Sök i Ratio Lex

Angående statskonsulenten A. Östergrens framtida löneförmåner

1933-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:116, Angående statskonsulenten A. Östergrens framtida löneförmåner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 116.

1

Nr 116.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statskonsulenten

A. Östergrens framtida löneförmåner: given Stockholms slott

den 10 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt,

Under Hans Majus

Mili allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström. Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld:

Vid anmälan den 7 januari 1926 av anslagsbehovet för budgetåret 1926/

1927 för den dåvarande, å extra stat uppförda egnahemsavdelningen inom

jordbruksdepartementet anförde chefen för sagda departement (se IX H. T.

p. 2), att han vid övervägande av möjligheterna till begränsning av utgifterna

för ändamålet kommit till den uppfattning, att konsulenttjänsten å

avdelningen skulle utan allvarligare men för avdelningens verksamhet kunna

indragas. Med hänsyn till att innehavaren av befattningen i fråga, August

Hiliana till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 116. ''

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majlis proposition nr 116.

Östergren, varit statskonsulent sedan 1909, till en början för det mindre

jordbruket och därefter för egnahemsverksamheten, fann departementschefen

billigheten kräva, att Östergren bereddes annan anställning i statens tjänst

och att han, intill dess dylik anställning erbjöde sig, tillsvidare bibehölles

vid sina utgående avlöningsförmåner med skyldighet för honom att inom

departementet biträda vid förekommande arbetsuppgifter. I den mån avlöningsmedel

för befattningshavaren i fråga icke funnes tillgängliga å egna

hemsavdelningens eller jordbruksdepartementets stat, borde, enligt departementschefens

uttalande, efter Kungl. Majrts föreskrift avlöningen få ersättas

från allmänna indragningsstaten. I anslutning till berörda förslag hemställde

departementschefen, att anslagsäskandet till egnahemsavdelningen

för budgetåret 1926/1927 måtte begränsas, bland annat, med det belopp,

som svarade mot dittillsvarande avlöning åt statskonsulenten för egnahemsväsendet.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed avfattade förslag lämnades av

riksdagen utan erinran.

Den 18 juni 1926 föreskrev Kungl. Maj:t, dels att, sedan befattningen

såsom statskonsulent för egnaliemsväseudet ä jordbruksdepartementets egna

hemsavdelning komme att från och med den 1 juli 1926 indragas, dåvarande

innehavaren av nämnda befattning, August Östergren, finge, mot skyldighet

att inom jordbruksdepartementet biträda vid förekommande arbetsuppgifter,

från sistnämnda dag tillsvidare bibehållas vid sina dåvarande avlöningsförmåner,

dels att Östergren sålunda tillkommande avlöning skulle bestridas

från allmänna indragningsstaten, dels ock att Kungl. Maj:t framdeles ville

besluta i vad mån till Östergren utbetald avlöning skulle ersättas från egna

hemsavdelningens eller departementets stat. På grund av detta Kungl.

Maj:ts beslut har Östergren alltsedan den 1 juli 1926 uppburit avlöning

från elfte huvudtitelns anslag till allmänna indragningsstaten enligt 28:e

löneklassen, ortsgrupp G, i den i 9 § uti gällande avlöningsreglemente för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, införda löneplan, eller med 9,540 kronor förar,

varjämte han från samma huvudtitels anslag till dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer åtnjutit fullt dyrtidstillägg

enligt de för befattningshavare vid nyreglerade verk gällande grunder.

Från och med den 1 juli 1931 har Östergren därjämte uppburit provisoriskt

dyrortstillägg med 240 kronor för år frän nionde huvudtitelns anslag till

provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

Erinras ina, att jordbruksdepartementets egnahemsavdelning den 1 juli

1928 upphörde med sin verksamhet, vilken i huvudsak överflyttades å den

sagda dag enligt riksdagens beslut inrättade statens egnahemsstyrelse.

I sin berättelse örn den är 1932 verkställda granskningen av statsverkets

tillstånd för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 hava riksdagens revisorer

meddelat vissa iakttagelser beträffande avlöningsförmåner till ordinarie befattningshavare,

som överförts på allmänna indragningsstaten utan tjänst
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majda proposition nr 116.

göri ngsskyIdig het, samt härom gjort vissa uttalanden (§ 51). 1 anslutning

härtill hava revisorerna (§ 52) dryftat spörsmålet örn avlöningsförmånerna

till innehavaren av förberörda indragna konsulentbefattning. Därvid hava

revisorerna inledningsvis erinrat, att enligt § 3 i kungörelsen den 15 juni

1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst samt däri vidtagna ändringar skall för personal, som åtnjuter

avlöning å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, det procentuella

dyrtidstillägget i varje särskilt fall minskas till hälften. Vidare

stadgades i 2 §. 3 mom. i kungörelsen den 26 juni 1931 (nr 273) angående

provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, att

sådant dyrortstillägg icke tillkomme befattningshavare å indragningsstat utan

tjänstgöringsskyldighet. Härefter hava revisorerna anfört följande:

I nu förevarande fall hade en befattning å extra stat indragits och avlöningen

till innehavaren av denna befattning, A. Östergren, sedermera,

med undantag av det provisoriska dyrortstillägget. bestritts från anslag

under elfte huvudtiteln. Genom att Östergren varit skyldig att efter indragningen

av tjänsten, därest så påfordrades, biträda inom jordbruksdepartementet

vid förekommande arbetsuppgifter hade han, i olikhet med

ordinarie befattningshavare på allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet,

kommit i åtnjutande av fullt procentuellt dyrtidstillägg

samt provisoriskt dyrortstillägg. Emellertid hade jordbruksdepartementet

under den tid, som förflutit sedan konsulenttjänsten indrogs, icke haft någon

nämn värd användning för Östergrens arbetskraft. Ej heller i fortsättningen

torde enligt vad revisorerna inhämtat Östergren bliva tagen i anspråk för

tjänstgöring inom departementet. Under sådana förhållanden syntes den

nuvarande anordningen med avseende å Östergrens löneställning, vilken tillskyndade

statsverket onödigt höga kostnader, icke längre böra bibehållas,

utan syntes frågan örn hans avlöningsförmåner snarast möjligt böra upptagas

till slutligt avgörande.

1 ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 7 januari 1933 av

statskontoret och den 1 februari 1933 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Statskontoret: Ämbetsverket, som delade den av revisorerna uttalade

uppfattningen i förevarande fråga, ansäge sig, med hänsyn till vad som i

ärendet blivit upplyst, böra hemställa, att förslag avlåtes till riksdagen örn

att Östergren definitivt uppföres å allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet

och att på grund härav hans lön i 28:e löneklassen

bestämmes att utgå med det för sagda klass i ortsgrupp A fastställda belopp

eller 8,100 kronor, för år räknat. Jämlikt § 3 i kungörelsen nr 265/1923

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

sådan sagda paragraf lyder enligt kungörelsen nr 270/1926, och 2 §, 3 morn..

i kungörelsen nr 273/1931 angående provisoriskt dyrortstillägg at vissa befattningshavare

i statens tjänst skulle ett ordnande på sådant sätt av

Östergrens framtida löneställning medföra, att det Östergren tillkommande

procentuella dyrtidstillägget .skulle minskas till hälften och att provisorisk!

dyrortstillägg ej alls skulle utgå till honom. Den årliga utgiftsbesparing

tor statsverket, som härigenom skulle vinnas, belöpte sig — med dyrtids

tillägget beräknat efter nu gällande grunder - till 2,115 kronor. Emelle!-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majda proposition nr 116.

tid torde en sadan anordning beträffande Östergrens avlöningsförmåner, som

av statskontoret föreslagits, icke böra bibehållas längre än tillden tidpunkt,

då han, därest han varit ordinarie befattningshavare och alltså ägt rätt till

tjänstepension, skulle haft skyldighet att avgå från innehavande befattning.

Statskontoret ville fördenskull — med utgångspunkt från den avgångsålder,

som i 6 § av lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension fastställts för statskonsulenter i olika grenar av lanthushållningen

— föreslå, att nu av statskontoret förordade avlöningsförmåner för

Östergren måtte utgå till och med den dag, då han uppnådde 65 levnadsår.

Med hänsyn till den relativt långa tid, statskonsulenten Östergren valdi

anställd i statens tjänst, har allmänna civilförvaltningens lönenämnd ansett

sig böra biträda statskontorets förslag, att Östergren även efter hans

definitiva uppförande å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

finge åtnjuta lön enligt den löneklass, han för närvarande tillhörde, eller

alltså enligt 28:e löneklassen. Statskontoret hade föreslagit, att lönen till

Östergren bestämdes att utgå med det för sagda löneklass i ortsgrupp A bestämda

beloppet eller alltså med 8,100 kronor för år. Visserligen hade vid

genomförandet år 1926 av vissa personalindragningar inom statsdepartementen

å indragningsstat uppförda ordinarie befattningshavare berättigats

att uppbära lön enligt den för Stockholm gällande ortsgruppen, eller ortsgrupp

G. Såsom motiv härför hade anförts, att den ordinarie personalen

vid statsdepartementen icke vore skyldig att underkasta sig förflyttning till

lokalförvaltningen. Då emellertid Östergren icke innehade ordinarie anställning

i statens tjänst och han vid ett genomförande av statskontorets

förslag skulle enligt nämndens mening bliva på ett skäligt sätt tillgodosedd

i lönehänseende, ville lönenämnden förorda förlaget jämväl i denna del.

De föreslagna löneförmånerna torde böra utgå till och med den dag, då han

uppnådde 65 års ålder.

Inom nämnden har avvikande mening anmälts av ledamoten N. Aug.

Nilsson i Kabbarp, som yttrat följande:

Det av lönenämnden tillstyrkta förslaget att sätta ifrågavarande ickeordinarie

befattningshavare på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

och med bibehållen lön enligt innehavande löneklass funne Nilsson vara

ur principiell synpunkt synnerligen betänkligt. Det vore honom icke bekant.

örn man tidigare förfarit på samma sätt. Men .särskilt med de nu rådande

förhållandena inom domänverket för ögonen, där med anledning av ändrad

lagstiftning massor av tjänstemän torde komma att entledigas och där krav

av samma innebörd som i det nu tillstyrkta förslaget redan framförts av

de extra jägmästarnas förbund, vore det uppenbart, att ett bifall till detta

förslag måste omedelbart medföra långt gående konsekvenser. För sin del

funne Nilsson det lämpligare, att Östergren tillgodosåges på annat sätt, och

med hänsyn till den relativt långa tid, Östergren varit anställd i statens

tjänst, motiverat, att han tillerkändes en efter förevarande omständigheter

avpassad förtidspension.

/ fepartementz

rhe fett

Jag finner mig på i ärendet anförda skäl kunna i huvudsak biträda statskontorets,

av lönenämnden tillstyrkta förslag. Visserligen lärer det knappast

förut hava förekommit, att en icke-ordinarie befattningshavare definitivt

uppförts å allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet,

men här torde föreligga sådana särskilda omständigheter, att åtgärden kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 116. 5

anses försvarlig. Östergren, som i år fyller 59 ar, blev redan 1909 förordnad

till statskonsulent med i sak ungefär samma ställning som övriga statskonsulenter,

vilka befattningar samtliga nu äro ordinarie. Då Östergren

vidare, på sätt nyss nämnts, allt sedan den 1 juli 1926 fått uppbära oavkortad

avlöning å allmänna indragningsstaten och på grund härav knappast

haft anledning räkna med avsevärt ändrad löneställning, har jag icke

ansett mig böra gå längre i lönereducering än som ifrågasatts av statskontoret

och lönenämndens flertal. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen besluta,

att förutvarande statskonsulenten August Östergren

skall från och med den 1 juli 1933 till och med den

dag, då han uppnår sextiofem levnadsår, från allmänna

indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuta

lön enligt 28:e löneklassen, ortsgrupp A, i den löneplan,

som finnes intagen i 9 § av avlöningsreglementet för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen; med

skyldighet för Östergren att, i händelse han erhåller

ordinarie eller annan anställning i statens tjänst, i allo

frånträda lönen å indragningsstaten, därest denna understiger

eller är lika med den nya lönen, samt, därest

lönen å indragningsstaten överstiger berörda nya lön,

vidkännas mot den senare svarande avdrag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 19113. t sami. Nr Uti
-

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:134 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statskonsulent en A. Östergrens framtida löneförmåner jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. BU 1933:22 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statskonsulenten A. Östergrens framtida löneförmåner jämte en i ämnet väckt motion. s. 5 i texten