Sök i Ratio Lex

Angående anslag för de statsunderstödda växtförädling sanstalterna

1933-02-03 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:104, Angående anslag för de statsunderstödda växtförädling sanstalterna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

1

iNr 104.

Kungl. Martts proposition till riksdagen angående anslag för de

statsunderstödda växtförädling sanstalterna; given Stockholms

slott den 3 februari 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari

1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Vennerström,

Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Då jag nu går att för Kungl. Majit anmäla frågan örn den statsunderstödda

växtförädlingsverksamheten, må först erinras, att anslag för ändamålet

utgår dels till Sveriges utsädesförening för verksamheten vid

Svalöv och vid föreningens åtta filialer dels till Weibullsholms praktiskt

vetenskapliga verksamhet.

Anslaget till Sveriges utsädesförening, för innevarande budgetår utgörande

248,000 kronor, har plägat bestämmas till skillnaden mellan för
-

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr t()h.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 104.

eningens beräknade inkomster och utgifter. Bland de senare märkes särskilt

den av allmänna svenska utsädesaktiebolaget till föreningen, enligt

dem emellan tid efter annan ingångna avtal, utgivna ersättningen för öve intagande

av från föreningen utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter.

Anslaget till Weibullsholm är för innevarande budgetår uppfört

med 75,000 kronor.

Av 1930 års riksdag (skr. nr 321) begärdes utredning rörande den statsunderstödda

växtförädlingsverksamheten. Genom skrivelse den 14 mars

1930, nr 271, hade Kungl. Majit underställt riksdagen ett förslag till förnyat

avtal mellan Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utså

desaktiebolaget, avsett att gälla för viss tid efter den 30 juni 1930. I

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 71 uttalade jordbruksutskottet

— jämte det utskottet förordade, att avtalet skulle gälla under tre år intill

den 1 juli 1933 — att utskottet förutsatte, att Kungl. Majit skulle under

tiden för omförmälda avtals giltighet låta verkställa den närmare utredning,

som vore erforderlig för ett säkrare bedömande av betingelserna för

att kunna på ett för den till största delen med statsmedel uppehållna utsädesföreningen

och för den växtodlande allmänheten så ekonomiskt fördelaktigt

sätt som möjligt i marknaden utföra från föreningen utgående

nya sorter och stammar. Vid utredningen borde jämväl undersökas an

nan eventuellt möjlig utväg för förädlingsmaterialets utnyttjande än den

för närvarande anlitade ävensom huruvida icke nya grunder för beräknande

av statsbidraget till föreningen kunde tillämpas; och ifrågasatte

utskottet, örn icke, i stället för ett årligen med ledning av uppgjord stat

beräknat belopp, kunde utgå ett lämpligt avvägt fixerat anslag, varmed

föreningen hade att räkna vid den årligen återkommande planläggningen

av dess verksamhet. Utskottet förväntade, att det förslag härutinnan,

vartill den förutsatta utredningen kunde komma att leda, förelädes senast

1932 års riksdag, på det att riksdagen i god tid före avtalstidens utgång

kunde taga ställning till frågan. I samband med utredningen borde enligt

utskottets mening givetvis även komma i betraktande, vilken ställning

den andra statsunderstödda växtförädlingsanstalten, Weibullsholm,

ur statens synpunkt lämpligen borde intaga. Likaledes syntes böra uppmärksammas

dessa båda anstalters inbördes ställning.

Den 28 augusti 1930 bemyndigade Kungl. Majit chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla tre utredningsmän att verkställa den av riksdagen

begärda utredningen. De på grund härav tillkallade utredningsmännen

(växtförädling sutredning en) avlämnade den 10 december 1931 betänkande

rörande den statsunderstödda växtförädlingsverksamheten. Beträffande

verksamheten vid Svalöv föreslogos omfattande organisationsändringar.

Utsädesföreningens växtförädling och utsädesbolagets exploatering

av föreningens produkter skulle sammanföras under gemensam ledning,

därvid den samfällda verksamheten skulle bedrivas antingen av ett

enskilt affärsföretag, som skulle arrendera den till övertagande av staten

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

ifrågasatta för växtförädlingen använda och av föreningen nu ägda egendomen

vid Svalöv, eller av ett utav staten bildat aktiebolag, som avsågs

att förvärva såväl utsädesföreningens som utsädesbolagets egendom. Av

de nuvarande filialerna skulle, enligt förslaget, två utökas till fullständiga

växtförädlingsstationer och vissa av de övriga ombildas till s. k.

sortprövningsanstalter. Vidkommande Weibullsholm skulle växtförädlingsverksambeten

organiseras efter enahanda huvudgrunder som vid

Svalöv. Officiell sortprövning samt kontroll över försäljningen av de

statsunderstödda växtförädlingsanstalternas förädlingsprodukter skulle

åstadkommas.

I avgivna remissyttranden av myndigheter m. fl. rönte utredningsmän

Hens förslag, särskilt rörande omorganisationen av verksamheten vid

Svalöv, gensagor från så gott som alla håll. I yttrandena förordades i

allmänhet en förnyad utredning i syfte att inom den nuvarande organisationens

ram ernå en tillfredsställande lösning av de särskilda spörsmål,

som angivits i jordbruksutskottets utlåtande nr 71/1930.

Vid avlåtandet till riksdagen av propositionen den 11 mars 1932, nr 199,

angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna anförde

dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet, bland annat,

att med hänsyn till de framkomna divergerande åsikterna spörsmålet

borde göras till föremål för fortsatta överväganden samt att, innan ett slutligt

ställningstagande skedde till frågan örn nämnda verksamhets organisation,

ett alternativt förslag borde upprättas avseende frågans lösning

inom den nuvarande organisationens ram.

I sitt över nämnda proposition avgivna, av 1932 års riksdag godkända

utlåtande nr 52 uttalade jordbruksutskottet, att utskottet ansåge sig icke

böra frångå vad utskottet 1930 uttalat örn riktlinjerna för utredningen angående

växtförädlingsanstalterna. Utskottet hade emellertid intet att erinra

mot att en närmare undersökning gjordes med avseende jämväl å den

av departementschefen alternativt antydda linjen i syfte att underlätta

Kungl. Maj:ts slutliga ställningstagande till spörsmålet i fråga. Utskot1

et holle dock före att, hur än den statsunderstödda växtförädlingsverksamheten

i övrigt kunde komma att organiseras, statsunderstödet borde

till vederbörande utgå i form av ett lämpligt avvägt, för en viss följd av

år bestämt anslag, med hänsyn vartill växtförädlingsverksamheten för

varje år borde planläggas. Då gällande avtal mellan utsädesaktiebolaget

och utsiidesföreningen utlöpte den 30 juni 1933, ville utskottet framhålla

angelägenheten av att den fortsatta beredningen av frågan örn förevarande

håda växtförädlingsanstalters blivande organisation så inriktades, att

proposition i ämnet kunde föreligga till behandling redan vid början av

1933 års riksdag.

Den 22 juli 1932 anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att, efter

verkställd utredning och förhandlingar med vederbörande, upprätta och

till Kungl. Majit inkomma med förslag i avseende å den statsunderstöd
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

da växtförädlingsverksamheten. Vid förslagets upprättande borde särskilt

iakttagas, att inom den nuvarande organisationens ram ernåddes en

ur det allmännas synpunkt tillfredsställande lösning av de särskilda

spörsmål, som avsåges i jordbruksutskottets förberörda utlåtande nr 71

vid 1930 års riksdag, samt att statsunderstödet för verksamheten borde utgå

i form av ett lämpligt avvägt, för en viss följd av år bestämt anslag,

med hänsyn vartill växtförädlingsverksamheten för varje år borde planläggas.

Förslaget borde jämväl omfatta, bland annat, förnyat avtal mellan

Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget.

Sedan lantbruksstyrelsen i skrivelse den 29 augusti 1932 angående anslagsäskanden

för budgetåret 1933/1934 anmält, att styrelsen senare komme

att avgiva särskild framställning rörande anslag för nämnda budgetår

till de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna, har Kungl. Majit

i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, under punkterna 87 och

88 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1933/1934 beräkna dels för Sveriges utsädesförening ett extra

anslag av 248,000 kronor, dels ock för understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm ett extra anslag av 75,000

kronor.

Nu har lantbruksstyrelsen, med anledning av förberörda åt styrelsen

givna uppdrag, den 10 januari 1933 avlämnat utlåtande angående statsunderstöd

åt växtförädlingsanstalter. Därvid har styrelsen tillika yttrat

sig över dels en av Sveriges utsädesförening den 3 augusti 1932 dagtecknad

framställning örn erhållande för nästa budgetår av ett till 268,650

kronor förhöjt statsanslag, dels en av W. Weibull aktiebolag den 27

augusti 1932 gjord ansökan, att anslaget till bolaget måtte för budgetåret

1933/1934 utgå med ett till 100,000 kronor höjt belopp. I sin skrivelse har

lantbruksstyrelsen hemställt, dels att Kungl. Majit måtte godkänna ett

mellan Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget

den 10 januari 1933 träffat avtal angående övertagandet av från

föreningen utgående sorter och eliter av lantbruksväxter, dels ock att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, under vissa förutsättningar,

för budgetåret 1933/1934 anvisa 1) till upprätthållande av utsädesföreningens

verksamhet ett extra anslag av sammanlagt 188,000 kronor till föreningens

huvudanstalt och filialer samt ett extra förslagsanslag av 36,000

kronor till ålderstillägg och dyrtidstillägg åt föreningens fast anställda

befattningshavare eller tillhopa 224,000 kronor, 2) till understödjande av

den praktiskt vetenskapliga förädlings verksamheten vid Weibullsholm

antingen ett extra anslag av 40,000 kronor till den därstädes bedrivna trädgårdsväxtförädlingen

eller ett hela verksamheten avseende extra anslag

av 64,000 kronor, det senare under villkor, att utsädesförsäljningen vid

Weibullsholm ställdes under statens centrala frökontrollanstalts kontroll.

Härefter har W. Weibull aktiebolag inkommit med en den 28 januari

1933 dagtecknad skrift i ämnet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

5

Jag övergår nu att punktvis uppehålla mig vid följande frågor, till

vilka ställning torde böra tagas, nämligen:

1. Växtförädlingens behov av fortsatt statsunderstöd.

2. Växtförädlingsverksambetens vid Svalöv organisation.

3. Sveriges utsädesförenings utgifter m. m.

4. Nyttiggörandet av förädlingsprodukterna vid Svalöv och frågan örn

nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget.

5. Kontrollen över utsädesbolagets utsädesvaror.

6. Statsanslag åt utsädesföreningen.

7. Växtförädlings verksamheten vid Weibullsholm.

1. Växtförädlingens behov av fortsatt statsunderstöd.

I sin allmänna motivering framhöll växtförädlingsutredningen beträffande

växtförädlingens betydelse för vårt land, att en på vetenskapliga

grunder bedriven växtförädling även för framtiden vore av behovet påkallad

och att den i flera avseenden behövde utvidgas. Dess åsidosättande

skulle enligt utredningens mening för landet innebära en stor förlust.

Efter en översikt av den svenska växtförädlingens hittills uppnådda betydande

och banbrytande resultat, vilka främst kunde tillskrivas den förtjänstfulla

praktiska och vetenskapliga grund, varpå verksamheten allt

från dess början vilat, hava utredningsmännen anfört i huvudsak följande

rörande växtförädlingens behov av fortsatt statsunderstöd.

Förhållandena på växtodlingens område företedde en ständig och delvis

mycket hastigt försiggående utveckling. Sålunda gjordes inom den

teoretiska ärftlighetsforskningen, växtfysiologien och andra forskningsområden

oavbrutet nya vetenskapliga rön, varigenom såväl nya metoder

som förbättring av äldre sådana erbjöde sig. Försökstekniken företedde

ock livlig utveckling. Från den praktiska växtodlingens företrädare framkomme

ständigt nya önskemål och krav. Det måste därför anses vara i

hög grad angeläget, att växtförädliugsverksamheten till gagn för landet

fortfarande uppehölles på en fullt nöjaktig nivå och att densamma även

bereddes möjlighet till fortsatt framgångsrik utveckling.

För uppnående av dessa syften erfordrades emellertid ekonomiska resurser

av icke ringa mått. Enligt vad erfarenheten givit vid handen vore

växtförädlingsverksamheten icke i tillfälle att i så måtto utnyttja vunna

resultat, att kostnaderna för densamma därav kunde täckas. Bedrivandet

av kvalificerad förädlingsverksamhet krävde nämligen tillgång till

såväl vetenskapligt skolade förädlingsledare som ock praktiskt kunniga

försöksledare. Dessutom erfordrades en förhållandevis stor personal för

förädlingsarbetets praktiska utförande. En tidsenlig förädlingsanstalt

måste därtill förfoga över tillräckliga jordområden, arbetslokaler, labora

torjer oell utensilier m. m. Uppmärksammas borde även, att förädlingsverksamheten

städse måste arbeta på lång sikt och att arbeten, vilka med

betydande kostnader fullföljts under en lång följd av år, understundom

slutligen kunde visa sig resultatlösa eller i varje fall icke motsvara förväntningarna.

Sist men icke minst borde därtill beaktas, att vid förädlin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Departements
chefen.

gen endast relativt små kvantiteter förädlat material framställdes ock

att det visat sig icke vara möjligt att från utövarna av den merkantila

exploateringen av förädlingsresultaten erhålla ett mot förädlingskostnaderna

svarande vederlag.

Vid sådant förhållande och med hänsyn till det nationalekonomiska

värdet av växtförädlingsverksamheten hade understöd från det allmännas

sida hittills i stor utsträckning beviljats till dennas upprätthållande.

Enligt utredningsmännens åsikt erfordrades dylikt understöd även framgent,

därest växtförädlingsverksamheten skulle kunna bibehållas vid nuvarande

nivå och omfattning.

Erinringar mot dessa synpunkter hava under ärendets fortsatta beredning

knappast framkommit. I lantbruksstyrelsens nu föreliggande utlåtande

framhålles såsom obestridligt, att värdet för svenskt — och även i

cj ringa mån utländskt — jordbruk av verksamheten vid Svalöv utan

överdrift kan sägas hava varit högst betydande. Lantbruksstyrelsen har

ock uttalat den förvissningen, att, därest tillräckliga medel för verksamhetens

bedrivande i en mot tillgängliga resurser svarande omfattning ställas

till förfogande, utsädesföreningen allt fortfarande skall visa sig i

stånd att göra jordbruket ovärderliga tjänster. Det vore därför enligt

styrelsens mening en kortsynt hushållning att — även i en ur statsfinansiell

synpunkt så vansklig tid som den nuvarande — icke se till, att ifrågavarande

förädlingsverksamket ägde ekonomiska möjligheter att fullt

utnyttja de resurser, den för närvarande besutte.

Det synes mig näppeligen kunna ifrågasättas annat än att växtförädlingsverksamheten

med hänsyn till den stora betydelse, den även i fortsättningen

kan antagas få för jordbruket och vårt land, alltjämt bör verk

samt understödjas av statsmakterna. Därvid torde man fortfarande

böra räkna med de båda växtförädlingsanstalterna vid Svalöv och vid

Weibullsholm såsom självständiga och av varandra oberoende företag,

båda understödda med statsmedel.

2. Växtförädlings verksamhetens vid Svalöv organisation.

Den vid Svalöv bedrivna växtförädlingsverksamheten är fördelad på

två organisationer, Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget.

Föreningens verksamhet omfattar dels själva förädlingsarbetet

dels ock frökontroll. Förädlingsarbetet avser alstrandet av nya sorter

och stammar av utsäde och frö med bättre egenskaper än redan befintligt.

Sålunda alstrade sorter, som befinnas värda att utföras i handeln, förökas

av föreningen till en mindre kvantitet, vilken därefter överlämnas till bolaget.

För bibehållande av sortens renhet framställer föreningen och överlämnar

allt emellanåt till bolaget nya eliter av redan överlämnad sort.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 104.

Föreningens verksamhet bedrives dels vid huvudanstalten å Svalöv dels

ock vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,

Värmland, Västernorrlands län, Jämtland och Luleå. Föreningens

frökontroll omfattar allt av utsädesbolaget i handeln fört utsäde och

frö. _ Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av

sju ledamöter, av vilka ordförande och fyra ledamöter utses av Kungl.

Majit. Styrelsen äger att inom sig utse ett utskott av tre ledamöter för det

närmaste handhavandet och övervakandet av förädlingsanstaltens löpande

ärenden. Vid anstalten finnes anställd föreståndare, som leder och övervakar

verksamhetens olika grenar såväl vid huvudanstalten som vid filialerna

enligt av styrelsen fastställd plan. Såsom ledare av verksamheten

vid huvudanstaltens nio olika arbetsavdelningar äro anställda föreståndare

för en var av åtta dylika avdelningar, varjämte anstaltens föreståndare

själv handleder verksamheten vid en av avdelningarna. Varje filial

förestås av filialföreståndare. I föreningens tjänst äro vidare anställda en

sekreterare samt assistenter och kvinnlig arbetskraft. Antalet hos föreningen

anställda tjänstemän utgör 24, därav 12 med vetenskaplig utbildning.

För granskning av föreningens räkenskaper utses årligen tre

revisorer jämte suppleanter, varav två jämte suppleanter förordnas av

Kungl. Maj:t.

Utsädesaktiebolaget har, enligt bolagsordningen, till ändamål

att verkställa inköp, försäljning och odling av fullgott utsäde ävensom

fabriksmässigt utöva verksamhet med förädling av utsäde samt annan i

samband härmed stående verksamhet. Bolaget försäljer utsäde och frö ej

blott av från föreningen mottagna sorter, stammar och eliter, utan även dylikt,

inköpt inom eller utom landet. Utsäde och frö av från föreningen erhållna

förädlingsprodukter odlas dels på bolagets egna jordegendomar dels

hos enskilda jordbrukare, vanligen efter avtal med bolaget (s. k. kontraktsodling).

Sålunda odlat utsäde och frö, som föreningens frökontrollavdelning

finner i alla avseenden motsvara den ursprungliga förädlingen, försäljas

såsom s. k. originalutsäde. Av vissa växtslag säljer bolaget därjämte

s. k. efterodling, d. v. s. utsäde, som kontrollavdelningen icke velat

godkänna såsom originalutsäde.

Hithörande organisationsspörsmål hava av den förenämnda växtförädling

sutredningen ägnats särskild uppmärksamhet. Utredningsmännen

hava härom anfört i huvudsak följande.

De anmärkningar, som framförts mot den vid Svalöv bedrivna växtförädlingsverksamheten,

riktade sig enligt utredningsmännens åsikt huvudsakligen

mot det ekonomiska förhållandet såväl mellan utsädesföreningen

och bolaget som ock mellan dessa kontrahenter och staten. Utsädesföreningen

och bolaget hade skilda förvaltningar, varav avsevärda olägenheter

förorsakades. Den ena institutionen hade intet inflytande på den andras

förvaltning och ekonomi. Det inbördes förhållandet dem emellan reglerades

visserligen genom ett avtal på viss tid, och åtskilliga bestämmelser

däri vore uppenbarligen avsedda att betrygga de bada intressenternas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 104.

ställning till varandra liksom ock i viss mån till allmänheten, men i det

hela kunde dock föreningen och bolaget sägas numera stå oberoende av

varandra. För bolaget vore det av jämförelsevis ringa intresse, örn för

eningens skötsel gåve bättre eller sämre ekonomiskt resultat, blott dess

förädlingsverksamhet lämnade nödiga produkter för bolagets affärsrörelse:

dess inflytande härpå vore emellertid också ringa. Enahanda förhållande

mötte för utsädesföreningen gentemot bolaget. Det ekonomiska förhållandet

mellan nämnda kontrahenter och staten vore heller icke tillfredsställande.

Bestridandet av kostnaderna för själva växtförädlingen vore för

närvarande ordnat så, att staten tillsköte allt erforderligt rörelsekapital

utöver föreningens egna mycket begränsade inkomster samt bolagets årliga

bidrag. Det vöre icke för bolaget och knappast ens för föreningen av något

verkligt intresse, att förädlingskostnaderna hölles inom ekonomiskt

behöriga gränser. Härtill komme, att föga reellt inflytande från det allmännas

sida hade kommit att utövas på de priser, till vilka växtförädlingens

produkter tillhandahölles jordbrukarna.

För att rada bot för ifrågavarande missförhållanden hava utredningsmännen

ansett nödigt, att ändring av den nuvarande organisationen

genomfördes. Utredningsmännen hava funnit det därvid vara angeläget,

att, till åstadkommande av ett mera ekonomiskt tillfredsställande resultat

av verksamheten i dess helhet, växtförädlingen och exploateringen

av dess produkter förlädes under en och samma ledning. Samtidigt borde

emellertid staten beredas sådant inflytande över växtförädlingen, att

garantier i möjligaste mån vunnes för dennas upprätthållande i en med

hänsyn till jordbrukets krav önskvärd omfattning och på en fullt tillfredsställande

nivå. För realiserande av berörda önskemål hava utredningsmännen

föreslagit genomgripande ändringar i organisatoriskt hän

seende av den av utsädesföreningen och utsädesbolaget utövade verksamheten.

Såsom inledningsvis antytts hava utredningsmännen ifrågasatt

en sammanslagning av Svalövsinstitutionens båda verksamhetsgrenar,

därvid framlagts två alternativ.

Enligt det första alternativet föreslås staten övertaga Sveriges

utsädesförenings för växtförädlingen använda egendom och med

nyttjanderätt, mot viss arrendeavgift, upplåta denna till ett enskilt bolag

— eventuellt, efter framdeles förda förhandlingar, allmänna svenska

utsädesaktiebolaget — vilket bolag förutsättes skola enligt vissa för verksamhetens

organisation närmare angivna bestämmelser bedriva växtförädling

i minst samma omfattning, som utsädesföreningen nu utövar,

samt tillika omhänderhava exploateringen av förädlingsprodukterna.

Värdet av utsädesföreningens för överlåtelse ifrågakommande egendom

har med ledning av föreningens balansräkning för år 1930 enligt

vissa grunder beräknats till 396.344 kronor, vari ingå tillgångar vid

huvudanstalten till ett belopp av 364,750 kronor samt vid filialerna till

ett belopp av 31,594 kronor. Med nyttjanderätt avses att till bolaget

upplåta större delen av den vid huvudanstalten och filialerna förefintliga

egendomen. Den årliga arrendeavgiften har såvitt angår den från

huvudanstalten upplåtna egendomen beräknats efter 4.5 procent av värdet

av denna och sålunda upptagits till 15,300 kronor. Angående dispo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

sitionen av den vid filialerna befintliga egendomen lämnas närmare redogörelse

i samband med övriga filialerna berörande frågor.

Statsbidrag till växtförädlingsarbetets bedrivande avses tillkomma bolaget

med belopp, motsvarande hälften av bolagets enligt vissa grunder

beräknade årliga kostnader för själva förädlingsverksamheten. Enligt

preliminär beräkning, vilken uppgjorts med ledning av föreningens inkomster

och utgifter för budgetåret 1931/1932, skulle vid tillämpningen

av nämnda beräkningsgrunder statsbidraget till huvudanstaltens verksamhet

under sagda budgetår hava uppgått till 101,900 kronor. För

statsbidrags tillgodonjutande föreslås vissa villkor, i huvudsak innefattande

allmänna föreskrifter med avseende å växtförädlingsverksamhetens

organisation och bedrivande samt befogenhet för lantbruksstyrelsen

att handhava överinseendet över såväl förädlingsverksamheten som ock

bolagets i samband därmed stående affärsverksamhet.

Enligt det andra alternativet skulle ett huvudsakligen av staten

bildat aktiebolag förvärva såväl den av Sveriges utsädesförening

för växtförädlingsarbetets bedrivande använda egendomen som ock de

av allmänna svenska utsädesaktiebolaget för exploateringen av föreningens

förädlingsprodukter disponerade tillgångarna. Värdet av den för

överlåtelse ifrågakommande, utsädesföreningen tillhöriga egendomen har

därvid uppskattats efter enahanda grunder, som under första alternativet

angivas, och upptages sålunda till 364,750 kronor. Från utsädesbolaget

förutsättes det statliga bolaget övertaga tillgångar till ett uppskattat

värde av 3,871,000 kronor. Värdet av de för växtförädlingen och

exploateringen av förädlingsprodukterna erforderliga, för bolagets förvärv

avsedda tillgångarna beräknas sålunda till ett sammanlagt belopp

av 4,235,750 kronor. Bolagets kapitalbehov har uppskattats till omkring

7,300.000 kronor. Häri ingå dels det nyssnämnda, för egendomsinlösen

beräknade beloppet, 4,235,750 kronor, dels ock ett rörelsekapital av

3,051,800 kronor. Av det nya bolagets aktiekapital, förslagsvis 6,000 000

kronor, ifrågasattes staten övertaga 5,000,000 kronor i form av stamaktier,

under det att återstoden i form av preferensaktier skulle lämnas till teckning

av vissa av Kungl. Maj:t utsedda enskilda personer, representerande

sammanslutningar på jordbrukets område m. fl. I avseende å rörelsens

bedrivande, statsbidrag m. m. föreslås i huvudsak enahanda bestämmelser

som beträffande det första alternativet. Utredningsmännen

hava ansett det andra alternativet i högre grad än det första tillgodose

vissa ur det allmännas synpunkter angelägna intressen samt förordat,

att detta lägges till grund för den blivande organisationen.

För att bättre tillgodose växtförädlingen inom mellersta och norra

Sverige hava utredningsmännen föreslagit, att utsädes föreningens Ultuna-

och Västernorrlandsfilialer ombildas till en mellansvensk, respektive

en norrländsk fullständig växtförädlingsstation samt att till den senare

för den norrländska s. k. innerbygden anknytes en substation, till

vilken Jämtlandsfilialen avses ombildad. Enligt närmare specificerade,

approximativa beräkningar skulle engångskostnaderna för växtföräd

lingsstationernas upprättande uppgå till följande belopp, nämligen för

stationen vid Ultuna till 210,000 kronor, kostnader för uppförande av bostäder

åt tjänstemännen därvid oberäknade, för stationen vid Lännäs,

Västernorrlands län. till 60.000 kronor och för snbstationen vid Torsta.

Jämtlands län, till 4,000 kronor eller lill sammanlagt 274.0Q0 kronor. Eb

rande växtfärg d li ngssta tion ernns organisation föreslås närmare före
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

D evar terneritschel

en.

10 Kungl. May.ts proposition nr 104.

skrifter. Verksamheten vid stationerna förutsättes ingå såsom ett led i

verksamheten hos ettdera av de förenämnda bolagen. Vid det första alternativet

skulle engångskostnaderna för stationernas upprättande bestridas

av staten och egendomen med nyttjanderätt upplåtas till det enskilda

bolaget. Den årliga arrendeavgiften har därvid beräknats efter

4.5 procent av värdet av till bolaget upplåten egendom och sålunda uppskattats

till 13,308 kronor. \id det andra alternativet förutsättes det statliga

bolaget bestrida engångskostnaderna i fråga. De årliga driftkostnaderna,

inklusive arrendeavgift, hava för den mellansvenska, respektive

den norrländska förädlingsstationen jämte dess substation beräknats

uppgå till 67,901, respektive 54,417 kronor. Statsbidrag till verksamheten

vid förädlingsstationerna föreslås utgå till den mellansvenska stationen

med 65 procent av nettokostnaden för förädlingsverksamheten och till den

norrländska stationen jämte dess substation med 90 procent av sagda

nettokostnad. Det årliga statsbidraget till ifrågavarande växtförädlingsstationer

beräknas, härfört till nämnda driftkostnader, uppgå till 93,100

kronor.

_ Av utsädesföreningens övriga filialer hava utredningsmännen ansett

filialerna i Kalmar, Östergötlands och Värmlands län samt eventuellt

även filialen i Norrbottens län böra ombildas till s. k. sortprövningsstationer.

Filialen i Skaraborgs län anses böra nedläggas, och sortprövningsverksamheten

för ifrågavarande område förläggas till Lanna försöksgård.

Frågan örn sortprövningsstationernas blivande organisation

föreslås böra närmare övervägas i samband med utredningen angående

ordnandet i allmänhet av försöksväsendet på jordbruksområdet. Filialerna

i fråga förmenas dock böra tillsvidare i befintligt skick övertagas

av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och inordnas

under denna anstalts förvaltning. Den årliga driftkostnaden för varje

sortprövningsstatiou beräknas endast obetydligt överstiga kostnaden för

motsvarande filial.

Såsom förut omnämnts mötte ifrågavarande organisationsförslag starka

gensagor i de över utredningsmännens betänkande avgivna yttranden,

varefter Kungl. Majit uppdrog åt lantbruksstyrelsen att upprätta ett nytt

förslag i ämnet. Därvid skulle en ur det allmännas synpunkt tillfredsställande

lösning av de med förädlingsverksamheten sammanhängande

spörsmålen sökas inom ramen av den nuvarande organisationen.

Lantbruksstyrelsen har följaktligen i sitt nu föreliggande utlåtande utgått

från, att väsentliga och omfattande utbyggnader av den nuvarande

verksamheten icke upptoges till prövning. Enligt lantbruksstyrelsens

förslag skola alltså utsädesföreningen och utsädesbolaget behållas såsom

från varandra skilda företag med samma uppgifter som hittills, varjämte

de åtta filialerna likaså skola fortfarande uppehållas. Styrelsens förslag

avser därför i huvudsak blott två spörsmål, nämligen frågorna örn statens

anslag till föreningen och örn nytt avtal mellan föreningen och bolaget.

Från riksdagens sida har vid åtminstone två tillfällen under senare

år uttalats, att statsunderstödet till växtförädlingsverksamheten borde

utgå i form av ett lämpligt avvägt, för en viss följd av år bestämt anslag,

med hänsyn vartill växtförädlingsverksamheten för varje år borde

planläggas. Med nuvarande organisation av växtförädlingsverksamhe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 104.

ten vid Svalöv torde detta önskemål icke kunna uppfyllas. Så länge det

bolag, som har att föra resultatet av denna växtförädlingsverksamhet i

marknaden, endast har att erlägga på förhand fastställd ersättning för

rättigheten härtill, medan staten har att tillföra utsädesföreningen återstoden

av för förädlingsarbetet erforderliga medel, måste givetvis statsunderstödet

komma att med växlande behov hilva olika från år till år.

Endast därigenom att, på sätt växtförädlingsutredningen föreslagit, det

exploaterande affärsföretaget finge övertaga det primära ansvaret för

växtförädlingsverksamheten, kan det hliva möjligt att hålla statens bidrag

till växtförädlingsverksamheten inom på förhand bestämd ram. På

grund härav liksom även av andra skäl anser jag en lösning av den viktiga

frågan örn växtförädlingsarbetets framtida organisation helst böra

ske enligt i huvudsak de grundlinjer, som framlades i utredningsmännens

betänkande.

Den statsfinansiella situationen, som i hög grad försämrats, sedan utredningsmännens

betänkande avgavs, torde emellertid icke medgiva de

uppoffringar från statens sida såväl i engångskostnader som ökade årsanslag,

som ett realiserande av nämnda förslag skulle innebära. Härtill

kommer, att under alla omständigheter en dylik omorganisation icke

skulle kunna genomföras vid ingången av nästa budgetår, enär erforderliga

underhandlingar mellan de berörda parterna icke ägt rum och

följaktligen nödiga förslag till uppgörelse dem emellan ej heller föreligga.

Visserligen skulle väl i avvaktan på fortsatt utredning en ytterligare

prolongering av hittills gällande avtal mellan bolaget och föreningen

kunna ske. Men detta skulle å sin sida leda till att för bolaget alltför

lindriga villkor fortfarande skulle få gälla en tid framåt. Av sålunda

anförda skäl finner jag mig höra framlägga ett förslag, som i

avseende å växtförädlingsverksamhetens organisation förutsätter ett bibehållande

tillsvidare av utsädesföreningen och utsädesholaget. Därvid

kommer jag att i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsen uppläggning

av ärendet.

3. Sveriges utsädesförenings utgifter m. m.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift har utsädesföreningen att

vid ingivande av ansökan örn statsbidrag för uppehållande av verksamheten

härtill foga av dess styrelse uppgjort förslag till inkomst- och utgiftsstat

för nästinstundande budgetår.

I den för budgetåret 1932/1933 med utgångspunkt från det för sagda

lid anvisade statsanslaget tillämpade staten hava utgifterna vid huvudanstalten

och filialerna beräknats till 236,415 kronor, respektive 103,585

kronor eller sammanlagt 340,000 kronor. Å inkomstsidan hava uptagits

medlemsavgifter, annonser och hyror till belopp av sammanlagt 11,800

kronor, vidare utsädcsbolagets ersättning för övertagande av från föreningen

utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter, 65,200 kronor,

samt ersättning av statens centrala frökontrollanstalt för viss av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

föreningen åt anstalten utförd kontrollverksamhet, 15,000 kronor. Skill

naden mellan nyssnämnda inkomster å tillhopa 92,000 kronor och nämnda

utgiftsbelopp, 340,000 kronor, eller sålunda 248,000 kronor täckes av

statsmedel.

Det vid föreningens framställning örn statsbidrag för budgetåret

1933/1934 fogade statförslaget upptager utgifter för huvudanstalten till

246,400 kronor och för filialerna till 110,150 kronor eller sammanlagt

356,550 kronor. Då föreningens inkomster från annat håll än av statsmedel

beräknats uppgå till 87,900 kronor, har föreningen anhållit örn

statsunderstöd till huvudanstalten med 158,500 kronor och till filialerna

med 110,150 kronor eller sålunda med tillhopa 268,650 kronor.

Lantbruksstyrelsen har beträffande föreningens förevarande framställning

till en början anfört följande. För realiserande av det av riksdagen

framhållna önskemålet, att utsädesföreningen måtte tillmätas ett

för viss tidsperiod fixerat årligt statsunderstöd, inom vars ram föreningen

skulle hava att planlägga sin verksamhet, hade det synts lantbruksstyrelsen

nödvändigt att upprätta en för kortare tidsperiod avsedd normalstat för

föreningens verksamhet, så avvägd, att den med anlitande av klok spar

samhet medgåve ett upprätthållande av verksamheten i en ur lantbrukets

synpunkt tillfredsställande omfattning. Möjligheten att för nya

ändamål erhålla statsunderstöd borde emellertid icke därigenom vara

föreningen betagen. Genomförandet av ett för viss tid fixerat statsun

derstöd stötte dock på svårigheter, bland annat därigenom, att bland ut

giftsposterna inginge de båda till sin natur föränderliga anslagstitlarna.

ålderstillägg och dyrtidstillägg, vilkas föränderlighet icke vore beroende

av föreningens åtgärder. En fixering av föreningens allmänna anslag

syntes därför kräva, att nämnda båda anslagstitlar uppfördes som en

särskild post i riksstaten av förslagsanslags natur. Skulle det ur budgetteknisk

synpunkt anses önskvärt, att anslaget till föreningen uppfördes

i en post, borde detta kunna ske genom anslagets uppförande i

dess helhet såsom förslagsanslag, av vilket det belopp, som av riksdagen

beviljats utsädesföreningen såsom fixerat anslag, av Kungl. Maj:t

kunde ställas till föreningens förfogade. Under förutsättning att nämnda

osäkerhetsmoment eliminerades på föreslaget sätt, syntes det enligt

lantbruksstyrelsens mening icke vara uteslutet att uppgöra en för visst

antal år framåt gällande normalstat för föreningen, på grund av vilken

ett fixerat statsundersöd för samma tid kunde utmätas.

I anslutning till utsädesföreningens framställning samt därtill fogade

promemorior och statförslag har lantbruksstyrelsen efter förhandling

med föreningens styrelse och tjänstemän samt efter prövning av varje

särskild post ansett sig kunna föreslå följande normalstat för föreningens

huvudanstalt. I staten har upptagits jämväl den utgift

av 7,000 kronor för år, som ålåge föreningen på grund av det till

densamma förlagda arbetet för den under universitet i Lund sorterande

ä rf tlighetsinstitutionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Avlöningar (utom ålderstillägg) ...........

arvode till siffergranskare ..................

reseersättningar till styrelse och revisorer

resekostnader, representation ...............

försöksverksamheten vid Svalöv:

allmänna omkostnader ....................

vete- och havreförädlingen ................

kornförädlingen ...........................

rågförädlingen .............................

vallväxtförädlingen

potatis- och baljväxtförädlingen ..........

rotfruktsförädlingen .......................

bakningsförsök ............................

kemiska och fotografiska arbeten .........

ledning av och samarbete med filialerna ____

Lokala sortförsök ..........................

ärftlighetsinstitutionen .....................

arrende för jord till institutionens försök .

kontrollverksamheten ......................

samlingarnas vård och tillökning ..........

bibliotek och prenumeration ..............

tidskriften ................................

trycksaker ................................

kontorsutgifter ...........................

post, telefon och telegraf ..................

frakter ...................................

uppvärmning och belysning ...............

städning och övrig renhållning ...........

underhåll av byggnader ..................

» och inköp av inventarier ........

» av trädgård, park, vägar .......

försäkringar ..............................

skatter ...................................

pensionsavgifter för tjänstemän vid Svalöv

räntor ....................................

hyra för den s. k. dubbelvillan .............

förevisning för besökande .................

diverse utgifter ...........................

kronor 83,800

» 500

» 3,000

> 1,500

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

y>

1.500

8,000

3.500

2,000

8.500

4.500

8,000

2,000

5.000

1,800

1,100

7.000

500

2,300

200

1,800

6.500

1,200

1.000

2,100

1,400

5.800

1,100

4.000

1,200

2.800

1,700

1,900

1,600

7.000

2,300

1,200

2.040

summa kronor 191,340.

Lantbruksstyrelsen har vidare framhållit, att huvudanstalten vid Svalöv

kunde, frånsett ersättning för utlämnade förädlingsprodukter, påräkna

följande inkomster, som lämpligen borde avräknas från nyss angivna

utgiftssumma:

medlemsavgifter .......................................... kronor 2,500

annonser i tidskriften ...................................... » 1,000

hyror ..................................................... » 7,900

centrala frökontrollanstaltens andel i magasinsbokhållarens

lön ................................................ » 3,600

summa kronor 15.000.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Efter avdrag av sistnämnda inkomstbelopp borde utsädesföreningens beräknade

normala netto utgifter för huvudanstalten kunna upptagas

till (191,340 — 15,000 =) 176,340 kronor.

Vidkommande föreningens åtta filialer har lantbruksstyrelsen erinrat,

att verksamheten vid dessa bedreves med anlitande allenast av för

ändamålet anvisade statsmedel, vilka beräknats täcka kostnaderna för avlöning

till filialföreståndarna, inklusive ålderstillägg, dyrtidstillägg och

huvudmannens pensionsavgifter, jämte omkostnader för försöksverksamheten

vid filialerna. Sagda kostnader utgjorde för en var filial 6,250 kronor.

Totalkostnaden för filialerna hade för budgetåret 1932/1933 beräknats

till 103,585 kronor. Rörande det fortsatta anslagsbehovet för filialerna

har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Utsädesföreningen hade påyrkat dels en mindre höjning över huvud taget

av anslaget till filialernas försöksverksamhet eller från 6,250 kronor till

6,500 kronor för varje filial, dels ock en mera avsevärd höjning av anslaget

till försöksverksamheten vid Ultunafilialen och Västernorrlandsfilialen. —

En viss utvidgning av verksamheten vid Ultunafilialen med dess särskilt för

växtodlingen i Mellansverige lämpliga läge, jordmån och klimatiska förhållanden

funne lantbruksstyrelsen i hög grad önskvärd. Förutom den

mera lokala verksamhet, som jämte luzernförädlingen hittills bedrivits, borde

därstädes enligt lantbruksstyrelsen förmenande upptagas förädlingsverksamhet

i fråga örn trindsäd, speciellt ärter —- en förädling, som icke

lämpligen kunde bedrivas i Svalöv — ävensom åtminstone huvuddelen av

förädlingsverksamheten i fråga örn rödklöver. Jämväl förädlingen av

andra vallväxter utav olika slag syntes böra i avsevärd grad förläggas

till ifrågavarande filial. Den ökade verksamhet vid filialen, som omedelbart

kunde och borde komma till stånd, krävde emellertid ökat anslag till

den allmänna verksamheten. Sålunda syntes bland annat föreningens

krav på särskild assistent vid denna filial till en kostnad av cirka 3,000

kronor ofrånkomligt. Därtill medförde lantbrukshögskolans mellankomst

en ökad utgift av 1,100 kronor för förändrade lokalförhållanden. Med hänsyn

härtill kunde kostnaden för verksamheten vid Ultunafilialen icke beräknas

till lägre belopp än 11,600 kronor. — Till Västernorrlandsfilialen

hade tyngdpunkten av den för Norrlands jordbruk avsedda växtförädlingen

— speciellt förädlingen av vallväxter — ansetts lämpligast böra förläggas.

En vidgad verksamhet vid denna filial funne även lantbruksstyrelsen

väl motiverad. Anslagsbehovet för filialens verksamhet under de närmaste

åren syntes, frånsett avdelningsföreståndarens avlöningsförmåner, kunna

beräknas till ett årligt belopp av 8,500 kronor. — För de återstående sex

filialerna borde med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden beräknas

ett genomsnittligt årligt anslagsbehov av 6,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen — därest de

föränderliga anslagen till ålderstillägg och dyrtidstillägg åt filial föreståndarna

här liksom förut föreslagits i fråga örn huvudanstalten fråndroges

— beräknat det nuvarande utgiftsbehovet för filialerna för

de närmaste åren på följande sätt:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

15

8 filialföreståndare: grundlön a kronor 4,200 ..............

huvudmannens pensionsavgifter för filialföreståndarna ..

kostnaden för försöksverksamheten vid:

kronor 33,600

» 960

Ultuna-filialen .......

Västernorrlands-filialen

6 återstående filialer .

» 11,600

» 8,500

» 36,000

summa kronor 90,660.

Utsädesföreningens f a s t a utgifter för huvudanstalt och

filialer skulle sålunda för de närmaste åren beräknas till (176,340 +

90,660 =) 267,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har framhållit, att samtliga

utgifter beräknats med iakttagande av all sparsamhet och att i flera fall

nedprutning av förut utgående poster företagits. De föreslagna utgiftsstaterna

syntes enligt lantbruksstyrelsens mening icke skäligen kunna ytterligare

sänkas, så vitt verksamheten icke skulle inskränkas under den

omfattning och den effektivitet, som möjliggjordes av föreningens utrustning.

I de sålunda framlagda beräkningarna har såsom nämnts icke upptagits

de mera rörliga utgiftsposterna ålder stillägg till

fast anställd personal och dyrtidstillägg till densamma.

Härom har lantbruksstyrelsen anfört följande.

För budgetåret 1933/1934 uppginge sammanlagda beloppet av enligt gällande

grunder utgående ålderstillägg till befattningshavare vid huvudanstalten

till 7,500 kronor. Ålderstilläggen till föreningens filialföreståndare

beräknades för samma tid och enligt samma grunder till sammanlagt

9,750 kronor. Totala anslagsbehovet till ålderstillägg åt utsädesföreningens

befattningshavare skulle sålunda uppgå till 17,250 kronor. —

Dyrtidstillägg till föreningens fast anställda befattningshavare med

undantag av föreningens föreståndare, vilken samtidigt vöre professor vid

universitetet i Lund, hade under de senare åren utgått med 25 procent å

lön, tillfällig löneförbättring och ålderstillägg. Med hänsyn därtill, att de

statliga dyrtidstilläggen avsevärt nedgått, ansåge lantbruksstyrelsen en

sänkning av procentsatsen för dyrtidstilläggens utgående till 15 procent

böra genomföras. Med tillämpning av denna procentsats skulle, såvitt på

förhand kunde beräknas, för dyrtidstillägg till föreningens fast anställda

befattningshavare under budgetåret 1933/1934 böra utgå för befattningshavare

vid huvudanstalten 12,105 kronor och för befattningshavare vid

filialerna 6,501 kronor eller sammanlagt 18,606 kronor.

Totalbeloppet av de mera rörliga utgiftsposter — ålderstillägg och dyrtidstillägg

— vilka vid ett fixerande av utsädesföreningens anslagsbehov

för ett flertal år enligt lantbruksstyrelsens förmenande måste utgå vid sidan

av det fixerade anslagsbeloppet, skulle således för ifrågavarande budgetår

utgöra (17,250 + 18,606 =) omkring 36.000 kronor. Dessa utgifter

borde, enligt lantbruksstyrelsen, i deras helhet täckas av statsmedel i form

av förslagsanslag antingen så, att ett särskilt dylikt anslag anvisades för

ändamålet, eller så, att anslaget till utsädesföreningen i dess helhet erhölle

karaktär av förslagsanslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Departements
chefen.

Lika med lantbruksstyrelsen finner jag det lämpligt, att som utgångspunkt

för bestämmandet av anslagsbeloppet till Sveriges utsädesförening

viss normalstat för förening finnes upprättad. Då här är fråga örn ett

enskilt företag, synes det mig dock ej lämpligt eller erforderligt, att statsmakterna,

på sätt sker i fråga örn statsinstitutioner, i samband med anslagsanvisningen

direkt fastställer viss stat. I detta fall synes mig det

upprättade statförslaget ur statsmakternas synpunkt böra hava till uppgift

att vara underlag vid bedömandet av storleken av det årliga statsanslag,

som bör utgå till föreningen. Genom att förutsätta att det

sålunda framräknade anslagsbeloppet skall gälla för en viss tid framåt,

torde det förberörda av riksdagen uttalade önskemålet bliva i möjligaste

mån beaktat.

Mot lantbruksstyrelsens beräkning av föreningens utgifter — nämligen

fasta utgifter för huvudanstalten, efter avdrag av andra inkomster än bidraget

från utsädesbolaget, 176,340 kronor och för filialerna 90,660 kronor

samt utgifter för ålderstillägg och dyrtidstillägg 36,000 kronor, eller tillhopa

303,000 kronor — har jag i huvudsak intet att erinra. Jag finner mig

alltså kunna bland annat godtaga den av lantbruksstyrelsen tillstyrkta utvidgningen

av verksamheten vid Ultuna- och Västernorrlandsfilialerna. Av

skäl, som jag senare skall angiva, synes det mig knappast vara lämpligt

att vid tillmätandet av statsanslagets normalbelopp räkna med en rörlig del

till ålderstillägg och dyrtidstillägg. Jag tillstyrker därför, att man vid

bestämmandet av statsanslaget till utsädesföreningen tillsvidare utgår

från nyssnämnda årliga utgiftssumma av 303,000 kronor. Detta belopp

bör, försåvitt ej särskilda omständigheter påkalla jämkning i ena eller

andra riktningen, vara normerande för föreningens verksamhet under

en treårsperiod framåt i tiden. Av sistnämnda belopp bör viss andel bestridas

av utsädesbolaget, en fråga till vilken jag nu övergår.

4. Nyttiggörandet av förädlingsprodukterna vid Svalöv och frågan om

nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget.

Den betydelsefulla frågan örn lämpligaste anordningen för nyttiggörande

av de vid växtförädlingsverksamheten vid Svalöv alstrade förädlingsprodukterna

har vid olika tillfällen varit föremål för ingående utredning.

Ehuru skilda förslag av värde därvid framkommit, torde de dock — med

hänsyn till riksdagens direktiv i ämnet — i den mån de icke rymmas inom

den nuvarande organisationens ram här böra lämnas å sido.

Alltsedan allmänna svenska utsädesaktiebolaget 1891 bildades, hava förökningen

och försäljningen av de av utsädesföreningen frambragta nya

växtsorterna varit överlämnad åt nämnda bolag. Till reglerande av föreningens

och bolagets inbördes ställning hava, såsom förut berörts, tid

efter annan upprättats avtal. Senaste avtal är dagtecknat den 3 mars

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

17

1930 oell gäller till och med den 30 juni 1933 samt hav den lydelse, som i

det följande angives.

Då avtalet alltså utlöper med nästa juni månad, har lantbruksstyrelsen

ägnat särskild uppmärksamhet åt spörsmålet örn avtalets förnyelse och

därmed förbundna villkor. Härom har styrelsen anfört bland annat följande.

Rätten att ensam få exploatera utsädesföreningens nya sorter och stammar

representerade ett betydande ekonomiskt värde. Lantbruksstyrelsen

ville dock samtidigt erinra, att utsädesvaror icke kunde bliva föremål för

patentskydd. Erfarenheten hade ock visat, att nyheter på området omedelbart

efter det de utsläppts gjordes till föremål för förökning av i förhållande

till förädlaren helt oberoende odlare och efter ett fåtal år vore i

var mans hand. Den fördel mellanhanden mellan förädlaren och den växtodlande

allmänheten, affärsmässigt sett, skulle kunna hämta av förbindelsen

med förmedlaren, måste därför enligt lantbruksstyrelsens mening

till avsevärd del inhöstas under det första året eller i varje fall de första

åren en ny sort eller stam saluhållits i marknaden. Nämnda fördel kunde

dock vara betydande, helst som förmedlaren på grund av sin nära förbindelse

med förädlaren ensam vore i tillfälle att av framgångsrika sorter

undan för undan erhålla nya eliter. Värdet av själva Svalövsnamnet

borde heller icke lämnas obeaktat, lika litet som det förhållandet, att det

förmedlande organet ägde ensamrätt att föra de förädlade sorterna och

stammarna under beteckningen »Original».

Örn befogenheten av jordbruksutskottets vid 1930 års riksdag uttalade

önskemål, att vid förädlingsresultatens överförande till den praktiska växtodlingen

borde tillses, att de nya sorterna och stammarna icke åsattes ett

oskäligt och för växtodlaren svåröverkomligt pris, syntes enligt lantbruksstyrelsens

uppfattning i stort sett icke råda mer än en mening. Förmedlarens

förmåga i detta hänseende borde emellertid givetvis stå i ett visst

beroende av de krav på kontant bidrag till kostnaderna för uppehållande

av förädlingsverksamheten, som ställdes på honom. De villkor, som syntes

böra vara avgörande för överlåtandet till annan av förökandet och

försäljningen till den växtodlande allmänheten av utsädesföreningens

nya stammar och sorter vore därför i första rummet nödiga tekniska och

ekonomiska förutsättningar för behörigt fullgörande av åtagna förpliktelser

samt vilja och förmåga att för de med överlåtelsen förenade förmåner

erlägga skäligt vederlag.

Förmedlarskapet i fråga örn lorädlingsverksamhctens resultat hade sedan

länge varit anförtrott åt allmänna svenska utsädesaktiebolaget i Svalöv,

som ursprungligen bildats för att fylla just denna uppgift. I tekniskt

hänseende ägde bolaget stora förutsättningar härför. Även beträffande

ekonomiska resurser syntes bolaget under de gångna åren hava väl fyllt

de fordringar, som skäligen kunnat ställas därå. Vid sådant förhållande

höllö lantbruksstyrelsen före, att det förmodligen såväl för det allmänna

och den växtodlande allmänheten som ock för föreningen skulle vara fördelaktigt,

om det långa samarbetet mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget

finge fortsätta.

Möjligheterna för ett fortsatt samarbete mellan föreningen och bolaget

vore emellertid i hög grad beroende av bolagets förmåga och villighet att

deltaga i kostnaderna för driften av föreningens förädling,sverksamhet.

nikanel lill riksdagens protokoll 19X1. t sami. AV 10''i. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Marits proposition nr 104.

Till denna verksamhet hade utsädesholaget från och med 1892 lämnat bidrag

av växlande storlek. Beloppen av utsädesföreningen tillhandakomna

statsunderstöd ävensom bidrag från utsädesholaget för den senaste tioårsperiod,

för vilken styrelseberättelser från utsädesföreningen förelåge,

framginge av följande sammanställning.

Vissa Sveriges utsädesförenings inkomster 1922—1931.

År

Statsbidrag

Stamavgifter från utsädesholaget

Huvud-

anstalten

kronor

Filialerna

kronor

Summa

kronor

1

Grundavgift |

kronor

Tilläggs-

avgift

kronor

Summa

kronor

1922............

113,000: —

106,400

219,400: —

77,500

1

77,500: —

1923............

92,300: —

98,350

190,650: —

91,000

—

91,000: —

1924............

79,800: —

92,950

172,750: —

94,500

-1

—

94,500: —

1925............

91,437: 5 0

95,135

—

186,572: 50

75,000

-1

—

75,000: —

1926 ............

1 107,247: so

94,960

_

202,207: 50

60,000

—;

2,035: 03

62,035: o 3

1927 ...........

1 109,435: —

96,080

—

205,515: —

60,000

—

139: 6 4

60,139: 64

1928............

1 122,200: —

98,200

—

220,400: —

60,000

—

—

60,000: —

1929............

1 132,575: —

99,825

—

232,400: —

60,000

—;

5,178: 10

65,178: 19

1930............

1 139,745: —

100,205

—

239,950. —

60,000

—

60,000: —

1931 ............

1 144,327: 50

102,022

50

2 246,350: —

60,000

—i

—

60,000: —

Tablån utvisade, att statens understöd till föreningen i regel efter hand

ökats. Förklaringen härtill vore att söka dels i verksamhetens år från år

vidgade omfattning — ej minst genom filialernas tillkomst — och dels

i det under senare år minskade bidraget från ntsädesbolaget. Proportionen

mellan statens och utsädesaktiebolagets understöd hade ändrats därhän,

att bolaget, som 1924 bestrede omkring 35 procent av statens och bolagets

sammanlagda anslag, 1931 — örn det i statsbidraget inräknade anslaget

av 7,000 kronor till ärftlighetsinstitutionen frånräknades — bestrede

endast cirka 20 procent därav.

Bådande statsfinansiella förhållanden syntes i hög grad begränsa statens

möjlighet att i samma mån som under de senare åren bidraga till

täckande av de med utsädesföreningens verksamhet förenade kostnaderna.

Större krav på ekonomiskt understöd syntes därför böra ställas på utsädesbolaget,

vilket i första hand droge ekonomisk vinst av förädlingsarbetets

resultat.

Även om värdet av rätten att i första hand kommersiellt utnyttja de

från föreningen utgående sorterna och stammarna icke ens tillnärmelsevis

kunde fixeras i penningar, så representerade dock enligt lantbruksstyrelsen

åsikt denna rätt ett betydande värde för den, som förstode och hade

resurser för dess tillgodogörande. Medan handeln med utsäde under de

senare åren i allmänhet haft att kämpa med stora svårigheter och endast

i sällsynta undantagsfall lämnat vinst, hade utsädesholaget även under

denna tid uppvisat betydande årliga vinster, som icke endast möjliggjort

jämförelsevis god utdelning åt delägarna utan även betydande konsolidering

av företaget. Det syntes icke kunna dragas i tvivelsmål, att ickeden

i förevarande hänseende kraftigast medverkande faktorn varit utnytt
-

Ärftlighetsinslitutionen inberäknad.

För 1932 utgick statsbidraget med 248,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

jandet av rätten att till den växtodlande allmänheten med viss företrädesrätt

försälja de inom utsädesföreningens förädlingsverksambet frambragta

nya sorterna och stammarna. Vid sådant förhållande och då skäligt vore

att, därest resultaten av förädlingsverksamheten med viss ensamrätt utlämnades

till förmering och kommersiellt utnyttjande till viss företagare,

i detta fallet utsädesbolaget, detta företag härför lämnade ersättning,

som stöde i väl avvägt förhållande till värdet av denna rätt. Detta

syntes under senare år icke kunna sägas hava varit förhållandet vid Svalöv.

Lantbruksstyrelsen hade därför låtit sig angeläget vara, att i samband

med åvägabringande av nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget

tillförsäkra föreningen en efter omständigheterna mera lämpad

ersättning från bolaget för den rätt, som detta genom avtalet skulle

för viss tid förvärva.

. Utsädesbolagets förmåga att påtaga sig bördan av en förhöjd ersättning

till utsädesföreningen vore dock beroende av att bolaget ägde en stark

ekonomisk ställning och för uppnående och bevarande av en sådan ställning

kunde påräkna erforderliga inkomster. Härav följde också, att de

ytterligare anspråk på ekonomisk medverkan från bolagets sida, som

kunde befinnas nödvändiga för säkerställande av utsädesföreningens förädlingsverksamhet

i erforderlig omfattning och effektivitet, örn möjligt

icke borde sträckas så långt, att bolagets ekonomiska ställning därigenom

äventyrades. Utsädesföreningen borde tillförsäkras skälig gottgörelse,

utan att bolaget därigenom oskäligt belastades, allt under beaktande av att

den växtodlande allmänheten till rimligt pris kunde komma i åtnjutande

av förädlingsarbetets produkter.

För bedömande av storleken utav deli prestation, som utan åsidosättande

av anförda synpunkter i förevarande avseende borde kunna begäras

av bolaget, hade lantbruksstyrelsen ur bolagets offentliggjorda årsberättelser

för åren 1925/1926—1931/1932 velat anföra följande siffror, jämförda

med bolagets utgifter på grund av avtalet med utsädesföreningen.

Redovisad

Avskriv-

Utdelning

Stamavgifter

Bolagets

Fondering

till före- ningen

kontroll-

avgifter

Å r

vinst

ningar

%

Summa

kronor

kronor1

kronor

kronor

kronor

kronor

1925/1926

430,166: 4 5

128,843: 6 o

51,322: 85

5

250,000

60,000: —

56,586: 95

1926/1927

429,713: 5 3

117,602: 52

62,111: 01

5

250,000

—

62,035: o 3

50,461: oi

1927/1928

489,995: 7 5

135,819: 2 5

54,176:50

6

300,000

—

60,139: 64

61,912: 36

1928/1929

557,685: 1G

182,958: 7 2

74,726: 4 4

6

300,000

—

60,000: —

77,622: 94

1929/1930

505,637: 61

148,312: 71

57,324: 80

6

300,000

—

65,178: m

56,062: 3i

1930/1931

439,111: 18

136,987: 04

52,124: 0 9

5

250,000

—

60,000: —

54,035: —

1931/1932

463,646: 59

166,420: 7 8

47,225: 81

5

250,000

-

60,000: —

54,473: 15

Såvitt anginge de i nämnda tablå angivna kontrollkostnaderna vore att

märka, att dessa formellt föranletts av det mellan föreningen och bolaget

gällande avtalet, men att, då desamma avsåge kontrollen över av bolaget

i marknaden förda varor, de reellt vore att hänföra till bolagets driftskostnader.

Resultaten av utsädesbolagets affärsverksamhet, såvitt densamma belystes

av de årsberättelser, varur anförda siffror vore hämtade, ansåge

lantbruksstyrelsen vara av den art, att en ökad ersättning till utsädesför
-

1 Inklusive kumlförluster.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majda -proposition nr 104.

aningen för rätten att förmera och exploatera därifrån mottagna sorter

och stammar av allt att döma kunde anses både möjlig och skälig. Visserligen

kunde resas vissa betänkligheter i fråga örn genomförandet från

oell med den 1 juli 1933 av förhöjning utav bolagets ersättningsskyldighet

lill utsädesföreningen, men syntes dessa betänkligheter i hög grad kunna

minskas genom sättet för en sådan höjnings effektuerande. Lantbruksstyrelsen

utginge ifrån, att det från föreningens sida måste vara ett oeftergivligt

krav, att den väsentliga delen av ersättningen hädanefter såsom

hittills skulle utgå såsom ett fast, under alla förhållanden påräkneligt

anslag. Även ur statens synpunkt vore en sådan anordning att betrakta

såsom oeftergivlig, då statens understödjande verksamhet på detta

område eljest skulle löpa risk att bliva alltför variabel år från år, ett förhållande,

som skulle utesluta varje tanke på ett försök att — såsom riksdagen

ansett önskvärt — för en följd av år framåt fixera det statliga bidraget

till förädlingsverksamlietens vid Svalöv uppehållande.

Under förutsättning att grundanslaget till föreningen, för närvarande

60,000 kronor, fortfarande bibehölles vid minst samma belopp, borde enligt

Iantbruksstyrelsens förmenande den ökning i det totala ersättningsbeloppet,

varom nu vore fråga, falla helt pa den del av ersättningen, som representerades

av tilläggsbeloppet. Detta hade redan i nu gällande avtal

ställts i direkt förhållande till den årliga omfattningen av viss del utav

utsädesbolagets rörelse. En liknande eller snarlik anordning i ett blivande

avtal borde kunna anses lämplig, helst som det vid en förhöjning av

tilläggsbeloppets storlek vore rimligt, att detta automatiskt kunde på ett

eller annat siitt anpassas efter bolagets rörelse värjo särskilt år. Härvid

syntes framför allt två olika vägar erbjuda sig, nämligen antingen att

avpassa tilläggsbeloppets storlek i direkt förhållande till omfattningen

av bolagets ärliga försäljning av utsädesvaror — samtliga eller vissa kategorier

därav — eller att beräkna det årliga tilläggsbeloppet såsom viss

procentuell del av bolagets redovisade vinst, brutto respektive netto, eller

av den totala utdelningen. En var av dessa olika vägar medförde ur såväl

utsädesföreningens som utsädesbolagets synpunkter fördelar och nackdelar,

men om båda kunde sägas att de på ett rimligt och skäligt sätt

säkerställde utsädesbolaget så till vida, att detta, även vid en väsentligt

ökad ersättning, icke skulle ansträngas över förmågan.

Lantbruksstyrelsen Ilar härefter meddelat, att under styrelsens ledning

forts förhandlingar mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget rörande

nytt avtal dem emellan. Därvid hade mellan parterna enighet nåtts örn

följande nya avtal, avsett att under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande

gälla från och med den 1 juli 1933. Till jämförelse angivas i de

punkter, där olikhet föreligger, jämväl det nuvarande avtalets lydelse.

Nuvarande avtalet.

Mellan Sveriges utsädesförening.

här nedan kallad föreningen, och

Allmänna svenska utsädesaktiebolaget,

här nedan kallat bolaget, är

denna dag följande överenskommelse

upprättad angående övertagandet

av från föreningen utgåen
-

Nga avtalet.

Mellan Sveriges utsädesförening,

här nedan kallad föreningen,

och Allmänna svenska utsädesaktiebolagct,

kär nedan kallat bolaget,

är denna dag följande överenskommelse

upprättad angående

övertagandet av från föreningen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Nuvarande avtalet. Nya avtalet.

de nya sorter och eliter av lantbruksväxter.

1 $.

Föreningen förbinder sig att under

den tid, detta avtal varar, med

undantag, varom nedan i denna

paragraf och i 4 § sägs, uteslutande

till bolaget överlämna de nya

sorter och eliter av lantbruksväxter

av olika slag, som av föreningen

anses färdiga att utsläppas till

allmän odling.

Yad sålunda stadgats skall dock

icke utgöra hinder för föreningen

att för behövliga försöksodlingar

utlämna utsäde av nya sorter eller

eliter. Föreningen är pliktig att

vid dylikt utlämnande vidtaga nödiga

åtgärder för att på denna väg

intet må komma ut i marknaden.

utgående sorter och eliter av lantbruksväxter.

1 §.

Föreningen förbinder sig att under

den tid, detta avtal varar, med

undantag, varom nedan i denna

paragraf och i 4 § sägs, uteslutande

till bolaget överlämna de

sorter och eliter av lantbruksväxter

av olika slag, som av föreningen

anses värda att utsläppas till

allmän odling.

Vad sålunda stadgats skall dock

icke utgöra hinder för föreningen

att för behövliga försöksodlingar

utlämna utsäde av sorter eller eliter.

Föreningen är pliktig att vid

dylikt utlämnande vidtaga nödiga

åtgärder för att på denna väg intet

må komma ut i marknaden.

Skulle på grund av föreningens förvållande detta ändock inträffa, är

föreningen pliktig att utgiva skadestånd till av skiljenämnd fastställt

belopp.

2 §. 2 i

Föreningen överlåter å bolaget,

med undantag, varom i 4 § sägs,

ensamrätt att under den tid, detta

avtal varar, å föreningens vägnar

begära och erhålla frövara av föreningens

sort eller elit betecknad

som original i plomberings- och

insyningsbevis, samt att under sådan

beteckning saluhålla varan.

Föreningen förbinder sig att i

den utsträckning, som enligt gällande

bestämmelser erfordras för

erhållande av beteckningen original,

låta föreningens tjänstemän

insyna bolagets i Sverige befintliga

odlingar under förutsättning

dels att uppgift angående för odling

använda partier samt prov

därav lämnats före sådden, dels

att anmälan örn odlingarna lämnats

före 1 juli.

Föreningen överlåter å bolaget

ensamrätt att under den tid, detta

avtal varar, å föreningens vägnar

begära och erhålla frövara av

föreningens, i 1 § avsedd sort eller

elit, betecknad som original i

plomberings- och insyningsbevis,

samt att under sådan beteckning

saluhålla varan.

Föreningen förhinder sig att i

den utsträckning, som enligt gällande

bestämmelser erfordras för

erhållande av beteckningen original,

låta föreningens tjänstemän

insyna bolagets i Sverige befintliga

odlingar under förutsättning

dels att uppgift angående för odling

använda partier samt prov

därav lämnats före sådden, dels

att anmälan örn odlingarna lämnats

före 15 juni.

Utom för fall, varom i 4 § sägs, må föreningens tjänstemän icke biträda

vid insyning av odling av föreningens sort eller elit för annans räkning

jin bolagets.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 104.

Nuvarande avtalet.

3 §.

Bolaget förbinder sig att väl

vårda, föröka och under statens

centrala frökontrollanstalts kontroll

och plomb i allmän marknad

saluhålla utsäde av alla sorter,

som från föreningen mottagits,

dock med reservation för sådana

hinder, som möjligen kunna vållas

av missväxt, dålig övervintring,

växtsjukdomar m. m. och

med undantag, varom i 4 § sägs.

Nya avtalet.

3 §.

Bolaget förhinder sig att väl

vårda, föröka och under statens

centrala frökontrollanstalts och

föreningens kontroll samt under

anstaltens plomb i allmän marknad

saluhålla utsäde av alla sorter,

som från föreningen mottagits,

dock med reservation för sådana

hinder, som möjligen kunna

vållas av missväxt, dålig övervintring,

växtsjukdomar m. m.

och med undantag, varom i 4 §

sägs.

Detsamma gäller ock för sådana andra sorter än föreningens egna, vilka

föreningen med hänsyn till deras värde för svensk växtodling föreslagit

bolaget att föra i marknaden.

(Jfr 11 §.)

4 §.

Bolaget är berättigat att vägra

mottaga erbjuden sort eller elit,

vilken det i så fall skall vara föreningen

förbehållet att överlåta

åt annan till förökning och försäljning

eller — i fråga örn annan

sort än föreningens — föreslå till

odling; dock må föreningen ej åtaga

sig kontroll över till annan försäljare

överlåten sort eller elit.

Bolaget är berättigat att framdeles

såsom hittills, i händelse någon

av annan förädlare än föreningen

framställd sort skulle befinnas

för dess marknad särskilt

lämplig eller möjligen överträffa

någon av föreningens sorter, med

föreningens styrelses medgivande

förvärva rättighet till sådan sorts

förande i handeln.

4 §.

Bolaget är berättigat att vägra

mottaga erbjuden sort eller elit,

vilken det i så fall skall vara föreningen

förbehållet att överlåta åt

annan till förökning och försäljning

eller — i fråga örn annan

sort än föreningens — föreslå till

odling. Dock må föreningen ej

utan överenskommelse med bolaget

i varje särskilt fall åtaga sig

kontroll över till annan försäljare

överlåten sort eller elit.

Likaledes är bolaget berättigat att, örn det anser en mottagen sort eller

elit icke längre värd att förås i handeln, efter hos föreningen därom gjord

anmälan upphöra att tillhandahålla densamma i marknaden, med rätt

för föreningen att likaledes i sådant fall på sätt här förut sagts till annan

överlåta eller till odling föreslå sorten eller eliten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 104.

23

Nuvarande avtalet.

5 i

Bolaget förbinder sig att ej låta

såsom originalvara plombera eller

under sådan beteckning salukålla

frövara av föreningens sort eller

elit, som föreningen i skriftligt

meddelande till bolaget förklarat

vara uppblandad eller av annan

orsak mindervärdig.

Nya avtalet.

5 §.

Bolaget förbinder sig att ej låta

såsom original- eller anan kvalitetsvara

plombera eller saluhålla

frövara av sort eller elit, som föreningen

i god tid i skriftligt meddelande

till bolaget förklarat vara

uppblandad eller av annan orsak

mindervärdig.

6 §.

Bolaget skall förfoga dels över så stort och så välskött jordbruk, att

förökningen av från föreningen erhållna utsäden under de första åren

efter mottagandet kan anses betryggad, dels ock över tidsenliga och vid

besiktning, verkställd genom föreningens styrelses försorg, godkända magasinslokaler

med alla de rensnings- och sorteringsmaskiner m. m., som

befinnas vara nödiga för utsädets vederbörliga skötsel.

7 §.

Bolaget förbinder sig att ställa sig till efterrättelse ej mindre de rimliga

föreskrifter beträffande odling och förökning, som av föreningens styrelse

för bibehållande av sorternas värde kan finnas nödiga, än även av

föreningens styrelse meddelade föreskrifter beträffande skötseln av de

övertagna sorterna.

För den händelse att Kungl. Maj:t och riksdagen såsom villkor för föreningens

åtnjutande av statsunderstöd stadgar, att föreningen eller den,

som förmedlar försäljningen av dess sorter, icke får inregistrera namnen

å desamma, förbinder bolaget sig att ställa sig denna föreskrift till efter
-

rättelse.

8 §.

Bolaget förbinder sig såväl att i

avseende på förökningen oell

spridningen av de från föreningen

övertagna sorterna och eliterna

som ock beträffande alla andra

av bolaget i allmänna marknaden

förda utsädesvaror underkasta sig

den kontroll, som statens centrala

frökontrollanstalt anbefaller. Kontrollen

skall sålunda innefatta dels

för plomebering erforderlig kontroll

över alla utsädesvaror, dels

ock fältbesiktningskontroll över

sådana från föreningens sorter

och eliter hästammande grödor,

som bolaget därtill anmäler.

8 §.

Bolaget förbinder sig såväl att

i avseende på förökningen och

spridningen av de från föreningen

övertagna sorterna och eliterna

som ock beträffande alla andra av

bolaget i allmänna marknaden

förda utsädesvaror underkasta sig

den kontroll, som statens centrala

frökontrollanstalt anbefaller. Den

sålunda anbefallda kontrollen,

som icke får stå i strid med gällande

överenskommelse mellan

föreningen och statens centrala

frökontrollanstalt, skall sålunda

innefatta dels för plombering erforderlig

kontroll över alla utsädesvaror,

dels ock stamsädeskontroll

över från sorter och eliter

härstammande grödor, som bolaget

därtill anmäler.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts proposition nr 104.

Nuvarande avtalet. Nya avtalet.

Kostnaden för denna kontroll ävensom för föreningens tjänstemäns i 2 §

omförmälda biträde med insyningar av bolagets odlingar bestrides av bolaget

efter avtal med statens centrala frökontrollanstalt.

9 %.

Bolaget förbinder sig att vid förökning av sådana från föreningen mottagna

sorter, som med ekonomisk fördel kunna inom landet odlas, icke

utan föreningens styrelses medgivande ingå avtal rörande odling i främmande

länder.

10 §.

Föreningens styrelse förbehålles rätt att yttra sig över de pris, till vilka

utsäden av de från föreningen bekomna sorterna tillhandahållas allmänheten.

11 §•

Bolaget är berättigat att framdeles

såsom hittills i händelse någon

av annan förädlare än föreningen

framställd sort skulle befinnas

för dess marknad särskilt

lämplig eller möjligen överträffa

någon av föreningens sorter, med

föreningens styrelses medgivande

förvärva rättighet till sådan sorts

förande i handeln.

12 §.

Såsom ersättning för den bolaget

enligt denna övereskommelse

tillförsäkrade rätt erlägger bolaget

till föreningen

dels en årlig grundavgift av sextiotusen

(60,000) kronor,

dels ock, för den händelse att

bolagets årliga försäljning av föreningens

originalvaror skulle

överstiga 1,500,000 kronor, en tillläggsavgift

av 2 procent av den

överskjutande försäljningssumman

för dylika originalvaror.

Sagda försäljningssumma beräknas

efter försåld och levererad

kvantitet och bolagets för året

gällande katalogpris, med avdrag

av 15 procent för rabatter, fraktavdrag

m. m.

(Jfr 3 § tredje stycket.)

11 §.

Såsom ersättning för den bolaget

enligt denna överenskommelse

tillförsäkrade rätt erlägger bolaget

till föreningen

dels en årlig grundavgift av sextiotusen

(60,000) kronor,

dels oek en tilläggsavgift, beräknad

på grundval av omsättningen

av föreningens originalvaror

samt efterodlingar av föreningens

sorter och stammar. Tillläggsavgiften

utgår i fråga örn

originalvaror med 2 procent å det

belopp, varmed den årliga försäljningssumman

överskrider 500,000

kronor samt i fråga örn efterodlingar

med 1 procent å det belopp,

varmed den årliga försäljningssumman

överskrider nyssnämnda

belopp. Sagda försäljningssummor

beräknas i fråga örn originalvaror

efter försålda och leverera
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Nuvarande avtalet. Nija avtalet.

de kvantiteter och bolagets föråret

gällande katalogpris samt i

fråga om för utsädesändamål försålda

och levererade efterodlingar

av föreningens sorter och stammar

efter av bolaget redovisad

bruttoförsäljningssumma i båda

fallen med avdrag av 10 procent

för rabatter, fraktavdrag m. m.

Grundavgiften utbetalas med V*

eller femtontusen (15,000) kronor

vid slutet av varje kvartal.

Tilläggsavgiften betalas, så

snart bolagets räkenskaper avslutats

och ordinarie bolagstämma

hållits, dock senast den 1 december.

12 §.

Bolaget förbinder sig att ställa

till föreningens förfogande den

för försöken erforderliga åkerarealen

färdigberedd och gödslad,

för höstsäd och rotfrukter med

kreatursgödsel enligt föreningens

önskan och därjämte 200 kilogram

superfosfat per hektar samt för

övriga växtslag med 200 kilogram

superfosfat årligen per hektar.

Den för vallväxtförsöken avsedda

jorden skall, där ej annorlunda

överenskommits, vara helträdad

året innan försöken utläggas. I

I ersättning för detta bolagets åtagande, som gäller allenast under förutsättning,

att föreningen giver bolaget meddelande om önskad plats i

god tid, dock minst två månader före såningstiden, betalar föreningen

till bolaget en årlig avgift av 400 kronor per hektar för höstsäd och 300

kronor per hektar för övriga växtslag, dock att för varje isolering minimiavgiften

skall utgöra 5 kronor. Sagda ersättning förfaller till betalning

den 31 december det år, då försöken skördats och, i fråga örn vallväxtförsöken,

jämväl det år, dessa utlagts.

14 §. 13 §.

För främjande av ett gott samarbete mellan föreningen och bolaget

äger föreningen till sina utskotts- och styrelsesammanträden kalla av bolagets

styrelse utsedda tvenne ombud, vilka må — i den omfattning fungerande

ordföranden bestämmer — vid sammanträdena närvara och i

överläggningarna men ej i besluten deltaga. Bolagets representanter må

äga rätt, örn de så påfordra, erhålla sina yttranden förda till protokollet.

Grundavgiften utbetalas med en

fjärdedel eller femtontusen (15,000)

kronor vid slutet av värjo kvartal.

Tilläggsavgiften betalas, så

snart bolagets räkenskaper avslutats

och ordinarie bolagsstämma

hållits, dock senast den 1 december.

13 $.

Bolaget förbinder sig att ställa

till föreningens förfogande den för

försöken erforderliga åkerarealen

färdigberedd och gödslad för höstsäd

med kreatursgödsel enligt föreningens

önskan och därjämte 200

kilogram superfosfat per hektar

samt för vårsäd med 200 kilogram

superfosfat per hektar.

Den för vallväxtförsöken avsedda

jorden skall vara helträdad

året innan försöken utläggas.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Nuvarande avtalet. Nya avtalet.

Därest föreningen önskar få någon fråga behandlad av bolagets styrelse

och gjort anmälan härom, skall en representant för föreningen äga rätt

att närvara vid behandlingen av ärendet i fråga under det sammanträde

med bolagets styrelse, då ärendet föredrages, samt att deltaga i överläggningen

men ej i beslutet angående detsamma. Föreningens representant

må äga rätt, örn han så påfordrar, erhålla sina yttranden förda till protokollet.

15 §. 14 §.

Uppstår tvist rörande rätta tolkningen av denna överenskommelse eller

i förhållandet mellan föreningen och bolaget samt deras inbördes rättigheter

och skyldigheter, får saken icke dragas inför domstol, utan skall

avgöras enligt gällande lag örn skiljemän.

16 §.

Denna överenskommelse gäller

från och med den 1 juli 1930 till

och med den 30 juni 1933.

15 i

Denna överenskommelse gäller

från och med den 1 juli 1933, till

dess uppsägning bevisligen från

någondera sidan skett, i vilket fall

överenskommelsen upphör att gälla

på dagen två år efter den 1 juli,

som följer närmast efter uppsägningsdagen.

Uppsägning må ej ske förrän tidigast

till den 1 juli 1938.

Uppsägningsrätten är ömsesidig.

17 §. 16 §.

Denna överenskommelse blir gällande endast örn den för bolaget fastställda

bolagsordningen innehåller följande bestämmelser:

a) Kungl. Majit skall äga utse en ledamot i bolagets styrelse, vilken

<iv bolaget erhåller dagtraktamente och reseersättning enligt rese- och

traktamentsklass I B i gällande allmänt resereglemente;

b) ett ombud för statens räkning skall äga att årligen deltaga i granskningen

av bolagets räkenskaper och förvaltning samt därför av bolaget

äga åtnjuta dagtraktamente och reseersättning enligt rese- och traktamentsklass

I B i gällande allmänt resereglemente;

c) bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 2,000,000 kronor och högst

5,000,000 kronor;

d) ingen ändring i bolagsordningen i dessa i denna paragraf angivna

hänseenden får under tiden för uppgörelsens giltighet äga rum utan

Kungl. Maj:ts medgivande.

Denna överenskommelse gäller

endast under förutsättning av

Kungl. Maj:ts godkännande och

annuleras överenskommelsen av

den 12 mars 1925.

Svalöv den 3 mars 1930.

(Underskrifter.)

Denna överenskommelse gäller

endast under förutsättning av

Kungl. Majlis godkännande.

Svalöv den 10 januari 1933.

(Underskrifter.)

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104. 27

Vid bedömandet av det nya avtalet, som avser en femårsperiod, är Depae^nts''

särskilt att taga i betraktande den ersättning, som bolaget enligt 11 §

skall utgiva till föreningen för övertagande av föreningens varor. Liksom

hittills skall en årlig grundavgift av 60,000 kronor utgå. I avseende

å tilläggsavgiften, som beräknas på grundval av omsättningens storlek,

har ernåtts en förbättring ur föreningens och i sista hand statens synpunkt.

Medan tilläggsavgiften enligt nuvarande avtal utgår med 2 procent

av den del av den årliga försäljningssumman för föreningens originalvaror,

som överskjuter 1,500,000 kronor, kommer tilläggsavgiften enligt

det nya avtalet att utgå dels med 2 procent av den del av nyssnämnda försäljningssumma,

som överstiger 500,000 kronor, dels ock med 1 procent av

det belopp, varmed den årliga försäljningssumman för efterodlingar överskrider

500,000 kronor. Detta torde enligt lantbruksstyrelsens beräkning

komma att medföra en ökning av bolagets bidrag med inemot 20,000 kronor

per år. Även örn det hade varit önskvärt, att bolaget åtagit sig än

större bidrag till föreningen, finner jag mig dock böra tillstyrka det nya

avtalets godkännande. Med hänsyn till det nära sambandet mellan avtalet

och statens anslag till föreningen, torde avtalet icke böra av Kungl. Majit

godkännas, förrän riksdagen beretts tillfälle yttra sig däröver.

5. Kontrollen över utsädesbolagets utsädesvaror.

Samarbetet mellan centrala frökontrollanstalten och utsädesbolaget regleras

genom överenskommelse den 10 mars 1930 mellan kontrahenterna. Enligt

denna skall kontrollen avse såväl förökningen och spridningen av de

utav bolaget från utsädesföreningen övertagna sorter, stammar och eliter

som ock alla andra av bolaget i allmänna marknaden förda utsädesvaror.

Beträffande samtliga bolagets utsädesvaror avser kontrollen dessas bruksegenskaper

och i fråga om de från utsädesföreningens sorter, stammar och

eliter härstammande grödor, som bolaget därtill anmäler, jämväl dessas

sortegenskaper.

Enligt överenskommelse den IS mars 1930 mellan centrala frökontrollanstalten

och utsädesföreningen har utsädesföreningen förbundit sig att

handhava all fältbesiktnings- och kärnprovskontroll över av utsädesbolaget

förda originalutsäden och att i överensstämmelse därmed granska och

godkänna av bolaget för kontraktsodlingar avsedda partier samt verkställa

fältbesiktningskontroll över sådana från föreningens sorter, stammar

och eliter härstammande grödor, vilka bolaget för statsplombering

som originalvara anmäler.

I korthet sagt utövas alltså kontrollen över utsädesbolagets försäljning

av utsädesvaror av centrala frökontrollanstalten, som beträffande originalutsäden

erhåller föreningens godkiinnaude i fråga örn sortrenhet, sort- och

stamäkthet samt förekomst av vissa växtsjukdomar.

För det kontrollarbete, centrala frökontrollanstalten sålunda åtagit sig

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition nr 104.

utföra, erlägger utsädesbolaget enligt förenämnda överenskommelse till

frökontrollanstalten för varje år dels en grundavgift av 50,000 kronor, dels

ock en eventuell tilläggsavgift, beroende på antalet utförda fullständiga

analyser, plomberingar, efterkontrollodlingar och besiktigad areal odlingar.

Av detta belopp betalar centrala frökontrollanstalten i sin tur till utsädesföreningen

för de arbeten denna i samband med kontrollen åtagit sig

utföra årligen dels en grundavgift av 15,000 kronor, varav 10,000 kronor för

insyning och 5,000 kronor för förberedande analyser, dels ock en eventuell

tilläggsavgift, beroende av besiktigad areal och antalet förberedande analyser.

I fråga örn kontrollen över försäljningen av de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas

förädlingsprodukter har växtförädlingsutredningen

uppställt två alternativa förslag.

Det ena åsyftar att do växtförädlande bolagen själva skulle omhänderhava

hela kontrollen, dock att sortäkthetskontrollen skulle verkställas av

statens centrala frökontrollanstalt. Det andra alternativet avser, att kontrollen

skulle omhänderhavas av statens centrala frökontrollanstalt i likhet

med vad nu skedde vid Svalöv, men att bolagen själva skulle handhava

stamsädeskontrollen och den förberedande kvalitetskontrollen. Växtförädlingsutredningen

förordade för sin del, att bolagen tillerkändes valfrihet

mellan de föreslagna alternativa anordningarna. Sortäkthetskontrollen

förutsattes sålunda under alla omständigheter böra uppdragas åt statens

centrala frökontrollanstalt.

Vidkommande kontrollen över utsädesbolagets utsädesvaror har lantbruksstyrelsen

i sitt förenämnda utlåtande anfört, att under styrelsens ledning

ingående förhandlingar förts angående reglering av de med kontrollen

sammanhängande förhållandena. Förhandlingarna hade resulterat i

av de olika parterna godkända överenskommelser mellan dels statens centrala

frökontrollanstalt och Sveriges utsädesförening, dels och nämnda

centralanstalt och allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Dessa överenskommelser

avsåges att träda i kraft samtidigt som det nya avtalet mellan

Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget

trädde i tillämpning.

Lantbruksstyrelsen har i fråga örn innebörden av det nya avtalet

mellan statens centrala frökontrollanstalt och utsädesbolaget anfört, att

därigenom den nu utgående grundavgiften av 50,000 kronor, i samband med

en nedsättning av antalet utav de kontrollprestationer denna avsåge, sänkts

till 40,000 kronor, under det att de ersättningar, som av bolaget skulle erläggas

för olika slag av överprestationer, höjts. Härigenom hade ur bolagets

synpunkt vunnits den fördelen, att, därest dess omsättning av utsädesvaror

och därmed också det därav föranledda kontrollarbetet skulle i

avsevärdare grad minskas, bolagets minimiavgift för kontrollarbetet begränsats,

under det att centrala frökontrollanstalten samtidigt tillförsäkrats

en i förhållande till den verkliga kostnaden mera skälig ersättning för

överprestationer, vilket vid en starkare ökning av bolagets omsättning och

därmed ökning av kontrollarbetet torde vara av betydelse för anstaltens

ekonomi.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Vad sålunda förekommit i avseende å avtal rörande kontrollen över ut- Veportemenissädesbolagets

utsädesvaror torde icke påkalla något beslut från Kungl. ehfftnMarits

sida.

<>. Statsanslag åt utsädesföreniugen.

Ersättningsbestämmelserna från utsädesbolagets sida enligt det mellan

utsädesföreningen och utsädesbolaget träffade nya avtalet påverka, såsom

förut omnämnts, storleken av det statsbidrag, varav utsädesföreningen må

anses bliva i behov för fortsatt uppehållande av sin verksamhet. I vad

mån så kan bliva förhållandet, har lantbruksstyrelsen sökt beräkna med

utgångspunkt från utsädesbolagets försäljningssummor under senare år

för såväl originalvaror som efterodlingar. Lantbruksstyrelsen har härom

anfört följande.

För bedömande av frågan om den inverkan, som det nya avtalets

ersättningsbestämmelser kunde beräknas utöva på bolagets totala avgift

till föreningen för levererade sorter och stammar och därmed för föreningens

ekonomi hade till lantbruksstyrelsen förfogande ställts av bolaget

lämnade uppgifter rörande dess försäljningssummor under verksamhetsåren

1928/1929—1931/1932 för såväl originalvaror som efterodlingar, de

förra beräknade på grund av katalogprisen och de senare på grund av de

fakturerade försäljningssummorna. Med ledning av dessa uppgifter hade

lantbruksstyrelsen uppgjort följande sammanställning, utvisande de belopp,

med vilka bolagets avgifter till föreningen under nu nämnda år

skulle hava utgått, därest de nya bestämmelserna då varit gällande.

1

Total bruttoomsättning

Bolagets

Å r

av original- varor

av efter- odlingar

tilläggs- avgifter till

föreningen

grundavgifter

till föreningen

kronor

kronor

kronor

kronor

. 192R 19^c)..................................

i

.... 2,378,181

1,507,103

77(5,476

41.371

60,000

60,000

: 1029 1930..................................

.... 1.739,002

23,290

| 1930 1931..................................

....! 1,431.654

823,552

18,182

60,000

1931 1932..................................

.... 1,198,555

1,074,593

16,245

60,000 :

i Medeltal.....................................

.....I 1.686,848

1,045,431

24,772

60,000

, Medeltal för de tre senaste åren —

1.406,404

891,640

19,239

60,000

Med hänsyn till den starka nedgången i bolagets omsättning, särskilt

av originalvaror, funne lantbruksstyrelsen medeltalet för de anförda

fyra åren icke gärna kunna läggas till grund för beräkning av bolagets

avgift till föreningen under de närmast kommande åren. Lantbruksstyrelsen

ansåge sig däremot våga förutsätta, att beräkningar, grundade på

medeltalet för de tre senaste åren (1 9,0 0 0 kr o n o r), knappast borde

vara för optimistiska, örn också styrelsen vore fullt medveten därom, att utvecklingen

på området vore beroende dels av jordbrukets ekonomiska

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Departements
chefen.

läge, dels, oell kanske framförallt, av kvaliteten lios de kommande årens

skördar och därmed det större eller mindre behovet av inköp av utsäde.

Med utgångspunkt från sistnämnda medeltal för tilläggsavgiften,

19.000 kronor, samt den till 60,000 kronor bestämda grundavgiften har

lantbruksstyrelsen funnit utsädesbolagets avgift till utsädesföreningen

för erhållna sorter och stammar, därest förenämnda avtal vinner statsmakternas

gillande, kunna för de närmaste åren beräknas till sammanlagt

cirka 79,000 kronor. Då enligt de av lantbruksstyrelsen framlagda normalstatförslagen

utsädesföreningens fasta utgifter — efter avdrag av

föreningen tillkommande inkomster vid huvudanstalten — ansetts kunna

beräknas till sammanlagt för denna och filialerna 267,000 kronor, skulle

efter avräkning av utsädesbolagets nyss beräknade avgift till föreningen,

79.000 kronor, återstå ett belopp av 188,000 kronor att täckas av statsmedel.

Härtill komme det av lantbruksstyrelsen beräknade anslagsbehovet

till ålderstilliigg och dyrtidstillägg åt utsädesföreningens fast anställda

befattningshavare, vilket för budgetåret 1933/1934 beräknats till omkring

36.000 kronor. Utsädesföreningens sammanlagda anslagsbehov för sistnämnda

år skulle sålunda, enligt lantbruksstyrelsens förslag, uppgå till

i runt tal 224,000 kronor, ett belopp, som med cirka 10 procent understiger

det för närvarande med 248,000 kronor utgående statsanslaget.

Frågan, huruvida statsunderstöd för uppehållande av utsädesföreningens

verksamhet kunde utgå i form av ett för en viss följd av år lämpligt

avvägt bestämt anslag, hade varit föremål för överläggning mellan

lantbruksstyrelsen och föreningens ledning i samband med uppgörandet

av det framlagda statförslaget för föreningen. Därvid hade från föreningens

sida med styrka gjorts gällande, att en dylik anordning måste

medföra mycket stora svårigheter för föreningen. Lantbruksstyrelsen

holle dock, med hänsyn till det statsfinansiella lägets krav, icke för uteslutet,

att försök för en kortare period, exempelvis tre år, möjligen skulle

kunna göras att för vart och ett av de tre åren på grund av det för budgetåret

1933/1934 upprättade statförslaget tilldela utsädesföreningen

statsunderstöd med bestämt, oförändrat belopp. En förutsättning härför

syntes dock vara, att vid fall av oförutsedda omständigheter ett avsteg

från anordningen i fråga icke finge anses absolut uteslutet.

I detta sammanhang må nämnas, att granskningsnämnden ifrågasatt,

att statsunderstödet till föreningar av den art, varom här är fråga, för

budgetåret 1933/1934 nedsättes med minst 15 procent.

Såsom jag i mitt anförande under avdelningen örn utsädesföreningens

utgifter m. m. framhållit, torde man vid bestämmandet av statsanslaget

till föreningen böra för närmaste treårsperiod utgå från ett årligt utgiftsbelopp

— efter avdrag av Anssa inkomster —- av 303,000 kronor. Av lantbruksstyrelsens

utredning framgår, att det för föreningen påräkneliga bidraget

från utsädesbolaget torde komma att uppgå till ungefär 79,000 kronor

per år. Med hänsyn härtill finner jag, som därvid dock vill understryka

lantbruksstyrelsens uttalande örn osäkerheten av de faktorer, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 104-

påverka nyssnämnda bidrags storlek, ett årligt anslag till Sveriges utsädesförening

av (303,000 — 79,000=) 224,000 kronor vara lämpligt avvägt.

Jag tillstyrker alltså, att av riksdagen för budgetåret 1933/1934 äskas ett

extra anslag å sagda belopp för uppehållande av föreningens verksamhet.

Lantbruksstyrelsens förslag, att den del av statsbidraget, som avser

dyrtidstillägg och ålderstillägg åt föreningens fast anställda befattningshavare,

eller 36,000 kronor skall uppföras i riksstaten särskilt för sig som

förslagsanslag, finner jag mig sålunda icke kunna biträda. Ett inslående

på dylik väg med förslagsanslag åt enskilda föreningar torde nämligen

komma att uppkalla krav på liknande åtgärder från andra statsunderstödda

föreningar, såsom svenska mosskulturföreningen, svenska betesoch

vallföreningen m. fl., vilka jämväl hava utgifter för ålderstillägg och

dyrtidstillägg åt befattningshavare. Härigenom skulle uppstå ett statligt

reglerande i detalj av dylika föreningars löneutgifter m. m., som

knappast kan anses eftersträvansvärt. Då här är fråga örn extra anslag,

torde vid anvisandet för vart budgetår av anslag till hithörande föreningar

tillbörlig hänsyn i allt fall kunna tagas till sådana ändringar i berörda

löneförmåner, som befinnas böra bliva en följd av exempelvis ändrade

grunder för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare.

7. Växtförädlingsverksamlieten vid Weibullsholm.

Växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm omhänderhades tidigareav

firman W. Weibull, men utövas numera av det i slutet av 1929 bildade

W. Weibull aktiebolag, som övertagit firmans rörelse.

Bolagets verksamhet hax- enligt bolagsordningen till föremål att bedriva

växtförädlings- och reproduktionsverksamhet, jordbruk, handelsoch

fabriksrörelse samt annan därmed förenlig verksamhet. Aktiekapitalet

utgör 1,500,000 kronor, lika fördelat på tre delägare. Bolagets styrelse,

som har sitt säte i Landskrona, består av fem personer. För granskning

av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper utses årligen två

revisorer och lika antal suppleanter för dem.

Karakteristiskt för verksamheten vid Weibullsholm är, att såväl själva

växtförädlingsarbetet som ock det merkantila exploaterandet av de förädlade

utsädena och frö varorna bedrives av en och samma organisation,

nämligen av bolaget självt. Förädlingsverksamheten är dock så till vida

skild från den merkantila delen av rörelsen, att för densamma föres särskild

räkenskap. Ledningen av förädlingsverksamheten utövas liksom,

beträffande övriga rörelsegrenar av bolagets styrelse, som sålunder anställer

och avlönar jämväl den vid förädlingsverksamheten sysselsatta

personalen. Förädlingsarbetet bedrives i stort sett efter enahanda metoder,

som av utsädesföreningen vid Svalöv tillämpas; vissa skiljaktigheter

förefinnas dock.

I fråga örn växtförädlingsverksamhetens vid Weibullsholm fortvaro

har växtförädling sutredningen anfört i huvudsak följande.

Fröodling och därvid kombinerad förädling av rotfrukter påbörjades

vid Weibullsholm 1870. Efter att en lång följd av år hava omfattat endast

denna verksamhet, hade rörelsen efter hand utvidgats, så att den
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

samma sedan 1918 omfattade så gott som samtliga för jordbruk och trädgårdsskötsel

odlade växtslag. Enligt vad utredningsmännen å ort och

ställe inhämtat bedrevcs växtförädlingsverksamhet vid Weibuilsholm i

betydande omfattning. Erkännansvärda resultat av förädlingsarbetet

hade också uppnåtts. Det rikhaltiga materialet samt den kraft och intensitet,

varmed förädlings- och försöksverksamheten vid anstalten bedreves,

syntes ock utgöra förutsättning för ytterligare värdefulla resultat.

Emellertid hade förädlingsverksamheten vid Weibuilsholm under senare

år i stort sett varit inriktad på samma mål som arbetet vid Svalöv.

Ifrågasättas kunde därför, huruvida icke en sammanslagning av de håda

föräcllingsanstalterna borde äga rum eller alternativt en uppdelning av

arbetet ske mellan anstalterna. Förstnämnda förslag syntes utredningsmännen

med hänsyn till betydelsen av enhetlig ledning av företaget visserligen

i och för sig kunna vara ägnat att medföra vissa fördelar, men

förslaget syntes dock framförallt på grund av svårigheten att nöjaktigt

ordna den med förädlingen förbundna merkantila rörelsen liksom ock

av andra skäl icke vara genomförbart. En mera framkomlig väg syntes

däremot det senare alternativet erbjuda. Anstalten vid Weibuilsholm,

belägen som den vore å godartad jordmån i en slättbygd med synnerligen

milt klimat, kunde därvid tänkas i huvudsak inriktad på tillgodoseende

av behovet av förädlingsprodukter för de sydligaste delarna av

landet, medan Svalövsanstalten med dess högre belägenhet och styva lerjord

skulle komma att fylla en motsvarande uppgift för övriga delar av

Sydsverige samt landet i övrigt. Även andra fördelningsgrunder med avseende

å arbetsuppgifterna vore givetvis tänkbara. Utredningsmännen

hade dock funnit en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan anstalterna

medföra så avsevärda svårigheter, att utredningsmännen ansett sig icke

kunna tillstyrka en sådan. Sålunda skulle bland annat anordningen

kunna tänkas åstadkomma en menlig klyvning av organiskt sammanhängande,

förädlingen och dess metodik berörande arbetsuppgifter, varjämte

fortfarande olöst skulle kvarstå spörsmålet örn ett nöjaktigt merkantilt

utnyttjande av förädlingsprodukterna. Utredningsmännen förordade därför,

att de håda förädlingsanstalterna jämväl för framtiden borde bestå

såsom självständiga och av varandra oberoende företag.

Vidkommande behovet av statsunderstödd växtförädlingsverksamhet

utom den vid Svalöv bedrivna har

lantbruksstyrelsen erinrat, att 1925 års växtförädlingssakkunniga gjort

gällande att, för att staten skäligen skulle anses böra understödja utanför

Svalöv bedriven växtförädlingsverksamhet, vid denna måste föreligga

förädlingsresultat, som antingen vunnits på andra områden än dem,

som vore föremål för den äldre, statliga institutionens verksamhet, eller

också vore i nationalekonomiskt värde väsentligt bättre än de vid densamma

framkomna. Lantbruksstyrelsen har ansett, att dessa synpunkter

borde göra sig ännu starkare gällande vid ett sådant statsfinansiellt

läge, som det nu rådande, då alla ur statens och det allmännas synpunkter

icke oundgängligen nödvändiga utgifter måste i görligaste mån begränsas.

W. Weibull aktiebolag har i förevarande ämne hänvisat till ett utav

jordbruksutskottet vid 1930 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 104. 33

äskande om förhöjt statsunderstöd till förädlingsverksamheten vid Weihullsholm

gjort uttalande, att den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen

till Weibullsholms växtförädlingsanstalt avsåge att trygga

ett bibehållande av växtförädlingsverksamheten därstädes i nuvarande

omfattning och att utskottet givetvis ansåge ett sådant bibehållande vara

i hög grad önskvärt. Beträffande den nyssnämnda av lantbruksstyrelsen

angivna förutsättningen för statsunderstöd till utom Svalöv bedriven

växtförädlingsverksamhet har bolaget anfört, att riksdagen hittills icke

godtagit densamma. Vad anginge den allmänna sparsamhetssynpunkten

vore denna givetvis riktig, men ansåge bolaget för egen del, att angelägenheten

från statens synpunkt att upprätthålla en för jordbruket erkänt

betydelsefull och viktig växtförädlingsverksamhet under nu rådande förhållanden

framstode i skärpt dager. Det syntes också uppenbart, att ett

nedbrytande av en dylik sedan lång tid med stor möda och mycket betydande

kostnader uppbyggd institution skulle innebära ett inkonsekvent

handlingssätt i ett läge, då man nödgats tillgripa så många synnerligen

vittutseende nya åtgärder till jordbruksnäringens stödjande.

Vidkommande de förhållanden, varunder växtförädlingsverksamheten

vid Weibullsholm be drives, samt i fråga örn

därvid vunna resultat har lantbruksstyrelsen framhållit i huvudsak följande.

Jordmån och klimatförhållanden vid Weibullsholm vore enligt styrelsens

mening synnerligen tillfredsställande, särskilt för förädling av vete

och rotfrukter och speciellt i fråga om frambringande av förädlingsprodukter,

avsedda för landets södra, i klimathänseende gynnsammast belägna

delar. Däremot syntes förhållandena vid Weibullsholm icke göra

denna anstalt lika ägnad att frambringa sorter och stammar, som lämpade

sig för landets mellersta och norra delar eller i allmänhet taget för odling

under mera karga förhållanden. Den tekniska utrustningen vid anstalten

vore emellertid icke till finnandes i samma omfattning som vid Svalöv.

Detta gällde särskilt laboratorier för odling av växter i låg temperatur,

för kemiska och cereala undersökningar samt,för växtpatologiska undersökningar

ävensom för kromosomforskning. Den vetenskapliga utrustningen

vid Weibullsholm funne lantbruksstyrelsen numera icke stå på samma

ståndpunkt, som bland annat ursprungligen föranledde beviljandet av

statsunderstöd till anstalten. Utan att på något sätt vilja förringa värdet

av de mi anställda vetenskapliga krafterna vid anstalten, vilka säkerligen

väl fyllde sina uppgifter, kunde det dock icke frånkommas, att en viss

nedgång i den vetenskapliga nivån vid anstalten både kvantitativt celi

kvalitativt ägt rum. Vidkommande slutligen resultaten av Weibullsholmsanstaltens

förädlingsverksamhet funne lantbruksstyrelsen, att verksam

heten varit framgångsrik och resulterat i ett stort antal, delvis för svenskt

jordbruk mycket betydelsefulla sorter och stammar. Ifrågasättas kunde

emellertid, örn detta resultat beträffande de egentliga jordbruksväxterna

på ett mera avgörande sätt tillgodosett uppgifter, som icke i stort sett

fyllts eller kunnat fyllas av vid den andra statsunderstödda förädlingsanstalten

frambragta sorter och stammar. I fråga örn förädlingen av

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Vr lök

\\

s. 34 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mayrits proposition nr Wl.

34

köksväxter intoge emellertid Weibullsliolmsanstalten en avgjort ledande

roll. Denna gren syntes därför lantbruksstyrelsen i särskilt hög grad värd

det allmännas uppmuntran oell stöd. *

I fråga örn de nuvarande betingelserna för växtförädlingsverksamheten

vid Weibullsbolm har W. Weibull aktiebolag i anledning av lantbrukssty

relsens nyssberörda uttalanden anfört följande.

Förädlingsmiljön spelade visserligen en viss roll, men det vore å andra

sidan ovedersägligt, att utgångsmaterialet för korsningar och urval samt

den skicklighet, varmed förädlingsarbetet handhades, utövade en avgörande

betydelse på resultatet. Erfarenheten hade visat, att såväl Weibullsholmsanstalten

oell huvudanstalten vid Svalöv som ock en del förädlare

i utlandet lyckats framställa ett stort antal sorter med vidsträckta

odlingsområden. Anmärkas finge jämväl, att Weibullsholmsanstalten i

fråga örn vissa växtgrupper hade utlagda speciella härdighetsförsölc inom

sådana delar av vårt land, där härdigheten sattes på hårda prov. Förädlingsanstalten

hade också filiala försök utlagda på en hel del olika platser

även inom kargare trakter av vårt land. Under 1932 omfattade filialförsöken

ej mindre än sammanlagt 1,896 parceller. — Vad anginge den

tekniska utrustningen vid anstalten Adile bolaget framhålla, att undersökning

för närvarande påginge beträffande möjligheterna tili anordning a\7

köldlaboratorium i anslutning till redan befintlig frysningsanläggning.

För kemiska undersökningar vore anstalten utrustad med eget laboratorium

och förfogade över kemisk fackkunskap. I fråga örn cereala undersökningar

hade förädlingsanstalten ända sedan 1921 etablerat samarbete

med landets förnämsta kvarnlaboratorier samt något senare äATen med

Teknologiskt institut i Köpenhamn. Samarbetet med kvarnlaboratorierna

hade nyligen utvidgats att omfatta aktiebolaget Saltsjöqvariis cereallabo

ratorium och aktiebolaget Malmö stora valskvarns laboratorium. — Vidkommande

slutligen den av lantbruksstyrelsen påtalade nedgången i den

vetenskapliga nivån ATid anstalten Adile bolaget understryka, att den vid

anstalten representerade reella, dokumenterade kompetensen och användbarheten

på den praktiskt vetenskapliga växtförädlingens område måste

skänkas särskilt beaktande.

Den Aud Weibullsholm bedrivna affärsverksamheten för förädlings

produkter nas exploatering skiljer sig i organisatoriskt

hänseende helt och hållet från Svalövsanstaltens anordningar på

området i det att förädlings- och a f fä r s v e rk sam lie ten Aud Weibullsholm

äro sammanförda under samma ledning och bedrivas aA’ bolaget självt.

I fråga örn bolagets merkantila verksamhet har lantbruksstyrelsen anfört

i huvudsak följande.

Bolaget hade aA'' gammalt intagit en plats i första ledet bland de kvalificerade

utsädesfirmorna. Det sätt, varpå firman skött sina utsädesaffärer,

hade aA’ den jordbrukande allmänheten på goda grunder vitsordats

såsom föredömligt, Lantbruksstyrelsen hade ock övertygat sig örn att utrustningen

vid Weibullsholm i fråga örn utsädets sortering och behandling

ATore synnerligen tillfredsställande. Förutsättningarna för att förädlingsprodukterna

skulle på ett i allo tillfredsställande skick komma i jordbruks

kikarnas händer Amre därför enligt lantbruksstyrelsens mening tillfinnan
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

des. Bolaget, som självt innehade oell brukade icke mindre än 1,865 hektar

hästa skånsk jord, ägde också de största förutsättningarna att framgångsrikt

föröka från förädlingsanstalten utgångna sorter och stammar

samt sedermera vid reproduktionen frambringa ett sortiment, väl utvecklat

och i övrigt fullgott utsäde. Lämpligheten av ett så stort jordinnehav

syntes lantbruksstyrelsen dock kunna ifrågasättas.

Kontrollen över de av W. Weibull aktiebo 1 a g sal lili

å 11 n a utsädesvar o ma utövas, såsom tidigare berörts, av bolaget

självt. Den på laboratorieundersökningar grundade kontrollen utföres därvid

av den till bolagets växtförädlingsanstalt anknutna frökontrollbyrån.

Förekommande fältbesiktningar verkställas av vid förädlingsanstalten

eller för bolagets övriga verksamhet anställda tjänstemän. Samtliga vid

bolagets växtförädlingsanstalt framställda förädlingar och stammar av

köksväxtfrö deltaga i stamförsöken vid Alnarps trädgårdars försöksverksamhet

med köksväxter.

Utgifterna för bolagets frökontrollverksamhet utgjorde för verksamhetsåret

1 juli 1931—30 juni 1932 32,662 kronor 32 öre. Av detta belopp

belöpa på jordbruksväxter 24,284 kronor 9 öre samt på köks- och blomsterväxter

8,378 kronor 23 öre. Härtill komma emellertid utgifter för insyningar

med 6,139 kronor 50 öre, för kontrollodlingar med 2,800 kronor

samt för kärnprovkontroll med 900 kronor eller sålunda med sammanlagt

9,839 kronor 50 öre. Weibullska bolagets totalkostnad för kontrollen under

tiden 1 juli 1931 -30 juni 1932 utgjorde alltså tillhopa 42,501 kronor 82 öre.

Beträffande växtfurädlingsutredningens förslag till kontroll över det

Weibullska bolagets utsädesvaror hänvisas till vad därom beträffande

motsvarande kontroll av utsädesbolagets utsädesvaror tidigare anförts.1

Lantbruksstyrelsen har beträffande kontrollåtgärderna vid Weibullsholm

framhållit följande.

Den vid Weibullsholm av bolaget självt utövade kontrollen över saluförda

utsädesvaror syntes lantbruksstyrelsen försvarlig allenast under

förutsättning, att statsunderstöd till växtförädlingsverksamheten därstädes

hade en mera tillfällig karaktär. Därest statsunderstödet finge varaktig

natur, syntes det, åtminstone såvitt fråga vore örn samma slags växtförädling,

som örn likformighet måste krävas i fråga örn olika statsunderstödda

organisationer. Ehuru det icke torde kunna påstås, att den vid

Weibullsholm bedrivna kontrollen icke i stort sett fyllt sitt ändamål, syntes

det lantbruksstyrelsen dock kunna göras gällande, att laboratoriekontrollen

vid Weibullsholm icke med den personal, som enligt uppgift därstädes

funnes för ändamålet, kunde bedrivas lika ingående som vid statens

centrala frökontrollanstalt eller så, som lantbruksstyrelsens bestämmelser

örn statsplombering föreskreve. Skulle växtförädlingsverksamheten vid

Weibullsholm fortfarande komma i åtnjutande av statsunderstöd, syntes

såsom villkor härför ovillkorligen böra krävas, att plomberingskontrollen,

åtminstone i fråga oni jordbruksutsäden, handhades av statens centrala

frökontrollanstalt, som även mäste utföra den förkontroll- och efterkontrollodling,

som utgjorde förutsättning för en effektiv sortäkthetskontroll.

St* sid. !2S i (ienna proposition

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Mårds proposition nr 104.

Av underordnad betydelse syntes det däremot lantbruksstyrelsen vara, att

affärsföretaget fortfarande utövade kontrollen över utsäden av trädgårdsväxter,

i den mån dessa icke salufördes under beteckning statskontrollerad

stam, en form av saluförande, som redan i stor omfattning anlitats av det

Weibullska bolaget. På affärsföretaget borde jämväl utan olägenhet

kunna överlåtas en s. k. förberedande kontroll, varjämte enligt gällande

bestämmelser för plombering av originalvara insyningen av odlingarna

därav skulle kunna ske genom förädlaren, i detta fall den hos affärsföre

taget anställda förädlingspersonalen.

Om det Weibullska bolaget ställde sin försäljning under samma kontroll,

som nu utövades vid Svalöv, skulle detta, enligt vad från statens centrala

frökontrollanstalt inhämtats, kunna ske enligt samma grunder, som avtalats

i förberörda överenskommelse mellan nyssnämnda anstalt och utsädesbolaget

i Svalöv. Med ledning av Weibullsholmsbolagets uppgifter angående

kontrollens numerära omfattning skulle Weibullsholmsanstaltens

kostnader för kontrollverksamheten — däri insyningskontroll, vägledande

kontroll och laboratoriekontroll i fråga örn trädgårdsväxter icke inbegripits

— kunna approximativt beräknas till 40,000 kronor. Genom en sådan

anordning komme emellertid givetvis bolagets egna kontrollkostnader att

i betydande grad nedbringas. Att emellertid anordningen skulle komma

att medföra förhöjda utgifter för kontrollen i dess helhet läge i sakens

natur. Uppskattningsvis syntes förhöjningen kunna beräknas till 15- ä

20.000 kronor.

Under framhållande beträffande laboratoriekontrollen vid Weibullsholm,

att reell kompetens oell teknisk utrustning för utförande av statsplombering

enligt lantbruksstyrelsens bestämmelser funnes i fullt tillfredsställande

omfattning, har W. Weibull aktiebolag anfört följande.

Lantbruksstyrelsens förslag i fråga örn anordningen av kontrollen över

Weibullsholmsanstaltens utsädesvaror innebure, att plomberingskontrollen,

åtminstone i fråga om jordbruksutsäden, skulle handhavas av statens centrala

frökontrollanstalt. Det vore enligt bolagets mening icke rimligt att

knyta ett dylikt villkor till ett anslag, som ej avsåges att vara av fortlöpande

natur. Men även örn så varit, skulle villkoret i fråga vara oantagligt

av ekonomiska skäl till följd av den merkostnad för kontrollen,

som skulle drabba företaget genom statsplomberingen, och även på grund

därav, att bolaget skulle behöva bibehålla nära nog samma egna kontroll

apparat som för närvarande anlitades. Lantbruksstyrelsen beräknade approximativt

kostnadsökningen genom kontrollanordningen i fråga till

15.000 å 20,000 kronor. Med ledning av tillgängligt siffermaterial uppskattade

bolaget för egen del merkostnaden till ett åtskilligt högre belopp eller

till minst 30,000 kronor. Ett uppehållande av växtförädlingsverksamheten

ä nöjaktig kvalitativ nivå vore givetvis under sådana förutsättningar ali

dales otänkbart. Bolaget ville emellertid understryka, att det eljest icke

bade något att invända mot den ifrågasatta anordningen.

Under övervägande av kontrollfrågan hade inom växtförädlingsanstalten

verkställts en undersökning, huruvida icke genom något annat förenklat

och förbilligat förfarande kravet på nöjaktig statskontroll av originalutsädenas

sortäkthet skulle kunna tillgodoses. Härvid hade bolaget kommit

till det resultatet, att en sådan utväg skulle vara att finna i en mot

svårighet till den anordning, som tillämpades i fråga örn statskontrollerad

stam av grönsaksfrö. Kostnaderna för denna anordning skulle bliva högst

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104. 37

omkring 0,000 kronor, under förutsättning att taxan för den s. k. märkningsavgiften

till statens centrala frökontrollanstalt skäligt avpassades efter

varans natur. Bolaget hyste icke någon tvekan om att detta kontrollförfarande

vore väl genomförbart och fullt tillfredsställande.

Växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm bedrevs under mera än

ett halvt sekel såsom fullkomligt privat företag. Statsbidrag till

förädlingen beviljades först 1924 och då på grund av inom riksdagen

väckta motioner. Sedermera hava för verksamhetens upprätthållande årligen

beviljats ytterligare anslag, i regel efter förslag av Kungl. Maj:t.

Anslagen hava beviljats med följande belopp, nämligen för budgetåret

1924/1925 med 100,000 kronor, 1925/1926 75,000 kronor, ett vart av budgetåren

1926/1927—1929/1930 50,000 kronor och ett vart av budgetåren 1930/1931

—1932/1933 75,000 kronor.

Med hänsyn till behovet av den inhemska växtförädlingens stödjande

till gagn för vårt lands jordbruksproduktion har v uxtförädling sutredningen

till prövning upptagit spörsmålen, huruvida och under vilka förutsättningar

fortsatt statsunderstöd bör tilldelas den vid Weibullsholm bedrivna

växtförädlingsverksamheten.

Vidkommande denna fråga hade utredningsmännen i annat sammanhang

betonat vikten av växtförädlingsverksamhetens fortsatta bedrivande

samt densammas uppehållande vid hittillsvarande höga nivå. Att Weibullsholms

växtförädlingsanstalt i icke ringa mån hittills bidragit till de

ur jordbrukets och hela folkhushållningens synpunkt värdefulla resultaten

av växtförädlingen, kunde icke bestridas. Då utredningsmännen därtill

ansett sig kunna vitsorda, att med hänsyn till beskaffenheten av den vid

Weibullsholm bedrivna växtförädlingsverksamheten förutsättningar förelåge

för ytterligare värdefulla resultat, hade utredningsmännen för sin

del icke tvekat uttala önskvärdheten av att förädlingsanstalten i fråga

fortfarande måtte komma i åtnjutande av nödigt statsunderstöd. Utredningsmännen

funne dock icke dylikt understöd höra tilldelas förädlingsanstalten

under hittills tillämpade föreskrifter för understöds åtnjutande,

vilka föreskrifter väsentligen åsyftat statsanslagens behöriga användning

samt förädlingsverksamhetens upprätthållande i viss omfattning. Utredningsmännen

holle nämligen före att, då såsom nu åsyftades fråga bleve

örn en fortlöpande statlig understödsverksamhet, anordningar borde träffas

för förädlingsverksamhetens frigörande i önskvärd mån från bolagets

övriga verksamhet, varigenom möjlighet skulle beredas förädlingens utövare

till ett mot dennas uppgifter och betydelse svarande inflytande på

förädlingsverksamhetens ledning. Utredningsmännen ansåge därför nödigt

föreslå sådan organisatorisk förändring av förädlingsanstaltens ställning

till bolaget, att densamma bomme att bilda en fristående anstalt,

som strängt avgränsades från bolagets övriga rörelse och i ekonomiskt

hänseende grundades på särskild inkomst- och utgiftsstat. Förädlingsanstalten

borde dock vara direkt underställd bolagets styrelse.

Vid övervägande av frågan örn försatt statsunderstöd till växtförädlingsverksamheten

vid Weibullsholm har lantbruksstyrelsen med hänsyn till nu

rådande statsfinansiella förhållanden utgått från den förutsättningen, att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts preposition nr 104.

anvisande av statsunderstöd till växtförädlingsverksamhet utanför den

praktiskt taget av staten själv genom Sveriges utsädesförening vid Svalöv

bedrivna borde ifrågakomma endast, därest sådant anvisande kunde ske

utan att den vid nämnda förening bedrivna verksamheten därav bleve

lidande, det ville säga, att tillräckliga medel kunde ställas till förfogande

såväl i första rummet för bedrivande i minst oförminskad eller eventuellt

såsom önskvärd befunnen utvidgad omfattning av nämnda förenings förädlingsverksamliet

som ock i andra rummet för understödjande av annan

dylik verksamhet. Härom Ilar styrelsen vidare anfört:

Vidkom mande förädlingsverksamheten vid Weibullsliolm syntes visserligen

en viss tvekan kunna råda örn riktigheten och skäligheten över huvud

taget av ett fortsatt regelbundet utgående statligt understödjande av denna

verksamhet. Lantbruksstyrelsen funne det dock ur det utövande jordbrukets

synpunkt önskvärt, att under nämnda förutsättning praktisk-vetenskaplig

växtförädlingsvcrksamliet även under nästkommande budgetår

kunde bedrivas å Weibullsliolm. Från anstalten linde förut värderika sorter

och stammar ställts till jordbrukets förfogande, varjämte icke utan skäl

kunde antagas, att utsikterna till framgångsrika resultat på här ifrågavarande

område ökades i och med förädlingsverksamhetens kvantitativa

utveckling. Starka skäl talade emellertid för att ett blivande statsunderstöd

utmättes efter i viss mån andra grunder, än vad förut varit fallet. Lantbruksstyrelsen

givna sparsamhetsdirektiv, vilka tvingat styrelsen att föreslå

en nedsättning i förut utgående statsunderstöd till Sveriges utsädesförening

i sådan omfattning, att föreningens utvecklingsmöjligheter trots

eventuellt ökat bidrag från utsädesaktiebolaget starkt beskurits, nödvändiggjorde

därtill enligt lantbruksstyrelsen förmenande en nedsättning av

statsbidraget till förädlingsverksamheten vid Weibullsliolm. Vid ett direkt

tillämpande av berörda direktiv skulle statsbidraget till Weibullsholmsanstalten

enligt lantbruksstyrelsen åsikt icke få utgå med i avrundat

tal högre belopp än 64,000 kronor. Såsom villkor för dylikt statsunderstöd

till verksamheten i dess helhet vid Weibullsholm ansåge lantbruksstyrelsen

böra krävas viss kontroll från centrala frökontrollanstaltens sida.

Vare sig kontrollen bleve endast partiell eller utsträcktes att omfatta hela

utsädesförsäljningen, bomme dock en kontroll av ifrågavarande slag givetvis

att, såsom förut berörts, öka kontrollkostnaderna vid Weibullsholm,

varigenom ur affärsföretagets synpunkt sett en ytterligare beskärning av

statsanslaget skulle komma till stånd.

Vid lantbruksstyrelsens förhandlingar med ledningen för Weibullsholm

bade därför övervägts, huruvida anslaget till förädlingsverksamheten därstädes

skulle kunna begränsas att gälla endast förädlingen av trädgårdsväxter

(köks- och prydnadsväxter). Under sådan förutsättning skulle kontroll

från centrala frökontrollanstaltens sida knappast behöva föreskrivas.

Genom en dylik anordning skulle även undvikas, att staten samtidigt understödde

två anstalter med samina uppgifter. Skäl syntes i så fall föreligga

att tillmäta anslaget till trädgårdsväxtförädlingen jämförelsevis

rundligt, så att denna förädlingsgren kunde komma att ytterligare utvecklas,

vilket ur den inhemska trädgårdsodlingens synpunkt måste anses

synnerligen önskvärt. Anslaget till förädlingsverksamheten för trädgårdsväxter

syntes böra utgå nied förslagsvis 40,000 kronor årligen för en tid

framåt. Förädlingsanstalten skulle därigenom visserligen tillföras ett

lägre statsbidrag, men undgå de med statskontrollen förenade ökade kost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr H)l.

naderna oell ema större rörelsefrihet i fråga om sill verksamhet pa akerväxtförädlingens

område. Ledningen vid Weibullsholm hade emellertid

vid förhandlingar med lantbruksstyrelsen gjort gällande, att värjo inskränkning

av anslaget till verksamheten vid Weibullsholm eller begränsning

av anslaget till viss del av verksamheten vore ur ledningens synpunkt

otänkbar. Lantbruksstyrelsen ansåge sig likväl på i det föregående angivna

grunder vilja tillstyrka, att ett lämpligt avvägt statsunderstöd till

delades W. Weibull aktiebolag för av bolaget bedriven växtförädlingsverksamhet,

antingen såsom anslag till verksamheten i dess helhet, i vilket fall

villkor örn viss kontroll från statens centrala frökontrollanstalts sida borde

föreskrivas, eller såsom anslag till trädgårdsväxtförädlingen. Skulle statsunderstöd

komma att beviljas till växtförädlingen i allmänhet vid Weibullsholm,

ansåge lantbruksstyrelsen, förutom villkor örn kontroll från

statens centrala frökontrollanstalts sida, böra föreskrivas, dels att växtförädlingsverksamlieten

i den man så ske kunde — d. v. s. i huvudsak på sätt

föreslagits i växtförädlingsutredningens betänkande — avskildes från

affärsföretaget, dels ock att visst samarbete med annan med statsmedel

understödd växtförädlingsanstalt i fråga örn förädlingsverksamheten å

äkerbruksväxternas område bomme till stånd.

IV. Weibull aktiebolag har beträffande förevarande anslagsfråga anföri

bland annat följande.

I fråga örn det av lantbruksstyrelsen alternativt framställda förslaget

om understödjande av förädlingsverksamheten med trädgårdsväxter (köksväxter

och prydnadsväxter) med ett statsbidrag av 40,000 kronor ville bolaget

anföra, att statsanslag aldrig åtnjutits eller begärts för förädling

av prydnadsväxter. För lantbruksstyrelsens representanter hade bolaget

framhållit, att det enligt detta alternativ bleve bolaget omöjligt

att självt finansiera förädlingen av jordbruksväxterna, utan

måste under nuvarande depressionstider för jordbruket denna förädlingytterligt

inskränkas. Lantbruksstyrelsen hade själv medgivit, att ur det

utövande jordbrukets synpunkt ett sådant förstörande av värden icke vöre

önskvärt. Härtill koinra?, att ur företagets egen synpunkt följderna av ett

genom detta alternativ framtvingat nedläggande av jordbruksväxtförädlingen

skulle medföra betänkliga konsekvenser. Säkerligen finge räknas

med en avsevärd nedgång i omsättningen av jordbruksfröer, och en följd

härav bleve, att hela organisationens allmänna kostnader icke skulle kunna

bäras. Det för växtförädlingen nedlagda kapitalet i byggnader, utrustning

m. m. skulle bliva oräntabelt och företagets hela bestånd — även trädgårdsväxtförädlingen

— skulle snart äventyras. Denna alternativa viig vore

sålunda oframkomlig.

Det faktiska behovet av statsunderstöd för växtförädlingsverksamlicten

vid Weibullsholm hade alltjämt ökats. De uppgifter, som hittills blivil

tillgängliga angående försäljningen under innevarande säsong, visade sålunda

en anmärkningsvärt stor minskning av omsättningen. Bolaget ansåge

dock trots detta, att med det starkt försämrade statsfinansiella läget

utsikt för närvarande måhända icke torde finnas att erhålla ett ökat statsanslag.

Bolaget hade därför övervägt möjligheterna att med ett lägre

statsunderstöd upprätthålla viixtförädlingsverksamheten i sådan omfattning,

att vunna resultat icke äventyrades och att do viktigaste växtfärg

odlingsarbetena kunde fullföljas. För verksamhetens upprätthållande syn

tes dock i allt fall ett anslag för nästkommande budgetår av minst 75,000

kronor erforderligt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Beträffande frågan om växtförädlingsverksamheten å Weibullsliolm oell

villkoren för statsbidrag härför kan jag i kuvndsak ansluta mig till de synpunkter,

som anförts av växtförädlingsutredningen. Jag finner alltså

verksamheten vara av den betydelse och art, att den alltjämt bör understödjas

med statsanslag. I anslutning till vad granskningsnämnden ifrågasatt

örn nedsatt statsunderstöd åt enskilda företag vill jag förorda, att''

för verksamheten å Weibullsliolm för nästa budgetår uppföres ett anslag,

som med ungefär 15 procent understiger årets anslag, eller 65,000 kronor.

Anslaget torde böra avse växtförädlingsverksamheten i dess helhet vid

Weihullsholm.

Jag förutsätter, att W. Weibull aktiebolag vidtager åtgärder i syfte

att, i den mån så ej redan skett, förverkliga vad växtförädlingsutredningen

ifrågasatt örn ett särskiljande i görligaste mån av förädlingsverksamheten

från bolagets merkantila verksamhet. Med hänsyn till de väsentligt

ökade kostnader för bolaget, som ett genomförande av den av

lantbruksstyrelsen ifrågasatta statsplomberingen skulle medföra, anser

jag mig ej nu böra förorda dylik kontrollanordnings införande såsom villkor

för statsbidragets åtnjutande. I stället bör undersökas, huruvida icke

annan, mindre utgiftskrävande men dock betryggande sortäkthetskontroll

kan ernås, därvid den av bolaget ifrågasatta utvidgningen av den nu för

grönsaksfrö tillämpade kontrollanordningen torde böra bliva föremål för

övervägande. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att härom meddela

de föreskrifter, som må hefinnas böra ifrågakomma.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1) för uppehållande av Sveriges utsädesförenings

verksamhet för budgetåret 1933/1934 under nionde huvudtiteln

anvisa ett extra anslag av 224,000 kronor;

samt

2) för uppehållande av växtförädlingsverksamheten

å Weibullsliolm för budgetåret 1933/1934 under nionde

huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 65,000 kronor

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

3*0358. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:154 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. a1 i texten
  2. JoU 1933:50 Utlåtande med anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. s. 1 i texten