Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska laboratorium

1933-02-10 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:105, Angående anslag till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska laboratorium

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105

l

tfr 105.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska

laboratorium; given Stockholms slott den 10

februari 1933.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller, anför:

Statens bakteriologiska laboratorium i Stockholm är alltsedan sin tillkomst

inrymt i för ändamålet av privata personer förhyrda lokaler. Huvudlokalerna

äro belägna 5 och (i trappor upp i huset Vasagatan nr 15—17, där

27 ram1) med en sammanlagd golvyta av cirka 800 kvm. disponeras. Hyran

'') Detta rumsantal Ilar ernåtts genom uppsättande av en del mellanväggar.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 105—106.

306 83

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 105.

utgör för närvarande 23,300 kronor om året. Det nu löpande hyreskontraktet

utgår den 1 oktober 1935. Uppsägningstiden är ett år.

Förutom den nämnda huvudlokalen förhyras dels av enskild person 2 rum

jämte stallar i fastigheten Norrtullsgatan 40 för 6,960 kronor örn året och

dels 4 kylceller i centralsaluhallen för 1,900 kronor örn året. Vidare disponerar

laboratoriet 2 rum i en gårdsbyggnad på karolinska institutets tomt

till s. k. pestlaboratorium. Då stallarna vid Norrtullsgatan 40 äro för små,

hava stallutrymmen måst förhyras jiimväl på annat håll, nämligen av A.-B.

Walls vedgårdar vid Norrtull; därjämte äro regelbundet omkring femton

hästar utackorderade. Slutligen disponerar laboratoriet ett av medicinalstyrelsen

upplåtet källarutrymme i kvarteret Grönlandet norra örn tillhopa

73 kvm. Såväl avtalet örn dispositionen av pestlaboratoriets lokaler som

kontraktet örn stallokalerna vid Norrtullsgatan 40 gälla med allenast tre

månaders uppsägning. För hyresavtalet med A.-B. Walls vedgårdar är uppsägningstiden

en månad.

Med skrivelse den 25 oktober 1932 har statens organisationsnämnd överlämnat

betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast

kommande tioårsperiod (statens offentliga utredningar 1932: 25). I denna plan

har organisationsnämnden till behandling upptagit fråga örn uppförande av

nya byggnader för bakteriologiska laboratoriet.

Härom har organisationsnämnden anfört följande:

Frågan örn ordnande av bakteriologiska laboratoriets lokalfråga hade

sedan många år tillbaka tagits upp till behandling i olika sammanhang.

Därvid kunde bland annat hänvisas till interpellationsdebatten i andra kammaren

rörande laboratoriets organisation och lokalförhållanden under 1920

års riksdag.1) I samband med ordnandet av nya lokaler åt medicinalstyrelsen

i kvarteret Grönlandet norra hade också frågan örn anskaffande av lämpligare

lokaler åt laboratoriet varit underkastad prövning, dock utan resultat.

I ”sitt år 1925 avgivna betänkande angående ordnandet av statens byggnadsverksamhet

i Stockholm hade de s. k. byggnadssakkunniga yttrat, att då till den

rådande lokalsplittringen komme, att laboratorierna i Vasagatan 15—17 vore

för sitt ändamål både olämpliga och otillräckliga, denna institution finge

anses vara i synnerligen stort behov av nya lokaler. Byggnadssakkunniga

hade föreslagit, att nya institutionsbyggnader skulle uppföras ungefär å den

plats, där numera bestämts, att karolinska sjukhuset skulle uppföras.

Organisationsnämnden ansåge laboratoriets nuvarande lokaler vara av den

bristfälliga beskaffenhet och så otillräckliga, _ att frågan om laboratoriets

förseende med nya och större lokaler måste inom en relativt snar framtid

bringas till sin lösning.

Vad först anginge laboratorielokalerna i Vasagatan 15—17 vöre dessa

synnerligen trånga och olämpliga för sitt ändamål. Sålunda vöre smådjursstallet

anordnat i ett vanligt bostadsrum omedelbart intill övriga^ lokaler.

Dissektionsrummet, som erbjöde en enda dissektionsplats,. vore också mycket

primitivt. Frysrum saknades alldeles, likaså modernt sterilisationsrum. Laboratorernas

arbetsplatser vore trånga och otillräckliga; vid ett och samma

bord måste ofta flera befattningshavare samtidigt arbeta med olika och

mången gång smittofarliga ämnen. Överhuvud ansåges smittorisken i lokalerna

på grund av deras olämpliga anordning vara avsevärd.

J) Andra kammarens protokoll nr 22 s. 10 och nr 4G s. 1.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 105.

Pestlaboratoriet å karolinska institutets tomt vore likaledes trångt och

för ändamålet olämpligt.

Stallarna vid Norrtull sgatan oell de därtill hörande anordningarna vore,

enligt vad organisationsnämnden förvissat sig om, synnerligen mörka och

trånga. Häststallarna vore i och för sig relativt tillfredsställande men erbjöde,

såsom nämnts, icke på långt när tillräckligt utrymme. Särskilda lokaler

för injektioners verkställande saknades sålunda fullständigt. Tappningslokalerna

vore trånga och primitiva.

På grund av de nämnda förhållandena och med hänsyn till den synnerliga

vikten av att laboratoriets verksamhet icke på grund av yttre omständigheter

hämmades i sin aktivitet, hade organisationsnämnden funnit det

oundgängligen nödvändigt, att inom en relativt nära framtid laboratoriet

försåges med egna och ändamålsenliga lokaler. Dessa lokaler borde sammanföras

till ett och samma ställe. Den nuvarande lokalsplittringen erbjöde

nämligen uppenbara olägenheter. Till frågan örn plats för de nya anlägg-- ningarna hade organisationsnämnden icke varit i tillfälle att taga någon bestämd

ståndpunkt. Nödvändigt torde emellertid vara, att laboratoriet förlädes

till Stockholms utkanter eller dess närmaste omnejd. En anläggning

av dylikt slag krävde nämligen — bland annat för rastplats för hästar m. m.

— ej oväsentligt utrymme. Omnämnas finge, att byggnadssakkunniga på sin

tid räknade med ett område örn 60,000 kvm. Lämpliga kronan tillhöriga

tomtplatser torde kunna uppbringas exempelvis i trakten omedelbart norr

örn Karlberg, inom det s. k. Jolianneshovsområdet i närheten av Skanstull

eller ock i anslutning till den s. k. vetenskapsstaden vid Freskati.

I fråga om storleken av de nybyggnader, som erfordrades för att bereda

bakteriologiska laboratoriet tillfredsställande lokaler, torde man hava att

räkna med en avsevärd utökning i förhållande till det nuvarande utrymmet.

I en större huvudbyggnad borde laboratorier och tjänstelokaler för de olika

avdelningarna anordnas. Denna byggnad hade uppgivits böra beräknas

skola innehålla minst 2,500 kvm. nyttig golvyta. Vidare tarvades en särskild

byggnad för pestlaboratorium, stallar för ett avsevärt antal djur av

olika slag, immuniseringslokaler m. m. Det sammanlagda utrymme, som erfordrades

för att laboratoriets olika sektioner skulle kunna fylla de krav,

som uppställdes på ett modernt bakteriologiskt-serologiskt institut, hade av

laboratoriets nuvarande föreståndare beräknats till — förutom stallar, källarutrymmen

o. d. — 3,180 kvm. nyttig golvyta. Därvid hade räknats allenast

med det nuvarande personalantalet och de nuvarande arbetsuppgifterna.

Organisationsnämnden hade icke kunnat taga bestämd ståndpunkt till

frågan om de utrymmen, som erfordrades för anordnandet av nya lokaler

åt bakteriologiska laboratoriet, men givetvis åtginge därför avsevärda kostnader,

därvid dock borde bemärkas, att de nu årligen utgående hyrorna för

laboratoriets lokaler representerade förräntningen av ett ej oväsentligt kapital.

Emellertid torde det väl låta sig göra att utföra nybyggnadsarbetet

i etapper. De byggnader, som först borde komma till utförande, vore

dels pestlaboratoriet och dels djurstallarna, detta bland annat beroende på

den rådande ovissheten i avseende å de nuvarande lokalernas disposition.

Med uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden torde kunna anstå ännu

några år, låt vara att olägenheter givetvis vöre förknippade med att stallarna

vore belägna på långt avstånd från huvudlokalerna.

Enligt ett preliminärt utkast kunde kostnaderna för utförandet av den

första byggnadsetappen, bestående av ett pestlaboratorium, ett hus för immunisering

av större djur m. m., ett stall för smådjur, ett stall för vaccinkalvar

och två häststall med plats för sammanlagt 75 hästar, ävensom nödiga

bostadsutrymmen för djurskötare beräknas belöpa sig till cirka 500,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

kronor. Kostnaderna för liela anläggningen syntes enligt nämndens mening

icke böra få överstiga P/2 miljon kronor, även om det av laboratoriets föreståndare

uppgjorda byggnadsprogrammet för laboratoriebyggnaden måste för

sådant ändamål något beskäras. Ått för nämnda belopp en i stort sett tillräcklig

och ändamålsenlig anläggning kunde uppföras och inredas, ansåge

sig nämnden kunna förutsätta.

Den första byggnadsetappen torde böra komma till utförande under budgetåren

1933/1934 och 1934/1935 med kostnaderna fördelade med hälften på

vartdera budgetåret. Själva laboratoriebyggnaden ansage organisationsnämnden

böra uppföras under budgetåren 1937/1938 och 1938/1939, likaledes med

kostnaderna lika fördelade på de bägge åren.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av

under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

för kapitalökning under budgetåret 1933/1934 erinrade jag under rubriken

»fonden för förlag till statsverket», punkt 2, örn vad organisationsnämnden i

berörda avseenden föreslagit samt anförde vidare, att rörande omförmälda

byggnadsarbetens utförande och kostnaderna därför ytterligare utredning för

det dåvarande påginge inom byggnadsstyrelsen. Jag uttalade därvid vidare,

att jag emellertid redan ansåge mig kunna utgå från att under nästkommande

budgetår borde påbörjas uppförandet ej blott av pestlaboratorium m. m.

utan även av själva huvudbyggnaden för laboratoriet. Med ledning av de

upplysningar i ämnet, som jag erhållit från byggnadsstyrelsen, beräknade

jag för budgetåret 1933/1934 det för detta ändamål erforderliga anslaget till

1,000,000 kronor.

På min hemställan föreslog Kungl. Majit under nämnda punkt riksdagen

att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, till byggnadsarbeten för

statens bakteriologiska laboratorium för budgetaret 1933/1934 beräkna ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I statsverkspropositionen förutsattes, att detta anslag skulle täckas av

lånemedel.

Sedan byggnadsstyrelsen nu med skrivelse den 2 februari 1933 överlämnat

sin i ämnet verkställda utredning, ber jag att få till ytterligare behandling

upptaga denna fråga.

I nämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen först berört frågan örn lämplig

tomtplats för institutionen. Därvid har förutsatts, att tomtplats måste

beredas inom kronan tillhörig mark i Stockholms utkanter eliel dess närmaste

omnejd. I detta avseende har byggnadsstyrelsen anfört:

Vid valet av tomtplats hade måst beaktas dels att institutionen, såsom

organisationsnämnden framhållit, krävde ett mycket betydande tomtutrymme,

dels att laboratoriet, vilket hade intimt samarbete med såväl medicinalstyrelsen

som karolinska institutet och de stora sjukhusen i huvudstaden, speciellt

det statliga undervisningssjukhuset serafimerlasarettet (i en framtid karolinska

sjukhuset), och som ombesörjde utlämning av sera till läkare och

allmänhet, måste hava möjligast goda och snabba förbindelser nied nämnda

institutioner och med stadens centrum.

Vid de undersökningar, byggnadsstyrelsen i samråd med föreståndaren

för bakteriologiska laboratoriet, professorn Carl A. Kling verkställt 1 syfte

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition nr 105.

att erhålla ett ur angivna synpunkter lämpligt tomtområde, hade befunnits,

att endast följande tre, kronan tillhöriga områden kunde komma i fråga,

nämligen 1) ett område å Norra Djurgården, beläget mellan Sturevägen,

Storängsvägen samt statens järnvägars mot Hjorthagen gränsande område,

2) ett område å Kvarnängen, beläget söder örn Skanstull, samt 3) ett inom

kronoegendomen Ingenting i Solna socken beläget område invid Huvudsta

municipalsamhälle. Byggnadsstyrelsen finge i detta sammanhang särskilt

framhålla, att verkställda undersökningar givit vid handen, att inom det för

karolinska sjukhuset och karolinska institutet avsedda s. k. Norrbackaområdet

plats endast skulle kunna beredas för själva laboratoriebyggnaden

men icke för övriga för laboratoriet erforderliga byggnader. En förläggning

av laboratoriet till sistnämnda område skulle alltså innebära en fortsatt splittring

av laboratoriets lokalinnehav, vilket givetvis, såsom även organisationsnämnden

framhållit, medförde stora olägenheter för laboratoriets verksamhet.

De olika förslagen till institutionens förläggning äro åskådliggjorda å tre

byggnadsstyrelsens skrivelse bifogade kartskisser, dagtecknade den 27 november

1932.

Över förslaget att förlägga institutionen till Norra Djurgården har byggnadsstyrelsen

anhållit örn yttrande av riksmarskalksämbetet.

I skrivelse den 18 januari 1933 har riksmarskalksämbetet meddelat, att ämbetet

icke kunde lämna sitt bifall till en upplåtelse av området till bakteriologiska

laboratoriet med hänsyn till att området jämlikt kontrakt mellan

ämbetet och arméförvaltningens fortifikationsdepartement vore upplåtet till

begagnande för militära ändamål. Enligt vad byggnadsstyrelsen upplyser,

har riksmarskalksämbetet därjämte under hand meddelat, att området komme

att delvis erfordras för framdragande av vissa förortsbanor samt att kronan

enligt överenskommelse med Stockholms stad förbundit sig att reservera

sålunda erforderlig mark.

I fråga örn förläggning av institutionen till området å Kvarnängen har

Djurgårdskommissionen, under vars förvaltning ifrågavarande område är ställt,

den 10 december 1932 avgivit av byggnadsstyrelsen begärt yttrande. I nämnda

yttrande har Djurgårdskommissionen anfört bland annat följande:

Kommissionen ställde sig tveksam till en förläggning av laboratoriet till

det föreslagna området å Kvarnängen. Nämnda egendom vore nämligen till

följd av sitt läge ett värdefullt objekt för tomtförsäljning till bostadsändamål.

Sålunda torde det för laboratoriet ifrågasatta området, som i exploateringshänseende

otvivelaktigt vore den bästa delen av markinnehavet, hava ett

saluvärde, överstigande 1,500,000 kronor. Kommissionen ifrågasatte därför,

att laboratoriet förlädes till något annat kronan tillhörigt område med lägre

markvärde, exempelvis inom Järvafältet i närheten av Ulriksdals järnvägsstation,

närmare bestämt vid Bagaretorp. Skulle det emellertid befinnas, att

icke något annat lämpligt område än Kvarnängsområdet stöde till buds, ville

kommissionen icke motsätta sig en förläggning av laboratoriet till detta område,

ehuru enligt kommissionens förmenande många skäl talade däremot.

Laboratoriet borde dock i sådant fall förläggas till en annan del av området

än den ifrågasatta, nämligen till Kvarnängens sydligaste del, som gränsade

i söder mot slakthusindustrierna (tarmrenserier) och i öster mot slakthuset.

Slutligen har byggnadsstyrelsen inhämtat yttrande av chefen för krigsskolan

och järnvägsstyrelsen över förslaget att förlägga institutionen till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 105.

området å kronoegendomen Ingenting. Nämnda område står delvis under

krigsskolans och delvis under järnvägsstyrelsens förvaltning.

Chefen för JcrigssJcolan Ilar i yttrande den 9 december 1932 anfört huvudsakligen

följande:

Den under krigsskolans förvaltning stående mark, som skulle behöva

tagas i anspråk för ifrågakomna ändamål, vore utarrenderad enligt kontrakt,

som gällde två år från och med den 14 september 1931 med en uppsägningstid

av 6 månader. Arrendeavgiften utgjorde 800 kronor för år och redovisades

i likhet med andra liknande inkomster å byggnadsanslag, som stöde

under alanöf <’>rvälta ingens fortifikationsdepartements förvaltning. Viss del

av dessa inkomster ägde krigsskolan disponera. Under förutsättning att en

upplåtelse av marken icke komme att föranleda minskning av det belopp,

som sålunda ställdes till krigsskolans förfogande, hade chefen för krigsskolan

icke något att erinra mot upplåtelsen.

Järnvägsstyrelsen har i yttrande den 15 december 1932 förklarat sig icke

hava något att erinra mot att den under dess förvaltning stående marken

upplätes för ifrågakomna ändamål.

Sedan redogörelse för de sålunda avgivna yttrandena lämnats, har byggnadsstyrelsen

i förläggningsfrågan för egen del vidare anfört i huvudsak följande:
Med

hänsyn till vad riksmarskalksämbetet och Djurgårdskommissionen

anfört mot en förläggning av laboratoriet till Norra Djurgården, respektive

Kvarnängen, funne byggnadsstyrelsen sig icke böra förorda en dylik förläggning.

I detta sammanhang finge styrelsen framhålla, att det av Djurgårdskommissionen

ifrågasatta området å Järvafältet med hänsyn till sitt läge

icke vore lämpligt för ändamålet samt att en förläggning av laboratoriet till

Kvarnängsområdets sydligaste del i omedelbart grannskap till tarmrenserierna

icke lämpligen borde komma ifråga, då laboratoriet där skulle vid vissa vindar

störas av besvärande stank från nämnda renserier.

Den å kronoegendomen Ingenting disponibla marken omfattade i sin

helhet omkring 108,000 kvm. Av denna mark skulle emellertid endast

omkring 60,000 kvm. behöva tagas i anspråk för laboratoriet, men återstoden

torde lämpligen böra reserveras för vissa laboratoriet närstående

ändamål. Området ifråga hade en för byggnadsändamål mycket lämplig

terräng, och erforderliga gas-, vatten- och avloppsledningar kunde utan alltför

stora kostnader anslutas till Huvudsta municipalsamhälles ledningsnät.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att styrelsen under hand erfarit,

att något hinder för en sådan anslutning icke torde vara att förvänta

från samhällets sida. Området hade vidare ett lämpligt läge i förhållande

till det blivande karolinska sjukhuset och den för karolinska institutets

framtida nybyggnader reserverade marken å det s. k. Norrbackaområdet.

Vidare hade området goda förbindelser med stadens centrum, nämligen dels

järnvägsförbindelse över den närbelägna Huvudsta station och dels omnibusförbindelser.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen funnit sig böra

förorda laboratoriets förläggning till området å kronoegendomen Ingenting.

Vad härefter angår för laboratoriet erforderliga nybyggnader har å

byggnadsstyrelsens utredningsbyrå i samråd med laboratoriets föreståndare

utarbetats ett förslag, åskådliggjort å styrelsens yttrande bilagda nio rit
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105. 7

ningar jämte situationsplan, dagtecknade den 5 januari 1933 och försedda

med påteckning örn godkännande av föreståndaren den 3 februari 1933.

I denna del har byggnadsstyrelsen till en början meddelat, att vissa beskärningar

vidtagits i ett av föreståndaren framlagt byggnad sprogram. Härom

har styrelsen anfört följande:

För att kunna begränsa anläggningskostnaderna till det av organisationsnämnden

angivna beloppet å 1,500,000 kronor hade vid upprättandet av förslaget

vidtagits största möjliga beskärningar i det av laboratoriets föreståndare

framlagda byggnadsprogrammet. Sålunda hade ur programmet uteslutits

avelsstallar för försöksdjur, allra helst som verkställd utredning givit

vid handen, att förräntningen av anläggningskostnaderna samt kostnaderna

för driften av dessa stallar skulle uppgå till högre belopp än det, som för

närvarande årligen användes för djurinköp. Visserligen finge förräntningsmöjligheten

i detta avseende ej vara den avgörande faktorn, utan borde

givetvis i första hand tillses, att tillgången till lämpligt försöksmaterial

säkerställdes, men då det hittills lyckats laboratoriet att genom köp erhålla

sådant, hade frågan ansetts kunna ställas på framtiden. Plats för avelsstallar

funnes emellertid å tomten, varför något hinder för uppförande av

framdeles eventuellt erforderliga stallar ej bomme att möta. I förslaget inginge

ej heller anordnandet av en egen tvättanstalt för laboratoriet. De

årliga kostnaderna för laboratoriets tvätt torde för närvarande belöpa sig

till endast omkring 4,000 kronor, varför det icke torde ekonomiskt löna sig

att bygga och driva en särskild tvättinrättning för laboratoriet. Aven för

en sådan anläggning kunde emellertid utan svårighet beredas lämplig plats

inom området.

Byggnadsstyrelsen har därefter ingått på frågan om de olika nya byggnaderna

för laboratoriet och därvid först berört huvudbyggnaden. Om denna

byggnad yttrar styrelsen:

Beträffande laboratoriets huvudbyggnad finge byggnadsstyrelsen framhålla,

att till grund för den i förslaget angivna dimensioneringen av de

olika lokalerna lagts ingående undersökningar rörande det i varje rum erforderliga

antalet arbetsplatser och det utrymme, som varje sådan plats

krävde vid ändamålsenligaste möblering av rummet. Härigenom hade det

visat sig möjligt att inom en i förhållande till det preliminära förslaget icke

oväsentligt mindre byggnadsmassa bereda plats för samtliga de lokaler, som

erfordrades inom huvudbyggnaden.

Enligt förslaget skulle huvudbyggnaden förläggas å en i områdets östra

del befintlig skogklädd bergshöjd. Den skulle placeras så, att den bildade

fond för Storgatan i Huvudsta municipalsamhälle, och vore uppfartsvägen

till anläggningen tänkt förlagd i denna gatas förlängning. Byggnaden skulle

uppföras med en tre våningar hög huvudlänga, orienterad i norr och söder,

samt en från dennas södra ända mot väster framspringande flygel, omfattande

två våningar jämte sousterrainvåning. I vinkeln mellan de båda byggnadskropparna

skulle förläggas dels en person- och varuhiss från sousterrainvåmngen

upp till vinden, dels ock kylrum i såväl sousterrainvåningen som

bottenvåningen och våningen 1 trappa upp.

Huvudbyggnaden skulle uppföras såsom ett stomhus, där yttermurar, en

hjärtmur samt trapphusens, hisschaktets och kylrummets väggar utfördes i

tegel samt bjälklagen av armerad betong, under det att mellanväggarna icke

gjordes bärande. Därigenom vunnes den fördelen, att i mån av uppkommande

behov ändringar beträffande rumsindelningen kunde genomföras utan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 105.

större svårigheter oell kostnader. Byggnaden skulle förses med genomgående

mittkorridorer, vilkas ena långvägg förutsattes i största möjliga utsträckning

genombruten med glaspartier. Genom det sålunda avsedda plansystemet

kunde byggnaden bekvämt anslutas till i framtiden eventuellt erforderliga

tillbyggnader för laboratoriets olika avdelningar.

Utrymmena inom huvudbyggnaden tänktes i förslaget så disponerade, att

i huvudlängans bottenvåning skulle inrymmas föreståndarens laboratorium,

mottagnings- och arbetsrum, ett större väntrum, avsett dels för den allmänhet,

som skulle inköpa sera, dels för de personer, som skulle undersökas i

provtagningsrummen. Vidare skulle där finnas rum för kameralavdelningen,

institutionens bibliotek, lunchrum för personalen samt en vaktmästarbostad

örn två rum och kök. Våningen 1 trappa upp i huvudlängan skulle med

undantag för rummen utmed södra kortfasaden, vilka avsåges för den serologiska

avdelningens laborator, tagas i anspråk för laboratoriets diagnostiska

avdelning. Våningen 2 trappor upp i huvudlängan skulle upptagas i sin

sydligaste del av institutionens avdelning för substratberedning. I övrigt

skulle i denna våning erhållas rum för preparatarkivet, för statens serumkontrollant,

ett allmänt och ett speciallaboratorium ävensom rum för laboratoriet

för Wassermann-undersökningar. Utrymmena utmed västra fasaden

skulle upptagas av laboratoriet för entomologi, histologi och kemi samt av

en fotografisk avdelning. De olika våningarna inom huvudlängan skulle förbindas,

utom genom huvudtrappa och hiss, av en mindre från korridoren tillgänglig

spiraltrappa.

Den till huvudbyggnaden anslutna lägre flygeln skulle i sin helhet upptagas

av utrymmen, avsedda för laboratoriets serologiska avdelning med

undantag för vissa i sousterrainvåningen belägna lokaler, nämligen utrymmen

för inpackning av sera samt för anstaltens gemensamma värmecentral, ett

kylrum, en mindre duschavdelning för personalen samt för diagnostiska avdelningen

avsedda rum för kontroll av försöksdjur, vilka senare rum hade

direkt utgång till det fria. Därjämte skulle i denna våning inrymmas ett

större utrymme för skakningsapparater, större centrifuger och andra skrymmande

apparater. Beträffande serologiska avdelningens lokaler finge framhållas,

att i flygelbyggnadens bottenvåning utmed norra fasaden vore förlagda

laboratorier för tetanus- och tuberkulosarbeten, vilka lokaler vore helt

avskilda från byggnaden i övrigt och endast försedda med ingångar utifrån.

Byggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att förslaget utom huvudbyggnaden

omfattade tappning skall, smådgur sstall, stall för vaccinkalvar, två häststallar,

pestlaboratorium ävensom portvaktsbostad med garage och badavdelning.

Börande dessa byggnader har styrelsen anfört:

I direkt förbindelse nied huvudbyggnadens flygel och i nivå med sousterrainvåningen

vore enligt förslaget förlagd den för immunisering och tappning

av hästar avsedda tappning shallen. Denna byggnad, vilken liksom övriga

byggnader skulle uppföras i endast en våning, skulle inrymma dels tre

större för hästarnas behandling avsedda rum samt en expedition för stallmästaren,

dels utrymmen för antigenets förvaring och iordningställande samt

omklädningsrum för den tjänstgörande läkaren, dels ock ett laboratorium

för institutionens veterinär.

Smådjur sstallet vore avsett för sådana djurförsök, vilka skulle pågå under

längre tid. Byggnaden vore avdelad i två från varandra helt skilda delar,

en mindre för friska djur och en större för de djur, som vore under observation.

I denna senare avdelning funnes även ett operationsrum samt

ett kök för beredning av mat åt djuren och ett rinn för destruktionsugn.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Byggnaden för vaccinkalvar inrymde dels ett karantänsstall om 12 boxar,

där djuren liölles under observation, dels en operationsavdelning, bestående

av rum för kalvarnas badning oell rakning samt för vaccinering oell vaccinets

skördande, ett expeditionsrum samt erforderliga utrymmen för instrument

oell omklädningsrum för läkaren, dels ock ett stallutrymme, ävenledes

örn 12 boxar, för opererade djur. I byggnaden vore för övrigt inrymda ett

mjölkkök för beredande av kalvarnas föda samt en obduktionsavdelning.

Samtliga dessa avdelningar vore helt skilda från varandra oell försedda med

särskilda ingångar direkt från det fria, så att risk för spridande av smitta

från den ena avdelningen till den andra undvekes.

För hästarna skulle uppföras två stallbyggnader. Den ena byggnaden

skulle rymma 26 spiltor och 6 boxar, varav 8 spiltor beräknades utgöra en

karantänsavdelning. Den andra byggnaden omfattade 26 spiltor och 12

boxar. I denna senare byggnad skulle även inrymmas lokaler för stallpersonalen.

Pestlaboratoriet, som vore planlagt med tanke på att erhålla största möjliga

säkerhet mot spridning av smitta, inrymde för laboratoriet erforderliga

skriv-, laboratorie- och operationsrum, rum för diskning och sterilisering,

rum för försöksdjur ävensom rum för destruktion av använda försöksdjur.

Portvaktsbyggnaden skulle förläggas vid ingången till området och inrymma

en bostad örn två rum och kök ävensom erforderligt garageutrymme. I källaren

under bostaden skulle anordnas förutom husliållskällare och tvättstuga

ett för vaktmästarpersonalen avsett bad, så placerat att tillträde till detsamma

kunde erhållas genom en från bostaden skild ingång.

Slutligen har styrelsen meddelat, att för institutionen erfordrades diverse

mindre uthus utöver förut angivna byggnader, såsom ett vagnslider och en

med detta sammanbyggd mindre smedja, en övertäckt rastgård m. m. För

de erforderliga uthusbyggnaderna hade det icke befunnits nödvändigt att

redan nu upprätta särskilda ritningar.

De föreliggande förslagen till ritningar hava av byggnadsstyrelsen underhand

underställts medicinalstyrelsens prövning.

I anledning härav har chefen för medicinalstyrelsen generaldirektören N.

Hellström i en den 26 januari 1933 avgiven promemoria anfört, att han vid

granskning av ritningarna i samråd med professorn Kling, medlemmen för

hygien av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd professorn G. Wirgin och

medicinalrådet M. Herrlin icke funnit något annat av betydelse att erinra mot

byggnadsstyrelsens förslag än att utrymmen borde i planen reserveras för

ett laboratorium för beredande av vaccin mot tuberkulos, s. k. Calmettevaccin,

även örn icke behov därav för närvarande förelåge. I promemorian

framliålles jämväl vikten av att den föreslagna tomten icke bleve föremål för

någon reduktion, som kunde medföra, att bristande utrymme reste hinder

att i framtiden till det föreslagna laboratoriet ansluta andra institutioner

med arbetsuppgifter närstående det bakteriologiska laboratoriets. Därmed

avsåges närmast ett tekniskt-liygieniskt laboratorium.

På grund av vad chefen för medicinalstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrelsen

i sin berörda skrivelse framhållit, att plats å tomtområdet

funnes till lokal för ett laboratorium för beredande av Calmettevaccin, vilken

byggnad enligt vad preliminära utredningar givit vid handen i allt väsent
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

ligt skulle såväl beträffande planläggning som storlek bliva likartad med

den föreslagna byggnaden för pestlaboratoriet. I övrigt anför byggnadsstyrelsen,

att styrelsen jämväl för sin del funne det lämpligt, att den del

av det disponibla området å kronoegendomen Ingenting, som icke vore avsedd

att nu tagas i anspråk, eller alltså 48,000 kvm., reserverades för

andra institutioner med arbetsuppgifter, närstående det bakteriologiska laboratoriets.

Beträffande kostnaderna för den föreslagna nyanläggningen fördela

sig dessa enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar på följande

sätt:

Huvudbyggnad .................................................. byggnadsarbeten kr.

Tappningshall...................................................... » »

Pestlaboratorium............................................... » »

Smådj ursstall...................................................... » »

Stall för vaccinkalvar .................................... >'' >

Häststall.............................................................. » »

» ............................................................. » »

Portvaktsbostad, garage, badavdelning............

Smedja, uthus samt övertäckt rastgård............ »

Vägar, stängsel och planeringsarbeten .................................;....... »

Värme-, vatten- och sanitära installationer samt yttre ledningar »

Elektriska anläggningar ................................................................ »

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter................................ »

540.000

60,000

51.000

45.000

55.000

60.000

50.000

24.000

25.000

90.000

265.000

55.000

140.000

Summa kr. 1,460,000

I nämnda belopp äro icke medräknade kostnader för laboratoriebord och

annan specialinredning.

I fråga örn sättet för byggnadsföretagets bedrivande har byggnadsstyrelsen

till en början erinrat örn den av organisationsnämnden föreslagna

uppdelningen av arbetet i två etapper — 1933/1935 och 1937/1939 — samt

därefter anfört följande:

Såsom organisationsnämnden själv framhållit skulle emellertid olägenheter

vara förknippade med den föreslagna uppdelningen av byggnadsföretaget

med hänsyn till att stallarna vore belägna på långt avstånd från de nuvarande

huvudlokalerna. Enligt byggnadsstyrelsens mening talade även andra

praktiska och även ekonomiska skäl för att byggnadsföretaget utfördes i ett

sammanhang. Därigenom skulle nämligen möjliggöras att till fördel för såväl

anläggnings- som driftkostnader anordna en för anstalten gemensam

värmecentral. En sådan borde på sätt förut angivits förläggas till huvudbyggnaden,

varför arbetena å denna borde så bedrivas, att panncentralen

kunde tagas i bruk samtidigt med att de mindre byggnaderna bleve färdigställda

Därest arbetena, i enlighet med vad organisationsnämnden föreslagit,

igångsattes under budgetåret 1933/1934 och anläggningen i sin helhet

utförcles i ett sammanhang, skulle arbetena så kunna bedrivas, att de för

desamma erforderliga medlen, sammanlagt 1,460,000 kronor, borde vara tillgängliga

under nämnda budgetår och närmast därpå följande. Sålunda vore

för budgetåret 1933/1934 erforderligt ett belopp av 1,000,000 kronor, under

det att återstoden eller 460,000 kronor skulle falla på budgetåret 1934/1935.

Vare sig byggnadsföretaget utfördes i etapper eller i ett sammanhang,

borde givetvis före arbetenas igångsättande definitiva ritningar till anlägg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 103.

ningen i dess helhet uppgöras, så att alla frågor rörande, bland annat, framdragning

av erforderliga ledningar, anläggning av vägar, planeringsarbeten

m. m. redan från början kunde överblickas.

I anslutning till vad sålunda anförts tillstyrker byggnadsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att nämnda område

örn sammanlagt omkring 108,000 kvm. inom kronoegendomen Ingenting må

tagas i anspråk såsom tomt för statens bakteriologiska laboratorium och

andra institutioner med arbetsuppgifter, närstående laboratoriets, dels ock bevilja

ett belopp av 1,460,000 kronor till uppförande å området av nybyggnader

för laboratoriet i huvudsaklig enlighet med av byggnadsstyrelsen framlagda

förslag samt av nämnda belopp såsom reservationsanslag för budgetåret

1933/1934 anvisa 1,000,000 kronor.

Vid bifall härtill hemställer byggnadsstyrelsen örn bemyndigande att i

samråd med vederbörande myndigheter ombesörja byggnadsföretagets utförande.

Slutligen hemställer byggnadsstyrelsen, att krigsskolan, på sätt chefen för

nämnda skola förutsatt, må beredas ersättning för den minskning av till

krigsskolans förfogande ställda anslagsmedel, som kan uppkomma till följd

av att under krigsskolans förvaltning ställd mark tages i anspråk för här

avsett ändamål.

Av den förebragta utredningen synes mig otvetydigt framgå, att nya lokaler

med det snaraste böra beredas åt bakteriologiska laboratoriet. Vad i

ärendet förekommit giver tillika vid handen, att lokaler i den omfattning,

som föreslagits, äro erforderliga för laboratoriets verksamhet.

Förslaget att förlägga laboratoriet till kronoegendomen Ingenting i Solna

socken synes mig lämpligt. Det å egendomen disponibla området utgör

108,000 kvm., varav 60,000 kvm. skulle erfordras för laboratoriet. I enlighet

med den mening, som uttalats i ärendet av byggnadsstyrelsen och chefen

för medicinalstyrelsen, anser jag, att den del av området, som icke nu behöves

för laboratoriets räkning, bör reserveras för laboratoriet närstående ändamål.

Med anledning av vad chefen för krigsskolan anfört vill jag efter samråd

med chefen för försvarsdepartementet nämna, att någon minskning av det

belopp, som för närvarande ställes till krigsskolans förfogande från byggnadsanslag

under arméförvaltningens fortifikationsdepartement, icke kommer

att föranledas därav, att ett nu av krigsskolan utarrenderat område upplåtes

för laboratoriet.

Byggnadsstyrelsens förslag till uppförande av de olika för laboratoriet

erforderliga byggnaderna föranleder icke någon erinran från min sida. Ej

heller synes mig något vara att invända mot de av styrelsen framlagda kostnadsberäkningarna,

slutande å en summa av 1,460,000 kronor.

I fråga om sättet för byggnadsföretagets bedrivande förordar jag, att detsamma

utföres i ett sammanhang med början under nästkommande budgetår.

Härigenom vinnes framför allt den betydande fördelen, att samtliga i olika

delar av staden nu spridda lokaler för laboratoriet inom kort tid bliva sammanförda

på ett område.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

För arbetenas utförande torde för nästa budgetår erfordras ett anslag av

1,000,000 kronor eller samma belopp, vartill anslaget i statsverkspropositionen

preliminärt beräknades.

Det bör ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida med hänsyn till

rådande arbetslöshet närmare bestämmelser rörande arbetets utförande böra

föreskrivas.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska

laboratorium i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 2 februari 1933 framlagda förslaget

bevilja ett anslag av högst 1,460,000 kronor;

dels och av sålunda beviljat anslag för budgetåret 1933/1934

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Spångberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1933:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av byggnader för statens bakteriologiska laboratorium jämte en i ämnet väckt s. 1 i texten