decimalskala);

e) sjö (smul, måttlig,

grov, hög);

f) dyning (obetydlig,

måttlig, hög) och riktning,

varifrån den kommer.

När barometertrycket

meddelas bör antingen ordet

»millibarer», »tum» eller

»millimeter» tilläggas,

varjämte i meddelandet alltid

bör angivas, om avläsningen

är korrigerad

eller icke.

När förändringar i baro
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

barométriques sont signalées,

la route et la

vitesse du navire devraient

toujours étre indiquées.

Tous les caps indiqués

doivent étre vrais et non

magnétiques.

(3) Heure, date et position

du navire. Ces renseignements

doivent s’appliquer

å l’heure et å la

position ou les observations

météorologiques ont

été prises et non ä celle

ou le message a été préparé

ou expédié. Dans

tous les cas, l’heure doit

étre l’heure moyenne de

Greenwich.

(4) Observations ultérieures.

Lorsqu’un capitaine

a signalé une tempéte

tropicale, il est souhaitable

mais non o bliga - toire de relever d’autres

observations et de les

transmettre a des intervalles

de trois heures tant

que le navire reste sous

1’influence de la tempéte.

Exeinples.

Glace.

TTT Glace. Grand iceberg

apergu å 4605 N.,

4410 W., å 0800 GMT. 15

mai.

Epave.

TTT Epave. Epave observée

presque submergée

å 4006 N., 1243 W., å 1630

GMT. 21 avril.

Danger pour la N aviga
llOfl
TTT

Navigation. Bateau

phare Alpha pas å

son poste 1800 GMT. 3

janvier.

Tempéte tropicale.

TTT Tempéte. Subissons

tempéte tropicale.

barometer are reported

the course and speed of

the ship should also be

given.

All directions should be

true, not magnetic.

(3) Time and Date and

Position of the Ship. These

should be for the time and

position when the meteorological

observations

reported were made and

not when the message was

prepared or despatched.

The time used in all cases

should be Greenwich Mean

Time.

(4) Subsequent Observations.

When a master has

reported a tropical storm

it is desirable, but not

obligatory, that other observations

be made and

transmitted åt intervals

of three hours, so long

as the ship remains under

the influence of the storm.

Examples.

Ice.

TTT Ice. Large berg

sighted in 4605 N., 4410

W., åt 0800 GMT. May

15.

Derelict.

TTT Derelict. Observed

derelict almost submerged

in 4006 N., 1243

W., åt 1630 GMT. April

21.

Danger to Navigation.

TTT Navigation. Alpha

lightship not on station.

1800 GMT. January 3.

Tropical Storm.

TTT Storm. Experiencing

tropical storm. Ba
-

metertrycket meddelas,

böra fartygets kurs och

fart jämväl uppgivas.

Alla riktningar böra

vara rättvisande, ej magnetiska.

3) Klockslag och datum

samt fartygets position.

Dessa meddelanden böra

angiva klockslag och position,

då meddelade

meteorologiska iakttagelser

gjordes och icke då

meddelandet uppsattes

eller utsändes. Tiden bör

vid varje tillfälle angivas

i Greenwich medeltid.

4) Senare iakttagelser.

När befälhavare har utsänt

meddelande om en

tropisk storm, är det önskvärt

men icke obligatoriskt,

att nya iakttagelser

göras och utsändas med

en mellantid av tre timmar,

så länge fartyget har

känning av stormen.

Exempel.

Is.

TTT Is. Stora isberg

iakttagna på 4605 N, 4410

Y, 0800 GMT. 15 maj.

Vrak.

TTT Vrak. Iakttagit

vrak nästan under vatten

på 4006 N, 1243 V.

1630 GMT. 21 april.

Fara för sjötrafiken.

TTT Sjötrafik. Alpha

fyrskepp icke på plats.

1800 GMT. 3 januari.

Tropiska stormar.

TTT Storm. Känning

med tropisk storm. Baro
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Barométre corrigé 994

millibars, baisse rapidement.

Vent NW, force 9

Beaufort, forts grains.

Houle E. Route ENE.,

5 noeuds, 2204 N., 11354

E., 0030 GMT. 18 aout.

TTT Tempéte. Les apparences

indiquent l’approcbe

d’un ouragan. Barométre

corrigé; 29.64

pouces en baisse. Vent

NE., force 8 Beaufort.

Houle moyenne du NE.

Grains de pluie fréquents.

Route 35 degrés, 9 noeuds.

2200 N., 7236 W. 1300

GMT. 14 septembre.

TTT Tempéte. Les conditions

indiquent la formation

d’un cyclone intense.

Vent S. l/4 SW.,

force 5 Beaufort, Barométre

non corrigé 753

m/m a baissé de 5 m/m

pendant les trois derniéres

heures. Route N. 60 W.,

8 noeuds. 1620 N., 9302

E. 0200 GMT. 4 mai.

TTT Tempéte. Typhon

dans le SE. Le vent augmente

du nord et le barométre

baisse rapidement.

Position 1812 N., 12605

E., 0300 GMT. 12 juin.

rometer corrected 994 millibars,

falling rapidly.

Wind NW., force 9, heavy

squalls. Swell E. Course

ENE., 5 knots. 2204 N.,

11354 E. 0030 GMT.

August 18.

TTT Storm. Appearances

indicate approack

of hurricane. Barometer

corrected 29.64 inches falling.

Wind NE., force 8.

Swell medium from NE.

Frequent rain squalls.

Course 35°, 9 knots.

2200 N., 7236 W. 1300

GMT. September 14.

TTT Storm. Conditions

indicate intense cyclone

has formed. Wind S. by

W. force 5. Barometer

uncorrected 753 millimetres,

fell 5 millimetres last

three hours. Course N.

60 W., 8 knots. 1620 N.,

9302 E. 0200 GMT. May

TTT Storm. Typhoon

to south-east. Wind increasing

from N. and barometer

falling rapidly.

Position 1812 N., 12605 E.

0300 GMT. June 12.

metern korrigerad 994

millibarer, faller hastigt.

Vind NW, styrka 9, hårda

byar, dyning ostlig. Kurs

ONO, 5 knop, 2204 N,

11354 O. 0030 GMT.

18 augusti.

TTT Storm. Förhållanden

tyda på en orkans

närmande. Barometern

korrigerad 29,64 tum, fallande.

Vind NO, styrka 8.

Dyning måttlig från NO.

Täta regnbyar. Kurs 35°,

9 knop. 2200 N, 7236 V.

1300 GMT. 14 september.

TTT Storm. Förhållanden

tyda på uppkomsten

av en svår cyklon.

Vind S t V. Styrka 5.

Barometer icke korrigerad

753 millimeter, fallit

5 millimeter senaste 3

timmar. Kurs N 60 V,

8 knop, 1620 N, 9302 O.

0200 GMT. 4 maj.

TTT Storm. Tyfon i

SO. Vinden tilltagande

från N och barometern

faller hastigt. Position

1812 N, 12605 O. 0300

GMT. 12 juni.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Certificats.

Regie XLVII.

Mortele de Certiflcat de Sécurité pour Navire ä Passagers.

157

(Gachet officiel.)

Certiflcat de sécurité.

pour

un

un court

voyage international.

Délivré en vertu des dispositions de la

(Nationalité.)

Conyention iniernationale pour la Sauvegarde de la Yie liumaine en Mer, 1929.

Nom du Navire.

«

Numéro on Lbttres

distinctifs du Navire.

Port d’Immatriculation.

Tonnage brut.

!

1

Le Gouvernement (IVom) certifie

Je, soussigné, (Nom) certifie

I. Que le navire susvisé a été dument visité conformément aux dispositions de

la Convention internationale précitée.

II. Qu’å la suite de cette visite, il a été constaté que le navire satisfait aux prescriptions

de ladite Convention en ce qui concerne:

(1) la coque, les machines et les cliaudiéres principales et auxiliaires;

(2) les dispositions et les détails relatifs au compartimentage étanche;

(3) les lignes de charge de compartimentage.

Lignes de Charges de Comparti- mentage déterminées et marquées sur

la Huraille au milieu du Navire.

(Artide 5 de la Convention.)

Franc-bord.

A utiliser quand les Espaces affectés

aux Passagers comprennent les

Volumes snivants pouvant étre occupés

soit par des Passagers soit par des

Marchandises.

C. 1

C 2

.........

C. 3

(4) les embarcations, radeaux de sauvetage et engins de sauvetage qui sont

suffisants pour un nombre total maximum de..........personnes (équipage et

passagers), a savoir:

............ embarcations susceptibles de recevoir ....................

personnes.

............ radeaux de sauvetage susceptibles de recevoir..............

personnes.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

............ engins flottants susceptibles de supporter

personnes.

............ bouées de sauvetage.

............ brassiéres de sauvetage.

............ canotiers brevetés.

(5) Les installations radiotélégrapbiques:

—

Prescriptions des

Articles.......de

ladite Convention.

Dispositions

réalisées a bord.

Heures d’écoute......

Y a-t-il un apparell auto-alarme approuvé? . . .

Y a-t-il nue installation de secours indépendante?

Nombre minimum d’opérateurs . . .

Opérateurs suplémentaires ou écouteurs . . .

Y a-t-il un radiogoniométre? ....

III. Que le navire répond å toutes les autres prescriptions de ladite convention

dans la mesure ou elles lui sont applicables.

Ce certificat est délivré au nom du Gouvernement............Il est valable

jusqu’au 19

Délivré å le 19 .

(Placer ici le cachet ou la signature de Vautorité chargée de la délivrance de ce certificat.

)

(Cachet.)

Si ce document est signé, le paragraphe suivant est ajouté:

Le soussigné déclare qu’il est dument autorisé par ledit Gouvernement å délivrer

le present certificat.

(Signature.)

Modéle de Certificat de Sécurité radiotélégraphiqne.

Certificat de sécurité radiotélégrapbique.

(Cachet officiel.) (Nationalité.)

Délivré en vertu des dispositions de la

Convention internationale pour la Sauvegarde de la Yie humaine en Mer, 192i).

Nom du Navire.

Numero ou

Lettres distinctifs

du Navire.

Port d’Immatriculation.

Tonnage brut.

Le Gouvernement (Nom) certifie

Je, soussigné, (Nom) certifie

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Que le navire susvisé satisfait aux prescriptions de la Convention interna

tionale précitée en ce qui concerne la Radiotélégraphie:

—

Prescriptions des

Artides ......... de

ladite Convention.

Dispositions

réalisées ä bord.

Y a-t-il un apparell auto-alarme appronvé? . . .

Y a-t-il une installation de secours indépendante?

Nombre minimum d’opérateurs.........

Opérateurs supplémentaires ou écouteurs.....

Y a-t-il un radiogoniométre?..........

Ce certificat est délivré au nom du Gouvernement............Il est valable

jusqu’au

Délivré ä le 19

(Placer ici le cachet ou la signature de Vautorité chargée de délivrer ce certificat.)

(Cachet.)

Si le document est signé, le ''paragraphe suivant est ajouté:

Le soussigné déclare qu’il est dument autorisé par ledit Gouvernement å délivrer

ce certificat.

(Signature.)

Modéle de Certificat de Dispense.

Certificat de Dispense.

(Cachet officiel.) (Nationalitet

Délivré en vertu des dispositions prévues par la

Convention internationale pour la Sauvegarde de la Yie Humaine en Mer, 1929.

Nom du Navire.

Numéro ou

Lettres distinetifs

dn Navire.

Port dTmmatriculation.

Tonnage brut.

Le Gouvernement (Nom) certifie

Je, soussigné, (Nom) certifie

Le Gouvernement (Nom) certifie

Je, soussigné, (Nom) certifie

Que le navire susvisé est dispensé, en vertu de 1’article................de la

Convention internationale précitée, des prescriptions de f

de la Convention pour les voyages de.................

å .................................................

* Insérer ici les conditions,

s’il en existe, sous lesquelles le

certificat de dispense est

accordé.

f Insérer ici la référence aux Artides et aux Régles en spécifiant les paragraphes.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Ce certificat est délivré au nom du Gouvernement ........................

Il est valable jusqu’au

Délivré å , le 19

(Placer ici le cachet ou la signature de Vautorité chargée de délivrer ce certificat.)

(Cachet.)

Si ce document est signé, le paragraphe suivant est ajouté:

Le soussigné déclare qu’il est dument autorisé par ledit Gouvernement å délivrer

ce certificat.

(Signature.)

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Certificates.

Regulation XLVII.

Form of Safety Ccrtiflcate for Passenger Sliips.

Safety Certificate.

(IOfficial Seal.) [Country.)

för —^—r International voyage.

a short

Issued under the provisions of tlie

International Convention for Safety of Life åt Sea, 1929.

Name of Ship.

Distinctive Number or

Letters.

Port of Registry.

Gross Tonnage.

!

The (Name) Government certifies

I, the undersigned, (Name) certify

I. That the above-mentioned ship has been duly surveyed in accordance with

the provisions of the International Convention referred to above.

II. That the survey showed that the ship complied with the requirements of the

said Convention as regards —

(1) the hull, main and auxiliary boilers and machinery;

(2) the watertight subdivision arrangements and details;

(3) the following subdivision loadlines:

Subdivision loadlines assigned and

marked on the ship’s side åt

amidships.

(Convention Article 5.)

Freeboard.

To apply when the spaces in which

passengers are carried include the

following alternative spaces.

G. 1

C 2

.........

1

C. 3

.........

.........

(4) the boats, life-rafts and life-saving appliances which provide for a total number

(crew and passengers) of................persons, and no more, viz.:

boats capable of accommodating ............ persons.

life-rafts » » » ............ }>

buoyant apparatus capable of supporting

persons.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

............ life-buoys.

............ life-jackets.

............ certificated lifeboatmen.

(5) the radiotelegraph installations:

__

Requirements of

Artides_________of the

said Convention.

Actual provision.

Hours of watch.........

Whether approved auto-alarm fitted ....

Whether separate emergency installation litted . .

Minimum number of operators . .

Additional operators or watchers . .

Whether direction-finding apparatus fitted . . .

III. Tbat in all other respects tbe ship complies with tbe requirements of tbe

said Convention, so far as those requirements apply tbereto.

This certificate is issued under the authority of the

Government. It will remain in force until

Issued åt the day of

Here follows the seal or signature of the authority entitled to issue this certificate.

(Seal.)

If signed, the following paragraph is to be added:

The undersigned declares that he is duly authorised by the said Government to

issue this certificate.

(Signature.)

Form of Safety Kadiotelegraphy Certificate.

Safety Radiotelegraphy Certificate.

(Official Seal.) (Country.)

Issued under the provisions of the

International Convention for Safety of life åt Sea, 1920.

Name of Ship.

I

Distinctive

Number or

Letters.

Port of Registry.

Gross Tonnage.

•

_ihe__ (Name) Government certifies

I, the undersigned, (Name) certify

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

That the above-mentioned ship complies with the provisions of tbe International

Convention referred to above as regards Radiotelegraphy:

Requirements of

Årticles.........of the

said Convention.

Actnal provision.

1 Whether approved auto-alarm fitted.......

j Whether separate einergency installation fitted . .

Minimum number of operators.........

Additional operators or watchers........

i Whether direction-finding apparatus fitted ....

.........

.........

This certificate is issued under the authority of the

Government. It will remain in force until

Issued åt the day of

Here follows the seal or signature of the authority entitled to issue this certificate.

(Seal.)

If signed, the following paragraf is to be added:

The undersigned declares that he is duly authorised by the said Government to

issue this certificate.

(Signature.)

Form of Exemption Certificate.

Exemption Certificate.

(Official Seal.) (Country.)

Issued under the provisions of the

International Convention for Safety of Life åt Sea, 1929.

Name of Ship.

Distinctive

Number or

Letters.

Port of Registry.

Gross Tonnage.

The (Name) Government certifies

I, the undersigned, (Name) certify

That the above-mentioned ship is under the authority confered by Artide----

........of the International Convention referred to above exempted from the

requirements of f........................................................

of the Convention on the voyages..........................................

to ...................

* Insert here the conditions,

if any, on which the exemption

certificate is granted.

f Insert here references to Årticles and Regnlations, specifying partieular paragraphs.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Ibis eertificate is issued under the authority of the

Government. It will remain in force until

Issued åt the day of

Here follows the seal or signature of the authority entitled to issue this eertificate.

If signed, the following paragraph is to be added:

(Seal.)

The undersigned declares that he is duly authorised by the said Government to

issue this eertificate.

(Signature.)

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Certifikat.

Regel XLVII.

Formulär till säkerlietscertiflkat för passagerarfartyg:.

Säkerhetscertiflkat.

(Officiellt sigill.) (Nationalitet.)

för ,en internationell resa.

kort

Utfärdat i enlighet med bestämmelserna i

Internationella konventionen för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss,

1921).

Fartygets namn.

Registreringsnummer eller

signalbokstäver.

Hemort.

Bruttodräktighet.

Den (Namn) regeringen förklarar:

Jag, undertecknad, (Namn) bestyrker:

I. Att ovan angivna fartyg har vederbörligen undergått tillsyn i enlighet med

bestämmelserna i förenämnda internationella konvention.

II. Att fartyget vid tillsynen befunnits uppfylla bestämmelserna i sagda

konvention i följande hänseenden:

1) skrov, huvud- och hjälpångpannor samt maskiner;

2) anordning och detaljer av den vattentäta rumsindelningen;

3) följande indelningsvattenlinjer:

Indelningsvattenlinjer, fastställda

och utmärkta midskepps å far- Fribord

tygssidorna.

(Art. 5 i konventionen.)

Gäller då passagerare föras i följande,

jämväl för last användbara rum:

C 1

C 2

.........

C. 3 .........

4) båtar, flottar och andra bärgningsredskap tillräckliga för högst

personer (passagerare och besättning), nämligen:

............ båtar, rymmande ............ personer;

............ flottar, rymmande ............ personer;

............ flytredskap, tillräckliga för ............ personer;

............ livbojar;

............ livbälten;

............ godkända båtmän.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

5) radiotelegrafinstallation:

—

Fordringar enligt

art.......... i kon-

ventionen.

Vidtagna anord- ningar.

Vakttimmar...........

Finnes godkänd automatisk alarmapparat ombord ? .

Finnes särskild nödinstailation ombord?.....

Minsta antal telegrafister........

Ytterligare telegrafister eller radiovakter ....

Finnes radiopejlapparat ombord? ......

......~

III. Att fartyget i alla övriga hänseenden uppfyller bestämmelserna i sagda

konvention, i den mån dessa bestämmelser äga tillämpning å fartyget.

Detta certifikat är utfärdat på ...................... regeringens vägnar

och gäller intill .............................

Utfärdat i ...................... den .....................

Den myndighet, som är befogad att utfärda detta certifikat, skall härunder anbringa

namnunderskrift eller sigill.

(Sigill.)

Anbringas namnunderskrift tillägges följande:

Undertecknad förklarar sig vara av nämnda regering behörigen bemyndigad

att utfärda detta certifikat.

(Namnunderskrift.)

Formulär till radiosäkerhetscertiflkat.

Radiosäkerhetscertiflkat.

(Officiellt sigill.) (Nationalitet.)

Utfärdat i enlighet med bestämmelserna i

Internationella konventionen för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss,

1929.

Fartygets namn.

Registrerings- nummer eller

signalbokstäver.

Hemort.

Bruttodräktighet.

1___

__Den_ (Namn) regeringen förklarar:

Jag, undertecknad, (Namn) bestyrker:

_ Att ovan angivna fartyg uppfyller föreskrifterna i förenämnda konvention,

såvitt angår radiotelegrafinstallation:

Fordringar enligt

art.......... i kon-

ventionen.

Vidtagna anord- ningar.

Vakttimmar..........

Finnes godkänd automatisk alarmapparat ombord? .

Finnes särskild nödinstallation ombord? . . .

Minsta antal telegrafister........

Ytterligare telegrafister eller radiovakter ....

Finnes radiopejlapparat ombord? ....

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Detta certifikat är utfärdat på .................... regeringens vägnar

och gäller intill .............................

Utfärdat i .................... den .....................

Den myndighet, som år befogad att utfärda detta certifikat, skall härunder anbringa

namnunderskrift eller siqill.

(Sigill.)

Anbringas namnunderskrift tillägges följande:

Undertecknad förklarar sig vara av nämnda regering behörigen bemyndigad att

utfärda detta certifikat.

(Namnunderskrift.)

Formulär till

Dispenscertiflkat.

(Officiellt sigill.) (Nationalitet.)

Utfärdat i enlighet med bestämmelserna i

Internationella konventionen för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss,

1929.

Fartygets namn.

Registrerings- nummer eller

signalbokstäver.

Hemort.

Bruttodräktighet.

Den (Namn) regeringen förklarar:

Jag, undertecknad, (Namn) bestyrker:

Jag, undertecknad, (Namn) bestyrker:

Att för ovan angivna fartyg med stöd av artikel............ i förenämnda

konvention meddelats eftergift från bestämmelserna i artiklarna'')'' ............

i samma konvention beträffande resor från..................................

.................... till ................................................

* Därest dispenscertifikatet 1 *

utfärdats under särskilda vill- >

kor, angivas dessa här.

Detta dispenscertifikat är utfärdat på........................ regeringens

vägnar och gäller intill.........................................

Utfärdat i.......................... den .....................

Den myndighet, som är befogad att utfärda detta dispenscertifikat, skall härunder

anbringa namnunderskrift eller sigill.

(Sigill.)

Anbringas namnunderskrift tillägges följande:

Undertecknad förklarar sig vara av nämnda regering behörigen bemyndigad

att utfärda detta certifikat.

(Namnunderskrift.)

f Här angivae ifrågakommande artiklar och regler jämte särskilda moment i desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 saml. 58 käft. (Nr 72.) 17

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Bilaga B.

(Autentisk text.*)

Convention Internationale

sur les lignes de

charge.

(Autentisk text.*)

International load line

convention.

(Översättning*.)

Internationell lastlinjeltonvention.

Préambule.

Les Gouvernements

d’Allemagne, du Commonwealth

d’Australie,

de Belgique, du Canada,

du Chili, de Cuba, de

Danemark, de la Ville

Libre de Dantzig, d’Espagne,

de l’Etat Libre

d’Irlande, des Etats-Unis

d’Amérique, de Finlande,

de la France, du Royaume-Uni

de Grande-Bretagne

et d’Irlande du

Nord, de Gréce, de l’Inde,

d’Islande, d’Italie, du Japon,

de Lettonie, du Mexique,

de Norvége, de la

Nouvelle-Zélande, du Paraguay,

des Pays-Bas, du

Pérou, de Pologne, de

Portugal, de Suéde, et de

rUnion des Républiques

Soviétistes Socialistes;

étant désireux d’établir

d’un commun accord des

principes et des réglements

å l’effet de sauvegarder

la vie humaine et

la propriété en mer en ce

qui concerne les limites

d’immersion auxquelles il

sera licite de charger les

navires affectés å des

voyages internationaux,

ont décidé de conclure

une Convention å cet effet

et ont nommé pour leurs

plénipotentiaires:

JBuivent les noms des

plenipotentiaires].

Preamble.

The Governments of

Germany, the Commonwealth

of Australia, Belgium,

Canada, Chile, Cuba,

Denmark, the Free

City of Danzig, Spain,

the Irish Free State, the

United States of America,

Finland, France, the United

Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland,

Greece, India, Iceland,

Italy, Japan, Latvia,

Mexico, Norway, New

Zealand, Paraguay, the

Netherlands, Peru, Poland,

Portugal, Sweden,

and the Union of Socialist

Soviet Republics; desiring

to promote safety of life

and property åt sea by

establishing in common

agreement uniform principles

and rules with regard

to the limits to which

ships on international

voyages may be loaded,

have resolved to conclude

a Convention for that

purpose and have appointed

as their Plenipotentiaries

:—

[Here follow the names

of the plénipotentiaries.]

Inledning.

Regeringarna i Tyskland,

Australiska Statsförbundet,

Belgien, Canada,

Chile, Cuba, Danmark,

Fria staden Danzig,

Spanien, Irländska Fristaten,

Amerikas Förenta

Stater, Finland,F rankrike,

Förenade Konungariket

Stora Britannien och Norra

Irland, Grekland, Indien,

Island, Italien, Japan,

Lettland, Mexiko, Norge,

Nya Zeeland, Paraguay,

Nederländerna, Peru, Polen,

Portugal, Sverige och

de Socialistiska Rådsrepublikernas

Union; vilka

önska främja säkerheten

för människoliv och gods

till sjöss genom att i samförstånd

fastställa enhetliga

principer och regler

beträffande den grad av

nedlastning, som må kunna

tillåtas för fartyg å

internationella resor, hava

beslutat att för detta ändamål

avsluta en konvention

och hava till sina

befullmäktigade ombud

utsett följande:

[Här följa de befullmäktigade

ombudens

namn.]

* Rättelser, angivna i förteckning, som bifogats en i engelska Utrikesdepartementet officiellt

jstyrkt kopia av konventionen, hava iakttagits i nedanstående text ntan att särskild anmarking;

härom skett i de olika fallen.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Qui, apres s’étre communiqué

leurs pleins pouvoirs,

trouvés en bonne et

due forme, sont convenus

des dispositions suivantes:
Chapitre

I. — Préliminaires.

Article 1.

Obligation Générale de la

Conyention.

Afin que les lignes de

charge prescrites par la

présente Convention

soient observées les Gouvernements

contractants

s’engagent å appliquer les

dispositions de cette Convention,

å édicter tous

réglements et a prendre

toutes autres mesures

propres å lui faire produire

son plein et entier

effet.

Les dispositions de la

présente Convention sont

complétées par des Annexe

qui ont la méme valeur

et entre en vigueur

en méme temps que la

présente Convention.

Toute référence å la présente

Convention implique

référence simultanée

au Réglement y annexé.

Article 2.

Champ d’Application de la

Convention.

1. Les dispositions de la

présente Convention s’appliquent

å tous les navires

qui effectuent des voyages

internationaux et qui appartiennent

å un pays

dont le Gouvernement est

un Gouvernement contractant

ou å des territoires

auxquels la Con
-

Who, having communicated

their full powers,

found in good and due

form, have agreed as

follows: —

Chapter I. — Preliminary.

Article 1.

General Obligation of

Convention.

So that the load lines

prescribed by this Convention

shall be observed,

the Contracting Governments

undertake to give

effect to the provisions

of this Convention, to

promulgate all regulations,

and to take all other

steps which may be necessary

to give this Convention

full and complete

effect.

The provisions of this

Convention are completed

by Annexes, which have

the same force and take

effect åt the same time

as this Convention. Every

reference to this Convention

implies åt the same

time a reference to the

Rules annexed thereto.

Article 2.

Scope of Convention.

1. This Convention

applies to all ships engaged

on International

voyages, which belong to

countries the Governments

of which are Contracting

Governments, or

to territories to which this

Convention is applied under

Article 21, except—

Yilka, efter att hava

meddelat varandra sina

fullmakter, som befunnits

i god och behörig form,

överenskommit om följande

bestämmelser:

Kapitel I. — Inledande

bestämmelser.

Artikel 1.

Allmänna skyldigheter en.

ligt konventionen.

I syfte att de i denna

konvention föreskrivna

lastlinjer må bliva iakttagna

förbinda sig de fördragsslutande

regeringarna

att tillämpa bestämmelserna

i denna konvention

samt att utfärda alla

de föreskrifter och vidtaga

alla övriga mått och

steg, som erfordras för att

denna konvention skall

kunna utöva sin fulla verkan.

Bestämmelserna i denna

konvention fullständigas

av bilagor, som äga

samma giltighet och träda

i kraft på samma gång som

konventionen. Yarje hänvisning

till denna konvention

innebär samtidigt

hänvisning till därvid fogade

regler.

Artikel 2.

Konventionens omfattning.

1. Bestämmelserna i

denna konvention skola

äga tillämpning å alla å

internationella resor nyttjade

fartyg, hemmahörande

i de länder, vilkas

regeringar biträtt denna

konvention, eller i områden,

i fråga om vilka konventionen

är tillämplig i

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

vention s’applique en vertu

des dispositions de l’Article

21 å 1’exception:

(a) des navires de guerre;

des navires uniquement

affectés å la péche;

des yachts de plaisance et

des navires qui ne transporter

ni cargaison ni

passagers;

(b) des navires de moms

de 150 tonneaux de jauge

brute.

2. Les navires pourront

étre exemptés des prescriptions

de la présente

Convention par 1’Administration

du Gouvernement

contractant dont ils

relévent, lorsqu’ils seront

affectés å un trafic dans

des voyages internationaux

entre des ports proches

de deux ou plusieurs

pays, tant qu’ils demeureront

affectés å ce trafic et

si les Gouvernements des

pays dans lesquels ees

ports sont situés reconnaissent

que les voyages

sont effectués dans des

parages abrités et dans

des conditions telles qu’il

n’est ni raisonnable ni

possible d’appliquer aux

dits navires les prescriptions

de la présente Convention.

3. Tous les accords et

arrangements qui concernent

les lignes de charge

ou les questions s’y rapportaDt

et qui sont actuellement

en vigueur entre

les Gouvernements contraetants

conserveront

leur plein et entier effet

pendant la durée desdits

accords et arrangements

en ce qui concerne:

(a) les navires auxquels

la présente Convention

ne s’applique pas;

(b) les navires auxquels

(a) ships of war; ships

solely engaged in fishing;

pleasure yachts and ships

not carrying cargo or passengers;
-

(b) ships of less than 150

tons gross.

2. Ships when engaged

on international voyages

between the near neighbouring

ports of two or

more countries may be

exempted by the Administration

to which such

ships belong from the provisions

of this Convention,

so long as they shall remain

in such trades, if

the Governments of the

countries in which such

ports are situated shall

be satisfied that the sheltered

nature and conditions

of such voyages

between such ports make

it unreasonable or impracticable

to apply the

provisions of this Convention

to ships engaged in

such trades.

3. All agreements and

arrangements relating to

load line or matters appertaining

thereto åt present

in force between Contracting

Governments sliall

continue to have full and

complete effeet during the

terms thereof as regards—

(a) ships to which this

Convention does not ap
piy;
(b)

ships to which this

kraft av artikel 21, med

undantag av

a) örlogsfartyg; fartyg,

uteslutande använda för

fiske; lustfartyg och fartyg,

som icke befordra

gods eller passagerare;

b) fartyg med en bruttodräktighet

understigande

150 registerton.

2. Fartyg, som nyttjas

å internationella resor

mellan närliggande hamnar

i två eller flera länder,

må av administrationen i

det land, i vilket fartygen

äro hemmahörande, undantagas

från bestämmelserna

i denna konvention,

så länge de förbliva i sådan

fart, förutsatt att regeringarna

i de länder, i vilka

dessa hamnar äro belägna,

finna resorna mellan

dessa hamnar äga

rum i så skyddade farvatten

och under sådana

förhållanden, att det får

anses oskäligt eller olämpligt

att tillämpa bestämmelserna

i denna konvention

på fartyg nyttjade å

sådana resor.

3. Alla överenskommelser

rörande lastlinje för

fartyg eller därmed sammanhängande

ämnen,

som för närvarande äro

gällande mellan fördragsslutande

regeringar, skola

under tiden för överenskommelsernas

giltighet

fortfarande hava fullkraft

och verkan i fråga om

a) fartyg, å vilka denna

konvention icke är tilllämplig;
b)

fartyg, å vilka denna

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

la présente Convention

s’applique mais seulement

pour les points qui n’y ont

pas été expressément prévus.

Dans la mesure ou, cependant,

de tels accords

ou arrangements seraient

en opposition avec les prescriptions

de la présente

Convention, les dispositions

de celle-ci devront

prévaloir.

Sous réserve de tels accords

ou arrangements:

(a) tous les navires auxquels

la présente Convention

ne s’applique pas;

(b) toutes les questions

qui ne font pas l’objet de

prescriptions expresses

dans la présente Convention;
resteront

soumis å la législation

de chaque Gouvernement

contractant

dans la méme mesure que

si la présente Convention

n’était pas intervenue.

Article 3.

Definitions,

Dans la présente Convention

å moms d’indications

expresses contraires:
(a)

un navire est considéré

comme appartenant

ä un pays s’il est

immatriculé par le Gouvernement

de ce pays;

(b) 1’expression »Administration»

signifie le Gouvernement

du pays auquel

le navire appartient;

(c) un »voyage international»

est un voyage effectué

entre un pays auquel

la présente Convention

s’applique et un port

situé en dehors de ce pays,

Convention applies in respect

of matters for which

it bas not expressly provided.

To tbe extent, bowever,

that sucb agreements or

arrangements conflict

with tbe provisions of

tbis Convention, tbe provisions

of tbis Convention

shall pre vail.

Subject to any sucb

agreement or arrangement—•
(a)

all sbips to which

tbis Convention does not

apply; and

(b) all matters which

are not expressly provided

för in tbis Convention;

shall remain subject to

the legislation of eacb

Contracting Government

to tbe same extent as if

tbis Convention bad not

been made.

Artide 3.

Definitions.

In tbis Convention, unless

expressly provided

otberwise—

(a) a sbip is regarded as

belonging to a country if

it is registered by tbe

Government of that

country;

(b) tbe expression »Administration»

means tbe

Government of tbe country

to which tbe sbip belongs;
(c)

an »international

voyage» is a voyage from

a country to which tbis

Convention applies to a

port outside such country,

or conversely, and for

konvention är tillämplig,

med avseende å ämnen,

för vilka densamma icke

innehåller uttrycklig föreskrift.

I den mån sådana överenskommelser

strida mot

bestämmelserna i denna

konvention, skola de senare

gälla.

Med förbehåll för sådan

överenskommelse skola

a) alla fartyg, å vilka

denna konvention icke

äger tillämpning, och

b) alla frågor, som icke

uttryckligen gjorts till föremål

för bestämmelser i

denna konvention,

förbliva underkastade

de olika fördragsslutande

staternas egen lagstiftning

i samma utsträckning,

som om denna konvention

icke tillkommit.

Artikel 3.

Definitioner.

Där ej annorlunda uttryckligen

stadgas, gäller

i denna konvention följande:
a)

ett fartyg anses vara

hemmahörande i ett land,

därest det är registrerat

av regeringen i detta land.

b) med uttrycket »administration»

avses regeringen

(statsförvaltningen)

i det land, där fartyget

är hemmahörande.

c) med »internationell

resa» avses resa från ett

land, å vilket konventionen

äger tillämpning, till en

hamn utanför samma land

eller omvänt; i detta hän
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

ou inversement, et å cet

effet, chaque colonie, territoire

d’outre mer, protectorat

ou territoire placé

sous suzeraineté ou mandat

est considéré comme

un pays distinct;

(d) 1’expression »Régles»

désigne les régles contenues

dans les Annexes 1,

II et III;

(e) un »navire neuf» est

un navire dont la quille

sera posée le ler juillet

1932 ou postérieurement.

Tous les autres navires

sont considérés comme

des navires existants;

(f) 1’expression »vapeur»

comprend tout navire mu

par une machine.

Article 4.

Cas de »Force majeure».

Si au moment de son

départ pour un voyage

quelconque un navire

n’est pas soumis aux prescriptions

de la présente

Convention, il ne devra

pas y étre astreint au

cours de son voyage lorsqu’il

sera dérouté soit par

le mauvais temps, soit par

toute autre cause de force

majeure.

Dans 1’application des

prescriptions de la présente

Convention, l’Administration

tiendra

compte de tout déroutement

ou retard occasionné

å tout navire soit par le

mauvais temps, soit par

toute autre cause de force

majeure.

tli i k purpose, every colony,

overseas territory,

protectorate or territory

under suzerainty or mandate

is regarded as a separate

country;

(d) the expression »Rules»

means the Rules contained

in Annexes I, II

and III;

(e) a »new ship» is a

slup, the keel of which is

laid on or after the 1st

July, 1932, all other ships

being regarded as existing

ships.

(f) the expression

»steamer» includes any

vessel propelled by machinery.

Article 4.

Cases of »Force Majeure».

No ship, which is not

subject to the provisions

of this Convention åt the

time of its departure on

any voyage, shall become

subject to the provisions

of this Convention on account

of any deviation

from its intended voyage

due to stress of weather

or any other cause of

force majeure.

In applying the provisions

of this Convention,

the Administration shall

give due consideration to

any deviation or delay

caused to any ship owing

to stress of weather or to

any other cause of force

majeure.

seende anses varje koloni,

hinsides hav beläget territorium,

protektorat eller

territorium under överhöghet

eller mandat såsom

ett särskilt land.

d) med uttrycket »regler»

avses de regler, som

innefattas i bilagorna I,

II och III.

e) med uttrycket »nytt

fartyg» avses ett fartyg,

vars köl sträckes den 1

juli 1932 eller senare; alla

övriga fartyg anses såsom

existerande fartyg.

f) med uttrycket »ångfartyg»

avses varje medelst

maskinkraft framdrivet

fartyg.

Artikel 4.

Force majeure.

Fartyg, som vid tiden

för påbörjandet av en

resa icke är underkastat

bestämmelserna i denna

konvention, skall icke på

grund av avvikelse från

den tilltänkta resan bliva

skyldigt underkasta sig

desamma, där sådan avvikelse

är föranledd av

hårt väder eller annan

form av force majeure.

Vid tillämpningen av

bestämmelserna i denna

konvention skall administrationen

taga vederbörlig

hänsyn till varje avvikelse

eller uppehåll, som

förorsakats ett fartyg genom

hårt väder eller annan

form av force majeure.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Chapitre II. — Lignes

de charge: visite et

apposition des

Artide 5.

Dispositions générales.

Aucun navire auqugl la

présente Convention s’applique

ne pourra prendre

la mer pour un voyage International

apres la date

de 1’entrée en vigueur de la

Convention å moins que

A) dans le cas d’un

navire neuf

(a) il ait été visité conformément

aux conditions

prescrites dans l’Annexe

I de la présente Convention;
(b)

il ait satisfait aux

prescriptions de la 2'';me

Partie de l’Annexe I; et

(c) il ait été marqué

conformément aux dispositions

de cette Convention.

B) dans le cas d’un navire

existant

(a) il ait été visité et

marqué (soit avant soit

apres 1’entrée en vigueur

de la présente Convention)

conformément aux conditions

prescrites soit dans

le paragraphe A du present

Article soit dans l’un

des Réglements pour l’assignation

des lignes de

charge spécifiés dans 1’Annexe

IV;

(b) il ait satisfait en

principe et aussi en détail

autant qu’il sera

raisonnable et possible

aux prescriptions de la

2éme Partie de l’Annexe

I en tenant compte de

1’efficacité (1°) de la

protection des ouvertures,

(2°) des garde-corps, (3°)

des sabords de décharge et

Chapter II. — Load

Line: Survey and

marking.

Artide 5.

General Provisions.

No slup to which this

Convention applies shall

proceed to sea on an International

voyage after

the date on which this

Convention comes into

force, unless the ship,

being—

A) a new ship,

(a) has been surveyed in

accordance with the provisions

of Annex I;

(b) complies with the

provisions of Part II of

Annex I; and

(c) has been marked in

accordance with the provisions

of this Convention.

B) an existing ship,

(a) has been surveyed

and marked (whether before

or after this Convention

comes into force)

in accordance with the

conditions prescribed either

in paragraph A of

this Article or in one of

the sets of Rules för the

Assignment of Load Line

particularised in Annex

IV; and

(b) complies with the

provisions of Part II of

Annex I in principle, and

also in detail, so far as is

reasonable and practicable,

having regard to

the efficiency of (i) the

protection of openings; (ii)

guard rails; (iii) freeing

ports, and (iv) means of

access to crews’ quarters

Kapitel II. — Lastlinje:

Besiktning och anbringande

av lastmärke.

Artikel 5.

Allmänna bestämmelser.

Partyg, som är underkastat

bestämmelserna i

denna konvention, må

efter den dag, då denna

konvention träder i kraft,

icke anträda en internationell

resa med mindre

fartyget:

A) om det är ett nytt

fartyg,

a) undersökts i enlighet

med bestämmelserna

i bilaga I;

b) uppfyller bestämmelserna

i del II av bilaga I;

och

c) blivit försett med

lastmärke i enlighet med

bestämmelserna i denna

konvention.

B) om det är ett existerande

fartyg,

a) undersökts och försetts

med lastmärke (före

eller efter ikraftträdandet

av denna konvention) i

enlighet med de villkor,

som föreskrivits antingen

i mom. A av denna artikel

eller i någon av

de författningar angående

lastlinje, som äro upptagna

i bilaga IV; och

b) uppfyller fordringarna

i del II av bilaga I såväl

i princip som ock i detalj

i den mån så kan anses

skäligt och lämpligt

med hänsyn tagen till den

säkerhet beträffande 1)

skydd för öppningar, 2)

räcken och brädgångar,

3) länsportöppningar och

4) tillträde till besättnin
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

(4°) des moyens d’accés

au logement de l’équipage

qui résultent des arrangements,

installations et dispositifs

existants å bord

du navire.

Article 6.

Dispositions pour les

Vapeurs cliargeant du Bois

en Pontée.

1. Un vapeur qui a été

visité et marqué conformément

aux prescriptions

de I’Article 5 pourra étre

visité et recevoir les marques

prévues pour les

navires chargeant du bois

en pontée conformément å

la 5éme Partie de 1’Annexe

I.

A) dans le cas d’un

navire neuf, s’il satisfait

aux conditions et prescriptions

contenues dans

la 5éme Partie de l’Annexe

I;

B) dans le cas d’un navire

existant, s’il satisfait

aux conditions et prescriptions

contenues dans

la 5''-me Partie de l’Annexe

I å 1’exception de la Regie

LXXX et aussi en principe

autant qu’il sera raisonnable

et possible aux

conditions et prescriptions

prévues dans la Regie

LXXX étant entendu que

dans l’assignation å un

navire existant d’une ligne

de charge pour bois en

pontée, 1’Administration

exigera telle augmentation

de franc-bord qui sera

raisonnable en tenant

compte de la mesure dans

laquelle ce navire ne satisfait

pas entiérement

aux conditions et prescriptions

contenues dans la

Regie LXXX.

2. Quand un vapeur uti
-

provided by the existing

arrangements, fittings and

appliances on the ship.

Artide 6.

Provisions for Steamers

carrying Timber Beck

Cargoes.

1. A steamer which has

been surveyed and marked

under Article 5 shall

be entitled to be surveyed

and marked with a timber

load line under Part V of

Annex I if, being—

A) a new ship, it complies

with the conditions

and provisions prescribed

in Part V of Annex I;

B) an existing ship, it

complies with the conditions

and provisions of

Part V of Annex I other

than Rule LXXX, and

also in principle, so far

as is reasonable and practicable,

with the conditions

and provisions prescribed

by Rule LXXX

provided that in assigning

a timber load line to an

existing ship the Administration

shall make such

addition to the freeboard

as shall be reasonable,

having regard to the extent

to which such ship

falls short of full compliance

with the conditions

and provisions prescribed

in Rule LXXX.

2. A steamer when u
-

gens bostäder, som erbjudes

genom å fartyget

redan befintliga anordningar,

inrättningar och tillbehör.

Artikel 6.

Bestämmelser rörande ångfartyg

förande däckslast av

trä.

1. Ångfartyg, som undersökts

och försetts med

lastmärke enligt artikel 5,

må undersökas och förses

med trälastmärke enligt

del Y av bilaga I, därest

fartyget:

A) om det är ett nytt

fartyg, uppfyller de i del

V av bilaga I stadgade

villkor och bestämmelser;

B) om det är ett existerande

fartyg, uppfyller

de i del Y av bilaga lutom

regel LXXX stadgade

villkor och bestämmelser

samt även i princip i den

mån så kan anses skäligt

och lämpligt de i regel

LXXX stadgade villkor

och bestämmelser;

skolande administrationen

vid fastställandet av

trälastmärke för existerande

fartyg bestämma

sådan ökning av fribordet,

som kan anses skälig med

hänsyn till den utsträckning,

i vilken de i regel

LXXX stadgade villkor

och bestämmelser icke äro

i fråga om fartyget fullständigt

iakttagna.

2. När ett ångfartyg

opaginerad Kontrollera mot PDF

17(1

lisera la ligne de charge

pour chargement de bois

en pontée il devra satisfaire

aux dispositions des

Régles LXXXIV,

LXXXV, LXXXYI,

LXXXVII1 et LXXXIX.

Article 7.

Dispositions pour les

Kavires ä Citernes.

Un navire qui a été

visité conformément aux

prescriptions de 1’Article

5 pourra étre visité et recevoir

les marques pour

les navires å citernes conformément

aux dispositions

de la 6émc Partie de

1’Annexe I:

A) dans le cas d’un navire

neuf, s’il satisfait aux;

conditions et prescriptions

contenues dans la 6ime

Partie de 1’Annexe I;

B) dans le cas d’un navire

existant, s’il satisfait

aux conditions et prescriptions

contenues dans les

Régles XC1II, XCVI,

XCVII, XCVIU et XCIX

et aussi en principe autant

qu’il sera raisonnable et

possible aux conditions

et prescriptions prévues

par les Régles XCIV,

XCV et C étant entendu

que dans 1’assignation a

un navire existant d’une

ligne de charge pour un

navire a citernes l’Administration

exigera telle

augmentation de francbord

qui sera raisonnable

en tenant compte de la

mesure dans laquelle ce

navire ne satisfait pas entiérement

aux conditions

et prescriptions contenues

dans les Régles XCIV,

XCV et C.

sing the timber load line

shall comply with Rules

LXXXIV, LXXXV,

LXXXVI, LXXXVIII

and LXXXIX.

Article 7.

Provisions for Tankers.

A steamer which has

been surveyed under Article

5 shall be entitled to

be surveyed and marked

as a tanker under Part

VI of Annex I if, being—

A) a new slup, it complies

with the conditions

and provisions prescribed

in Part VI of Annex I;

B) an existing ship, it

complies with the conditions

and provisions in

Rules XCIII, XCVI,

XCVII, XCVIII and

XCIX, and also in principle

so far as is reasonable

and practicable

with Rules XCIV, XCV

and C, provided that in

assigning a tanker load

line to an existing ship

the Administration shall

make such addition to

the freeboard as shall

be reasonable having

regard to the extent to

which such ship falls short

of full compliance with

the conditions and provisions

prescribed in Rules

XCIV, XCV and C.

begagnar sig av trälastmärket,

skall det uppfylla

bestämmelserna i reglerna

LXXXIV, LXXXV,

LXXXVI, LXXXVIII

och LXXXIX.

Artikel 7.

Bestämmelser rörnnde

tankfartyg.

Ångfartyg, som undersökts

enligt artikel 5, må

undersökas och förses med

lastmärke för tankfartyg

enligt bestämmelserna

i del VI av bilaga I,

därest fartyget:

A) om det är ett nytt

fartyg, uppfyller de i del

VI av bilaga I stadgade

villkor och bestämmelser;

B) om det är ett existerande

fartyg, uppfyller

de i reglerna XCIII,

XCVI, XCVII, XCVIII

och XCIX stadgade villkor

och bestämmelser

ävensom i princip i den

mån så kan anses skäligt

och lämpligt reglerna

XCIV, XCV och C; skolande

administrationen

vid fastställandet av

tankfartygslastmärke för

ett existerande fartyg bestämma

sådan ökning av

fribordet, som kan anses

skälig med hänsyn till den

utsträckning, i vilken de

i reglerna XCIV, XCV

och C stadgade villkor

och bestämmelser icke

äro i fråga om fartyget

fullständigt iakttagna.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Article 8.

Dispositions ponr les

navires de types spéciaux.

Il ponrra étre accordé

une réduction de francbord

aux vapeurs ayant

une longueur de plus de

91,44 métres qui possédent

des caractéristiques

de construction analogues

å celles des navires a citernes

leur assurant une

défense supplémentaire

contre la mer.

La valeur de cette réduction

sera déterminée

par 1’Administration qui

tiendra compte å cet effet

de la fa9on dont est calculé

le franc-bord des navires

å citernes ainsi que

des conditions d’assignation

qui leur sont imposées

et du degré de compartimentage

réalisé.

Le franc-bord qui sera

assigné å un tel navire ne

devra en aucun cas étre

plus réduit que celui qui

serait attribué au navire

s’il était considéré comme

navire å citernes.

Artide 9.

Yisite.

La visite et l’apposition

des marques des navires

en vue de 1’application de

la présente Convention seront

faites par des fonctionnaires

du pays auquel

le navire appartient, étant

entendu que le Gouvernement

de chaque pays peut

confier la visite et 1’apposition

des marques de ses

navires soit å des inspecteurs

nommés å cet effet,

soit å des organismes reconnus

par lui. Dans tous

les cas le Gouvernement

Artide 8.

Provisions for Ships of

Special Types.

För steamers over 300

feet in length, possessing

constructional features

similar to those of a tanker

which afford extra invulnerability

against tbe

sea, a réduction in freeboard

may be granted.

The amount of such

réduction shall be determined

by the Administration

in relation to the

freeboard assigned to tankers,

having regard to the

the degree of compliance

with the conditions of

assignment laid down för

these ships, and the degree

of subdivision provided.

The freeboard assigned

to such a ship shall in no

case be less than would

be assigned to the ship as

a tanker.

Artide 9.

Survey.

The survey and marking

of ships for the purpose

of this Convention

shall be carried out by

officers of the country to

which the ships belong,

provided that the Government

of each country may

entrust the survey and

marking of its ships either

to Surveyors nominated

for this purpose, or to organisations

recognised by

it. In every case the Government

concerned fully

guarantees the complete
-

Artikel 8.

Bestämmelser rörande fartyg

av särskilda typer.

Beträffande ångfartyg

med en längd överstigande

91,44 meter och med

konstruktiva egenskaper,

som äro jämförliga med

dem hos ett tankfartyg

och som åstadkomma

extra motståndskraft mot

sjön, må en minskning

av fribordet medgivas.

Sådan minskning skall

av administrationen fastställas

i förhållande till

fribord för tankfartyg

med hänsyn tagen till i

vad mån villkoren för bestämmande

av fribord för

dessa fartyg uppfyllts

ävensom till graden av

fartygets vattentäta indelning.

Det fribord, som fastställes

för sådant fartyg,

må icke under några förhållanden

vara mindre än

det, som skulle hava fastställts

för fartyget, därest

detsamma varit ett tankfartyg.

Artikel 9.

Undersökning.

Undersökning av fartyg

och anbringande av lastmärke

i enlighet med denna

konvention skall utföras

av statstjänsteman i

det land, där fartyget är

hemmahörande, dock att

regeringen i vederbörande

land må uppdraga dylik

undersökning av och anbringande

av lastmärke å

dess fartyg antingen åt

för sådant ändamål utsedda

inspektörer eller åt av

regeringen godkända or
-

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

intéressé garantit que la

visite et 1’apposition des

marques ont été complétement

et elficacement etfectuées.

Article 10.

Zones et Régions périodiques.

Un navire auqnel la

présente Convention s’applique

devra se conformer

aux conditions qui sont

applicables aux zones et

regions périodiques telles

qu’elles sont définies å

1’Annexe II de la présente

Convention.

Lorsqu’un port se

trouve sur la ligne de démarcation

de deux zones,

il sera considéré comme

étant soit dans la zone

que le navire vient de traverser

pour 1’entrée au

port soit dans celle qu’il

doit traverser apres son

départ.

Chapitre m. —

Certiflcats.

Artide 11.

Délivrance des Certiflcats.

Un certificat appelé

»Certificat international

de Franc-bord» sera délivré

å tout navire å condition

qu’il ait été visité

et marqué conformément

aux prescriptions de la

présente Convention.

Le certificat international

de franc-bord sera délivré

soit par le Gouvernement

auquel le navire appartient,

soit par toute

personne ou organisme

dument reconnu par ce

Gouvernement, et dans

tous les cas le Gouverne
-

ness and efficiency of the

survey and marking.

Artide 10.

Zones and Seasonal Areas.

A ship to which this

Convention applies shall

conform to the conditions

applicable to the zones

and seasonal areas described

in Annex II to this

Convention.

A port standing on the

boundary line between

two zones shall be regarded

as within the zone

from or into which the

ship arrives or departs.

Chapter III. — Certiflcates.

Artide 11.

Issue of Certiflcates.

A certificate, called »International

Load Line Certificate»,

shall be issued

to every ship which has

been surveyed and marked

in accordance with

this Convention, but not

otherwise.

An International Load

Line Certificate shall be

issued either by the Government

of the country

to which the ship belongs

or by any person or organisation

duly authorised

by that Government, and

in every case the Govern
-

ganisationer. I vart fall

ansvarar vederbörande re
?;ering

i full utsträckning

ör undersökningens och

märkningens fullständighet

och effektivitet.

Artikel 10.

Zoner och årstidsområdeu.

Beträffande fartyg, för

vilket denna konvention

gäller, skall iakttagas de

villkor, som äro tillämpliga

å de i bilaga II till

konventionen angivna zonerna

och årstidsområdena.

Hamn, som är belägen

på gränsen mellan två

zoner, skall anses såsom

liggande inom den zon,

från eller till vilken fartyget

kommer eller avgår.

Kapitel III. Certifikat.

Artikel 11.

Utfärdande av certifikat.

Ett certifikat, kallat

Internationellt fribordscertifikat,

skall utfärdas för

varje fartyg, som undersökts

och försetts med

lastmärke i enlighet med

bestämmelserna i denna

konvention, men ej för

annat fartyg.

Sådant certifikat utfärdas

antingen av regeringen

i det land, där fartyget

är hemmahörande, eller

av sådan person eller

organisation, som därtill

erhållit vederbörligt bemyndigande

av regerin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ment assumera la pleine

responsabilité du certificat.

Article 12.

Délivrance (l’un Certiflcut

par un autre Gouvernement.

Le Gouvernement d’un

pays auquel la présente

Convention s’applique

peut å la requéte du Gouvernement

d’un autre

pays auquel cette Convention

s’applique faire

visiter et apposer les marques

å tout navire qui appartient

å ce dernier pays,

ou (dans le cas d’un navire

non immatriculé) qui doit

étre immatriculé par le

Gouvernement de ce pays

et s’il a constaté que les

prescriptions de la présente

Convention sont satisfaites

il peut lui délivrer,

sous sa propre responsabilité,

un certificat international

de franc-bord. Tout

certificat ainsi délivré doit

porter une déclaration établissant

qu’il a été délivré

å la requéte du Gouvernement

du pays auquel le

navire appartient ou du

Gouvernement par lequel

le navire doit étre immatriculé

selon le cas. Ce

certificat aur a la méme

valeur et sera accepté au

méme titre que celui qui

aura été délivré conformément

å T Article 11 de

la présente Convention.

Artide 13.

Forme des Certillcats.

Les certificats intcrnationaux

de franc-bord seront

rédigés dans la ou les

langues officielles du pays

{)ar lequel ils seront déivrés.

ment assumes full responsibility

for the certificate.

Article 12.

Issue of Certiflcates by

anotlier Government.

The Government of a

country to which this

Convention applies may,

åt the request of the

Government of any other

country to which this

Convention applies, cause

any ship which belongs

to the last-mentioned

country, or (in the case

of an unregistered ship)

which is to be registered

by the Government of

that country, to be surveyed

and marked, and,

if satisfied that the requirements

of this Convention

are complied with,

issue an International

Load Line Certificate to

such ship, under its own

responsibility. Any certificate

so issued must contain

a statement to the

effect that it has been

issued åt the request of

the Government of the

country to which the ship

belongs, or of the Government

by whom the ship

is to be registered, as the

case may be, and it shall

have the same force and

receive the same recognition

as a certificate issued

under Article 11 of this

Convention.

Artide 13.

Form of Certificate.

The International Load

Line Certificates shall be

drawn up in the official

language or languages of

the country by which

they are issued.

gen; i vart fall påtager

sig regeringen fullt ansvar

för certifikatet.

Artikel 12.

Utfärdande av certifikat av

annan regering.

Regeringen i ett land,

för vilket denna konvention

gäller, må på begäran

av regeringen i ett annat

land, för vilket konventionen

gäller, låta ett fartyg,

som är hemmahörande i

sistnämnda land eller (i

fråga om icke registrerat

fartyg) skall registreras

av regeringen i detta land,

undersökas och förses med

lastmärke samt, om konventionens

bestämmelser

befinnas vara uppfyllda,

på eget ansvar utfärda internationellt

fribordscertifikat

för sådant fartyg.

Varje sålunda utfärdat

certifikat skall innehålla

förklaring, att certifikatet

är utfärdat på begäran av

regeringen i det land, där

fartyget är hemmahörande,

respektive av regeringen

i det land, där fartyget

skall registreras, och

skall sådant certifikat äga

samma kraft och verkan

som ett i enlighet med artikel

II i konventionen

utfärdat certifikat.

Artikel 13.

Form för certifikat.

De internationella fribordscertifikaten

skola

avfattas på det eller de

officiella språken i det

land, av vilket desamma

utfärdas.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Les certificats seront

conformes au modéle prévu

par 1’Annexe III sous

réserve des modifications

qui peuvent étre apportées

eu égard å la Regie

LXXVIII dans le cas des

navires transportant des

cliargements de bois en

pontée.

Artide 14.

Diirée de la Yalidité des

Certificats.

1. A moins qu’il ne soit

renouvelé conformément

aux dispositions du paragrapbe

2 du present Article,

un certificat international

de franc-bord restera

valable pour la période qui

y sera mentionnée par

1’Administration qui

l’aura délivré, sans toutefois

que cette période

puisse excéder cinq ans å

partir de la date de sa

délivrance.

2. A la suite d’une visite

tout certificat international

de franc-bord pourra

étre renouvelé périodiquement

par 1’Administration

qui 1’aura délivré

pour une durée qu’elle

jugera convenable, mais

qui n’excédera en aucun

cas cinq ans. Cette visite

ne devra pas étre moins

efficace que celle qui est

prévue par la présente

Convention pour la délivrance

initiale du certificat.

Mention de cbacun de

ees renouvellements devra

étre portée au dos du certificat.

3. Le certificat international

de franc-bord sera

annulé par l’Administra
-

The form of the certificate

sball be that of the

model given in Annex III,

subject to such modifications

as may, in accordance

with Rule

LXXVIII, be made in the

case of ships carrying

timber deck cargoes.

Artide 14.

Duration of Certiflcates.

1. An International

Load Line Certificate

shall, unless it is renewed

in accordance with the

provisions of paragraph 2

of this Artide, expire åt

the end of such period as

may be specified therein

by the Administration

which issues it: but the

period so specified shall

not exceed five years

from the date of issue.

2. An International

Load Line Certificate may

be renewed from time to

time by the Administration

which issued it for

such period (not exceeding

five years on any occasion)

as the Administration

thinks fit, after a

survey not less effeetive

than the survey required

by this Convention before

the issue of the certificate,

and any such renewal

shall be endorsed on the

certificate.

3. An Administration

shall cancel any International

Load Line Certifi
-

Certifikatets form skall

vara i överensstämmelse

med formuläret i bilaga

III med sådana avvikelser

i fråga om fartyg förande

däckslast av trä,

som må föranledas av regel

LXXVIII.

Artikel 14.

(iiltigrhetstitf för certifikat.

1. Ett internationellt

fribordscertifikat skall,

för så vitt dess giltighetstid

icke förlängts i enlighet

med föreskrifterna i

mom. 2 av denna artikel,

upphöra att gälla vid utgången

av tid, som må

hava däri angivits av den

administration, som utfärdat

detsamma; dock

att denna tid icke må

överstiga fem år, räknade

från dagen för utfärdandet.

2. Efter verkställd undersökning

må giltighetstiden

för ett internationellt

fribordscertifikat

kunna av den administration,

som utfärdat detsamma,

gång efter annan

förlängas för tid, som

administrationen prövar

lämplig, dock i intet fall

för längre tid än fem år.

Sådan undersökning skall

vara lika omfattande som

den, vilken enligt denna

konvention förutsättes för

certifikatets utfärdande.

Bevis om sådan förlängning

av giltighetstiden

skall tecknas å certifikatets

baksida.

3. För ett fartyg utfärdat

internationellt fribordscertifikat

skall av

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

tion qui 1’aura délivré å

un navire relevant de cette

Administration:

A) Si des modifications

de quelque importance affectant

le calcul du francbord

ont été apportées å

la coque et aux superstructures

du navire.

B) Si les installations et

les dispositifs pour (i) la

protection des ouvertures;

(ii) les garde-corps; (iii)

les sabords de decharge;

(iv) les moyens d’accés

aux logements de l’équipage

n’ont pas été maintenues

dans des conditions

aussi efficaces qu’elles

1’étaient lors de la délivrance

du certificat.

C) Lorsque le navire

n’aura pas été visité périodiquement

aux époques

et dans les conditions fixées

par 1’Administration

pour s’assurer pendant

toute la durée de la validité

du certificat que la

coque et les superstructures

visées dans la clause

A ne sont pas modifiées et

que les installations et les

dispositifs visés dans la

clause B sont maintenus

en état.

cate issued to a ship belonging

to its country:

A) If materia] aiterations

have taken place in

the hull and superstructures

of the ship which

affect the calculations of

freeboard.

B) If the fittings and

appliances for the (i) protection

of openings, (ii)

guard rails, (iii) freeing

ports and (iv) means of

access to crews’ quarters

are not maintained in as

effective a condition as

they were in when the

certificate was issued.

C) If the ship is not inspected

periodically åt

such times and under such

conditions as the Administration

may think necessary

for the purpose of

securing that the hull and

superstructures ref erred to

in Condition A are not altered

and that the fittings

and appliances referred to

in Condition B are maintained

as therein provided

throughout the duration

of the certificate.

administrationen i det

land, där fartyget är hemmahörande,

förklaras vara

ogiltigt

A) Om beträffande

skrov eller överbyggnader

förekommit väsentligare

förändringar, som inverka

på fribordsberäkningarna;

B) Om anordningarna

och inrättningarna för 1)

skydd för öppningar, 2)

räcken och brädgångar, 3)

länsportöppningar och 4)

tillträde till besättningens

bostäder icke hållas

i lika betryggande skick

som när certifikatet utfärdades;
-

C) Om fartyget icke underkastas

periodisk undersökning

å tid och under

villkor, som administrationen

prövar nödigt

bestämma för säkerställande

av att skrov och

överbyggnader, omnämnda

i punkt A, icke ändrats

samt att anordningarna

och inrättningarna,

omnämnda i punkt B,

under certifikatets giltighetstid

hållas i sådant

skick som i sistnämnda

punkt avses.

Article 15.

Artide 15.

Artikel 15.

Acceptation (les Certiflcats.

Chaque Gouvernement

contractant reconnaitra

aux certificats internationaux

de franc-bord délivrés

par les autres Gouvernements

contractants

ou sous leur autorité la

méme valeur qu’aux certificats

délivrés par lui å ses

navires nationaux.

Acceptauce of Certificates.

International Load Line

Certificates issued under

the authority of a Contracting

Government shall

be accepted by the other

Contracting Governments

as having the same

force as the certificates

issued by them to ships

belonging to their respective

countries.

Godkännande av certifikat.

Internationellt fribordscertifikat,

som utfärdas

på föranstaltande

av någon av de fördragsslutande

regeringarna,

skall godkännas av övriga

fördragsslutande regeringar

såsom ägande samma

giltighet som av dem själva

för det egna landets

fartyg utfärdade certifikat.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Article 16.

Controle.

1. Tout navire auquel

la présente Convention

s’applique quand il se

trouvera dans un port

d’un pays auquel il n’appartient

pas sera, en tout

cas, et en ce qui concerne

les lignes de charge, soumis

au controle suivant:

un fonctionnaire dument

autorisé par le Gouvernement

dudit pays pourra

prendre les mesures qui

peuvent étre nécessaires å

1’effet de constater qu’il

existe å bord un certificat

inter national de franc - bord valable. Si un tel

certificat existe å bord, le

controle consistera seulement

å vérifier:

(a) que le navire n’est

pas chargé au dela des limites

permises par le certificat;
(b)

que la position des

lignes de charge sur le navire

correspond aux indications

portées sur le certificat;

et

(c) qu’en ce qui concerne

les points visés dans

les clauses A et B du paragraphe

3 de l’Article 14,

le navire n’a pas subi des

modifications d’une importance

telle qu’il soit

manifestement hors d’état

de prendre la mer sans

danger pour la vie humaine.

2. Seuls les fonctionnaires

qui possédent la compétence

technique nécessaire

seront autorisés å

exercer le controle précité

et si ce controle est exercé

en vertu de 1’alinéa (c) cidessus,

il ne le sera que

dans la mesure nécessaire

Article 16.

Control.

1. A ship to which this

Convention applies, when

in a port of a country to

which it does not belong,

is in any case subject to

control with respect to

load line as follows: An

officer duly authorised by

the Government of that

country may take such

steps as may be necessary

for the purpose of seeing

that there is on board a

valid International Load

Line Certificate. If there

is such a certificate on

board the ship, such control

shall be limited to the

purpose of securing—

(a) that the ship is not

loaded beyond the limits

allowed by the certificate;

(b) that the position of

the load line on the ship

corresponds with the certificate;

and

(c) that the ship has not

been so materially altered

in respect to the matters

dealt with in conditions A

and B (set out in paragraph

3 of Article 14) that

the ship is manifestly unfit

to proceed to sea without

danger to human life.

2. Onlv officers possessing

the necessary technical

qualifications shall be

authorised to exercise control

as aforesaid, and if

such control is exercised

under (c) above, it shall

only be exercised in so far

as may be necessary to

Artikel 16.

Tillsyn,

1) Fartyg, å vilket denna

konvention är tillämplig,

är, då detsamma befinner

sig i hamn i ett

land, i vilket fartyget icke

är hemmahörande, i varje

fall beträffande lastlinje

underkastat tillsyn på

följande sätt: Av regeringen

i nämnda land vederbörligen

bemyndigad

förrättningsman må vidtaga

nödiga åtgärder i och

för utrönande av att gällande

internationellt fribordscertifikat

finnes ombord.

Om sådant certifikat

finnes ombord, skall

tillsynen allenast avse att

fastställa:

a) att fartyget icke är

lastat djupare än certifikatet

medgiver;

b) att lastlinjens läge

överensstämmer med certifikatet;

och

c) att fartyget icke i avseenden,

som i artikel 14

punkt 3 A) och B) sägs,

undergått sådan väsentligare

förändring, att fartyget

uppenbarligen icke

kan gå till sjöss utan livsfara

för ombordvarande.

2) Endast förrättningsmän,

som besitta nödig

teknisk kompetens, må

bemyndigas att utöva tillsyn,

som ovan sagts. Tillsyn

enligt punkt 1 c) må

utövas allenast i den omfattning,

som är nödig för

säkerställande av att far
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

pour s’assurer que le navire

sera en état de prendre

la mer sans danger pour

la vie humaine.

3. Au cas ou le controle

exercé en vertu du présent

Article semblerait avoir

pour conséquence soit

d’entrainer des poursuites

legales contre le navire,

soit d’interdire son

départ, le consul du pays

auquel il appartient devra

étre informé aussitot que

possible des circonstances

de 1’incident.

Article 17.

Bénéflce de la Convention.

Le bénéfice de la présente

Convention ne peut

étre réclamé en faveur

d’un navire que s’il posséde

un certificat international

de franc-bord non

périmé.

Chapitre IV.—Dispositions

générales.

Article 18.

Equivalence.

Lorsque dans la présente

Convention il est prévu

que l’on doit placer ou

avoir å bord soit une installation

ou un dispositif

soit un certain type d’installation

ou de dispositif,

ou lorsqu’il est prévu

qu’une disposition particuliére

doit étre adoptée,

toute Administration peut

accepter, en remplacement,

soit toute autre installation

ou dispositif,

soit un certain type d’installation

ou de dispositif,

soit toute autre disposit ion,

å la condition que cette

Administration se soit as
-

secure that tbe slup shall

be made fit to proceed to

sea without danger to human

life.

3. If control under this

Article appears likely to

result in legal proceedings

being taken against the

ship, or in the ship being

detained, the Consul of

the country to which the

ship belongs shall be informed

as soon as possible

of the circumstances of

the case.

Article 17.

Privileges.

The privileges of this

Convention may not be

claimed in favour of any

ship unless it holds a valid

International Load Line

Certificate.

Chapter IV. — General

provisions.

Article 18.

Equivalents.

Where in this Convention

it is provided that a

particular fitting, or appliance,

or type thereof, shall

be fitted or carried in a

ship, or that any particular

arrangement shall be

adopted, any Administration

may accept in substitution

therefor any other

fitting, or appliance, or

type thereof, or any other

arrangement, provided

that such Administration

shall have been satisfied

that the fitting, or appliance,

or type thereof, or

the arrangement substituted

is in the circumstan
-

tyget bringas i sådant

skick, att det kan gå till

sjöss utan livsfara för ombordvarande.

3) För den händelse tillsyn,

som utövas i kraft av

denna artikel, synes kunna

giva anledning till

rättsliga åtgärder mot fartyget

eller till förbud mot

fartygets avgång, skall

konsuln för det land, där

fartyget är hemmahörande,

så fort ske kan underrättas

om omständigheterna

i saken.

Artikel 17.

Förmåner.

De förmåner, vilka denna

konvention medför,

kunna icke åberopas för

ett fartyg, med mindre

detsamma är försett med

gällande internationellt

fribordscert ifikat.

Kapitel IV. Allmänna

bestämmelser.

Artikel 18.

Likvärdighet.

Där i denna konvention

är föreskrivet, att viss inrättning,

redskap eller apparat

eller viss typ därav

skall anbringas å fartyget

eller finnas ombord eller

att någon särskild anordning

skall vidtagas, må

varje administration i

stället godkänna annan

inrättning, redskap eller

apparat eller typ därav

eller annan särskild anordning,

under förutsättning,

att administrationen

funnit sådan inrättning,

redskap eller apparat eller

typ därav eller sådan anordning

under förhanden

Bihang till riksdagens iirotolcoll 1982. 1 samt. 68 haft. (Nr 72.) 18

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

surée que soit 1’installation

ou dispositif, soit le

type d’installation ou de

dispositif, soit la disposition

substituée a dans les

circonstances une efficacité

au moins égale å celle

qui est prescrite dans la

présente Convention.

Toute Administration

qui accepte dans ees conditions

soit une installation

ou un dispositif nouveau,

soit un type nouveau

d''installation ou de

dispositif, soit une disposition

nouvelle doit en

donner connaissance aux

autres Administrations et

leur en communiquer, sur

demande, la description

détaillée.

Artide 19.

Lois, Réglements, Rapports.

Les Gouvernements

contractants s’engagent å

se communiquer:

(1) le texte des lois, déerets,

réglements et arrétés

d’application générale

qui auront été promulgués

ou pris sur les différentes

matiéres qui rentrent dans

le champ d’application de

la présente Convention;

(2) tous les rapports ou

résumés de rapports officiels

å leur disposition,

dans la mesure ou ees documents

indiquent les résultats

de 1’application de

la présente Convention

sous la réserve que ees

rapports ou résumés

n’aient pas un caractére

confidentiel.

Le Gouvernement du

Royaume-Uni de la Grande-Bretagne

et de l’Irlande

du Nord est invité å

ees åt least as effeetive as

that specified in this Convention.

Any Administration

which so accepts a new

fitting, or appliance, or

type thereof, or new arrangement

stall communicate

the faet to tlie other

Administrations, and, upon

request, the partieulars

thereof.

Article 19.

Lan s, Regulat ions, Reports.

The Contracting Governments

undertake to

communicate to each

other—

(1) the text of laws,

decrees, regulations and

decisions of general application

which shall have

been promulgated on the

various matters within

the seope of this Convention;
(2)

all available official

reports or official summaries

of reports in so

far as they show the

results of the provisions

of this Convention, provided

always that such

reports or summaries are

not of a confidential nature.

The Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

is invited to serve

varande förhållanden vara

minst lika effektiv som

dess i konventionen angivna

motsvarighet.

Varje administration,

som sålunda godkänner

ny inrättning, redskap,

apparat eller typ därav

eller ny anordning, skall

härom underrätta de

andra administrationerna

och på anmodan lämna

närmare uppgifter därom.

Artikel 19.

Lagar, reglementen, betank

and en.

De fördragsslutande regeringarna

förbinda sig

att meddela varandra:

1) texten till lagar, kungörelser,

reglementen och

allmänt tillämpliga beslut,

vilka utfärdats rörande

olika ämnen inom

området för denna konvention;
2)

alla tillgängliga officiella

betänkanden eller

officiella sammandrag av

sådana, i den mån desamma

innehålla upplysning

om resultaten av

tillämpningen av denna

konvention, allt för så

vitt sådana betänkanden

eller sammandrag icke äro

av konfidentiell natur.

Regeringen i Det Förenade

Konungariket Stora

Britannien och Norra

Irland anmodas att tjäna

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

servir d’intermédiaire

pour recueillir tous ees

renseignements et les porter

å la connaissance des

au tres Gouvernements

contractants.

Article 20.

Modifications, Conférenees

futures.

1. Les modifications ä

la présente Convention qui

pourraient étre considérées

comme des améliorations

utiles ou nécessaires

peuvent en tout temps

étre proposées par un

Gouvernement contractant

au Gouvernement du

Royaume-Uni de la Grande-Bretagne

et de l’Irlande

du Nord. Ces propositions

doivent étre communiquées

par ce dernier å

tous les autres Gouvernements

contractants; si

l’une queleonque de ces

modilications est acceptée

par tous les Gouvernements

contractants (y

compris les Gouvernements

ayant déposé des

ratifications ou adhésions

qui ne sont pas encore devenues

effeetives) la présente

Convention sera modifiée

en conséquence.

2. Des conférenees

ayant pour objet la revision

de la présente Convention

se tiendront aux

dates et lieux dont pourront

convenir les Gouvernements

contractants.

Lorsque la présente

Convention aura été en

vigueur pendant cinq ans

une Conférence ayant

pour objet sa ré vision

devra étre convoquée par

le Gouvernement du

Royaume-Uni de la Grande-Bretagne

et de l’Irlan
-

as an intermediary för

collecting all this information

and for bringing it

to tlie knowledge of the

other Contracting Governments.

Artide 20.

Modilications, Future Conferences.

1. Modifications of this

Convention which may be

deemed useful or necessary

improvements may

åt any time be proposed

by any Contracting Government

to the Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland, and

such proposals shall be

communicated by the latter

to all the other Contracting

Governments,

and if any such modifications

are accepted by

all the Contracting Governments

(ineluding Governments

which have deposited

ratifications or accessions

which have not

yet become effeetive) this

Convention shall be modified

accordingly.

2. Conferences for the

purpose of revising this

Convention shall be held

åt such times and places

as may be agreed upon by

the Contracting Governments.

A Conference for this

purpose shall be convoked

by the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

whenever, after this

Convention has been in

force for five years, onethird

of the Contracting

som mellanhand för insamlandet

av alla dessa

upplysningar och deras

bringande till de övriga

fördragsslutande regeringarnas

kännedom.

Artikel 20.

Ändringar. Blivande konferenser.

1) Förslag till ändringar

i denna konvention, som

må anses såsom ändamålsenliga

eller nödvändiga

förbättringar, kunna

när som helst framläggas

av vilken som helst av de

fördragsslutande regeringarna

för regeringen i det

Förenade Konungariket

Stora Britannien och Norra

Irland och skola av

sistnämnda regering delgivas

de andra fördragsslutande

regeringarna.

Ifall sådan ändring godkännes

av alla de fördragsslutande

regeringarna

(de regeringar inberäknade,

vilka deponerat

instrument angående ratifikationer

eller anslutningar,

som ännu icke erhållit

gällande kraft), skall konventionen

ändras i överensstämmelse

härmed.

2) Konferenser för revision

av denna konvention

skola hållas på tider och

platser, som bestämmas

genom överensskommelse

mellan de fördragsslutande

regeringarna.

En konferens för detta

ändamål skall sammankallas

av regeringen i

det Förenade Konungariket

Stora Britannien och

Norra Irland, därest, sedan

konventionen varit i

kraft under fem år, framställning

härom göres av

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

de du Nord si un tiers des

Gouvernements contractants

en exprime le désir.

Chapitre V. — Dispositions

flnales.

Article 21.

Application aiix Colonies.

1. Un Gouvernement

contractant peut au moment

de la signature, de

la ratification ou de l’adhésion,

ou ultérieurement

notifier par une déclaration

écrite adressée au

Gouvernement du Royaume-Uni

de la Grande-Bretagne

et de l’Irlande du

Nord son intention d’appliquer

la présente (konvention

å toutes ses colonies,

territoires d’outremer,

protectorats ou territoires

sous suzeraineté ou

sous mandat, ou å certains

d’entre eux. La présente

Convention s’appliquera

dans tous les territoires

désignés dans cette déclaration

deux mois aprés la

date å laquelle elle aura

été regue; å défaut d’une

telle notification la présente

Convention ne s’appliquera

å aucun de ees

territoires.

2. Un Gouvernement

contractant peut, å toute

époque et par déclaration

écrite adressée au Gouvernement

du RoyaumeUni

de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande du Nord,

notifier son intention de

faire cesser 1’application

de la présente Convention

dans toutes ses colonies,

territoires d’outre-mer,

protectorats ou territoires

sous suzeraineté ou sous

mandat, ou dans certains

Governments express a

desire to that effeet.

Chapter V. — Final

provisions.

Artide 21.

Application to Colonies.

1. A Contracting Government

may, åt the time

of signature, ratification,

accession or thereafter, by

a notification in writing

addressed to the Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland, declare

its desire that this Convention

shall apply to all

or any of its Colonies, overseas

territories, protectorates

or territories

under suzerainty or mandate,

and this Convention

shall apply to all the territories

named in such notification,

two months after

the date of the receipt

thereof, but, failing such

notification, this Convention

will not apply to any

such territories.

2. A Contracting Government

may åt any

time by a notification in

writing addressed to the

Government of the United

Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland express

its desire that this

Convention shall cease to

apply to all or any of its

colonies, overseas territories,

protectorates or

territories under suzerainty

or mandate to which

this Convention shall have,

en tredjedel av de fördragsslutande

regeringarna.

Kapitel V. Slutbestämmelser.

Artikel 21.

Tillämpning- beträdande

kolonier.

1) Fördragsslutande regering

må samtidigt med

undertecknandet, ratificeringen

eller anslutningen

eller ock senare genom en

skriftlig förklaring, ställd

till regeringen i det Förenade

Konungariket Störa

Britannien och Norra Irland,

tillkännagiva sin avsikt

att tillämpa denna

konvention med avseende

åalla eller vissa av dess kolonier,

hinsides hav belägna

territorier, protektorat

eller områden under dess

överhöghet eller mandat;

och skall konventionen

två månader efter dagen

för förklaringens mottagande

erhålla tillämpning

å alla i förklaringen angivna

områden. I händelse

sådan förklaring icke avgives,

skall konventionen

icke äga tilllämpning med

avseende å något av här

omförmälda områden.

2) Fördragsslutande regering

må när som helst

genom skriftlig förklaring,

ställd till regeringen i det

Förenade Konungariket

Störa Britannien och Norra

Irland, tillkännagiva

sin avsikt att låta konventionen

upphöra att

gälla beträffande alla eller

vissa av dess kolonier, hinsides

hav belägna territorier,

protektorat eller

områden under dess överhöghet

eller mandat, med

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

d’entre eux auxquels la

présente Convention aura

eté appliquée pendant une

période de cinq ans au

moins conformément aux

dispositions du paragraphe

précédent. Dans ce

cas, la présente Convention

cessera de s’appliquer

dans tous les territoires

mentionnés douze niois

apres la date de la reception

de cette déclaration

par le Gouvernement du

Royaume-Uni de la Grande-Bretagne

et de ridande

du Nord.

3. Le Gouvernement du

Royaume-Uni de la Grande-Bretagne

et de ridande

du Nord informera tous

les autres Gouvernements

contractants de Tapplication

de la présente Convention

dans toute colonie,

territoire d’outre-mer,

protectorat ou territoire

sous suzeraineté ou sous

mandat conformément

aux dispositions du paragraplie

(1) du présent artide

ainsi que de la cessation

de cette application,

conformément aux

dispositions du paragraphe

(2) du présent artide,

en spécifiant, dans chaque

cas, la date a partir de laquelle

la présente Convention

sera applicable ou

cessera de 1’étre.

Article 22.

Toxtes authentiques. Ratiflcation.

La présente Convention

dont les textes en anglais

et en fran9ais sont l’un

et 1’autre authentiques

doit étre ratifiée.

Les actes de ratification

doivent étre déposés dans

les archives du Gouverne
-

under the provisions of

the preceding paragraph,

been applicable for a period

of not less than five

years, and in such case

the Convention shall cease

to apply twelve months

after the date of the receipt

of such notification

by the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

to all territories mentioned

therein.

3. The Government

of the United Kingdom

of Great Britain and Northern

Ireland shall inform

all the other Contracting

Governments of the application

of this Convention

to any Colony, overseas

territory, protectorate or

territory under suzerainty

or mandate under the

provisions of paragraph 1

of this Article, and of the

cessation of any such

application under the provisions

of paragraph 2,

stating in each case the

date from which this Convention

has become or

will cease to be applicable.

Article 22.

Autiieiitic Texts. —

Ratification.

This Convention, of

which both the English

and French texts shall be

authentic, shall be ratified.

The instruments of ratification

shall be deposited

in the archives of the

avseende å vilka konventionen

jämlikt bestämmelserna

i föregående moment

har varit gällande under

en period av minst fem år.

I sådant fall skall konventionen

upphöra att

gälla för alla i förklaringen

nämnda områden tolv

månader efter den dag, då

regeringen i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland

mottagit densamma.

3) Regeringen i det

Förenade Konungariket

Stora Britannien och Norra

Irland skall underrätta

alla de övriga fördragsslutande

regeringarna om

konventionens bringande

i tillämplighet enligt moment

1 i denna artikel

beträffande koloni, hinsides

hav beläget territorium,

protektorat eller

område under överhöghet

eller mandat, liksom ock

om upphörandet enligt

moment 2 av denna tilllämplighet,

i varje särskilt

fall med angivande av den

dag, från vilken konventionen

erhållit tillämplighet

eller dess tillämplighet

upphört.

Artikel 22.

Autentiska texter. Ratifikation.

Förevarande konvention,

vars engelska och

franska texter båda äro

autentiska, skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten

skola deponeras i regeringens

i det Förenade

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

ment du Royaume-Uni de

la Grande-Bretagne et de

1’Irlande du Nord, qui notifiera

å tous les autres

Gouvernements signataires

ou adhérents, toutes

les ratifications déposées

ainsi que la date de leur

depot.

Artide 23.

Adhésion.

Un Gouvernement non

signataire de la présente

Convention, autre que le

Gouvernement d’un territoire

auquel 1’Article 21

s’applique, pourra å toute

époque adhérer å la présente

Convention apres sa

mise en vigueur. Les adhésions

s’effectueront par

des notifications écrites

adressées au Gouvernement

du Royaume-Uni de

la Grande-Bretagne et de

1’Irlande du Nord et elles

prendront effet trois mois

apres la date de leur reception.

Le Gouvernement du

Royaume-Uni de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande

du Nord informera tous

les Gouvernements signataires

et adhérents de toutes

les adhésions refues et

de la date de leur reception.

Artide 24.

Date d’entrée en vigueur.

La présente Convention

entrera en vigueur le ler

juillet 1932, entre les Gouvernements

qui auront, å

cette date, déposé leur ratification

et å la condition

qu’au moins cinq ratifica
-

Government of the United

Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland,

which will notify all the

other signatory or acceding

Governments of all

ratifications deposited and

the date of their deposit.

Article 23.

Accession.

A Government (other

than the Government of

a territory to which Article

21 applies) on behalf

of which this Convention

has not been signed, shall

be allowed to accede thereto

åt any time after the

Convention has come into

force. Accessions shall be

effected by means of notifications

in writing addressed

to the Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland, and

shall take effect three

months after their receipt.

The Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

shall inform all signatory

and acceding Governments

of all accessions

received and of the date

of their receipt.

Artide 24.

Date of Corning in Force.

This Convention shall

come into force on the 1st

July, 1932, as between the

Governments which have

deposited their ratifications

by that date, and

provided that åt least five

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland

arkiv, vilken regering

skall underrätta alla de

övriga regeringar, som undertecknat

konventionen

eller anslutit sig till densamma,

om alla depositioner

av ratifikationsinstrument

och dagen för

depositionerna.

Artikel 23.

Anslutning.

Regering (dock ej regering

för territorium, varå

artikel 21 äger tillämpning),

på vars vägnar den

förevarande konventionen

icke blivit undertecknad,

skall vara berättigad

att när som helst efter

konventionens ikraftträdande

ansluta sig till densamma.

Anslutning skall

ske genom skriftlig förklaring,

ställd till regeringen

i det Förenade Konungariket

Stora Britannien

och Norra Irland,

och skall erhålla gällande

kraft tre månader efter

den dag, förklaringen mottagits.

Regeringen i det Förenade

Konungariket Stora

Britannien och Norra Irland

skall underrätta alla

regeringar, som undertecknat

konventionen

eller anslutit sig till densamma,

om alla mottagna

anslutningar samt om dagen

för deras mottagande.

Artikel 24.

Dag för ikraftträdande.

Denna konvention träder

i kraft den 1 juli 1932

mellan de regeringar, vilka

senast den dagen hava

deponerat sina ratifikationer,

under villkor att

minst fem ratifikationer

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

tions aient été déposées au

Gouvernement du Royaume-Uni

de la Grande-Bretagne

et de l’Irlande du

Nord. Au cas ou cinq ratifications

n’auraient pas

été déposées ä cette date,

la présente Convention entrera

en vigueur trois niois

apres la date å laquelle la

cinquiéme ratification

aura été déposée. Les ratitications

déposées postérieurement

ä la date å laquelle

la présente Convention

sera entrée en vigueur

prendront effet trois mois

apres la date de leur depot.

Article 25.

Dénonciation.

La présente Convention

peut å tout moment

étre dénoncée par l’un

quelconque des Gouvernements

contractants apres

1’expiration d’une période

de cinq ans, comptée å

partir de la date å laquelle

la Convention est entrée

en vigueur pour le Gouvernement

en question. La

dénonciation sera effectuée

par une notification

écrite adressée au Gouvernement

du RoyaumeUni

de la Grande-Bretagne

et de l’Irlande du

Nord; celui-ci notifiera å

tous les autres Gouvernements

contractants toutes

les dénonciations repues et

la date de leur réception.

Une dénonciation aura

effet douze mois apres la

date ä laquelle la notification

en aura été repue par

le Gouvernement du Royaume-Uni

de la GrandeBretagne

et de 1’Irlande

du Nord.

ratifications ha ve been

deposited with the Government

of the United

Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland.

Should five ratifications

not liave been deposited

by that date, this Convention

shall come into force

three months after the

date on which the fifth

ratification is deposited.

Ratifications deposited

after the date on which

this Convention has come

into force shall take effect

three months after the

date of their deposit.

Artide 25.

Denuneiation.

This Convention may

be denounced on behalf

of any Contracting Government

åt any time after

the expiration of five

years from the date on

which the Convention

comes into force in so far

as that Government is

concerned. Denuneiation

shall be effeeted by a notification

in writing addressed

to the Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland, which

will notify all the other

contracting Govern
ments

of all denunciations

received and of the

date of their receipt.

A denuneiation shall

take effect twelve months

after the date on which

notification thereof is received

by the Governmenth

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland.

blivit deponerade hos regeringen

i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland.

Därest icke fem ratifikationer

skulle hava blivit

deponerade nämnda dag,

skall konventionen träda

i kraft tre månader efter

den dag, då den femte

ratifikationen deponerats.

Ratifikation, som

deponeras efter den dag,

då konventionen trätt i

kraft, skall erhålla gällande

kraft tre månader efter

den dag deposition skett.

Artikel 25.

Uppsägning.

Denna konvention kan

uppsägas på vilken som

helst av de fördragsslutande

regeringarnas vägnar

när som helst efter utgången

av fem år från den

dag, då konventionen

trätt i kraft för regeringen

ifråga. Uppsägning skall

verkställas genom skriftlig

förklaring, ställd till

regeringen i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland,

som underrättar alla de

övriga fördragsslutande

regeringarna om alla

skedda uppsägningar och

om dagen för emottagande!

av desamma.

Uppsägning skall träda

i kraft tolv månader efter

den dag, då förklaring om

densamma mottagits av

regeringen i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

En foi de quoi, les Plénipotentiaires

ont apposé

ci-dessous leur signature.

Eait å Londres ce cinquiéme

jour du niois de

juillet, 1930, en un seul

exemplaire qui doit étre

déposé dans les Arcliives

du Gouvernement du Royaume-Uni

de la GrandeBretagne

et de 1’Irlande

du Nord, lequel doit en

transmettre des copies

certifiées conformes å tous

les Gouvernements signataires.

Protocole final.

Au moment de signer

la Convention Internationale

sur les Lignes de

Charge qui est conclue ce

jour, les Plénipotentiaires

sous-signés ont convenu ce

qui suit:

I.

Les navires affectés uniquement

å des voyages

soit sur les Grands Lacs

de 1’Amérique du Nord,

soit dans d’autres eaux

intérieures, doivent étre

considérés comme ne rentrant

pas dans le champ

d’application de la Convention.

II.

La présente Convention

ne s’applique pas aux navires

existants du type

»lumber schooner» pourvus

soit d’une machine

motrice (aidée ou non par

une voilure) soit d’une

voilure seule appartenant

aux Etats-Unis d’Amérique

et å la France.

III.

A la requéte des Etats
-

In faith whereof, the

the Plenipotentiaries have

signed hereafter.

Done åt London this

fifth day of July, 1930, in

a single copy, which shall

remain deposited in the

archives of the Government

of the United Kingdom

of Great Britain and

Northern Ireland, which

shall transmit certified

true copies thereof to all

signatory Governments.

(Underskrifter.)

Final protocol.

Åt the moment of signingthe

International Load

Line Convention concluded

this day, the under-mentioned

Plenipotentiaries

have agreed on

the following :—

I.

Ships engaged solely on

voyages on the Great

Lakes of North America

and ships engaged in other

inland waters are to be

regarded as outside the

scope of the Convention.

II.

This Convention is not

applied to the existing

ships of the United States

of America and of France

of the lumber schooner

type propelled by power,

with or without sails, or

by sails alone.

III.

The Government of the

Till bekräftelse härav

hava de befullmäktigade

ombuden här nedan tecknat

sina namn.

Som skedde i London

den femte dagen i juli

1930 i ett enda exemplar,

som skall förvaras i regeringens

i det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland

arkiv, vilken regering

skall tillställa alla signatärstaterna

bestyrkta avskrifter

därav.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet

av den innevarande dag

avslutade internationella

lastlinjekonventionen hava

undertecknade befullmäktigade

ombud överenskommit

om följande:

I.

Fartyg, som uteslutande

nyttjas på resor å de

Stora Sjöarna i Nordamerika

eller andra innanvatten,

skola anses

falla utanför konventionens

tillämplighetsområde.

II.

Konventionen är icke

tillämplig å existerande

fartyg, hemmahörande i

Amerikas Förenta Stater

och i Frankrike av typen

»lumber schooner», framdrivna

medelst maskinkraft

(med eller utan segel)

eller enbart medelst

segel.

III.

På begäran av Ameri
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Unis d’Amérique, le Gouvernement

du RoyaumeUni

de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande du

Nord devra a un moment

quelconque au cours de la

période de cinq ans mentionnée

å 1’Artide 20, réunir

une Conférence å laquelle

prendront part les

Gouvernements contractants

des pays qui possédent

des navires å citernes

afin de discuter les questions

concernant le francbord

de ees navires.

Les Gouvernements

contractants ne souléveront

aucune objection aux

modifications des prescriptions

de la présente

Convention en ce qui concerne

les lignes de charge

qui peuvent étre arrétées

dans une telle Conférence

sous la réserve toutefois

que les décisions prises

soient communiquées aux

Gouvernements signataires

de la présente Convention

et qu’aucune objection

ne soit repue par le

Gouvernement du Royaume-Uni

de la Grande-Bretagne

et de 1’Irlande du

Nord dans un délai de six

mois apres envoi de la

communication susvisée.

En témoignage de quoi

les plénipotentiaires

soussignés ont rédigé ce

Protocole final, lequel aura

la méme force et la méme

validité que si ees dispositions

avaient été insérées

dans le texte de la

Convention.

Fait å Londres ce cinquiéme

jour du mois de

juillet, 1930, en un seul

exemplaire, qui sera déposé

dans les archives du

Gouvernement du Roy
-

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

shall convoke a Conference

of the Contracting

Governments of the

countries to which tankers

belong, upon request

of the United States of

America, åt any time

within the five-year period

mentioned in Artide

20, for the purpose of discussing

matters relating to

tanker freeboard.

The Contracting Governments

will not raise

any objection to the provisions

contained in this

Convention in regard to

tanker load line being altered

as may be determined

åt such Conference,

provided that the conclusions

then reached are

communicated forthwith

to the Governments signatory

to the present

Convention and that no

objection is received by

the Government of the

United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland

within six months of

the despatch of such communication.

In Witness whereof the

Plenipotentiaries have

drawn up this Final Protocol

which shall have the

same force and the same

validity as if the provisions

thereof had been inserted

in the text of the

Convention to which it

belongs.

Done åt London this

fifth day of July, 1930,

in a single copy which

shall be deposited in the

archives of the Government

of the United King
-

kas Förenta Stater skall

regeringen i Det Förenade

Konungariket Stora Britannien

och Norra Irland

när som helst inom den i

artikel 20 angivna femårsperiod

sammankalla en

konferens mellan de fördragsslutande

regeringarna

i de länder, i vilka

tankfartyg äro hemmahörande,

för överläggning i

frågor rörande fribord för

dylika fartyg.

De fördragsslutande regeringarna

skola icke göra

någon invändning mot

sådana ändringar i konventionens

bestämmelser

angående lastlinje för

tankfartyg, som må bliva

beslutade vid en dylik

konferens, under förutsättning,

att de då fattade

besluten genast meddelas

de regeringar, som undertecknat

den nu föreliggande

konventionen, och

att ingen invändning mottagits

av regeringen i det

Förenade Konungariket

Störa Britannien och Norra

Irland inom sex månader

efter avlåtandet av

sådant meddelande.

Till bekräftelse härav

hava undertecknade befullmäktigade

ombud

upprättat detta slutprotokoll,

som skall hava samma

kraft och verkan som

om bestämmelserna däri

ingått i konventionen.

Som skedde i London

den femte dagen i juli 1930

i ett enda exemplar, som

skall förvaras i regeringens

i det Förenade Konungariket

Stora Britan
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

aume-Uni de la GrandeBretagne

et dTrlande du

Nord, qui en transmettra

des copies certifiées conformes

å tous les Gouvernements

signataires.

ANNEXE I.

Régles pour la détermination

des Lignes

de Charge maxima des

Navires de Commerce.

l“re Partie.—Généralités.

Les Régles suivantes

supposent avant tout que

la nature et barnmage de

la cargaison, du lest, etc.,

sont tels qu’ils assurent au

navire une stabilité suffisante.

Regie I.

Definitions.

Vapeur. L’expression

»vapeur» comprend tout

navire pourvu d’un moyen

suffisant de propulsion

mécanique å 1’exception

des navires qui ont une

surface de voilure telle

qu’elle soit suffisante pour

pouvoir naviguer å la voile

seule.

Un navire pourvu d’un

moyen de propulsion mécanique

et d’une surface

de voilure ne lui permettant

pas de naviguer å la

voile seule peut avoir une

ligne de charge assignée

conformément a la Table

de franc-bord pour les vapeurs.

Une allége, un chaland

ou tout autre navire sans

moyen de propulsion, lorsqu’il

est remorqué, doit

dom of Great Britain and

Northern Ireland, which

shall transmit certified

true copies thereof to all

signatory Governments.

(Underskrifter.)

ANNEX I.

Rules för determining

Maximum Load Lines

of Merchant Ships.

Part I. — General.

The Rules necessarily

assume that the nature

and stowage of the cargo,

ballast, &c., aresuch as to

secure sufficient stability

for the ship.

Rule I.

Definitions.

Steamer. The term

»steamer» includes all

ships having sufficient

means for mechanical propulsion,

except where provided

with sufficient sail

area för navigation under

sails alone.

A ship fitted with mechanical

means of propulsion

and with sail area

insufficient for navigation

under sails alone may be

assigned a load line

under Part III of these

Rules.

A lighter, barge or other

ship without independent

means of propulsion, when

towed, is to be assigned a

nien och Norra Irland arkiv,

vilken regering skall

tillställa alla signatärstaterna

bestyrkta avskrifter

därav.

BILAGA 1.

Regler för bestämmande

av största nedlastningen

av handelsfartyg.

Del I. Allmän bestämmelse.

Efterföljande regler

förutsätta ovillkorligen,

att beskaffenheten och

stuvningen av last, barlast

m. m. äro sådana, att

fartyget tillförsäkras erforderlig

stabilitet.

Regel I.

Definitioner.

Ångfartyg. Med uttrycket

»ångfartyg» avses alla

fartyg, försedda med tillräckliga

medel för mekanisk

framdrivning, med

undantag för dylika fartyg,

vilka hava en segelarea,

tillräcklig för navigering

under enbart segel.

Fartyg, som är försett

med mekaniskt framdrivningsmedel

och med segelarea,

otillräcklig för navigering

under enbart segel,

må förses med lastmärke

i enlighet med bestämmelserna

i del III i dessa

regler.

Pråm, läktare eller annat

fartyg, som icke är

försett med eget framdrivningsmedel,

skall, då

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

avoir une ligne de charge

assignée conformément å

la Table de franc-bord

pour les vapeurs.

Voilier. L’expression

»voilier» comprend tout

navire qui posséde une

surface de voilure suffisante

pour naviguer å la

voile seule qu’il soit ou

non muni d’appareils de

propulsion mécanique.

Navire å pant découvert.

Un navire a pont découvert

est un navire qui n’a

pas de superstructure sur

le pont de franc-bord.

Superstructure. Une superstructure

est une construction

pontée sur le

pont de franc-bord et qui

s’étend sur toute la largeur

du navire; une demidunette

est considérée

comme une superstructure.

Franc-bord. Le francbord

assigné est la distance

mesurée verticalement

sur les flancs du navire et

au milieu de sa longueur å

partir de l’aréte supérieure

de la ligne de pont

jusqu’å 1’aréte supérieure

de la ligne de charge.

Pont de franc-bord. Le

pont de franc-bord est celui

a partir duquel le

franc-bord est mesuré:

c’est le pont complet le

plus élevé possédant, pour

toutes les ouvertures situées

sur la partie exposée,

des moyens permanents

de fermeture répondant

aux prescriptions des Régles

Vill å XVI. Le pont

de franc-bord est le pont

supérieur dans les navires

a pont découvert et dans

les navires ayant des superstructures

détachées.

Dans les navires ayant

un pont de franc-bord

load line under Part III

of these Rules.

Sailing Ship. The term

»sailing ship» includes all

ships provided with sufficient

sail area for navigation

under sails alone,

whether or not fitted with

mechanical means of propulsion.

Flush Deck Ship. A

flush deck ship is one

which has no superstructure

on the freeboarddeck.

Superstructure. A superstructure

is a decked

structure on the freeboard

deck extending from side

to side of the ship. A raised

quarter deck is considered

a superstructure.

Freeboard. The freeboard

assigned is the distance

measured vertically

downwards åt the side of

the ship amidships from

the upper edge of the deck

line to the upper edge of

the load line mark.

Freeboard Deck. The

freeboard deck is the deck

from which the freeboard

is measured, and is the

uppermost complete deck

having permanent means

of closing all openings in

weather portions of the

deck in accordance with

Rules VIII to XVI. It is

the upper deck in flush

deck ships and ships with

detached superstructures.

In ships having discontinuous

freeboard decks

det bogseras, vara försett

med lastmärke i enlighet

med bestämmelserna i del

III i dessa regler.

Segelfartyg. Med uttrycket

»segelfartyg» avses

alla fartyg, vilka hava

en segelarea, tillräcklig

för navigering under enbart

segel, oavsett om

fartygen äro försedda

med mekaniskt framdrivningsmedel

eller icke.

Flushdäckat fartyg. Ett

flushdäckat fartyg är ett

fartyg, som icke är försett

med överbyggnad å

fribordsdäcket.

Överbyggnad. En överbyggnad

är en å fribordsdäcket

belägen däckad

uppbyggnad, som sträcker

sig över fartygets hela

bredd. Ett höjt halvdäck

anses såsom överbyggnad.

Fribord. Det fastställda

fribordet är avståndet,

mätt lodrätt utefter fartygets

sida midskepps

från överkanten av däckslinjen

till överkanten av

märket för fribordet.

Fribordsdäck. Fribordsdäcket

är det däck, från

vilket fribordet mätes

och är det översta genomgående

däck, på vilket

alla å öppna delar av

däcket belägna öppningar

äro försedda med

sådana permanenta tillslutningsanordningar,

som

uppfylla bestämmelserna

i reglerna VIII—XVI.

Fribordsdäcket är det

övre däcket i flushdäckadc

fartyg och i fartyg

med fristående överbyggnader.

Å fartyg, vilkas fribordsdäck

äro brutna

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

discontinus, ä 1’intérieur

de superstructures, qui ne

sont pas entiérement closes,

ou qui ne sont pas

munies de dispositifs de

fermeture de la Classe 1,

la partie la plus basse du

pont, au-dessous du pont

de superstructure, doit

étre considérée comme le

pont de franc-bord.

Milieu du navire. Le

milieu du navire est le

milieu de la longueur de la

flottaison en charge au

franc-bord d’été ainsi

qu’elle est définie å la

Regie XXXII.

Regie II.

Ligne de pont.

La ligne de pont est une

ligne horizontale ayant

300 millim étres de longueur

et 25 millimétres d’épaisseur.

Elle doit étre

marquée au milieu du navire

et de chaque bord.

Son aréte supérieure doit

coincider avec la ligne

d’intersection de la face

supérieure du pont de

franc-bord prolongée avec

la surface extérieure du

bordé (voir figure 1). Lorsque

le pont est partiellement

recouvert de bois au

milieu du navire, l’aréte

supérieure de la ligne de

pont doit coincider avec la

ligne d’intersection du

prolongement de la face

supérieure du revétement

du pont au milieu du

navire avec la face extérieure

du bordé.

Regie III.

Disque de franc-bord.

Le disque de franc-bord

a un diam étre de 300 millimétres.

Il est coupé par

within superstructures

which are not intact, or

which are not fitted with

Class 1 closing appliances,

the lowest line of the deck

below the superstructure

deck is taken as the freeboard

deck.

Amidships. Amidships

is the middle of the length

of the summer load waterline,

as defined in Rule

XXXII.

Rule II.

Deck Line.

The deck line is a horizontal

line twelve inches

in length and one inch in

breadth. It is to be marked

amidships on each

side of the ship, and its

upper edge is to pass

through the point where

the continuation outwards

of the upper surface of the

freeboard deck intersects

the outer surface of the

shell. (See figure 1.)

Where the deck is partly

sheathed amidships, the

upper edge of the deck

line is to pass through the

point where the continuation

outwards of the upper

surface of the actual sheathing

åt amidships intersects

the outer surface of

the shell.

Rule III.

Load Line Disc.

The load line disc is

twelve inches in diameter

and isintersectedbyahori
-

inom överbyggnader, vilka

icke äro fullständigt

slutna eller vilka icke äro

försedda med stängningsanordningar

av klass 1,

anses den lägst belägna

delen av däcket under

överbyggnadsdäcket såsom

fribordsdäck.

Midskepps. Midskepps

är mittpunkten av fartygets

längd i vattenlinjen

på sommarfribordet,

sådan denna längd är definierad

i regel XXXII.

Regel II.

Däckslinjen.

Däckslinjen är en vågrät

linje med en längd av

300 mm och en bredd av

25 mm. Den skall uppdragas

midskepps å vardera

fartygssidan och dess

överkant skall sammanfalla

med skärningen mellan

fribordsdäckets bordvarts

utdragna övre sida

och bordläggningens yttre

sida (se fig. 1). Är

däcket delvis försett med

beklädnad midskepps,

skall överkanten av

däckslinjen sammanfalla

med skärningen mellan

den bordvarts utdragna

övre sidan av beklädnaden

midskepps och yttre

sidan av bordläggningen.

Regel III.

Fribordsringen.

Fribordsringen har en

diameter av 300 mm och

skäres av en vågrät linje

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

une ligne horizontale de

460 millimétres de longueur

et de 25 millimétres

d’épaisseur, dont 1’aréte

supérieure passe par le

centre du disque. Le disque

doit étre marqué au

milieu du navire, au-dessous

de la ligne de pont.

Regie IV.

Lignes employées conjointe
ment

avec le disque.

Les lignes indiquant la

ligne de charge maximum

dans les différentes circonstances

et pour les

différentes saisons (voir

Annexe II) sont des lignes

korizontales ayant 250

millimétres de longueur et

25 millimétres d’épaisseur,

disposées perpendiculairement

å une ligne verticale

placée å 540 millimétres

å l’avant du centre du disque

(voir figure 1).

Les lignes employées

sont les suivantes:

Ligne de charge d''été.

La ligne de charge d’été

est indiquée par 1’aréte

supérieure de la ligne passant

par le centre du disque

et par 1’aréte supérieure

d’une ligne marquée

E.

Ligne de charge dhiver.

La ligne de charge d’hiver

est indiquée par 1’aréte

supérieure d’une ligne

marquée H.

Ligne de charge pour

VAtlantique Nord. La

ligne de charge d’hiver

dans 1’Atlantique Nord

est indiquée par 1’aréte

supérieure d’une ligne

marquée H.A.N.

Ligne de charge tropicale.

La ligne de charge

tropicale est indiquée par

1’aréte supérieure d’une

ligne marquée T.

zontal line eighteen inches

in length and one inch in

breadth, the upper edge

of which passes through

the centre of the disc.

The disc is to be marked

amidships below the deck

line.

Rule IV.

Lines to be iised in connection

witli the Disc.

The lines which indicate

the maximum load line in

different circumstances

and in different seasons

(see Annex II) are to be

horizontal lines, nine inches

in length and one

inch in breadth, which

extend from, and are åt

right angles to, a vertical

line marked 21 inches

forward of the centre of

the disc (see figure 1).

The following are the

lines to be used:—

Summer Load Line. The

Summer load line is indicated

by the upper edge

of the line which passes

through the centre of the

disc and also by a line

marked S.

Winter Load Line. The

Winter load line is indicated

by the upper edge

of a line marked W.

Winter North Atlantic

Load Line. The Winter

North Atlantic load line

is indicated by the upper

edge of a line marked

WNA.

Tropical Load Line. The

Tropical Load Line is

indicated by the upper

edge of a line marked T.

med en längd av 460 mm

och en bredd av 25 mm,

vars överkant går genom

fribordsringens medelpunkt.

Fribordsringen

skall uppdragas midskepps

under däckslinjen.

Regel IV.

Märken i förening med

fribordsringen.

De märken, vilka angiva

största nedlastningen

under olika förhållanden

och under olika årstider

(se bilaga II), skola

bestå av vågräta linjer

med en längd av 250 mm

och en bredd av 25 mm,

vilka utgå från och bilda

räta vinklar mot en lodrät

linje, uppdragen 540

mm för om fribordsringens

medelpunkt (se fig.

!)•

Följande märken användas

:

Märket för sommarfribordet.

Sommarfribordet

angives genom överkanten

av linjen, som går

genom fribordsringens

medelpunkt, samt av

överkanten av en linje,

märkt S.

Märket för vinter fribordet.

Vinterfribordet

angives genom överkanten

av en linje, märkt V.

Märket för vinterfribordet

i norra Atlanten. Vinterfribordet

i norra Atlanten

angives genom överkanten

av en linje, märkt

VNA.

Märket för tropikfribordet.

Tropikfribordct angives

genom överkanten

av en linje, märkt T.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Lignes de charge d’eau

douce. La ligne de charge

d’eau douce en été est indiquée

par 1’aréte supérieure

d’une ligne marquée

D. La différence entre la

ligne de charge d’eau douce

en été et la ligne de

charge d’été représente la

correction qui doit étre

apportée lorsqu’on prend,

en eau douce, un chargement

qui correspond å

une des autres lignes de

charge.* La ligne de

charge tropicale en eau

douce est indiquée par

l’aréte supérieure d’une

ligne marquée T.D.

Fresh Water Load Lines.

The Fresh Water load line

in Summer is indicated by

the upper edge of a line

marked F. The difference

between the Fresh Water

load line in summer and

and the Summer load line

is the allowance to be

made for loading in Fresh

Water åt the other load

lines. The Tropical Fresh

Water load line is indicated

by the upper edge

of a line marked T.F.*

Märkena för friborden i

färskt vatten. Sommarfribordet

i färskt vatten angives

genom överkanten

av en linje, märkt SF.

Skillnaden mellan sommarfribordet

i färskt vatten

och sommarfribordet

är lika med det avdrag

från övriga fribord, som

skall göras för nedlastning

i färskt vatten. Tropikfribordet

i färskt vatten

angives genom överkanten

av en linje, märkt

TF.*

I _ I

, <-300mm-^ I

(4 — 460 mn»---)j

Figure 1.

* Lorsque des navires de mer

naviguent dans une riviére ou

dans des eaux intérieures, il est

permis d’augmenter le chargement

du navire d’une quantité

qui correspond‘au poids du combustible,

&c., nécessaire ä la

eonsommation entre le point de

départ et la mer libre.

* Where sea-going steamers

navigate a river or inland water,

deeper loading is permitted corresponding

to the weight of fuel,

&c., required for consumption

between the point of departure

and the open sea.

* Där sjögående ångfartyg befara

en flod eller ett innanvatten,

medgives en ökning i nedlastningen,

svarande mot vikten

av det bränsle m. m., som

erfordras för förbrukning mellan

avgångsorten och öppna sjön.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Deck Line

• *» *

''j<— 12.--))

■XI Forward-^1

TF

*-9--X

*é-9- •>

.V/NA

k - <--*i

___1 o" _

Figure 1.

Figur 1.

Däckslinje

f 300

\*r54-0 m/m föröver4

f*-300m/r7">)

-Ann

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Regie V.

Marque de 1’Antorité liabilitée

i>onr l’assiguation des

francs-bords.

L’Autorité habilitée pour

1’assignation des francsbords

peut étre indiquée

par des lettres ayant environ

115 millimétres de

hauteur et 75 millimétres

de largeur inscrites de part

et d’autre du disque et audessus

de la ligne passant

par son centre.

Regie VI.

Détails da marquage.

Le disque, les lignes et

les lettres doivent étre

peints en blanc ou en

jaune sur fond sombre, ou

en noir sur fond clair.

Elles doivent étre soigneusement

entaillées ou

centrées au pointeau sur

les ilancs des navires en

fer et en acier. Sur les

navires en bois, elles doivent

étre entaillées dans

les bordages å une profondeur

d’au moins 3 millimétres.

Les marques doivent

étre bien visibles et,

si cela est nécessaire, des

dispositions spéciales doivent

étre prises å cet ef fet.

Regie VII.

Vérification des marques.

Le certificat international

de franc-bord ne doit

pas étre délivré avant

qu’un expert de 1’Autorité

habilitée pour Tassignation

des francs-bords

(agissant en vertu des dispositions

de l’Article 9 de

la présente Convention)

ait certifié que ees marques

sont indiquées de

fa?on correcte et durable

sur les murailles du navire.

Rule V.

Mark of Assigning

Authority.

The Authority by

whom the load lines are

assigned may be indicated

by letters measuring

about 4l/2 inches by 3 inches

marked alongside the

disc and above the centre

line.

Rule VI.

Details of Marking.

The disc, lines and letters

are to be painted in

white or yellow on a dark

ground or in black on a

light ground. They are

also to be carefully cut in

or centre-punched on the

sides of iron and steel

ships, and on wood ships

they are to be cut into the

planking for åt least oneeight

of an inch. The

marks are to be plainly

visible, and, if necessary,

special arrangements are

to be made för this purpose.

Rule VII.

Yeriflcation of Marks.

The International Load

Line Certificate is not to

be delivered to the ship

until a surveyor of the

Assigning Authority (acting

under the provisions

of Article 9 of this Convention)

has certified that

the marks are correctly

and permanently indicated

on the ship’s sides.

Regel V.

Beteckning för den myndighet,

som fastställer''lastmärke.

Den myndighet, som

fastställt lastmärke, må

angivas genom bokstäver

av omkring 115 mm:s

höjd och 75 mm:s bredd,

uppdragna å ömse sidor

om fribordsringen och

över linjen genom fribordsringens

medelpunkt.

Regel VI.

Närmare bestämmelser

angående märkningen.

Fribordsringen, linjerna

och bokstäverna skola

vara målade med vit eller

gul färg på mörk botten

eller med svart färg på

ljus botten. De skola omsorgsfullt

utmärkas å fartygssidorna

på järn- och

stålfartyg medelst mejsling

eller körnslag samt å

träfartyg medelst inhuggning

i plankgångarna till

ett djup av minst 3 mm.

Märkena skola vara väl

synliga och särskilda anordningar

skola, om erforderligt,

vara vidtagna

för säkerställande härav.

Regel VII.

Tillsyn å märkena.

Internationellt fribordscertifikat

må icke

utlämnas, innan förrättningsman,

förordnad av

den myndighet, som fastställt

lastmärket (jfr bestämmelserna

i artikel 9

i denna konvention), bestyrkt,

att lastmärkena

blivit riktigt och varaktigt

anbragta å fartygets

sidor.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

2“me partie.—Conditions

d’Assignation des Lignes

de Charge.

Les lignes de charge ne

peuvent étre assignées

qu’å la condition que le

navire soit de construction

efficace et que l’on ait

pris des dispositions propres

å assurer sa protection

et celle de Téquipage.

Les régles VIII å XXXI

s’appliquent aux navires

auxquels les francs-bords

minima sont assignés.

Pour les navires auxquels

des francs-bords plus

grands sont assignés, la

protection doit avoir la

méme efficacité relative.

Part II. — Conditions

of Assignment of Load

Lines.

The assignment of

load lines is conditional

upon the ship being structurally

efficient and upon

the provision of effective

protection to ship and

crew.

Rules VIII to XXXI

apply to ships to which

minimum freeboards are

assigned. In ships to

which greater freeboards

than the minimum are

assigned, the protection

is to be relatively as effective.

Del II. Villkor för fastställande

av lastmärke.

Lastmärke må icke

fastställes med mindre än

att fartyget besitter erforderlig

konstruktiv

styrka och är försett med

effektiva anordningar till

skydd för fartyg och besättning.

Reglerna VIII—XXXI

äga tillämpning å fartyg,

för vilka minsta fribord

fastställas. I fråga om

fartyg, för vilka större

fribord än de minsta blivit

fastställda, skall skyddet

vara i motsvarande mån

effektivt.

Ouvertures dans les

ponts de franc-bord et

de superstructures.

Openings in Freeboard

and Superstrueture

Decks.

Öppningar i fribordsoeh

överbyggnadsdäck.

Regie Vill.

Panneaux de charge et

autres panneaux non protegés

par des superstructures.

La construction et l’installation

des panneaux

de charge et des autres

ouvertures dans les parties

exposées des ponts de

franc-bord et de superstructures

doivent étre au

moins équivalentes å la

construction et 1’installation

type définies par les

Régles IX å XVI.

Rule VIII.

Cargo and other Hatcliways

not protected hy

Superstructures.

The construction and

fitting of cargo and other

hatchways in exposed positions

on freeboard and

superstrueture decks are

to be åt least equivalent

to the standards laid down

in Rules IX to XVI.

Regel VIII.

Lastrums- och andra lucköppningar,

som icke iiro

skyddade av överbyggnader.

Byggnadssätt och anordningar

beträffande

lastrums- och andra lucköppningar

å öppna delar

av fribords- och överbyggnadsdäck

skola vara

minst likvärdiga med de i

reglerna IX—XVI fastställda

normerna.

Regie IX.

Ililoires de panneaux.

Les hiloires de panneaux

situées sur les ponts

de franc-bord doivent

avoir une hauteur au

moins égale å 610 millimétres

au-dessus du pont.

Les hiloires situées sur les

Rule IX.

Hatchway Coamiugs.

The height of hatchway

coamings on freeboard

decks is to be åt least 24

inches above the deck.

The height of coamings

on superstrueture decks

is to be åt least 24 inches

Regel IX.

Luckkarmar.

Karmar till lucköppningar

å fribordsdäcket

skola hava en höjd över

däcket av minst 610 mm.

Karmar till lucköppningar

å överbyggnadsdäck

skola, om de äro belägna

Bihang till riksdagens protokoll 19.32. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.)

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

ponts de superstructures

doivent avoir une hauteur

au moins égale å 610 millimétres

au-dessus du pont

si elles se trouvent dans

le quart avant de la

longueur du navire å partir

de 1’étrave et au moins

égale å 457 millim étres si

elles se trouvent ailleurs.

Les hiloires doivent étre

en acier et de solide construction.

Lorsque la hauteur

exigée est de 610 millimétres

elles doivent étre

munies d’un renfort horizontal

efficace place å une

distance au plus égale å

254 millimétres au-dessous

de 1’aréte supérieure

de 1’hiloire, et de goussets

ou de montants efficaces

établis entre ce renfort et

le pont å des intervalles

ne dépassant pas 3m05.

Lorsque les hiloires å l’extrémité

des panneaux sont

protégées, les exigences cidessus

peuvent étre modifiées.

Regie X.

Panneaux de fermeture.

Les panneaux de fermeture

des hiloires exposées

doivent étre efficaces et

lorsqu’ils sont en bois l’épaisseur

nette doit étre

d’au moins 60 millimétres

pour une portée au plus

égale å lm52. La largeur

de chaque surface de portage

pour tous ees panneaux

de fermeture doit

étre au moins égale å 63

millimétres.

Regie XI.

Barrots mobil es et gal i o tes

de panneaux.

Quand on emploie des

panneaux en bois les bar
-

above the deck if situated

within a quarter of the

ship’s length from the

stem, and åt least 18 inches

if situated elsewhere.

Coamings are to be of

steel, are to be substantially

constructed and,

where required to be 24

inches high, are to be

fitted with an efficient

horizontal stiffener placed

not lower than 10 inches

below the upper edge, and

fitted with efficient brackets

or stays from the stiffener

to the deck, åt intervals

of not more than 10

feet. Where end coamings

are proteeted, these requirements

may be modified.

Rule X.

Hatchway Covers.

Covers to exposed

hatchways are to be efficient,

and where they

are made of wood, the

finished thickness is to be

åt least 23/s inches in association

with a spån of not

more than 5 feet. The

width of each hearing

surface for these hatchway

covers is to be åt

least 2l/a inches.

Rule XI.

Hatchway Benms and

Fore-and-Afters.

Where wood hatchway

covers are fitted the

inom ett avstånd, från

förstäven räknat, av en

fjärdedel av fartygets

längd, hava en höjd över

däcket av minst 610 mm,

samt, om de äro belägna

annorstädes, en höjd över

däcket av minst 457 mm.

Karmarna skola vara

av järn (»steel») samt

starkt byggda. Där den

för karmarna stadgade

höjden är 610 mm, skola

de vara försedda med

effektivt vågrätt stag, ej

anbragt lägre än 254 mm

under karmens överkant,

och med effektiva plåtknän

eller stöttor, anbragta

mellan staget och

däcket på ett inbördes

avstånd ej överstigande

3.05 meter. Där ändkarmarna

äro skyddade, må

förestående bestämmelser

jämkas.

Regel X.

Täcki uckor.

Täckluckor till lucköppningar

å öppet däck

skola vara effektiva och

skola, om de äro av trä,

hava en färdig tjocklek

av minst 60 mm vid

en ouppstöttad längd av

högst 1.52 meter. Bredden

av varje bär yta för

dessa täckluckor skall

vara minst 63 mm.

Regel XI.

Tvärbalkar och skärstockar.

Därest täckluckorna äro

av trä, skola tvärbalkar
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

rots mobiles et les galiotes

de panneaux doivent avoir

les échantillons et 1’écartement

donnés dans la Table

1, si la hauteur exigée pour

les hiloires est de 610 millimétres

et ceux indiqués

dans la Table 2, si la hauteur

exigée est de 457

millimétres. Lescorniéres

de renfort armant le bord

supérieur doivent s’étendre

sans interruption sur

toute la longueur de chaque

barrot; les galiotes en

bois doivent étre garnies

d’une töle d’acier å tous

les points de portage.

hatchway beams and foreand-afters

are to be of the

scantlings and spacing given

in Table 1 where coamings

24 inches high are

required, and as given in

Table 2 where coamings

18 inches high are required.

Angle bar mountings

on the upper edge are to

extend continuously for

the full length of each

beam. Wood fore-andafters

are to be steel shod

åt all hearing surfaces.

na och skärstockarna, där

den för luckkarmen stadgade

höjden är 610 mm,

vara av de dimensioner

och på det inbördes avstånd,

som angivas i tabell

I, samt, där den för

luckkarmen stadgade höjden

är 457 mm, av de

dimensioner och på det

inbördes avstånd, som angivas

i tabell II. Toppvinkeljärn

skola utan avbrott

sträcka sig över

hela längden av varje

tvärbalk. Skärstockar av

trä skola å alla bärytor

vara försedda med skoning

av järn (»steel»).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Table 1.

(Hiloires de 610 millimétreB de hautenr.)

14.

O

to

Uarrots mobiles et galiotes de panneaux pour les navires ayant une longueur égale ou supérieiire ä 61 metres.*

Barrots mobiles.

Largeur du

Panneau

Barrots mobiles aveo Galiotes

Barrots mobiles sans Galiotes

Armatures

Ecartement d’Axe en Axe

Ecartement d’Axe en Axe

lm83

2m44

3m05

lm22

lm52

Métres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

3,05

75 x 75 X 10C

280 x 7,5T

305 X 8T

356 x 8,5T

230 X 11,5TB

254 X 12,5TB

3,66

75 X 75 X 10C

305 x 8T

356 X 8,5T

432 X 9T

280 X 12,5TB

305 x 12,5TB

4,27

75 x 75 x 10,50

356 x 8,5T

432 x 9T

508 x 9,5T

305 x12,5TB

305X 8T

4,88

90 x 75 x 10,50

406 x 9T

483 x 9,5T

559 x 9,5T

305 x 8T

356 X 8,5T

5,49

100 x 75 x 11C

457 x 9T

533 x 9,5T

635 x 10T

356 x 8,5T

406X 9T

6,10

100 x 75 x 11C

508 x 9,5T

610 x 10T

711 x 10,5T

381 x 8,5T

457 X 9T

6,71

115 x 75 x 11,50

559 x 9,5T

660 x 10,5T

762 x 11T

406x 9T

483 x 9T

7,32

130 x 90 x 11,5C

584 x 10T

711 x 10,5T

813 x 11T

432x 9T

508 x 9,sT

7,93

140 x 90 x 12C

610 x 10T

736 x 10,5T

864 x 11,5T

457 x 9T

533 x 9,5T

8,54

150 x 90 x 12,50

635 x 10T

787 x 11T

915 x 12T

483 x 9,5T

559 x 9,5T

9,14

150 x 90 x 13C

660 x 10,5T

813 x 11T

965 x 12T

508 x 9,5T

584 x 10T

opaginerad Kontrollera mot PDF

Galiotes.

Longueur

de

Galiotes.

Armature.

Töle a Boudin.

Galiotes centrales.

Corniéres ä Boudin.

Galiotes latérales.

Écartement d’Axe en Axe.

Écartement d’Axe en Axe.

0m91.

lm22. j lm52.

0m91.

lm22.

lm52.

Métres.

1,83

2,44

3,05

Millimétres.

65 x 65 x 9

65 x 65 x 9,5

65 x 65 x 10

Millimétres.

150 x 9

180 x 10,5

200 x 12,5

Millimétres. Millimétres.

165 x 9,5 i 180 x 9,5

200 x 11 j 230 x 11

240 x 12,5 280 x 12,5

Millimétres.

150 x 75 x 9,5

180 x 90 x 10,5

200 x 90 x 12,5

Millimétres.

165 x 90 x 9,5

200 x 75 x 11

240 x 90 x 12,5

Millimétres.

180 x 90 x 9,5

230 x 90 x 11

280 x 90 x 12,5 i

Longueur

de la

Galiote.

Galiotes centrales en Bois.

Galiotes latérales en Bois.

i

Écartement d’Axe en Axe

Écartement d’Axe en Axe.

Omdl.

lm22.

lm52.

0m91.

lm22.

lm52.

H L

H

L

H L

H

L

H

L

H

L

1,83

2,44

3.05

140 180

165 | 180

200 | 180

150

190

215

180

180

200

165 j 180

200 ! 180

230 | 230

140

165

200

140

165

180

150

190

215

150

180

200

165

200

230

150

180

230

C = Corniére ordinaire. TB = Töle a boudin. T = Töle. H = Hauteur. L — Largeur.

La hauteur des barrots mobiles est la hauteur au milieu de leur longueur. Elle est mesurée depuis 1’armature supérieure jusqu au bord mféneur.

La hauteur des galiotes est mesurée depuis la faee inférieure des panneaux de fermeture jusqu’au bord inférieur. Pour des longueurs et ecartements

intermédiaires les dimensions sont obtenues par interpolation. Lorsque INämploi de töles est exigé, deux corniéres ayant les dimensions spécifiées

pour les armatures doivent étre placées a la partie haute et å la partie basse du barrot mobile. Lorsque des töles a boudin sont exigées, deux cormeres

ayant les dimensions exigées pour les armatures doivent étre placées å la partie supérieure du barrot mobile ou de la galiote. Lorsque des cormeres a

boudin sont exigées, une corniére ayant les dimensions exigées pour les armatures doit étre placée ä la partie haute. Lorsque les largeurs exigées pour

les pannes d’une corniére sont différentes, la panne la plus large doit étre disposée horizontalement. *

* Dans les navires dont la longueur ne dépasse pas 30m50 la hauteur des barrots mobiles constitués par des töles et des corniéres peut étre égale å

60 nour cent de la hauteur donnée å la table; la hauteur des barrots mobiles et des galiotes en acier constitués par une corniére k boudin ou par une töle a

boudin peut étre égale å 80 pour cent de la hauteur donnée å la table; l’épaisseur des töles, corniéres ä boudin et töles ä boudin doit etre celle quicorreSDond

dans la table å la hauteur réduite, sans toutefois que cette épaisseur puisse étre inférieure ä 7m/m5. Les hauteurs et les largeurs des galiotes en ^

bois peuvent étre égales å 80 pour cent des dimensions données å la table pour les galiotes latérales; mais les galiotes centrales ne doivent pas avoir une ©

largeur inférieure å 165 millimétres. Dans les navires dont la longueur est comprise entre 30m50 et 61 métres les dimensions des barrots et des galiotes W

doivent étre déterminées par interpolation linéaire.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Table 1.

(Coamings 24 inches in height.)

Hatchway Beaius and Fore-and-Afters for Ships 200 feet or more in length.*

Hatchway beams.

Breadth of

Hatchway

Mounting

Beams with Fore-and-Afters

Beams without Fore-and- Afters

Spacing Centre to Centre

Spacing Centre to Centre

6'' 0"

8'' 0"

10'' 0''''

4'' 0"

5''0"

ins. ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

10'' 0"

3 x 3 x .40A

11 x .30P

12 x .32P

14 x .34P

9 X .46BP

10 x .50BP

12'' 0"

3 x 3 X .40A

12 x .32P

14 x .34P

17 x .36P

11 X .50BP

12 x .50BP

14'' 0"

3 x 3 x .42A

14 x .34P

17 x .36P

20 X .38P

12 x .50BP

12 x .32P

16'' 0"

3jX 3 x .42A

16 x .36P

19 x .38P

22 x .38P

12 x .32P

14 x .34P

18'' 0"

4 x 3 x .44A

18 x .36P

21 x .38P

25 x .40P

14 x .34P

16 x .36P

20'' 0"

4 x 3 x .44A

20 X .38P

24 x .40P

28 X .42P

15 x .34P

18 x .36P

22'' 0"

4Jx 3 x .46A

22 x .38P

26 x .42P

30 x .44P

16 x .36P

19 x .36P

24'' 0"

5 x 3^x .46A

23 x .40P

28 x .42P

32 x .44P

17 x .36P

20 x .38P

26'' 0"

5Jx 3^X .48A

24 x .40P

29 x .42P

34 x .46P

18 x .36P

21 x .38P

28'' 0"

6 x 3£x .50A

25 x .40P

31 x .44P

36 x .48P

19 x .38P

22 x .38P

i 30'' 0"

6 x 3jX .52A

26 x .42P

32 x .44P

38 x .48P

20 x .38P

23 x .40P

204

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fore-and-Afters.

Length of

Fore-andAfters.

Monnting.

Bulb Plate.

Centre Fore-and-Afters.

Spacing Centre to Centro.

3'' 0"

4''0"

5'' 0”

Bulb Angle.

Side Fore-and-Afters.

Spacing Centre to Centre.

3'' 0"

4'' 0"

5'' 0''''

6'' 0"

8'' 0"

10'' 0"

ins. ins. ins.

24 x 24 x -36

21 x 2\ x -38

24 x 24 x -40

ins. ins.

6 x -36

7 x -42

8 x -50

61 x -38

8 x -44

91 x -50

ins. ms.

7 x -38

9 x -44

11 x -50

Wood Centre Fore-and-Afters.

—

Spacing Centre to Centre.

Spacing Centre to Centre.

3'' 0"

4''0"

5'' 0"

3'' 0''''

4'' 0"

5'' 0''''

D

B

D

B

D

B

D

B

D

B

D

B

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

6'' 0”

54

7

6

7

64

7

54

54

6

6

64

6

8'' 0"

7

74

7

8

7

64

64

?4

7

8

7

10'' 0''''

8"

•j

l

84

8

9

9

8

7

84

8

9

9

ns. ms. ms.

6x3 x .36

7 x 34 x -42

8 x 34 x -50

ms. ms. ms.

61 x 34 x -38

8 x 3 x -44

94 x 34 x -50

ms.

ms.

ms.

7 x 34 x -38

9 x 34 x -44

11 x 34 x -50

Wood Side Fore-and-Afters.

A = Plain angle. BP = Bulb plate. P = Plate. D = Depth. B = Breadth.

Deptbs for hatchway beams are åt the middle of the length and are measured from the top moun^ng to the lower edge. Depths för fore-and-afters

are measured from the underside of the hatchcovers to the lower edge. Sizes for intermediate lengths and spacing are obtained by interpellation.

Where plates are specified, two angles of the size given for mountings, are to be fitted åt the upper and åt the lower part of the beam. Where bulb plates

are specified, two angles, of the size given for mountings are to be fitted åt the upper part of the beam or fore-and-after. Where bulb angles are specified,

one angle, of the size given for mountings, is to be fitted åt the upper part of the section. Where the specified flanges of an angle are of different

dimensions, the larger flange is to be horizontal. *

* In ships not exceeding 100 feet in length, the depths of beams which are formed of plates and angles may be 60 per cent. of the depths given above;

the depths of beams and Steel fore-and-afters formed of bulb angle or bulb plate section may be 80 per cent. of the depths given above; the thickness of

plates, bulb angles and bulb plates should correspond to the thickness tabulated för the reduced depths with a minimum thickness of .30 inch; the depths

and breadths of wood fore-and-afters may be 80 per cent. of those given in the tables for side fore-and-afters, but the centre fore-and-afters must be not

less than 64 inches wide. In ships between 100 feet and 200 feet in length, the sizes of the beams and fore-and-afters are to be determined by linear

interpolation.

i-e

O

Cn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1.

(Luckkarmar av en höjd av 610 mm.)

Tvärbalkar och skärstockar i fartyg av en längd av 61 meter eller mera.*

Tvärbalkar.

Bredd av

lucköppning

Topp- och fot- vinkel järn

Tvärbalkar i förening med skärstockar

Endast tvärbalkar

Avstånd från mitt till mitt

Avstånd från mitt till mitt

1,83 m.

2,44 m.

3,05 m.

1,22 m.

1,52 m.

meter

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

3,05

75 x 75 x 10V

280 x 7,5P

305 x 8P

356 x 8,5P

230xll,5BP

254xl2,5BP

3,66

75 x 75 x 10V

305 x 8P

356 x 8,5P

432 x 9P

280x12,5BP

305x12,5BP

4,27

75 x 75 x 10,5V

356 x 8,5P

432 x 9P

508 x 9,5P

305 x 12,5BP

305x 8P

4,88

90 x 75 x 10,5V

406 x 9P

483 x 9,5P

559 x 9,5P

305 x 8P

356 x 8,5P

5,49

100 x 75 x 11V

457 x 9P

533 x 9,5P

635 x 10P

356 x 8,5P

406 x 9P

6,10

100 x 75 x 11V

508 x 9,5P

610 x 10P

711 x 10,5P

381 x 8,5P

457 x 9P

6,71

115 x 75 x 11,5V

559 x 9,5P

660 x 10,5P

762 x IIP

406 x 9P

483X 9P

7,32

130 x 90 x 11,5V

584 x 10P

711 x 10,5P

813 x IIP

432x 9P

508 x 9,5P

7,93

140 x 90 x 12V

610 x 10P

736 x 10,5P

864 x 11,5P

457x 9P

533 x 9,5P

8,54

150 x 90 x 12,5V

635 xTOP

787 x IIP

915 x 12P

483 X 9,5P

559 x 9,5P |

9,14

150 x 90 x 13V

660 x 10,6P

813 x IIP

965 x 12P

508 x 9,5P

584 x 10P

206

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skärstockar.

Längd av

skärstock.

Topp- och fot- vinkeljärn.

Bnlbplåt.

Mittelskärstockar.

Bulbvinkeljäm.

Sidoskärstockar.

Avstånd från mitt till mitt.

Avstånd från mitt till mitt.

0,91 m.

1,22 m.

1,52 m.

0,91 m.

1,22 m.

1,52 m.

in.

1,83

2,44

3,05

mm.

65 x 65 x 9

65 x 65 x 9,5

65 x 65 x 10

mm.

150 x 9

180 x 10,5

200 x 12,5

mm.

165 x 9,5

200 x 11

240 x 12,5

mm.

180 x 9,5

230 x 11

280 x 12,5

mm.

150 x 75 x 9,5

180 x 90 x 10,5

200 x 90 x 12,5

mm.

165 x 90 x 9,5

200 x 751 x 11

240 x 90 x 12,5

mm.

180 x 90 x 9,5

230 x 90 x 11

280 x 90 x 12,5

Mittolskärstockar av trä. Sidoskärstockar av trä.

Avstånd från mitt till mitt. Avstånd från mitt till mitt.

—

0,91

m.

1,22

m.

1,52

m.

0,91

m.

1.22

m.

1,52 m.

H

B

H

B

H

B

H

B

H

B

H

B

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

1 83

140

180

150

180

165

180

140

140

150

150

165

150 !

244

165

180

190

180

200

180

165

165

190

180

200

180

3B5

200

180

215

200

230

230

200

180

215

200

230

230

V = vinkeljärn. BP = bulbplåt. P = plåt. H = höjden. B = bredden.

Höjden av tvärbalkar mätes på halva längden från toppvinkeljämet till tvärbalkens underkant. Höjden av skärstockar mätes från underkant

av täckluckorna till skärstockens underkant. Dimensionerna för mellanliggande värden å längder och avstånd bestämmas genom interpolering. Dar

plåt är föreskriven, skola å tvärbalkar dubbla topp- och fotvinkeljärn av de i tabellen angivna dimensionerna anbringas. Där bulbplåt ar föreskriven, skola

å tvärbalkar och skärstockar dubbla topp vinkeljärn av de i tabellen angivna dimensionerna anbringas. Där bulbvinkeljäm äro föreskrivna, skall å o verkanten

av bulbvinkeljämen ett toppvinkeljäm av i tabellen angivna dimensioner anbringas. Där olikflänsade vinkeljärn äro föreskrivna, skall den

bredaste flänsen vara vågrät.

* I frå<m om fartyg av en längd av 30,50 meter eller mindre må höjden av tvärbalkar, som äro utförda av plåt och vinkeljärn, utgöra 60 procent

av den i tabellen angivna höjden; höjden av tvärbalkar och skärstockar, som äro utförda av bulbvinkeljäm eller bulbplåt, må utgöra. 80 procent av

den i tabellen angivna höjden; tjockleken av plåt, bulbvinkeljäm och bulbplåt skall vara lika med den tjocklek, som angives i tabellen för den sålunda

minskade höjden, dock minst 7,5 mm.; höjden och bredden av skärstockar av trä må vara 80 procent av de i tabellen angivna dimensionerna för sidoskärstockar,

men mittelskärstock skall hava en bredd av minst 165 mm. I fråga om fartyg med en längd mellan 30,50 och 61 meter skola dimensionerna

av tvärbalkar och skärstookar bestämmas genom linjär interpolering.

to

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Table 2.

(Hiloires de 457 millimétres de hauteur.)

to

o

G©

Barrots mobiles et galiotes de panueaux pour les navires ayaut une longueur égale ou supériciire ä 61 metres.*

Barrots mobiles.

Largeur du

Panneau

Barrots mobiles avec Galiotes

Barrots mobiles sans Galiotes

Armatures

Ecartement d’Axe en Axe

Ecartement d’Axe en Axe

lm83

2m44

3m05

lm22

lm52

Métres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

Millimétres

3,05

75 X 75 X 10C

241 x 11,5TB

267 x 12,5TB

292 x 13TB

203 x 10TB

230 x11TB

3,66

75 x 75 X 10C

280 x 12,5TB

280 x 7,5T

330 x 8,5T

230 x11TB

254 X 12,5TB

4,27

75 x 75 x 10,5C

280 x 7,5T

330x 8T

381 x 8,5T

254 X 12,5TB

292 x 12,5TB

4,88

90 x 75 x 10,5C

305x 8T

381 x 8,5T

432 x 9T

280 x 7,5T

280 X 7,5T

5,49

100 x 75 x 11C

356 x 8,5T

432x 9T

483 X 9,5T

280 x 7,sT

305x 8T

6,10

100 x 75 x 11C

406x 9T

483 X 9,5T

533 X 9,5T

305x 8T

330 x 8,5T

6,71

115 x 75 x 11,5C

432X 9T

508 x 9,5T

584 x 10T

318x 8T

356 x 8,5T

7,32

130 x 90 x 11,5C

457x 9T

533 x 9,sT

635 x 10T

330 x 8,5T

368 x 8,5T

7,93

140 x 90 x 12C

483 x 9,5T

559 x 9,5T

660 x 10,5T

344 x 8,5T

381 x 8,5T

8,54

150 x 90 x 12,5C

508 x 9,5T

584 X10T

686 x 10,5T

356 x 8,5T

406x 9T

9,14

150 x 90 x 13C

533 X 9,5T

610X10T

711 x 10,5T

381 x 8,5T

432x 9T

opaginerad Kontrollera mot PDF

Galiotes.

Longueur

de

Galiotes.

Töle ii Boudiu.

Galiotes centrales.

Corniéres ä Boudin.

Galiotes latérales.

Armature.

Écartement d’Aie en Axe.

Écartement d''Axe en Axe.

0m91.

Im22.

Im52.

0m91.

lm22.

lm52.

Millimétres.

Millimétres.

Millimétres.

130 x 75 x 8,5

140 x 75 x 8,5

150 x 75 x 9

150 x 75 x 9,5

180 x 75 x 10

190 x 90 x 10.5

180 x 75 x 11

200 x 90 x 11,5

230 x 90 x 12,5

Galiotes latérales en Bois.

Écartement d’Axe en Axe.

0m91.

lm22.

lm52.

H

L

H

L

II

L

130

130

140

130

150

130

150

130

165

150

180

150

180

150

190

180

200

180

Métres.

1,83

2,44

3,05

Millimétres.

65 x 65 x 9

65 x 65 x 9,5

65 x 65 x 10

Millimétres.

130 x 8,5

150 x 9,5

180 x 11

Millimétres.

140 x 8,5

ll-O x 10

200 x 11,5

Millimétres.

150 x 9

190 x 10,5

230 x 12,5

Galiotes centrales en Bois.

Longueur

de la

Galiote.

Écartement d’Axe en Axe.

0m91.

Im22.

Im52

H

II

1,83

2,44

3,05

130

150

180

180

180

180

140

165

190

180

180

180

H

150

180

200

180

180

180

C = Corniére ordinaire. TB = Töle ä boudin. T = Töle. H = Hauteur. L = Largeur.

La hauteur des barrots mobiles est la hauteur au miiieu de leur longueur. Elle est mesurée depuis 1’armature supérieure jusqu’au bord inférieur.

La hauteur des galiotes est mesurée depuis la face inférieure des panneaux de fermeture jusqu’au bord inférieur. Pour des longueurs et écartements

intermédiaires les dimensions sont obtenues par interpolation. Lorsque Temploi de töles est exigé, deux corniéres ayant les dimensions spécifiées

pour les armatures doivent étre placées å la partie haute et ä la partie basse du barrot mobile. Lorsque des töles ä boudin sont exigees, deux corniéres

ayant les dimensions exigées pour les armatures doivent étre placées a la partie supérieure du barrot mobile ou de la galiote. Lorsque des corniéres a

boudin sont exigées, une corniére ayant les dimensions exigées pour les armatures doit étre placée å la partie haute. Lorsque les largeurs exigées

pour les pannes d’une corniére sont différentes, la panne la plus largo doit étre disposée horizontalement. *

* Dans les navires dont la longueur ne dépasse pas 30m50 la hauteur des barrots mobiles constituér par des töles et des corniéres peut étre égale a 60

pour cent de la hauteur donnée a la table; la hauteur des barrots mobiles et des galiotes en aeier constitués par une corniére ä boudin ou par une töle ä

boudin peut étre égale a 80 pour cent de la hauteur donnée å la table; 1’épaisseur des töles, corniéres a boudin et toles a boudin doit etre celle qui correspond,

dans la table, å la hauteur réduite, sans toutefois que cette épaisseur puisse étre inférieure å 7 m/m5. Les hauteurs et les largeurs des galiotes

en bois peuvent étre égales å 80 pour cent des dimensions données å la table pour les galiotes latérales; mais les galiotes centrales ne doivent pas avoir

une largeur inférieure ä 165 millimétres. Dans les navires dont la longueur est oomprise entre 30m50 et 61 métres les dimensions des barrots et des galiotes

doivent étre déterminées par interpolation linéaire.

N>

O

to

opaginerad Kontrollera mot PDF

Table 2.

(Coamings 18 inches in heiglit.)

Hatchway Beams and Fore-and-Afters for Sliips 200 feet or niore in length.*

Hatchway Beams.

Breadth of

Hatchway

Beams with Fore-and-Afters

Beams without Fore-and-Afters

Mounting

Spacing Centre to Centre

Spacing Centre to Centre

6'' 0"

8'' 0"

10'' 0"

4'' 0"

5'' 0"

ins. ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

ins. ins.

10'' 0"

3 x 3 x .40A

9|x .46BP

10} x .50BP

114 X .52BP

8 x .40BP

9 x .44BP

12'' 0"

3 x 3 x .40A

11 X .50BP

11 x .30P

13 X .34P

9 X .44BP

10 x .50BP

14'' 0"

3 x 3 X .42 A

11 x .30P

13 x .32P

15 x .34P

10 x .50BP

114 x -50BP

16'' 0"

3{x 3 X .42A

12 x .32P

15 x .34P

17 x .36P

11 x .30P

11 x .30P

18'' 0"

4 x 3 X .44A

14 x .34P

17 x .36P

19 x .38P

11 x .30P

12 x .32P

20'' 0"

4 x 3 X .44A

16 x .36P

•

19 x .38P

21 x .38P

12 x .32P

13 x .34P

22'' 0"

4|x 3 X .46A

17 x .36P

20 x .38P

23 x .40P

124 x .32P

14 x .34P

24'' 0"

5 x 34x .46A

18 x .36P

21 x .38P

25 x .40P

13 x .34P

14} x .34P

26'' 0"

54 x 34 X .48A

19 x .38P

22 x .38P

26 x .42P

134 x .34P

15 x .34P

28'' 0"

6 x 3}x .50A

20 x .38P

23 x .40P

27 x .42P

14 x .34P

16 x .36P

30'' 0"

6 x3fx .52A

21 X.38P

24 x .40P

28 x .42P

15 x .34P

17 x .36P

210

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fore-and-Afters.

Length of

Fore-and- Afters.

Mounting.

Bulb plate.

Centre Fore-and-Afters.

Bulb Angle

Side Fore-and-Afters.

Spacing Centre to Centre.

Spacing Centre to Centre.

3'' 0"

4'' 0"

5'' 0''''

3'' 0"

4''0"

5'' 0"

6'' 0"

8'' 0"

10'' 0''''

ins. ins. ins.

21 x 2J x -36

24 x 2| x -38

21 x ‘4 x -40

ins. ins.

5 x * *34

6 x *38

7 x -44

ins. ins.

5£ x -34

7 x -40

8 x -46

ins. ins.

6 x -36

74 x -42

9 x -50

ins. ins. ins.

5 x 3 x • 34

6 x 3 x -38

7 x 3 x -44

ins. ins. ins.

x 3 x -34

7 x 3 x -40

8 x3Jx -46

ins. ins. ins.

6 x 3 x *36

7J x 3£ x -42

9 x 3| x *50

Wood Centre Fore-and-Afters.

Spacing Centre to Centre.

3'' 0"

4''0"

5'' 0"

D

B

D

B

D

B

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

6'' 0"

5

7

54

7

6

7

8''0"

6

7

6*

7

7 -

7

10'' 0"

7

7

?i

7

8

7

Woodside Fore-and-Afters.

Spacing Centre to Centre.

3'' 0"

U-*.

O

5'' 0''''

D

B

D

B

D

B

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

ins.

5

5

51

5

6

5

6

5

61

6

7

6 l

7

6

U

7

8

7

A = Plain angle. BP = Bulb plate. P = Plate. D = Depth. B = Breadth.

Depths for hatchway beams are åt tbe middle of the lengtb and are measured from the top mounting to the lower edge. Depths för fore-and-afters are

measured from the under side of the hatoh covers to the lower edge. Sizes for intermediate lengths and spacing are obtamed by interpolation.

Where plates are specified, two angles, of the sizes given for mountings, are to be fitted åt the upper and åt the lower part of the beam. Where bulb plates

are specified, two angles, of the size given för mountings, are to be fitted åt the upper part of the beam or fore-and-after. Where bulb angles are specified,

one angle, of the size given for mountings, is to be fitted åt the upper part of the section. Where the specified flanges of an angle are of different

dimensions, the larger flange is to be horizontal.

* In ships not exceeding 100 feet in length, the depths of beams which are formed of plates and angles may be 60 per cent of the depths given above;

the depths of beams and steel fore-and-afters formed of bulb angle or bulb plate section may be 80 per cent. of the depths given above; the thickness of

plates, bulb angles and bulb plates should correspond to the thickness tabulated for the reduced depths with a minimum thickness of .30 inch; the depths

and breadths of wood fore-and-afters may be 80 per cent. of those given in the tables for side fore-and-afters, but the centre fore-and-afters must be not

less than 6>- inches wide. In ships between 100 feet and 200 feet in length, the sizes of the beams and fore-and-afters are to be determined by linear

interpolation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2.

Luckkarmar av en höjd av 457 mm.)

Tvärbalkar och skärstockar i fartyg- av en längd av 61 meter eller mera.*

Tvärbalkar.

Bredd av

lucköppning

Topp- och fot- vinkel järn

Tvärbalkar i förening med skärstockar

Endast tvärbalkar

Avstånd från mitt till mitt

Avstånd från mitt till mitt

1,83 m.

2,44 m.

3,05 m.

1,22 m.

1,52 m.

meter

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

3,05

75 x 75 x 10V

241 xll,5BP

267 x 12.5BP

292 x 13BP

203 x 10BP

230xllBP

3,66

75 x 75 x 10V

280x12,5BP

280 X 7,5P

330 x 8,sP

230 x 11BP

254 x 12,5BP

4,27

75 x 75 x 10,eV

280 X 7,öP

330x 8P

381 x 8,5P

254x12,5BP

292 x 12,sBP

4,88

90 x 75 x 10,5V

305x 8P

381 x 8,5P

432 x 9P

280 x 7,5P

280 x 7,5P

5,49

100 x 75 x 11V

356 x 8,5P

432x 9P

483 x 9,5P

280 X 7,5P

305 x 8P

6,10

100 x 75 x liv

406 x 9P

483 X 9,5P

533 x 9,5P

305x 8P

330 x 8,5P

6,71

115 x 75 x 11,5V

432x 9P

508 x 9,5P

584 x 10P

318 x 8P

356 x 8,5P

7,32

130 x 90 x 11,5V

457x 9P

533 x 9,5P

635 x 10 P

330 x 8,5P

368 x 8,5P

7,93

140 x 90 x 12V

483 x 9,5P

559 x 9,5P

660 x 10,5P

344 x 8,5P

381 x 8,5P

8,54

150 x 90 x 12,5V

508 X 9,5P

584 x10P

686 x 10,5P

356 x 8,5P

406x 9P

9,14

150 x 90 x 13V

533 x 9,5P

610X10P

711 x 10,5P

381 x 8,5P

432x 9P

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skär stockar.

Längd av

skärstock

Topp- ock fot- vinkeljärn.

Bulbplåt.

Mittelskärstockar.

Bulbvinkeljärn.

Sidoskärstockar.

Avstånd från mitt till mitt.

Avstånd från mitt till mitt.

0,91 m.

1,22 m.

1,52 m.

0,91 m.

1,22 m. [ 1,52 m.

m.

1,83

2,44

3,05

mm.

65 x 65 x 9

65 x 65 x 9,5

65 x 65 x 10

mm.

130 x 8,5

150 x 9,5

180 x 11

mm.

140 x 8,5

180 x 10

200 x 11,5

mm.

150 x 9

190 x 10,5

230 x 12.5

mm.

130 x 75 x 8,5

150 x 75 x 9,5

180 x 75 x 11

mm.

140 x 75 x 8,5

180 x 75 x 10

200 x 90 x 11.5

mm.

150 x 75 x 9

190 x 90 x 10,5

230 x 90 x 12,5

Mittelskärstockar av trä.

Sidoskärstockar av trä.

Avstånd från mitt till mitt.

Avstånd från mitt till mitt.

0,91 m. 1,22 m. j 1,52 m.

0,91 m.

1,22 m.

1,52 m.

H B H B H B

H B

H B

H B

I mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

inm.

mm.

mm.

mm.

mm.

mm.

130

180

140

180

150

180

130

130

140

130

150

130

150

180

165

180

180

180

150

130

165

150

180

150

| 180

180

190

180

200

180

180

150

190

180

200

180

V = vinkeljärn. BP = bulbplåt. P = plåt. H = höjden. B = Bredden.

Höjden av tvärbalkar mätes på halva längden från topp vinkel järnet till tvärbalkens underkant. Höjden av skärstockar mätes från underkant

av täckluckorna till skärstockens underkant. Dimensionerna för mellanliggande värden å längder och avstånd bestämmas genom interpolering. Där

plåt är föreskriven, skola å tvärbalkar dubbla topp- och fotvinkeljärn av de i tabellen angivna dimensionerna anbringas. Där bulbplåt är föreskriven, skola

å tvärbalkar och skärstockar dubbla topp vinkel järn av de i tabellen angivna dimensionerna anbringas. Där bulb vinkel järn äro föreskrivna, skall å överkanten

av bulbvinkel järnen ett t opp vinkel järn av i tabellen angivna dimensioner anbringas. Där olikflänsade vinkeljärn äro föreskrivna, skall den

bredaste flänsen vara vågrät.

* I fråga om fartyg av en längd av 30,50 meter eller mindre må höjden av tvärbalkar, som äro utförda av plåt och vinkeljärn, utgöra 60

procent av den i tabellen angivna höjden; höjden av tvärbalkar och skärstockar, som äro utförda av bulb vinkel järn eller bulbplåt, må utgöra 80 procent

av den i tabellen angivna höjden; tjockleken av plåt, bulb vinkel järn och bulbplåt skall vara lika med den tjocklek, som angives i tabellen för den sålunda

minskade höjden, dock minst 7,5 mm; höjden och bredden av skärstockar av trä må vara 80 procent av de i tabellen angivna dimensionerna

för sidoskärstockar, men mittelskärstock skall hava en bredd av minst 165 mm. I fråga om fartyg med en längd mellan 30,50 och 61 meter skola dimensionerna

av tvärbalkar och skärstockar bestämmas genom linjär interpolering

213

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Regie XII.

Supports ou glissiéres.

Les supports ou glissiéres

pour les barrots mobiles

et les galiotes doivent

étre en acier et d’une

épaisseur au moins égale

å 12,5 millimétres. Leur

largeux å la surface de portage

devra étre de 75 millimétres

au moins.

Regie XIII.

Taquets.

Des taquets solides

ayant au moins 63 millimétres

de largeur doivent

étre disposés å des intervalles

n’excédant pas

0m61 d’axe en axe. Les

taquets aux extrémités ne

doivent pas étre éloignés

de plus de 150 millimétres

de chaque angle du panneau.

Regie XIV.

Tringles et coins.

Les tringles et les coins

doivent étre efficaces et

en bon état.

Regie XV.

Prélarts.

Il y aura ä bord pour

chacun des panneaux placés

en un point exposé du

pont de franc-bord et du

pont de superstructures

deux prélarts au moins en

bon état parfaitement imperméabilisés

et de résistance

largement suffisante.

Le tissu doit étre

garanti sans jute et d’un

poids et d’une qualité

déterminés par chaque

Administration.

Rule XII.

Carriers or Sockets.

Carriers or sockets for

hatchway beams and foreand-afters

are to be of Steel

åt least X/Ä inch thick, and

are to have a width of

hearing surface of åt least

3 inches.

Rule XIII.

Cleats.

Strong cleats åt least

2l/z inches wide are to be

fitted åt intervals of not

more than 2 feet from

centre to centre; the end

cleats are to be placed not

more than 6 inches from

each corner of the hatchway.

Rule XIV.

Battens and Wedges.

Battens and wedges are

to be efficient and in good

condition.

Rule XV.

Tarpaulins.

Åt least two tarpaulins

in good condition, thoroughly

waterproofed and

of ample strength, are to

be provided for each

hatchway in an exposed

position on freeboard and

superstructure decks. The

material is to be guaranteed

free from jute, and of

the standard weight and

quality laid down by each

Administration.

Regel XII.

Stöd eller gejder.

Stöd eller gej der för

tvärbalkar och skärstockar

skola vara av järn

(»steel») samt hava en

tjocklek av minst 12.5

mm och en bredd av bärytan

av minst 75 mm.

Regel XIII.

Skalkningsliakar.

Starka skalkningshakar

med en bredd av

minst 63 mm skola anbringas

på ett inbördes

avstånd, räknat från mitt

till mitt, av högst 610 mm;

skalkningshakarna närmast

luckhörn må icke

anbringas på större avstånd

från hörnet än 150

mm.

Regel XIV.

Skalkningsjärn och kilar.

Skalkningsjärn och kilar

skola vara effektiva

och i gott stånd.

Regel XV.

Presenningar.

Minst två fullgoda, fullständigt

vattentäta presenningar

av synnerlig

styrka skola finnas till

varje lucköppning å öppen

del av fribordsdäcket och

överbyggnadsdäck. Vävnaden

skall vara garanterat

fri från jute samt av

den vikt och den beskaffenhet,

som administrationen

bestämt.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Regie XVI.

Fixation des panneaux de

fermeture.

Tous les panneaux placés

dans des positions exposées

sur les ponts de

franc-bord et de superstructures

doivent étre

munis de pitons ou autres

dispositifs pour fixer des

saisines.

Lorsque la largeur du

panneau dépasse 60 pour

cent de la largeur du pont

par son travers et lorsque

la hauteur exigée des hiloires

est de 610 millimétres,

des dispositifs pour

fixer des saisines spéciales

doivent étre prévus, afin

de permettre d’assurer la

tenue des panneaux de

fermeture, apres mise en

place des prélarts et des

tr ingles.

Regie XVII.

Panneaux de cliargement et

autres panneaux dans le

pont de franc-bord å l’intérieur

de superst ructures

pourvues de dispositifs de

fermeture nioius efficaces

que ceux de la Classe I.

La construction et l’installation

de ees panneaux

doivent étre au moins

équivalentes å la construction

et å ^installation type

prévues å la Regie XVIII.

Rule XVI.

Security of Hatchway

Covers.

Åt all hatchways in

exposed positions on freeboard

and superstrueture

decks ring bolts or other

fittings for lashings are to

be provided.

Where tbe breadth of

the hatchway exceeds 60

per cent. of the breadth

of the deck in way of the

hatchway, and the coamings

are required to be

24 inches high, fittings for

special lashings are to be

provided for securing the

hatchway covers after the

tarpaulins are battened

down.

Rule XVII.

Cargo and other Hatchways

in the Freeboard

Deck within Superstructures

which are fltted witli

Closing Appliances less

eiUcient tlian Class 1.

The construction and

fitting of such hatchways

are to be åt least equivalent

to the standards laid

down in Rule XVIII.

Regel XVI.

Säkring av täckluckor.

Vid alla lucköppningar

å öppna delar av fribordsdäcket

och överbyggnadsdäck

skola ringbultar eller

andra beslag för surrningar

vara anbragta.

Där bredden av lucköppning

är större än 60

procent av däckets bredd

vid lucköppningen och

där den stadgade höjden

av luckkarmen är 610 mm,

skola anordningar finnas

för särskilda surrningar,

avsedda för säkring av

täckluckorna sedan presenningarna

skalkats.

Regel XVII.

Lastrums- och andra lucköppningar

å fribordsdäcket

inom överbyggnader,

som äro försedda med stängningsanordningar,

mindre

effektiva än sådana av

klass 1.

Byggnadssätt och anordning

av sådana lucköppningar

skola vara

minst likvärdiga med de

i regel XVIII fastställda

normerna.

Regie XVIII.

Hiloires de panneaux et dispositifs

de fermeture.

Les panneaux de chargement,

panneaux de charbonnage

et autres panneaux

dans le pont de

franc-bord å 1’intérieur

des superstruetures qui

sont munies de dispositifs

Rule XVIII.

Hatchway Coamings and

Closing Arrangements.

Cargo, coaling and other

hatchways in the freeboard

deck within superstruetures

which are fitted

with Class 2 closing appliances

are to have coamings

åt least 9 inches in

Regel XVIII.

Luckkarmnr och tillslutningsanordningar.

Lastrums-, kolrumsoch

andra lucköppningar

å fribordsdäcket inom

överbyggnader, försedda

med stängningsanordningar

av klass 2, skola hava

karmar medj en höjd av

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.) 20

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

de fermeture dela Classe 2,

doivent avoir des hiloires

d’une hauteur de 229 millim

étres au moins et des

dispositifs de fermeture

aussi efficaces que ceux

exigés pour les panneaux

de chargement exposés,

dont la hauteur réglementaire

d’hiloire est de 457

millim étres.

Lorsque les installations

de fermeture des superstructures

sont moins efficaces

que ceux de la

Glasse 2, les panneaux

doivent avoir des hiloires

d’une hauteur de 457 millim

étres au moins et des

dispositifs et des arrangements

de fermeture aussi

efficaces que ceux exigés

pour les panneaux de

chargement exposés.

Regie XIX.

Ourertures dans la tranche

des machines situées dans

les parties exposées des

ponts de franc-bord et de

demi-dunette.

Ces ouvertures doivent

étre convenablement et

efficacement entourées

par des encaissements en

töle d’acier de solidité largement

suffisante. Lorsque

des encaissements ne

sont pas protégés par

d’autres constructions,

leur solidité doit faire

l’objet d’une étude spéciale.

Les portes dans ces

encaissements doivent

étre en acier, efficacement

raidies, fixées å la paroi

d’une maniére permanente

et en mesure d’étre fermées

et assujetties de l’intérieur

et de 1’extérieur.

Les seuils des ouvertures

doivent avoir une hauteur

d’au moins 610 millimé
-

height and closing arrangements

as effective as

those required for exposed

cargo hatchwavs whose

coamings are 18 inches

high.

Where the closing appliances

are less efficient

than Class 2, the hatchways

are to have coamings

åt least 18 inches

in height, and are to have

fittings and closing arrangements

as effective as

those required for exposed

cargo hatchways.

Rule XIX.

Macliinery Space Openings

in Exposed Positions on

Freeboard and Raised

Quarter Deeks.

Such openings are to be

properly framed and efficiently

enclosed by steel

casings of ample strength,

and where the casings are

not protected by other

structures their strength

is to be specially considered.

Doors in such casings

are to be of steel, efficientlv

stiffened, permanently

attached, and capable of

being closed and secured

from both sides. The sills

of openings are to be åt

least 24 inches above the

freeboard deck and åt

least 18 inches above the

raised quarter deck.

minst 229 mm samt tillslutningsanordningar,

lika

effektiva som de, vilka

äro föreskrivna för å öppet

däck belägna lastrumsöppningar,

vilkas

karmar äro 457 mm

höga.

Där stängningsanordningarna

äro mindre effektiva

än sådana av klass

2, skola lucköppningarna

hava karmar med en höjd

av minst 457 mm samt tillslutningsanordningar,

lika

effektiva som de, vilka

äro föreskrivna för lastrums

öppningar å öppet

däck.

Regel XIX.

Maskiuerirninsöppningar å

öppna delar av fribordsdäcket

och höjt halvdäck.

Sådana öppningar skola

vara på lämpligt sätt avkarvlade

och effektivt

skyddade av kappar av

järn (»steel»), som äro av

synnerlig styrka. Därest

kapparna icke äro skyddade

av andra uppbyggnader,

skall deras styrka

göras till föremål

för särskilt övervägande.

Dörrar i dylika kappar

skola vara av järn(»steel»),

effektivt stagade, permanent

anbragta och så anordnade,

att de kunna

stängas och säkras från

båda sidor. Trösklarna

till dörröppningarna skola

hava en höjd över fribordsdäcket

av minst 610

mm och över det höjda

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

tres au-dessus du pont de

franc-bord et d’au moins

457 millimétres au dessus

du pont de demi-dunette.

Les hiloires de panneaux

de chaufferies, les

hiloires å la base des cheminées

et les conduits

d’aération doivent s’élever

au-dessus du pont

aussi haut qu’il est raisonnable

et possible. Les

panneaux de chaufferies

doivent étre pourvus de

couvercles solides en acier,

maintenus å leur place

par un dispositif de fixation

permanent.

Regie XX.

Ouvertures dans la tranche

des machines situées dans

les parties exposées des

ponts de superstruetures

autres qu’une deini-dunette.

Ces ouvertures doivent

étre convenablement armaturées

et efficacement

entourées par un encaissement

solide en töle d’acier.

Les portes de ces encaissements

doivent étre

solidement construites,

fixées å la paroi d’une

maniére permanente, et en

mesure d’étre fermées et

assujetties de 1’intérieur

et de l’extérieur. Les

seuils des ouvertures doivent

avoir une hauteur

d’au moins 380 millimétres

au-dessus des ponts de

superstruetures.

Les hiloires de panneaux

de chaufferies, les hiloires

å la base des cheminées

et les conduits d’aération

doivent s’élever audessus

du pont aussi haut

qu’il est raisonnable et

possible. Les panneaux de

chaufferies doivent étre

pourvus de couvercles solides

en acier maintenus å

halvdäcket av minst 457

mm.

Fiddley, funnel, and

ventilator coamings are

to be as high above the

deck as is reasonable and

practicable. Fiddley openings

are to have strong

steel covers permanently

attached in their proper

positions.

Karmar till pann- och

skorstenskappar samt karmar

till skorstenar och

ventilatorer skola hava

sådan höjd över däcket,

som befinnes skälig och

lämplig. Öppningar i

pann-och skorstenskappar

skola vara försedda med

starka luckor av järn

(»steel»), permanent anbragta

på sina rätta platser.

Rule XX.

Machinery Space Opeuings

in Exposed Positions on

Snperstructnre Decks other

than Raised Quarter Decks.

Such openings are to be

properly framed and efficiently

enclosed by strong

steel casings. Doors in

such cases are to be

strongly constructed, permanently

attached, and

capable of being closed

and secured from both

sides. The sills of the

openings are to be åt least

15 inches above superstrueture

decks.

Fiddley, funnel and

ventilator coamings are to

be as high above the deck

as is reasonable and practicable.

Fiddley openings

are to have strong steel

covers permanently attached

in their proper positions.

Regel XX.

Maskinerirumsöppningar å

öppna delar av andra överbyggnadsdäck

än höjda

halvdäck.

Sådana öppningar skola

vara på lämpligt sätt avkarvlade

och effektivt

skyddade av starka kappar

av järn (»steel»). Dörrar

i dylika kappar skola

vara starkt utförda, permanent

anbragta och så

anordnade, att de kunna

stängas och säkras från

båda sidor. Trösklarna

till dörröppningarna skola

hava en höjd över överbyggnad

sdäcket av minst

380 mm.

Karmar till pann- och

skorstenskappar samt karmar

till skorstenar och

ventilatorer skola hava

sådan höjd över däcket,

som befinnes skälig och

lämplig. öppningar i

pann- och skorstenskappar

skola vara försedda

med starka luckor av järn

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

leur place par un dispositif

de fixation permanent.

Regie XXI.

Ouverture» dans la tranche

des machines situées dans

les ponts de franc-bord ä

l’intérieur des superstructures

qui sont inunies de

dispositifs de fermeture

moins efflcaces que ceux

de la Classe I.

Ces ouvertures doivent

étre convenablement armaturées

et efficacement

entourées par un encaissement

en töle d’acier. Les

portes de ces encaissements

doivent étre solidement

construites, fixées å

la paroi d’une maniére

permanente et en mesure

d’étre maintenues fermées.

Les seuils de ces

ouvertures doivent étre å

une liauteur d’au moins

229 millimétres au-dessus

du pont dans le cas ou les

superstructures sont pourvues

de dispositifs de fermeture

de la Classe 2, et å

une liauteur d’au moins

380 millimétres au-dessus

du pont lorsque les dispositifs

de fermeture sont

moins efficaces que ceux

de la Classe 2.

Regie XXII.

Bouchons de soute å plåt

pont.

Des bouchons de soute

a plåt pont peuvent étre

installés dans les ponts

de superstructures; ils doivent

étre en fer ou en

acier, de construction solide,

avec des joints å vis

ou å balonnette. Lorsqu’un

bouchon n’est pas

muni de charniéres, un

systéme d’attache permanent

en chaine doit étre

Rule XXI.

Machinery Space Openings

in the Freeboard Deck

within Superstructures

lvliich are fltted with Closing

Appliances less efflcient

thau Class 1.

Such openings are to be

properly framed and efficiently

enclosed by steel

casings. Doors in such

casings are to be strongly

constructed, permanently

attached, and capable of

being securely closed. The

sills of the openings are

to be åt least 9 inches

above the deck where the

superstructures are closed

by Class 2 closing appliances,

and åt least 15

inches above the deck

where the closing appliances

are less efficient

than Class 2.

Rule XXII.

Flush Bunker Scuttles.

Flush bunker scuttles

may be fitted in superstructure

decks, and

where so fitted are to be

of iron or steel, of substantial

construction,

with screw or bayonet

joints. Where a scuttle is

not secured by hinges, a

permanent chain attachment

is to be provided.

The position of flush bun
-

(»steel»), permanent anbragta

på sina rätta platser.

Regel XXI.

Maskinerirumsöppningar å

fribordsdäcket inom överbyggnader,

soin äro försedda

med stängningsanordningar,

mindre effektiva än

sådana av klass 1.

Sådana öppningar skola

vara på lämpligt sätt avkarvlade

och effektivt

skyddade av kappar av

järn (»steel»). Dörrar i

dylika kappar skola vara

starkt utförda, permanent

anbragta och så anordnade,

att de kunna säkert

stängas. Trösklarna till

dörröppningarna skola,

där överbyggnaderna

äro försedda med stängningsanordningar

av klass

2, hava en höj d över däcket

av minst 229 mm och,

där stängningsanordningarna

äro mindre effektiva

än sådana av klass 2,

en höjd över däcket av

minst 380 mm.

Regel XXII.

Lucköppningar utan karm

till kölrum.

Lucköppningar utan

karm till kölrum må anbringas

i överbyggnadsdäck.

Luckan och ramen

skola vara av stål eller

järn och av stark konstruktion

samt hava gängeller

bajonettförskruvning.

Där luckan icke är

fäst med gångjärn skall

den vara fastgjord medelst

permanent anbragt

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

prévu. La question de

l’emplacement des boucbons

de soute å plåt pont

å bord des petits navires

affectés å des transports

spéciaux est du ressort de

chaque Autorité habilitée

pour 1’assignation du

franc-bord.

Regie XXIII.

Descentes.

Les descentes dans les

parties exposées des ponts

de franc-bord et des ponts

de superstructures fermées

doivent étre de construction

solide. Les seuils

de leurs portes doivent

avoir la hauteur exigée

pour les hiloires de panneaux

(voir Régles IX et

XVIII). Les portes doivent

étre solidement construites

et en mesure

d’étre fermées et assujetties

de 1’intérieur et de

1’extérieur. Lorsque la

descente se trouve dans

le quart de la longueur du

navire å partir de 1’étrave,

elle doit étre en acier et

étre rivée au bordé de

pont.

Regie XXIV.

Manclies ä air placées dans

des parties exposées des

ponts de franc-bord et do

superstructures.

Les manclies å air desservant

les espaces situés

au-dessous des ponts de

franc-bord ou au-dessous

des ponts de superstructures

intactes ou de superstructures

pourvues de

dispositifs de fermeture

de la Classe 1, doivent

avoir la partie fixe en

acier, solidement construite

et efficacement fixée

au pont par des rivets

ker scuttles in small ships

in special trades is to be

dealt with by each Assigning

Authority.

Rule XXIII.

Companionways.

Companionways in exposed

positions on freeboard

decks and on decks

of enclosed superstructures

are to be of substantial

construction. The sills

of the doorways are to be

oi the heights specified

for hatchway coamings

(see Rules IX and XVIII).

The doors are to be stronglv

constructed and capable

of being closed and

secured from both sides.

Where the companionway

is situated witliin a quarter

of the ship’s length

from the stem, it is to be

of steel and riveted to the

deck plating.

Rule XXIV.

Ventilator» in Exposed Positions

on Freeboard and

Superstructure Decks.

Such ventilator» to spaces

below freeboard decks

or decks of superstructures

which are intact or

fitted with Class 1 closing

appliances are to have

coamings of steel, substantially

constructed,

and efficiently connected

to the deck by rivets spaced

four diameters apart

centre to centre, or by

equally effective means.

kedja. Läge för dylika

lucköppningar bestämmes

för mindre fartyg, i särskild

trafik av den myndighet,

som fastställer lastmärket.

Regel XXIII.

Xedgångskappar.

Nedgångskappar å öppna

delar av fribordsdäcket

och av däck över slutna

överbyggnader skola vara

av stark konstruktion.

Trösklarna till dörröppningarna

skola hava den

för luckkarmar fastställda

höjden (se reglerna IX

och XVIII). Dörrarna

skola vara starkt utförda

samt kunna stängas och

säkras från båda sidor.

Där nedgångskappen är

belägen inom en fjärdedel

av fartygets längd från

förstäven räknat, skall den

vara av järn (»steel») och

nitad till däcksplåtarna.

Regel XXIV.

Ventilatorer å öppna delar

ar fribordsdäcket och överbyggnadsdäck.

Sådana ventilatorer till

rum under fribordsdäcket

eller under däck över överbyggnader,

som äro fullständigt

slutna eller försedda

med stängningsanordningar

av klass 1, skola

hava karmar av järn

(»steel») av stark konstruktion

och effektivt

fästa till däcket medelst

nitar på ett delningsavstånd,

från mitt till mitt,

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

espacés de 4 diamétres

d’axe en axe, ou par

d’autres moyens aussi efficaces.

Le bordé du pont

å la base de la partie fixe

des manches å air doit

étre efficacement raidi entre

les barrots du pont.

Les ouvertures des manches

å air doivent étre

pourvues de moyens de

fermeture eificaces.

Lorsque les manches å

air sont placées sur le pont

de franc-bord, ou sur le

pont d’une superstructure

située dans le quart avant

de la longueur du navire

å partir de 1’étrave et lorsque

les dispositifs de fermeture

ont un caractére

temporaire, la partie fixe

doit avoir une hauteur

d’au moins 915 millimétres.

Dans les autres parties

exposées du pont de

superstructures, elles doivent

avoir une hauteur au

moins égale å 760 millimétres.

Lorsque la partie

fixe d’une manche å air

quelconque a une hauteur

supérieure å 915 millimétres,

elle doit étre soutenue

et fixée en place

d’une fa9on spéciale.

Regie XXV.

Tuyaux d’air.

Lorsque les tuyaux d’air

des water ballasts et

autres réservoirs analogues

se prolongent audessus

des ponts de francbord

ou de superstructures,

les parties exposées de

ees tuyaux doivent étre de

construction solide. Leur

orifice doit étre situé å

une hauteur au-dessus du

pont au moins égale å 915

millim étres dans les puits

des ponts de franc-bord,

The deck plating åt the

base of the coaming is to

be efficiently stiffened

between the deck beams.

The ventilator openings

are to be provided with

efficient closing arrangements.

Where such ventilators

are situated on the freeboard

deck, or on the

superstructure deck within

a quarter of the ship’s

length from the stem, and

the closing arrangement®

are of a temporarycharacter,

the coamings are to be

åt least 36 inchesinheight;

in other exposed positions

on the superstructure deck

they are to be åt least 30

inches in height. Where

the coaming of any ventilator

exceeds 36 inches in

height, it is to be specially

supported and secured.

Rule XXV.

Air Pipes.

Where the air pipes to

ballast and other tanks

extend above freeboard

or superstructure decks,

the exposed parts of the

pipes are to be of substantial

construction; the

height from the deck to

the opening is to be åt

least 36 inches in wells on

freeboard decks, 30 inches

on raised quarter decks,

and 18 inches on other

superstructure decks. Sa
-

av fyra gånger nitdiametern

eller på ett lika effektivt

sätt. Däcksplåten

vid karmen skall vara

effektivt stagad mellan

däcksbalkarna. Ventilatoröppningarna

skola vara

försedda med effektiva

tillslutningsanordningar.

Där sådana ventilatorer

äro belägna på fribordsdäcket

eller på överbyggnadsdäck

inom en fjärdedel

av fartygets längd,

från förstäven räknat, och

tillslutningsanordningarna

äro av tillfällig beskaffenhet,

skola karmarna

hava en höjd av minst 915

mm; å andra öppna delar

av överbyggnadsdäck skola

karmarna hava en höjd

av minst 760 mm. Där

karm till ventilator har

en höjd av mer än 915

mm, skall den på särskilt

starkt sätt stagas och fästas.

Regel XXV.

Luftrör.

Där luftrör till ballastoch

andra tankar nå upp

över fribordsdäcket eller

överbyggnadsdäck, skola

luftrörens oskyddade delar

vara av solid konstruktion.

Höjden från

däcket till öppningen skall

vara minst 915 mm i

brunnar å fribordsdäcket,

760 mm på höjda halvdäck

och 457 mm på andra

överbyggnadsdäck. Lämpliga

anordningar skola

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

de 760 millimétres sur les

ponts des demi-dunettes

et de 457 millimétres sur

les ponts des autres superstructures.

Des dispositifs

convenables doivent étre

prévus pour obturer les

orifices des tuyaux d’air.

Ouvertures dans les

Murailles des Navires.

Regie XXVI.

Coupée, sabords de charge,

sabords ä charbon, &c.

Les ouvertures dans les

murailles du navire audessous

du pont de francbord

doivent étre pourvues

de portes ou fermetures

étanches. Ces portes

et ces fermetures, ainsi

que leurs dispositifs d’assujettissement

doivent

étre de solidité suffisante.

Regie XXVII.

Dalots et tuyaux de decharge

sauitalres.

Les décharges å travers

la muraille des navires,

provenant d’espaces situés

au-dessous du pont

de franc-bord, doivent

étre munies de dispositifs

efficaces et accessibles empéchant

l’eau de pénétrer

dans le navire. Chaque

décbarge indépendante

peut étre munie d’une

soupape automatique de

non-retour avec un moyen

de fermeture direct, manoeuvrable

d’un point situé

au-dessus du pont de

franc-bord, ou de deux

soupapes automatiques de

non-retour sans moyen de

fermeture direct, pourvu

que la plus élevee soit

placée de telle sorte qu’elle

soit toujours accessible

tisfactory means are to be

provided för closing the

openings of the air pipes.

Openings in the Sides

of Ships.

Rule XXVI.

Gangway, Cargo and Coaliug

Ports, &c.

Openings in the sides of

ships below the freeboard

deck are to be fitted with

watertight doors or covers

which, with their securing

appliances, are to be of

sufficient strength.

Rule XXVII.

Scnpppers and Sanitary

Miscliarge Pipes.

Discharges led through

the ship’s sides from spaces

below the freeboard

deck are to be fitted with

efficient and accessible

means for preventing water

from passing inboard.

Each separate discharge

may have an automatic

non-return valve with a

positive means of closing

it from a position above

the freeboard deck, or two

automatic non-return valves

without positive

means of closing, provided

the upper valve is situated

so that it is always accessible

for examination under

service conditions. The

positive action valve is to.

be rcadily accessible and

is to be provided with

vara vidtagna för tillslutning

av luftrörens

mynningar.

Öppningar i fartygssidorna.

Regel XXVI.

Landgångs-, last- och kolportöppningar

in. in.

Öppningar i fartygssidorna

under fribordsdäcket

skola vara försedda

med vattentäta portar eller

luckor, vilka jämte tillhörande

tillslutningsanordningar

skola vara av

erforderlig styrka.

Regel XXVII.

Spygatt och sanitära

avloppsrör.

Avlopp, dragna genom

fartygssidorna från rum

under f ribordsdäcket, skola

vara försedda med effektiva

och åtkomliga anordningar

till förhindrande

av vattens inträngande

i fartyget. Varje särskilt

avlopp må vara försett

med en självverkande ventil

av backslagstyp med

direkt avstängningsanordning,

som kan manövreras

från plats ovan fribordsdäcket,

eller ock med två

självverkande ventiler av

backslagstyp utan direkta

avstängningsanordningar,

förutsatt att den övre

ventilen är så belägen,

att den under vanliga förhållanden

till sjöss alltid

är åtkomlig för under
-

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

pour étre visitée dans les

circonstances normales de

service. La soupape å

commande de fermeture

directe doit toujours étre

facilement accessible et

elle doit comporter un indicateur

d’ouverture et de

fermeture. La fonte ne

doit pas étre employée

dans la fabrication de ees

soupapes lorsqu’elles sont

fixées sur la muraille du

navire.

Des prescriptions similaires

peuvent étre exigées

par 1’Autorité habilitée

pour 1’assignation du

franc-bord en ce qui concerne

les décharges provenant

des espaces situés

dans les superstruetures

fermées en tenant compte

du type de ees décharges

et de 1’emplacement de

leurs extrémités å l’intérieur

du navire.

Quand des dalots sont

placés dans des superstruetures

non munies

d’installation de fermeture

de la Classe 1, ils doivent

étre pourvus de moyens

efficaces pour empécher

l’introduction accidentelle

de l’eau au-dessousdupont

de franc-bord.

Regie XXVIII.

Hublots.

Les hublots des locaux

situés au-dessous du pont

de franc-bord ou ceux des

locaux situés au-dessous

du pont de superstruetures

des superstruetures

fermées au moyen de dispositifs

de fermeture de

la Classe 1 ou de la Classe

2, doivent étre munis de

contre-hublots intérieurs

efficaces, maintenus å leur

emplacement d’une ma
-

means för showing

whether the valve is open

or closed. Cast iron is

not to be accepted for

such valves where attached

to the sides of the

ship.

Conditional upon the

type and the location of

the inboard ends of such

openings, similar provisions

may be prescribed

by the Assigning Authority

as to discharges from

spaces within enclosed superstruetures.

Where scuppers are fitted

in superstruetures not

fitted with Class 1 closing

appliances they are to

have efficient means för

preventing the accidental

admission of water below

the freeboard deck.

Rule XXVIII.

Side Scuttles.

Side scuttles to spaces

below the freeboard deck

or to spaces below the

superstrueture deck of superstruetures

closed by

Class 1 or Class 2 closing

appliances are to be fitted

with efficient inside deadlights

permanently attacEed

in their proper positions

so that they can be

effectively closed and secured

watertight.

sökning. Den direkt avstängningsbara

ventilen

skall vara lätt åtkomlig

och försedd med anordning,

som visar om ventilen

är öppen eller

stängd. Gjutjärn må icke

godkännas för dylika ventiler,

när de äro anbragta

i fartygssidorna.

Under hänsyntagande

till typen och belägenheten

av inombordsmynningen

må, med avseende

å avlopp från rum inom

slutna överbyggnader, liknande

bestämmelser meddelas

av den myndighet,

som fastställer lastmärket.

Där spygatt äro anbragta

inom överbyggnader,

som icke äro försedda

med stängningsanordningar

av klass 1, skola de

hava effektiva anordningar

för att hindra oavsiktligt

inträngande av

vatten under fribordsdäcket.

Regel XXVIII.

Fönsteryentiler.

Fönsterventiler till rum

under fribordsdäcket eller

till rum under däcket över

överbyggnader, försedda

med stängningsanordningar

av klass 1 eller klass

2, skola hava effektiva invändiga

stormluckor, permanent

fästa i sina rätta

lägen så att de kunna

effektivt stängas och vattentätt

säkras.

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

niére permanente, de fa9011

å ce qu’ils puissent

étre effectivement fermés

et qu’ils assurent l’étanchéité.

Lorsque, toutefois, de

tels locaux situés dans les

superstructures sont destinés

aux passagers autres

que les passagers d’entrepont

ou å 1’équipage, les

hublots peuvent avoir des

contre-hublots amovibles

placés å cöté des hublots

sous réserve qu’ils soient

rapidement utilisables en

tout temps.

Les hublots et les contre-hublots

doivent étre

de construction solide et

approuvée.

Regie XXIX.

Garde-corps.

Des garde-corps ou des

pavois de construction efficace

doivent étre établis

dans toutes les parties exposées

des ponts de francbord

et de superstructures.

Regie XXX.

Sabords de decharge.

Lorsque des pavois se

trouvant sur les parties

exposées des ponts de

franc-bord ou de superstructures

förment des

»puits», des dispositions

largement suffisantes doivent

étre prises pour permettre

d’évacuer rapidement

l’eau des ponts et en

assurer l’écoulement. La

section minimum des sabords

de décharge å prévoir

de chaque bord et

dans chaque puits sur le

pont de franc-bord et sur

le pont de demi-dunette,

doit étre celle indiquée

Where, however, such

spaces in superstructures

are appropriated to passengers

other than steerage

passengers or to

crew, the side scuttles

mav have portable deadlights

stowed adj acent to

the side scuttles, provided

they are readily accessible

åt all times on service.

The side scuttles and

deadlights are to be of

substantial and approved

construction.

Rule XXIX.

Guard Rails.

Efficient guard rails or

bulwarks are to be fitted

on all exposed portions of

freeboard and superstructure

decks.

Rule XXX.

Freeing Ports.

Where bulwarks on the

weather portions of freeboard

or superstructure

decks form »wells», ample

provision is to be made för

rapidly freeing the decks

of water and for draining

them. The minimum freeing

port area on each side

of the ship for each well

on the freeboard deck and

on the raised quarterdeck

is to be that given

by the following scale; the

minimum area för each

well on any other superstructure

deck is to be

one-half the area given by

Där emellertid dylika

inom överbyggnad belägna

rum äro avsedda för

andra passagerare än mellandäckspassagerare

eller

för besättningen, må fönsterventilerna

hava löstagbara,

intill desamma förvarade

stormluckor, under

villkor att dessa vid fartygets

nyttjande alltid äro

lätt åtkomliga.

Fönsterventilerna och

stormluckorna skola vara

av stark och godkänd

konstruktion.

Regel XXIX.

Räcken och brädgångar.

Effektiva räcken eller

brädgångar skola vara anbragta

på alla öppna delar

av fribordsdäcket och

överbyggnadsdäck.

Regel XXX.

Länsportöppningar.

Där brädgångar på öppna

delar av fribordsdäcket

eller överbyggnadsdäck

bilda »brunn», skola särskilt

betryggande anordningar

vara vidtagna för

däckets hastiga befriande

från vatten. Den minsta

arean av länsportöppningar

på vardera sidan av

fartyget skall i varje brunn

å fribordsdäcket och det

höjda halvdäcket vara den

i följande tabell angivna.

I varje brunn å annat

överbyggnadsdäck skall

den minsta arean vara

lika med halva den i ta
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

dans le tableau suivant.

Sur le pont de toute autre

superstructure la section

minimum des sabords de

cbaque puits doit étre

égale å la moitié de la section

indiquée dans le tableau.

Lorsquela longueur

d’un puits est plus grande

que 0,7 L le tableau peut

étre modifié.

tbe scale. Where the

length of the well exceeds

.7 L, the scale may be

modified.

bellen angivna arean. Där

längden av en brunn är

större än 0.7 L, må jämkning

göras i tabellvärdena.

Tableau de la section des

sabords de decharge.

Longueur des

pavois par le

travers du

puits en

métres

Section des sa- bords de dé- charge de

chaque bord

en décimétres

carrés

4,57

74,3

6,10

79,0

7,62

83,6

9,14

88,3

10,67

92,9

12,19

97,5

13,72

102,2

15,24

106,8

16,76

111,5

18,29

116,1

19,81

120,8

Au-dessus de

9,3 décimétres

19,81

carrés pour

chaque aug- mentation de

lm.52 de lon- gueur de pa- vois.

Les seuils inférieurs des

sabords de décharge doivent

étre aussi prés du

pont qu’il sera pratiquement

possible et, de preference

ne doivent pas

dépasser le can supérieur

de la corniére gouttiére.

Les deux-tiers de la section

totale réglementaire

des sabords de décharge

doivent se trouver dans la

demi-longueur du puits au

milieu. Dans les navires

dont la tonture est inférieure

å la tonture réglementaire,

la section totale

Scale of Freeing Port

Area.

Length of

Bulwarks in

»Well» in Feet

Freeing Port

Area on each

side in Square

Feet

15

8.0

20

8.5

25

9.0

30

9.5

35

10.0

40

10.5

45

11.0

50

11.5

55

12.0

60

12.5

65

13.0

Above 65

1 square foot

for each addi- tional 5 feet

length of bul- wark.

Tabell, utvisande area av

länsportöppning.

Längd av

brädgång i

brunn i m.

Area av läns- portöppningar

på varje fartygs- sida i dm2.

4,57

74,3

6,10

79,0

7,62

83,6

9,14

88,3

10,67

92,9

12,19

97,5

13,72

102,2

15,24

106,8

16,76

111,5

18,29

116,1

19,81

120,8

över 19,81

9,3 dm2 för var- je ytterligare

ökning av 1,52

m av bräd- gångens längd.

The lower edges of the

freeing ports are to be as

near the deck as practicable

and preferably not

higher than the upper

edge of the gunwale bar.

Two-thirds of the freeing

port area required is to be

provided in the midship

half of the well. In ships

with less than the standard

sheer the freeing

port area is to be suitably

increased.

Underkanterna av länsportöppningarna

skola ligga

så nära däcket som är

praktiskt utförbart och

om möjligt icke högre än

överkanten av däcksstringervinkeljärnet.

Två tredjedelar

av den fordrade

arean av länsportöppningar

skola förefinnas i den

hälft av brunnen, som är

närmast midskepps. Å fartyg

med mindre språng

än normalsprånget skall

arean av länsportöppningarna

i lämplig grad

ökas.

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

des sabords de decharge

doit étre convenablement

augmentée.

Toutes ees ouvertures

dans les pavois doivent

étre protégées par des

tringles ou barres, espacées

d’environ 23 centimétres.

Si les sabords de décharge

sont munis de volets

battants, un jeu largement

suffisant doit étre

prévu pour empécher tout

coin§age. Les charniéres

doivent avoir des axes en

laiton.

Regie XXXI.

Protection de Péquipage.

Des passerelles, des filiéres

ou autres dispositifs

satisfaisants doivent étre

prévus pour protéger l’équipage

lorsqu’il entre

dans son logement ou en

sort. La solidité des roufs

affeetés au logement de

1’équipage sur les navires

å vapeur a pont découvert

doit étre équivalente å

celle exigée pour les cloisons

des superstruetures.

3éme partie. — Lignes de

charge pour les vapeurs.

Regie XXXII.

Longueur (L).

La longueur employée

dans les régles et dans les

Tables de franc-bord est la

longueur en métres, mesurée

au niveau de la

flottaison correspondant

au franc-bord d’été, depuis

la face avant de l’étrave

jusqu’å la face arriére

de 1’étambot arriére.

Dans le cas ou il n’y a pas

d’étambot arriére la lon
-

All such openings in the

bulwarks are to be proteeted

by rails or bars

spaced about 9 inches

apart.

If shutters are fitted to

freeing ports, ample clearance

is to be provided to

prevent jamming. Hinges

are to have brass pins.

Rule XXXI.

Protection of Crew.

Gangways, lifelines or

other satisfaetory means

are to be provided for the

protection of the erew in

getting to and from their

quarters. The strength of

houses for the accommodation

of erew on flush

deck steamers is to be

equivalent to that required

för superstrueture

bulkheads.

Part III. — Load Line

for Steamers.

Rule XXXII.

Length (L).

The length used with

the Rules and Freeboard

Table is the length in feet

on the summer load waterline

from the foreside of

the stom to the afterside

of the rudder post. Where

there is no rudder post,

the length is measured

from the foreside of the

stem to the axis of the

rudder stock. For ships

Alla sådana öppningar i

brädgångarna skola vara

skyddade medelst list järn

eller stänger, anbragta

på ett inbördes avstånd

av omkring 23 cm.

Där länsportöppningarna

äro försedda med

stormportar, skall rikligt

spelrum finnas till förhindrande

av att portarna

fastna. Gångjärnen skola

hava sprintar av metalllegering.

Regel XXXI.

Skydd för besättningen.

Gångbroar, mantåg eller

andra tillförlitliga anordningar

skola finnas

till skydd för besättningens

förflyttning till

och från dess bostäder.

Å flushdäckade ångfartyg

skall styrkan av de däckshus,

vari besättningens

bostäder äro inrymda, vara

likvärdig med den,

som erfordras för överbyggnadsskott.

Del III. Fribord för

ångfartyg.

Regel XXXII.

Längd (L).

Den längd, som användes

i reglerna och i fribordstabellen,

är längden

i meter, mätt i lastvattenlinjen

på sommarfribordet,

från förkanten av förstäven

till akterkanten av

roderstäven. Där roderstäv

saknas, mätes längden

från förkant av förstäven

till roderhjärtstockens

mittlinje. I fråga

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

gueur est mesurée depuis

la face avant de 1’étrave

jusqu’å Faxe de la méche

du gouvernail.

Pour les navires ayant

des arriéres de croiseurs

on doit prendre pour longueur

soit 96 pour cent de

la longueur totale, mesurée

sur un plan, de la flottaison

en charge au franc-bord

d’été soit la longueur mesurée

de la face avant de

1’étrave jusqu’å Faxe de

la méche de gouvernail, si

cette longueur est plus

grande.

Regie XXXIII.

Largeur (B).

La largeur est la largeur

maximum en métres mesurée

au milieu du navire

jusqu’å la face extérieure

de la membrure dans les

navires en fer ou en acier

et jusqu’å la surface extérieure

du bordé dans

les navires en bois ou dans

ceux de construction composite.

Regie XXXIV.

Creux sur quille au livet.

Le creux sur quille au

livet est la distance verticale

en métres mesurée

au milieu du navire depuis

le dessus de quille jusqu’å

la face supérieure du barrot

au livet du pont de

franc-bord. Dans les navires

en bois et dans ceux

de construction composite

le creux est mesuré å partir

de 1’aréte inférieure de

la råblure de quille. Lorsque

les formes de la partie

inférieure du maitre

couple sont creuses, ou

lorsqu’il existe des gal
-

with cruiser sterns, the

length is to be taken as

96 per cent. of the total

length on the designed

summer load water-line or

as the length from the

foreside of the stem to

the axis of the rudder

stock if that be the grea
-

Rule XXXIII.

Breadth (B).

The breadth is the

maximum breadth infeet

amidships to the moulded

line of the frame in

iron or steel ships, and

to the outside of the

planking in wood or composite

ships.

Rule XXXIV.

Moulded Depth.

The moulded depth is

the vertical distance in

feet, measured amidships,

from the top of the keel

to the top of the freeboard

deck beam åt side.

In wjood and composite

ships the distance is measured

from the lower edge

of the keel rabbet. Where

the form åt the lower

part of the midship section

is of a hollow character,

or where thick

garboards are fitted, the

depth is measured from

the point where the line

om fartyg med kryssarakter

är längden antingen

lika med 96 procent av

den totala längden på

sommarfribordet eller lika

med längden, mätt från

förkant av förstäven till

roderhj ärtstockens mittlinje,

om denna sistnämnda

längd är större.

Regel XXXIII.

Bredd (B).

Bredden är största bredden

i meter, mätt midskepps

på ytterkant av

spant i järn- och stålfartyg

och på ytterkant av

bordläggning i trä- och

kompositfartyg.

Regel XXXIV.

Halldjup.

Malldjupet är det lodräta

avståndet i meter,

mätt midskepps från överkant

av kölen till överkant

av däcksbalk i fartygssidan

i fribordsdäcket.

I trä- och kompositfartyg

mätes avståndet från

spunningens underkant.

Där midskeppssektionens

nedre del bildar hålig form

eller där tjocka sambordsplankor

finnas, mätes djupet

från skärningen mellan

förlängningen inåt av fartygsbottens

raka del och

sidan av kölen.

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

bords épais, le creux au

livet est mesuré depuis le

point ou le prolongement

vers l’axe de la ligne tangente

å la partie plate des

fonds coupe le coté de la

quille.

Regie XXXV.

Creux pour le franc-bord (C).

Le creux employé pour

le calcul du franc-bord est

le creux au livet augmenté

de 1’épaisseur de la töle

gouttiére ou augmenté de

T(L-S) . .. ,

v T-- si cette der
Ju
niére

correction est plus

grande. Dans cette formule:
T

est 1’épaisseur moyenne

du pont découvert en

dehors des ouvertures de

pont,

S est la longueur totale

des superstructures telle

qu’elle est définie å la

Regie XL.

Lorsque les oeuvresmortes

sont d’une forme

particuliére, C est le creux

d’un maitre couple qui

aurait des murailles verticales,

un bouge normal

et une section transversal

de la partie haute égale å

la section réelle du navire.

Lorsqu’il y a unretrait

ou une brisure dans la

muraille des ceuvres-mortes

(comme, par exemple,

dans un navire turret) 70

pour cent de la section audessus

du retrait ou de la

brisure sont inclus dans

la surface servant å déterminer

la section équivalente.

Dans le cas d’un navire

n’ayant pas au milieu de

la longueur une super
-

of the flat of the bottom

continued inwards cuts

the side of the keel.

Rule XXXV.

Depth för Freeboard (D).

The depth used with

the Freeboard Table is

the moulded depth plus the

thickness of stringer plate,

or plus ——if that be

±J

greater, where —

T is the mean thickness

of the exposed deck clear

of deck openings, and

S is the total length of

superstructures as defined

in Rule XD.

Where the topsides are

of unusual form, D is the

depth of a midship section

having vertical topsides,

standard round of beam

and area of topside section

equal to that in the

actual midship section.

Where there is a step or

break in the topsides (e.g.,

as in the Turret Deck

ship) 70 per cent. of the

area above the step or

break is included in the

area used to determine

the equivalent section.

In a ship without an

enclosed superstructure

covering åt least .6 L

Regel XXXV.

Fribordsdjup (D).

Det djup, som användes

i fribordstabellen, är

malldjupet ökat med

tjockleken av däckstringerplåten

eller, om värdet

T (L —S) .. ._ ,

—^ ar större, med

Li

detta värde, där

T är medeltjockleken

av de delar av det öppna

däcket, som icke äro belägna

tvärs för däcksöppningar,

och

S är sammanlagda längden

av överbyggnaderna,

bestämd enligt regel XL.

Där övre delen av fartygssidorna

är av ovanlig

form, är D djupet av en

midskeppssektion med

lodräta sidor i den övre

delen, normal däcksbalksbukt

och en area av den

övre delen lika med arean

av motsvarande del i den

verkliga midskeppssektionen.

Där avsats eller

brott förefinnes i övre delen

av fartygssidorna (såsom

t. ex. i turretfartyg),

skola 70 procent av den

ovanför avsatsen eller

brottet befintliga arean

inräknas i den area, som

användes vid bestämmandet

av den motsvarande

sektionen.

Ifråga om ett fartyg

utan sluten överbyggnad,

täckande minst 0.6 L mid
-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

structure fermée s’étendant

au moins sur 0,6 L,

ou d’un navire n’ayant ni

un trunk complet ni une

suite de superstructures

partielles intactes et trunk

s’étendant entiérement

de l’avant å l’arriére du

navire, lorsque C est in
-

férieur a le creux a

employer avec la Table ne

doit pas étre inférieure å

L

15''

Regie XXXVI.

Coefficient de linesse (c).

Le coefficient de finesse

employé avec les Tables

de franc-bord est donné

par la formule:

1,025 L. B. Tt

dans laquelle A est le

déplacement en tonnes du

navire kors membres (å

Texclusion des bossages)

å un tirant d’eau moyen

sur quille Tx egal å 85 pour

cent du creux au livet.

Le coefficient c ne doit

pas étre pris inférieur å

0,68.

amidsbips, without a complete

trunk or without a

combination of intact partial

superstructures and

trunk extending all före

and aft, where D is less

than jg, the depth used

with the Table is not to

be taken as less than ^.

Rule XXXVI.

Coefficient of Fineness (c).

The coefficient of fineness

used with the Freeboard

Table is given by

c 35 A

L.B.dx’

where A is the ship’s

moulded displacement in

tons (excluding bossing)

åt a mean moulded

draught dx which is 85

per cent. of the moulded

depth.

The coefficient c is not

to be taken as less than

.68.

skepps, utan genomgående

trunk eller utan en

över fartygets hela längd

utsträckt kombination av

fristående fullständigt

slutna överbyggnader och

trunk, må, därest D är

mindre än yg , det djup,

som användes i tabellen,

icke tagas mindre än ^ .

Regel XXXVI.

Deplacementets fyllighetskoefflcient(c).

Deplacementets fyllighetskoefficient,

som användes

för fribordstabellen,

erhålles ur formeln:

c=__A__

1.025 L.B.dx ’

där A är fartygets deplacement

på spant i

ton (med uteslutande av

utbyggnader för propellerhylsor

och propelleraxlar)

vid ett mallat

medeldjupgående d1; som

är lika med 85 procent av

malldjupet.

Koefficienten c må icke

understiga 0.68.

Regie XXXVII.

Solidité.

L’Autorité habilitée

pour 1’assignation des

trancs-bords doits’assurer

que la solidité des navires

est suffisante pour les

francs-bords qui leur sont

donnés.

Les navires construits

conformément au »standard»

le plus élevé des

régles d’une Société de

Classification reconnue

Rule XXXVII.

Strength.

The Assigning Authority

is to be satisfied with

the structural strength of

ships to which freeboards

are assigned.

Ships which comply

with the highest standard

of the rules of a

Classification Society recognised

by the Admini
-

Regel XXXVII.

Styrka.

Den myndighet, som

fastställer lastmärket,

skall förvissa sig om, att

fartygets styrka är tillräcklig

med hänsyn till

för fartyget fastställda

fribord.

Fartyg, som uppfylla

fordringarna för högsta

klass i någon av administrationen

erkänd klassificeringsanstalt,

skola an
-

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

par 1’Administration devront

étre considérés comme

ayant une solidité suffisante

pour le franc-bord

minimum prévu par les

Régles.

Les navires qui ne répondent

pas au »standard»

le plus élevé des régles

d’une Société de Classification

reconnue par l’Administration

doivent subir

une augmentation de leurs

francs-bords qui sera déterminée

par 1’Autorité kabilitée

pour T assignation des

f rancs-bords. Les modules

de résistance ci-aprés ont

été établis pour servir de

guide dans ce cas:

Matériaux. Les modules

de résistance sont basés

sur rhypothése que la

coque est construite en

acier doux obtenu au four

Martin (acide ou basique)

et ayant une résistance å

la traction de 41 å 50 kilogrammes

par millim étre

carré et un allongement

d’au moms 16 pour cent

sur une longueur de 203

millimétres.

Pont de résistance. Le

pont de résistance est le

pont le plus élevé faisant

corps avec la poutre longitudinale

sur la demi-longueur

du navire au milieu.

Creux au pont de résistance

(Cä)- Le creux jusqu’au

pont de résistance

est la distance verticale en

métres mesurée au milieu

du navire depuis le dessus

de la quille jusqu’ä la face

supérieure du barrot de

pont au livet.

Tirant d''eau (T). Le tirant

d’eau est la distance

verticale en métres me
-

stration, skall be regarded

as kaving sufficient

strengtk for tke minimum

freeboards allowed under

tke Rules.

Skips wkick do not

comply witk tke kigkest

standard of tke rules of

a Classification Society

recognised by tke Administration,

skall be assigned

suck increased freeboards

as skall be determined

by tke Assigning

Autkority, and för guidance

tke following

strengtk moduli are formulated:

—

Material. Tke strengtk

moduli are based on tke

assumption tkat tke structure

is built of mild steel,

manufactured by tke open

keartk process (acid or

basic), and kaving a tensile

strengtk of 26 to 32

tons per square inck, and

an elongation of åt least

16 per cent. on a lengtk

of 8 inckes.

Strengtk Deck. Tke

strengtk deck is tke uppermost

deck wkick is

incorporated into and

forms an integral part

of tke longitudinal girder

witkin tke kalf-lengtk amidskips.

Depth to Strengtk Declc

(Ds). Tke deptk to

strengtk deck is tke vertical

distance in feet amidskips

from tke top of

tke keel to tke top of tke

strengtk deck beam åt

side.

Draught (d). Tke

draugkt is tke vertical

distance in feet amidskips

ses kava tillräcklig styrka

för erkållande av minsta

fribord enligt dessa regler.

Fartyg, som icke uppfylla

fordringarna för

högsta klass i någon

av administrationen erkänd

klassificeringsanstalt,

skola tilldelas den

ökning i fribord, som bestämmes

av den myndighet,

som fastställer lastmärket.

Följande motståndsmoment

skola därvid

tjäna till ledning:

Material. Motståndsmomenten

äro grundade

på det antagandet, att

fartyget är byggt av järn

(»mild steel»), som är tillverkat

enligt sur eller

basisk Martinmetod samt

har en brotthållfasthet vid

sträckning av 41—50 kg

per mm2 ock en förlängning

av minst 16 procent

på en längd av 203

mm.

Hållfastketsdäck. Hållfastketsdäcket

är det översta

däck, som ingår i

och utgör integrerande

del av de på fartygets

midskeppsdel inom kalva

fartygslängden befintkga

långskeppsförbindningarna.

Djup till kållfasthetsdäcket

(Dh). Djupet till

liållfastketsdäcket är det

lodräta avståndet i meter,

mätt midskepps från

överkant av kölen till överkant

av däcksbalk i

hållfasthetsdäcket bordvarts.

Djupgående (d). Djupgåendet

är det lodräta avståndet

i meter, mätt

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

surée au milieu depuis le

dessus de la quille jusqu’au

centre du disque.

Module longitudinal. Le

module longitudinal^ est

le quotient du moment

d’inertie I du maitre couple

par rapport å Faxe

neutre, par la distance v

de Faxe neutre å la partie

supérieure du barrot du

pont de résistance en

abord: ce module doit

étre calculé par le travers

des ouvertures, mais sans

déductions pour les trous

de rivets. Les sections

sont mesurées en millimétres

carrés et les distances

en métres.

Au-dessous du pont de

résistance, tous les éléments

longitudinaux continus

doivent entrer en

ligne de compte, å 1’exception

des biloires de pont

destinées uniquement å

servir de supports.

Au-dessus du pont de

résistance, la corniére,

gouttiére et la partie supérieure

du carreau sont

les seuls éléments dont il

faille tenir compte.

Le module longitudinal

réglementaire pour les

matériaux travaillant est

exprimé par f.T.B., ou f

est un coefficient donné

par la table suivante:

from the top of the keel

to the centre of the disc.

Longitudinal Modulus.

The longitudinal modulus

— is the moment of iner
y

T

tia I of the midship section

about the neutral

axis divided by the distance

v measured from

the neutral axis to the

top of the strength deck

beam åt side, calculated

in way ot openings but

without déductions for

rivet holes. Areas are

measured in square inches

and distances in feet.

Below the strength

deck, all countinuous

longitudinal members

other than such parts of

under deck girders as are

required entirely for supporting

purposes, are included.

Above the strength

deck, thegunwale anglebar

and the extension of the

sheerstrake are the only

members included.

The required longitudinal

modulus for effective

material is expressed

by f.d.B., where f is the

factor obtained from the

foliowing table: —

midskepps från överkant

av kölen till fribordsringens

medelpunkt.

Lång skepp smotståndsmomentet.

Långskeppsmot
ståndsmomentet

— är

y

midskeppssektionens tröghetsmoment

I i avseende

å den neutrala axeln dividerat

med avståndet y,

mätt från den neutrala

axeln till överkant av

däcksbalk i hållfasthetsdäcket

bordvarts. Detta

motståndsmoment beräknas

tvärs för befintliga

öppningar, men utan avdrag

för nithål. Areorna

mätas i mm2 och avstånden

i meter.

Under hållfasthetsdäcket

skola alla genomgående

långskeppsförbindningar

med undantag för

sådana delar av däcksbärare,

som uteslutande

äro avsedda för uppstöttning,

ingå i beräkningen.

Över hållfasthetsdäcket

äro däcksstringervinkeljärnet

och den över däcket

belägna delen av berghultsstråket

de enda förbindningar,

som ingå i beräkningen.

Det erforderliga långskeppsmotståndsmomentet

för effektivt material

uttryckes genom f.d.B.,

där f är en faktor, som

erhålles ur följande tabell:
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

L.

f.

L.

f.

| 30,48

3810

109,73

19896

36,58

4233

115,82

21801

42,67

4974

121,92

23705

48,77

5715

128,02

25717

54,86

6667

134,11

27728

60,96

7620

140,21

29951

67,06

8890

146,30

32067

73,15

10160

152,40

34396

79,25

11535

158,50

36725

85,34

13123

164,59

39053

91,44

14710

170,69

41487

97,54

16298

176,78

44027

103,63

18097

182,88

46567

L.

f.

L.

f.

100

1.80

360

9.40

120

2.00

380

10.30

140

2.35

400

11.20

160

2.70

420

12.15

180

3.15

440

13.10

200

3.60

460

14.15

220

4.20

480

15.15

240

4.80

500

16.25

260

5.45

520

17.35

280

6.20

540

18.45

300

6.95

560

19.60

320

7.70

580

20.80

340

8.55

600

22.00

L

f

L

f

30,48

3810

109,73

19896

36,58

4233

115,82

21801

42,67

4974

121,92

23705

48,77

5715

128,02

25717

54,86

6667

134,11

27728

60,96

7620

140,21

29951

67,06

8890

146,30

32067

73,15

10160

152,40

34396

79,25

11535

158,50

36725

85,34

13123

164,59

39053

91,44

14710

170,69

41487

97,54

16298

176,7 8

44027

103,63

18097

182,88

46567

Pour les longueurs intermédiaires

la valeur de f

est déterminée par interpellation.

Cette formule s’applique

lorsque la longueur ne

dépasse pas 182m 88, lorsque

B est compris entre

^ + 1,52 et^ +6,10 (y

compris ees deux valeurs)

et lorsque i est compris

''-''8

entre 10 et 13,5 (y compris

ees deux valeurs).

Membrure. Pour le calcul

du module de membrure,

la membrure est considérée

comme composée

d’une corniére et d’une

corniére renversée qui

sont toutes deux de méme

échantillon.

Module de membrure. Le

module de membrure — de

v

la membrure milieu audessous

de la rangée inférieure

de barrots est le

quotient du moment d’inertie

I de la section de la

membrure par rapport å

son axe neutre par la distance

v de l’axe neutre

å 1’extrémité de la section

de la membrure; ce module

doit étre calculé sans

For intermediate

lengths, the value of f is

determined by interpolation.

This formula applies

where L does not exceed

600 feet; B is between

^ + 5 and ~ + 20, both

inclusive, and is be
tween

10 and 13.5, both

inclusive.

Frame. For the purpose

of the frame modulus, the

frame is regarded as composed

of a frame angle

and a reverse angle each

of the same size and thickness.

Frame Modulus. The

modulus - of the midship

frame below the lowest

tier of beams is the moment

of inertia I of the

frame section about the

neutral axis divided by

the distance y measured

from the neutral axis to

the extremity of the frame

section, calculated without

deduetion for rivet

and bolt holes. The mo
-

För mellanliggande

längder bestämmes värdet

av f genom interpolering.

Detta uttryck är tilllämpligt,

där L icke överstiger

182.88 meter; B ligger

mellan ^ 1.62 och

+ 6.10, dessa värden inräknade,

samt ^ ligger

U h

mellan 10 och 13.5, dessa

värden inräknade.

Spant. För beräkningen

av spantsektionens

motståndsmoment anses

spantet bestå av ett spant

och ett kontraspant, båda

med samma flänsbredder

och godstjocklek.

Spantsektionens motståndsmoment.

Motstånds
momentet

— för mid
y
skeppsspantet

under lägsta

däcksbalkraden är

spantsektionens tröghetsmoment

I i avseende å

den neutrala axeln, dividerat

med avståndet y,

mätt från den neutrala

axeln till spantsektionens

yttersta punkt; detta

motståndsmoment beräk
-

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. 58 käft. (Nr 78.)

21

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

déduction pour les trous

de rivets et de boulons.

Le module de membrure

est mesuré en centim étres

cubes.

Le module de membrure

réglementaire est exprimé

par:

8 (T — t) (fa -f- f2) „

"1000 ’ 0U

s est 1’écartement des

membrures en métres.

t est la distance verticale

mesurée en métres au

milieu du navire depuis le

dessus de quille jusqu’å

un point situé å mi-distance

entre le sommet du

double-fond en abord et le

sommet du gousset de

pied de membrure (voir

figure 2). Lorsqu’il n’y a

pas de double-fond, t est

mesuré jusqu’å un point

situé å mi-distance entre

le sommet de la varangue

au centre et le sommet de

la varangue en abord.

fi est un coefficient dépendant

de H; dans les navires

avec double fond,

H est la distance verticale

mesurée en métres depuis

le milieu du gousset de

barrot de la rangée inférieure,

en abord, jusqu’å

un point situé å mi-hauteur

entre le sommet du

double fond en abord et le

sommet du gousset de

pied des membrures (voir

figure 2). Lorsqu’il n’y a

pas de double fond, H est

mesuré jusqu’å un point

situé å mi-hauteur entre

le sommet de la varangue

au centre et le sommet de

la varangue en abord.

Lorsque la membrure posséde

un supplément de résistance

résultant des formes

du navire, fx peut étre

modifié en conséquence.

dulus is measured in inch

units.

Tbe required frame modulus

is expressed by

8 (d t) (L + f2)

1,000

where —

s is the frame spacing

in incbes.

t is tbe vertical distance

in feet measured åt amidsbips

from the top of the

keel to a point midway

between the top of the

inner bottom åt side and

the top of the heel bracket

(see Figure 2); where there

is no double bottom, t is

measured to a point midway

between the top of

the floor åt centre and the

top of the floor åt side.

fi is a coefficient depending

on H, which, in ships

fitted with double bottenis,

is the vertical distance

in feet from the

middle of the beam bracket

of the lowest tier of

beams åt side to a point

midway between the top

of the inner bottom åt

side and the top of the

heel bracket (see Figure

2). Where there is no

double bottom, H is measured

to a point midway

between the top of the

floor åt centre and the top

of the floor åt side. Where

the frame obtains additional

strength from the

form of the ship, due allowance

is made in the

value of fi.

nas utan avdrag för bultoch

nithål. Motståndsmomentet

mätes i cm3.

Spantsektionens erforderliga

motståndsmoment

uttryckes genom

s (d - t) (ft + f2)

1000

s är spantdistansen i

meter;

t är det lodräta avståndet

i meter, mätt midskepps

från överkanten

av kölen till en punkt,

belägen mitt emellan överkanten

av tanktaket

bordvarts och överkanten

av slagbrickan (se fig.

2). Där dubbelbotten icke

finnes, mätes t till en

punkt mitt emellan överkanten

av bottenstocken

i fartygets mittlinje och

överkanten av samma

bottenstock bordvarts.

fi är en koefficient beroende

av H, som, i fartyg,

försedda med dubbelbotten,

är det lodräta avståndet

i meter från mittpunkten

av däcksbalkbrickan

i den lägsta däcksbalkraden

bordvarts till

en punkt mitt emellan

överkanten av tanktaket

bordvarts och överkanten

av slagbrickan (se fig. 2).

Där dubbelbotten icke

finnes, mätes H till en

punkt mitt emellan överkanten

av bottenstocken

i fartygets mittlinje och

överkanten av samma

bottenstock bordvarts.

Där spantet erhåller tillskott

i styrka genom fartygets

form, göres vederbörlig

modifikation vid

bestämmandet av värdet

å fj.

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

f, est un coefficient dépendant

de K; K est la distance

verticale en métres

mesurée en abord depuis

la face supérieure des barrots

de la rangée inférieure

jusqu’å un point situé å

2m286 au-dessus du pont

de franc-bord ou, s’il y a

une superstructure ]usqu’å

un point situé å

3m81 au-dessus du pont

de franc-bord (voir figure

2). Les valeurs de fi et de

f2 sont données par les

tables suivantes.

f2 is a coefficient depending

on K, which is the

vertical distance in feet

from the top of the lowest

tier of beams åt side to

a point 7 feet 6 inches

above the freeboard deck

åt side, or, if there is

a superstructure, to a

point 12 feet 6 inches

above the freeboard deck

åt side (see Figure 2). The

values of fi and f2 are obtained

from the following

tables:

f2 är en koefficient beroende

av K, som är det

lodräta avståndet i meter

från överkanten av

den lägsta däcksbalkraden

bordvarts till en punkt,

belägen 2.286 meter över

fribordsdäcket bordvarts

eller, där överbyggnad finnes,

till en punkt, belägen

3.81 meter över fribordsdäcket

bordvarts (se fig.

2). Värdena av f, och f2

erhållas ur följande tabeller:
-

H en métres. . .

0

2,133

2,743

3,353

3,962

4,572

5,182

5,791

6,401

,7,01

7,62

f........

19050

23283

26458

31750

40217

50800

62442

76200

91017

107950

124883

K en métres.........

0

1,524

3,048

4,572

6,096

7,62

9,144

10,668

12,192

u..............

0

1058

2117

4233

6350

9525

13758

19050

25400

Les valeurs intermédiaires seront obtenues par interpellation.

H in feet . . .

°

7

9

11

13

15

17

19

21

23

25

f,.......

9

11

12,5

15

19

24

29,5

36

43

51

59

K in feet ..........

0

5

10

15

20

25

30

35

40

f,..............

0

0,5

1,0

2,0

3,0

4,5

6,5

9,0

12,0

Intermediate values are obtained by interpolation.

H i meter ....

0

2,133

2,743

3,353

3,962

4,572

5,182

5,791

6,401

7,01

7,62

h.......

19050

23283

26458

31750

40217

50800

62442

76200

91017

107950

124883

K i meter..........

0

1,524

3,048

4,572

6,096

7,82

9,144

10,668

12,192

f..............

0

1058

2117

4233

6350

9525

13758

19050

25400

Mellanliggande värden erhällas genom interpolering.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Cette formule s’applique

lorsque C est compris

entre 4m57 et 18m29 (y

compris ees deux valeurs),

lorsque B est compris entre-

+ 1,52 et ^ + 6,10

(y compris ees deux valeurs)

lorsque ~ est com
''-''S
pris

entre 10 et 13,5 (y

compris ees deux valeurs),

enfin lorsque la distance

mesurée horizontalement

entre la partie extérieure

de la membrure et le centre

de la premiére rangée

d’épontilles ne dépasse pas

6ml0.

Dans les navires å un

seid pont de forme ordinaire,

lorsque H ne dépasse

pas 5m49 le module

de membrure déterminé

par la métbode précédente

doit étre multipliée par le

faeteur f3:

f.-o.so+o.osjgJL-s)

Lorsque la distance mesurée

horizontalement entre

la partie extérieure de

la membrure et le centre

de la premiére rangée d’épontilles

dépasse 6ml0

1’Autorité habilitée pour

1’assignation des francsbords

doit se rendre compte

qu’un supplément de

résistance suffisant a été

prévu.

This formula applies

where D is between 15

feet and 60 feet, botb

inclusive, B is between ^

+ 5 and ^ -f 20, botb

inclusive, is between

10 and 13 • 5, both inclusive;

and the horizontal

distance from the outside

of the frame to the centre

of the first row of pillars

does not exceed 20 feet.

Detta uttryck är tilllämpligt,

där D ligger

mellan 4.5 7 och 18.29 meter,

dessa båda värden

inräknade, B ligger mellan

^ + 1-52 och ^ +

6.io, dessa båda värden

inräknade, ligger mel
-L''h
lan

10 och 13.5,dessa båda

värden inräknade, samt

det vågräta avståndet från

ytterkanten av spantet

till mitten av första raden

av däcksstöttorna icke

överstiger 6.10 meter.

In single deck ships of

ordinary form, where H

does not exceed 18 feet,

the frame modulus determined

by the preceding

method is multiplied by

the faetor f3 where

f3 = . 50 + • 05 (H - 8).

Where the horizontal

distance from the outside

of the frame to the centre

of the first row of pillars

exceeds20feet, the Assigning

Authority is to be

satisfied that sufficient

additional strength is provided.

I fråga om endäckade

fartyg av vanlig form,

där H icke överstiger

5.4 9 meter, multipliceras

spantsektionens motståndsmoment,

bestämt

på ovan angivet sätt, med

faktorn f3, där

f3=0,50+0,05(?r---8).

\0,305 J

Där det vågräta avståndet

från ytterkanten

av spantet till mitten av

första raden av däcksstöttorna

överstiger 6.io

meter, skall den myndighet,

som fastställer lastmärket,

förvissa sig om

att erforderligt tillskott i

styrka förefinnes.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

''f

n

i

''f

i 2M286 0U 3M8I0 5''ILY A

TUNE SUPERSTRUCTURÉ

K- V-U-ö''IF THeft£

I fö A SoPERSTRUCTURE.

FReeftOARO PfcCK

PONT DE FRANC-BORD

CENTRE DU

DISQUE-^

RANGEE INFERIEURE

Vr^ECT Tieff- OF feEAMS
-

DE GARROTS

M\01>le oF&emi&PAcket.

MILIEU DU G0U55ET

DE BARROT

ligne tracée a mi-distance

ENTRE LE SOMMET DU DOUBLE

FONDEN ABORD ET LE SOMMET

DU GOUSSET DE PIED DE

MEMBRURE. /

LIKE rtlDWAY&ETWEHN

ToP OF WHERBoTTon AT

SIDE AND ToP OFHEEL

B Packet /

jL V Jet OF H eEv- ■

Figure 2.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

•fl''

Ringens

medel- ~fT

punkt.

~2,286 eller 3,8/0 m.

om överbyggnad finnes.

FRIBORDSDÄCK

/"

/

LAG STA BALK RAD

MITTPUNKT AV DÄCKSBALKBR/CKA
LINJE

MITTEMELLAN

ÖVERKANT AV TANKTAK

BORDVARTS OCH ÖVERKANTAV

SLAGBRICKA

Överkant av köt

Figur 2.

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Superstructures.

Regie XXXVIII.

Hauteur de Superstructure.

La hauteur d’une superstructure

est la plus petite

distance verticale mesurée

depuis le dessus du pont

de superstructures jusqu’au

can supérieur des

barrots du pont de francbord

diminuée de la différence

entre C et le creux

sur quille au livet (voir

Régles XXXIV et

XXXV).

Regie XXXIX.

Hauteur réglementaire de

superstructure.

La hauteur réglementaire

d’une demi-dunette

est de 0m91 pour les navires

dont la longueur est

inférieure ou égale å

30m50 de lm22 pour les

navires de 76m20 et de

lm83 pour les navires de

122m et au-dessus. La

hauteur réglementaire de

toute autre superstructure

est de lm83 pour les navires

dont la longueur est

inférieure ou égale å

76m20 et de 2m29 pour

les navires dont la longueur

est égale ou supérieure

a 122 m. La hauteur

réglementaire pour les longueurs

intermédiaires est

obtenue par interpolation.

Regie XL.

Longueur de superstructure

(S).

La longueur d’une superstructure

est la longueur

moyenne couverte

des parties de la superstructure

qui s’étendent

jusqu’aux murailles du

Superstructures.

Rule XXXVIII.

Helght of Superstructure.

The height of a superstructure

is the least vertical

height measured

from the top of the superstructure

deck to the top

of the freeboard deck

beams minus the difference

between D and the

moulded depth (see Rules

XXXIV and XXXV).

Rule XXXIX.

Standard Heiglit of Superstructure.

The standard height of

a raised quarter deck is 3

feet for ships up to and

including 100 feet in

length, 4 feet for ships

250 feet in length and

6 feet for ships 400 feet

in length and above. The

standard height of any

other superstructure is 6

feet for ships up to and including

250 feet in length

and 7 feet 6 inches for

ships 400 feet in length

and above. The standard

height åt intermediate

lengths is obtained by

interpolation.

Rule XL.

Length of Superstructure (S)

The length of a superstructure

is the mean covered

length of the parts

of the superstructure

which extcnd to the sides

of the slup and lie within

Överbyggnader.

Regel XXXVIII.

Höjd av överbyggnad.

Höjden av en överbyggnad

är den minsta lodräta

höjden, mätt från överkanten

av överbyggnadsdäcket

till överkanten av

däcksbalkarna i fribordsdäcket,

minskat med skillnaden

mellan D och malldjupet

(se regler XXXIV

och XXXV).

Regel XXXIX.

Normalhöjd av överbyggnad.

Normalhöjden av ett

höjt halvdäck är 0.9i

meter för fartyg med en

längd av 30.5 o meter eller

mindre, 1.2 2 meter för

fartyg med en längd av

76.20 meter och 1.83 meter

för fartyg med en

längd av 122 meter eller

mera. Normalhöjden av

varje annan överbyggnad

är 1.83 meter för fartyg

med en längd av 76.20

meter eller mindre och

2.2 9 meter för fartyg med

en längd av 122 meter

eller mera. Normalhöjden

för mellanliggande längder

bestämmes genom interpolering.

Regel XL.

Längd av överbyggnad

(S).

Längden av en överbyggnad

är medellängden

av de med däck försedda

delarna av överbyggnaden,

vilka sträcka sig ut

till fartygssidorna och vil
-

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

navire et qui sont comprises

å 1’intérieur des perpendiculaires

menées aux

extrémités de la ligne de

charge d’été, définie å la

Regie XXXII.

Regie XLI.

Superstrncture fermée.

Une superstructure détachée

n’est regardée comme

fermée que si:

(a) les cloisons limitant

cette superstructure sont

solidement construites

(voir Regie XLII);

(b) les ouvertures d’accés

dans ees cloisons sont

munies de dispositifs de la

Classe 1 ou de la Classe 2

(voir Régles XLIII et

XLIV);

(c) toutes les autres ouvertures

dans les cötés ou

dans les extrémités de la

superstructure sont munies

de moyens de fermeture

efficacement étanches

aux intempéries;

(d) des accés indépendant

aux pöstes d’équipage,

chambre des machines,

soutes et autres espaces

nécessaires pour le service

du bord dans les chåteaux

et dans les dunettes

sont å tout moment utilisables

lorsque les ouvertures

de cloison sont fermées.

Regie XLII.

Cloisons des Superstrnctures.

Les cloisons placées aux

extrémités exposées des

dunettes, chåteaux et gaillards

des navires ayant le

franc-bord minimum sont

considérés comme de construction

efficace si l’Autorité

babilitée pour l’as
-

lines drawn perpendicular

to tbe extremities of

tbe Summer load waterline,

as defined in Rule

XXXII.

Rule XLI.

Enclosed Superstructure.

A detacbed superstructure

is regarded as enclosed

only whcre—

(a) tbe enclosing bulkbeads

are of efficient construction

(see Rule XLII);

(b) tbe access openings

in tbese bulkbeads are

fitted with Class 1 or

Class 2 closing appliances

(see Rules XLIII and

XLIV);

(c) all otber openings

in sides or ends of tbe

superstructure are fitted

with efficient weathertigbt

means of closing;

and

(d) independent means

of access to crew, machinery,

bunker and otber

working spaces witbin

bridges and poops are åt

all times available wben

tbe bulkhead openings are

closed.

Rule XLII.

Superstrncture Iiulklieads.

Bulkbeads åt exposed

ends of poops, bridges

and forecastles are deemed

to be of efficient

construction wbere tbe

Assigning Authority is satisiied

tbat, in tbe circumstances,

tbey are equiva
-

ka ligga mellan perpendiklarna

genom ändpunkterna

av lastvattenlinjen på

sommarfribordet, sådan

den definierats i regel

XXXII.

Regel XLI.

Sluten överbyggnad.

En fristående överbyggnad

anses såsom sluten

endast därest:

a) ändskotten äro av

effektiv konstruktion (se

regel XLII);

b) tillträdesöppningarna

1 dessa skott äro försedda

med stängningsanordningar

av klass 1 eller klass

2 (se reglerna XLIII och

XLIV);

c) alla övriga öppningar

i överbyggnadens sidor

eller ändskott äro försedda

med effektiva, vädertäta

stängningsanordningar;

samt

d) särskilt tillträde till

besättningens bostäder,

maskinerirum, kölrum och

andra för skeppstjänsten

avsedda rum, belägna

inom midskeppsöverbyggnader

och poopar, finnes

berett vid varje tillfälle,

då skottöppningarna äro

stängda.

Regel XLII.

Överbyggnndsskott.

Ändskott mot öppet

däck i poopar, midskeppsöverbyggnader

och backar

anses vara av effektiv

konstruktion, därest den

myndighet, som fastställer

lastmärket, förvissat sig

om, att dessa ändskott

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

signation des francs-bords

s’est assurée qu’enl’espéce

elles sont équivalentes aux

cloisons types définis ciaprés.

Dans ees cloisons

types les renforts et les

töles ont les échantillons

donnés dans la Table 3,

1’écartement des renforts

est de 0m76, les renforts

des cloisons-fronteaux de

la dunette et du chåteau

sont efficacement attachés

å leurs extrémités et ceux

des cloisons placées aux

extrémités arriére des chåteaux

et des gaillards s’étendent

sur toute la distance

qui sépare les corniéres

de bordure de ees

cloisons.

lent to the following standard

for slups with minimum

freeboards under

which standard the stiffeners

and plating are of the

scantlings given in Table

3, the stiffeners are

spaced 30 inches apart,

the stiffeners on poop and

bridge front bulkheads

have efficient end connections,

and those on after

bulkheads of bridges and

forecastles extend for the

whole distance between

the margin angles of the

bulkheads.

allt efter omständigheterna

äro likvärdiga med

följande normalskott för

fartyg med minsta fribord.

I dessa normalskott äro

stagen och skottplåtarna

av de i tabell 3 angivna

dimensionerna; stagen äro

anbragta på ett inbördes

avstånd av 0.7 6 meter;

stagen på förliga ändskott

till poop och midskeppsöverbyggnad

hava effektiva

ändförbindningar,

samt stagen på akterliga

ändskott till midskeppsöverbyggnader

och backar

sträcka sig över hela

avståndet mellan skottens

inf ästningsvinkelj ärn.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Table 3.

Cloisons exposées des superstructures de hanteur réglementaire.

Cloisons-fronteaux des

chåteaux. Cloisons non

protégées des dunettes

dont la longueur est

supérieure ou égale

å 0,4 L.

Cloisons des dunettes

partiellement protégées

ou de longueur inférieure

å 0,4 L.

Cloisons ä 1’arriére

des chåteaux ou des

gaillards

I Longueur

] du Navire

Renforts en

Corniéres

ä boudin

Longueur

du Navire

Renforts en

Corniéres

ordinaires

Longueur

du Navire

Renforts en

Corniéres

ordinaires

Inférieure

Inférieure

Inférieure

å 48m75

140x75x 7,5

ä 45m70

75 x 65 x 7,5

å 45m70

65x65x6,5

48m75

150x75x 8

45m70

90 X 65 X 8

45m70

75x65x7

61m

165 x 75 x 8,5

61m

100x75x 8,5

76m20

90x75x7,5

73m20

180 x 75 x 9

76m20

115 x 75 x 9

106m20

100x75x8

85m35

190x75x 9,5

91m45

130x75x 9,5

97m55

205x75x10

106m70

140x75x10,5

. . .

109m75

215x75x10,5

121m90

150x75x11

121m90

230x75x11

137ml5

165x90x11,5

134ml0

240x90x11,5

152m40

180x90x12

146m30

255x90x12

167m65

180x90x12,5

158m50

265x90x12,5

...

...

170m70

280 x 90x13

Longueur

du Navire

Töles

de Cloisons

Longueur

du Navire

Töles

de Cloisons

Longueur

du Navire

Töles

de Cloisons

61m

7,5 mill

48m80

6 mill

48m80

5 mill

et au-

et au-

et au-

dessous

dessous

dessous

1

115m80

11 mill

122m

9,5 mill

122m

7,5 mill

et au-

et au-

et au-

dessus

dessus

dessus

Pour les navires de longueur intermédiaire, les épaisseurs des töles de cloison s’obtiendront par interpolation.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Table 3.

Exposed Bulkheads of Superstructures of Standard Height.

Bridge Front Bulkheads

Unprotected Bulkheads of

Poops .4 L or more in Length.

Bulkheads of Poops

Partially Protected or less

in Length than .4 L.

After Bulkheads of

Bridges and Forecastles.

Length

of Ship.

Bulb Angle

Stiff eners.

Length

of Ship.

Plain Angle

Stiffeners.

Length

of Ship.

Plain Angle

Stiffeners.

Feet.

Inehes.

Eeet.

Inehes.

Feet.

Inehes.

Under 160

5£x 3 X .30

Under 150

3 X 24 X .30

Under 150

24 X 24 X .26

160

6 X 3 X .32

150

34 X 24 X .32

150

3 X 24x .28

200

61x 3 X .34

200

4 X 3 X .34

250

34x 3 x .30

240

7 x 3 x .36

•

250

44 x 3 x .36

350

4 x 3 x .32

280

74x 3 x .38

300

5 x 3 x .38

320

8 x 3 x .40

350

54 x 3 x .42

360

84 x 3 x .42

400

6 x 3 x .44

400

9 x 3 x .44

450

64 x 34 x .46

440

94 x 34x .46

500

7 x 34 x .48

480

10 x 3£x .48

550

7 x 34 x .50

520

104 x 34 x .50

560

11 x 31 x .52

Length

of Ship.

Bulkhead

Plating.

Length

of Ship.

Bulkhead

Plating.

Length

of Ship.

Bulkhead

Plating.

Feet.

200

and under

Inch.

.3

Feet.

160

and under

Inch.

.24

Feet.

160

and under

Inch.

.20

380

and above

.44

400

and above

.38

400

and above

.30

För ellips intermediate in length the thicknesses of bulkhead plating are obtained by interpolation.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Tabell 3.

lodskott mot öppet däck i överbyggnader av normalhöjd.

Förliga ändskott i midskepps- överbyggnader. Oskyddade

skott i poopar av en längd av

0,4 L eller mera.

Skott i poopar delvis skyddade

eller av en längd mindre

än 0,4 L.

Akterliga ändskott i mid- skeppsöverbyggnader och i

backar.

Fartygets

längd

Stag av bulb- vinklar

Fartygets

längd

Stag av vinklar

Fartygets

längd

Stag av vinklar

m

mm

m

mm

m

mm

Under 48,75

140x75x 7,5

Under 45,70

75 x 65 x 7,5

Under 45,70

65 x 65 x 6,5

48,75

150 x 75 x 8

45,70

90 x 65 x 8

45,70

75 x 65 x7

61,00

165x75x 8,5

61,00

100 x 75 x 8,5

76,20

90 x 75 x 7,5

73,20

180 x 75 x 9

76,20

115x75x 9

106,20

100x75x8

85,35

190x75x 9,5

91,45

130x75x 9,5

97,55

205x75x10

106,70

140 x 75x10,5

109,75

215x75x10,5

121,90

150 x 75x11

121,90

230x75x11

137,15

165 x 90x11,5

134,10

240x90x11,5

152,40

180x90x12

146,30

255 x 90x12

167,65

180x90x12,5

158,50

265x90x12,5

170,70

280x90x13

Fartygets

längd

Skottplåt

Fartygets

längd

Skottplåt

Fartygets

längd

Skottplåt

61 m

7,5 mm

48,80 m

6 mm

48,80 m

5 mm

eller mindre

eller mindre

eller mindre

115,80 m

11 mm

122 m

9,5 mm

122 m

7,5 mm

eller mera

eller mera

eller mera

För fartyg av mellanliggande längder bestämmes plåttjockleken i skotten genom interpolering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24a

Dispositifs de fermeture

des ouvertures pratiquées

dans les cloisons

des superstruetures

détaehées.

Regie XLIII.

Dispositifs de fermeture de

la Classe 1.

Ces dispositifs doivent

étre en fer ou en acier, et

dans tous les cas attachés

solidement et d’une fa§on

permanente å la cloison,

entourés d’un cadre, raidis

et installés d’une maniére

telle que 1’ensemble de la

structure soit d’une solidité

équivalente å celle

de la cloison intacte; ils

doivent étre étanches aux

intempéries lorsqu’ils sont

fermés. Les appareils prévus

pour assuj etter ces

fermetures doi- vent étre

attachés d’une fayon permanente

å la cloison

ou aux fermetures ellesmémes

et ces derniéres

doivent étre disposées de

telle sorte qu’elles puissent

étre fermées et assujetties

de l’un et l’autre

cöté de la cloison ou du

pont situé au-dessus. Les

seuils des ouvertures d’accés

doivent s’élever au

moins å 380 millim étres

au-dessus du pont.

Regie XLIV.

Dispositifs de fermeture de

la Classe 2.

Ces dispositifs sont: (a)

des portes a charniére en

bois dur munies d’un encadrement

solide; elles ne

doivent pas avoir plus de

0m76 de largo ni moins de

50 millimétres d’épaisseur;

ou (b) des madriers

mobiles placés sur toute

Appliances for Closing

Access Openings in

Bulkheads åt ends of

Detaehed Superstruetures.

Rule XLIII.

Class 1 Closing Appliances.

These appliances are of

iron and steel, are in all

cases permanently and

stronglv attached to the

bulkhead, are framed, stiffened

and fitted so that

the whole structure is of

equivalent strength to the

unpierced bulkhead, and

are weathertight when closed.

The means for securing

these appliances are

permanently attached to

the bulkhead or to the

appliances, and the latter

are so arranged that they

can be closed and secured

from both sides of the

bulkhead or from the

deck above. The sills of

the access openings are åt

least 15 inches above the

deck.

Rule XLIV.

Class 2 Closing Appliances.

These appliances are

(a) strongly framed härd

wood hinged doors, which

are not more than 30 inches

wide nor less than 2

inches thick; or (b) shifting

boards fitted for the

full lieight of the opening

in channels riveted to the

Stängningsanordningar

för tillträdesöppningar i

ändskott till fristående

överbyggnader.

Regel XLIII.

Stängningsanordningar av

klass 1.

Dessa stängningsanordningar

äro av järn och

stål; de äro i varje fall permanent

och starkt fästa

till skottet; de äro på sådant

sätt inramade, stagade

och inrättade, att

anordningen i sin helhet

är av samma styrka, som

den hela delen av skottet;

de äro vädertäta, då de

äro tillslutna. Medlen för

säkrande av dessa stängningsanordningar

äro permanent

fästa till skottet

eller till ifrågavarande anordningar,

och dessa senare

äro inrättade så, att

de kunna stängas och

säkras från båda sidor av

skottet eller från överliggande

däck. Trösklarna till

öppningarna hava en höjd

över däcket av minst 380

mm.

Regel XLIV.

Stängningsanordningar av

klass 2.

Dessa stängningsanordningar

utgöras av a)

starkt inramade, på gångjärn

fästa dörrar av hårt

trä, vilka ej äro mer än

0.7 6 meter breda och ej

mindre än 50 mm tjocka,

eller b) lösa plankor,

anbragta till öppningens

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

la hauteur de 1’ouverture

dans des fers en U rivés å

la cloison. Les madriers

mobiles doivent avoir au

moms 50 millimétres d’épaisseur

lorsque la largeur

de 1’ouverture est

inférieure ou égale å

Om76; leur épaisseur sera

augmentée de 25 millimétres

pour chaque augmentation

de 380 millimétres

sur la largeur; ou

(c) des toles démontables

d’une efficacité équivalente.

Dispositifs pour la

fermeture temporaire

des ouvertures dans les

ponts de superstructures.

Regie XLV.

Les dispositifs de fermeture

temporaire pour

les ouvertures pratiquées

dans T axe du pont d’une

superstructure fermée

consistent en:

(a) une biloire en acier

solidement rivée au pont

et dont la hauteur ne

devra pas étre inférieure å

229 millimétres;

(b) des panneaux de fermeture

conformes å la

Eégle X, et tenus en place

par des saisines en chanvre;
(c)

des supports de panneaux

conformes aux Eégles

XI et XII et aux Tables

1 ou 2.

Longueur effective des

superstruetures

détachées.

Régle XLVI.

Généralités.

Lorsque les cloisons exposées

aux extrémités des

bulkhead, the shifting

boards being åt least 2 inches

thick where the width

of opening is 30 inches

or less, and increased in

thickness åt the rate of 1

inch for each additional

15 inches of width, or (c)

portable plates of equal

efficiency.

Temporary Appliances

for Closing Openings in

Superstructure Decks.

Rule XLV.

Temporary closing

appliances for middle line

openings in the deck of

an enclosed superstructure

consist of —

(a) a steel coaming not

less than 9 inches in height

efficiently riveted to the

deck;

(b) hatchway covers as

required by Eule X, secured

by hemp lashings; and

(c) hatchway supports

as required by Eules XI

and XII and Table 1 or 2.

Effective Length of

Detached Superstruetures.

Rule XLVI.

General.

Where exposed bulkheads

åt the ends of

hela höjd i till skottet

nitade U-järn, vilka plankor,

där bredden av öppningen

är 0.7 6 meter eller

mindre, hava en tjocklek

av minst 50 mm, vilken

tjocklek ökas med 25 mm

för varje ökning av bredden

med 380 mm, eller ock

c) lösa plåtar av samma

effektivitet.

Tillfälliga tillslutningsanordningar

för öppningar

i överbyggnadsdäck.

Regel XLV.

Tillfälliga tillslutningsanordningar

för i mittlinjen

belägna öppningar i

däcket till en sluten överbyggnad

utgöras av:

a) karm av järn (»steel»)

minst 229 mm hög och

effektivt nitad till däcket;

b) täckluckor, i enlighet

med bestämmelserna i regel

X, säkrade medelst

surrningar av hampa;

samt

c) täcklucksstöd i enlighet

med bestämmelserna

i reglerna XI och XII

samt tabellerna 1 eller 2.

Effektiv längd av fristående

överbyggnader.

Regel XLVI.

Allmänna bestämmelser.

Där ändskott mot öppet

däck av poopar, mid
-

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

dunettes, chåteaux et gaillards

ne sont pas d’une

construction efficace (voir

Regie XLII) elles sont

considérées comme non

existantes.

Lorsqu’une ouverture

non munie d’un dispositif

de fermeture permanent

est pratiquée dans le bordé

extérieur d’une superstructure,

la partie de la

superstructure placée par

le travers de 1’ouverture

est considérée comme

n’ayant aucune longueur

effective.

Lorsque la hauteur

d’une superstructure est

plus petite que la li au teur

réglementaire, sa longueur

est réduite dans le rapport

de la hauteur reelle å la

hauteur réglementaire.

Lorsque la hauteur de la

superstructure dépasse la

hauteur réglementaire, la

longueur de la superstructure

n’est pas augmentée.

Regie XLVII.

Dunette.

Lorsqu’il y a une cloison

efficace et lorsque les

ouvertures d’accés sont

munies de fermetures de

la classe 1, la longueur

jusqu’å la cloison est effective.

Lorsque les ouvertures

d’accés pratiquées

dans une cloison efficace

sont munies de fermetures

de la classe 2 et

lorsque la longueur jusqu’å

la cloison est égale ou

inférieure å 0,5 L, 100

pour cent de cette longueur

sont effectifs; lorsque

la longueur jusqu’ä la

cloison est égale ou supérieure

a 0,7 L, 90 pour

cent de cette longueur

sont effectifs; lorsque la

poops, bridges, and forecastles

are not of efficient

construction (see Rule

XLII) they are considered

as non-existent.

Where in the side plating

of a superstructure

there is an opening not

provided with permanent

means of closing, the part

of the superstructure in

way of the opening is regarded

as having no effective

length.

Where the height of a

superstructure is less than

the standard its lenght is

reduced in the ratio of the

actual to the standard

height. Where the height

exceeds the standard, no

increase is made in the

length of the superstructure.

Rule XLVII.

Poop.

Where there is an efficient

bulkhead and the

access openings are fitted

with Class 1 closing appliances,

the length to the

bulkhead is effective.

Where the access openings

in an efficient bulkhead

are fitted with Class 2

closing appliances and the

length to the bulkhead is

.5 L or less, 100 per cent

of that length is effective;

where the length is .7 L or

more, 90 per cent. of that

length is effective; where

the length is between .5

L and .7 L, an intermediate

percentage of that

length is effective; where

an allowance is given for

skeppsöverbyggnader och

backar icke äro av effektiv

konstruktion (se regel

XLII), anses de såsom

obefintliga.

Där i bordvartssidan av

en överbyggnad finnes en

öppning, som icke är försedd

med permanenta

stängningsanordningar,

anses den mot öppningen

svarande delen av överbyggnaden

icke hava effektiv

längd.

Där höjden av en överbyggnad

är mindre än normalhöjden,

minskas dess

längd i samma förhållande,

i vilket den verkliga

höjden står till normalhöjden.

Där höjden

ärstörre än normalhöjden,

göres icke någon ökning i

längden av överbyggnaden.

Regel XLVII.

Poop.

Där ett effektivt byggt

skott är anbragt och tillträdesöppningarna

äro försedda

med stängningsanordningar

av klass 1, är

längden till skottet effektiv.

Där tillträdesöppningarna

i ett effektivt

skott äro försedda med

stängningsanordningar av

klass 2 och längden till

skottet är lika med 0.5 L

eller mindre, äro 100 procent

av denna längd effektiva;

där längden är

lika med 0.7 L eller mera,

äro 90 procent av denna

längd effektiva; där längden

ligger mellan 0.5 L

och 0.7 L, är en mellanliggande

procentdel av

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

longueur jusqu’å la cloison

est comprise entre

0,5 et 0,7 L, un pourcentage

intermédiaire de

cette longueur est effectif,

et lorsqu’une déduction

est accordée pour un trunk

efficace contigu (voir Regie

LI), 90 pour cent de

cette longueur sont effectifs.

50 pour cent de la

longueur d’une dunette

ouverte ou d’un prolongement

ouvert de la dunette

au-delå d’une cloison efficace

sont effectifs.

Regie XLVIII.

Deini-dunette.

Lorsqu’il y a une cloison

efficace intacte, la longueur

jusqu’å la cloison est

effective. Lorsque la cloison

n’est pas intacte la

superstructure est considérée

comme une dunette

de hauteur moindre que la

liauteur réglementaire.

Regie XLIX.

Chäteau.

Lorsqu’il y a une cloison

efficace å chaque extrémité

et lorsque les ouvertures

d’accés dans ees

cloisons sont munies de

fermetures de la classe 1,

la longueur comprise entre

les cloisons est effective.

Lorsque les ouvertures

d’accés dans la cloison

avant sont munies de fermetures

de la classe 1 et

lorsque les ouvertures

dans la cloison arriére

sont munies de fermetures

de la classe 2 la longueur

entre les cloisons est effective

et lorsqu’une déduction

est accordée pour

un trunk efficace attenant

å la cloison arriére (voir

an efficient ad jacent trunk

(see Rule LI), 90 per cent.

of the length to the bulkhead

is to be taken as

effective. 50 per cent.

of the length of an open

poop or of an open extension

beyond an efficient

bulkhead is effective.

Rule XLVIII.

Raised Quarter Deck.

Where there is an efficient

intaet bulkhead, the

length to the bulkhead is

effective. Where the bulkhead

is not intaet, the superstructure

is considered

as a poop of less than

standard height.

Rule XLIX.

Bridge.

Where there is an efficient

bulkhead åt each

end, and the access openings

in the bulkheads are

fitted with Class 1 closing

appliances, the length

between the bulkheads is

effective.

Where the access openings

in the forward bulkhead

are fitted with Class

1 closing appliances and

the access openings in the

after bulkhead with

Class 2 closing appliances,

the length between the

bulkheads is effective;

where an allowance is given

for an efficient trunk,

ad jacent to the after bulkhead

(see Rule LI), 90 per

denna längd effektiv; där

avdrag medgivits för en

effektiv, ansluten trunk

(se regel LI), skola 90 procent

av längden till skottet

anses såsom effektiva.

50 procent av längden av

en öppen poop eller av en

öppen förlängning utanför

ett effektivt skott äro effektiva.

Regel XLVIII.

Höjt halrdiick.

Där ett effektivt, helt

skott är anbragt, är längden

till skottet effektiv.

Där skottet icke är helt,

anses överbyggnaden såsom

en poop med mindre

höjd än normalhöjden.

Regel XLIX.

Midskeppsörerbyggnad.

Där ett effektivt skott

är anbragt vid varje ända

och tillträdesöppningarna

i skotten äro försedda

med stängningsanordningar

av klass 1, är längden

mellan skotten effektiv.

Där tillträdesöppningarna

i det förliga skottet

äro försedda med stängningsanordningar

av klass

1 och tillträdesöppningarna

i det akterliga skottet

med stängningsanordningar

av klass 2, är längden

mellan skotten effektiv;

där avdrag medgivits

för en effektiv trunk, ansluten

till det akterliga

skottet (se regel LI), äro

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Regie LI), 90 pour cent

de la longueur sont effectifs.

Lorsque les ouvertures

d’accés dans les deux

cloisons sont munies de

fermetures de la classe 2,

90 pour cent de la longueur

entre les cloisons sont

effectifs. Lorsque les ouvertures

d’accés dans la

cloison avant sont munies

de fermetures de la classe

1 ou de la classe 2 et lorsque

les ouvertures d’accés

de la cloison arriére n!ont

pas de fermetures, 75 pour

cent de la longueur entre

les cloisons sont effectifs.

Lorsque les ouvertures

d’accés de deux cloisons

n’ont pas de dispositifs de

fermetures, 50 pour cent

de la longueur sont effectifs.

75 pour cent de la

longueur d’un prolongement

ouvert de chåteau

au-delå de la cloison arriére

et 50 pour cent de la

longueur d’un prolongement

ouvert au-dela de la

cloison avant sont effectifs.

cent. of the lengtfi is effective.

Where the access

openings in both bulkheads

are fitted with Class

2 closing appliances, 90

per cent. of the length

between the bulkheads is

effective. Where the access

openings in the forward

bulkhead are fitted

with Class 1 or Class 2 closing

appliances and the

access openings in the

after bulkhead have no

closing appliances, 75 per

cent. of the length between

the bulkheads is

effective. Where the access

openings in both

bulkheads have no closing

appliances, 50 per cent.

of the length is effective.

75 per cent. of the length

of an open extension beyond

the after bulkhead,

and 50 per cent. of that

beyond the forward bulkhead,

are effective.

90 procent av längden

effektiva. Där tillträdesöppningarna

i båda skotten

äro försedda med

stängningsanordningar av

klass 2, äro 90 procent av

längden mellan skotten

effektiva. Där tillträdesöppningarna

i det förliga

skottet äro försedda

med stängningsanordningar

av klass 1 eller klass 2

och tillträdesöppningarna

i det akterliga skottet icke

äro försedda med stängningsanordningar,

äro 75

procent av längden mellan

skotten effektiva. Där

tillträdesöppningarna i

båda skotten sakna stängningsanordningar,

äro 50

procent av längden effektiva.

75 procent av längden

av en öppen förlängning

utanför det akterliga

skottet och 50 procent av

längden av en öppen förlängning

utanför det förliga

skottet äro effektiva.

Regie L.

Gaillard.

Lorsqu:il y a une cloison

efficace et lorsque les ouvertures

d’accés sont munies

de dispositifs de fermeture

de la Classe 1 ou 2,

la longueur jusqu’å la

cloison est effective. Lorsqu’il

n’y a pas de dispositifs

de fermeture et lorsque

la tonture en avant de

la demi-longueur du navire

n’est pas inférieure å

la tonture réglementaire,

100 pour cent de la longueur

du gaillard sur l’avant

de 0,1 L, mesuré å

partir de la perpendicu
-

Rule L.

Forecastle.

Where there is an efficient

bulkhead and the access

openings are fitted

with Class 1 or Class 2

closing appliances, the

length to the bulkhead is

effective. Where no closing

appliances are fitted

and the slieer forward of

amidships is not less than

the standard sheer, 100

per cent. of the length of

the forecastle forward of

.1 L from the forward perpendicular

is effective;

where the sheer forward

is half the standard sheer

Regel L.

Rack.

Där ett effektivt skott

är anbragt och tillträdesöppningarna

äro försedda

med stängningsanordningar

av klass 1 eller av

klass 2, är längden till skot - tet effektiv. Där stängningsanordningar

icke

finnas och språnget för

om midskepps icke är

mindre än normalsprånget,

äro 100 procent av

backens längd för om 0. l

L från den förliga perpendikel

effektiva; där

det förliga språnget är

hälften av normalsprånget

22

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sand. 98 höft. (Nr 72.)

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

laire avant, sont effectifs;

lorsque la tonture å l’avant

est égale ou inférieure

å la moitié de la tonture

réglementaire, 50 pour

cent de cette longueur

sont effectifs; lorsque la

tonture å l’avant est intermédiaire

entre la tonture

réglementaire et la demitonture

réglementaire un

pourcentage intermédiaire

de cette longueur est effectif.

50 pour cent de la

longueur d’un prolongement

ouvert du gaillard

en arriére de la cloison ou

au-delå de 0,1 L,en arriére

de la perpendiculaire

avant, sont effectifs.

Regie LI.

Trunk.

Un trunk ou toute autre

construction semblable

qui ne s’étend pas jusqu’aux

murailles du navire

est considéré comme

efficace å condition que:

(a) le trunk soit au

moins aussi solide qu’une

superstructure;

(b) les panneaux soient

sur le pont du trunk et

satisfassent aux prescriptions

des Régles VIII a

XVI, que la largeur de la

gouttiére de pont du trunk

constitue une passerelle

satisfaisante et apporte

une rigidité latérale

suffisante;

(c) une plateforme de

manceuvre permanente

s’étendant de 1’avant et å

1’arriére et munie de garde-corps

soit constituée

par le pont du trunk ou

par des trunks détacbés

reliés aux autres superstructures

par des passerelles

permanentes efficaces;
-

or less, 50 per cent. of that

length is effective; and

where the sheer forward

is intermediate between

tbe standard and half the

standard sheer, an intermediate

percentage of

that length is effective.

50 per cent. of the length

of an open extension beyond

the bulkhead or beyond

.1 L from the forward

perpendicular is effective.

Rule LI.

Trunk.

A trunk or similar structure

which does not extend

to the sides of the

ship is regarded as efficient

provided that —

(a) the trunk is åt least

as strong as a superstructure;
(b)

the hatchways are

in the trunk deck, and

comply with the requirements

of Rules Vill to

XVI, and the width of the

trunk deck stringer provides

a satisfactory gangway

and sufficient lateral

stiffness;

(c) a permanent working

platform före and aft

fitted with guard rails is

provided by the trunk

deck, or by detached

trunks connected to other

superstructures by efficient

permanent gangways;
-

eller mindre, äro 50 procent

av denna längd effektiva;

och där det förliga

språnget ligger mellan

normalsprånget och halva

normalsprånget, är en

mellanliggande procentdel

av denna längd effektiv.

50 procent av längden

av en öppen förlängning

utanför skottet eller utanför

0.1 L från den förliga

perpendikel äro effektiva.

Regel LI.

Trunk.

En trunk eller liknande

uppbyggnad, som icke

sträcker sig till fartygets

sidor, anses effektiv, därest:
a)

trunken är av minst

samma styrka som en

överbyggnad;

b) lucköppningarna äro

anbragta i trunkdäcket

och uppfylla fordringarna

i reglerna Vill—XVI

samt bredden av stringer - plåten i trunkdäcket

åstadkommer en tillfredsställande

gångbro och

giver tillräcklig tvärskeppsstagning;
c)

en permanent, från

för till akter gående arbetsplattform,

försedd

med skyddsräcken, åstadkommits

av däcket över

trunken eller av fristående

trunkar, förenade

med andra överbyggnader

genom effektiva permanenta

gångbroar;

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

(d) les manches å air

soient protégées par le

trunk, par des couvercles

étanches ou de dispositifs

équivalents;

(e) des rambardes soient

placées sur les parties exposées

du pont de francbord

par le travers du

trunk sur la demi-longueur

au moins des dites

parties exposées;

(f) les encaissements de

la macbine soient protégés

par le trunk, au moyen

d’une superstructure de

hauteur réglementaire ou

au moyen d’un rouf de

méme hauteur et de solidité

équi valente.

Lorsque les ouvertures

d’accés dans les cloisons

de la dunette ou du chåteau

sont munies de fermetures

de la classe 1,100

pour cent de la longueur

d’un trunk efficace, réduits

dans le rapport de la

largeur moyenne de ce

trunk a B, sont ajoutés å

la longueur effective des

superstructures. Lorsque

les ouvertures d’accés de

ees cloisons ne sont pas

munies de fermetures de

la classe 1, 90 pour cent

sont ajoutés.

La hauteur réglementaire

d’un trunk est égale

å la hauteur réglementaire

d’un chåteau.

Lorsque la hauteur du

trunk est moindre que la

hauteur réglementaire

d’un chåteau, 1’augmentation

est réduite dans le

rapport de la hauteur réelle

å la hauteur réglementaire;

lorsque la hauteur

des hiloires de panneaux

sur le pont du trunk est

moindre que la hauteur

réglementaire des hiloires

(d) ventilators are proteeted

by the trunk, by

watertight covers or by

equivalent means;

(e) open rails are fitted

on the weather portions

of the freeboard deck in

wav of the trunk for åt

least half their length;

(f) the machinery casings

are proteeted by the

trunk, by a superstructure

of standard height, or by

a deck house of the same

height and of equivalent

strength.

Where access openings

in poop and bridge bulkheads

are fitted with Class

1 closing appliances, 100

per cent. of the length of

an efficient trunk reduced

in the ratio of its mean

breadth to B is added to

the effective length of the

superstructures. Where

the access openings in

these bulkheads are not

fitted with Class 1 closing

appliances 90 per cent. is

added.

The standard height of

a trunk is the standard

height of a bridge.

Where the height of the

trunk is less than the

standard height of a bridge,

the addition is reduced

in the ratio of the aetual

to the standard height;

where the height of hatchway

coamings on the

trunk deck is less than

the standard height of

coamings (see Rule IX), a

reduetion from the aetual

d) ventilatorerna äro

skyddade av trunken, av

vattentäta lock eller på

likvärdigt sätt;

e) öppet räcke är anbragt

å utsatta delar av

fribordsdäcket längs trunken

på minst hälften av

nämnda delars längd;

f) maskinerirumskapparna

äro skyddade av

trunken, av en överbyggnad

av normalhöjd eller

av ett däckshus av samma

höjd och av motsvarande

styrka.

Där tillträdesöppningarna

i skott till poop

och midskeppsöverbyggnad

äro försedda med

stängningsanordningar av

klass 1, göres till överbyggnadernas

effektiva

längd ett tillägg av 100

procent av en effektiv

trunks längd, minskad

i samma förhållande, som

trunkens medelbredd står

till B. Där tillträdesöppningarna

i dessa skott

icke äro försedda med

stängningsanordningar av

klass 1, utgör tillägget 90

procent.

Normalhöjden av en

trunk är lika med normalhöjden

av en midskeppsöverbyggnad.

Där höjden av en trunk

är mindre än normalhöjden

av en midskeppsöverbyggnad,

minskas tillägget

i samma förhållande,

som den verkliga höjden

står till normalhöjden;

där höjden av luckkarmarna

å trunkdäcket är

mindre än normalhöjden

av karmar (se regel IX),

skall trunkens verkliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

•250

de panneaux (voir Regie

IX), une réduction doit

étre faite sur la hauteur

reelle du trunk, réduction

qui doit correspondre å

la différence entre la hauteur

réelle et la hauteur

réglementaire des hiloires

de panneaux.

Longueur effeetive des

superstructures fermées

avec ouvertures dans

l''axe.

Regie LII.

Superstructures fermées

ayec ouvertures axinles

duns le pout, non pourvues

de moyens de fermeture

permanents.

Lorsqu’il y a une superstructure

fermée avec une

ou plusieurs ouvertures

axiales dans le pont, non

pourvues de moyens de

fermeture permanents

(voir Régles VIII å XVI),

la longueur effeetive de la

superstrueture est déterminée

comme il suit:

(1) Lorsque des dispositifs

de fermeture temporaires

efficaces ne sont pas

prévus pour les ouvertures

axiales dans le pont (voir

Regie XLV) ou lorsque la

largeur de 1’ouverture est

égale ou supérieure å 80

pour cent de la largeur Bx

du pont de superstrueture

au milieu de 1’ouverture,

le navire est considéré

comme ayant un puits

ouvert par le travers de

chaque ouverture et des

sabords de decharge doivent

étre prévus par le

travers de ce puits. La

longueur effeetive d’une

superstrueture, entre les

ouvertures, est déterminée

height of trunk is to be

made which corresponds

to the difference between

the aetual and the standard

height of coamings.

Effeetive Length of Enclosed

Superstructures

with Middle Line

Openings.

Rule LII.

Enclosed Superstrueture

with Middle Line Openings

in the deck not Prouded

with Permanent Means of

Closiug.

Where there is an enclosed

superstrueture with

one or more middle line

openings in the deck not

provided with permanent

means of closing (see Rules

VIII to XVI), the

effeetive length of the

superstrueture is determined

as follows:—

(1) Where efficient temporary

closing appliances

are not provided for the

middle line deck openings

(see Rule XLV), or the

breadth of opening is 80

per cent. or more of the

breadth Bx, of the superstrueture

deck åt the

middle of the opening, the

ship is considered as having

an open well in way

of each opening, and freeing

ports are to be provided

in way of this well.

The effeetive length of

superstrueture between

openings is governed by

Rules XLVII, XLIX, and

L.

höjd undergå en minskning,

som motsvarar

skillnaden mellan karmarnas

verkliga höjd och

normalhöjd.

Effektiv längd av slutna

överbyggnader med i

mittlinjen belägna öppningar.

Regel LII.

Slutna överbyggnader med

i mittlinjen bcliigiia däcksöppningar

utan permanenta

tillslutningsauordn

i ii gar.

Där en sluten överbyggnad,

som i däcket har en

eller flera, i mittlinjen

belägna öppningar utan

permanenta tillslutningsanordningar

(se reglerna

VIII—XVI), är anbragt,

bestämmes överbyggnadens

effektiva längd på

följande sätt:

1) Där de i mittlinjen

belägna däcksöppningarna

icke äro försedda med

effektiva tillfälliga tillslutningsanordningar

(se

regel XLV), eller där

bredden av öppningen är

80 procent eller mera av

bredden Bx av överbyggnadsdäcket

vid mitten av

öppningen, anses fartyget

hava en öppen brunn

tvärs för varje öppning,

och länsportöppningar

skola anordnas i en dylik

brunn. Den effektiva

längden av överbyggnad

mellan öppningarna bestämmes

enligt reglerna

XLVII, XLIX och L.

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

d’aprés les Régles XLV1I,

XLIX et L.

(2) Lorsque des dispositifs

de fermeture temporaires

efficaces sont prévus

pour les ouvertures axiales

dans le pont et lorsque

la largeur des ouvertures

est inférieure ä 0,8 B1;

la longueur effective est

déterminée d’aprés les

Régles XL VII, XLIX et

L; toutefois lorsque les

ouvertures d’accés dans

les cloisons d’entrepont

sont fermées par des dispositifs

de fermeture de la

classe 2, elles sont considérées,

pour le calcul de la

longueur effective, comme

étant fermées par des dispositifs

de la classe 1. La

longueur effective totale

s’obtient en ajoutant ä la

longueur déterminée au

paragraphe (1) ci-dessus la

différence entre cette longueur

et la longueur du

navire corrigée dans le

rapport:

Bi — b

Bx

ou b est la largeur de l’ouverture

dans le pont.

Lorsque —„— est su
Bi
périeur

å 0,5 : 0,5 est la

valeur maximum admise.

(2) Where efficient temporary

closing appliances

are provided for middle

line deck openings and the

breadth of opening is

less than .8 Bx, the effective

length is governed by

Rules XL VII, XLIX, and

L, except that where access

openings in ’tween

deck bulkheads are closed

by Class 2 closing appliances,

they are regarded

as being closed by Class 1

closing appliances in determining

the effective

length. The total effective

length is obtained by

adding to the length determined

by (1) the difference

between this

length and the length of

the ship, modified in the

ratio of —

— whereb=breadth

Bx

of deck opening;

where —V—isgreaterthan

Bx

.5 it is taken as .5.

2) Där de i mittlinjen

belägna däcksöppningarna

äro försedda med effektiva

tillfälliga tillslutningsanordningar

och

bredden av öppningarna

är mindre än 0.8 B,, skall

den effektiva längden bestämmas

enligt reglerna

XLVII, XLIX och L, dock

att där tillträdesöppningarna

i mellandäcksskott

äro stängda med stängningsanordningar

av klass

2, anses öppningarna vid

bestämmande av den effektiva

längden stängda med

stängningsanordningar av

klass 1. Den totala effektiva

längden erhålles genom

att till den enligt 1)

bestämda längden lägga

skillnaden mellan denna

längd och fartygets längd,

korrigerad enligt förhållandet

B* ^ där b är

Bx

bredden av däcksöppningen.

Därest är större

-Di

än 0.5, användes 0.5.

Déductions pour superstructures.

Regie Lill.

Déductions pour superstructures.

Lorsque la longueur effective

de superstructures

est égale å L, la déduction

k apporter au franc-bord

est de 356 millim étres

pour une longueur de navire

égale å 24m40, clle

Déductions for Superstructures.

Rule Lill.

Déductions for Superstructures.

Where the effective

length of superstructure

is 1.0 L, the déduction

from the freeboard is 14

inches åt 80 feet length

of ship, 34 inches åt 280

feet length, and 42 inches

Avdrag för överbyggnader.

Regel Lill.

Avdrag för överbyggnader.

Där effektiva längden

av överbyggnader är lika

med 1.0 L, är avdraget

från fribordet 356 mm vid

en längd av fartyget av

24.40 meter, 864 mm vid

en längd av 85.30 meter

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

est de 864 millimétres

pour une longueur de

85m30 et de 1067 millimétres

pour une longueur

de 122 métres et au-dessus.

Les déductions ä apporter

pour les valeurs intermédiaires

de la longueur

sont obtenues par interpolation.

Lorsque la longueur effective

totale des superstructures

est moindre que

L, la déduction est un

pourcentage pris dans la

table suivante.

åt 400 feet length and

above; déductions åt intermediate

lengtbs are obtained

by interpolation.

Where tbe total effective

length of superstructures

is less than 1.0 L the deduction

is a percentage

obtained from the following

Table: —

och 1067 mm vid en

längd av 122 meter eller

mera. Avdrag vid mellanliggande

längder bestämmas

genom interpolering.

Där den totala effektiva

längden av överbyggnaderna

är mindre än 1.0

L, är avdraget lika med

en ur följande tabell erhållen

procentdel.

Longueur totale effective des superstructures (E).

Ligne.

0.

0,1 L.

0,2 L.

0,3 L.

0,4 L.

0,5 L.

0,6 L.

0,7 L.

0,8 L.

0,9 L.

L.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Pour

cent.

Tous types avec gaillard

et sans chåteau dé- taché .......

0

5

10

15

23,5

32

46

63

75,3

87,7

100

A

Tons types avec gaillard

et avec chåteau dé- taché* .......

0

6,3

12,7

19

27,5

36

46

63

75,3

87.7

100

B

* Lorsque la longueur effective du chåteau est inférieure å 0.2 L les pourcentages sont obtenus par

interpolation entre les lignes B et A.

Lorsqu’il n’existe pas de gaillard, les pourcentages ci-dessus sont réduits de 5.

Les pourcentages de réduction pour les valeurs intermédiaires de la longueur des superstructures sont

obtenus par interpolation.

Superstructures.

Total Effective Length of Superstructure (E).

Line.

0.

•IL.

•2 L.

•3 L.

•4 L.

•5 L.

•6 L.

•7 L.

■8 L.

•9 L.

1-0 L.

All types with forecastle

and without detached

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

Per

cent.

bridge.......

All types with forecastle

0

5

10

15

23,5

32

46

63

75,3

87,7

100

A

and detached bridge*

0

6,3

12,7

19

27.5

36

46

63

75,3

87,7

100

B

* Where the effective length of a detached bridge is less than *2 L the percentages are obtained

by interpolation between lines B and A.

Where no forecastle is fitted the above percentages are reduced by 5.

Percentages för intermediate lengtbs of superstructures are obtained by interpolation.

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Överbyggnader.

Överbyggnadernas totala effektiva längd (E).

0

0,1 L.

0,2 L.

0,3 L.

0,4 L.

0,5 L.

0,6 L.

0,7 L.

0,8 L.

0.9 L.

1,0 L.

%

%

%

%

*

X

%

X

X

X

*

Alla typer med back

men utan fristående

midskeppsöverbyggnad

0

5

10

15

23,5

32

46

63

75.3

87,7

100

A

Alla typer med back

jämte fristående mid- skeppsöverbyggnad* .

0

6.3

12,7

19

27,5

36

46

63

75,3

87.7

100

B

* Där den effektiva längden av en fristående midskeppsöverbyggnad är mindre än 0,2 L, bestammas

proeentdelarna genom interpolering mellan linjerna B och A.

Där back icke finnes, minskas förestående procentdelar med 5.

Procentdelarna för mellanliggande längder av överbyggnader bestämmas genom interpolering.

Tonture.

Regie LIV.

Généralités.

La tonture est mesurée

depuis le pont en abord

jusqu’å une ligne de référence

tracée par all element

ä la quille au milieu du

navire et tangente å la

ligne de tonture.

Dans les navires prévus

pour naviguer avec un tirant

d’eau arriére plus

grand que le tirant d’eau

avant, la tonture peut

étre mesurée d’aprés la

ligne de charge å condition

qu’une marque additionnelle

soit placée å 0,25

L en avant du milieu pour

indiquer la ligne de charge

assignée. Cette marque

doit étre semblable au

disque de franc-bord au

milieu du navire.

Dans les navires å pont

découvert et dans les navires

å superstructures détachées

la tonture est mesurée

au pont de francbord.

Sheer.

Rule LIV.

General.

The sheer is measured

from the deck åt side to

a line of reference drawn

parabel to the keelthrough

the sheer line åt amidships.

In ships designed to

trim by the stern in service,

the sheer may be

measured in relation to

the load line, provided an

additional mark is placed

åt .25 L forward of amidships,

to indicate the assigned

load line. This

mark is to be similar to

the load line disc amidships.

In flush deck ships and

in ships with detached

superstructures the sheer

is measured åt the freeboard

deck.

Språng.

Regel LIV.

Allmänna bestämmelser.

Språnget mätes från

däckets bordvartslinje till

en baslinje, dragen paral;

lell med kölen genom

språngkurvan midskepps.

I fråga om fartyg, konstruerade

att under fart

hava större djupgående

akter än för, kan språnget

mätas i förhållande till

lastvattenlinjen, under

villkor, att ytterligare ett

märke anbringas på ett

avstånd av 0.25 L för om

midskepps för att utvisa

den fastställda lastvattenlinjen.

Detta märke skall

hava samma utseende som

fribordsringen midskepps.

I fråga om flushdäckade

fartyg och fartyg med fristående

överbyggnader

mätes språnget vid fribordsdäcket.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Dans les navires dont

les parties hautes des murailles

sont d’une forme

particuliére avec un retrait

ou une brisure, la

tonture est évaluée d’aprés

le creux équivalent

au milieu du navire (voir

Regie XXXV).

Dans les navires ayant

une superstructure de

hauteur réglementaire,

s’étendant sur toute la

longueur du pont de francbord,

la tonture est mesurée

au pont de la superstructure.

Lorsque la hauteur

est supérieure å la

hauteur réglementaire la

tonture peut étre évaluée

d’aprés la hauteur réglementaire.

Lorsqu’une superstructure

est intacte ou

lorsque les ouvertures des

cloisons qui la limitent

sont munies de fermetures

de la classe 1 et lorsque le

pont de superstructure a

,au moins la méme tonture

que le pont de franc-bord

exposé, il n’est pas tenu

compte de la tonture dans

la partie couverte du pont

de franc-bord.

Regie LV.

Ligne de tonture réglementaire.

Les ordonnées en centimétres

de la ligne de tonture

réglementaire sont

données dans la table suivante,

ou L est la longueur

du navire en métres:

In ships with topsides

of unusual form in which

there is a step or break

in the topsides, the sheer

is considered in relation

to the equivalent depth

amidships (see Rule

XXXV).

In ships with a superstructure

of standard

height which extends over

the whole length of the

freeboard deck, the sheer

is measured åt the superstructure

deck; where the

height exceeds the standard,

the sheer may be

considered in relation to

the standard height.

Where a superstructure

is intact or access openings

in its enclosing bulkheads

are fitted with Class 1 closing

appliances, and the

superstructure deck has

åt least the same sheer

as the exposed freeboard

deck, the sheer of the

enclosed portion of the

freeboard deck is not taken

into account.

Rule LV.

Standard Sheer Proflle.

The ordinates (in inches)

of the standard sheer

profile are given in the

following Table, where L

is the number of feet in

the length of the ship: —

I fråga om fartyg med

sidor, vilkas övre del är av

ovanlig form och har avsats

eller brott, hänföres

språnget till det motsvarande

djupet midskepps

(se regel XXXV).

Ifråga om fartyg med en

överbyggnad av normalhöjd,

vilken överbyggnad

sträcker sig över hela

längden av fribordsdäcket,

mätes språnget vid

överbyggnadsdäcket. Där

höjden är större än normalhöjden,

kan språnget

hänföras till normalhöjden.

Där en överbyggnad är

fullständigt sluten eller

tillträdesöppningarna i

dess ändskott äro försedda

med stängningsanordningar

av klass 1 samt överbyggnadsdäcket

har minst

samma språng, som det

öppna fribordsdäcket, tages

språnget av den inbyggda

delen av fribordsdäcket

icke i betraktande.

Regel LV.

Normal språngkurva.

Den normala språngkurvans

ordinator angivas

i cm i följande tabell, i

vilken L är fartygets längd

i meter:

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

Position

Ordonnées

||Facteur.|

P.A.R. . .

0,S33L+25,4

1

1/6L de

0,37L+11,3

P.A.R. .

4

1/3L de

P.A.R, .

0,0925L+2,825

2

Milieu . .

0,

4

1/3L de

0,185L+5,65

P.A.V. .

2

1/6L de

P.A.V.

0,74L+22,6

4

P.A.V. .

l,666L+50,8

1

P.A.R. = Extrémité arriére

de la ligne de flottaison correspondant

au franc-bord d’été.

P.A.V. = Extrémité avant

de la ligne de flottaison correspondant

au franc-bord d''étö.

Station [.

Ordinate

**l|

8,

ct-

°

-

A.P. . . .

.lL + 10

1

1/6L from

.0445L + 4.45

A.P. . .

4

1/3L from

.OllL + 1.1

A.P. .

2

Amidships

0

4

1/3L from

F.P. . .

.022L + 2.2

2

1/6L from

.089L + 8.9

F.P. . .

4

F.P. . . .

■ 2L + 20

1

A.P. = After end of gummer

load water-line.

F.P. = Före end of Summer

load water-line.

Belägenhet

Ordinatorer

II Faktor j

AP ....

0,833L+25,4

1

1/6L från

AP . . .

0,37L+11,3

4

1/3L från

AP . . .

0,0925L+2,825

2

Midskepps

0

4

1/3L från

FP . . .

0,185L+5,65

2

1/6L från

4

FP . . .

0.74L+22.6

FP ... .

l,666L+50,8

i

AP är akterliga slutpunkten

av lastvattenlinjen på sommarfribordet.

FP är förliga slutpunkten av

lastvattenlinjen på sommarfribordet.

Regie LVI.

Mesiire des écarts avec la

ligne de tontura réglementair>.

Lorsque la ligne de tonture

différe de la ligne de

tonture réglementaire, les

sept ordonnées de chacune

des deux lignes sont multipliées

par les facteurs correspondants

donnés dans

la table des ordonnées. La

différence entre les sommes

des produits respectifs

divisée par 18 mesure

le manque ou 1’excés de

tonture. Lorsque la moitié

arriére de la ligne de

tonture est plus haute que

la ligne de tonture réglementaire

et lorsque la

moitié avant est moins

haute que cette ligne de

tonture réglementaire aucune

amélioration de

franc-bord n’est accordée

pour la partie la plus haute

et la diminution correspondant

å la partie basse

est seule mesurée.

Lorsque la moitié avant

de la ligne de tonture est

plus haute que la ligne de

Rule LVI.

Measnrement of Variations

from Standard SlieerProille.

Where the sheer profile

differs from the standard

the seven ordinates of

each profile are multiplied

by the appropriate

factors given in the table

of ordinates. The difference

between the sums

of the respective products,

divided by 18, measures

the deficiency or excess

of sheer. Where the after

half of the sheer profile

is greater than the standard

and the forward half

is less than the standard,

no credit is allowed for

the part in excess and the

deficiency only is measured.

Where the forward half

of the sheer profile exceeds

the standard, and

Regel LVI.

Mätning av avvikelser från

den normala språngkurvau.

Där språngkurvan avviker

från den normala,

multipliceras de sju ordinatorna

för vardera kurvan

med de motsvarande

faktorerna, angivna i tabellen

över ordinator.

Skillnaden mellan summorna

av respektive produkter,

dividerad med 18,

angiver måttet på underskott

eller överskott av

språng. Där språngkurvan

akterom midskepps är

större än den normala och

språngkurvan för om midskepps

är mindre än den

normala, medgives icke

någon gottgörelse för den

överskjutande delen, utan

underskottet allena mätes.

Där språngkurvan för

om midskepps är större än

den normala och språng
-

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

tonture réglementaire et

lorsque la partie arriére de

la tonture n’est pas moindre

que 75 pour cent de la

tonture réglementaire, on

doit tenir compte de la

partie en excédent. Lorsque

la partie arriére a une

tonture moindre que 50

pour cent de la valeur de

la tonture réglementaire,

on ne doit pas tenir compte

de l’excés de tonture å

1’avant. Lorsque la tonture

å 1''arriére est comprise

entre 50 et 75 pour

cent de la tonture réglementaire,

une correction

intermédiaire peut étre

donnée pour excés de tonture

å l’avant.

Regie LVU.

Correction pour les écarts

avec la ligne de tonture

réglementaire.

La correction pour la

tonture est égale au manque

ou å l’excés de tonture

(voir Régle LVI) mul
tiplié

par 0,75——^, S

étant la longueur totale

de superstruetures, telle

qu’elle est définie par la

Régle XL.

Régle LV III.

Addition pour mnnque de

tonture.

Lorsque la tonture est

moindre que la tonture

réglementaire, la correction

pour manque de tonture

(voir Régle LVU) est

ajoutée au franc-bord.

Régle LIX.

Déduction pour exces de

tonture.

Dans les navires å pont

découvert et dans ceux

the after portion of the

sheer profile is not less

than 75 per cent. of the

standard, credit is allowed

for the part in excess;

where the after part

is less than 50 per cent.

of the standard no credit

is given för the excess

sheer forward. Where the

after sheer is between 50

per cent. and 75 per cent.

of the standard, intermediate

allowances may be

granted for excess sheer

forward.

kurvan akter om midskepps

icke ligger under

75 procent av den normala,

medgives gottgörelse

för den överskjutande

delen; där språngkurvan

akter om midskepps ligger

under 50 procent av

den normala, medgives

icke någon gottgörelse för

överskottet av språng för

om midskepps. Där

språnget akter om midskepps

ligger mellan 50

och 75 procent av det normala,

kan mellanliggande

gottgörelse medgivas för

överskott av språng för

om midskepps.

Rule LVU.

Correction for Variations

from StandardSheerProille.

The correction for sheer

is the deficiency or excess

of sheer (see Rule LVI),

multiplied by .75 —

2L

where S is the total length

of superstrueture, as defined

in Rule XL.

Rule LVIII.

Addition for Deficiency in

Sheer.

Where the sheer is less

than the standard, the

correction for deficiency

in sheer (see Rule LVU)

is added to the freeboard.

Regel LVU.

Korreklion för avvikelser

från den normala språngkurvan.

Korrektionen för språnget

är lika med underskottet

eller överskottet

av språng (se regel

LVI), multiplicerat med

O-75—där S är den

totala längden av överbyggnader,

sådan denna

längd är definierad i regel

Regel LVIII.

Tillägg för underskott av

språng.

Där språnget är mindre

än det normala, lägges

korrektionen för underskott

av språng (se regel

LVU) till fribordet.

Rule LIX.

Déduction for Excess Sheer.

In flush deck ships and

in ships where an enclosed

Regel LIX.

Avdrag för överskott av

språng.

I fråga om flushdäckade

fartyg och fartyg med

opaginerad Kontrollera mot PDF

dont la superstructure fermée

couvre 0,1 L sur l’avant

et 0,1 L sur 1’arriére

du milieu du navire, la

correction pour excés de

tonture (voir Regie LVU)

est déduite du franc-bord;

dans les navires å superstructures

détachées ou

aucune superstructure fermée

ne couvre le milieu du

navire, aucune déduction

n’est faite du franc-bord;

lorsqu’une superstructure

fermée couvre moms de

0,1 L sur l’avant et de 0,1

L sur 1’arriére du milieu

du navire, la déduction est

obtenue par interpolation.

La déduction maximum

pour excés de tonture est

de 38 millimétres a 30

métres 50 et augmente å

raison de 38 millimétres

pourchaque augmentation

de 30 m. 50 de la longueur

du navire.

Bouge.

Regie LX.

Bouge régleinentaire.

Le bouge réglementaire

des barrots du pont de

franc-bord est égal å un

cinquantiéme de la largeur

du navire.

Regie LXI.

Correction pour le bouge.

Lorsque le bouge du

pont de franc-bord est

plus grand ou plus petit

que le bouge réglementaire,

le franc-bord est diminué

ou augmenté respectivement

d’un quart

de la différence entre le

bouge réel et le bouge réglementaire

des barrots

superstructure covers .1

L beiore and .1 L abaft

amidsbips, tbe correction

for excess of shee# (see

Rule LVU) is deducted

from the freeboard; in

ships with detached superstructures

wbere no

enclosed superstructure

covers amidsbips, no deduction

is made from tbe

freeboard; wbere an enclosed

superstructure

covers less tban .1 L before

and .1 L abaft amidsbips,

tbe déduction is

obtained by interpolation.

Tbe maximum déduction

for excess sbeer is 11 incbes

åt 100 feet and increases

åt tbe rate of li

incbes for eacb additional

100 feet in tbe lengtb of

the sbip.

Round of Beam.

Rule LX.

Standard Round of Benm.

Tbe standard round of

beam of tbe freeboard

deck is one-fiftietb of tbe

breadtb of the sbip.

Rule LXI.

Round of Beam Correction.

Wbere tbe round of beam

of tbe freeboard deck is

greater or less tban the

standard, the freeboard is

decreased or increased respectively

by one-fourtb

of the difference between

tbe actual and the standard

round ot beam, multiplied

by the proportion

sluten överbyggnad, som

täcker 0.1 L för om och

0. l L akter om midskepps,

avdrages korrektionen för

överskott av språng (se

regel LVU) från fribordet;

i fråga om fartyg

med fristående överbyggnader,

där ingen sluten

överbyggnad sträcker sig

över fartygets mitt, göres

icke avdrag från Iribordet;

där en sluten överbyggnad

täcker mindre än 0.1

L för om och 0. l L akter

om midskepps, bestämmes

avdraget genom interpolering.

Det största avdraget

för överskott av språng är

38 mm vid en längd av

fartyget av 30.50 meter

och detta avdrag ökas med

38 mm för varje ökning i

längden av 30.50 meter.

Däcksbalkbukt.

Regel LX.

Normal däcksbulkbukt.

Den normala däcksbalkbukten

i fribordsdäcket är

en femtiondedel av fartygets

bredd.

Regel LXI.

Korrektion för däcksbalkbukt.

Där däcksbalkbukten i

fribordsdäcket är större

eller mindre än den normala,

minskas resp. ökas

fribordet med en fjärdedel

av skillnaden mellan den

verkliga och den normala

däcksbalkbukten, multiplicerad

med den bråkdel

av fribordsdäckets längd,

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

multiplié par lafractionde

la longueur du pont de

franc-bord qui n’est pas

couverte par des superstructures

fermées. La diminution

de franc-bord

accordée pour le bouge ne

peut dépasser celle qui

correspond å un bouge

double du bouge réglementaire.

Francs-bords minima.

Regie LXII.

Franc-bord d’été.

Le franc-bord d’été minimum

est celui qui est

déduit de la Table de

franc-bord apres correction

pour les écarts avec

les »standards» et apres

déduction pour les superstructures.

Le franc-bord en eau

salée mesuré å partir de

1’intersection de la surface

supérieure du pont de

franc-bord avec la surface

exterieure de la coque ne

doit pas étre inférieur å 51

millim étres.

Regie LXIII.

Franc-bord tropical.

Le franc-bord minimum

pans la zone tropicale est

le franc-bord obtenu en

déduisant du franc-bord

d’été Jg du tirant d’eau

d’été mesuré du dessus de

quille jusqu’au centre du

disque.

Le franc-bord en eau

salée mesuré å partir de

1’intersection de la surface

supérieure du pont de

franc-bord avec la surface

extérieure du bordé demuraille

ne doit pas étre inférieur

å 51 millimétres.

of the length of tbe freeboard

deck not covered

by enclosed superstructures.

Twice the standard

round of beam is the

maximum för which allowance

is given.

Minimum Freeboards.

Rule LXII.

Snmnier Freeboard.

The minimum freeboard

in Summer is the

freeboard derived from

the Freeboard Table after

corrections for departures

from the standards and

after déduction for superstructures.

The freeboard in salt

water measured from the

intersection of the upper

surface of the freeboard

deck with the outer surface

of the shell is not to

be less than 2 inches.

Rule LXIII.

Tropical Freeboard.

The minimum freeboard

in the Tropical Zone

is the freeboard obtained

by a déduction from the

Summer freeboard of i

inch per foot of Summer

draught measured from

the top of the keel to the

centre of the disc.

The freeboard in salt

water measured from the

intersection of the upper

surface of the freeboard

deck with the outer surface

of the shell is not to

be less than 2 inches.

som icke är täckt av slutna

överbyggnader. Två

gånger den normala däcksbalkbukten

är det maximum,

för vilket avdrag

gives.

Minsta fribord.

Regel LXII.

Sommnrfribord.

Det minsta sommarfribordet

är det fribord, som

erhålles ur fribordstabellen

efter korrektioner för

avvikelser från normalbestämmelserna

och efter

avdrag för överbyggnader.

Fribordet i saltvatten,

mätt från skärningen mellan

övre sidan av fribordsdäcket

och yttre sidan av

bordläggnigen, må icke

vara mindre än 51 mm.

Regel LXIII.

Tr pikfribord.

Det minsta Iribordet i

tropikzonen är det fribord,

som erhålles genom avdrag

från sommarfribordet

av ''/u av det mot

sommarfribordet svarande

djupgåendet, mätt från

överkanten av kölen till

fribordsringens medelpunkt.

Fribordet i saltvatten,

mätt från skärningen mellan

övre sidan av fribordsdäcket

och yttre sidan

av bordläggningen, må

icke vara mindre än 51

mm.

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Regie LXIV.

Franc-bord d’hiver.

Le franc-bord minimum

en hiver est le franc-bord

obtenu en ajoutant au

franc-bord d’été -4''s du

tirant d’eau d’été mesuré

du dessus de quille jusqu’au

centre du disque.

Regie LXV.

Franc-bord dMiiver dans

1’Allaiitique Nord.

Le franc-bord minimum

pour les navires dont la

longueur est inférieure ou

égale a 100m58 et qui

effectuent pendant les

mois d’hiver des voyages

å travers 1’Atlantique

Nord au nord du paralléle

36° Nord est égal au francbord

d’hiver augmenté de

51 millimétres; pour les

navires plus longs que

100m58 il est égal au

franc-bord d’hiver.

Regie LXVI.

Franc-bord en eau douce.

Le franc-bord minimum

en eau douce de densité

égale å 1 est le franc-bord

obtenu en déduisant du

franc-bord minimum en

eau salée j—^ centimét
res

. . . ou:

A = déplacement en

eau salée en tonnes métriques

a la ligne de charge

d’été;

T — tonnes métriques

par centimétre d’immersion

dans l’eau salée å la

ligne de charge d’été.

Lorsque le déplacement

a la ligne de charge d’été

ne peut étre certifié, la

déduction doit étre de

Rule LXIV.

Winter Freeboard.

The minimum freeboard

in Winter is the freeboard

obtained by an addition

to the Summer freeboard

of J inch per foot

of Summer draught, measured

from the top of the

keel to the centre of the

disc.

Rule LXV.

Winter North Atlantic

Freeboard.

The minimum freeboard

for ships not exceeding

330 feet in length

on voyages across the

North Atlantic, North of

latitude 36° N., during

the winter months, is the

Winter freeboard plus two

inches; för ships over 330

feet in length it is the

Winter freeboard.

Rule LXVI.

Fresli Water Freeboard.

The minimum freeboard

in fresh water of unit

density is the freeboard

obtained by deducting

from the minimum freeboard

in salt water ~~

inches, where

A = displacement in

salt water in tons åt the

Summer load water-line,

and

T = tons per inch immersion

in salt water åt

the Summer load waterline.

Where the displacement

åt the Summer load waterline

cannot be certified,

the déduction is to be \

Regel LXIV.

Vinterfribord.

Det minsta vinterfribordet

är det fribord, som

erhålles genom tillägg till

sommarfribordet av 1/a av

det mot sommarfribordet

svarande djupgåendet,

mätt från överkanten av

kölen till fribordsringens

medelpunkt.

Regel LXV.

Yinterfribordet i norra

Atlanten.

Det minsta fribordet

för fartyg, vilkas längd är

100.58 meter eller mindre,

är på resor tvärs över

norra Atlanten, norr om

latituden 36° nord, under

vintermånaderna lika med

vinterfribordet, ökat med

51 mm; för fartyg med en

längd av mer än 100.58

meter är det lika med vinterfribordet.

Regel LXVI.

Fribord i färskt vatten.

Det minsta fribordet i

färskt vatten med specifik

vikt av 1 är det fribord,

som erhålles genom

att från det minsta fribordet

i saltvatten draga

cm, varvid

A = deplacementet i

saltvatten i metriska ton

på den mot sommarfribordet

svarande lastvattenlinjen,

och

T = antalet metriska

ton per centimeter nedsänkning

i saltvatten på

den mot sommarfribordet

svarande lastvattenlinjen.

Där deplacementet på

den mot sommarfribordet

svarande lastvattenlinjen

icke kan med säkerhet be
-

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

du tirant d’eau d’été mesuré

depuis le dessus de

quille jusqu’au centre du

disque.

inch per foot of Summer

draught, measured from

the top of the keel to the

centre of the disc.

stämmas, skall avdraget

utgöra Y4S av det mot

sommarfribordet svarande

djupgåendet, mätt från

överkanten av kölen till

fribordsringens medelpunkt.

«

Regie LXVII.

Table de franc-bord ponr

les vapeurs.

Valeurs de base des

francs-bords minimum

d’été pour les vapeurs qui

sont conformes aux »standards»

définis dans les

Régles.

L

Franc

bord

L

Franc-

bord

Métres

Mill.

Métres

[ Mill.

24,38

203

128,02

1976

27,43

229

131,06

2055

30,48

254

134,11

2134

33,53

279

137,16

2212 1

36,58

305

140,21

2291

39,62

330

143,26

2370

42,67

361

146,30

2446

45,72

394

149,35

2522

48,77

429

152,40

2598

51,82

465

155,45

2672

54,86

503

158,50

2746

57,91

544

161,54

2817

60,96

587

164,59

2888

64,01

630

167,64

2957

67,06

676

170,69

3025

70,10

724

173,74

3094

73,15

770

176,78

3160

76,20

820

179,83

3226

79,25

874

182,88

3289

82,30

927

185,93

3353

85,34

983

188,98

3414

88,39

1041

192,02

3475

91,44

1102

195,07

3533

94,49

1166

198,12

3592

97,54

1229

201,17

3650

100,58

1295

204,22

3706

103,63

1364

207,26

3762

106,68

1435

210,31

3815

109,73

1509

213,36

3868

112,78

1585

216,41

3922

115,82

1661

219,46

3973

118,87

1737

222,50

4026

121,92

1816

225,55

4077

124,97 1

1895

228,60

4127

Rule LXVII.

Freeboard Table for

Steamers.

Basic Minimum Summer

FreeboardsforSteamers

which Comply with

the Standards Laid Down

in the Rules.

L.

Free-

board

l L

Free-

board

(Feet)

(Inch.)

(Feet

(Inch.)

80

8.0

420

77.8

90

9.0

430

80.9

100

10.0

440

84.0

110

11.0

450

87.1

120

12.0

460

90.2

130

13.0

470

93.3

140

14.2

480

96.3

150

15.5

490

99.3

160

16.9

500

102.3

170

18.3

510

105.2

180

19.8

520

108.1

190

21.4

530

110.9

200

23.1

540

113.7

210

24.8

550

116.4

220

26.6

560

119.1

230

28.5

570

121.8

240

30.3

580

124.4

250

32.3

590

127.0

260

34.4

600

129.5

270

36.5

610

132.0

280

38.7

620

134.4

290

41.0

630

136.8

300

43.4

640

139.1

310

45.9

650

141.4

320

48.4

660

143.7

330

51.0

670

145.9

340

53.7

680

148.1

350

56.5

690

150.2

360

59.4

700

152.3

370

62.4

710

154.4

380

65.4

720

156.4

390

68.4

730 ;

158.5

400

71.5

740

160.5

410

74.6

750

162.5 |

Regel LXVII.

Fribordstabell för ångfartyg.

Grundvärden å minsta

sommarfribord för ångfartyg,

som överensstämma

med de i reglerna uppställda

normerna.

1

L

j Fri- j bord

L

Fri-

bord

m.

mm.

[ m.

mm.

24,38

203

: 128,02

1976 i

27,43

229

131,06

2055

30,48

254

! 134,11

2134

33,53

279

137,16

2212 !

36,58

305

140,21

2291

39,62

330

143,26

2370 |

42,67

361

146,30

2446

45,72

394

149,35

2522 |

48,77

429

152,40

2598

51,82

465

155,45

2672 1

54,86

503

158,50

2746 t

57,91

544

161,54

2817

60,96

587

164,59

2888

64,01

630

167,64

2957

67,06

676

170,69

3025

70,10

724

173,74

3094

73,15

770

176,78

3160

76,20

820

179,83

3226

79,25

874

182,88

3289

82,30

927

185,93

3353

85,34

983

188,98

3414

88,39

1041

192,02

3475

91,44

1102

195,07

3533

94,49

1166

198,12

3592

97,54

1229

201,17

3650

100,58

1295

204,22

3706 i

103,63

1364

207,26

3762

106,68

1435

210,31

3815

109,73

1509

213,36

3868

112,78

1585

216,41

3922

115,82

1661

219,46

3973

118,87

1737

222,50

4026

121,92 1

1816

225,55

4077

124,97

1895

228,60 1

4127

(i) Les francs-bords minimum

pour les navires å

pont découvert sont obte
-

(i) The minimum freeboards

for flush deck steamers

are obtained by an

I. De minsta friborden

för flushdäckade ångfartyg

erhållas genom ök
-

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

nus en augmentant les

francs-bords donnés par la

table ci-dessus å raison de

38 millimétres par 30m50

de longueur.

(ii) Les francs-bords correspondant

aux valeurs

intermédiaires de la longueur

sont obtenus par

interpolation.

(iii) Lorsque c est supérieur

å 0,68, le franc-bord

est multiplié par le facteur

c + 0,68

1736 •

(iv) Lorsque C est supérieur

å ^ le franc-bord

est augmenté de la quan
L

i

tité 8,33 C

(°“Ä)

Rmilli
-

métres, ou R est égal å

—— lorsque la longueur

Ojt/O

est moindre que 118m90

et égal å 30 lorsque la

longueur est égale ou supérieure

å 118m90.

Dans le cas d’un navire

ayant au milieu de

la longueur une superstructure

fermée s’étendant

au moins sur 0,6 L,

ou d’un navire ayant un

trunk complet ou une

suite de superstructures

partielles intactes et

trunks s’étendant de

l’avant å l’arriére, si C

est plus petit que

L

15’

le

franc-bord est réduit de la

quantité ci-dessus.

Lorsque la bauteur des

superstructures ou du

trunk est plus petite que

la bauteur réglementaire,

la réduction est dans le

rapport de la bauteur réelle

å la bauteur réglementaire.

(v) Lorsque le creux réel

mesuré au milieu jusqu’å

addition to tbe above

Table åt the rate of 11

incbes for every 100 feet

of lengtb.

(ii) Tbe freeboards åt

intermediate lengths are

obtained by interpolation.

(iii) Wbere c exceeds

.68, tbe freeboard is mulc

-j- 6S

tipled by tbe factor ^ gg •

(iv) Wbere D exceeds

—- tbe freeboard is in15
creased

by

|D — “gj R incbes, wbere

R is ^ åt lengtbs less

tban 390 feet, and 3 åt 390

feet lengtb and above.

In a ship witb an enclosed

superstructure covering

åt least .6 L amidsbips,

witb a complete

trunk, or witb a combination

of intact partial superstructures

and trunk

wbicb extends all före

and aft, wbere D is less

tban yL., tbe freeboard is

10

reduced åt the above rate.

Wbere the heigbt of superstructures

or trunk is

less tban tbe standard

beigbt, tbe réduction is

in the ratio of the actual

to tbe standard beight.

(v) Where tbe actual

depth to the surface of

ning av de i förestående

tabell angivna fribord med

38 mm för varje 30.60

meter av längden.

II. Friborden för mellanliggande

värden av

längden erhållas genom

interpolering.

III. Där c är större än

0.68, multipliceras fribordet

med faktorn

C + 0,68

1,36

IV. Där D är större än

—, ökas fribordet

10

värdet 8,33 |d—ygj

L

med

R

då

an

mm, varvid R är y3,

96

längden är mindre

118.90 meter, och 30 då

längden är 118.90 meter

eller mera.

Där i fråga om fartyg,

som är försett med sluten

överbyggnad, täckande

minst 0.6 L midskepps,

med en genomgående

trunk eller med en över

fartygets hela längd utsträckt

kombination av

fristående fullständigt

slutna överbyggnader

och trunk, D är mindre än

-g, göres från fribordet

ett avdrag, som är lika

med ovannämnda värde.

Där böjden av överbyggnaderna

eller av

trunken är mindre än den

normala höjden, multipliceras

avdraget med förhållandet

mellan den verkliga

och den normala höjden.

V. Där det verkliga

djupet till översidan av

opaginerad Kontrollera mot PDF

■m

la surface du pont de

franc-bord est plus grand

ou plus petit que C, la

différence entre les creux

(en millimétres) est ajoutée

ou retranchée au francbord.

the freeboard deck amidships

is greater or less

than D, tbe difference

between tbe deptbs (in

inches) is added to or deducted

from tbe freeboard.

fribordsdäcket midskepps

är större eller mindre än

D, skall skillnaden (i mm)

mellan djupen läggas till

eller dragas från fribordet.

4.éme partie. — Lignes de

charge pour les voiliers.

Regie LXVIII.

Linnés employées conjointeliient

avec le disque.

La ligne de franc-bord

d’hiver et la ligne de francbord

tropical ne sont pas

marquées sur les voiliers.

Le franc-bord minimum

en eau salée déterminant

la ligne de charge jusqu’å

laquelle les voiliers peuvent

étre chargés en biver

et dans la zone tropicale

correspond au centre du

disque (voir figure 3).

Part IV.— Load Lines for

Sailing Ships.

Rule LXVIII.

Lines to be Dsed in Connection

with the l»ise.

Winter and Tropical

load lines are not marked

on sailing sbips. Tbe maximum

load line to wbich

sailing ships may be laden

in salt water in Winter

and in tbe Tropical Zone

is the centre of tbe disc

(see Figure 3).

Del IV. Fribord för

segelfartyg.

Regel LXVIII.

Märken i förening med

fribordsringen.

Segelfartyg åsättas icke

märket för vinterfribordet

och märket för tropikfribordet.

Den största tilllåtna

nedlastningen för

segelfartyg i salt vatten

under vintern och i tropikzon

utmärkes av fribordsringens

medelpunkt

(se fig. 3).

j* 540mm AVANT *|

||___LIGNE DE PONT

-300mm.-*|

j»250mm.

|< 300 mm. -Ij l

£- 460mm.

Figure 3.

s. 263 Kontrollera mot PDF

263

Deck Line

k--21* Forward—

WNA

Figure 3.

Döckslinje

*-300m/m*

k- 54G rr}m föröver ->i

I IV J l

I V300m/m*I I

k
-

Fignr 3.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.)

23

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Regie LXIX.

Condition» dans lesqnelles

les lignes de charge sont

assignées.

Les conditions dans lesquelles

les lignes de charge

sont assignées sont celles

qui sont contenues dans la

2éme Partie des présentes

Régles.

Regie LXX.

Calcul du franc-bord.

Les francs-bords sont

calculés d’aprés la Table

de franc-bord pour les voiliers

de la méme fa9on que

les francs-bords des vapeurs

sont calculés d’aprés

la Table de francs-bords

des vapeurs, sauf en ce

qui concerne les points

suivants.

Regie LXXI.

Creux pour le franchord

(C).

Dans les voiliers ayant

un relevé de varangues

supérieur å 125 millim étres

par métre la distance

verticale mesurée depuis le

dessus de quille (Regie

XXXIV) est réduite de la

demi-différence entre le

relevé total des varangues

en un point situé å la

demi-largeur du navire et

le relevé total correspondant

å une inclinaison de

125 millimétres par métre.

La réduction maximum å

apporter ne peut dépasser

celle qui correspond å un

relevé de varangue de 208

millimétres par métre de

la demi-largeur du navire.

Rule LXIX.

Conditions of Assignment

of Load Lille.

The conditions of assignment

are those contained

in Part II of these Rules.

Rule LXX.

Compilation of Freeboard.

Freeboards are computed

from the Freeboard

Table for Sailing Ships in

the same manner as the

freeboards för steamers

are computed from the

Freeboard Table for Steamers,

except as follows: —

Rule LXXI.

Depth for Freeboard (D).

In sailing ships having

a greater rate of rise of

floor than 1.) inches per

foot, the vertical distance

from the top of keel

(Rule XXXIV), is reduced

by half the difference

between the total rise of

floor åt the half-breadth

of the ship and the total

rise åt l\ inches per foot.

2| inches per foot of halfbreadth

is the maximum

rate of rise for which a

deduction is made.

Regel LXIX.

Tillkor för fastställande av

Instmiiike.

Villkoren för fastställande

av lastmärke äro de,

som innehållas i del II av

dessa regler.

Regel LXX.

Beräkning av fribordet.

Friborden beräknas medelst

fribordstabellen för

segelfartyg på samma sätt

som friborden för ångfartyg

beräknas medelst

fribordstabellen för ångfartyg;

dock med följande

undantag.

Regel LXXI.

Frlbordsdjup (D).

I fråga om segelfartyg,

där bottenstockarnas

stigning är större än 125

mm per meter, minskas

det lodräta avståndet från

överkanten av kölen (regel

XXXIV) med hälften

av skillnaden mellan

hela stigningen av

bottenstockarna på fartygets

halva bredd och en

hel stigning på samma

bredd av 125 mm per meter.

208 mm per meter av

halvbredden är det största

stigningsförhållande, för

vilket avdrag göres.

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

Lorsque les formes de la

partie inférieure du maitre

couple sont creuses ou

qu’il existe des galbords

épais, le creux est mesuré

depuis le point ou le prolongement

vers Faxe de la

ligne tangente å la partie

plate du fond coupe le

cöté de la quille.

La profondeur employée

avec la Table de

franc-bord ne doit pas

étre inférieure å .

Regie LXXII.

Coefficient de finesse (c).

Le coefficient employé

avec la Table de francbord

ne doit pas étre inférieur

å 0,62 ni supérieur å

0,72.

Regie LXXIII.

Snperstrnctures dans les

navires eu bois.

Dans les navires en bois

la construction et les dispositifs

de fermeture des

superstructures pour lesquelles

des réductions sont

apportées au franc-bord,

doivent étre réalisés å la

satisfaction de 1’Autorité

babilitée pour Tassignation

des francs-bords.

Regie LXXIV

Péduction pour superstructures.

Lorsque la longueur effective

des superstructures

est égale å L, la déduc
-

Where the form åt the

lower part of the midship

section is of a hollow

character, or tbick garboards

are fitted, the

depth is measured from

the point where the line

of the flat of the bottom

continued inwards cuts

the side of the keel.

The depth used with

the Freeboard Table is to

be taken as not less than

L

12''

Rule LXXII.

Coefflicient of Fineness (c).

The coefficient used

with the Freeboard Table

is to be taken as not less

than .62 and not greater

than .72.

Rule LXXIII.

Snperstrnctures in Wood

Ships.

In wood ships the construction

and closing arrangements

of superstructures

for which deductions

are made from the

freeboard are to be to the

satisfaction of the Assigning

Authority.

Rule LXXIV.

Deductions for Superstructures.

Where the effeetive

length of superstructures

is 1.0 L, the deduetion

Därest midskeppssektionens

nedre del bildar

hålig form eller därest

tjocka sambordsplankor

äro anbragta, mätes djupet

från skärningen mellan

förlängningen inåt av

fartygsbottnens raka del

och sidan av kölen.

Det djup, som användes

i fribordstabellen, må

icke tagas mindre än

Regel LXXII.

Depliicementets fylligbetskoeflicient

(c).

Deplacementets fyllighet

skoefficient , som användes

för fribordstabellen,

må icke tagas mindre

än 0.62 och icke större än

0.72.

Regel LXXIII.

Överbyggnader på träfartyg.

I fråga om träfartyg skola

konstruktionen av samt

stängnings- och tillslutningsanordningarna

till

överbyggnader, för vilka

avdrag göras från fribordet,

tillfredsställa den

myndighet som fastställer

lastmärket.

Regel LXXIV.

Avdrag för överbyggnader.

Där överbyggnadernas

effektiva längd är lika

med 1.0 L, är avdraget

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

tion å apporter au francbord

est de 76 millimétres

pour les navires dont la

longueur est de 24m40 et

de 711 millimétres pour

les navires dont la longueur

est égale ou supérieure

å 100m58. La déduction

å apporter pour

les valeurs intermédiaires

de la longueur s’obtient

par interpolation. Lorsque

la longueur effective

totale des superstructures

est moindre que L, la déduction

est le pourcentage

indiqué dans la Table suivante:
-

from the freeboard is 3

inches åt 80 feet length

of ship, and 28 inches åt

330 feet length and above;

deductions åt intermediate

lengths are obtained

by interpolation. Where

the total effective length

of superstructures is less

than 1.0 L, the deduction

is a percentage obtained

from the following Table:

från fribordet 76 mm vid

en fartygslängd av 24.40

meter och 711 mm vid en

längd av 100.58 meter

eller mera. Avdragen för

mellanliggande längder

bestämmas genom interpolering.

Där överbyggdernas

sammanlagda effektiva

längd är mindre

än 1.0 L, är avdraget en

ur följande tabell erhållen

procentdel.

Types de superstruc-

Longueur effective des superstructures (E).

Ligne.

tures.

0

,1 L.

,2 L.

,3 L.

,4 L.

,5 L.

,6 L.

,7 L.

,8 L.

,9 L.

L.

*

%

%

%

*

%

%

*

%

%

%

Tous types sans chå- teau ........

0

7

13

17

23,5

30

47i

70

80

90

100

A

Tous types avec chå- teau* .......

0

7

14,7

22

32

42

56

70

80

90

100

B

* Lorsque la longueur effective du chåteau est moindre que 0,2L, les pourcentages s’obtiennent par

interpolation entre les lignes B et A. Les pourcentages de réduction correspondant å des longueurs intermédiaires

de superstructures s’obtiennent par interpolation.

Type of Superstrnc- tures.

Total Effective Length of Superstructures (E).

Line.

0

•1 L.

•2 L.

■3 L.

•4 L.

•5 L.

•6 L.

•7 L.

•8 L.

•9 l:

10 L.

%

%

*

%

%

%

%

%

%

%

%

All types without Bridge

0

7

13

17

23,5

30

47*

70

80

90

100

A

All types with Bridge*

0

7

14,7

22

32

42

56

70

80

90

100

B

* Where the effective length of Bridge is less than .2L, the percentages are obtained by interpolation

between linea B and A. Percentages för intermediate lengths of superstructures are obtained by

interpolation.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Typ av överbyggnader.

Överbyggnadernas sammanlagda effektiva längd (E).

Linje.

0

0,1 L.

0,2 L.

0,3 L.

0,4 L.

0,5 L.

0,6 L.

0,7 L.

0,8 L.

0,9 L.

1,0 L.

%

%

%

#

%

% .

%

%

%;

%

%

Alla typer utan mid-

70

80

90

100

skeppsöyerbvggnad .

0

7

13

17

23,5

30

47,5

A

Alla typer med mid-

70

80

90

100

B

skeppsöverbyggnad *

0

7

14,7

22

32

42

56

* Där den effektiva längden av midskeppsöverbyggnaden är mindre än 0,2 L, bestämmas procentdelarna

genom interpolering mellan linjerna B och A. Procentdelarna för mellanliggande längder, av

överbyggnader bestämmas genom interpolering.

Regie LXXV.

Francs-bords minima.

Aucune augmentation

du franc-bord n’est exigée

pour 1’hiver et aucune réduction

n’est permise pour

la zone tropicale.

Une augmentation du

franc-bord égale å 76 millimétres

est apportée pour

les voyages effectués a

travers 1’Atlantique Nord

au nord du paralléle de

36° N. pendant les mois

d’hiver.

Dans les calculs de

franc-bord en eau douce

pour un navire en bois, le

tirant d’eau est mesuré

depuis le can inférieur de

la råblure de quille jusqu’au

centre du disque.

Rule LXXV.

Minimum Freeboards.

No addition to tbe freeboard

is required for Winter

ireeboard, nor is a

deduction permitted för

Tropical freeboard.

An increase in freeboard

of 3 inches is made för

voyages across tbe North

Atlantic North of latitude

36° N. during the winter

months.

In computing the fresh

water freeboard for a wood

ship, the draught is measured

from the lower edge

of the rabbet ot keel to the

centre of the disc.

Regel LXXV.

Minsta fribord.

Tillägg till fribordet erfordras

icke för vinterfribord

och avdrag må icke

göras för tropikfribord.

Tillägg av 76 mm till

fribordet göres för resor

tvärs över norra Atlanten,

norr om latituden 36° nord

under vintermånaderna.

Vid beräknande av fribordet

i färskt vatten för

ett träfartyg mätes djupgåendet

från spunningens

underkant till fribordsringens

medelpunkt.

Regie LXXVI.

Table des francs-bords pour

les voiliers.

Francs-bords minima

d’été, d’hiver, et tropicaux

pour les voiliers å

pont découvert en fer et

en acier conformes aux

»standards» définis dans

les Régles.

Rule LXXVI.

Freeboard Table for Sailing

Ships.

Minimum Summer,

Winter, and Tropical Freeboards

för Iron and Steel

Flush Deck Sailing Ships,

which comply with the

Standards laid down in

the Rules.

Regel LXXVI.

Fribordslaboll för segelfartyg.

Minsta sommar-, vinteroch

tropikfribord för

flushdäckade segelfartyg

av järn och stål, som övercnsstämma

med de i

reglerna uppställda normerna.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

L.

Franc- bord

L.

Franc-

bord

24,384

234

64,01

963

27,430

279

67,06

1026

30,48

328

70,10

1090

33,53

378

73,15

1156

36,54

432

76,20

1222

39,62

485

79,25

1290

42,67

541

82,30

1359

45,72

597

85,34

1430

48,77

655

88,39

1501

[51,82

716

91,44

1572

54,86

777

94,49

1643

57,91

838

97,54

1717

60,96

899

100,58

1791

L.

Free-

board

L.

Free-

board

L

Fri-

bord

L

Fri-

bord

Feet

Inches

Feet

Inches

m

mm

m

mm

80

9.2

210

37.9

24,384

234

64,01

963

90

11.0

220

40.4

27,430

279

67,06

1026

100

12.9

230

42.9

30,48

328

70,10

1090

110

14.9

240

45.5

33,53

378

73,15

1156

120

17.0

250

48.1

36,54

432

76,20

1222

130

19.1

260

50.8

39,62

485

79,25

1290

140

21.3

270

53.5

42,67

541

82,30

1359

150

23.5

280

56.3

45,72

597

85,34

1430

160

25.8

290

59.1

48,77

655

88,39

1501

170

28.2

300

61.9

51,82

716

91,44

1572

180

30.6

310

64.7

54,86

777

94,49

1643

190

33.0

320

67.6

57,91

838

97,54

1717

200

35.4

330

70.5

60,96

899

100,58

1791

(i) Les francs-bords

pour les valeurs intermédiaires

de la longueur s’obtiennent

par interpolation.

(ii) Lorsque c est supérieur

å 0,62, le franc-bord

est multiplié par le fac
c

+ 0,62

teur:

1,24

(iii) Lorsque C est supé
rieur

å —5 le franc-bord est

1Z

augmenté de la quantité

8,3S(c-i)x(io+5|)

millim étres.

(iv) Lorsque le creux

réel mesuré jusqu’å la surface

du pont de francbord

au milieu du navire

est supérieur ou inférieur å

C, la différence entre les

creux (en millimétres) est

ajoutée ou retrancbée au

franc-bord.

(i) The freeboards åt

intermediate lengths are

obtained by interpolation.

(ii) Where c exceeds

.62, the freeboard is multiplied

by the factor

c +-62

1.24

(iii) Where D exceeds ~

1Z

the freeboard is increased

by

lD~ 12} X I1 +25ö} in‘

ches.

(iv) Where the actual

depth to the surface of

the freeboard deck amidships

is greater or less than

D, the difference between

the depths (in inches) is

added to or deducted from

the freeboard.

I. Friborden för mellanliggande

längder erhållas

genom interpolering.

II. Där c är större än

0.62, multipliceras fribordet

med faktorn° ^’62 .

1,2 4

III. Där D är större än

ökas fribordet med

värdet 8.33 |d —•

(10 + 7^)mm''

IV. Där det verkliga

djupet till översidan av

fribordsdäcket midskepps

är större eller mindre än

D, skall skillnaden (i mm)

mellan djupen läggas till

eller dragas från fribordet.

Regie LXXVII.

Franc-bord ponr les voiliers

en bois.

Le franc-bord pour un

voilier en bois est egal au

franc-bord qui, tous calculs

faits, lui serait accordé

s’il était en fer ou en

acier, augmenté de telles

Rule LXXVII.

Freeboard for Wood Sailitig

Sliips.

The freeboard for a

wood sailing ship is the

final freeboard the ship

would obtain if she were

of iron and steel, with the

addition of such penalties

Regel LXXVII.

Fribord för segelfartyg’

av trä.

Fribordet för ett segelfartyg

av trä är lika med

det slutliga fribord, fartyget

skulle erhålla, om

det vore av järn eller stål,

dock med sådan ökning,

s. 269 Kontrollera mot PDF

269

quantités que 1’autorité

habilitée pour 1’assignation

des francs-bords

pourra fixer eu égard å la

classe, la construction,

l’åge et l’état du navire.

Les navires en bois de construction

primitive, tels

que les boutres, les jonques,

prahus, &c., doivent

étre traités par 1’Administration

autant qu’il

sera raisonnable et possible

suivant les Régles pour

les voiliers.

5éme partie. — Lignes de

charge pour les vapeurs

transportant du bois en

pontée.

Definitions.

Chargement de bois en

pontée. L’expression »chargement

de bois en pontée»

signifie un chargement

de bois transporté sur une

partie non couverte du

pont de franc-bord ou du

pont de superstructure.

Cette expression ne comprend

pas les chargements

de pulpe de bois ni les

chargements similaires.

Ligne de charge pour les

navires transportant des

chargements de bois en

pontée. Une ligne de charge

pour les navires transportant

des chargements

de bois en pontée est une

ligne de charge spéciale

qui est utilisée seulement

quand le navire transporté

un chargement de bois en

pontée conformément aux

conditions et aux régles

suivantes:

as the Assigning Authority

may determine, having

regard to the classification,

construction, age

and condition of the ship.

Wood ships of primitive

budd such as dhows,

junks, prahus, &c., are

to be dealt with by the

Administration so far as

is reasonable and practicable

under the Rules for

Sailing Ships.

Part V.—Load Lines for

Steamers carrying Timber

Deck Cargoes.

Definitions.

Timber Deck Cargo. The

term »timber deck cargo»

means a cargo of timber

carried on an uncovered

part of a freeboard or superstructure

deck. The

term does not include

wood pulp or similar cargo
-

Timber Load IAne. A

timber load line is a special

load line to be used

only when the ship is carrying

a timber deck cargo

in compliance with the

following conditions and

regulations:

som den myndighet, vilken

fastställer lastmärket,

må bestämma med hänsyn

till fartygets klass, byggnadssätt,

ålder och konstruktion.

Träfartyg av primitiv

konstruktion såsom

dhows, djunker, prahus

o. s. v. skola av administrationen

så långt som är

skäligt och lämpligt behandlas

enligt reglerna för

segelfartyg.

Del V. Fribord för ångfartyg,

förande däckslast

av trä.

Definitioner.

Däckslast av trä. Med

uttrycket »däckslast av

trä» avses en last av trä,

förd på icke överbyggd

del av fribordsdäcket eller

överbvggnadsdäck. Uttrycket

inbegriper icke

trämassa eller liknande

last.

Trälastmärke. Ett trälastmärke

är ett särskilt

lastmärke, som må nyttjas

allenast, när fartyget

för en däckslast av trä i

enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Regie LXXVIII.

Marqnes sur les flancs

du navire.

Lignes de charge pour

les navires transportant des

chargements de bois en

pontée. Les lignes qui indiquent

les lignes de charge

maxima pour les navires

transportant des chargements

de bois en pontée

dans les différentes circonstances

et dans les différentes

saisons consistent

en des lignes horizontales

de 250 millimétres de

longueur et de 25 millimétres

d’épaisseur disposées

perpendiculairement

å une ligne verticale tracée

å 540 millimétres sur

1’arriére du centre du disque

(voir figure 4). Elles

doivent étre marquées et

contrölées dans les mémes

conditions que les lignes

de charge ordinaires (voir

les Régles V å VII).

La ligne de charge d’été

pour les navires transportant

des chargements de bois

en pontée est indiquée par

1’aréte supérieure d’une

ligne marquée BE.

La ligne de charge d’hiver

pour les navires transportant

des chargements de bois

en pontée est indiquée par

l’aréte supérieure d’une

ligne marquée BH.

La ligne de charge déhiver

dans VAtlantique Nord

pour les navires transportant

des chargements de bois

en pontée est indiquée par

1’aréte supérieure d’une

ligne marquée BHAN.

La ligne de charge tropicale

pour les navires transportant

des chargements de

bois en pontée est indiquée

par l’aréte supérieure d’une

ligne marquée BT.

Rule LXXVIII.

Marks on the Ship’s Sides.

Timber Load Lines. The

lines which indicate the

maximum timber load lines

in different circumstances

and åt different

seasons are to be horizontal

lines, 9 inches in

length and 1 inch in

breadth, which extend

from, and are åt right

angles to, a vertical line

marked 21 inches abaft

the centre of the disc (see

Eigure 4). They are to

be marked and verified

similarlv to the ordinary

load lines (see Rules V

to VII).

The Summer Timber

Load Line is indicated by

the upper edge of a line

marked LS.

The Winter Timber

Load Line is indicated by

the upper edge of a line

marked LW.

The Winter North Atlantic

Timber Load Line

is indicated by the upper

edge of a line marked

LWNA.

The Tropical Timber

Load Line is indicated by

the upper edge of a line

marked LT.

Regel LXXVIII.

Märken å fartygssidorna.

Trälastmärken. De märken,

vilka angiva den

största nedlastnigen vid

förande av däckslast av

trä under olika förhållanden

och under olika årstider,

skola bestå av vågräta

linjer 250 mm långa

och 25 mm breda, vilka

utgå från och bilda räta

vinklar mot en lodrät

linje, uppdragen 540 mm

akter om fribordsringens

medelpunkt (se fig. 4).

De skola utmärkas och

underkastas tillsyn på

sätt, som är föreskrivet

för de allmänna lastmärkena

(se reglerna V—VII).

Märket för trälastsommarfribordet.

Trälastsommarfribordet

angives genom

överkanten av en

linje, märkt TS.

Märket för trälastvinterfribordet.

Trälastvinterfribordet

angives genom

överkanten av en linje,

märkt TV.

Märket för trälastvinterfribordet

i norra Atlanten.

Trälastvinterfribordet i

norra Atlanten angives

genom överkanten av en

linje, märkt TVNA.

Märket för trälasttropikfribordet.

Trälasttropikfribordet

angives genom

överkanten av en linje,

märkt TT.

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

La ligne de charge d’été

en eau douce pour les navires

transportant des chargements

de bois en pontée

est indiquée par 1’aréte

supérieure d’une ligne

marquée BD. La différence

entre la ligne de

charge d’été en eau douce

et la ligne de charge d’été

pour les navires transportant

des chargements de

bois en pontée est la correction

qui doit étre apportée

aux autres lignes

de charge pour les navires

chargeant du bois en pontée,

lorsque le navire charge

en eau douce.*

La ligne de charge tropicale

en eau douce pour

les navires transportant

des chargements de bois

en pontée est indiquée par

l’aréte supérieure d’une

ligne marquée BTD.

* Lorsque des navires de mer

naviguent dans une riviére ou

dans des eaux intérieures, il est

permis d’augmenter le chargement

du navire d’une quantité

qui correspond au poids du combustible,

etc., nécessaire å la

consommation entre le point de

départ et la mer libre.

The Fresh Wåter Timber

Load Line in Summer

is indicated by the upper

edge of a line marked LF.

The difference between

the Fresh Water Timber

load line in Summer and

the Summer Timber load

line is the allowance to be

made for loading in fresh

water åt the other Timber

load lines. The Fresh

Water Timber load line

in the Tropical Zone is

indicated by the upper

edge of a line marked

LTF.*

* Where seagoing steamers

navigate a river or inland water,

deeper loading is permitted corresponding

to the weigbt of fuel,

&c., required for consumption

between the point of departure

and the open sea.

BT

BH

&HAN

(4 WOn*t)AM/ir*\

K- 3oom-i#, ,

I

/T\

• S-/1

< !*30Owrri’ I''

K- -460>nmi -*

p c» IT»^

t JPScJ

*

.1

f-ÄT»-*,

| rrtr

Märkena för trälastfriborden

i färskt vatten.

Trälastsommarfribordet i

färskt vatten angives genom

överkanten av en

linje, märkt TSF. Skillnaden

mellan trälastsommarfribordet

i färskt vatten

och trälastsommarfribordet

är lika med det

avdrag från övriga trälastfribord,

som skall göras

för nedlastning i färskt

vatten. Trälasttropikfribordet

i färskt vatten angives

genom överkanten

av en linje, märkt TTF.*

* Där sjögående ångfartyg befara

en flod eller ett innanvatten,

medgives en ökning i nedlastningen,

svarande mot vikten

av det bränsle m. m., som erfordras

för förbrukning mellan

avgångsorten och öppna sjön.

Figure 4.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

$eekUn«

2i "Forward-jj

f4r-S--?

k-9-->

!. K-«H

I I

Figure 4.

Dacks/inje..

k *£° i

rn/m

Figur 4.

s 54-0% 4= Äö%»i

ok t er o ve# , /öro ver 1

^ föröver

£SF. I >

*f- I

7VAW

^//77 1 |

(*- *60 *|

Conditions supplémentaires

d’assignation et

Régles permettant l’augmentation

d’enfoncement.

Supplementary Conditions

of Assignment and

Regulations for Deeper

Loading.

Tilläggsvillkor för fastställande

av trälastmärke

jämte föreskrifter för

djupare nedlastning.

Regie LXXIX.

Construction du Navire,

La structure du navire

doit étre d’une solidité

suffisante eu égard au tirant

d’eau accru et au

poids de la pontée.

Regie LXXX.

Superstructures.

Le navire doit avoir un

Rule LXXIX.

Construction of Ship.

The structure of the

ship is to be of sufficient

strength for the deeper

draught allowed and för

the weight of the deck

cargo.

Rule LXXX.

Superstructures.

The ship is to have a

Regel LXXIX.

Fartygets konstruktion.

Fartyget skall vara tillräckligt

starkt byggt för

det tillåtna större djupgåendet

och för däckslastens

vikt.

Regel LXXX.

Överbyggnader.

Fartyget skall hava en

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

gaillard ayant au moms

la hauteur réglementaire

et une longueur d’au

moins 7 pour cent de la

longueur du navire et, en

plus, une dunette ou une

demi-dunette pourvue

d’un capot solide en acier

ou d’un rouf installé å

l’arriére.

Regie LXXXI.

Encaissement des machines.

Les encaissements des

machines sur le pont de

franc-bord doivent étre

protégés par une superstructure

ayant au moins

la hauteur réglementaire,

å moins que ees encaissements

soient d’une solidité

et d’une hauteur suffisantes

pour permettre l’arrimage

du bois en abord.

Regie LXXXII.

Ballasts de double fond.

Les water ballasts situés

dans la mi-longueur du

navire au milieu doivent

avoir une subdivision longitudinale

adéquate.

Regie LXXX1II.

Payois.

Le navire doit étre muni

soit de pavois fixes d’une

hauteur d’au moins 990

millimétres, particuliérement

renforcés å la partie

supérieure et consolidés

par de solides jambettes

fixées au pont par le travers

des barrots et pourvus

des sabords de décharge

nécessaires, soit de

rambardes convenables de

la méme hauteur que celle

forecastle of åt least standard

height and åt least

7 per cent. of the length

of the ship, and, in addition,

a poop, or a raised

quarter deck with a strong

steel hood or deck house

fitted aft.

Rule LXXXI.

Machinery Casings.

Machinery casings on

the freeboard deck are to

be proteeted by a superstrueture

of åt least standard

height, unless the

machinery casings are of

sufficient strength and

height to permit of the

carriage of timber alongside.

Rule LXXXII.

Donble Bottom Tanks.

Double bottom tanks

where fitted within the

midship half length of the

ship are to have adequate

longitudinal subdivision.

Rule LXXXIII.

Bnlwarks.

The ship must be fitted

either with permanent

bulwarks åt least 3 feet

3 inches high, specially

stiffened on the upper

edge and supported by

strong bulwark stays attached

to the deck in the

way of the beams and

provided with necessary

freeing ports, or with

efficient rails of the same

height as the above and

back av minst normalhöjd

och av en längd, som

är minst 7 procent av fartygets

längd, ävensom en

poop eller ett höjt halvdäck,

akterut försett med

en stark kapp av järn

(»steel») eller däckshus.

Regel LXXXI.

Maskinerirumskappar.

M askiner irumskappar

på fribordsdäcket skola

vara skyddade av en överbyggnad

av minst normalhöjd,

såvida icke maskinerirumskapparna

äro av

tillräcklig styrka och höjd

för att medgiva förandet

av trälast längs deras sidor.

Regel LXXXII.

Tankar i dubbelbotten.

Där balasttankar äro

inrättade i dubbelbotten

inom fartygets halva

längd midskepps, skola

desamma hava adekvat

långskeppsindelning.

Regel LXXXIII.

Brädgångar.

Partyget skall vara försett

antingen med permanenta

brädgångår, som

äro minst 990 mm höga,

särskilt stagade i överkanten

och stöttade av starka

brädgångsstöttor, fästa

till däcket mitt för däcksbalkarna,

samt hava erforderliga

länsportöppningar,

eller ock med effektivt

räcke av samma

höjd, som är föreskrivet

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

qui est indiquée ci-dessus

pour les pavois et d’une

construction particuliérement

robuste.

Regie LXXXIV.

Ouverture» dans le pont

recouvertes pur la pontée

de bois.

Les ouvertures des espaces

situés au-dessous du

pont de franc-bord doivent

étre bien fermées et

les tringles mises en place.

Toutes les installations

telles que les barrots mobiles,

les galiotes et panneaux

mobiles doivent

étre en place. Lorsque les

cales sont appelées ä étre

ventilées les mancbes å

air doivent étre efficacement

protégées.

of specially strong construction.

Rule LXXXIV.

Deek Openings covered by

Timber Deck Cargo.

Openings to spaces below

tbe treeboard deck

are to be securely closed

and battened down. All

fittings, such as hatchway

beams, fore-and-afters,

and covers, are to

be in place. Where hold

ventilation is needed, tbe

ventilators are to be efficiently

protected.

ifråga om brädgången, och

av särskilt stark konstruktion.

Regel LXXXIV.

Däcksöppningar, soin täckas

av trädäckslast.

Öppningar till rum under

fribordsdäcket skola

vara väl tillslutna och

skalkade. Alla härför avsedda

anordningar såsom

skärstockar, tvärbalkar

och täckluckor, skola vara

anbringade på sina platser.

Där ventilation av

lastrum erfordras, skola

ventilatorerna vara effektivt

skyddade.

Regel LXXXV.

Stuvning.

Brunnarna å fribordsdäcket

skola fyllas av trä,

stuvat så fast som möjligt

och minst till normalhöjden

av en midskeppsöverbyggnad.

Å fartyg, som vintertid

befinner sig inom en vinterårstidzon,

må däckslastens

höjd över fribordsdäcket

icke överstiga en

tredjedel av fartygets

största bredd.

All däckslast av trä

skall vara tätt stuvad, surrad

och säkrad. Den må

icke på något sätt utgöra

hinder för fartygets navigering

eller nödvändigt

arbete ombord och ej heller

vid något tillfälle under

resan inkräkta på fartygets

nödvändiga överskott

av stabilitet, därvid

Regie LXXXV.

Arrimage.

Les puits sur les ponts

de franc-bord doivent étre

remplis de bois, arrimé

aussi massivement que

possible et de maniére å

atteindre au moins le niveau

de la hauteur réglementaire

d’un chåteau. A

bord d’un navire qui se

trouve en hiver dans une

zone d’hiver périodique la

hauteur de la pontée audessus

du pont de francbord

ne doit pas étre supérieure

au tiers de la plus

grande largeur du navire.

Toute pontée de bois

doit étre arrimée d’une

maniére massive, saisie et

assujettie. Elle ne doit

géner en aucune fa§on ni

la navigation ni la manceuvre

du navire, ni compromettre

la conservation

pendant toute la durée du

voyage d’une marge suffisante

de stabilité, eu égard

Rule LXXXV.

Stowage.

The wells on the freeboard

deck are to be filled

with timber stowed as

solidly as possible, to åt

least the standard height

of a bridge.

On a ship within a seasonal

winter zone in winter,

the height of the deck

cargo above the freeboard

deck is not to exceed onethird

of the extreme

breadth of the ship.

All timber deck cargo

is to be compactly stowed,

lashed and secured.

It must not interfere in

any way with the navigation

and necessary work

ot the ship, or with the

provision of a safe margin

of stability åt all stages

of the voyage, regard being

given to additions of

opaginerad Kontrollera mot PDF

aux augmentations de

poids telles que celles résultant

du mouillage de la

cargaison, ainsi qu’aux

réductions de poids provenant

par exemple de

la consommation du combustible

et des approvisionnements.

Regie LXXXVI.

Proteclion de Péquipage,

aecés ä la tranche des machiues,

&c.

Un moyen d’accés sur

et satisfaisant doit permettre

d’atteindre, å tout

moment les locaux de

l’équipage, la trancbe des

macbines et toutes les

autres parties qui sont

obligatoirement utilisées

pour la manoeuvre. Aux

éndroits qui permettent

d’atteindre ees parties,

la pontée doit étre arrimée

de telle fa§on que les ouvertures

y donnant accés

puissent étre convenablement

f ermées et assuj etties

de maniére ä empécher

toute rentrée d’eau. Des

moyens de protection efficaces

pour 1’équipage, sous

la forme de garde-corps,

ou de filiéres s’élevant au

moins å lm22 au-dessus

de la pontée et espacées

verticalement de 30 centimétres

au plus les uns des

autres, doivent étre instalIés

de chaque coté de la

pontée. Le dessus de la

pontée doit étre suffisamment

nivelé pour servir de

passavant.

Regie LXXXVII.

Dispositions concornnnt

l’appnreil å goiiverner.

Les dispositifs utilisés

pour gouverner doivent

étre convenablement pro
-

weight, such as those due

to absorption of water and

to losses of weigbt sucb as

those due to consumption

of fuel and stores.

Rule LXXXVI.

Protection of Crew, Access

to Machinery Space, &c.

Safe and satisfaetory

access to the quarters of

the crew, to the machinery

space and to all other

parts used in the necessary

work of the ship, is to be

available åt all times.

Deck cargo in way of

openings which give access

to such parts is to be

so stowed that the openings

can be properly

cl osed and secured against

the admission of water.

Efficient protection för

the crew in the form of

guard rails or life lines,

spaced not more than 12

inches apart vertically, is

to be provided on each

side of the deck cargo to a

height of åt least 4 feet

above the cargo. The

cargo is to be made sufficiently

level for gangway

purposes.

Rule LXXXVII.

Steerlng Arrangements.

Steering arrangements

are to be effectively proteeted

from damage by

hänsyn skall tagas såväl

till den viktökning, vilken

kan förorsakas t. ex. av

att lasten upptager vatten,

som ock till den viktminskning,

vilken beror t.

ex. på förbrukningen av

bränsle och proviant.

Regel LXXXVI.

Skydd för besättning, tillträde

till maskineriruin

m. m.

Säkert och tillfredsställande

tillträde till besättningens

bostäder, till maskinerirum

och till alla övriga

för skeppst jänsten

nödvändiga utrymmen

skall städse förefinnas.

Däckslast, anbragt utanför

öppningar, som leda

till dylika utrymmen,

skall vara så stuvad, att

öppningarna kunna betryggande

stängas och säkras

för att hindra inträngande

av vatten. Effektivt

skydd för besättningen

i form av räcken eller

mantåg med en höjd över

däckslasten av minst 1.22

meter och ett inbördes

lodrätt avstånd av högst

30 cm skall vara anbragt

å varje sida av däckslasten.

Övre ytan av däckslasten

skall vara tillräckligt

avplanad för att tjäna

såsom gångbord.

Regel LXXXVII.

Styrinrättningar.

Styrinrättningarna skola

vara effektivt skyddade

mot skada av lasten samt,

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

tégés contre les avaries

que pourrait leur occasionner

la pontée et, autant

que cela est possible, pouvoir

étre accessibles. Des

dispositions doivent étre

prises pour que l’on puisse

gouverner en cas d’avarie

aux appareils principaux.

Regie LXXXVIII.

Mou tants.

Lorsque la nature du

bois exige Installation de

montants, ees derniers

doivent étre d’une solidité

appropriée et peuvent étre

en bois ou en métal. Leur

écartement doit étre en

rapport avec la longueur

et la nature du bois transporté,

mais il ne doit pas

étre supérieur å 3m05.

Des corniéres ou des sabots

en métal fixés convenablement

å la tole

gouttiére ou d’autres dispositifs

efficaces doivent

étre prévus pour maintenir

les montants.

Regie LXXXIX.

Saisines.

La pontée doit étre bien

saisie sur toute sa longueur

par des saisines traversiéres

indépendantes

les unes des autres dont

1’écartement ne doit pas

étre supérieur å 3m05.

Des points d’attache

pour ees saisines doivent

étre rivés å la tole du

carreau å des intervalles

n’excédant pas 3m05 métres.

La distance comprise

entre une cloison fronteau

de superstrueture et le premier

point d''attaché voi
-

cargo, and, as far as practicable,

are to be accessible.

Efiicient provision

is to be made for steering

in tbe event of a breakdown

in tbe main steering

arrangements.

Rule LXXXVIII.

Upriglits.

Uprigbts when required

by the nature of the timber

are to be of adequate

strength and may be of

wood or metal; the spacing

is to be suitable for

the length and character

of timber carried, but is

not to exceed 10 feet.

Strong angles or metal

sockets efficiently secured

to the stringer plate or

equally efficient means

are to be provided för

securing the uprights.

Rule LXXXIX.

Lashings.

Timber deck cargo is to

be efficiently secured

throughout its length by

independent overall lashings

spaced not more

than 10 feet apart.

Eye plates for these

lashings are to be riveted

to the sheerstrake åt intervals

of not more than

10 feet, the distance from

an end bulkhead of a superstrueture

to the first

eye plate being not more

than 6 feet 6 inches. Ad
-

så långt praktiskt möjligt,

åtkomliga. Effektiv anordning

skall vara vidtagen

för styrning i händelse

av skada på huvudstyrinrättningen.

Regel LXXXVIII.

Stöttor.

Där trälastens beskaffenhet

nödvändiggör anbringandet

av stöttor,

skola dessa vara av tillräcklig

styrka samt av trä

eller ock av järn eller

annan metall. Avståndet

mellan stöttorna skall vara

avpassat efter det lastade

virkets längd och beskaffenhet,

men må icke

överstiga 3.05 meter. Starka

kragar av vinkel järn

eller skor av metall effektivt

fästa vid däcksstringerplåten

eller lika effektiva

anordningar skola förefinnas

för stöttornas säkra

fästande.

Regel LXXXIX.

Snrrningar.

Trädäckslasten skall

vara effektivt säkrad utefter

hela sin längd förmedelst

av varandra oberoende,

tvärskepps anbragta

surrningar på ett

inbördes avstånd av högst

3.05 meter.

Beslag för surrningarnas

fästande skola vara

nitade till berghultsstråket

på ett inbördes avstånd

av högst 3.05 meter

och avståndet från ändskottet

av en överbyggnad

till närmaste beslag

må icke överstiga 1.98 me
-

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

sin ne doit pas étre supérieur

å lm98. Des points

d’attache additionnels

peuvent étre fixés sur la

tole gouttiére.

Les saisines traversiéres

doivent étre en bon état

et consister en chaine ä

mailles serrées de 19 millimétres

au moins ou en fil

d’acier flexible de résistance

équivalente, elles

doivent étre garnies de

crocs å échappement et de

ridoirs accessibles en tout

temps.

Les saisines en fil d’acier

doivent avoir un bout

de chaine å mailles longues

de faible longueur permettant

de regler l’amarrage.

Lorsque la longueur des

piéces de bois est moindre

que 3m66 1’espacement

des saisines peut étre réduit

en proportion ou

d’autres dispositions convenables

doivent étre

prises.

, Lorsque 1’espacement

des saisines est egal ou

inférieur å lm52, les dimensions

des saisines en

chaine peuvent étre réduites;

toutefois on ne doit

pas employer de la chaine

de moins de 12,7 millimétres,

ni du cable d’acier

de moindre résistance que

la chaine de 12,7 millimétres.

Toutes les installations

exigées pour fixer les saisines

doivent étre d’une

résistance appropriée å

celle de ees saisines.

Les montants installés

sur les ponts de superstruetures

doivent étre

espacés de 3m05 et étre

maintenus transversalement

par des saisines

ditional eye plates may be

fitted on the stringer

plate.

Overall lashings are to

be in good condition and

are to be not less than f

inch close link chain or

flexible wire rope of equivalent

strength, fitted

with sliphooks and stretching

serews, which are

to be accessible åt all times.

Wire rope lashings

are to have a short length

of long link chain to permit

the length of lashings

to be regulated.

When timber is in lengths

less than 12 feet, the spacing

of the lashings is to

be reduced to suit the

length of timber or other

suitable provision made.

When the spacing of

the lashings is 5 feet or

less, the size of the lashing

may be reduced, butnot

less than inch chain or

equivalent wire rope i3 to

be used.

All fittings required for

securing the lashings are

to be of strength corresponding

to the strength

of the lashings.

On superstruc.ture

decks, uprights, where fitted,

are to be about 10 feet

apart and are to be secured

by athwartship

lashings of ample strength.

ter. Ytterligare beslag må

fästas till däcksstringerplåten.

Tvärskeppssurrningarna

skola vara i gott stånd

och utgöras av kortlänkad

kätting med en länkjärnsdiameter

av minst 19 mm

eller av böjlig stållina av

motsvarande styrka; surrningarna

skola vara försedda

med vid varje tillfälle

åtkomliga släpphakar

och ansättningsskruvar.

Stållinesurrningar skola

vara försedda med en kort

längd långlänkad kätting

för att möjliggöra reglering

av surrningarnas

längd.

Där längden av i trälasten

ingående virke är

mindre än 3.66 meter,

skall inbördes avståndet

mellan surrningarna

minskas för att passa till

virkeslängderna eller ock

skola andra lämpliga anordningar

vidtagas.

Där inbördes avståndet

mellan surrningarna är

1.52 meter eller mindre,

må dimensionerna av

surrningarna minskas;

dock må kätting med

länk järnsdiameter understigande

12.7 mm eller

stållina av motsvarande

styrka icke användas.

Alla anordningar, som

fordras för surrningarnas

fästande, skola hava en

styrka, som motsvarar

surrningarnas styrka.

Där stöttor brukas å

överbyggnadsdäck, skola

desamma anbringas på ett

inbördes avstånd av omkring

3.05 meter samt

säkras medelst tvärskepps

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

traversiéres de résistance

largement suffisantes.

Regie XC.

Plans.

Des plans montrant les

dispositions et les installations

pour 1’arrimage et la

tenue des pontées, conformément

aux présentes

régles, doivent étre soumis

å 1’Autorité habilitée

pour 1’assignation des

francs-bords.

Franc-bord.

Regie XCI.

Calcul du Franc-bord.

Lorsque 1* Autorité habilitée

pour 1’assignation des

francs-bords se sera rendu

compte que le navire est

eonvenablement installé

et que les conditions et les

installations sont au moins

équivalentes aux exigences

indiquées ci-dessus pour le

transport des bois en pontée,

les francs-bords d’été

déterminés suivant les

Régles ordinaires et les

Tables de la 3;me Partie

pourront étre corrigés de

fa§on å donner des francsbords

spéciaux pour le

bois, en rempla§ant les

pourcentages qui figurent

å la Regie LIII par ceux

qui sont donnés dans la

Table suivante:

Rule XC.

Plans.

Plans sbowing tbe fittings

and arrangements

for stowing and securing

timber deck cargoes in

compliance with tbe foregoing

conditions and regulations

are to be submitted

to the Assigning

Authoritv.

Freeboard.

Rule XCI.

Computation of Freeboard.

Where tbe Assigning

Autbority is satisfied tbat

tbe sbip is suitable and

tbat tbe conditions and

arrangements are åt least

equal to tbe foregoing

requirements for tbe carriage

of timber deck cargo,

tbe Summer freeboards

computed in accordance

witb tbe Rules and Tables

in Part III may be modified

to give special timber

freeboards, by substituting

tbe following percentages

for tbose in Rule

LIII:—

anbragta surrningar av

synnerlig styrka.

Regel XC.

Ritningar.

Ritningar, utvisande

beslag ocb anordningar

för stuvning ocb surrning

av trädäckslaster i enlighet

med förestående villkor

ocb bestämmelser skola

för godkännande underställas

den myndighet,

som fastställer lastmärket.

Fribord.

Regel XCI.

Beräkning ar fribord.

Där den myndighet,

som fastställer lastmärket,

förvissat sig om, att

fartyget är lämpligt samt

att förutsättningarna ocb

anordningarna äro minst

likvärdiga med ovan angivna

fordringar för förande

av däckslast av trä,

kunna sommarfriborden,

beräknade i överensstämmelse

med reglerna ocb

tabellerna i del III, för erhållande

av särskilda trälastfribord

modifieras genom

att ersätta de i regel

LIII angivna procenttalen

med nedanstående:

Longuenr effective totnle de superstriictures.

—

0

0,1 L

0,2 L

0,3 L

0,4 L

0,5 L

0,6 L

0,7 L

0,8 L

0,9 L

L

%

*

%

*

%

%

%

*

%

*

%

Navires de tous

les types . . .

20

30,75

41.5

52,25

63

69,25

75,5

81,5

87,5

93,75

100

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Total Effective Lengtli of Snpcrstructures.

0

■IL

• 2 L

• 3L

■ 4 L

• 5 L

• 6 L

. 7 L

• 8 L

• 9 L

1 • 0 L

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

All types . . .

20

30.751 41.5

52.25

63

69.25

75.5

81.5

87.5

93.76

100

Överbyggnadernas totala effektiva längd.

0

0,1 L.

0,2 L.

0,3 L.

0,4 L.

0,5 L.

0,6 L.

0,7 L.

0,8 L.

0,9 L.

1,0 L.

*

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

Fartyg av alla typer

20

30,75

41.5

52,25

63

69,25

75,5

81,5

87.5

93,75

100

Le franc-bord d’hiver

pour les navires transportant

des bois en pontée

s’obtient en ajoutant au

franc-bord d’été du tirant

d’eau correspondant

compté a partir du dessus

de quille.

Le franc-bord d’hiver

pour le bois dans 1’Atlantique

Nord est celui

prescrit dans la Regie

LXY pour les francs-bords

d’hiver dans 1’Atlantique

Nord.

Le franc-bord tropical

pour le bois s’obtient en

déduisant du franc-bord

d’été pour le bois A du

tirant d’eau correspondant,

compté å partir du

dessus de quille.

The Winter Timber

freeboard is to be obtained

by adding to the Summer

Timber freeboard onethird

of an inch per foot

of ,the moulded Summer

Timber draught.

The Winter North Atlantic

Timber freeboards

are the Winter North Atlantic

freeboards prescribed

in Rule LXY.

The Tropical Timber

freeboard is to be obtained

by deducting from the

Summer Timber freeboard

one-quarter of an inch

per foot of the moulded

Summer Timber draught.

Trälastvinterfribordet

erhålles genom att till trälastsommarfribordet

lägga

1/36 av det mot trälastsommarfribordet

svarande

mallade djupgåendet.

Trälastvinterfriborden i

norra Atlanten äro de i regel

LXV fastställda vinterfriborden

i norra Atlanten.

Trälasttropikfribordet

erhålles genom att frånträlastsommarfribordet

avdraga

1/48 av det mot

trälastsommarfribordet

svarande mallade djupgåendet.

6cme partie. — Lignes de

charge des Navires å

Citernes.

Definition.

Navire å citernes. L’expression

»navire å citernes»

s’applique å tout vapeur

construit spécialement

pour transporter des cargaisons

liquides en vrac.

Part VI.—Load Lines

for Tankers.

Definition.

Tanker. The term »tanker»

includes all steamers

specially constructed for

the carriage of liquid cargoes

in bulk.

1 samt.

Del VI. Fribord för

tankfartyg.

Definition.

Tankfartyg. Uttrycket

»tankfartyg» omfattar alla

ångfartyg, som äro särskilt

byggda för transport

av lös, flytande last.

Bihang till riksdagens protokoll 1982.

58 käft. (Nr 72.)

24

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Regie XCII.

Murques sur les inurailles

<lu navire.

Les marques sur les

murailles sont olles qui

sont indiquées au croquis

de la Regie IV.

Conditions supplémentaires

d’assignation permettant

l’augmentation

d’enfoneement.

Regie XCIII.

Construction du navire.

Le navire å citernes

doit étre construit avec

une solidité suffisante

pour le tirant d’eau accru

correspondant au francbord

assigné.

Regie XCIV.

(•aillard.

Le navire doit avoir un

gaillard ayant une longueur

au moms égale å 7

pour cent de la longueur

du navire et une hauteur

au moins égale å la hauteur

réglementaire.

Regie XCV.

Eucaissenients des

iiincliiues.

Les ouvertures dans les

encaissements des machines

sur le pont de francbord

doivent avoir des

portes en acier. Les encaissements

doivent étre

protégés par une dunette

ou un cbåteau fermés

ayant au moins la hauteur

réglementaire ou par un

rouf de méme hauteur et

de solidité équivalente.

Les cloisons des extrémités

de ees superstruetures

Rule XCII.

Marks on the Siiip’s Sides.

The marks on the

ship’s sides are to be as

provided in the figure in

Rule IV.

Supplementary Conditions

of Assignment for

Deeper Loading.

Rule XCIII.

Construction of Sliip.

The strueture of the

ship is to be of sufficient

strenght for the inereased

draught corresponding to

the freeboard assigned.

Rule XCIV.

Forecnstlc.

The ship is to have a

forecastle of which the

length is not less than

7 per cent. of the length

of the ship and the height

is not less than the standard

height.

Rule XCV.

Machinery Casings.

The openings in machinery

casings on the freeboard

deck are to be fitted

with steel doors. The

casings are to be proteeted

by an enclosed poop or

bridge of åt least standard

height, or by a deck

house of equal height and

of equivalent strength.

The bulkheads åt the ends

of these struetures are to

be of the scantlings required

for bridge front bulk
-

Regel XCII.

Märken å fartygssidorna.

Märkena å fartygssidorna

skola vara lika de märken,

som utvisas av figuren

i regel IV.

Tilläggsbestämmelser

rörande lastmärke, avseende

djupare nedlastning.

Regel XCIII.

Fartygets konstruktion.

Fartyget skall hava

styrka, som är tillräcklig

med hänsyn till den mot

‘det fastställda fribordet

svarande djupare nedlastningen.

Regel XCIV.

Back.

Fartyget skall hava en

back, vars längd är minst

7 procent av fartygets

längd och vars höjd icke

är mindre än normalhöjden.

Regel XCV.

Maskinerirumskappar.

Öppningarna i maskinerirumskappar

på fribordsdäcket

skola vara

försedda med dörrar av

järn (»steel»). Kapparna

skola vara skyddade av

en sluten poop eller midskeppsöverbyggnad

av

minst normalhöjd eller av

ett däckshus av samma

höjd och motsvarande

styrka. Ändskotten till

dessa byggnader skola hava

de för förliga ändskott

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

doivent avoir les échantillons

exigés pour les cloisions

fronteaux de chåteau.

Toutes les entrées

dans les constructions sur

le pont de franc-bord doivent

étre munies de fermetures

efficaces et les

seuils doivent avoir une

bauteur d’au moins 457

millimétres au-dessus du

pont. Les parties exposées

des encaissements de

la machine sur le pont des

superstructures doivent

étre de construction solide

et toutes leurs ouvertures

munies de fermetures en

acier, attachées de fa§on

permanente sur les encaissements

et susceptibles

d’étre fermées et assujetties

de 1’intérieur et

de l’extérieur; les seuils de

ees ouvertures doivent s’élever

au moins ä 380 millimétres

au-dessus du pont.

Les panneaux de chaufferies

doivent étre aussi élevés

qu’il est raisonnable et

possible de le faire audessus

du pont de superstructures

et avoir de

forts couvercles en acier,

attachés de fa<jon permanente

å leur emplacement.

Regie XCVI.

Passerelle.

Une passerelle permanente

de construction efficace

et d’une solidité

suffisante étant donnée

sa position exposée doit

étre installée de l’avant

å 1’arriére, au niveau du

pont de superstructures,

entre la dunette et le

chåteauet, lorsque l’équipage

est loge å 1’avant

du navire, cette passerelle

doit s’étendre du chåteau

heads. All entrances to

the struetures from the

freeboard deck are to be

fitted with effeetive closing

appliances and the

sills are to be åt least 18

inches above the deck.

Exposed machinery casings

on the superstructure

deck are to be of substantial

construction, and

all openings in them are

to be fitted with Steel closing

appliances permanently

attached to the

casings and capable of

being closed and secured

from both sides; the sills

of such openings are to be

åt least 15 inches above

the deck. Fiddley openings

are to be as high

above the superstrueture

deck as is reasonable and

practicable and are to

have strong steel covers

permanently attached in

their proper positions.

Rule XCVI.

Gangway.

An efficiently constructed

permanent gangway

of sufficient strength för

its exposed position is to

be fitted före and aft åt

the level of the superstrueture

deck between

the poop and midship

bridge, and when erew are

berthed forward, from the

bridge to the forecastle,

or other equivalent means

of access may be provided

till midskeppsöverbyggnader

fordrade materialdimensionerna.

Alla tillträdesöppningar

till byggnaderna

från fribordsdäcket

skola vara försedda med

effektiva stängningsanordningar

och trösklarna

skola hava en höjd över

däcket av minst 457 mm.

Oskyddade maskinerirumskappar

på överbyggnadsdäcket

skola vara av

stark konstruktion och

alla öppningar i dem skola

vara försedda med tillslutnings-

eller stängningsanordningar

av järn

(»steel»), permanent fästa

till kapparna samt inrättade

att stängas och

säkras från båda sidor;

trösklarna till sådana öppningar

skola hava en höjd

över däcket av minst 380

mm. Öppningarna i

pann- och skorstenskappar

skola befinna sig så

högt över överbyggnadsdäcket,

som är skäligt och

lämpligt, samt skola vara

försedda med starka luckor

av järn (»steel»), permanent

fästa på sina rätta

platser.

Regel XCVI.

Gångbro.

En effektivt byggd, permanent

gångbro av styrka,

som är tillräcklig för

dess utsatta läge, skall

anbringas långskepps i

höjd med överbyggnadsdäcket

mellan poopen och

midskeppsöverbyggnaden

samt, där besättningen är

inrymd föröver, mellan

midskeppsöverbyggnaden

och backen. Varje annan

likvärdig förbindelsean
-

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

au gaillard. Tout autre

moyen d’accés équivalent,

comme des passages audessous

du pont, peut

étre employé pour tenir

lieu de cette passerelle.

Regie XCVII.

Protection de 1’équipage.

Accés ä la tranche des

machines, &c.

Un moyen d’accés sur

et satisfaisant doit permettre

d’atteindre, du niveau

de la passerelle les

locaux de 1’équipage, la

tranche des machines et les

parties du navire qui sont

obligatoirement utilisées

pour la manoeuvre du navire.

Cette regie ne s’applique

pas aux chambres

des pompes dont les entrées

se font du pont de

franc-bord quand elles

sont munies de moyens de

fermeture de la classe 1.

Regie XCVIII.

Panneaux.

Tous les panneaux du

pont de franc-bord ou du

pont des caisses d’expansion

doivent étre fermés

par des couvercles en acier

robustes et étanches.

RégleXCIX.

Manches å air.

Les manches å air desservant

des espaces situés

au-dessous du pont de

franc-bord doivent étre de

solidité suffisante ou étre

protégées par des superstructures

ou des moyens

efficaces équivalents.

Regie C.

Digpositifs pour Pévacuatiou

de 1’eau.

Les navires munis de

pavois doivent avoir des

to carry out the purpose

of the gangway, such as

passages below deck.

Rule XCVII.

Protection of Crcw, Access

to Machinery Space, &c.

Safe and satisfactory

access from the gangway

level to the quarters of the

crew, the machinery space

and all other parts used

in the necessary work of

the ship, is to be available

åt all times. This rule

does not apply to pump

rooms entered from the

the freeboard deck, when

fitted with Class 1 closing

appliances.

Rule XCVIII.

Hatclnvays.

All hatchways on the

freeboard deck and on the

deck of expansion trunks

are to be closed watertight

by efficient steel

covers.

Rule XCIX.

Ventilators.

Ventilator s to spaces

below the freeboard deck

are to be of ample strength

or are to be protected by

superstructures or equally

efficient means.

Rule C.

Freeing Arrangements.

Ships with bulwarks are

to have open rails fitted

ordning, såsom gång under

däck, må ersätta gångbron.

Regel XCVII.

Skydd för besättning, tillträde

till maskinerirum

nu in.

Säkert och tillfredsställande

tillträde från gångbrons

höj dläge skall vid

varje tillfälle förefinnas

till besättningens bostäder,

maskinerirum och alla

övriga för skeppstjänsten

nödvändiga utrymmen.

Denna regel är icke tilllämplig

å pumprum med

tillträde från fribordsdäcket

och med stängningsanordningar

av klass 1.

Regel XCVIII.

Lucköppningar.

Alla lucköppningar på

fribordsdäcket och däck

till expansionstrunkar

skola vattentätt tillslutas

medelst effektiva luckor

av järn (»steel»).

Regel XCIX.

Ventilatorer.

Ventilatorer till rum

under fribordsdäcket skola

hava synnerlig styrka

eller ock vara skyddade

av överbyggnader eller på

annat likvärdigt sätt.

Regel C.

Läusningsanordningar.

Fartyg, försedda med

brädgångar, skola hava

s. 283 Kontrollera mot PDF

283

rambardes au moms sur

la moitié de la longueur de

la partie exposée du pont ou

toutes autres dispositions

efficaces pour 1’évacuation

de l’eau. Le can supérieur

du carreau doit étre tenu

aussi bas que possible et

de préférence il ne doit pas

dépasser le can supérieur

de la corniére gouttiére.

Quand les superstructures

sont reliées par des

trunks, des rambardes doivent

étre installées sur

toute la longueur des parties

exposées du pont de

franc-bord.

Regie Cl.

Plans.

Des plans montrant les

installations et les dispositions

doivent étre soumis

å 1’approbation de l’Autorité

habilitée pour l’assignation

des francs-bords.

Francs-bords.

Regie CII.

Calcul du franc-bord.

Quand 1’Autorité habilitée

pour Tassignation des

francs-bords aura constaté

que les exigences ci-dessus

indiquées sont remplies, le

franc-bord d’été pourra

étre calculé d’aprés la

Table de franc-bord des

navires å citernes. Toutes

les corrections devront

étre faites suivant la 3éme

partie du Réglement å

1’exception de celles pour

les vapeurs å pont découvert,

pour les superstructures

détachées, pour l’excés

de tonture et pour les

voyages d’hiver å travers

l’Atlantique Nord.

for åt least kalf tbe length

of the exposed portion of

tbe weatber deck or otber

effective freeing arrangements.

The upper edge of

tbe sheerstrake is to be

kept as low as practicable,

and preferably not

higber tban tbe upper

edge of tbe gunwale bar.

Wbere superstructures

are connected by trunks,

open rails are to be fitted

for tbe whole lengtb of the

weatber portions of the

freeboard deck.

Rule Cl.

Plans.

Plans sbowing proposed

fittings and arrangements

are to be submitted to tbe

Assigning Autbority for

approval.

Freeboards.

Rule CII.

Compilation of Freeboard.

Wben tbe Assigning

Autbority is satisfied tbat

tbe foregoing requirements

are fulfilled, the

Summer freeboard may

be computed from the

Table for Tankers; all

corrections except those

for flusb-deck steamers,

detached superstructures,

excess sbeer, and winter

voyages across tbe North

Atlantic are to be made

in accordance witb Part

III of tbe Rules.

räcke anbragt på minst

balva längden av de öppna

delarna av väderdäcket

eller andra effektiva anordningar

för vattnets avrinnande.

Överkanten av

berghultstråket skall vara

så lågt belägen, som är

praktiskt utförbart, och

helst icke högre än överkanten

av däckstringervinkel

järnet.

Där överbyggnaderna

äro förenade medelst trunkar,

skall räcke vara anbragt

på hela längden av

de för väder utsatta delarna

av fribordsdäcket.

Regel Cl.

Ritningar.

Ritningar, utvisande

avsedda anordningar och

inrättningar, skola för

godkännande underställas

den myndighet, som fastställer

lastmärket.

Fribord.

Regel CII.

Beräkning ar fribord.

När den myndighet,

som fastställer lastmärket,

förvissat sig om, att ovan

angivna fordringar äro

uppfyllda, kan sommarfribordet

beräknas medelst

tabellen för tankfartyg.

Alla korrektioner,

med undantag av sådana

för flusbdäckade ångfartyg,

fristående överbyggnader,

överskott av

språng och vinterresor

tvärs över norra Atlanten,

skola göras i överensstämmelse

med del III av dessa

regler.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Regie CIII.

Réduction pour superstructures

détaehees.

Lorsque la longueur totale

effective des superstructures

est moindre que

L, la deduktion est un

pourcentage de celle prévue

pour une longueur de

superstructure égale å L.

Elle est obtenue par le

tableau suivant:

Rule CIII.

Deduction for Detaclied

Superstructures.

When the total effective

length of superstructure

is less than 1.0 L,

the deduction is a percentage

of that for a superstructure

of length 1.0 L,

and is obtained from the

following table:—

Regel CIII.

Avdrag för fristående överbyggnader.

Där den sammanlagda

effektiva längden av överbyggnader

är mindre än

1.0 L, är avdraget en procentdel

av avdraget för en

överbyggnad av en längd

lika med 1.0 L, vilken procentdel

erhålles ur följande

tabell:

Longueur totale effective des superstructures.

0

0,1 L

0,2 L

0,3 L

0,4 L

0,5 L

0,6 L

0,7 L

0,8 L

0,9 L

L

%

%

%

%

%

%

*

%

%

%

%

Navires de tous

les types . . .

0

7

14

21

31

41

52

63

75,3

87,7

100

Total Effective Length of Superstructures.

0

• IL

• 2 L

• 3 L

• 4 L

• 5 L

• 6 L

•7 L

• 8 L

• 9 L

1 • 0 L

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

All types . . .

0

7

14

21

31

41

52

63

75.3

87.7

100

Överbyggnadernas totala effektiva längd.

0

0,1 L

0,2 L

0.3 L

0,4 L

0,5 L

0,6 L

0,7 L

0,8 L

0,9 L

1,0 L

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

Fartyg av alla typer

0

7

14

21

31

41

52

63

75,3

87,7

100

Regie CIV.

Deduction pour excés de

tontnre.

Quand la tonture est

plus grande que la tonture

réglementaire, la correction

pour excés de tonture

(voir Regie LVU de la

3ime Partie, Lignes de

Charge pour les Vapeurs)

est déduite du franc-bord

pour tous les navires å citernes.

La Régle L1X de

la 3éme Partie ne s’applique

pas; toutefois la deduction

Rule CIV.

Deduction for Excess Sheer.

Where the sheer is greater

than the standard, the

correction for excess sheer

(see Rule LVU of Part III,

Load Lines for Steamers)

is deducted from the freeboard

for all tankers.

Rule LIX of Part III does

not apply except that the

maximum deduction for

excess sheer is 1 ?, inches

åt 100 feet and increases

Regel CIV.

Avdrag för överskott afsprång.

Där språnget är större

än normalsprånget, avdrages

korrektionen för

överskott av språng (se

regel LVU i del III, fribord

för ångfartyg) från

fribordet för alla tankfartyg.

Regeln LIX i

del III är icke tillämplig,

dock att största avdraget

för överskott av språng

är 38 mm vid en längd av

opaginerad Kontrollera mot PDF

maximum pour excés de

tonture est de 38 millimétres

pour une longueur

de 30m50 et elle augmente

de 38 millimétres chaque

fois que la longueur du

navire augmente de

30m50.

Regie CV.

Yoyages pendant 1’liiver a

travers 1’Atlantique Nord.

Le franc-bord minimum

pour les voyages å travers

1’Atlantique Nord au nord

du paralléle 36°, pendant

les mois d’hiver, est égal

au franc-bord d’hiver

auquel on aj oute autant

de fois 25,4 millimétres

que la longueur de 30m50

est comprise dans la longuer

du navire.

Régle CVI.

Tableau de franc-ltord pour

les nnvircs ä eiternes.

L.

Franc

bord

L.

Franc j

bord j

Métres

Mill.

Métres

Mill. j

57,91

546

121,92

1587 i

60,96

587

124,97

1648

64,01

627

128,02

1712

67,06

668

131,06

1775

i 70,10

711

134,11

1841

73,15

754

137,16

1908 |

76,20

800

140,21

1974 j

79,25

846

143,26

2037

82,30

894

146,30

2101

85,34

942

149,35

2162

88,39

993

152,40

2222

91,44

1044

155,45

2281

94,49

1095

158,50

2339

97,54

1146

161,54

2395

100,58

1196

164,59

2451

i 103,63

1250

167,64

2504

1 106,68

1303

170,69

2558

109,73

1359

173,74

2609

i 112,78

1415

176,78

2657

115,82

1471

179,83

2705

i 118,87

1529

182,88

2753

Le cas des navires d’une

longueur de plus de 182m

88 est laissé ä 1’Administration.

åt the rate of 11 incbes for

each additional 100 feet in

the length of the ship.

Rule CV.

Winter Nortli Atlantic

Freeboard.

The minimum freeboard

for voyages across

the North Atlantic, north

of latitude 36° N., during

the winter months, is the

Winter Freeboard plus an

addition åt a rate of 1 inch

per 100 feet in length.

Rule CVI.

Freeboard Table for

Tankers.

1

L in

Feet

1

Free- board

in i

Inches|

L in

Feet j

Free-

board

in

Inches

'' 190

21.5 |

400

62.5

200

23.1

410

64.9

210

24.7

420

67.4 j

220

26.3

430

69.9

230

28.0

440

72.5 |

240

29.7

450

75.1

250

31.5

460

77.7

260

33.3

470

80.2

| 270

35.2

480

82.7

i 280

37.1

490

85.1

290

39.1

500

87.5

300

41.1

510

89.8

310

43.1

520

92.1

320

45.1

530

94.3

330

47.1

540

96.5

340

49.2

550

98.6

350

51.3

560

100.7

360

53.5

570

102.7

370

55.7

580

104.6

380

57.9

590

106.5

j 390

60.2

600

108.4

Ships above 600 feet

are to be dealt with by

the Administration.

fartyget av 30.5 meter

och att detta avdrag ökas

med 38 mm för varje ökning

i längden av 30.5

meter.

Regel CV.

Vinterfribordet för norra

Atlanten.

Det minsta fribordet

för resor under vintermånaderna

tvärs över norra

Atlanten, norr om latituden

36° nord, är lika

med vinterfribordet, ökat

med 25.4 mm för varje

30.5 meter av fartygets

längd.

Regel CVI.

Fribordstabell för tankfartygs
-

Fri-

bord

L

Fri-

bord

111 i

mm

m

mm 1

57,91

546 121,92

1587 1

1 60,96

587

124,97

1648

| 64,01

627

128,02

1712

i 67,06

668

131,06

1775

70,10

711

134,11

1841

73,15

754

137,16

1908

76,20

800

140,21

1974,

i 79,25

846

143,26

2037

| 82,30

894

146,30

2101

1 85,34

942

149,35

2162

88,39

993

152,40

2222

91,44

1044

155,45

2281

94,49

1095

158,50

2339

i 97,54

1146

161,54

2395 j

100,58

1196

164,59

2451

103,63

1250

167,64

2504 l

106,68

1303

170,69

2558

109,73

1359

173,74

2609,

112,78

1415

176,78

2657

115,82

1471

179,83

2705

118,87

1529

182,88

2753

Angående fartyg, vilkas

längd överskrider 182.88

meter, bestämmer administrationen

.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

ANNEXE II.

Limites des Zones et

des Regions périodiques.

Zones.

La limite Sud de la

»zone d’hiver périodique»

septentrionale est constituée

par une ligne tracée:

suivant le paralléle de latitude

36° Nord depuis la

cöte Est de 1’Amérique du

Nord jusqu’å Tarifa, en

Espagne; suivant le paralléle

de latitude 35°

Nord depuis la cöte Est

de Corée jusqu’å la cote

Ouest de Honshiu, Japon;

suivant le paralléle de latitude

35° Nord depuis la

cote Est de Honsliiu jusqu’au

méridien de longitude

150° Ouest; et suivant

une ligne droite jusqu’å

la cote Ouest de l’ile

de Vancouver au point de

latitude 50° Nord. Eusan

(Corée) et Yokohama sont

considérés comme étant

sur la ligne de démarcation

de la »zone d’hiver

périodique» et de la »zone

d’été».

La limite Nord de la

»zone tropicale» est constituée

par une ligne tracée:

suivant le paralléle de latitude

10° Nord depuis la

cöte Est de 1’Amérique du

Sud jusqu’au méridien de

longitude 20° Ouest; suivant

le méridien 20° Ouest

jusqu’au paralléle de latitude

20° Nord; et suivant

le paralléle de latitude 20°

Nord jusqu’å la cote Ouest

d’Afrique; suivant le pa
-

ANNEX II.

Boundaries of the

Zones and Seasonal

Areas.

Zones.

The Southern boundary

of the northern »Winter

Seasonal» zone is a line

drawn from the east coast

of North America along

the parallel of lat. 36° N.

to Tarifa in Spain; from

the east coast of Korea

along the parallel of lat.

35° N, to the west coast

of Honshiu, Japan; from

the east coast of Honshiu

along the parallel of lat.

35° N. to long. 150° W.,

and thence along a rhumb

line to the west coast of

Vancouver Island åt lat.

50° N., Fusan (Korea) and

Yokohama to be considered

as being on the boundary

line of the northern

»Winter Seasonal» zone

and the »Summer» zone.

The northern boundary

of the »Tropicah zone is a

line drawn from the east

coast of South America

åt lat. 10° N. along the

parallel of lat. 10° N.

to long. 20° W., thence

north to lat. 20° N. and

thence along the parallel

of lat. 20° N. to the

west coast of Africa; a

line from the east coast

of Africa along the parallel

of lat. 8° N. to the west

BILAGA II.

Gränser för zoner och

årstidsområden.

Zoner.

Den södra gränsen för den

norra vinter år stidszonen

utgöres av en linje, dragen

från Nordamerikas ostkust

längs latitudsparallellen

36° nord till Tarifa

i Spanien; från Koreas

ostkust längs latitudsparallellen

35° nord till västkusten

av Honshiu i Japan;

från ostkusten av

Honshiu längs latitudsparallellen

35° nord till

longitudsmeridianen 150°

väst; och därifrån längs en

rät linje till västkusten av

Vancouver Island vid latitudsparallellen

50° nord.

Fusan (Korea) och Yokohama

anses såsom liggande

på gränslinjen mellan

norra vinterårstidszonen

och sommarzonen.

Den norra gränsen för

tropikzonen utgöres av en

linje, dragen från Sydamerikas

ostkust längs latitudsparallellen

10° nord till

longitudsmeridianen 20°

väst; längs longitudsmeridianen

20° väst till latitudsparallellen

20° nord;

längs latitudsparallellen

20° nord till Afrikas västkust;

från Afrikas ostkust

längs latitudsparallellen

8° nord till väst
-

s. 287 Kontrollera mot PDF

287

ralléle de latitude 8° Nord

depuis la cote Est d’Afrique

jusqu’å la cote Ouest

de la péninsule de Malaisie,

le long des cötes de

Malaisie et du Siam jusqu’å

la cote Est de Cochinchine

au point de latitude

10° Nord; suivant

le paralléle de latitude 10°

Nord jusqu’au méridien

de longitude 145° Est,

suivant le méridien 145°

Est jusqu’au paralléle de

latitude 13° Nord, suivant

le paralléle de latitude 13°

Nord jusqu’å la cote Ouest

de 1’Amérique centrale.

Saigon est considéré comme

étant sur la ligne de

démarcation de la »zone

tropicale» et de la »region

tropicale périodique» (4).

La limite Sud de la »zone

tropicale» est constituée

par une ligne tracée: suivant

le paralléle du Tropique

du Capricorne depuis

la cote Est de 1’Amérique

du Sud jusqu’å la

cote Ouest d’Afrique; suivant

le paralléle de latitude

20° Sud depuis la cote

Est d’Afrique jusqu’å la

cote Ouest de Madagascar,

le long des cötes Ouest et

Nord de Madagascar jusqu’au

méridien de longitude

50° Est, suivant le

méridien de longitude 50°

Est jusqu’au paralléle de

latitude 10° Sud, suivant

le paralléle de latitude 10°

Sud jusqu’au méridien de

longitude 110° Est, suivant

une ligne droite jusqu’å

Port Darwin, en Australie,

vers l''Est le long

des cötes d’Australie et de

l’ile Wessel jusqu’au cap

Wessel, suivant le paralléle

de latitude 11° Sud jusqu’å

la cote Ouest du cap York,

suivant le paralléle de la
-

coast of the Malay Peninsula,

following thence the

coast of Malay and Siam

to the east coast of Cochin

China åt lat. 10° N.,

thence along the parallel

of lat. 10° N. to long.

145° E., thence north to

lat. 13° N. and thence

along the parallel of lat.

13° N. to the west coast

of Central America, Saigon

to be considered as

being on the boundary

line of the »Tropical» zone

and the »Seasonal Tropical»

area (4).

The Southern boundary

of the »Tropical» zone is a

line drawn from the east

coast of South America

along the Tropic of Capricorn

to the west coast of

Africa; from the east coast

of Africa along the parallel

of lat. 20° S. to the west

coast of Madagascar,

thence along the west

and north coast of Madagascar

to long. 50° E.,

thence north to lat. 10° S.,

thence along the parallel

of lat. 10° S. to long. 110°

E., thence along a rhumb

line to Port Darwin, Australia,

thence eastwards

along the coast of Australia

and Wessel Island to

Cape Wessel, thence along

the parallel of lat. 11° S.

to the west side of Cape

York, from the east side

of Cape York åt lat. 11° S.

along the parallel of lat.

11° S. to long. 150° W.,

thence along a rhumb line

to the point lat. 26° S. long

75° W., and thence along a

kusten av Malajiska halvön;

längs kusterna av Malajiska

halvön och Siam

till ostkusten av Kochinkina

vid latitudsparallellen

10° nord; längs latitudsparallellen

10° nord

till longitudsmeridianen

145° ost, längs longitudsmeridianen

145° ost till

latitudsparallellen 13°

nord, och längs latitudsparallellen

13° nord till

Centralamerikas västkust.

Saigon anses såsom liggande

på gränslinjen mellan

tropikzonen och tropikårstidsområdet

4).

Den södra gränsen för

tropikzonen utgöres av en

linje, dragen från Sydamerikas

ostkust längs

parallellen för Stenbockens

vändkrets till Afrikas

västkust; från Afrikas

ostkust längs latitudsparallellen

20° syd till västkusten

av Madagaskar,

längs väst- och nordkusterna

av Madagaskar till

longitudsmeridianen 50°

ost, längs longitudsmeridianen

50° ost till latitudsparallellen

10° syd, längs

latitudsparallellen 10° syd

till longitudsmeridianen

110° ost, längs en rät linje

till Port Darwin i Australien,

österut längs kusterna

av Australien och Wessel

Island till Kap Wessel,

längs latitudsparallellen

11° syd till Kap Yorks

västkust, från Kap Yorks

ostkust längs latitudsparallellen

11° syd till longitudsmeridianen

150° väst,

längs en rät linje till latitud

2G° syd longitud 75°

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

titude 11° Sud depuis la

cote Est du cap York jusqu’au

méridien de longitude

150° Ouest, suivant

une ligne droite jusqu’au

point de latitude 26° Sud

et longitude 75° Ouest, et

suivant une ligne droite

jusqu’å la cote Ouest de

1’Amérique du Sud au

point de latitude 30° Sud.

Coquimbo, Rio de Janeiro

et Port Darwin sont considérés

comme étant sur

la ligne de démarcation de

la »zone tropicale» et de la

»zone d’été».

Les régions suivantes

sont considérées comme

appartenant å la »zone

tropicale»:

(1) Le C anal de Suez, la

Mer Rouge et le golfe d’Aden,

å partir de Port Said

jusqu’au méridien de longitude

45° Est. Aden et

Berbera sont considérés

comme étant sur la ligne

de démarcation de la »zone

tropicale» et de la »zone tropicale

périodique» 2 (b).

(2) Le Golfe Persique

jusqu’au méridien de longitude

59° Est.

La limite Nord de la

»zone d’hiver ''périodique»

méridionale est constituée

par une ligne tracée: suivant

le paralléle de latitude

40° Sud depuis la

cote Est de l’Amérique du

Sud jusqu’au méridien de

longitude 56° Ouest, suivant

une ligne droite jusqu’au

point de latitude 34°

Sud et longitude 50°

Ouest, suivant le paralléle

de latitude 34° Sud jusqu’å

la cote Ouest d’Afrique

du Sud, suivant une

ligne droite issue de la cote

Est de 1’Afrique du Sud au

point de latitude 30° Sud

jusqu’å la cote Ouest

rhumb line to the west

coast of South America

åt lat. 30° S., Coquimbo,

Rio de Janeiro and Port

Darwin to be considered

as being on the boundary

line of the »Tropical» and

»Summer» zones.

The following regions

are to be included in the

»Tropical» zone:—

(1) The Suez Canal, the

Red Sea and the Gulf of

Aden, from Port Said to

the meridian of 45° E.,

Aden and Berbera to be

considered as being on the

boundary line of the »Tropical»

zone and the »Seasonal

Tropical» area 2 (b).

(2) The Persian Gulf to

the meridian of 59° E.

The northern boundary

of the Southern »Winter

Seasonal» zone is a line

drawn from the east coast

of South America along

the parabel of lat. 40° S.

to long. 56° W., thence

along a rhumb line to the

point lat. 34° S., long. 50°

W., thence along the parabel

of lat. 34° S. to the

west coast of South Africa;

from the east coast of

South Africa åt lat. 30°

S. along a rhumb line to

the west coast of Australia

åt lat. 35° S., thence

along the south coast of

Australia to Cape Arid,

thence along a rhumb line

väst, och längs en rät linje

till Sydamerikas västkust

vid latitudsparallellen 30°

syd. Coquimbo, Rio de

Janeiro och Port Darwin

anses såsom liggande på

gränslinjen mellan tropikzonen

och sommarzonen.

Följande områden anses

tillhöra tropikzonen:

1) Suezkanalen, Röda

Havet och Adenviken från

Port Said till longitudsmeridianen

45° ost. Aden

och Berbera anses såsom

liggande på gränslinjen

mellan tropikzonen

och tropikårstidsområdet

2) b).

2) Persiska viken till

longitudsmeridianen 59°

ost.

Den norra gränsen för

den södra vinter år stidszonen

utgöres av en linje,

dragen från Sydamerikas

ostkust längs latitudsparallellen

40° syd till

longitudsmeridianen 56°

väst, längs en rät linje till

latitud 34° syd longitud

50° väst, längs latitudsparallellen

34° syd till

Sydafrikas västkust, längs

en rät linje från Sydafrikas

ostkust vid latitud 30°

syd till Australiens västkust

vid latitud 35° syd,

längs Australiens sydkust

till Kap Arid, längs en rät

linje därifrån till Kap

Grim i Tasmanien, längs

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

d’Australie au point de

latitude 35° Sud le long

de la cöte Sud d’Australie

jusqu’au cap Arid, suivant

une ligne droite issue de

ce dernier point jusqu’au

cap Grim, en Tasmanie, le

long de la cöte Nord de

Tasmanie jusqu’å Eddystone

Point, suivant une

ligne droite issue de ce

dernier point jusqu’å la

cöte Öuest de l’ile du Sud

de la Nouvelle-Zélande au

point de longitude 170°

Est, le long des cotes

Ouest, Sud et Est de l’ile

du Sud jusqu’au cap Saunders,

suivant une ligne

droite issue de ce cap jusqu’au

point de latitude 33°

Sud et longitude 170°

Ouest, et suivant le paralléle

de latitude 33° Sud

jusqu’å la cöte Ouest de

1’Amérique du Sud. Yalparaiso,

Capetown et Durban

sont considérés comme

étant sur la ligne de

démarcation de la »zone

d’hiver périodique» méridionale

et de la »zone

d’été».

Zones d’Eté.

Les autres regions constituent

les »zones d’été».

Rég-ions périodiques.

Les régions suivantes

sont des »régions tropicales

périodiques»:

(1) Dans VOcéan Atlanti
que

Nord.

Région limitée: au Nord

par une ligne tracée du

cap Catoche dans le Yucatan

jusqu’au cap San Antonio

dans 1’ile de Cuba,

par la cöte Sud de Cuba

jusqu’au point de latitude

20° Nord, et par le paralléle

de latitude 20° Nord

to Cape Grim, Tasmania,

tbence along the north

coast of Tasmania to Eddystone

Point, thence along

a rbumb line to the

west coast of South Island,

New Zealand, åt

long. 170° E., thence along

the west, south and east

coasts of South Island to

Cape Saunders, thence along

a rhumb line to the

point lat. 33° S. long. 170°

W.; and thence along the

parabel of lat. 33° S. to

the west coast of South

America, Valparaiso, Cape

Town and Durban to be

considered as being on the

boundary line of the Southern

»Seasonal Winter»

and »Summer» zones.

Summer Zones.

The remaining areas

constitute the »Summer»

Zones.

Seasonal Areas.

The following areas are

Seasonal Tropical Areas:

(1) In the North Atlantic

Ocean.

An area bounded on the

north by a line from Cape

Catoche in Yucatan to

Cape San Antonio in Cuba,

by the South Cuban Coast

to lat. 20° N. and by the

parabel of lat. 20° N. to

the point lat. 20° N. long.

20° W.; on the west by the

Tasmaniens nordkust till

Eddystone Point, längs en

rät linje därifrån till västkusten

av South Island i

Nya Zeeland vid longitudsmeridianen

170° ost, längs

väst-, syd- och ostkusterna

av South Island till

Kap Saunders, längs en rät

linje från Kap Saunders

till latitud 33° syd longitud

170° väst, och längs latitudsparallellen

33° syd

till Sydamerikas västkust.

Valparaiso, Kapstaden och

D urban anses såsom hggande

på gränslinjen mellan

den södra vinterårstidszonen

och sommarzonen.

Sommarzoner.

Övriga områden bilda

sommarzonerna.

Årstidsområden.

Följande områden äro

tropikårstidsområden:

1) I norra Atlanten:

Område, begränsat i norr

av en linje, dragen från

Kap Catoche i Yucatan

till Kap San Antonio på

Kuba, av Kubas sydkust

till latitudsparallellen 20°

nord och av latitudsparallellen

20° nord till longitudsmeridianen

20° väst

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

jusqu’au méridien de longitude

20° Ouest, å 1’Ouest

par la cote de 1’Amérique

centrale, au Sud par la

cote Nord de 1’Amérique

du Sud et par le paralléle

de latitude 10° Nord, et å

l’Est par le méridien de

longitude 20° Ouest.

Cette region est:

Zone tropicale du ler

novembre au 15 juillet.

Zone d’été du 16 juillet

au 31 octobre.

(2) Mer d’Arabie.

(a) Au nord du paralléle

de latitude 24° N.

Cette région est:

Zone tropicale du ler

aout au 20 mai.

Zone d’été du 21 mai au

31 juillet.

Karachi est considéré

comme étant sur la ligne

de démarcation de cette

région et de la région tropicale

périodique (b) cidessous.

(b) Au Sud du paralléle

de latitude 24° N.

Cette région est:

Zone tropicale du ler

décembre au 20 mai et du

16 septembre au 15 octobre.

Zone d’été du 21 mai au

15 septembre et du 16 octobre

au 30 novembre.

(3) Golfe du Bengale.

Zone tropicale du 16

décembre au 15 avril.

Zone d’été du 16 avril

au 15 décembre.

(4) Dans la mer de Chine.

Eégion limitée: ä

1’Ouest et au Nord par les

cotes d’Indo-Chine et de

Chine jusqu’å Hong Kong;

å l’Est par une ligne droite

jusqu’au port de Sual (Ile

de Lufon) et par les cotes

coast of Central America;

on the south by the north

coast of South America

and by parabel of lat. 10°

N., and on the east by the

meridian of 20° W.

Tropical: 1st November

to 15th July.

Summer: 16th July to

31st October.

(2) Arabian Sea.

(a) North of lat. 24° N.

Karachi is to be considered

as being on the

boundary line of this area

and the seasonal Tropical

area (b) below.

Tropical: 1st August to

20th May.

Summer: 21st May to

31st July.

(b) South of lat. 24° N.

Tropical: 1st December

to 20th May, and 16th

September to 15th October.

Summer: 21st May to

15th September and 16th

October to 30th November.

(3) Bay of Bengal.

Tropical: 16th December

to 15th April.

Summer: 16th April to

15th December.

(4) In the China Sea.

An area bounded on the

west and north by the

coast of Indo-China and

China to Hong Kong, on

the east by a rhumb line

to the port of Sual (Luzon

Island), and by the west

i väster av Centralamerikas

kust, i söder av

Sydamerikas nordkust och

av latitudsparallellen 10°

nord, samt i öster av longitudsmeridianen

20° väst.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 1 november

—15 juli,

Sommarzon 16 juli—

31 oktober.

2) Arabiska havet.

a) Norr om latitudsparallellen

24° nord.

Karachi anses såsom

liggande på gränslinjen

mellan detta område och

nedan under b) angivna

tröpikårstidsområde.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 1 augusti—

20 maj,

Sommarzon 21 maj—

31 juli.

b) Söder om latitudsparallellen

24° nord.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 1 december

—20 maj och 16 september—15

oktober.

Sommarzon 21 maj—

15 september och 16 oktober—30

november.

3) Bengaliska viken.

Tropikzon 16 december

—15 april.

Sommarzon 16 april—

15 december.

4) I Kinesiska havet.

Område, begränsat i väster

och norr av kusterna

av Indokina och Kina till

Hongkong; i öster av en

rät linje till hamnen

Sual (Luzon Island) och

av västkusterna av öarna

s. 291 Kontrollera mot PDF

291

Ouest des lies de Luqoii,

Samar et Leyte jusqu’au

paralléle de 10° N.; et au

Sud par le paralléle de latitude

10° N.

Hong Kong et Sual sont

considérés comme étant

sur la ligne de démarcation

de la zone tropicale

périodique et de la zone

d’été.

Cette region est:

Zone tropicale du 21

janvier au 30 avril.

Zone d’été du ler mai

au 20 janvier.

(5) Dans VOcean Pacifique

Nord.

(а) Région limitée: au

Nord par le paralléle de

latitude 25° N., å 1’Ouest

par le méridien de longitude

160° E., au Sud par

le paralléle de latitude 13°

N. et å l’Est par le méridien

de longitude 130° W.

Cette région est:

Zone tropicale du ler

avril au 31 octobre.

Zone d’été du ler novembre

au 31 mars.

(б) Région limitée: au

Nord et å l’Est par les

cötes de Californie, du

Mexique et de 1’Amérique

centrale, ä 1’Ouest par le

méridien de longitude 120°

W. et par une ligne droite

joignant le point de latitude

30° N. et longitude

120° W. au point de latitude

13° N. et de longitude

105° W. et au Sud par le

paralléle de latitude 13°

N.

Cette région est:

Zone tropicale du lcr

mars au 30 juin et du l‘ r

au 30 novembrc.

coast of the Islands of

Luzon, Samar and Leyte

to the parallel of 10° N.,

and on the south by the

parabel of lat. 10° N.

Hong Kong and Sual

to be considered as being

on the boundary of the

»Seasonal Tropical» and

»Summer» zones.

Tropical: 21st January

to 30th April.

Summer: 1st May to

20th January.

(5) In the North Pacific

Ocean.

(a) An area bounded

on the north by the parallel

of lat. 25° N., on the

west by the meridian of

160° E., on the south by

the parabel of lat. 13° N.,

and on the east by the

meridian of 130° W.

Tropical: 1st April to

31st October.

Summer: 1st November

to 31st March.

(b) An area bounded on

the north and east by the

coast of California,

Mexico and Central America,

on the west by the

meridian of 120° W. and

by a rhumb line from the

point lat. 30° N., long.

120° W., to the point lat.

13° N., long 105° W., and

on the south by the parallel

of lat. 13° N.

Tropical: 1st March to

30th June and 1st to 30th

November.

Luzon, Samar och Leyte

till latitudsparallellen 10°

nord; och i söder av latitudsparallellen

10° nord.

Hongkong och Sual anses

såsom liggande på

gränslinjen mellan tropikårstidszonen

och sommarzonen.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 21 januari—

30 april.

Sommarzon 1 maj—20

januari.

5) I norra Stilla havet.

a) Område, begränsat

i norr av latitudsparallellen

25° nord, i väster av

longitudsmeridianen 160°

ost, i söder av latitudsparallellen

13° nord och i

öster av longitudsmeridianen

130° väst.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 1 april—31

oktober.

Sommarzon 1 november—31

mars.

b) Område, begränsat

i norr och i öster av kusterna

av Kalifornien, Mexiko

och Centralamerika, i

väster av longitudsmeridianen

120° väst samt av

en rät linje, som förenar

punkten latitud 30° nord

longitud 120° väst med

punkten latitud 13° nord

longitud 105° väst, och i

söder av latitudsparallellen

13° nord.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 1 mars—30

juni och 1—30 november.

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Zone d’été du 1 juillet

au 31 octobre et du ler

décembre au 28/29 février.

(6) Dans VOcean Pacifique

Sud.

(a) Region limitée: au

Nord par le paralléle de

latitude 11° S., å l’Ouest

par la cote Est d’Australie

au Sud par le paralléle de

latitude 20° S. et å Test

par le méridien de longitude

175° E., et également

le Golfe de Carpentarie au

Sud du paralléle de latitude

11° S.

Cette région est:

Zone tropicale du le

avril au 30 novembre.

Zone d’été du ler décembre

au 31 mars.

(b) Région limitée: å

l’Ouest par le méridien de

150° W., au Sud par le

paralléle de latitude 20°

S. et au Nord et å l5Est

par la ligne droite constituant

la limite Sud de la

zone tropicale.

Cette région est:

Zone tropicale du ler

mars au 30 novembre.

Zone d’été du ler décembre

au 28/29 novembre.

*

Les régions suivantes

sont des »régions d’hiver

périodiques»:

Zone d’hiver periodique

septentrionale (entre

1’Amérique du Nord et

l’Europe).

(a) Région située å l’intérieur

et au Nord de la

ligne tracée comme il suit:

suivant le méridien de

longitude 50° W. depuis la

cote du Groenland jusqu’au

paralléle de latitude

Summer: 1st July to

31st October and 1st December

to 28th/29th February.

(6) In the South Pacific

Ocean.

(a) An area bounded on

the north by the parabel

of lat. 11° S., on the west

by the east coast of Australia,

on the south by

the parabel of lat. 20° S.,

and on the east by the

meridian of 175° E., together

with the Gulf of Carpentaria

south of lat.

11° S.

Tropical: 1st April to

30th November.

Summer: 1st December

to 31st March.

(b) An area bounded on

the west by the meridian

of 150° W., on the south

by the parabel of lat. 20°

S., and on the north and

east by the rhumb line

forming the Southern

boundary of the »Tropical»

zone.

Tropical: from 1st

March to 30th November.

Summer: from 1st December

to 28th/29th February.

The following are »Seasonal

Winter» areas:—

Northern ))Seasonal

Winten Zone (between

North America and

Europé).

(a) In the area within

and to the Northwards

of the following line:—

A line drawn south from

the coast of Greenland åt

long. 50° W. to lat. 45° N.,

thence along the parabel

Sommarzon 1 juli—31

oktober och 1 december

—28/29 februari.

6) I södra Stilla havet.

a) Område, begränsat

i norr av latitudsparallellen

11° syd, i väster av

Australiens ostkust, i söder

av latitudsparallellen

20° syd samt i öster av

longitudsmeridianen 175°

ost, tillika med Carpentariaviken

söder om latitudsparallellen

11° syd.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 1 april—30

november.

Sommarzon 1 december

—31 mars.

b) Område, begränsat

i väster av longitudsmeridianen

150° väst, i söder

av latitudsparallellen

20° syd samt i norr och

i öster av den räta linje,

som utgör sydlig gräns för

tropikzonen.

Ifrågavarande område

är:

Tropikzon 1 mars—30

november.

Sommarzon 1 december

—28/29 februari.

Följande områden äro

vinterårstidsområden:

Norra vinterårstidszonen

(meban Nordamerika

och Europa).

a) Område, beläget innanför

och norr om en sålunda

dragen linje:

från Grönlands kust

längs longitudsmeridianen

50° väst till latitudsparallellen

45° nord,

»novembre» skall vara februari (se engelska texten).

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

45° N., suivant le paralléle

de latitude 45° N. jusqu’au

méridien de longitude

15° W., suivant ce

méridien jusqu’au paralléle

de latitude 60° N., et

suivant le paralléle de latitude

60° N. jusqu’å la

cöte Ouest de Norvége.

Cette region est:

Zone d’hiver du 16 octobre

au 15 avril.

Zone d’été du 16 avril

au 15 octobre.

Bergen est considéré

comme étant sur la ligne

de démarcation de cette

région et de la région (b)

définie ci-dessous.

(b) Région située au

Nord du paralléle de latitude

36° N. et en debors

de la région (a) définie cidessus.

Zone d’hiver du ler novembre

au 31 mars.

Zone d’été du ler avril

au 31 octobre.

Mer Baltique (jusqu’au

paralléle de latitude

du Skaw).

Zone d’hiver du ler novembre

au 31 mars.

Zone d’été du ler avril

au 31 octobre.

Mer Méditerranée et Mer

Noire.

Zone d’hiver du 16 décembre

au 15 mars.

Zone d’été du 16 mars

au 15 décembre.

Zone (Vliiver périodique

septentrionale (entre

1’Åsie et 1’ Amérique du

Nord, excepté la mer

du Japon au Sud du

paralléle de latitude

50° N.).

Zone d’hiver du 16 octobre

au 15 avril.

of lat. 45° N. to the meridian

of 15° W., tbence

north to lat. 60° N., thence

along the parabel of lat.

60° N. to the west coast

of Norway, Bergen to be

considered as being on the

boundary line of this area

and area (b) below.

Winter from 16th October

to 15th April.

Summer from 16th April

to 15th October.

(b) An area outside area

(a) above and north of the

parabel of lat. 36° N.

Winter from 1st November

to 31st March.

Summer from 1st April

to 31st October.

Baltic (bounded by the

parabel of latitude of

the Skaw).

Winter from 1st November

to 31st March.

Summer from 1st April

to 31st October.

Mediterranean and

Black Sea.

Winter from 16th December

to 15th March.

Summer from 16th

March to 15th December.

Northern ))Seasonal

Winter» Zone (between

Asia and North America,

except Sea of Japan,

South of 50° N.).

Winter from 16th October

to 15th April.

längs latitudsparallellen

45° nord till longitudsmeridianen

15° väst, därifrån

längs denna meridian

till latitudsparallellen

60° nord och längs

latitudsparallellen 60°

nord till västkusten av

Norge.

Bergen anses såsom liggande

på gränslinjen mellan

detta område och det

under b) här nedan angivna.

Ifrågavarande område

är:

Yinterzon 16 oktober

—15 april.

Sommarzon 16 april—

15 oktober.

b) Område beläget norr

om latitudsparallellen 36°

nord och utanför det under

a) härovan angivna

området.

Yinterzon 1 november

—31 mars.

Sommarzon 1 april—

31 oktober.

Östersjön (till latitudsparallellen

genom Skagen).

Vinterzon 1 november

—31 mars.

Sommarzon 1 april—

31 oktober.

Medelhavet och Svarta

havet.

Vinterzon 16 december

—15 mars.

Sommarzon 16 mars—

15 december.

Norra vinter år stidszonen

(mellan Asien och

Nordamerika med undantag

av Japanska havet söder

om latitudsparallellen

50° nord).

Vinterzon 16 oktober

—15 april.

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Zone d’été du 16 avril

au 15 octobre.

Mer du Japon entre les

paralléles de latitude 35°

N. et 50° N.

Zone d’Mver du ler décembre

au 28/29 février.

Zone d’été du ler mars

au 30 novembre.

Zone driver périodique

méridionale.

Zone d’hiver du 16

avril au 15 octobre.

Zone d’été du 16 octobre

au 15 avril.

Summer from 16th April

to löth. October.

Sea of Japan between

ihe parallels of lat. 35°

N. and 50° ,N.

Winter from 1st December

to 28/29th February.

Summer from 1st Marcb

to 30th November.

Southern »Seasonal

Winter» Zone.

Winter from 16th April

to 15th October.

Summer from löth October

to 15th April.

Sommarzon 16 april—

15 oktober.

Japanska havet mellan

latitudsparallellerna 35°

nord och 50° nord.

Yinterzon 1 december

—28/29 februari.

Sommarzon 1 mars—

30 november.

Södra vinterårstidszonen.

Vinterzon 16 april—15

oktober.

Sommarzon 16 oktober

—15 april.

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

ANNEXE III.

Certificat International de Franc-bord.

Délivré sous 1’autorité du Gouvernement d.......................•......

en vertu des dispositions de la Convention Internationale de 1930 sur les Lignes de

charge. .

Numéro ou lettres distinctifs

du Navire............

Navire....................................

Port d’immatriculation......................

Tonnage brut............

Tropical

Eté

Franc-bord mesuré

a partir de la ligne

de pont.

Emplacement de la

Ligne.

(a) ..........au-dessus de (b).

(b) Aréte supérieure de la ligne

passant par le centre du disque.

(c) ..........au-dessous de (b).

(d) ..........au-dessous de (b).

Hiver ............

Hiver dans 1’Atlantique Nord ............

Réduction en eau douce pour tous les franc3-bords..........................

L’aréte supérieure de la ligne de pont å partir de laquelle ees francs-bords sont

mesurés se trouve å ............ au-dessus de la face supérieure du pont de

............ en abord.

O

Le présent certificat est délivré pour attester que le navire a été visité et que ses

francs-bords et lignes de charge indiqués ci-dessus ont été assignés conformément

aux dispositions de la Convention.

Ce certificat est valable jusqu’au........................................*

Délivré ä..............................le........................

Placer ici la signature ou le sceau et la qualificaiion de Vautorité chargée de délivrer

le certificat.

* Voir au verso.

Nota. Lorsque des vapeurs de mer naviguent dans des eaux intérieures il est perm is d’augmenter

le chargement du navire d’une quantité qui correspond au poids de combustible, &c.,

nécessairo a la consommation entre lo point de départ et la mer libre.

Bihang till riksdagens protokoll 1032. 1 samt. 58 höft. (Nr 72.) 25

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Le navire ayant satisfait entiérement aux prescriptions de la Convention, ce

certificat est renouvelé jusqu’au ..........................................

A ................................ le ................................

Signature ou sceau et qualification de 1’autorité.

Le navire ayant satisfait entiérement aux prescriptions de la Convention, ce

certificat est renouvelé jusqu’au ..........................................

a v.’.’.v.’.v.v.v.v.v..v.v.y.v.......ie................................

Signature ou sceau et qualification de 1’autorité.

Le navire ayant satisfait entiérement aux prescriptions de la Convention, ce

certificat est renouvelé jusqu’au ..........................................

A ................................ le ................................

Signature ou sceau et qualification de 1’autorité.

s. 297 Kontrollera mot PDF

297

ANNEX III.

International Load Line Certificate.

ISSUED

under the

under the authority of the Government of.....................

provisions of the International Load Line Convention, 1930.

Distinctive Number

or Letters ....

Ship......................................

Port of Registry ..........................

Gross Tonnage ............................

Freeboard

from deck line.

Tropical ..................................

Summer ..............

Load Line

(a) ................above (6).

(b) Upper edge of line through

centre of disc.

Winter .............. (c)................below (b).

Winter in North Atlantic.................... (d)................below (b).

Allowance for fresh water för all freeboards................................

The upper edge of the deck line from which these freeboards are measured

is............inches above the top of the............deck åt side.

,VSNA

This is to Certify that this ship has been surveyed and the freeboards and

load lines shown above have been assigned in accordance with the Convention.

This certificate remains in force until....................................

Issued åt................................on the......................

day of.................................... .

Here follows the signature or seal and the description of the authority issumg the

certificate. *

* See Back.

JSou. Where sea-going steamers navigate a river or inland water, deeper loading is permitted

corresponding to the weight of fuel, &c., required for consumption between the point of departure

and the open sea.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

The provisions of the Convention being fully complied with by this ship, this

certificate is renewed till...........................

Place .................................. Date ........................

Signature or Seal and description of authority.

The provisions of the Convention being fully complied with by this ship, this

certificate is renewed till...........................

Place ................................ Date ..........................

Signature or Seal and description of authority.

The provisions of the Convention being fully complied with by this ship, this

certificate is renewed till...........................

Place .................................. Date

Signature or Seal and description of authority.

s. 299 Kontrollera mot PDF

299

BILAGA 111.

Internationellt Fribordscertifikat.

Utfärdat på..........regeringens vägnar i enlighet med bestäm
melserna

i Internationella lastlinjekonventionen av år 1930.

Registreringsnummer eller signalbokstäver

.......

Fartyg .................

Hemort .................

Bruttodräktighet.............

Fribord, mätta

från däckslinjen Märket för

Tropikfribordet .............(a).........över (b)

Sommarfribordet .......(b) överkant av linjen genom

fribordsringens medelpunkt.

Vinterfribordet (c)........under (b)

Vinterfribordet i norra Atlanten.......(d)........under (b)

Avdrag för nedlastning i sötvatten för alla fribord.............

överkanten av däckslinjen, från vilken dessa fribord äro mätta, är belägen

........över den övre ytan av.........däcket bordvarts.

sr

T

S

V

VNA

Detta certifikat är utfärdat såsom bevis därom, att fartyget undergått besiktning

och att dess bär ovan angivna fribord och märken blivit fastställda i enlighet

med konventionen.

Detta certifikat är gällande intill den..................*

Utfärdat i .............den...............

Här anbringas namnunderskrift eller sigill samt angives den myndighet, som

utfärdat certifikatet.

* Se nästa sida.

Anm. Där sjögående ångfartyg befara en flod eller ett innanvatten, medgives en ökning i

nedlastningen, svarande mot vikten av det bränsle m. m., som erfordras för förbrukning mellan

avgångsorten och öppna sjön.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Enär fartyget befunnits helt uppfylla bestämmelserna i konventionen, varder

giltighetstiden för detta certifikat förlängd intill den.........................

................................ den ..............................

Underskrift eller sigill med angivande av myndigheten.

Enär fartyget befunnits helt uppfylla bestämmelserna i konventionen, varder

giltighetstiden för detta certifikat förlängd intill den........................

................................ den ..............................

Underskrift eller sigill med angivande av myndigheten.

Enär fartyget befunnits helt uppfylla bestämmelserna i konventionen, varder

giltighetstiden för detta certifikat förlängd intill den........................

................................ den ..............................

Underskrift eller sigill med angivande av myndigheten.

s. 301 Kontrollera mot PDF

301

ANN EXE IV. ANNEX IV.

Nomenclatures des Lois et Réglements Titles of Load Line Laws and Rules

concemant les lignes de charge con- regarded as Equivalent to the British

sidérés comme équivalents aux British Board of Trade Rules, 1906.

Board of Trade Rules, 1906.

Bil. 4. Förteckning över sådana lagar och regi

med Brittiska board of

Australie.

Part IV of the Navigation Act, 1912—

1920, and Navigation (Load Line) Regulations

of the 17th December, 1924.

Bdgique.

Loi sur la sécurité des navires (7 décembre

1920).

Chile.

Reglamento para el trazado del disco

marcas y linea oficial de carguio de las

naves mercantes (Decree No. 1896 of the

12th November, 1919).

Banemark.

Merchant Shipping (Inspection of

Ships) Act of the 29th March, 1920, with

later amendments.

Rules and Tables of Freeboard for

Ships, dated 30th September, 1909, as

amended by Notification of 25th July,

1918.

France.

Loi du 17 avril 1907. Arrété du 5 septembre

1908. Décret du 21 septembre

1908. Autre décret du 21 septembre

1908 modifié par le décret du ler septembre

1925. Décret du 12 mai 1927.

Décret du 17 janvier 1928.

Allemagne.

Vorschriften der See-Berufsgenossenschaft

iiber den Freibord fur Dampfer

und Segelschiffe, Ausgabe 1908.

ementen rörande lastlinjer, som anses likvärdiga

trade’s regler av 1906.

Australia.

Part IV of the Navigation Act, 1912—

1920, and Navigation (Load Line) Regulations

of the 17th December, 1924.

Belgium.

Loi sur la sécurité des navires (7 décembre

1920).

Chile.

Reglamento para el trazado del disco

marcas y linea oficial de carguio de las

naves mercantes (Decree No. 1896 of the

12th November, 1919).

Benmark.

Merchant Shipping (Inspection of

Ships) Act of the 29th March, 1920, with

later amendments.

Rules and Tables of Freeboard for

Ships, dated the 30th September, 1909,

as amended by Notification of the 25th

July, 1918.

France.

Loi du 17 avril 1907, arrété du 5 septembre

1908. Décret du 21 septembre

1908. Autre décret du 21 septembre

1908 modifié par le décret du ler septembre

1925. Décret du 12 mai 1927.

Décret du 17 janvier 1928.

Germany.

Vorschriften der See-Berufsgenossenschaft

iiber den Freibord fiir Dampfer

und Segelschiffe, Ausgabe 1908.

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Hong Kong.

Merchant Shipping Consolidation Ordinance

(No. 10 of 1899), as amended by

Ordinances Nos. 31 of 1901, 2 of 1903,

5 of 1905, 16 of 1906, 9 of 1909, and

6 of 1910.

Islande.

Law No. 58 of the 14th June, 1929,

Sections 25—26.

Inde.

Indian Merchant Shipping Act, 1923.

Italie.

Regole e tavole per assignazione del

»Bordo Libero» approved by decree

dated the 1st February, 1929—VII of

the Italian Minister för Communications.

Prior to 1929—British Board of Trade

Rules 1906.

Japon.

Ship Load Line Law [Law No. 2 of

the lOth Year of Taisho (1921)] and the

Rules and Regulations relating thereto.

Pays-Bas

Decree of 22nd September, 1909 (Officia!

Journal No. 315).

Indes Néerlandaises.

Netherlands Decree of the 22nd September,

1909 (Official Journal No. 315).

Nouvelle-Zélande.

British Board of Trade Rules, 1906.

Norvége.

Norwegian Freeboard Rules and Tables

of 1909.

Portugal.

Decree No. 11,210 of the 18th July,

1925, and Regulations and Instructions

relating thereto.

Hong Kong.

Merchant Shipping Consolidation Ordinance

(No. 10 of 1899), as amended by

Ordinances Nos. 31 of 1901, 2 of 1903,

5 of 1905, 16 of 1906, 9 of 1909, and

6 of 1910.

Iceland.

Law No. 58 of the 14th June, 1929,

Sections 25—26.

India.

Indian Merchant Shipping Act, 1923.

Italy.

Regole e tavole per assignazione del

»Bordo Libero» approved by decree

dated the 1st February, 1929—VII of

the Italian Minister for Communications.

Prior to 1929—British Board of Trade

Rules 1906.

Japan.

Ship Load Line Law [Law No. 2 of

the lOth Year of Taisho (1921)] and the

Rules and Regulations relating thereto.

Netherlands.

Decree of the 22nd September, 1909

(Official Journal No. 315).

Netherlands Indies.

Netherlands Decree of the 22nd September,

1909 (Official Journal No. 315).

New Zealand.

British Board of Trade Rules, 1906.

Norway.

Norwegian Freeboard Rules and Tables

of 1909.

Portugal.

Decree No. 11,210 of the 18th July,

1925, and Regulations and Instructions

relating thereto.

s. 303 Kontrollera mot PDF

303

Espagne.

Reglamento para el Trazado del Disco

y Marcas de Maxima Carga de los buques

marchantes, 1014.*

Straits Settlements.

British Board of Trade Rules, 1906.

Suéde.

Rules and Tables of Freeboard approved

by decree of the 21st May, 1910.

Royaume-ZJni.

Board of Trade Rules, 1906.

Etats-Unis d’Amcrique.

British Board of Trade Rules, 1906.

Spain.

Reglamento para el Trazado del Disco

y Marcas de Maxima Carga de los buques

marchantes, 1914.

Straits Settlements.

British Board of Trade Rules, 1906.

Sweden.

Rules and Tables of Freeboard approved

by decree of the 21st May, 1910.

United Ring dom.

Board of Trade Rules, 1906.

United States of America.

British Board of Trade Rules, 1906.

U.R.S.S. Union of Soviet Socialist Republics.

Rules and Regulations relating to the Rules and Regulations relating to the

Load Lines of seagoing merchant vessels, Load Lines of seagoing merchant vessels,

published by Register of U. R. S. S., published by Register of the Union of

1928. Soviet Socialist Republics, 1928.

* >1014» skall vara 1914 (se engelska texten).

26

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 saml. 58 höft

(Nr 72.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 januari 1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för justitie-, social- och kommunikationsdepartementen anför chefen för

handelsdepartementet, statsrådet Hansén:

Den 22 i denna månad anmälde jag för Kungl. Maj:t fråga angående godkännande

av dels 1929 års internationella konvention för betryggande av

säkerheten för människoliv till sjöss jämte därvid fogat, såsom bilaga I betecknat

reglemente, dels ock 1930 års internationella lastlinjekonvention

med tillhörande slutprotokoll och bilagor. Med förmälan, att jag ämade hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte äska riksdagens godkännande av berörda konventioner,

uttalade jag emellertid, att med fattande av slutligt beslut i ämnet

borde få anstå till dess vissa med frågan sammanhängande lagförslag hunnit

undergå vederbörlig granskning i lagrådet.

Sedan lagrådets granskning av berörda lagförslag nu slutförts, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte besluta avlåtande av proposition till riksdagen

angående godkännande av konventionerna med därtill hörande, av mig nyss

angivna bilagor och slutprotokoll.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Sehlhevg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en internationell konvention för betryggande av säkerheten för människo a1 i texten
  2. 1LU 1932:30 Första lagutskottets memorial Nr SO s. 1 i texten
  3. 1LU 1932:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en internationell konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss s. 1 i texten