Sök i Ratio Lex

Angående läroverksadjunkten F. V. Arfwidssons tjanstårsier åkning

1933-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:117, Angående läroverksadjunkten F. V. Arfwidssons tjanstårsier åkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 117.

1

Nr 117.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående läroverksadjunkten

F. V. Arfwidssons tjanstårsier åkning; given Stockholms

slott den 10 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

Hos Kungl. Majit har adjunkten vid högre allmänna läroverket i Gävle

Fredrik Vilhelm Arfwidsson, med förmälan att han under vårterminen 1929

åtnjutit partiell tjänstledighet såsom extralärare för avläggande av filosofie

licentiatexamen, anhållit att för erhållande av ålderstillägg såsom adjunkt

få tillgodoräkna sig sin före nämnda termin fullgjorda tjänstgöring såsom

icke-ordinarie lärare i statens tjänst.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Arfwidsson från och med den 1

november 1918 intill den 1 november 1931, då han tillträdde sin adjunktsbefattning,

tjänstgjort såsom vikarierande eller extra lärare med undantag

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 117. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 117.

för höstterminen 1921, då han fullgjorde provårstjänstgöring, och vårterminen

1929. Arfwidsson meddelar, att han för sistnämnda termin anhållit örn

entledigande från sin då innehavda extralärartjänst vid statens provskola,

nya elementarskolan i Stockholm, för att kunna vid universitetet i Uppsala

fortsätta sina licentiatstudier i historia och erhållit det begärda entledigandet,

dock allenast på det villkoret att han som timlärare bibehöll undervisning

tre veckotimmar i fjärde ringen, vilket av pedagogiska skäl ansetts

önskvärt. I september 1930 avlade han filosofie licentiatexamen. Vid tillträdet

av adjunktsbefattningen hade Arfwidsson alltså haft 24 terminers

full tjänstgöring, men enligt gällande bestämmelser skulle han icke få tillgodoräkna

sig de 19 terminer, han tjänstgjort före avbrottet i tjänstgöring

vårterminen 1929.

Arfwidsson har vidare anfört bland annat, att enligt praxis vid den tid,

då han begärde tjänstledighet för bedrivande av omförmälda studier, han

trott sig äga rätt att tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring utan avseende

å det härigenom vållade avbrottet i tjänstgöringstiden samt att ett

avslag å hans ansökning skulle för honom medföra en avsevärd ekonomisk

förlust.

I ärendet hava yttranden avgivits den 5 november 1932 av skolöverstyrelsen,

den 25 november 1932 av statskontoret och den 6 februari 1933 av

allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Det framgår av sökandens handlingar, att han vid sin utnämning till

adjunkt vid högre allmänna läroverket i Gävle från och med den 1 november

1931 hade att åberopa jämnt 12 års anställning i icke-ordinarie statlig

tjänst av sådant slag, att den till art och omfattning kan sägas svara mot

den ordinarie tjänst, till vilkens innehavare han utnämndes. Därest sökanden

hade innehaft denna anställning i en följd fram till tillträdandet av

den ordinarie befattningen, skulle han alltså hava uppfyllt bestämmelserna

i. kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) för att för erhållande av ålderstillägg

i den ordinarie befattningen kunna tillgodoräkna sig (12 — 3 =) 9 år av

den ifrågavarande icke-ordinarie anställningen. Han skulle således hava

kunnat uppflyttas i andra lönegraden från och med tillträdesdagen och i

tredje lönegraden från och med den 1 januari 1933, därest han intill denna

tidpunkt fullgjort erforderlig tjänstgöring.

Emellertid föreligga tvenne avbrott i sökandens anställning. Det ena inträffade

under höstterminen 1921, då sökanden genomgick provår, det andra

under vårterminen 1929, då sökanden endast hade partiell tjänstgöring, men

för övrigt var entledigad för att vid Uppsala universitet idka studier för

avläggande av licentiatexamen. Det förstnämnda avbrottet är jämlikt kungörelsen

den 28 juli 1932 (nr 379) utan betydelse i förevarande avseende.

Däremot är det senare entledigandet av sådan art, att det jämlikt bestämmelserna

i nyssnämnda kungörelse torde få anses konstituera »lönetursavbrott».

Under sådana omständigheter synes sökanden icke hava någon

tid av sin icke-ordinarie anställning att tillgodoräkna sig för erhållande av

ålderstillägg såsom adjunkt.

Överstyrelsen har därvid även tagit under övervägande, i vad mån sökandens

partiella tjänstgöring under den termin avbrott för studier förelegat, skulle

kunna möjliggöra en för sökanden gynnsammare beräkning. Tack vare

denna omständighet har ju något fullständigt avbrott i anställningen icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 117.

ägt ram. Då i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) stadgas, att befattningshavare,

varom här är fråga, må tillgodoräkna den tid utöver tre år,

under vilken han »i en följd innehaft dylik anställning», och den anställning,

som därvid avses, är »sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

på tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot.....den

ifrågavarande ordinarie tjänsten», synes det emellertid knappast möjligt att

med hänsyn till åberopade förhållande i och för lönetur tillgodoräkna sökanden

de tjänstår, som ligga före den blott partiella tjänstgöringen vårterminen

1929. Det föreliggande fallet visar visserligen, enligt överstyrelsens

uppfattning, med ovanlig tydlighet, huru obilligt de nu gällande bestämmelserna

i enskilda fall kunna verka, men överstyrelsen kan för sin del likväl

icke finna, att bestämmelsernas ordalydelse medger en för sökanden

gynnsammare tolkning.

Vidkommande sökandens anhållan att detta oaktat erhålla rätt att för

lönetur tillgodoräkna sig sin tidigare anställning som icke-ordinarie lärare,

vilket i enlighet med ovan gjorda beräkning skulle gälla sammanlagt (12

— 3 =) 9 år, torde ett bifall härtill i föreliggande fall icke vara möjligt.

Då det här skulle gälla befrielse från bestämmelserna i en förordning, som

tillkommit genom beslut av Konung och riksdag gemensamt, torde också

riksdagens medgivande vara erforderligt, för att ett tillgodoräknande av

tjänstår i angivet syfte skall kunna ske.

Statskontoret yttrar:

Såsom skolöverstyrelsen framhållit, torde riksdagens medgivande vara erforderligt

för bifall till förevarande framställning.

Enligt statskontorets mening måste det framstå såsom en uppenbar obillighet,

att sökanden enbart på grund av den undfångna ledigheten under

vårterminen 1929 för att fortsätta sina studier skall förlora rätten att för

erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin tidigare tjänstgöring. Ämbetsverket

anser sig därför böra ifrågasätta, huruvida icke anledning skulle

kunna anses föreligga för att underställa frågan riksdagens prövning.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd lämnar först följande redogörelse

för författningsbestämmelserna i ämnet:

De allmänna bestämmelserna rörande ordinarie befattningshavares rätt att

för löneförhöjning tillgodoräkna föregående icke-ordinarie anställningstid äro,

så vitt angår befattningshavare vid de oreglerade verken, meddelade i kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 373). I kungörelsens 1 mom. stadgas följande.

»Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet

av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas honom den

tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning.»

Ifrågavarande bestämmelse är av samma lydelse som den i 11 § av allmänna

civilförvaltningens avlöningsreglemente intagna tillgodoräkningsföreskriften

allenast med den skillnaden, att orden »rätt till ålderstillägg vid

denna tjänst» i sistnämnda författningsrum motsvaras av orden »begynnelselön

i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass».

Lönenämnden redogör härefter för ett av 1932 års riksdag fattat beslut

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departe
mentschefen.

Kungl. Majis proposition Nr 117.

i fråga om rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig viss tjänstgöring och framhåller, att då sökandens

ledighet infallit före år 1933 och denna ledighet för övrigt varit endast

partiell, man vore för bedömande av hans lönetursrätt uteslutande hänvisad

till de ursprungliga föreskrifterna i kungörelsen 1922: 373.

Lönenämnden säger sig vidare tidigare hava haft anledning att närmare

ingå på frågan om tolkningen av det för tillgodoräknande i lönehänseende

åt ordinarie befattningshavare av föregående icke-ordinarie tjänstetid stadgade

villkoret örn anställning i en följd och erinrar i detta avseende dels

om en av nämnden den 2 juli 1923 avlåten skrivelse i ämnet dels ock örn

en till riksdagen hänskjuten fråga örn expeditionsvakten E. E. Björncrantz’

löneklassplacering (1930 års nionde huvudtitel p. 2). Jag hänvisar härvid

till lönenämndens nu föreliggande utlåtande.

I betraktande av Arfwidssons relativt långa tjänstgöringstid före år 1929

och den omständigheten, att han även under sin ledighet för studier bestritt

viss undervisning, säger sig lönenämnden i likhet med skolöverstyrelsen

finna den föreliggande framställningen i hög grad behjärtansvärd. Med hänsyn

till de särskilda omständigheter, som sålunda i förevarande fall kunna

åberopas, vill nämnden förorda, att framställning i ärendet göres till innevarande

års riksdag.

Jag vill erinra, att — såsom lönenämnden i sitt utlåtande omnämnt —

frågan om rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig tjänstgöring oavsett avbrott för bland annat studier

var föremål för prövning av 1932 års riksdag. I proposition nr 52 föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att besluta, att till de genom kungörelsen den

15 juni 1922 (nr 373) meddelade bestämmelser angående ålderstillägg för

befattningshavare i statens tjänst skulle fogas tillägg av innehåll bland annat,

att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,

vilken avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen, sådant avbrott

i tjänstgöringen intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov,

icke skulle utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan

fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, samt att den sålunda föreslagna

bestämmelsen skulle äga tillämpning från och med den 1 januari

1933. Motionsvis väcktes förslag, att för ifrågavarande lärare sådant avbrott

i tjänstgöringen intill högst ett år, som föranletts av studier, vilka

åsyftat ett höjande av lärarkompetensen, icke skulle utesluta rätt att för

erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring

i statens tjänst. Riksdagens beslut avfattades emellertid i enlighet med

Kungl. Majrts förslag.

Här förevarande fall är emellertid icke fullt analogt med sådan i berörda

motion angiven tjänstledighet, beträffande vilken det begärda medgivandet

avvisades av riksdagen. Arfwidsson har nämligen endast åtnjutit partiell

tjänstledighet, och lönenämnden har därför ansett det kunna ifrågasättas,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 117.

huruvida han icke även under ifrågavarande termin kan anses författningsenligt

hava innehaft anställning i statens tjänst och sålunda äga att för

ålderstillägg tillgodoräkna sin anställningstid före 1929, därvid givetvis

skulle avdragas, förutom författningsenligt stadgade tre år, jämväl tiden för

hans partiella tjänstledighet för studier.

I betraktande härav och med hänsyn till längden av Arfwidssons före

vårterminen 1929 fullgjorda tjänstgöring anser jag, i likhet med samtliga

i ärendet hörda myndigheter, den gjorda ansökningen vara synnerligen beaktansvärd,

och jag vill därför tillstyrka, att framställning i ämnet avlåtes

till riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid

högre allmänna läroverket i Gävle Fredrik Vilhelm Arfwidsson

vårterminen 1929 tjänstgjort såsom timlärare med partiell

tjänstgöring, icke må utesluta rätt för honom att för

erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin före sagda vårtermin

fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 117.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående läroverksadjunkten F. V. Arfwidssons tjänstårsberäkning jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. SU 1933:70 Statsutskottets utlåtande Nr 70 s. 1 i texten