Angående understöd åt efterlevande till vissa vid en flygolycka omkomna befattningshavare
1933-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:123, Angående understöd åt efterlevande till vissa vid en flygolycka omkomna befattningshavare
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 123.
21
Nr 123.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående understöd
åt efterlevande till vissa vid en flygolycka omkomna
befattningshavare; given Stockholms slott
den 17 februari 1933.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 februari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström:
Den 16 maj 1931 avgick från första flygkåren i Västerås ett flygplan med
fanjunkaren vid flygvapnet Axel Gunnar Svensson som förare samt furirerna
vid samma vapen Sven Valdemar Wennerholm och Emil Folke Jakobsson
som övrig bemanning, destinerat till Bofors för utförande av vissa observationer
vid tabellinskjutning av grova artilleripjäser. Omedelbart efter starten
havererade emellertid flygplanet, varvid de ombordvarande dödades.
Uti skrivelse deli 16 december 1932 har flygstyrelsen gjort framställning
örn understöd åt fanjunkaren Svenssons efterlämnade änka Sara Elvira
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 122—123. 333 33 .''»
333 33
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Svensson, född Halldén, furiren Wennerholms efterlämnade änka Vera
Wilhelmina Wennerholm, född Nilsson, samt furiren Jakobssons efterlevande
föräldrar förre lantbrukaren Lars Peter Emil Jakobsson och
hans hustru Hulda Charlotta Jakobsson.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
beträffande fanjunkaren Svensson, att han, förutom änkan, född den 19
juli 1894, efterlämnat sonen Kurt Kuné Gunnar, född den 9 mars 1921; att
änkan uppbär från flottans pensionskassa i gratial, pensionstillägg, dyrtidstillägg
och barntillägg sammanlagt 823 kronor för år samt från riksförsäkringsanstalten,
så länge hon lever ogift, livränta med 750 kronor för år,
minskad med belopp motsvarande från pensionskassan utgående pensionstillägg
och dyrtidstillägg, för närvarande tillhopa 294 kronor, eller alltså
(750 — 294=) 456 kronor; att sonen från riksförsäkringsanstalten uppbär
livränta med 500 kronor för år intill dess han uppnått 16 års ålder; samt
att den efter Svensson upprättade bouppteckningen utvisar en brist av 2
kronor 9 öre;
beträffande furiren Wennerholm, att han, förutom änkan, född den 12
juni 1907, efterlämnat dottern Eleonore Vera Margareta, född den 1 oktober
1929; att änkan, så länge hon lever ogift, från riksförsäkringsanstalten
uppbär en årlig livränta av 750 kronor; att dottern likaledes från riksförsäkringsanstalten
uppbär livränta med 500 kronor för år intill dess hon
uppnått 16 års ålder; samt att änkan Wennerholm utöver ifrågavarande livräntebelopp
icke äger andra inkomster än vad hon genom eget arbete kan
förvärva och saknar tillgångar utöver lösören; samt
beträffande furiren Jakobsson, att hans föräldrar äro födda, fadern den
15 februari 1873 och modern den 12 maj 1883; att föräldrarna uppbära i
livränta från riksförsäkringsanstalten ett belopp av 300 kronor för år; att
föräldrarna sakna tillgångar och att fadern ävensom makarnas vuxna söner
tidvis äro arbetslösa; samt att i hemmet finnas fyra barn under 15 år och två
dotterbarn i späd ålder.
Till stöd för sin i ärendet gjorda framställning har flygstyrelsen i förenämnda
skrivelse den 16 december 1932 bland annat anfört.
Med hänsyn till storleken av det understöd, som från riksförsäkringsanstalten
utgåves till fanjunkaren Svenssons son, torde ytterligare ersättning
ej böra ifrågasättas för denne. Å andra sidan torde beloppet av detta understöd
ej böra vara anledning att beräkna understödet till änkan Svensson
efter lägre grunder än eljest kunde ske. Yad beträffade utverkande av särskilt
understöd åt änkan, ansåge flygstyrelsen, med hänsyn till de små omständigheter
vari änkan levde, skäligt, att åt henne bereddes ett årligt understöd
av 100 kronor.
Elygstyrelsen finge erinra, att 1927 års riksdag i skrivelse nr 216 punkt
4 medgivit, att änkan efter en vid flygtjänstgöring omkommen korpral finge
utöver henne författningsenligt tillkommande livränta av 600 kronor uppbära
ett årligt understöd å allmänna indragningsstaten av 408 kronor. Aven
åt änkan Wennerholm syntes böra utverkas understöd. Ytterligare ersättning
åt makarnas dotter syntes ej böra ifrågasättas, men å andra sidan
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
syntes beloppet av elen till dottern utgående livräntan ej böra vara anledning
att beräkna understödet till änkan efter lägre grunder än eljest kunde
ske. Med hänsyn till att änkan Wennerholm åtnjöte högre livränta än den
omnämnda korpralsänka^ ansåge flygstyrelsen skäligt, att understödet bestämdes
till ett belopp av 300 kronor för år.
Under erinran att modern till en vid flygolycka omkommen korpral i
reserven av 1927 års riksdag i skrivelse nr 216 punkt 2 tillagts en årlig
pension av 600 kronor, finge flygstyrelsen uttala, att makarna Jakobsson
skäligen syntes böra komma i åtnjutande av enahanda förmån, med skyldighet
att å pensionen och därå utgående dyrtidstillägg vidkännas avdrag med
beloppet av den till dem utgående livräntan.
På grund av det anförda hemställde flygstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva, att till efterlevande efter de vid flygolyckan den
16 maj 1931 förolyckade befattningshavarna finge räknat från och med den
1 juni 1931 utgå årliga understöd å allmänna indragningsstaten med följande
belopp, nämligen till änkan Svensson med 100 kronor, till änkan Wennerholm
med 300 kronor samt till förre lantbrukaren Jakobsson och hans hustru
gemensamt och efter enderas död till den efterlevande med 600 kronor, dock
med skyldighet för makarna Jakobsson eller den efterlevande av dem att å
pensionen och därå utgående dyrtidstillägg vidkännas avdrag motsvarande
beloppet av dem från riksförsäkringsanstalten i anledning av ifrågavarande
olycksfall tillkommande livränta.
Slutligen omförmälde flygstyrelsen, att stärbhusen efter furirerna Wennerholm
och Jakobsson efter flygstyrelsen delgiven stämning vid Stockholms
rådhusrätt yrkat skadestånd av kronan på grund av omständigheterna vid
flygolyckan.
Statskontoret har den 16 januari 1933 avgivit utlåtande i ärendet och
därvid anfört.
Vad beträffade flygstyrelsens förslag örn utverkande av ett årligt understöd
å 100 kronor åt vid ifrågavarande flyghaveri omkomne fanjunkaren
Svenssons änka, syntes det ämbetsverket tvivelaktigt, örn någon extra livränta
borde beredas Svenssons efterlevande; och då de förmåner, som redan
tillkomme dem i gratial, livräntor m. m. under de närmaste åren, intill dess
sonen den 9 mars 1937 uppnådde 16 års ålder, utgjorde inemot 1,800 kronor,
funne sig statskontoret böra avstyrka, att åtgärd vidtoges till beredande av
ytterligare förmån.
I fråga om ytterligare förmåner för änkan Wennerholm samt furiren
Jakobssons föräldrar skulle statskontoret visserligen icke vara obenäget att
tillstyrka dels ett understöd åt änkan Wennerholm å 250 kronor och dels
åt Jakobssons föräldrar understöd i enlighet med flygstyrelsens förslag;
men då av styrelsens skrivelse framginge, att de Wennerholmska och
Jakobssonska dödsboen väckt talan vid domstol med yrkande örn skadestånd
av kronan på grund av omständigheterna vid flygolyckan, syntes det statskontoret,
som örn frågan örn ytterligare ersättning i dessa fäll borde vila i
avvaktan på utgången av de sålunda väckta rättegångarna.
I likhet med statskontoret anser även jag, att något understöd utöver författningsenligt
utgående belopp icke bör beredas fanjunkaren Svenssons
änka.
24
Kungl. Majus proposition nr 123.
Yad åter beträffar furiren Wennerholms änka och furiren Jakobssons
föräldrar synas, såsom i liknande fall tidigare skett, särskilda understödsbelopp
böra tillerkännas dem. I fråga örn tilläggsförmånernas storlek ansluter
jag mig till vad statskontoret i sådant hänseende ifrågasatt, dock med
den jämkning att understödsbeloppet till änkan Wennerholm torde böra
bestämmas till ett med tolv jämnt delbart tal eller 252 kronor. Däremot
delar jag icke statskontorets uppfattning, att frågan örn ytterligare ersättning
i dessa fall bör vila i avvaktan på utgången av den av ifrågavarande stärbhus
väckta rättegången mot kronan. Jag förutsätter nämligen, att därest
särskilda understöd komma att av riksdagen beviljas, dessa skola, för den
händelse kronan genom domstols utslag förpliktas utgiva större ersättning än
som nu författningsenligt utgår, gå i avräkning å vad i rättegången eventuellt
kan komma att tillerkännas furirerna Wennerholms och Jakobssons stärbhus.
Understöden torde böra utgå från och med den 1 juni 1931 eller från
och med månaden näst efter den, under vilken dödsfallen ägt rum.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att furiren vid flygvapnet Sven Valdemar Wennerholms
änka Vera Wilhelmina Wennerholm, född Nilsson, må från
och med den 1 juni 1931, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, utöver henne författningsenligt tillkommande
livränta, å allmänna indragningsstaten uppbära ett
årligt understöd av 252 kronor; samt
att furiren vid flygvapnet Emil Folke Jakobssons efterlevande
föräldrar, förre lantbrukaren Lars Peter Emil Jakobsson
och hans hustru Hulda Charlotta Jakobsson, må — gemensamt
och efter enderas död den efterlevande — från och med
den 1 juni 1931 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 600 kronor,
dock med skyldighet för makarna Jakobsson eller den efterlevande
av dem att å understödsbeloppet och därå utgående
dyrtidstillägg vidkännas avdrag motsvarande beloppet av till
dem från riksförsäkringsanstalten författningsenligt utgående
livränta.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Georg Z. Topelius.
Stockholm 1983. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:94 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt efterlevande till vissa vid en flygolycka omkomna befattningshavare. a1 i texten
- BU 1933:16 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt efterlevande till vissa vid en flygolycka omkomna befattningshavare. s. 1 i texten