Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt f. d. kanslibiträdet hos domänstyrelsen A.gda Helena Leatz

1932-02-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:93, Angående tilläggspension åt f. d. kanslibiträdet hos domänstyrelsen A.gda Helena Leatz

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

1

Nr 93.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension åt

f. d. kanslibiträdet hos domänstyrelsen A.gda Helena Leatz;

given Stockholms slott den 12 februari 1932.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 5 januari 1931 dagtecknad skrift har

kanslibiträde! hos domänstyrelsen Agda Helena Leatz anhållit att få såsom

tjänstår för erhållande av pension tillgodoräkna tid, varunder hon

omedelbart före sin anställning hos domänstyrelsen tjänstgjort såsom

kartriterska vid generalstabens litografiska anstalt.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Agda Leatz, som är född den

31 mars 1870, anställdes såsom kartograf hos domänstyrelsen den 1 mars

1905; att hon den 14 december 1912 konstituerades och förordnades att

från och med ingången av år 1913 vara biträde i den högre lönegraden

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 73 höft. (Nr 93 — 94.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

hos domänstyrelsen; att hon från och med den 1 januari 1922 varit kanslibiträde

hos styrelsen; att hon hos domänstyrelsen tjänstgjort såsom kartriterska

och förestått styrelsens kartritningskontor; att hon beviljats

avsked från och med den 31 mars 1931, från och med vilken dag hon

jämlikt beslut av domänstyrelsen den 1 april 1931 åtnjutit avkortad

pension till belopp av 1,488 kronor, motsvarande 2%o av det för henne

gällande pensionsunderlaget, 1,716 kronor; samt att hon omedelbart före

sin anställning hos domänstyrelsen under 12 1/a år varit anställd såsom

kartriterska vid generalstabens litografiska anstalt.

Till stöd för sin framställning har Agda Leatz anfört, att generalstabens

litografiska anstalt tidigare åtnjutit statsbidrag och att där anställda

personer numera ägde genom anstalten åtnjuta pension. Sakligt

sett syntes ock bestämmelsen i 20 § 1 mom. tredje stycket lagen den 4 juni

1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

sådan nämnda lag lydde enligt lag den 18 juni 1925 (nr 215), vara å

henne tillämplig. Denna bestämmelse, som innehölle, att tjänsteman

kunde efter prövning av Kungl. Maj:t förklaras berättigad, att såsom

tjänstår för erhållande av pension tillgodoräkna, helt eller delvis, den

tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig

beskaffenhet, som kunde anses hava varit till särskilt gagn för hans arbete

i statens tjänst, hade emellertid ej intagits i de provisoriska pensionsbestämmelser,

som fastställts ''för domänverket, trots överensstämmelse

i övrigt mellan dessa bestämmelser och kommunikationsverkens

pensionslag. Motsvarande föreskrift inginge även i det av 1926 års pensionsutredning

avgivna förslaget till ny civil tjänstepensionslag.

Domänstyrelsen, som avgivit utlåtande i ärendet den 22 januari 1931,

har därvid anfört, att något sakligt skäl för den av sökanden påvisade

olikheten mellan pensionsbestämmelserna för de olika ämbetsverken knappast

kunde anses föreligga. Då styrelsen dessutom hade den bestämda uppfattningen,

att sökandens synnerligen väl vitsordade arbete vid generalstabens litografiska

anstalt icke blott varit utslagsgivande vid hennes anställning i styrelsens

tjänst utan även varit av den största betydelse för hennes tjänstgöring

såsom kartriterska hos styrelsen och föreståndare för dess kartritningskontor,

syntes det styrelsen endast vara en akt av billighet, att sökanden medgåves

rätt att för erhållande av tjänstepension tillgodoräkna de fyra år av sin anställning

vid litografiska anstalten, som erfordrades för att hon vid avskedstagandet

skulle kunna komma i åtnjutande av hel pension. Styrelsen hade

visserligen vid sitt ståndpunkttagande utgått ifrån, att generalstabens litografiska

anstalt vore och städse varit ett enskilt företag, men syntes anstalten

under sin hundraåriga tillvaro intagit en ställning, som nära anslöte den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 93. 3

till statens militära organ, vilket även fått sitt uttryck däri, att anstalten

under åren 1875—1913 upptagits i statskalendern såsom en underavdelning

av generalstaben. Det syntes styrelsen, som om nämnda förhållande borde

kunna utgöra ett ytterligare stöd för bifall till ansökningen.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i utlåtande den 5 februari 1931 inledningsvis

erinrat, att för domänverkets befattningshavare vore gällande bestämmelserna

i 1907 års civila pensionslag ävensom vissa i kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 323) meddelade särskilda pensionsföreskrifter. I fråga örn tillgodoräknande

av tjänstetid för pension stadgades i 3 § d) av nämnda kungörelse

— sådant detta författningsruin lydde enligt kungörelsen den 12 juni 1925

(nr 251) — att tjänstår för erhållande av pension beräknades för tid, under

vilken tjänsteman efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie

eller icke-ordinarie befattning eller annan anställning, som prövades vara

därmed jämförlig, eller ock bestritt förordnande å sådan tjänst. Då sagda

kungörelser blivit av Kungl. Majit med riksdagen beslutade, syntes sökandens

framställning att för erhållande av pension vid avgång från innehavande

befattning hos domänstyrelsen få utöver sin tjänstetid hos nämnda

styrelse räkna sig tillgodo jämväl viss anställningstid hos ett icke statligt

företag, nämligen generalstabens litografiska anstalt, icke kunna utan riksdagens

hörande av Kungl. Majit bifallas.

Beträffande själva sakfrågan, huruvida skäl kunde anses föreligga för

ett tillmötesgående av sökandens framställning, har lönenämnden anfört

följande:

»Spörsmålet örn rätt för i statens tjänst anställd befattningshavare att

vid avgång från tjänsten för pension få tillgodoräkna utomstatlig tjänstetid

var på sin tid föremål för övervägande inom 1921 års pensionskommitté

vid verkställande av utredning rörande ny civil pensionslag. I de förslag

till sådan lag, nämnda kommitté framlade i betänkande den 18 oktober 1924

— och sedermera i förnyat betänkande den 30 november 1925 — intogs ock

en bestämmelse, som stadgade, att tjänsteman kunde efter prövning av

Konungen förklaras berättigad att få såsom tjänstår för pension tillgodoräkna

intill -/.i av den tid, han utom statens tjänst må hava utfört sådant

arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och

omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbar

med eller av högre värde än hans arbete i statens tjänst.

Detta stadgande upptogs även i det förslag till ny civil pensionslag, som

i anslutning till kommitténs utredning förelädes 1925 års riksdag (prop. nr

153). Lagförslaget, som i nu berörda hänseende icke föranledde någon erinran

under riksdagens behandling av detsamma, förföll emellertid på grund

av kamrarnas skiljaktiga beslut. Men samtidigt antog riksdagen vissa

tillägg till kommunikationsverkens pensionslag, däribland ett tillägg till

20 § av denna lag, i enlighet varmed tjänsteman må efter prövning av

Konungen kunna förklaras berättigad att få såsom tjänstår för erhållande

av tjänstepension tillgodoräkna, helt eller delvis, den tid han utom statens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunni. Maj:ts proposition Nr 93.

tjänst må hava utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som

kan anses hava varit till särskilt gagn för hans arbete i statstjänst.

I betraktande av att frågan om ny civil pensionslag alltjämt är olöst,

sakna sålunda de befattningshavare, som lyda under 1907 års civila pensionslag

— och hit höra, såsom redan är nämnt, domänverkets befattningshavare

— den generella rätt i förevarande hänseende, som år 1925 tillerkändes

kommunikationsverkens befattningshavare. Emellertid har riksdagen

under de senaste åren på Kungl. Majlis särskilda framställning i ett

par fall medgivit tillgodoräknande i pensionshänseende åt befattningshavare

inom den allmänna civilförvaltningen av tjänstetid i icke statlig anställning.

Här må sålunda erinras därom, att 1929 års riksdag bifallit ett av Kungl.

Majit i prop. nr 135, punkt 1, framlagt förslag örn tilläggspension till byråchefen

hos pensionsstyrelsen K. Dickman. Till grund för den föreslagna

tilläggspensionens beräknande låg ett av statskontoret i ärendet avgivet

yttrande, däri ämbetsverket utgick från att Dickman borde i pensionshänseende

få tillgodoräkna sig 2/3 av den tid utav 15 år, varunder han innehaft

anställning hos enskilt livförsäkringsbolag.

I detta sammanhang torde lönenämnden jämväl få erinra, att 1929 års

riksdag på given anledning uttalat sig rörande de förutsättningar, under

vilka ett medgivande av här ifrågavarande art kan från riksdagens sida

påräknas. Vid anmälan av sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts i prop.

nr 135, punkt 2, gjorda framställning om tilläggspension till förste expeditionsvakten

hos länsstyrelsen i Malmöhus län F. Hvenberg yttrade riksdagen

följande (E. skr. 215, punkt 57):

’ Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att, såsom ifrågasatts,

i detta fall medgiva tilläggspension, grundad på tillgodoräknande av

tjänstetid utom statstjänst. Enligt det stadgande i 1925 års förslag till civil

tjänstepensionslag, vilket åberopats till stöd för framställningen, skulle såsom

förutsättning för tillgodoräknande av tjänstetid utom statens tjänst gälla,

att under dylik tid utfört arbete varit av direkt allmännyttig beskaffenhet

och kunde anses hava varit till särskilt gagn för vederbörandes arbete i

statstjänst. Det synes riksdagen kunna sättas i fråga, huruvida av Hvenberg

fullgjord tjänstgöring såsom vaktmästare vid enskild läroanstalt för flickor

rimligen kan anses uppfylla berörda fordringar. Enligt riksdagens mening

måste det, på grund av önskvärdheten att hålla tilläggspensioner av förevarande

art inom skäliga gränser, anses angeläget att vid prövning av

ärenden utav detta slag taga särskild hänsyn bland annat till frågan, huruvida

tjänstgöring, som föreslås tillgodoräknad, varit av beskaffenhet att

särskilt kvalificera befattningshavaren för hans efterföljande statstjänst,’

Av handlingarna i nu föreliggande ärende framgår, att kanslibiträdet

Leatz före sitt inträde i domänverkets tjänst hos generalstabens litografiska

anstalt innehaft anställning såsom kartriterska samt att enligt domänstyrelsens

bestämda uppfattning denna hennes anställning varit icke blott utslagsgivande

vid hennes anställande hos domänstyrelsen utan även av den största

betydelse för hennes tjänstgöring såsom kartriterska hos styrelsen och

föreståndare för dess kartritningskontor.

_ De angivna omständigheterna ådagalägga, att sökandens arbete före statstjänstens

tillträdande måste sägas hava varit av den av riksdagen omnämnda

arten att särskilt kvalificera henne för hennes anställning hos domänstyrelsen.

I betraktande härav finner lönenämnden sökandens framställning äga fog

för sig. Frånsett det stöd för framställningen, sökanden kan åberopa i stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

makternas tidigare, här ovan omförmälda beslut ifraga örn medgivande åt

befattningshavare att för pension tillgodoräkna tjänstetid i icke statlig anställning,

förtjänar ock i nu föreliggande fall att uppmärksammas det av

domänstyrelsen anförda förhållandet, att det enskilda företag, där sökanden

före sitt inträde i domänverkets tjänst var anställd, i avseende å sin verksamhet

är nära ansluten till statens militära förvaltning.»

På grund av det anförda har lönenämnden hemställt, att Kungl. Majit

måtte hos riksdagen utverka tilläggspension åt Agda Leatz.

Statskontoret har i den 8 april 1931 avgivet utlåtande anfört, att, enligt

vad statskontoret inhämtat, domänstyrelsen den 1 april 1931, i sammanhang

med beviljande av avsked för sökanden från och med den 31 mars 1931,

förklarat henne berättigad att för intjänade 26 tjänstår erhålla avkortad

pension av 1,488 kronor, motsvarande 27s« av det för henne gällande pensions*

underlaget av 1,716 kronor. Vid sådant förhållande och på grund av den

utredning, som framlagts i de av domänstyrelsen och kommunikationsverkens

lönenämnd avgivna utlåtandena i ärendet, hade statskontoret icke funnit

anledning till erinran mot att sökanden finge med hänsyn till sin anställning

vid generalstabens litografiska anstalt — där hon erhållit en för

arbetet hos domänstyrelsen synnerligen gagnelig färdighet i kartritning —

komma i åtnjutande av en pensionsförhöjning med 228 kronor, varigenom

hon skulle få hel pension för sin befattning såsom kanslibiträde hos domän,

styrelsen.

Statskontoret har sålunda hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva, att sökanden finge från och med den 31 mars 1931

under sin återstående livstid uppbära — utöver henne författningsenligt

tillkommande pension — en tilläggspension av domänfondens medel till

ett belopp av 228 kronor för år.

Då genom vad i ärendet blivit upplyst måste anses ådagalagt, att Agda

Leatz’ anställning vid generalstabens litografiska anstalt varit av stor

betydelse för hennes arbete i domänstyrelsens tjänst, anser jag, i likhet

med de i ärendet hörda myndigheterna, att tilläggspension hör beredas

henne. Denna torde, på sätt föreslagits, höra bestridas av domänfondens

medel samt utgå från och med den 31 mars 1931 och bestämmas till sådant

belopp, att densamma jämte av domänstyrelsen beviljad pension uppgår

till hela det för kanslibiträde gällande pensionsunderlaget, 1,716 kronor.

Då den Agda Leatz redan tillerkända pensionen utgör 1,488 kronor, bör

sålunda tilläggspensionen fastställas till 228 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements
chefen.

att f. d. kanslibiträdet hos domänstyrelsen Agda

Helena Leatz må, räknat från och med den 31 mars

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

1931, under sin återstående livstid från statens domäners

fond uppbära, utöver henne författningsenligt tillkommande

pension, en årlig tilläggspension till belopp av

228 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Maj:t Konungen, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:228 Riksdagens skrivelse Nr 228 s. 31 i texten