Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933ll93å åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

1933-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:115, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933ll93å åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition Nr 115.

1

Nr 115.

Kungl. Majis proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933ll93å åt

dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster,

dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner; given

Stockholms slott den 10 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Beg euten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

Jag anhåller att få inför Kungl. Majit anmäla frågan örn beredande av

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933/1934 åt de präster, som fått sina

löneförmåner reglerade genom 1910 års prästerliga avlöningslagar.

Efter att under en följd av år hava varit oförändrade undergingo grunderna

för ifrågavarande prästers dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1930/1931

vissa jämkningar, beroende på den efter beslut av 1929 års riksdag och

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sand. Nr lili. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

samma års kyrkomöte tillkomna nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön

åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. m.

Denna lagstiftning har nämligen föranlett, att prästernas dyrtidstillägg

för tiden från och med den 1 maj 1930 beräknats efter delvis andra grunder

än dittills. Genom nämnda lagstiftning är föreskrivet, att den förut

till prästerna utgående tillfälliga löneförbättringen skulle från och med sagda

dag upphöra att utgå. I dess ställe äga prästerna uppbära provisorisk tillläggslön

eller — i fråga örn kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster

— provisoriskt tilläggsarvode. Genom denna förändring hava prästerna

i lönehänseende blivit jämställda med statens befattningshavare med nyreglerad

avlöning, och på grund härav har förutsatts, att det till prästerna

utgående dyrtidstillägget, som förut beräknats efter de för befattningshavare

med oreglerad avlöning gällande oreducerade grunderna, numera skall utgå

efter reducerad beräkningsgrund.

För närmare kännedom om tillkomsten och beräkningen av sålunda beslutade

grunder för prästerskapets dyrtidstillägg tillåter jag mig hänvisa till

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 till 1930 års riksdag.

Emellertid har jämlikt 1932 års riksdags beslut rörande kyrkofonden och

prästerskapets lönefrågor den förändringen beträffande här ifrågavarande

dyrtidstillägg vidtagits, att dessa tillägg nu i sin helhet utgå ur kyrkofonden

och icke, såsom förut, till en del bestridas av pastoraten.

De grundläggande stadgandena rörande prästernas dyrtidstillägg återfinnas

i den med riksdagen och kyrkomötet utfärdade lagen den 30 augusti 1918

(nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt

åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner

jämte däri genom lagen den 22 april 1921, nr 192, och den 30 augusti

1932, nr 406, gjorda tillägg och ändringar.

Vad kontraktsprostarna beträffar, bereddes möjlighet till dyrtidstillägg

först genom lagen den 19 november 1920, nr 844, angående dyrtidstillägg

åt kontraktsprostar.

De närmare bestämmelserna örn prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1932/1933 återfinnas dels i kungörelsen den 20 juni 1930 (nr 281)

angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, samt i kungörelsen

den 30 juni 1932 (nr 316) örn ändrad lydelse av §§ 2 och 5 i förstnämnda

kungörelse, dels och i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 295) angående

dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga emeritilöner.

I likhet med vad hittills varit fallet synes beträffande det till prästerna

under ecklesiastikåret 1933/1934 utgående dyrtidstillägget såsom allmän regel

böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemannens dyrtidstillägg, böra i tillämpliga delar vara normerande

jämväl för det dyrtidstillägg, som utgår till prästerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga örn de grunder, varefter statstjänstemannens

dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265) med däri senare vidtagna ändringar.

Emellertid förete de bestämmelser, som för närvarande gälla för prästernas

dyrtidstillägg, en del avvikelser från dem, som tillämpas i fråga örn

statens befattningshavare.

Med hänsyn till de naturaförmåner och tjänstbarlieter, som tillförsäkrats

en stor del av prästerskapet i samband med de förutvarande bostadsboställenas

utarrendering, och vilka givetvis i ett flertal fall medfört en ej oväsentlig

lättnad i dyrtidens tryck, har det ansetts skäligt, att de i tjänst varande

prästernas dyrtidstillägg bleve föremål för någon nedsättning i jämförelse

med statstjänstemännens. För de senaste ecklesiastikåren har det

till prästerna utgående tillägget utmätts så, att det skulle komma att ligga

tre enheter under statstjänstemännens. Ifrågavarande minskning har ansetts

lämpligen böra drabba enbart det procentuella tillägget.

Övriga avvikelser från de för statstjänstemannen gällande bestämmelserna,

vilka avvikelser i regel varit föranledda av hänsyn till det prästerliga avlöningssystemet,

torde icke vara av beskaffenhet att behöva särskilt beröras.

För innevarande budgetår äro dyrtidstilläggen åt befattningshavare i statens

tjänst fixerade på grundval av en fast levnadskostnadsindex med indextal

av 156. Då jämlikt § 4 i nyssberörda kungörelse den 15 juni 1923

(nr 265) dyrtidstillägget till befattningshavare i statens tjänst med reglerade

löner utgår å den för månad uppburna avlöningen efter det procenttal, som

erhålles, då hälften av det av Kungl. Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen

i förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal

och därefter i varje särskilt fall minskas med 18, är procenttalet för budgetåret

1932/1933 för dylika befattningshavare 10. Det maximibelopp, å vilket

dyrtidstillägg skall utgå, har för innevarande budgetår sänkts till 700

kronor i månaden, d. v. s. 8,400 kronor för år räknat.

Som nyss nämndes, har man plägat utmäta prästernas dyrtidstillägg så,

att det ligger tre enheter lägre än statstjänstemännens, och i enlighet härmed

har prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1932/1933 fastställts

till 7 procent. Vidare har, i enlighet med vad jag nyss nämnt i fråga örn

statstjänstemännen, det maximibelopp, varå prästernas dyrtidstillägg utgår,

bestämts till 8,400 kronor för år.

Sedan emeritilönerna genom lagen den 18 mars 1927 (nr 55) om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått

vissa förhöjningar, hava dessa löner ansetts jämställda med så kallade nyreglerade

pensioner. På grund härav hava från och med ecklesiastikåret

1927/1928 vidtagits motsvarande nedsättningar i de till emeriti utgående

dyrtidstilläggen. De nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt

emeriti finnas intagna i förutberörda kungörelse den 18 juni 1927 (nr 295).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

Enligt beslut av 1929 års riksdag och samma års kyrkomöte hava, i samband

med antagandet av den nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön,

vidtagits vissa ändringar i emeritilönelagen (se lag den 13 december 1929,

nr 385, örn ändrad lydelse av 2—5 §§ emeritilönelagen). Det genom lagen

den 18 mars 1927, nr 55, fastställda, i emeritilönen ingående fyllnadsbeloppet

har ersatts av ett provisoriskt tilläggsbelopp, som för samtliga emeriti

utgör 1,000 kronor.

Någon ändring av de i kungörelsen den 18 juni 1927, nr 295, meddelade

bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt prästerliga emeriti synes icke vara

påkallad för tiden efter utgången av april 1933.

Vad beträffar det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare

av emeritilön skall utgå, understiger detta med 16 enheter hälften av talet

för levnadskostnadsökningen. För innevarande budgetår med dess levnadskostnadsindex

av 156 är sålunda procenttalet 12.

Antalet ordinarie präster kommer för nästkommande ecklesiastikår att

något ändras genom ikraftträdande beslut örn nya löneregleringar eller organisationsändringar.

Dessa beslut medföra en minskning med 4 kyrkoherdar

och en ökning med 4 komministrar, varjämte antalet ständiga adjunkter

ökas med 16. Någon ytterligare förändring av antalet präster, berättigade

att uppbära dyrtidstillägg, torde icke vara att emotse av annan anledning.

Beträffande kostnaden för dyrtidstilläggen under ecklesiastikåret 1933/1934

har inom ecklesiastikdepartementet verkställts en approximativ beräkning,

vars resultat sammanförts i följande tablå:

Befattningshavare

Dyrtidstill-

lägg

kronor

Ordinarie präster och ständiga adjunkter

1,270,000

Adjunkter i egentlig bemärkelse......

60,000

Sjuklediga e. o. präster.............

2,000

Kontraktsprostar..................

8,000

Emeriti.........................

120,000

Summa kronor

1,460,000

Utgifterna för prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933/1934

skulle sålunda komma att uppgå till omkring 1,450,000 kronor.

Kyrkofondens tillgångar uppgingo den 30 juni 1932 till 56,893,133 kronor

17 öre.

Vid fastställandet genom kungörelsen den 14 oktober 1932 (nr 458) för

ecklesiastikåret 1933/1934 av allmänna kyrkoavgiftens grundbelopp samt av

öretalet för uttaxering av församlingsavgifter har förutsatts, att prästernas

dyrtidstillägg för nämnda ecklesiastikår skulle komma att utgå efter oförändrade

grunder.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr Ilo.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1933/1934 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr

844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami.

Nr 115.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition till riksdagen med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933/1934 åt a1 i texten
  2. 1LU 1933:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition till riksdagen med förslag till grunder för dyrtidstillägg tinder ecklesiastikåret 1933/1934 åt dels kyrkoher s. 1 i texten