Sök i Ratio Lex

Angående överlämnande tiU Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till visst belopp

1933-02-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:124, Angående överlämnande tiU Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till visst belopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 124.

1

Nr 124.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående överlämnande tiU

Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer

till visst belopp: given Stockholms slott den 17 februari

1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet statsrådet Sköld:

Vid 1930 års riksdag fattades beslut örn vissa åtgärder till främjande

av jordbrukets kreditkasserörelse (prop. nr 268; skr. nr 378). Frågan behandlades

jämväl vid 1932 års riksdag (prop. nr 200; skr. ur 226). lie

grundläggande bestämmelserna för jordbrukets kreditkassor återfinnas i

förordningen den 3 juli 1930 (nr 317), vari ändring vidtagits genom kungörelsen

nr 166/1932.

Bihang till riksdagens protokoll 19X1. 1 sami. Sr VIA. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr. 12.4.

Den kreditorganisation, som sålunda reglerats, består av jordbrukskassor

såsom lokalorgan, centralkassor för jordbrukskredit, utgörande sammanslutningar

med hänsyn till verksamhetsområdet av minst 10 jordbrukskassor,

samt, såsom ett för hela kasserörelsen gemensamt centralorgan,

Svenska jordbrukskreditkassan.

Svenska jordbrukskreditkassan har till ändamål att driva lånerörelse

genom att lämna kredit åt centralkassorna, öva kontroll och tillsyn över

sådana kassor och till dem anslutna jordbrukskassor samt verka för jordbrukskasserörelsens

befrämjande och utveckling i allmänhet. Därest jordbrukskreditkassans

förbindelser ej kunna infrias med anlitande av dess

egna tillgängliga medel, äger jordbrukskreditkassan infordra erforderliga

tillskott från centralkassorna. För jordbrukskreditkassans förbindelser

svara centralkassorna i förhållande till högsta under räkenskapsåret

oguldna kapitalbeloppen av sina från jordbrukskreditkassan erhållna lån.

Kan en centralkassa icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd

av denna ansvarighet åligger centralkassan, äro övriga centralkassor efter

nyssnämnda grund ansvariga för bristen. Såsom grundfond för jordbrukskreditkassan

har staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställt

till förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 25 miljoner

kronor. Obligationerna tillhöra fortfarande staten, som dock ej

äger att för annat ändamål förfoga över dem, så länge jordbrukskreditkassans

samtliga förbindelser icke äro fullgjorda. Det för jordbrukskreditkassans

lånerörelse erforderliga kapitalet skall anskaffas genom upplåning.

Sammanlagda beloppet av jordbrukskreditkassans upplåning får

emellertid icke uppgå till mer än fem gånger beloppet av nämnda grundfond.

Grundfonden, som är avsedd att tjäna som säkerhet för kassans

upplåning, får av jordbrukskreditkassans styrelse, efter medgivande av

fullmäktige i riksgäldskontoret, tillfälligtvis anlitas för fullgörande av

kassans förbindelser, därvid dock skall iakttagas, att grundfonden efter

plan, som av fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmes, inom fem år

skall återställas till sin förutvarande storlek. Jordbrukskreditkassan är

skyldig gottgöra staten, vad staten till följd av kassans åtgärd nödgas

utgiva i ränta å obligationerna. Hava grundfondsobligationer tagits i

anspråk till belopp av nominellt en miljon kronor, får jordbrukskreditkassan

icke verkställa ytterligare upplåning med mindre Kungl. Majit,

efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret, därtill lämnar tillstånd.

Därest kassan träder i likvidation, få grundfondsobligationerna tågås i

anspråk allenast i den mån annan tillgång saknas, som svarar mot kassans

förbindelser.

Centralkassorna och jordbrukskassorna äro ekonomiska föreningar med

begränsad personlig ansvarighet. Jordbrukskassorna hava till uteslutande

syfte att bereda kredit åt sina medlemmar, och centralkassornas uteslutande

ändamål är att främja de anslutna jordbrukskassornas gemen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

samma syfte. För att jordbrukskassa skall kunna erhålla kredit från

centralkassa liksom för att centralkassa i sin ordning skall kunna få kredit

från Svenska jordbrukskreditkassan fordras, att den kreditsökande

kassan vunnit godkännande av länsstyrelsen i det län, där kassans styrelse

har sitt säte. Godkännande lämnas allenast under förutsättning, att

kassan uppfyller vissa i förenämnda förordning angivna krav i fråga örn

ansvarighet och insatser med mera.

Vid inrättandet av Svenska jordbrukskreditkassan förutsattes, att det

för dess lånerörelse erforderliga kapitalet skulle till viss del kunna upplåna?

i postsparbanken samt från pensionsförsäkringsfonden och riksförsäkringsanstaltens

olycksfallsförsäkringsfond. Bestämmelser till möjliggörande

härav infördes genom särskilda kungörelser den 17 oktober 1930

(nr 372—374) i de av Kungl. Majit fastställda reglementena för förvaltningen

av de i postsparbanken innestående medel (1922: 522), pensionsförsäkringsfonden

(1916: 232) och riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond

(1917:473).

Frågan örn kapitalanskaffningen till jordbrukskasseorganisationens kreditrörelse

ägnades vid 1930 års omorganisation av jordbrukskasseväsendet

en ingående uppmärksamhet. I propositionen till 1930 års riksdag åberopade

sålunda föredragande departementschefen såsom skäl för jordbfukskreditkassans

inrättande i första rummet, att anordnandet av ett för hela

jordbrukskasserörelsen gemensamt centralorgan krävdes för att kapital

i erforderlig utsträckning skulle kunna tillföras jordbrukskasseorganisationen.

För att säkerställa jordbrukskreditkassans upplåning av kapital

till erforderligt belopp ansågs det likväl nödvändigt, att medverkan lärn

nades från det allmännas sida. Jordbruksutredningen hade på sin tid

härutinnan föreslagit, att till jordbrukskreditkassan skulle såsom grundfond

överlämnas statsobligationer till ett belopp av 30 miljoner kronor.

Departementschefen förordade emellertid, att statsgarantien i den av jordbruksutredningen

föreslagna formen i stället skulle bestämmas till 15 miljoner

kronor. I enlighet härmed avfattades propositionen till 1930 års

riksdag. Särskilda utskottet uttalade i sitt över propositionen avgivna

utlåtande nr 4, att det syntes utskottet vara en naturlig konsekvens av den

ståndpunkt, som statsmakterna tidigare intagit i fråga örn jordbrukskasserörelsen,

att staten genom en effektiv medverkan sökte säkerställa kapitaltillförseln

till jordbrukskasseorganisationen, samt framhöll tillika, att

tillkomsten av det föreslagna centralorganet med en till detsamma knuten

statsgaranti syntes utskottet skola kunna väsentligen underlätta kapital

tillförseln till kreditorganisationen. Genom riksdagens beslut ställdes

statsobligationer till det i propositionen föreslagna beloppet av 15 miljö

ner kronor till jordbrukskreditkassans förfogande såsom grundfond för

kassan. För att underlätta kassans upplåning av det för dess lånerörelse

erforderliga kapitalet beslöt 1932 års riksdan öka kassans grundfond med

10 miljoner kronor till 25 miljoner kronor.

Stp loisen för sren ska jordbrukskreditkassan har i skrivelser den 24 januari

och deli 2 februari 1933 gjort framställning om vidtagande av åtgärd

i syfte att kassan finge hos riksbanken belåna statsobligationer till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kalled. Majlis proposition nr 124.

ett belopp av 5 miljoner kronor. Detta skulle ske antingen genom att kassan

medgåves rätt att beläna redan innehavda grundfondsobligationer till sagda

belopp eller genom att till kassans förfogande ställdes ytterligare statsobligationer

till nominellt belopp av 5 miljoner kronor. Till stöd för sina

framställningar bar kassans styrelse anfört i huvudsak följande.

Under det tryckta ekonomiska lage, som allt fortfarande rådde inom

vårt lands jordbruk, gjorde sig behovet av lägsta möjliga räntekostnad

för jordbrukets kredit starkt gällande. Ur anförda synpunkt vore det ett

viktigt önskemål för Svenska jordbrukskreditkassan, att de lån, som kassan

hade att upptaga för tillgodoseende av jordbrukskasserörelsens kapitalbehov,

kunde erhållas på billigast möjliga villkor. Kassans upplåning

per deri 23 januari 1933 utgjorde sammanlagt 14,810,000 kronor, därav

7,520,000 kronor erhållits från postsparbanken, 6,500,000 kronor från pensionsstyrelsen

och 790,000 kronor från Kristianstads läns hushållningssällskap.

Räntesatsen utgjorde för närvarande 4.5 procent för de två förstnämnda

beloppen samt 4 procent för det sistnämnda. Jordbr ukskasserörelsens

kapitalbehov tillgodosåges dessutom genom inlåning från allmänheten,

vilken inlåning per den 31 december 1932 hade uppgått till 9.2

miljoner kronor.

Vid övervägandet av möjligheterna att på fördelaktigast möjliga villkor

upplåna för Svenska jordbrukskreditkassans verksamhet erforderligt kapital

hade förslag framkommit, att viss del av de statsobligationer, som

ställts till förfogande såsom grundfond för kassan, skulle kunna belånas

hos riksbanken till gällande diskontoränta. Med nuvarande låga diskonto

skulle härigenom ej oväsentlig räntelättnad ernås för jordbrukskasserörelsens

kredittagare. — I sin senare skrivelse har kassans styrelse anfört,

att, då det givetvis för kassan kunde vara ömkligt att hela det nuvarande

grundfondsbeloppet a 25 miljoner kronor allt fortfarande finge utgöra

säkerhet för kassans upplåning hos andra kreditgivare jin riksbanken,

styrelsen ville alternativt hemställa örn vidtagande av åtgärd i syfte att

ytterligare 5 miljoner kronor i svenska statens obligationer måtte* ställas

till kassans förfogande för att hos riksbanken belånas.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av generalpoststyrelsen, fullmäktige

för pensionsförsäkringsfonden, riksgäldsfullmäktig^ och riksbanksfullmäktige.

Generalpoststyrelsen har, enär Svenska jordbrukskreditkassans sammanlagda

upplåning ännu läge under 20 miljoner kronor, förklarat sig

sakna anledning avstyrka framställningen örn belåning av kassans grundfondsobligationer

till ett belopp av 5 miljoner kronor. Mot kassestyrelsens

alternativa förslag att för belåning i riksbanken erhålla ytterligare

5 miljoner kronor i statsobligationer har generalpoststyrelsen med avseende

å de intressen, ämbetsverket hade att bevaka, intet haft att erinra.

Fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden hava anfört: Vid beviljande

av kredit till nämnda kassa hade fullmäktige ansett sig böra uppställa

som villkor, att kassans upplåning från pensionsförsäkringsfonden och

från andra långivare sammanlagt icke finge överstiga beloppet av den

utav staten till kassans förfogande ställda grundfonden, för närvarande

25 miljoner kronor. Enligt uppgift i kassans föreliggande framställning

hade dess upplåning den 23 januari 1933 utgjort tillhopa 14,810,000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 124. a

varav 6,500,000 kronor utlämnats från pensionsförsäkringsfonden. Utöver

sistnämnda belopp hade emellertid sedermera från fonden beviljats

lån å ytterligare 2,000,000 kronor, varav före den 7 februari 193o utbetalats

350,000 kronor. Svenska jordbrukskreditkassans samtliga lån tran

fonden löpte med 4.5 procent ränta, bunden för en lånetid av tio år, men

hade enligt fullmäktiges nyssberörda direktiv i skuldförbindelserna ratt

förbehållits pensionsstyrelsen till sex månaders uppsägning, örn det under

lånetiden skulle befinnas, att kassans totala upplåning överstege

grundfondens belopp. Av det anförda framginge, att en avsevärd del - 16 810 000 kronor — av grundfondens belopp redan motsvarades av fran

pensionsförsäkringsfonden och andra långivare utlämnad eller beviljad

kredit. Givet vore, att den ifrågasatta belåningen av grundfondsobligationer

i riksbanken komme att i motsvarande grad begränsa kassans möjlighet

till upplåning i övrigt. Med framhållande härav finge fullmäktige

anföra, att från pensionslorsäkringsfondens sida icke funnes anledning

till erinran mot bifall till kassans framställningar.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava ansett sig ej hava någon anledning

att ingå på en prövning av behovet av den ifrågasatta utvidgningen

av statens garanti för Svenska jordbrukskreditkassans upplåning, utan

hava endast uttalat, att, därest Kungl. Majit skulle anse tillräckliga skäl

härför föreligga, fullmäktige ej hade något att erinra mot att i och tor

belåning i riksbanken till kassan överlämna en förbindelse att vid anfordran

tillhandahålla svenska statsobligationer å 5 miljoner kronor, vilka

obligationer borde löpa med 4 procent årlig ränta.

Fullmäktige i riksbanken hava anfört, att de vore beredda att mot säkerhet

av nominellt 5 miljoner kronor svenska statens 4.5 procent obligationer,

som frigjordes från kassans grundfond, lämna kassan kredit enligt

gällande bestämmelser för belåning av dylika obligationer. För närvarande

skulle räntan utgöra 3.5 procent, och kredit kunde lämnas till ett

högsta belopp av 85 procent av obligationernas nominella värde eller tillhopa

4,250,000 kronor. — Vad särskilt angår kassestyrelsens alternativa

förslag’ örn ökning av statens garanti för kassans upplåning, hava fullmäktige

härtill tillstyrkt bifall, därvid dock förutsatts, att utvidgningen

av statens understöd till kassan bleve av tillfällig natur och att vid utlåningen

av de medel, kassan upplånade, befogade krav på bankmassig säkerhet

bleve uppfyllda.

Med hänsyn till jordbrukskasserörelsens betydelse för ordnande av jordbrukets

kreditfråga oell den livaktiga utveckling, vari denna rörelse är

stadd, synes det mig vara befogat, att staten lämnar sin ytterligare medverkan

för att möjliggöra för Svenska jordbrukskreditkassan att erhålla

en förmånligare upplåning än som eljest för närvarande torde stå densamma

till buds. Enär kassans rätt till upplåning ej får överstiga fem

gånger beloppet av kassans grundfond, skulle en pantförskrivning till särskild

kreditgivare, riksbanken, av viss del av grundfondsobligationerna

komma att minska kassans formella upplåningsrätt och säkerligen även

dess reella lånemöjligheter. Då grundfonden genom dylik pantförskrivning

i verkligheten minskas, reduceras nämligen samtidigt säkerheten för

dem, hos vilka kassan häftar i skuld. I betraktande härav och jämväl

för att i görligaste mån främja jordbrukskasserörelsens verksamhet, finDihang

till riksdagens protokoll 19:S3. / sami. Nr I2''t. -

Deparl ement&-

chefctu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunyl. Maj:ts proposition nr 124.

lier jag mig därför böra tillstyrka kassestyrelsens senare alternativ, att.

utöver kassans nuvarande av staten tillskjutna grundfond i svenska statens

obligationer till nominellt belopp av 25 miljoner kronor, ytterligare

5 miljoner kronor i dylika obligationer må ställas till kassans förfogande

för att bos riksbanken belånas. Mot detta förslag hava de, som yttrat

sig i ärendet, ej haft något att erinra. Lika med riksbanksfullmäktige

anser jag, att den ifrågasatta ytterligare garantien bör vara av tillfällig

natur. Med hänsyn härtill torde kassan böra vara skyldig vidtaga åtgärder

i ändamål att berörda obligationer, vilka alltså icke skola införlivas

med grundfonden utan redovisas särskilt för sig, återställas till riksgäldskontoret

senast den 30 juni 1938.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen besluta,

att från riksgäldskontoret skola till Svenska jordbrukskreditkassan

överlämnas svenska statens fyra

procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp av 5,000,000 kronor

med rätt för kassan att i så måtto förfoga

över obligationerna, vilka fortfara att tillhöra

staten, att de må. pantförskrivas såsom säkerhet

för lån hos riksbanken, och med skyldighet för kassan

att vidtaga åtgärder i ändamål att obligationerna

varda till riksgäldskontoret återställda senast den 30

juni 1938.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet.

Kronprinsen-Kegenten bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

330424. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlämnande till Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till v a1 i texten
  2. BU 1933:26 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlämnande till Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till visst belopp. s. 15 i texten