Angående överlämnande tiU Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till visst belopp
1933-02-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:124, Angående överlämnande tiU Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till visst belopp
Dokumentets text
Kungl. Martts proposition nr 124.
1
Nr 124.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående överlämnande tiU
Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer
till visst belopp: given Stockholms slott den 17 februari
1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Majlis
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1933.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för jordbruksdepartementet statsrådet Sköld:
Vid 1930 års riksdag fattades beslut örn vissa åtgärder till främjande
av jordbrukets kreditkasserörelse (prop. nr 268; skr. nr 378). Frågan behandlades
jämväl vid 1932 års riksdag (prop. nr 200; skr. ur 226). lie
grundläggande bestämmelserna för jordbrukets kreditkassor återfinnas i
förordningen den 3 juli 1930 (nr 317), vari ändring vidtagits genom kungörelsen
nr 166/1932.
Bihang till riksdagens protokoll 19X1. 1 sami. Sr VIA. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr. 12.4.
Den kreditorganisation, som sålunda reglerats, består av jordbrukskassor
såsom lokalorgan, centralkassor för jordbrukskredit, utgörande sammanslutningar
med hänsyn till verksamhetsområdet av minst 10 jordbrukskassor,
samt, såsom ett för hela kasserörelsen gemensamt centralorgan,
Svenska jordbrukskreditkassan.
Svenska jordbrukskreditkassan har till ändamål att driva lånerörelse
genom att lämna kredit åt centralkassorna, öva kontroll och tillsyn över
sådana kassor och till dem anslutna jordbrukskassor samt verka för jordbrukskasserörelsens
befrämjande och utveckling i allmänhet. Därest jordbrukskreditkassans
förbindelser ej kunna infrias med anlitande av dess
egna tillgängliga medel, äger jordbrukskreditkassan infordra erforderliga
tillskott från centralkassorna. För jordbrukskreditkassans förbindelser
svara centralkassorna i förhållande till högsta under räkenskapsåret
oguldna kapitalbeloppen av sina från jordbrukskreditkassan erhållna lån.
Kan en centralkassa icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd
av denna ansvarighet åligger centralkassan, äro övriga centralkassor efter
nyssnämnda grund ansvariga för bristen. Såsom grundfond för jordbrukskreditkassan
har staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställt
till förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 25 miljoner
kronor. Obligationerna tillhöra fortfarande staten, som dock ej
äger att för annat ändamål förfoga över dem, så länge jordbrukskreditkassans
samtliga förbindelser icke äro fullgjorda. Det för jordbrukskreditkassans
lånerörelse erforderliga kapitalet skall anskaffas genom upplåning.
Sammanlagda beloppet av jordbrukskreditkassans upplåning får
emellertid icke uppgå till mer än fem gånger beloppet av nämnda grundfond.
Grundfonden, som är avsedd att tjäna som säkerhet för kassans
upplåning, får av jordbrukskreditkassans styrelse, efter medgivande av
fullmäktige i riksgäldskontoret, tillfälligtvis anlitas för fullgörande av
kassans förbindelser, därvid dock skall iakttagas, att grundfonden efter
plan, som av fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmes, inom fem år
skall återställas till sin förutvarande storlek. Jordbrukskreditkassan är
skyldig gottgöra staten, vad staten till följd av kassans åtgärd nödgas
utgiva i ränta å obligationerna. Hava grundfondsobligationer tagits i
anspråk till belopp av nominellt en miljon kronor, får jordbrukskreditkassan
icke verkställa ytterligare upplåning med mindre Kungl. Majit,
efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret, därtill lämnar tillstånd.
Därest kassan träder i likvidation, få grundfondsobligationerna tågås i
anspråk allenast i den mån annan tillgång saknas, som svarar mot kassans
förbindelser.
Centralkassorna och jordbrukskassorna äro ekonomiska föreningar med
begränsad personlig ansvarighet. Jordbrukskassorna hava till uteslutande
syfte att bereda kredit åt sina medlemmar, och centralkassornas uteslutande
ändamål är att främja de anslutna jordbrukskassornas gemen
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
samma syfte. För att jordbrukskassa skall kunna erhålla kredit från
centralkassa liksom för att centralkassa i sin ordning skall kunna få kredit
från Svenska jordbrukskreditkassan fordras, att den kreditsökande
kassan vunnit godkännande av länsstyrelsen i det län, där kassans styrelse
har sitt säte. Godkännande lämnas allenast under förutsättning, att
kassan uppfyller vissa i förenämnda förordning angivna krav i fråga örn
ansvarighet och insatser med mera.
Vid inrättandet av Svenska jordbrukskreditkassan förutsattes, att det
för dess lånerörelse erforderliga kapitalet skulle till viss del kunna upplåna?
i postsparbanken samt från pensionsförsäkringsfonden och riksförsäkringsanstaltens
olycksfallsförsäkringsfond. Bestämmelser till möjliggörande
härav infördes genom särskilda kungörelser den 17 oktober 1930
(nr 372—374) i de av Kungl. Majit fastställda reglementena för förvaltningen
av de i postsparbanken innestående medel (1922: 522), pensionsförsäkringsfonden
(1916: 232) och riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond
(1917:473).
Frågan örn kapitalanskaffningen till jordbrukskasseorganisationens kreditrörelse
ägnades vid 1930 års omorganisation av jordbrukskasseväsendet
en ingående uppmärksamhet. I propositionen till 1930 års riksdag åberopade
sålunda föredragande departementschefen såsom skäl för jordbfukskreditkassans
inrättande i första rummet, att anordnandet av ett för hela
jordbrukskasserörelsen gemensamt centralorgan krävdes för att kapital
i erforderlig utsträckning skulle kunna tillföras jordbrukskasseorganisationen.
För att säkerställa jordbrukskreditkassans upplåning av kapital
till erforderligt belopp ansågs det likväl nödvändigt, att medverkan lärn
nades från det allmännas sida. Jordbruksutredningen hade på sin tid
härutinnan föreslagit, att till jordbrukskreditkassan skulle såsom grundfond
överlämnas statsobligationer till ett belopp av 30 miljoner kronor.
Departementschefen förordade emellertid, att statsgarantien i den av jordbruksutredningen
föreslagna formen i stället skulle bestämmas till 15 miljoner
kronor. I enlighet härmed avfattades propositionen till 1930 års
riksdag. Särskilda utskottet uttalade i sitt över propositionen avgivna
utlåtande nr 4, att det syntes utskottet vara en naturlig konsekvens av den
ståndpunkt, som statsmakterna tidigare intagit i fråga örn jordbrukskasserörelsen,
att staten genom en effektiv medverkan sökte säkerställa kapitaltillförseln
till jordbrukskasseorganisationen, samt framhöll tillika, att
tillkomsten av det föreslagna centralorganet med en till detsamma knuten
statsgaranti syntes utskottet skola kunna väsentligen underlätta kapital
tillförseln till kreditorganisationen. Genom riksdagens beslut ställdes
statsobligationer till det i propositionen föreslagna beloppet av 15 miljö
ner kronor till jordbrukskreditkassans förfogande såsom grundfond för
kassan. För att underlätta kassans upplåning av det för dess lånerörelse
erforderliga kapitalet beslöt 1932 års riksdan öka kassans grundfond med
10 miljoner kronor till 25 miljoner kronor.
Stp loisen för sren ska jordbrukskreditkassan har i skrivelser den 24 januari
och deli 2 februari 1933 gjort framställning om vidtagande av åtgärd
i syfte att kassan finge hos riksbanken belåna statsobligationer till
4
Kalled. Majlis proposition nr 124.
ett belopp av 5 miljoner kronor. Detta skulle ske antingen genom att kassan
medgåves rätt att beläna redan innehavda grundfondsobligationer till sagda
belopp eller genom att till kassans förfogande ställdes ytterligare statsobligationer
till nominellt belopp av 5 miljoner kronor. Till stöd för sina
framställningar bar kassans styrelse anfört i huvudsak följande.
Under det tryckta ekonomiska lage, som allt fortfarande rådde inom
vårt lands jordbruk, gjorde sig behovet av lägsta möjliga räntekostnad
för jordbrukets kredit starkt gällande. Ur anförda synpunkt vore det ett
viktigt önskemål för Svenska jordbrukskreditkassan, att de lån, som kassan
hade att upptaga för tillgodoseende av jordbrukskasserörelsens kapitalbehov,
kunde erhållas på billigast möjliga villkor. Kassans upplåning
per deri 23 januari 1933 utgjorde sammanlagt 14,810,000 kronor, därav
7,520,000 kronor erhållits från postsparbanken, 6,500,000 kronor från pensionsstyrelsen
och 790,000 kronor från Kristianstads läns hushållningssällskap.
Räntesatsen utgjorde för närvarande 4.5 procent för de två förstnämnda
beloppen samt 4 procent för det sistnämnda. Jordbr ukskasserörelsens
kapitalbehov tillgodosåges dessutom genom inlåning från allmänheten,
vilken inlåning per den 31 december 1932 hade uppgått till 9.2
miljoner kronor.
Vid övervägandet av möjligheterna att på fördelaktigast möjliga villkor
upplåna för Svenska jordbrukskreditkassans verksamhet erforderligt kapital
hade förslag framkommit, att viss del av de statsobligationer, som
ställts till förfogande såsom grundfond för kassan, skulle kunna belånas
hos riksbanken till gällande diskontoränta. Med nuvarande låga diskonto
skulle härigenom ej oväsentlig räntelättnad ernås för jordbrukskasserörelsens
kredittagare. — I sin senare skrivelse har kassans styrelse anfört,
att, då det givetvis för kassan kunde vara ömkligt att hela det nuvarande
grundfondsbeloppet a 25 miljoner kronor allt fortfarande finge utgöra
säkerhet för kassans upplåning hos andra kreditgivare jin riksbanken,
styrelsen ville alternativt hemställa örn vidtagande av åtgärd i syfte att
ytterligare 5 miljoner kronor i svenska statens obligationer måtte* ställas
till kassans förfogande för att hos riksbanken belånas.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av generalpoststyrelsen, fullmäktige
för pensionsförsäkringsfonden, riksgäldsfullmäktig^ och riksbanksfullmäktige.
Generalpoststyrelsen har, enär Svenska jordbrukskreditkassans sammanlagda
upplåning ännu läge under 20 miljoner kronor, förklarat sig
sakna anledning avstyrka framställningen örn belåning av kassans grundfondsobligationer
till ett belopp av 5 miljoner kronor. Mot kassestyrelsens
alternativa förslag att för belåning i riksbanken erhålla ytterligare
5 miljoner kronor i statsobligationer har generalpoststyrelsen med avseende
å de intressen, ämbetsverket hade att bevaka, intet haft att erinra.
Fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden hava anfört: Vid beviljande
av kredit till nämnda kassa hade fullmäktige ansett sig böra uppställa
som villkor, att kassans upplåning från pensionsförsäkringsfonden och
från andra långivare sammanlagt icke finge överstiga beloppet av den
utav staten till kassans förfogande ställda grundfonden, för närvarande
25 miljoner kronor. Enligt uppgift i kassans föreliggande framställning
hade dess upplåning den 23 januari 1933 utgjort tillhopa 14,810,000 kronor,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Marits proposition nr 124. a
varav 6,500,000 kronor utlämnats från pensionsförsäkringsfonden. Utöver
sistnämnda belopp hade emellertid sedermera från fonden beviljats
lån å ytterligare 2,000,000 kronor, varav före den 7 februari 193o utbetalats
350,000 kronor. Svenska jordbrukskreditkassans samtliga lån tran
fonden löpte med 4.5 procent ränta, bunden för en lånetid av tio år, men
hade enligt fullmäktiges nyssberörda direktiv i skuldförbindelserna ratt
förbehållits pensionsstyrelsen till sex månaders uppsägning, örn det under
lånetiden skulle befinnas, att kassans totala upplåning överstege
grundfondens belopp. Av det anförda framginge, att en avsevärd del - 16 810 000 kronor — av grundfondens belopp redan motsvarades av fran
pensionsförsäkringsfonden och andra långivare utlämnad eller beviljad
kredit. Givet vore, att den ifrågasatta belåningen av grundfondsobligationer
i riksbanken komme att i motsvarande grad begränsa kassans möjlighet
till upplåning i övrigt. Med framhållande härav finge fullmäktige
anföra, att från pensionslorsäkringsfondens sida icke funnes anledning
till erinran mot bifall till kassans framställningar.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava ansett sig ej hava någon anledning
att ingå på en prövning av behovet av den ifrågasatta utvidgningen
av statens garanti för Svenska jordbrukskreditkassans upplåning, utan
hava endast uttalat, att, därest Kungl. Majit skulle anse tillräckliga skäl
härför föreligga, fullmäktige ej hade något att erinra mot att i och tor
belåning i riksbanken till kassan överlämna en förbindelse att vid anfordran
tillhandahålla svenska statsobligationer å 5 miljoner kronor, vilka
obligationer borde löpa med 4 procent årlig ränta.
Fullmäktige i riksbanken hava anfört, att de vore beredda att mot säkerhet
av nominellt 5 miljoner kronor svenska statens 4.5 procent obligationer,
som frigjordes från kassans grundfond, lämna kassan kredit enligt
gällande bestämmelser för belåning av dylika obligationer. För närvarande
skulle räntan utgöra 3.5 procent, och kredit kunde lämnas till ett
högsta belopp av 85 procent av obligationernas nominella värde eller tillhopa
4,250,000 kronor. — Vad särskilt angår kassestyrelsens alternativa
förslag’ örn ökning av statens garanti för kassans upplåning, hava fullmäktige
härtill tillstyrkt bifall, därvid dock förutsatts, att utvidgningen
av statens understöd till kassan bleve av tillfällig natur och att vid utlåningen
av de medel, kassan upplånade, befogade krav på bankmassig säkerhet
bleve uppfyllda.
Med hänsyn till jordbrukskasserörelsens betydelse för ordnande av jordbrukets
kreditfråga oell den livaktiga utveckling, vari denna rörelse är
stadd, synes det mig vara befogat, att staten lämnar sin ytterligare medverkan
för att möjliggöra för Svenska jordbrukskreditkassan att erhålla
en förmånligare upplåning än som eljest för närvarande torde stå densamma
till buds. Enär kassans rätt till upplåning ej får överstiga fem
gånger beloppet av kassans grundfond, skulle en pantförskrivning till särskild
kreditgivare, riksbanken, av viss del av grundfondsobligationerna
komma att minska kassans formella upplåningsrätt och säkerligen även
dess reella lånemöjligheter. Då grundfonden genom dylik pantförskrivning
i verkligheten minskas, reduceras nämligen samtidigt säkerheten för
dem, hos vilka kassan häftar i skuld. I betraktande härav och jämväl
för att i görligaste mån främja jordbrukskasserörelsens verksamhet, finDihang
till riksdagens protokoll 19:S3. / sami. Nr I2''t. -
Deparl ement&-
chefctu
6
Kunyl. Maj:ts proposition nr 124.
lier jag mig därför böra tillstyrka kassestyrelsens senare alternativ, att.
utöver kassans nuvarande av staten tillskjutna grundfond i svenska statens
obligationer till nominellt belopp av 25 miljoner kronor, ytterligare
5 miljoner kronor i dylika obligationer må ställas till kassans förfogande
för att bos riksbanken belånas. Mot detta förslag hava de, som yttrat
sig i ärendet, ej haft något att erinra. Lika med riksbanksfullmäktige
anser jag, att den ifrågasatta ytterligare garantien bör vara av tillfällig
natur. Med hänsyn härtill torde kassan böra vara skyldig vidtaga åtgärder
i ändamål att berörda obligationer, vilka alltså icke skola införlivas
med grundfonden utan redovisas särskilt för sig, återställas till riksgäldskontoret
senast den 30 juni 1938.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen besluta,
att från riksgäldskontoret skola till Svenska jordbrukskreditkassan
överlämnas svenska statens fyra
procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av 5,000,000 kronor
med rätt för kassan att i så måtto förfoga
över obligationerna, vilka fortfara att tillhöra
staten, att de må. pantförskrivas såsom säkerhet
för lån hos riksbanken, och med skyldighet för kassan
att vidtaga åtgärder i ändamål att obligationerna
varda till riksgäldskontoret återställda senast den 30
juni 1938.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet.
Kronprinsen-Kegenten bifall samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.
330424. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlämnande till Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till v a1 i texten
- BU 1933:26 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlämnande till Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer till visst belopp. s. 15 i texten