Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid KarseforsenLaholmsfallet

1932-02-12 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:92, Angående ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid KarseforsenLaholmsfallet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 92.

1

tfr 92.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående ytterligare

lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande

av kraftverksanläggning vid KarseforsenLaholmsfallet;

given Stockholms slott den 12 februari

1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majy Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 12 februari 1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockensteöm,

Stadenee, Gyllenswärd, Laessoe, Holmbäck, Jeppsson, Hansén,

Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Jeppsson:

I skrivelse den 19 januari 1932 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

örn beredande av statslån åt Sydsvenska kraftaktiebolaget för utbyggande

av det kronan tillhöriga, till bolaget utarrenderade Laliolmsfallet

i Lagan.

Innan jag ingår härpå, torde jag få erinra om följande.

Med bifall till Kungl. Majits proposition, nr 243, bemyndigade 1927 års

riksdag (skrivelse nr 191) Kungl. Majit att godkänna ett den 1 och den 4

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 72 haft. (Nr 92.) 381 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majus proposition nr 92.

mars 1927 mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget

träffat avtal angående bland annat utarrendering till bolaget på fyrtio år

från och med den 1 juli 1927, med villkorlig rätt till förlängning av arrendetiden,

av Karseforsen och Laholmsfallet i Lagan jämte därtill hörande

fastigheter i Laholms och Ysby socknar av Hallands län samt beviljande

av lån till bolaget för nämnda falls utbyggande. Ifrågavarande vattenfall i

Lagan hade tidigare inköpts eller från domänstyrelsen överflyttats till vattenfallsstyrelsens

förvaltning för att användas för elektrifiering av statens järnvägar

i södra Sverige. Ändamålet med nyssnämnda avtal var att öppna

möjlighet till ett nyttiggörande av dessa fallsträckor redan under den närmaste

tiden samtidigt med att tillgodoseendet av statens järnvägars kraftbehov

vid en framtida elektrifiering av ifrågavarande järnvägslinjer säkerställdes.

Jämlikt § 36 i nämnda avtal, vilket såsom bilaga fogats till berörda proposition,

nr 243, är Sydsvenska kraftaktiebolaget berättigat att i och för utförande

av kraftverksanläggning i Karseforsen-Laholmsfallet av kronan

genom vattenfallsstyrelsen erhålla ett lån, motsvarande två tredjedelar av

byggnadskostnaden, dock högst 5y2 miljoner kronor, under förutsättning att

härför ställes av vattenfallsstyrelsen godkänd säkerhet antingen genom inteckning

med bästa förmånsrätt i vattenfallsrätten eller på annat sätt. Det

åligger kraftbolaget att minst ett år i förväg anmäla sin önskan örn lånets

utbekommande. Jämlikt § 37 i avtalet skola lånevillkoren vara i huvudsaklig

överensstämmelse med de för vattenkraftslånefonden gällande. Ränta

skall gäldas med högst */4 procent över den ränta, som staten enligt riksgäldskontorets

beräkning kan anses hava guldit i medeltal för de lån, som

upptagits under de två åren närmast före lånets utlämnande.

Genom beslut den 20 maj 1927 godkände Kungl. Majit omförmiilda avtal

den 1 och den 4 mars 1927 mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska

kraftaktiebolaget, dock med vissa förbehåll.

Med bifall till Kungl. Majis därom i statsverkspropositionen (utgifter för

kapitalökning, bil. 2, punkten 32) gjorda framställning anvisade 1929 års

riksdag (skrivelse nr 28) under utgifter för kapitalökning och rubriken

»Fonden för låneunderstöd» för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag

av lånemedel å 4,700,000 kronor såsom lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget

för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholmsfallet att utgå

på villkor, som Kungl. Majit ägde fastställa.

Genom brev den 5 april 1929 har Kungl. Majit förklarat bolaget berättigat

att för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholmsfallet

komma i åtnjutande av ett statslån av högst 4,700,000 kronor. Beträffande

lånet hava stadgats följande villkor och bestämmelser, nämligen:

1) Statslånets utbetalning och förvaltning ombesörjes av vattenfallsstyrelsen.

2) Statslånet må av bolaget lyftas i den mån arbetet å ifrågavarande

kraftverksanläggning fortgår, dock med iakttagande därav, att de utbetalta

låneandelarna sammanlagt icke må överstiga två tredjedelar av den i företaget

enligt vattenfallsstyrelsens uppskattning nedlagda anläggningskostnaden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

däri inberäknade jämväl de kostnader, som belöpa på Karseforsen för reglering

av vattenframrinningen i Lagan.

3) Därest kostnaden för kraftverksanläggningen och för den på Karseforsen

belöpande andel i kostnaderna för Lagans reglering icke skalle uppgå

till 7,100,000 kronor, skall statslånet minskas med två tredjedelar av det

inbesparade beloppet.

4) Känta å de andelar av statslånet, vilka utbetalas under år 1929, skall

av låntagaren erläggas efter 4.8 5 procent för år. A de andelar, vilka lyftas

efter utgången av nämnda år, skall ränta utgå med en fjärdedels procent

utöver den ränta, som staten enligt riksgäldskontorets beräkningar kan anses

hava i medeltal guldit för de lån, vilka mot obligationer upptagits under de

två närmaste kalenderåren före lyftningsdagarna.

5) Räntan å lyftade lånebelopp skall varje år, så länge lånet är oguldet,

inbetalas den 1 april och den 1 oktober, med början den 1 april 1930.

6) Sedan hela lånesumman blivit utbetalt, skall kapitalavbetalning av

lånet vidtaga och av bolaget verkställas samtidigt med de halvårsvis skeende

räntelikviderna. De belopp, bolaget har att för varje gång avbetala å kapitalskulden,

skola beräknas så, att lånet jämte därå upplupen ränta varder

till fullo återbetalt den 1 april 1967 och att de annuitetsbelopp, som sålunda

skola inbetalas den 1 april och den 1 oktober varje år, bliva sinsemellan

av lika storlek; dock må det första annuitetsbeloppet något jämkas för erhållande

av jämnare summa för de följande annuitetsbeloppen. Det åligger

vattenfallsstyrelsen att omedelbart efter det att sista utbetalningen å lånet

ägt rum uppgöra en amorteragsplan, utvisande de belopp, bolaget äiy skyldigt

att i enlighet med nu angivna grunder för varje betalningstermin erlägga

i ränta och amortering.

7) Därest förfallen annuitet ej inbetalas inom åtta dagar efter förfallodagen,

åligger det låntagaren att å den del därav, som utgör amortering, från förfallodagen

till dess betalning sker erlägga ränta med en halv procent utöver

de i punkten 4) bestämda räntesatserna. Dessutom äger vattenfallsstyrelsen

att, i händelse bolaget ej fullgör sin betalningsskyldighet för länet, förklara

detta vara, genast eller inom viss tid, helt eller delvis förfallet till betalning.

Likaledes är styrelsen berättigad att, örn kraftverksanläggningen vid Karseforsen

icke varder fullbordad senast den 31 december 1931, uppsäga lånet

till återbetalning.

8) Såsom säkerhet för lånet jämte de i punkten 11) omnämnda kostnader

skall bolaget till vattenfallsstyrelsen avlämna inteckning, gällande med bästa

förmånsrätt, i den vattenfall srätt i Karseforsen med därtill hörande utmål,

som upplåtits till bolaget i enlighet med bestämmelse i § 9 mom. 2 i kontrakt

av den 1 och den 4 mars 1927; och åligger det bolaget att vidtaga alla på

bolaget ankommande åtgärder för att dylik inteckning må, så snart ske kan,

varda meddelad.

9) För de andelar av lånet, som lyftas, innan den i punkten 8) omförmälda

inteckning blivit till vattenfallsstyrelsen avlämnad, skall bolaget ställa

annan säkerhet, som av styrelsen godkännes. Den sålunda ställda säkerheten

skall, sedan inteckning i vuttenfallsrätten avlämnats, återställas till

bolaget.

10) Innan den första utbetalningen å statslånet äger rum, skall bolaget

hava till vattenfallsstyrelsen avlämnat skuldförbindelse för lånet jämte den

säkerhet, som här ovan är stadgad.

11) Alla kostnader, som med anledning av ifrågavarande lån kunna för

vattenfallsstyrelsen föranledas, skola av bolaget ersättas.

12) Det åligger vattenfallsstyrelsen att omedelbart till riksgäldskontoret

inleverera de ränte- och amorteringsbelopp, som av bolaget inbetalas till

styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 92.

Enligt vad sorn meddelats från vattenfallsstyrelsen laar liela det beviljade

lånebeloppet, 4,700,000 kronor, lyftats av bolaget.

I sin förberörda skrivelse den 19 januari 1932 Ilar vattenfallsstyrelsen meddelat,

att Sydsvenska kraftaktiebolaget i skrivelse till styrelsen den 23 december

1931 anhållit att så snart som möjligt få utbekomma ytterligare ett lån

å 800,000 kronor. I anledning därav anför vattenfallsstyrelsen bland annat

följande:

Enligt förenämnda avtal utarrenderades till kraftbolaget två vattenfall i

Lågan, nämligen dels Karseforsen örn cirka 2(i fallmeter, beläget omkring

20 km. från Lagans utlopp i havet, oell dels Laliolmsfallet om cirka 7.5

fallmeter, beläget mellan Karseforsen oell havet cirka 5 km. nedom Karseforsen.

Vid tiden för ingåendet av berörda avtal förelågo planer på att utbygga

dessa båda vattenfall genom en enda kraftanläggning vid Karseforsen.

Kraftbolaget har dock efter närmare utredningar kommit till det resultatet,

att det vore lämpligast att utföra två kraftanläggningar, en vid vardera vattenfallet.

Vid Karseforsen har redan utförts en kraftanläggning, vilken färdigställdes

i början av år 1930. Arbetet med utförandet av kraftanläggningen

vid Laholm påbörjades omedelbart därefter och beräknas vara slutfört underförstå

hälften av år 1932. Byggnadskostnaden för sistnämnda kraftanläggning

beräknas uppgå till cirka 4.5 miljoner kronor.

Utarrenderingen till kraftbolaget av förenämnda båda vattenfall gäller till

och med den 30 juni 1967 men skall under vissa förutsättningar förlängas

att gälla till och med den 30 juni 1982. Arrendeavgiften utgör 173,500

kronor per år. Härjämte har stipulerats, att kraftbolaget är pliktigt att tillhandahålla

kraft för elektrifiering av statsbanorna inom södra Sverige till

ett pris, som, därest icke annan överenskommelse kan träffas, skall utgöra

kraftbolagets självkostnad för kraftens tillhandahållande. Efter arrendetidens

slut är vattenfallsstyrelsen berättigad att inlösa de utförda kraftanläggningarna,

varvid inlösningssumman skall bestämmas i enlighet med vissa i avtalet

angivna normer.

I enlighet med av riksgäldskontoret gjord beräkning belöper sig räntan

å det redan utlämnade Linet örn 4.7 milj. kronor till 4.85 %. Lånet skall

vara slutamorterat den 1 april 1967. Inbetalningarna å lånet göras direkt

till riksgäldskontoret genom riksbanken i Malmö.

Det föreligger icke någon direkt skyldighet för kronan att redan under

år 1932 utgiva nu ifrågavarande lån örn 800,000 kronor. Anmälan örn detsamma

skall nämligen göras minst ett år i förväg, men definitiv framställning

örn lånets utbekommande har gjorts av kraftbolaget först den 23 december

1931. Emellertid har kraftbolaget anhållit, att lånet skall utlämnas

så snart ske kail, eftersom kraftbolaget i det närmaste redan utfört kraftanläggningen

vid Laholm. Vidare kan påpekas, att ur kreditsynpunkt det

torde vara svårt för kraftbolaget att på annat håll erhålla lån mot inteckning i

sagda vattenfallsrätt såsom hypotek, enär vattenfallsrätt är ett föga använt

rättsinstitut, för vilket vanliga kreditgivare stå främmande. För kronans del

såsom ägare av marken och med rätt att verkställa inlösen av de uppförda

byggnaderna synes dock sådan inteckning fullt betryggande. Enligt vad från

riksgäldskontoret meddelats skulle årliga räntan å det nu begärda lånet utgöra

4.7 4 procent. Beträffande lånevillkoren i övrigt får vattenfallsstyrelsen

föreslå huvudsakligen samma bestämmelser som stadgats i Kungl. Majlis

brev den 5 april 1929 rörande förenämnda lån av 4,700,000 kronor med de

mindre ändringar, som möjligen betingas av att kraftbolaget för Laholmsfallets

utbyggande redan nedlagt kostnader, som avsevärt överstiga låne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 02. O

summan, samt lånebeloppet sålunda skulle kunna på en gång utbetalas

under år 1932. Någon bestämmelse om att lånet kan uppsägas, ifall anläggningen

vid Laholm icke före viss tidpunkt vore färdigställd, synes enligt

vattenfallsstyrelsens åsikt icke heller erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts hemställer vattenfallsstyrelsen, att .Kung].

Maj:t måtte hos pågående riksdag göra framställning örn bemyndigande för

riksgäldskontoret att ställa till vattenfallsstyrelsens förfogande ett belopp

av 800,000 kronor att av styrelsen lyftas för utlämnande av lån till Sydsvenska

kraftaktiebolaget i överensstämmelse med bestämmelserna i 36

och 37 i avtalet den 1 och den 4 mars 1927 mellan vattenfallsstyrelsen och bolaget,

med skyldighet för styrelsen att, i den mån lånebeloppet jämte ränta

till styrelsen återbetalades, avlämna redovisning till riksgäldskontoret. Därjämte

anför vattenfallsstyrelsen att, därest Kungl. Majit så funne lämpligt,

lånebeloppet skulle kunna utgå av de medel, som styrelsen skulle för åi

1931 avsätta till sin förnyelsefond genom deposition hos riksgäldskontoret.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i yttrande den 5 februari 1932 förklarat

sig icke hava något att erinra mot att förenämnda belopp, 800,000 kronor,

på sätt vattenfallsstyrelsen hemställt ställes till styrelsens förfogande

för utlämnande av det begärda lånet. Därjämte hava fullmäktige uttalat,

att, därest Kungl. Majit skulle anse lämpligare, att lånebeloppet utginge av

de medel, som vattenfallsstyrelsen för år 1931 skulle avsätta till förnyelsefond,

intet hinder från riksgäldskontorets sida mötte att anlita denna utväg.

RiksräkensJcapsverket har i utlåtande den 8 februari 1932 anfört:

Vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning har icke givit riksräkenskapsverket

anledning till annan erinran än att lånebeloppet bör redovisas

över budgeten och i likhet med tidigare av staten till kraftaktiebolaget utlämnat

lån bestridas från fonden för låneunderstöd.

Vid bifall till framställningen örn utlämnande av nu ifrågavarande lån

bör följaktligen för ändamålet hos riksdagen äskas ett anslag till kapitalökning

å fonden för låneunderstöd å 800,000 kronor, att täckas av lånemedel.

Vattenfallsstyrelsens alternativa förslag att låta lånebeloppet vid sidan av

budgeten utgå av de medel, som vattenfallsstyrelsen skall för ar 1931 aisätta

till sin förnyelsefond genom deposition hos riksgäldskontoret, finnér

riksräkenskapsverket ur budgetteknisk synpunkt principiellt oriktigt. Något

avgörande skäl av praktisk art att beträffande nu omhandlade lån frångå

det tidigare tillämpade förfarandet föreligger ej heller.

Av det i förenämnda avtal stadgade högsta statslanebeloppet för utbyggande

av Karseforsen och Laholmsfallet, 5,500,000 kronor, har Sydsvenska

kraftaktiebolaget såsom nämnts erhållit 4,700,000 kronor. Kraftverksanläggningen

vid Karseforsen har numera färdigställts och tagits i bruk,

anläggningen vid Laholm är i det närmaste fullbordad. I enlighet med

avtalet torde bolaget böra komma i åtnjutande av ytterligare lån till återstående

belopp, 800,000 kronor. Ehuru bolaget icke jämlikt därom i avtalet

intagen bestämmelse anmält sin önskan örn länets utbekommande ett ar i

förväg, vill jag på de av vattenfallsstyrelsen anförda skälen tillstyrka, att

bolaget redan nu erhåller det nya länet. Villkor och bestämmelser för åt
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 92.

njutande av detta lån torde böra stadgas i enlighet med vad vattenfallsstyrelsen

föreslagit.

Lika med riksräkenskapsverket anser jag att för ändamålet bör såsom

skedde beträffande det år 1929 beviljade lånet anvisas anslag å riksstaten

under utgifter för kapitalökning och rubriken fonden för låneunderstöd.

Anslaget torde böra utgå av lånemedel och möjlighet beredas bolaget att

lyfta lånebeloppet redan före ingången av budgetåret 1932/1933. Då något

belopp för ifrågavarande ändamål icke beiäknats i årets statsverksproposition,

torde den i förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 under rubriken

»E. Lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel» böra höjas

med motsvarande belopp.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels såsom ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget

för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholmsfallet,

att utgå pa villkor, som Kungl. Majit äger fastställa,

för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning

och under rubriken »Fonden för låneunderstöd» anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av...... kronor 800,000;

dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1932/1933 under rubriken »E. Lånemedel» upptagna inkomstposten

»Övriga lånemedel» med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:100 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av leraftverksanläggn a1 i texten