Angående anslag till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska laboratorium
1933-02-10 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:105, Angående anslag till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska laboratorium
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 105
l
tfr 105.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska
laboratorium; given Stockholms slott den 10
februari 1933.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 februari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Möller, anför:
Statens bakteriologiska laboratorium i Stockholm är alltsedan sin tillkomst
inrymt i för ändamålet av privata personer förhyrda lokaler. Huvudlokalerna
äro belägna 5 och (i trappor upp i huset Vasagatan nr 15—17, där
27 ram1) med en sammanlagd golvyta av cirka 800 kvm. disponeras. Hyran
'') Detta rumsantal Ilar ernåtts genom uppsättande av en del mellanväggar.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 105—106.
306 83
2
Kungl. Majus proposition nr 105.
utgör för närvarande 23,300 kronor om året. Det nu löpande hyreskontraktet
utgår den 1 oktober 1935. Uppsägningstiden är ett år.
Förutom den nämnda huvudlokalen förhyras dels av enskild person 2 rum
jämte stallar i fastigheten Norrtullsgatan 40 för 6,960 kronor örn året och
dels 4 kylceller i centralsaluhallen för 1,900 kronor örn året. Vidare disponerar
laboratoriet 2 rum i en gårdsbyggnad på karolinska institutets tomt
till s. k. pestlaboratorium. Då stallarna vid Norrtullsgatan 40 äro för små,
hava stallutrymmen måst förhyras jiimväl på annat håll, nämligen av A.-B.
Walls vedgårdar vid Norrtull; därjämte äro regelbundet omkring femton
hästar utackorderade. Slutligen disponerar laboratoriet ett av medicinalstyrelsen
upplåtet källarutrymme i kvarteret Grönlandet norra örn tillhopa
73 kvm. Såväl avtalet örn dispositionen av pestlaboratoriets lokaler som
kontraktet örn stallokalerna vid Norrtullsgatan 40 gälla med allenast tre
månaders uppsägning. För hyresavtalet med A.-B. Walls vedgårdar är uppsägningstiden
en månad.
Med skrivelse den 25 oktober 1932 har statens organisationsnämnd överlämnat
betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast
kommande tioårsperiod (statens offentliga utredningar 1932: 25). I denna plan
har organisationsnämnden till behandling upptagit fråga örn uppförande av
nya byggnader för bakteriologiska laboratoriet.
Härom har organisationsnämnden anfört följande:
Frågan örn ordnande av bakteriologiska laboratoriets lokalfråga hade
sedan många år tillbaka tagits upp till behandling i olika sammanhang.
Därvid kunde bland annat hänvisas till interpellationsdebatten i andra kammaren
rörande laboratoriets organisation och lokalförhållanden under 1920
års riksdag.1) I samband med ordnandet av nya lokaler åt medicinalstyrelsen
i kvarteret Grönlandet norra hade också frågan örn anskaffande av lämpligare
lokaler åt laboratoriet varit underkastad prövning, dock utan resultat.
I ”sitt år 1925 avgivna betänkande angående ordnandet av statens byggnadsverksamhet
i Stockholm hade de s. k. byggnadssakkunniga yttrat, att då till den
rådande lokalsplittringen komme, att laboratorierna i Vasagatan 15—17 vore
för sitt ändamål både olämpliga och otillräckliga, denna institution finge
anses vara i synnerligen stort behov av nya lokaler. Byggnadssakkunniga
hade föreslagit, att nya institutionsbyggnader skulle uppföras ungefär å den
plats, där numera bestämts, att karolinska sjukhuset skulle uppföras.
Organisationsnämnden ansåge laboratoriets nuvarande lokaler vara av den
bristfälliga beskaffenhet och så otillräckliga, _ att frågan om laboratoriets
förseende med nya och större lokaler måste inom en relativt snar framtid
bringas till sin lösning.
Vad först anginge laboratorielokalerna i Vasagatan 15—17 vöre dessa
synnerligen trånga och olämpliga för sitt ändamål. Sålunda vöre smådjursstallet
anordnat i ett vanligt bostadsrum omedelbart intill övriga^ lokaler.
Dissektionsrummet, som erbjöde en enda dissektionsplats,. vore också mycket
primitivt. Frysrum saknades alldeles, likaså modernt sterilisationsrum. Laboratorernas
arbetsplatser vore trånga och otillräckliga; vid ett och samma
bord måste ofta flera befattningshavare samtidigt arbeta med olika och
mången gång smittofarliga ämnen. Överhuvud ansåges smittorisken i lokalerna
på grund av deras olämpliga anordning vara avsevärd.
J) Andra kammarens protokoll nr 22 s. 10 och nr 4G s. 1.
3
Kungl. Majus proposition nr 105.
Pestlaboratoriet å karolinska institutets tomt vore likaledes trångt och
för ändamålet olämpligt.
Stallarna vid Norrtull sgatan oell de därtill hörande anordningarna vore,
enligt vad organisationsnämnden förvissat sig om, synnerligen mörka och
trånga. Häststallarna vore i och för sig relativt tillfredsställande men erbjöde,
såsom nämnts, icke på långt när tillräckligt utrymme. Särskilda lokaler
för injektioners verkställande saknades sålunda fullständigt. Tappningslokalerna
vore trånga och primitiva.
På grund av de nämnda förhållandena och med hänsyn till den synnerliga
vikten av att laboratoriets verksamhet icke på grund av yttre omständigheter
hämmades i sin aktivitet, hade organisationsnämnden funnit det
oundgängligen nödvändigt, att inom en relativt nära framtid laboratoriet
försåges med egna och ändamålsenliga lokaler. Dessa lokaler borde sammanföras
till ett och samma ställe. Den nuvarande lokalsplittringen erbjöde
nämligen uppenbara olägenheter. Till frågan örn plats för de nya anlägg-- ningarna hade organisationsnämnden icke varit i tillfälle att taga någon bestämd
ståndpunkt. Nödvändigt torde emellertid vara, att laboratoriet förlädes
till Stockholms utkanter eller dess närmaste omnejd. En anläggning
av dylikt slag krävde nämligen — bland annat för rastplats för hästar m. m.
— ej oväsentligt utrymme. Omnämnas finge, att byggnadssakkunniga på sin
tid räknade med ett område örn 60,000 kvm. Lämpliga kronan tillhöriga
tomtplatser torde kunna uppbringas exempelvis i trakten omedelbart norr
örn Karlberg, inom det s. k. Jolianneshovsområdet i närheten av Skanstull
eller ock i anslutning till den s. k. vetenskapsstaden vid Freskati.
I fråga om storleken av de nybyggnader, som erfordrades för att bereda
bakteriologiska laboratoriet tillfredsställande lokaler, torde man hava att
räkna med en avsevärd utökning i förhållande till det nuvarande utrymmet.
I en större huvudbyggnad borde laboratorier och tjänstelokaler för de olika
avdelningarna anordnas. Denna byggnad hade uppgivits böra beräknas
skola innehålla minst 2,500 kvm. nyttig golvyta. Vidare tarvades en särskild
byggnad för pestlaboratorium, stallar för ett avsevärt antal djur av
olika slag, immuniseringslokaler m. m. Det sammanlagda utrymme, som erfordrades
för att laboratoriets olika sektioner skulle kunna fylla de krav,
som uppställdes på ett modernt bakteriologiskt-serologiskt institut, hade av
laboratoriets nuvarande föreståndare beräknats till — förutom stallar, källarutrymmen
o. d. — 3,180 kvm. nyttig golvyta. Därvid hade räknats allenast
med det nuvarande personalantalet och de nuvarande arbetsuppgifterna.
Organisationsnämnden hade icke kunnat taga bestämd ståndpunkt till
frågan om de utrymmen, som erfordrades för anordnandet av nya lokaler
åt bakteriologiska laboratoriet, men givetvis åtginge därför avsevärda kostnader,
därvid dock borde bemärkas, att de nu årligen utgående hyrorna för
laboratoriets lokaler representerade förräntningen av ett ej oväsentligt kapital.
Emellertid torde det väl låta sig göra att utföra nybyggnadsarbetet
i etapper. De byggnader, som först borde komma till utförande, vore
dels pestlaboratoriet och dels djurstallarna, detta bland annat beroende på
den rådande ovissheten i avseende å de nuvarande lokalernas disposition.
Med uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden torde kunna anstå ännu
några år, låt vara att olägenheter givetvis vöre förknippade med att stallarna
vore belägna på långt avstånd från huvudlokalerna.
Enligt ett preliminärt utkast kunde kostnaderna för utförandet av den
första byggnadsetappen, bestående av ett pestlaboratorium, ett hus för immunisering
av större djur m. m., ett stall för smådjur, ett stall för vaccinkalvar
och två häststall med plats för sammanlagt 75 hästar, ävensom nödiga
bostadsutrymmen för djurskötare beräknas belöpa sig till cirka 500,000
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
kronor. Kostnaderna för liela anläggningen syntes enligt nämndens mening
icke böra få överstiga P/2 miljon kronor, även om det av laboratoriets föreståndare
uppgjorda byggnadsprogrammet för laboratoriebyggnaden måste för
sådant ändamål något beskäras. Ått för nämnda belopp en i stort sett tillräcklig
och ändamålsenlig anläggning kunde uppföras och inredas, ansåge
sig nämnden kunna förutsätta.
Den första byggnadsetappen torde böra komma till utförande under budgetåren
1933/1934 och 1934/1935 med kostnaderna fördelade med hälften på
vartdera budgetåret. Själva laboratoriebyggnaden ansage organisationsnämnden
böra uppföras under budgetåren 1937/1938 och 1938/1939, likaledes med
kostnaderna lika fördelade på de bägge åren.
Vid anmälan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av
under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
för kapitalökning under budgetåret 1933/1934 erinrade jag under rubriken
»fonden för förlag till statsverket», punkt 2, örn vad organisationsnämnden i
berörda avseenden föreslagit samt anförde vidare, att rörande omförmälda
byggnadsarbetens utförande och kostnaderna därför ytterligare utredning för
det dåvarande påginge inom byggnadsstyrelsen. Jag uttalade därvid vidare,
att jag emellertid redan ansåge mig kunna utgå från att under nästkommande
budgetår borde påbörjas uppförandet ej blott av pestlaboratorium m. m.
utan även av själva huvudbyggnaden för laboratoriet. Med ledning av de
upplysningar i ämnet, som jag erhållit från byggnadsstyrelsen, beräknade
jag för budgetåret 1933/1934 det för detta ändamål erforderliga anslaget till
1,000,000 kronor.
På min hemställan föreslog Kungl. Majit under nämnda punkt riksdagen
att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, till byggnadsarbeten för
statens bakteriologiska laboratorium för budgetaret 1933/1934 beräkna ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
I statsverkspropositionen förutsattes, att detta anslag skulle täckas av
lånemedel.
Sedan byggnadsstyrelsen nu med skrivelse den 2 februari 1933 överlämnat
sin i ämnet verkställda utredning, ber jag att få till ytterligare behandling
upptaga denna fråga.
I nämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen först berört frågan örn lämplig
tomtplats för institutionen. Därvid har förutsatts, att tomtplats måste
beredas inom kronan tillhörig mark i Stockholms utkanter eliel dess närmaste
omnejd. I detta avseende har byggnadsstyrelsen anfört:
Vid valet av tomtplats hade måst beaktas dels att institutionen, såsom
organisationsnämnden framhållit, krävde ett mycket betydande tomtutrymme,
dels att laboratoriet, vilket hade intimt samarbete med såväl medicinalstyrelsen
som karolinska institutet och de stora sjukhusen i huvudstaden, speciellt
det statliga undervisningssjukhuset serafimerlasarettet (i en framtid karolinska
sjukhuset), och som ombesörjde utlämning av sera till läkare och
allmänhet, måste hava möjligast goda och snabba förbindelser nied nämnda
institutioner och med stadens centrum.
Vid de undersökningar, byggnadsstyrelsen i samråd med föreståndaren
för bakteriologiska laboratoriet, professorn Carl A. Kling verkställt 1 syfte
5
Kungl. Majlis proposition nr 105.
att erhålla ett ur angivna synpunkter lämpligt tomtområde, hade befunnits,
att endast följande tre, kronan tillhöriga områden kunde komma i fråga,
nämligen 1) ett område å Norra Djurgården, beläget mellan Sturevägen,
Storängsvägen samt statens järnvägars mot Hjorthagen gränsande område,
2) ett område å Kvarnängen, beläget söder örn Skanstull, samt 3) ett inom
kronoegendomen Ingenting i Solna socken beläget område invid Huvudsta
municipalsamhälle. Byggnadsstyrelsen finge i detta sammanhang särskilt
framhålla, att verkställda undersökningar givit vid handen, att inom det för
karolinska sjukhuset och karolinska institutet avsedda s. k. Norrbackaområdet
plats endast skulle kunna beredas för själva laboratoriebyggnaden
men icke för övriga för laboratoriet erforderliga byggnader. En förläggning
av laboratoriet till sistnämnda område skulle alltså innebära en fortsatt splittring
av laboratoriets lokalinnehav, vilket givetvis, såsom även organisationsnämnden
framhållit, medförde stora olägenheter för laboratoriets verksamhet.
De olika förslagen till institutionens förläggning äro åskådliggjorda å tre
byggnadsstyrelsens skrivelse bifogade kartskisser, dagtecknade den 27 november
1932.
Över förslaget att förlägga institutionen till Norra Djurgården har byggnadsstyrelsen
anhållit örn yttrande av riksmarskalksämbetet.
I skrivelse den 18 januari 1933 har riksmarskalksämbetet meddelat, att ämbetet
icke kunde lämna sitt bifall till en upplåtelse av området till bakteriologiska
laboratoriet med hänsyn till att området jämlikt kontrakt mellan
ämbetet och arméförvaltningens fortifikationsdepartement vore upplåtet till
begagnande för militära ändamål. Enligt vad byggnadsstyrelsen upplyser,
har riksmarskalksämbetet därjämte under hand meddelat, att området komme
att delvis erfordras för framdragande av vissa förortsbanor samt att kronan
enligt överenskommelse med Stockholms stad förbundit sig att reservera
sålunda erforderlig mark.
I fråga örn förläggning av institutionen till området å Kvarnängen har
Djurgårdskommissionen, under vars förvaltning ifrågavarande område är ställt,
den 10 december 1932 avgivit av byggnadsstyrelsen begärt yttrande. I nämnda
yttrande har Djurgårdskommissionen anfört bland annat följande:
Kommissionen ställde sig tveksam till en förläggning av laboratoriet till
det föreslagna området å Kvarnängen. Nämnda egendom vore nämligen till
följd av sitt läge ett värdefullt objekt för tomtförsäljning till bostadsändamål.
Sålunda torde det för laboratoriet ifrågasatta området, som i exploateringshänseende
otvivelaktigt vore den bästa delen av markinnehavet, hava ett
saluvärde, överstigande 1,500,000 kronor. Kommissionen ifrågasatte därför,
att laboratoriet förlädes till något annat kronan tillhörigt område med lägre
markvärde, exempelvis inom Järvafältet i närheten av Ulriksdals järnvägsstation,
närmare bestämt vid Bagaretorp. Skulle det emellertid befinnas, att
icke något annat lämpligt område än Kvarnängsområdet stöde till buds, ville
kommissionen icke motsätta sig en förläggning av laboratoriet till detta område,
ehuru enligt kommissionens förmenande många skäl talade däremot.
Laboratoriet borde dock i sådant fall förläggas till en annan del av området
än den ifrågasatta, nämligen till Kvarnängens sydligaste del, som gränsade
i söder mot slakthusindustrierna (tarmrenserier) och i öster mot slakthuset.
Slutligen har byggnadsstyrelsen inhämtat yttrande av chefen för krigsskolan
och järnvägsstyrelsen över förslaget att förlägga institutionen till
6
Kungl. Mcij:ts proposition nr 105.
området å kronoegendomen Ingenting. Nämnda område står delvis under
krigsskolans och delvis under järnvägsstyrelsens förvaltning.
Chefen för JcrigssJcolan Ilar i yttrande den 9 december 1932 anfört huvudsakligen
följande:
Den under krigsskolans förvaltning stående mark, som skulle behöva
tagas i anspråk för ifrågakomna ändamål, vore utarrenderad enligt kontrakt,
som gällde två år från och med den 14 september 1931 med en uppsägningstid
av 6 månader. Arrendeavgiften utgjorde 800 kronor för år och redovisades
i likhet med andra liknande inkomster å byggnadsanslag, som stöde
under alanöf <’>rvälta ingens fortifikationsdepartements förvaltning. Viss del
av dessa inkomster ägde krigsskolan disponera. Under förutsättning att en
upplåtelse av marken icke komme att föranleda minskning av det belopp,
som sålunda ställdes till krigsskolans förfogande, hade chefen för krigsskolan
icke något att erinra mot upplåtelsen.
Järnvägsstyrelsen har i yttrande den 15 december 1932 förklarat sig icke
hava något att erinra mot att den under dess förvaltning stående marken
upplätes för ifrågakomna ändamål.
Sedan redogörelse för de sålunda avgivna yttrandena lämnats, har byggnadsstyrelsen
i förläggningsfrågan för egen del vidare anfört i huvudsak följande:
Med
hänsyn till vad riksmarskalksämbetet och Djurgårdskommissionen
anfört mot en förläggning av laboratoriet till Norra Djurgården, respektive
Kvarnängen, funne byggnadsstyrelsen sig icke böra förorda en dylik förläggning.
I detta sammanhang finge styrelsen framhålla, att det av Djurgårdskommissionen
ifrågasatta området å Järvafältet med hänsyn till sitt läge
icke vore lämpligt för ändamålet samt att en förläggning av laboratoriet till
Kvarnängsområdets sydligaste del i omedelbart grannskap till tarmrenserierna
icke lämpligen borde komma ifråga, då laboratoriet där skulle vid vissa vindar
störas av besvärande stank från nämnda renserier.
Den å kronoegendomen Ingenting disponibla marken omfattade i sin
helhet omkring 108,000 kvm. Av denna mark skulle emellertid endast
omkring 60,000 kvm. behöva tagas i anspråk för laboratoriet, men återstoden
torde lämpligen böra reserveras för vissa laboratoriet närstående
ändamål. Området ifråga hade en för byggnadsändamål mycket lämplig
terräng, och erforderliga gas-, vatten- och avloppsledningar kunde utan alltför
stora kostnader anslutas till Huvudsta municipalsamhälles ledningsnät.
Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att styrelsen under hand erfarit,
att något hinder för en sådan anslutning icke torde vara att förvänta
från samhällets sida. Området hade vidare ett lämpligt läge i förhållande
till det blivande karolinska sjukhuset och den för karolinska institutets
framtida nybyggnader reserverade marken å det s. k. Norrbackaområdet.
Vidare hade området goda förbindelser med stadens centrum, nämligen dels
järnvägsförbindelse över den närbelägna Huvudsta station och dels omnibusförbindelser.
På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen funnit sig böra
förorda laboratoriets förläggning till området å kronoegendomen Ingenting.
Vad härefter angår för laboratoriet erforderliga nybyggnader har å
byggnadsstyrelsens utredningsbyrå i samråd med laboratoriets föreståndare
utarbetats ett förslag, åskådliggjort å styrelsens yttrande bilagda nio rit
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 105. 7
ningar jämte situationsplan, dagtecknade den 5 januari 1933 och försedda
med påteckning örn godkännande av föreståndaren den 3 februari 1933.
I denna del har byggnadsstyrelsen till en början meddelat, att vissa beskärningar
vidtagits i ett av föreståndaren framlagt byggnad sprogram. Härom
har styrelsen anfört följande:
För att kunna begränsa anläggningskostnaderna till det av organisationsnämnden
angivna beloppet å 1,500,000 kronor hade vid upprättandet av förslaget
vidtagits största möjliga beskärningar i det av laboratoriets föreståndare
framlagda byggnadsprogrammet. Sålunda hade ur programmet uteslutits
avelsstallar för försöksdjur, allra helst som verkställd utredning givit
vid handen, att förräntningen av anläggningskostnaderna samt kostnaderna
för driften av dessa stallar skulle uppgå till högre belopp än det, som för
närvarande årligen användes för djurinköp. Visserligen finge förräntningsmöjligheten
i detta avseende ej vara den avgörande faktorn, utan borde
givetvis i första hand tillses, att tillgången till lämpligt försöksmaterial
säkerställdes, men då det hittills lyckats laboratoriet att genom köp erhålla
sådant, hade frågan ansetts kunna ställas på framtiden. Plats för avelsstallar
funnes emellertid å tomten, varför något hinder för uppförande av
framdeles eventuellt erforderliga stallar ej bomme att möta. I förslaget inginge
ej heller anordnandet av en egen tvättanstalt för laboratoriet. De
årliga kostnaderna för laboratoriets tvätt torde för närvarande belöpa sig
till endast omkring 4,000 kronor, varför det icke torde ekonomiskt löna sig
att bygga och driva en särskild tvättinrättning för laboratoriet. Aven för
en sådan anläggning kunde emellertid utan svårighet beredas lämplig plats
inom området.
Byggnadsstyrelsen har därefter ingått på frågan om de olika nya byggnaderna
för laboratoriet och därvid först berört huvudbyggnaden. Om denna
byggnad yttrar styrelsen:
Beträffande laboratoriets huvudbyggnad finge byggnadsstyrelsen framhålla,
att till grund för den i förslaget angivna dimensioneringen av de
olika lokalerna lagts ingående undersökningar rörande det i varje rum erforderliga
antalet arbetsplatser och det utrymme, som varje sådan plats
krävde vid ändamålsenligaste möblering av rummet. Härigenom hade det
visat sig möjligt att inom en i förhållande till det preliminära förslaget icke
oväsentligt mindre byggnadsmassa bereda plats för samtliga de lokaler, som
erfordrades inom huvudbyggnaden.
Enligt förslaget skulle huvudbyggnaden förläggas å en i områdets östra
del befintlig skogklädd bergshöjd. Den skulle placeras så, att den bildade
fond för Storgatan i Huvudsta municipalsamhälle, och vore uppfartsvägen
till anläggningen tänkt förlagd i denna gatas förlängning. Byggnaden skulle
uppföras med en tre våningar hög huvudlänga, orienterad i norr och söder,
samt en från dennas södra ända mot väster framspringande flygel, omfattande
två våningar jämte sousterrainvåning. I vinkeln mellan de båda byggnadskropparna
skulle förläggas dels en person- och varuhiss från sousterrainvåmngen
upp till vinden, dels ock kylrum i såväl sousterrainvåningen som
bottenvåningen och våningen 1 trappa upp.
Huvudbyggnaden skulle uppföras såsom ett stomhus, där yttermurar, en
hjärtmur samt trapphusens, hisschaktets och kylrummets väggar utfördes i
tegel samt bjälklagen av armerad betong, under det att mellanväggarna icke
gjordes bärande. Därigenom vunnes den fördelen, att i mån av uppkommande
behov ändringar beträffande rumsindelningen kunde genomföras utan
8
Kungl. Majlis proposition nr 105.
större svårigheter oell kostnader. Byggnaden skulle förses med genomgående
mittkorridorer, vilkas ena långvägg förutsattes i största möjliga utsträckning
genombruten med glaspartier. Genom det sålunda avsedda plansystemet
kunde byggnaden bekvämt anslutas till i framtiden eventuellt erforderliga
tillbyggnader för laboratoriets olika avdelningar.
Utrymmena inom huvudbyggnaden tänktes i förslaget så disponerade, att
i huvudlängans bottenvåning skulle inrymmas föreståndarens laboratorium,
mottagnings- och arbetsrum, ett större väntrum, avsett dels för den allmänhet,
som skulle inköpa sera, dels för de personer, som skulle undersökas i
provtagningsrummen. Vidare skulle där finnas rum för kameralavdelningen,
institutionens bibliotek, lunchrum för personalen samt en vaktmästarbostad
örn två rum och kök. Våningen 1 trappa upp i huvudlängan skulle med
undantag för rummen utmed södra kortfasaden, vilka avsåges för den serologiska
avdelningens laborator, tagas i anspråk för laboratoriets diagnostiska
avdelning. Våningen 2 trappor upp i huvudlängan skulle upptagas i sin
sydligaste del av institutionens avdelning för substratberedning. I övrigt
skulle i denna våning erhållas rum för preparatarkivet, för statens serumkontrollant,
ett allmänt och ett speciallaboratorium ävensom rum för laboratoriet
för Wassermann-undersökningar. Utrymmena utmed västra fasaden
skulle upptagas av laboratoriet för entomologi, histologi och kemi samt av
en fotografisk avdelning. De olika våningarna inom huvudlängan skulle förbindas,
utom genom huvudtrappa och hiss, av en mindre från korridoren tillgänglig
spiraltrappa.
Den till huvudbyggnaden anslutna lägre flygeln skulle i sin helhet upptagas
av utrymmen, avsedda för laboratoriets serologiska avdelning med
undantag för vissa i sousterrainvåningen belägna lokaler, nämligen utrymmen
för inpackning av sera samt för anstaltens gemensamma värmecentral, ett
kylrum, en mindre duschavdelning för personalen samt för diagnostiska avdelningen
avsedda rum för kontroll av försöksdjur, vilka senare rum hade
direkt utgång till det fria. Därjämte skulle i denna våning inrymmas ett
större utrymme för skakningsapparater, större centrifuger och andra skrymmande
apparater. Beträffande serologiska avdelningens lokaler finge framhållas,
att i flygelbyggnadens bottenvåning utmed norra fasaden vore förlagda
laboratorier för tetanus- och tuberkulosarbeten, vilka lokaler vore helt
avskilda från byggnaden i övrigt och endast försedda med ingångar utifrån.
Byggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att förslaget utom huvudbyggnaden
omfattade tappning skall, smådgur sstall, stall för vaccinkalvar, två häststallar,
pestlaboratorium ävensom portvaktsbostad med garage och badavdelning.
Börande dessa byggnader har styrelsen anfört:
I direkt förbindelse nied huvudbyggnadens flygel och i nivå med sousterrainvåningen
vore enligt förslaget förlagd den för immunisering och tappning
av hästar avsedda tappning shallen. Denna byggnad, vilken liksom övriga
byggnader skulle uppföras i endast en våning, skulle inrymma dels tre
större för hästarnas behandling avsedda rum samt en expedition för stallmästaren,
dels utrymmen för antigenets förvaring och iordningställande samt
omklädningsrum för den tjänstgörande läkaren, dels ock ett laboratorium
för institutionens veterinär.
Smådjur sstallet vore avsett för sådana djurförsök, vilka skulle pågå under
längre tid. Byggnaden vore avdelad i två från varandra helt skilda delar,
en mindre för friska djur och en större för de djur, som vore under observation.
I denna senare avdelning funnes även ett operationsrum samt
ett kök för beredning av mat åt djuren och ett rinn för destruktionsugn.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
Byggnaden för vaccinkalvar inrymde dels ett karantänsstall om 12 boxar,
där djuren liölles under observation, dels en operationsavdelning, bestående
av rum för kalvarnas badning oell rakning samt för vaccinering oell vaccinets
skördande, ett expeditionsrum samt erforderliga utrymmen för instrument
oell omklädningsrum för läkaren, dels ock ett stallutrymme, ävenledes
örn 12 boxar, för opererade djur. I byggnaden vore för övrigt inrymda ett
mjölkkök för beredande av kalvarnas föda samt en obduktionsavdelning.
Samtliga dessa avdelningar vore helt skilda från varandra oell försedda med
särskilda ingångar direkt från det fria, så att risk för spridande av smitta
från den ena avdelningen till den andra undvekes.
För hästarna skulle uppföras två stallbyggnader. Den ena byggnaden
skulle rymma 26 spiltor och 6 boxar, varav 8 spiltor beräknades utgöra en
karantänsavdelning. Den andra byggnaden omfattade 26 spiltor och 12
boxar. I denna senare byggnad skulle även inrymmas lokaler för stallpersonalen.
Pestlaboratoriet, som vore planlagt med tanke på att erhålla största möjliga
säkerhet mot spridning av smitta, inrymde för laboratoriet erforderliga
skriv-, laboratorie- och operationsrum, rum för diskning och sterilisering,
rum för försöksdjur ävensom rum för destruktion av använda försöksdjur.
Portvaktsbyggnaden skulle förläggas vid ingången till området och inrymma
en bostad örn två rum och kök ävensom erforderligt garageutrymme. I källaren
under bostaden skulle anordnas förutom husliållskällare och tvättstuga
ett för vaktmästarpersonalen avsett bad, så placerat att tillträde till detsamma
kunde erhållas genom en från bostaden skild ingång.
Slutligen har styrelsen meddelat, att för institutionen erfordrades diverse
mindre uthus utöver förut angivna byggnader, såsom ett vagnslider och en
med detta sammanbyggd mindre smedja, en övertäckt rastgård m. m. För
de erforderliga uthusbyggnaderna hade det icke befunnits nödvändigt att
redan nu upprätta särskilda ritningar.
De föreliggande förslagen till ritningar hava av byggnadsstyrelsen underhand
underställts medicinalstyrelsens prövning.
I anledning härav har chefen för medicinalstyrelsen generaldirektören N.
Hellström i en den 26 januari 1933 avgiven promemoria anfört, att han vid
granskning av ritningarna i samråd med professorn Kling, medlemmen för
hygien av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd professorn G. Wirgin och
medicinalrådet M. Herrlin icke funnit något annat av betydelse att erinra mot
byggnadsstyrelsens förslag än att utrymmen borde i planen reserveras för
ett laboratorium för beredande av vaccin mot tuberkulos, s. k. Calmettevaccin,
även örn icke behov därav för närvarande förelåge. I promemorian
framliålles jämväl vikten av att den föreslagna tomten icke bleve föremål för
någon reduktion, som kunde medföra, att bristande utrymme reste hinder
att i framtiden till det föreslagna laboratoriet ansluta andra institutioner
med arbetsuppgifter närstående det bakteriologiska laboratoriets. Därmed
avsåges närmast ett tekniskt-liygieniskt laboratorium.
På grund av vad chefen för medicinalstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrelsen
i sin berörda skrivelse framhållit, att plats å tomtområdet
funnes till lokal för ett laboratorium för beredande av Calmettevaccin, vilken
byggnad enligt vad preliminära utredningar givit vid handen i allt väsent
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
ligt skulle såväl beträffande planläggning som storlek bliva likartad med
den föreslagna byggnaden för pestlaboratoriet. I övrigt anför byggnadsstyrelsen,
att styrelsen jämväl för sin del funne det lämpligt, att den del
av det disponibla området å kronoegendomen Ingenting, som icke vore avsedd
att nu tagas i anspråk, eller alltså 48,000 kvm., reserverades för
andra institutioner med arbetsuppgifter, närstående det bakteriologiska laboratoriets.
Beträffande kostnaderna för den föreslagna nyanläggningen fördela
sig dessa enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar på följande
sätt:
Huvudbyggnad .................................................. byggnadsarbeten kr.
Tappningshall...................................................... » »
Pestlaboratorium............................................... » »
Smådj ursstall...................................................... » »
Stall för vaccinkalvar .................................... >'' >
Häststall.............................................................. » »
» ............................................................. » »
Portvaktsbostad, garage, badavdelning............
Smedja, uthus samt övertäckt rastgård............ »
Vägar, stängsel och planeringsarbeten .................................;....... »
Värme-, vatten- och sanitära installationer samt yttre ledningar »
Elektriska anläggningar ................................................................ »
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter................................ »
540.000
60,000
51.000
45.000
55.000
60.000
50.000
24.000
25.000
90.000
265.000
55.000
140.000
Summa kr. 1,460,000
I nämnda belopp äro icke medräknade kostnader för laboratoriebord och
annan specialinredning.
I fråga örn sättet för byggnadsföretagets bedrivande har byggnadsstyrelsen
till en början erinrat örn den av organisationsnämnden föreslagna
uppdelningen av arbetet i två etapper — 1933/1935 och 1937/1939 — samt
därefter anfört följande:
Såsom organisationsnämnden själv framhållit skulle emellertid olägenheter
vara förknippade med den föreslagna uppdelningen av byggnadsföretaget
med hänsyn till att stallarna vore belägna på långt avstånd från de nuvarande
huvudlokalerna. Enligt byggnadsstyrelsens mening talade även andra
praktiska och även ekonomiska skäl för att byggnadsföretaget utfördes i ett
sammanhang. Därigenom skulle nämligen möjliggöras att till fördel för såväl
anläggnings- som driftkostnader anordna en för anstalten gemensam
värmecentral. En sådan borde på sätt förut angivits förläggas till huvudbyggnaden,
varför arbetena å denna borde så bedrivas, att panncentralen
kunde tagas i bruk samtidigt med att de mindre byggnaderna bleve färdigställda
Därest arbetena, i enlighet med vad organisationsnämnden föreslagit,
igångsattes under budgetåret 1933/1934 och anläggningen i sin helhet
utförcles i ett sammanhang, skulle arbetena så kunna bedrivas, att de för
desamma erforderliga medlen, sammanlagt 1,460,000 kronor, borde vara tillgängliga
under nämnda budgetår och närmast därpå följande. Sålunda vore
för budgetåret 1933/1934 erforderligt ett belopp av 1,000,000 kronor, under
det att återstoden eller 460,000 kronor skulle falla på budgetåret 1934/1935.
Vare sig byggnadsföretaget utfördes i etapper eller i ett sammanhang,
borde givetvis före arbetenas igångsättande definitiva ritningar till anlägg
-
11
Kungl. Majus proposition nr 103.
ningen i dess helhet uppgöras, så att alla frågor rörande, bland annat, framdragning
av erforderliga ledningar, anläggning av vägar, planeringsarbeten
m. m. redan från början kunde överblickas.
I anslutning till vad sålunda anförts tillstyrker byggnadsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att nämnda område
örn sammanlagt omkring 108,000 kvm. inom kronoegendomen Ingenting må
tagas i anspråk såsom tomt för statens bakteriologiska laboratorium och
andra institutioner med arbetsuppgifter, närstående laboratoriets, dels ock bevilja
ett belopp av 1,460,000 kronor till uppförande å området av nybyggnader
för laboratoriet i huvudsaklig enlighet med av byggnadsstyrelsen framlagda
förslag samt av nämnda belopp såsom reservationsanslag för budgetåret
1933/1934 anvisa 1,000,000 kronor.
Vid bifall härtill hemställer byggnadsstyrelsen örn bemyndigande att i
samråd med vederbörande myndigheter ombesörja byggnadsföretagets utförande.
Slutligen hemställer byggnadsstyrelsen, att krigsskolan, på sätt chefen för
nämnda skola förutsatt, må beredas ersättning för den minskning av till
krigsskolans förfogande ställda anslagsmedel, som kan uppkomma till följd
av att under krigsskolans förvaltning ställd mark tages i anspråk för här
avsett ändamål.
Av den förebragta utredningen synes mig otvetydigt framgå, att nya lokaler
med det snaraste böra beredas åt bakteriologiska laboratoriet. Vad i
ärendet förekommit giver tillika vid handen, att lokaler i den omfattning,
som föreslagits, äro erforderliga för laboratoriets verksamhet.
Förslaget att förlägga laboratoriet till kronoegendomen Ingenting i Solna
socken synes mig lämpligt. Det å egendomen disponibla området utgör
108,000 kvm., varav 60,000 kvm. skulle erfordras för laboratoriet. I enlighet
med den mening, som uttalats i ärendet av byggnadsstyrelsen och chefen
för medicinalstyrelsen, anser jag, att den del av området, som icke nu behöves
för laboratoriets räkning, bör reserveras för laboratoriet närstående ändamål.
Med anledning av vad chefen för krigsskolan anfört vill jag efter samråd
med chefen för försvarsdepartementet nämna, att någon minskning av det
belopp, som för närvarande ställes till krigsskolans förfogande från byggnadsanslag
under arméförvaltningens fortifikationsdepartement, icke kommer
att föranledas därav, att ett nu av krigsskolan utarrenderat område upplåtes
för laboratoriet.
Byggnadsstyrelsens förslag till uppförande av de olika för laboratoriet
erforderliga byggnaderna föranleder icke någon erinran från min sida. Ej
heller synes mig något vara att invända mot de av styrelsen framlagda kostnadsberäkningarna,
slutande å en summa av 1,460,000 kronor.
I fråga om sättet för byggnadsföretagets bedrivande förordar jag, att detsamma
utföres i ett sammanhang med början under nästkommande budgetår.
Härigenom vinnes framför allt den betydande fördelen, att samtliga i olika
delar av staden nu spridda lokaler för laboratoriet inom kort tid bliva sammanförda
på ett område.
Departements
chefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 105.
För arbetenas utförande torde för nästa budgetår erfordras ett anslag av
1,000,000 kronor eller samma belopp, vartill anslaget i statsverkspropositionen
preliminärt beräknades.
Det bör ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida med hänsyn till
rådande arbetslöshet närmare bestämmelser rörande arbetets utförande böra
föreskrivas.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska
laboratorium i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 2 februari 1933 framlagda förslaget
bevilja ett anslag av högst 1,460,000 kronor;
dels och av sålunda beviljat anslag för budgetåret 1933/1934
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av
lånemedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Spångberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SärU 1933:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska laboratorium jämte en i ämnet väckt s. 1 i texten