Sök i Ratio Lex

Angående anslag för anskaffande av ett isbrytande undersökningsoch bevakningsfarty g för havsfiskets behov

1933-02-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:129, Angående anslag för anskaffande av ett isbrytande undersökningsoch bevakningsfarty g för havsfiskets behov

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för anskaffande

av ett isbrytande undersöknings- och bevakningsfarty

g för havsfiskets behov; given Stockholms slott den 17

februari 1933.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statrådet Sköld, anför:

För att i olika avseenden bispringa fisket särskilt vid rikets västra kust

tagas för närvarande i anspråk två staten tillhöriga fartyg. Det ena,

ångfartyget »Skagerak» — till vars anskaffande 1905 års riksdag beviljade

ett anslag av 130,000 kronor — har sedan sistnämnda år varit i verksamhet

för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken,

medan det andra, kanonbåten »Svensksund», under vintern är statione
-

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Kr 129.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 12.9.

rat å västkusten för upprätthållande av ordning under pågående vintersillfiske

och för att på olika sätt bistå fiskarena, bland annat genom

lämnande av skydd mot intrång av utländska fiskare på svenskt territorium.

Till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak har riksdagen

för varje år beviljat anslag. För budgetåret 1933/1934 har i årets

statsverksproposition under nionde huvudtiteln, punkt 136, för ändamålet

äskats ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor. Rörande de årliga

kostnaderna för Svensksund må hänvisas till sagda huvudtitel,

punkt 138.

I anslutning till en av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gjord

framställning örn vidtagande av åtgärder i syfte att för statens räkning

måtte anskaffas ett isbrytande undersöknings- och hevakningsfartyg för

havsfiskets behov har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, under

utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkt 15, föreslagit riksdagen att, i avhidan

på särskild proposition i ämnet, för anskaffande av ett dylikt fartyg

beräkna för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Sedan ärendets beredning nu avslutats, anhåller jag att ånyo för Kungl.

Majit få anmäla ärendet.

Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län omförmälda, den 31 december

1929 dagtecknade framställning har närmast föranletts av en av styrelsen

för Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening hos länsstyrelsen

gjord hemställan örn utredning angående anskaffande av ett starkare isbrytande

fartyg, att för fiskets behov stationeras vid västkusten. Under

erinran, att denna fråga vid skilda tillfällen redan tidigare av länsstyrelsen

framhållits såsom synnerligen betydelsefull och nu mera än

någonsin syntes förtjänt av det största beaktande, har länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län vidare anfört i huvudsak följande.

Flera stränga isvintrar, särskilt 1922, 1924 och 1929, hade klart visat,

vilket stort hinder för fisket isbeläggning av såväl Bohusläns inre farleder

som Kattegatt och östra Skagerak under dessa år medfört. Av tillgängligt

siffermaterial framginge med tydlighet, att ishindren förorsakade

synnerligen betydande förluster för fiskarebefolkningen. Visserligen

stöde till fiskets hjälp de båda fartygen Skagerak och Svensksund,

och det vore obestridligt, att dessa varit till nytta vid isbrytning, bogseringshjälp

m. m. Men erfarenheten hade dock givit vid handen, att

fartygen i fråga icke förmått hindra fiskeflottans tidvisa fullständiga

instängande av is. Orsaken härtill vore helt och hållet att söka i fartygsmaterialens

beskaffenhet och dess höga ålder. Intetdera av fartygen kunde

taga sig fram i packis.

Ångaren Skagerak, som alltifrån början inrättats för sitt egentliga

ändamål som bevaknings- och undersökningsfartyg, vore över huvud

icke byggd med tanke på isbrytning i större omfattning. Under den

långa tid fartyget varit i bruk hade givetvis, trots företagna reparationsarbeten,

både skrovets och maskinens styrka minskats genom nöt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129. 3

ning. Utan överdrift kunde numera sägas, att Skagerak keit och hållet

saknade förmåga att arbeta sig fram i is även av ringa styrka.

Kanonbåten Svensksund däremot hade otvivelaktigt från början varit

en rätt god isbrytare. Men fartyget bade uppnått en ålder av omkring

40 år, och dess skrov och maskinella anordningar, särskilt dess propellermaskin

vore, såsom fartygets chef också uttryckligen framhållit, numera

alltför svaga för att övervinna de svårigheter, som en sträng isvinter

medförde vid en expedition till fiskets skydd och hjälp.

Det vore också att märka, att de båda fartygens arbetsuppgifter undau

för undan ökats i samma mån som fiskeflottan moderniserats. De moderna

fiskebåtarna med sina stora dimensioner och starka motorer kunde

bedriva vinterfiske såväl långt ute till havs som i övrigt under förhållanden,

där äldre tiders fiskefartyg varit helt förhindrade uppträda

i sjön. Detta vore givetvis i och för sig till den största fördel för fisket,

men medförde dock icke sällan, exempelvis vid isdrift, att fiskehatarna

råkade i så farofyllda situationer, att det tarvades både stark isbrytare

och moderna bärgningsanordningar för att effektiv hjälp skulle kunna

beredas dem.

Att genom ombyggnader bringa Skagerak eller Svensksund i sådant

skick, att de i dessa hänseenden kunde fylla skäliga fordringar, syntes

icke vara möjligt. Fartygen vore i sin helhet för gamla och för svaga

för att en dylik ombyggnad skulle hava utsikt att lyckas. Anskaffande

av ett fullständigt nytt, starkt ishrytande fartyg, inrättat från början

med tanke på alla de uppgifter, som nutiden krävde av ett för fiskets

hjälp vid västkusten stationerat fartyg, vore därför den enda praktiska

lösningen av den föreliggande frågan.

Vederbörande fiskeriintendent hade ifrågasatt, att ett eventuellt nytt

fartyg borde utrustas även för fiskeriundersökningar och övertaga vissa

av undersökningsfartyget Skageraks nuvarande uppgifter. Länsstyrelsen

holle härutinnan före, att under sådana förhållanden Skagerak måhända

kunde erhålla ändrat arbetsområde, exempelvis apteras till särskilt

undersökningsfartyg för Östersjön.

Slutligen ville länsstyrelsen framhålla, att västkustfisket i betydande

mån voro beroende av möjligheten att avsätta dess produkter utom

riket. För en framgångsrik export vore av vikt, att en jämn tillförsel

kunde i största möjliga utsträckning upprätthållas. Även ur denna synpunkt

skulle en god isbrytare hava en mycket betydelsefull uppgift att

fylla.

Med stöd av det anförda hemställde länsstyrelsen örn åtgärder for

åstadkommande av utredning snarast möjligt angående anskaffande av

ett starkare isbrytande fartyg för västkustfiskets behov.

I remissutlåtande den !) april 1930 har jämväl lantbruksstyrelsen vitsordat

det föreliggande stora behovet av ett starkare isbrytande fartyg till

fiskets hjälp. Styrelsen har därutöver anfört följande.

I sin framställning i ämnet syntes länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län uteslutande hava tänkt på västkustens fiske. Emellertid skulle även

fisket vid kusten av Östersjön, till vars förfogande för närvarande icke

stöde något isbrytande fartyg, tidvis kunna få god nytta av isbrytarhjälp.

Lantbruksstyrelsen avsåge därvid särskilt mellersta delen av

östra kusten, t. ex. trakten av Nynäshamn och Gotland.

Den av länsstyrelsen upptagna frågan örn ett nytt ishrytande fartygs

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

användning även för fiskeriundersökningar ansåge lantbruksstyrelsen i

bog grad bero på, huru driftkostnaderna komme att ställa sig för det nya

fartyget oell huruvida dess dimensioner gjorde det lämpligt för undersökningsarbeten.

Därtill komme, att, örn fartyget bleve strängt upptaget

med isbrytning och andra arbeten för direkt hjälp åt fiskarena, man måhända

skulle bliva tvungen att under lång tid avstå från utförande av

även mycket trängande undersökningar.

Vad slutligen anginge undersökningsfartyget Skagerak kunde detta

fartyg med hänsyn till dess storlek, manövrering och väl dyrbara drift

knappast sägas vara särskilt väl lämpat såsom undersökningsfartyg för

Östersjön, varest undersökningarna till stor del måste förläggas till

skärgårdarna.

Då föreliggande frågor vore ganska invecklade, syntes en ingående,

förutsättningslös utredning behövas. Härvid borde man i varje fall utgå

därifrån, att det nya fartyget skulle övertaga de uppgifter, som hittills

ålegat kanonbåten Svensksund. Dess viktigaste uppgifter skulle

sålunda bliva 1) att bevaka sjöterritoriet mot intrång från utländska

fiskare, 2) att. bringa hjälp åt fiskefartyg vid ishinder, strandning eller

andra olyckstillfällen, och 3) att, då övrigt arbete det medgåve, ägna

sig åt sillrekognoscering. På grund av det anförda hemställde lantbruksstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för utredning

angående anskaffande av ett isbrytande fartyg för fiskets behov.

Vidkommande fartyget Skageraks sjöduglighet samt i fråga örn fartygets

behov av reparation och ytterligare utrustning har förste fartygsinspektören

i Göteborgs distrikt i yttrande till länsstyrelsen i Göteborg

den 16 maj 1931 anfört, att han vid verkställd undersökning funnit, att

fartyget icke fullt uppfyllde bestämmelserna för fartyg, som skola nyttjas

i östersjöfart, det vill säga innanför linjen Hanstholm—Lindesnäs,

att fartyget icke vore sjövärdigt för nyttjande i nordsjö- eller vidsträcktare

fart och att fartyget icke syntes utan en synnerligen omfattande

förstärkning av fartygsskrovet samt anskaffande av betydligt

grövre ankarutrustning och annan utrustning kunna göras sjövärdigt

för sådan fart.

Statsisbry tar nämnden har i infordrat utlåtande den 24 november

1932 närmast yttrat sig rörande frågan, huruvida fiskets behov av isbrytande

fartyg skulle kunna effektivt tillgodoses på annat sätt, än genom

byggande av ett nytt fartyg, samt härutinnan anfört i huvudsak

följande.

Vad anginge statens isbrytarmateriel, som representerades av statsisbry

tar fartyget »Atle» och det under byggnad varande statsisbry tarf artyget

»Ymer», båda avsedda för handelssjöfartens behov, ville nämnden

enligt åberopad utredning uttala den bestämda uppfattningen, att fartyget

Atle icke kunde eller borde tagas i anspråk för fiskets behov av isbrytning,

och att detta givetvis överhuvud i än högre grad gällde Ymer,

som till storlek och maskinstyrka vore ännu kraftigare än Atle. För

fiskets behov bättre avpassad isbrytarmateriel vore däremot till finnandes

i vissa kommuner och enskilda affärsföretag tillhöriga svenska isbrytande

fartyg. I kommuner, som läge i eller intill fiskedistrikten, bor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

de för dessas egen skull stort intresse förefinnas för genomförandet av

åtgärder, som skulle säkra en jämnare tillförsel av fiskefångster till vederbörande

kommuner. Utsikter borde alltså förefinnas att genom förhyrande

av dylika fartyg assistera fisket med isbrytning, bogsering m. m.

Möjligheterna härför borde omsorgsfullt prövas.

Härefter anbefallde Kungl. Majit den 23 december 1932 lantbruksstyrelsen

att, efter hörande av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, avgiva

förnyat utlåtande i ärendet, innefattande utformat förslag samt

kostnadsberäkningar rörande anskaffning av ett isbrytande undersöknings-

och bevakningsfartyg för havsfiskets behov. Med anledning härav

har lantbruksstyrelsen den 24 januari 1933 ånyo utlåtit sig i ärendet

och därvid tillika överlämnat yttrande den 20 i samma månad av nyssnämnda

länsstyrelse jämte vissa vid yttrandet fogade kostnadsberäkningar

rörande den ifrågasatta fartygsnybyggnaden.

I sitt till lantbruksstyrelsen avgivna yttrande den 20 januari 1933 har

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anfört, att länsstyrelsen av aktiebolaget

Götaverken, aktiebolaget Lindholmen—Motala och Eriksbergs

mekaniska verkstads aktiebolag begärt en approximativ kostnadsberäkning

för ett fartyg av den ungefärliga storlek och inredning som representerades

av det danska undersökningsfartyget »Dana» —- vartill en

schematisk ritning ställts till varvens förfogande — dock av något större

längd och med en isbrytande förmåga något överlägsen kanonbåten

Svensksunds. Från varven hade sedermera inkommit skrivelser, innefattande

dylika beräkningar. Med hänsyn till dessa och då ett belopp

måste stå till förfogande för uppgörande av fullständiga ritningar ansåge

länsstyrelsen kostnadssumman för fartyget icke kunna på nuvarande

stadium beräknas till lägre belopp än 650,000 kronor.

Enligt de till länsstyrelsen från förenämnda varvsföretag inkomna

skrivelser uppgå varvens kostnadsförslag beträffande ifrågavarande

fartygsbyggnad till följande belopp, nämligen aktiebolaget Lindholmen

—Motalas till cirka 650,000 kronor, Eriksbergs mekaniska verkstads

aktiebolags till cirka 600,000 kronor, alternativt till cirka 615,000 kronor

och aktiebolaget Götaverkens till 590,000 kronor. De från de båda förstnämnda

varven inkomna kostnadsförslagen äro alltså endast approximativa.

Uppgifterna örn fartyget, som av dessa varv lämnats, omfatta i

stort sett allenast dess huvuddimensioner samt beräknad fart och bränsleförbrukning.

Det av aktiebolaget Götaverken avgivna kostnadsförslaget

uppvisar däremot en fixerad slutsumma. Från detta bolag föreligger

dessutom en specifikation för fartyget. Av denna inhämtas bland annat

följande.

Huvuddimensionerna äro: bingel överallt

meter och medeldjupgäende 3.6»; meter. Fartyget är avsett att byggas av

stål med ett genomgående huvuddäck samt back. Propellermaskineriet

skall förslagsvis bestå av en 3-cylindrig, dubbelverkande varmluftmotor

av vertikal typ, konstruerad att vid ett varvantal av 110 per minut

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

utveckla cirka 600 axelhästkrafter. Varmluftmotorn skulle drivas med

varmluft örn cirka 4 atm, tryck, som levererades av 2 st. varmluftgeneratorer,

vardera bestående utav en av en högtrycksförbrännningsmotor

driven luftkompressor.

Fartyget är beräknat att med full utrustning, inklusive bränsle, vatten,

proviant m. m. göra en fart av 11.75 knop i stilla väder och smul

sjö. Vid 9 knops medelfart beräknas fartyget hava en aktionsradie av

3,000 distansminuter.

Enligt förslaget är inredningen avsedd att omfatta i backen förrådsrum,

timmermansverkstad, manskapsmäss och tvättrum samt å huvuddäcket

i däckshus midskepps salong, befälsmäss, kök, penteri och likaledes

i däckshus akter örn maskinkappeu laboratorium, fiskrum, sjukhytt

och badrum. Å det midskepps uppbyggda båtdäcket bar förut å kommandobryggan

anbragts styrhytt, karthytt, radiehytt samt hytter för befälhavare

och telegrafist och akterut uppställts två livbåtar och en jolle. Under

huvuddäcket äro föröver skansar för manskapet anordnade och omedelbart

akter därom finnes inredning för underbefäl, lots, fiskerimästare och 2

fiskare m. m. ävensom, längst akterut, 8 hytter för fiskeritjänstemän eller

passagerare. För örn det midskepps belägna maskinerirummet äro belägna

ett lastrum och förrådsrum.

I sitt utlåtande den 24 januari 1933 har lantbruksstyrelsen inledningsvis

meddelat, att styrelsen den 1 december 1932 till 1932 års kommitté för

utredning angående beredskapsarbeten avlåtit en framställning med

hemställan, att frågan örn byggandet av ett kraftigare undersökningsoch

bevakningsfartyg för fiskets behov måtte upptagas till prövning i

samband med planläggningen av övriga beredskapsarbeten. Styrelsen

hade därvid framhållit följande. Allteftersom fisket utsträcktes till

avlägsnare fiskevatten, ställdes ökade krav på ett undersökningsfartyg.

Det krävdes större sjödugligbet och större aktionsradie. Ett betydande

svenskt fiske bedreves numera över hela Nordsjön och väster örn Shetlandsöarna

och Skottland. Under senare år bade det svenska sillfisket

vid Island alltmera tilltagit, År 1932 hade sålunda icke mindre än 26

svenska fartyg deltagit i detta fiske, och från fiskarehåll hade uttryckts

önskan, att Skagerak skulle gå dit för att vara fiskarena till bistånd

bland annat för rekognoscering efter sillen. Men att gå med detta fartyg

till Island kunde icke komma i fråga. För närvarande vore bland

fiskare på västkusten planer å bane att göra fiskeförsök efter sill utanför

västkusten av Skottland. Även för dylika försök skulle det vara av

stor betydelse, örn undersökningsfartyget bade kunnat bistå fiskarena

med rekognosceringar efter sillen och med andra undersökningar å

fiskeområdet i fråga. Men ej heller detta läte sig göra. Behovet av

ett kraftigare undersökningsfartyg bade alltså blivit alltmer trängande.

Lantbruksstyrelsen ville därför framhålla önskvärdheten av att ett

sådant fartyg måtte byggas snarast möjligt och hemställde därför, att

frågan härom måtte upptagas till prövning i samband med övriga beredskapsarbeten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts -proposition nr 129. 7

Lantbiuksstj reisen har i sitt förevarande utlåtande härefter anfört

följande.

Vidkommande behovet av isbrytarhjälp för östersjöfisket hade såvitt

anginge Blekinge län detta tillfälligt tillgodosetts genom anlitande av isbrytande

fartyg från marinens fartyg i Karlskrona. För isbrytning för

fiskets räkning inom Blekinge skärgård under vintern 1932/1933 hade

Kungl. Maj:t ställt till länsstyrelsens i länet förfogande ett belopp av

500 kronor. I den mån behov förelåge av isbrytarhjälp för ostkustfisket,

syntes också den av statsisbrytarnämnden anvisade vägen vara den

mest praktiska, nämligen att genom överenskommelse med kommuner

och andra, som disponerade för ifrågavarande ändamål lämpliga fartyg,

erhålla erforderlig isbrytarhjälp. Man kunde därför bortse från det behov

av isbrytning^ för fisket i Östersjön, som kunde förefinnas. Däremot

borde det ifrågasatta nya fartyget äga en isbrytande förmåga, som

kunde anses motsvara rimliga anspråk för västkustfiskets vidkommande.

För val av fartygstyp hade länsstyrelsen rådgjort med lantbruksstyrelsen.

Såsom resultat härav hade framgått, att fartyget borde vara

ungefärligen av samma storlek som det danska fiskeriundersökningsfartyget

Dana, dock av något större längd men något mindre djupgående,

och äga en isbrytande förmåga, något överlägsen kanonbåten Svensksunds.

Dessutom borde fartyget få en aktionsradie, som möjliggjorde

undersökningsfärdernas utsträckande, exempelvis till Island.

Med ledning härav och efter förhandlingar med fartyget Skageraks

befälhavare hade de kostnadsberäkningar utförts, som bifogats länsstyrelsens

yttrande.

Enligt vad i en av beräkningarna anförts, skulle oljeåtgången vid den

mest ekonomiska farten eller 9 knop bliva 1.5 ton per dygn, motsvarande

med nuvarande oljepris en beräknad kostnad av omkring 75 kronor.

Kolåtgången för undersökningsfartyget Skagerak med samma fart utgjorde

nu per dygn 6 ton, motsvarande vid nuvarande kolpris en kostnad

av 138 kronor. Då driftkostnaderna i övrigt icke syntes bliva större

för det nya fartyget än för Skagerak, förefölle driftkostnaderna i sin

helhet bliva icke oväsentligt lägre för det nya fartyget än för Skagerak.

De inkomna kostnadsberäkningarna varierade på en slutsumma mellan

590,000 och 650,000 kronor. Under sådana förhållanden ville det synas,

som örn kostnaden för fartyget i fråga — däri även medräknade kostnaderna

för uppgörande av fullständiga ritningar och byggnadsbeskrivningar

— skulle kunna begränsas till en summa något lägre än 650,000

kronor.

Efter i ärendet erhållen remiss har slutligen kommerskollegium i utlåtande

den 8 februari 1933 anfört i huvudsak följande.

De av aktiebolaget Lindholmen—Motala och Eriksbergs mekaniska

verkstads aktiebolag avgivna kostnadsförslagen vore icke så uttömmande,

att de kunde tjäna till grundval för det tekniskt-ekonomiska bedömandet,

som nu avsåges. Däremot syntes det av aktiebolaget Götaverken avgivna

kostnadsförslaget i förening med tillhörande specifikation innehålla

tillräckliga uppgifter för att kunna tjäna som underlag för bedömande

av de ungefärliga anskaffningskostnaderna för det i förslaget avsedda

fartyget.

Under förutsättning att det av aktiebolaget Götaverken projekterade

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

fartyget i alla väsentliga hänseenden motsvarade de fordringar, som vederbörande

kunde uppställa å ett fartyg för ifrågavarande speciella

ändamål, syntes den uppgivna slutsumman, 590,000 kronor, särskilt i betraktande

jämväl av slutsummorna i de båda förstnämnda kostnadsförslagen,

kunna läggas till grund för anskaffningskostnadens bedömande.

Innan beställning av det ifrågasatta fartyget bomme till stånd, borde

dock fartygets konstruktion och materialdimensioner etc. i detalj fastställas.

Det syntes vara att förvänta, att det härvid visade sig nödvändigt

att i vissa hänseenden uppställa ej oväsentligt strängare fordringar

än dem, på vilka kostnadsförslag^ grundade sig. Det vore därför nödigt

att göra förbehåll för en ej alltför snävt tilltagen marginal utöver

den av aktiebolaget Götaverken angivna slutsumma.

Sistnämnda bolags kostnadsförslag förutsatte, att fartyget försåges

med framdrivningsmaskineri av bolagets specialkonstruktion för kombinerad

diesel- och varmluftsdrift. Motormaskineri av denna tillverkning

syntes vara oprövat för fartyg av den storlek och art, varom här

vöre fråga. Huruvida maskineriet vore lämpligt för dylikt fartyg kunde

icke bestämt bedömas med ledning av tillgängligt material. Frågan härom

borde därför underkastas ingående utredning, innan slutlig ställning

toges till densamma. Kungl. Maj:t borde vara förbehållen fria bänder

på denna punkt liksom för övrigt rörande samtliga detaljer i fartygsbygget.

Därest fartyget skulle förses med annat framdrivningsmaskineri än det

av aktiebolaget Götaverken föreslagna, kunde kostnaderna fär maskineriet

komma att ställa sig annorlunda än de av bolaget beräknade. Även

av denna anledning fordrades viss marginal för eventuellt ifrågakommande

kostnadsökning.

Vid marginalens beräknande syntes hänsyn även få tagas till att vid

fartygets anskaffande torde uppkomma vissa extra kostnader, t. ex. för

uppgörande av anbudsritningar och byggnadsbeskrivning, granskning

av anbud med tillhörande kontraktsritning, kontrollering av fartygsbygget,

besiktning av det färdigställda fartyget samt eventuellt för anskaffande

av radiotelegrafinstallation och andra i specifikationen ej omnämnda

anordningar för fartyget.

Att på nuvarande stadium lämna en bestämd uppgift å det belopp, till

vilket anskaffningskostnaden för fartyget komme att belöpa sig, vore givetvis

omöjligt. Det förefölle emellertid, som örn en marginal av cirka

10 procent eller 60,000 kronor utöver den i aktiebolaget Götaverkens kostnadsförslag

angivna slutsumman av 590,000 kronor vore tillräcklig för

täckande av samtliga de ytterligare kostnader, som enligt vad sålunda

nämnts kunde tillkomma. Med reservation för i större utsträckning ändrade

materialpriser vid tiden för fartygsbygget, ansåge kommerskollegium

att för anskaffning av ett fartyg av i huvudsak det slag, som i aktiebolaget

Götaverkens kostnadsförslag och specifikation avsåges, borde beräknas

ett belopp av 650,000 kronor. Kungl .Majit syntes böra förbehålla

sig befogenhet att besluta örn de avvikelser från förslaget med avseende

å maskineri och övriga delar av fartyget, som kunde finnas lämpliga.

Vid bedömande av förevarande förslag örn anskaffande av ett nytt bevaknings-

och undersökningsfartyg för havsfiskets behov synes man böra

hålla i åtanke fiskerinäringens stora betydelse för vårt näringsliv och de

ofta vanskliga och svåra förhållanden, varunder särskilt havsfiskare
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 129.

9

folkningen arbetar. Statsmakterna hava även beaktat detta och på olika

sätt sökt främja fiskerinäringen. Bland de sålunda vidtagna åtgärderna

torde särskild betydelse böra tillmätas dem, som innebära tillhandahållande

för fiskets behov av vissa fartyg för bevakning och lämnande av

skydd och bistånd i olika hänseenden åt havsfiskarena samt för möjliggörande

av vetenskapligt-praktiska undersökningar och försök på hithörande

områden. Såsom i ärendet framhållits, torde det emellertid icke kunna

bestridas, att fartygen Skagerak och Svensksund, på grund av ålder och

förslitning samt med hänsyn till fiskeflottans motorisering och modernisering

och därav ökade aktionsradie, numera icke fylla de krav, som måste

ställas på hjälp- och undersökningsfartyg med de uppgifter, varom här

är fråga. De båda fartygen äro sålunda exempelvis oförmögna att i fråga

örn de långt till havs gående moderna fiskebåtarna assistera vid isdrift

eller andra farofyllda situationer. Behovet av nyanskaffning har, särskilt

beträffande Skagerak som torde hava den viktigaste uppgiften att fylla,

ganska länge gjort sig påmint. Såväl länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län som lantbruksstyrelsen hava också framhållit vikten av vidtagande

av snara åtgärder i angivna syfte. Därvid har särskilt betonats behovet

av ett isbrytande fartyg för havsfiskets behov. Båda nämnda myndigheter

hava erinrat, att isbeläggning av såväl Bohusläns inre farleder som

Kattegatt och östra Skagerak ej sällan vållat svårt avbräck för fisket och

därmed betydande förluster för fiskarbefolkningen. Att genom ombyggnader

bringa Skagerak och Svensksund i sådant skick, att de i förevarande

hänseenden skulle kunna fylla skäliga fordringar, har till följd av fartygens

höga ålder och jämförelsevis svaga konstruktion ansetts icke vara

möjligt. Såsom statsisbrytarnämnden anfört, torde heller icke vara

lämpligt att för ändamålet disponera de till liavsisbrytning för handelssjöfartens

behov avsedda, staten tillhöriga isbrytarfartygen Atle och

Ymer. Då annan utväg icke synes stå till buds, finner jag mig därför böra

biträda det nu föreliggande förslaget örn nybyggnad av ett isbrytande undersöknings-

och bevakningsfartyg för havsfiskets behov. Skulle den invändningen

göras mot förslaget, att man möjligen ännu någon tid kunde

åtnöjas med de äldre fartygen, må häremot framhållas, att de sakkunniga

myndigheterna funnit behovet av nyanskaffning trängande samt att genom

ett omedelbart igångsatt nybyggande erhålles ett i hithörande arbetsfack

välbehövligt tillskott av arbetstillfällen.

Det nya fartyget synes mig, såsom förut antytts, böra övertaga såväl de

uppgifter, som hittills ålegat kanonbåten Svensksund, som ock den verk

samhet för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt den tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken, som

för närvarande ombesörjes av fartyget Skagerak. Fartyget torde kunna

få särskild betydelse för lämnande åt västkustfiskarena av hjälp med

isbrytning och bogsering genom isen samt erforderlig assistens vid fiske

långt till havs. Beträffande åter tillgodoseende av behovet av isbrytar
liihang

lill riksdagens protokoll 19311. t sami. Sr 129. -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Ma-j:ts proposition nr 129.

hjälp för östersjöfisket ansluter jag mig till den utav statsisbrytarnämnden

uttalade, av lantbruksstyrelsen biträdda uppfattningen, att överenskommelser

örn erforderlig isbrytarlijälp böra kunna slutas med kommuner

och andra, som disponera för ändamålet lämpliga fartyg.

Efter det ifrågasatta nya fartygets tillkomst, torde åtgärder böra vidtagas

för försäljning vid lämplig tidpunkt av fartyget Skagerak. Att

såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus Ilin ifrågasatt aptera Skagerak

till särskilt undersökningsfartyg för Östersjön kan jag av statsekonomiska

skäl icke tillstyrka. Skagerak torde för övrigt på grund av sin

storlek och sitt djupgående vara mindre lämplig för sådant ändamål,

då fiskeriundersökningar i Östersjön till väsentlig del böra utföras i dess

skärgårdsområden. Därest riksdagen intet har att häremot invända,

torde Kungl. Majit böra äga vidtaga åtgärder för Skageraks försäljning

på för staten gynnsammaste villkor. Därvid inflytande köpeskilling

torde böra tillgodoföras riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

I avseende å Svensksund, som hittills använts — förutom vissa tider för

havsfiskets behov — för militär sjömätning i regel under tiden slutet av

april—slutet av augusti samt tidvis för utbildning av reservbefäl, torde

detta fartyg, enligt vad jag inhämtat, även framdeles hava uppgifter att

fylla inom sjöförsvaret. Endast därest förstärkt bevakning till skydd mot

intrång av utländska fiskare på svenskt territorium skulle erfordras, torde

jämsides med det ifrågasatta nya fartyget hjälp från sjöförsvaret tillhörande

fartyg framdeles böra påkallas.

Av de ifråga örn fartygsnybyggnaden infordrade kostnadsförslagen uppvisar

allenast det av aktiebolaget Götaverken avgivna förslaget en fixerad

slutsumma, varjämte endast från detta bolag föreligger specifikation för

fartyget. Aktiebolaget Götaverkens kostnadsförslag å 590,000 kronor är

därtill det lägsta. Emellertid framgå icke till fyllest av kostnadsförslaget.

och specifikationen fartygets konstruktion och materialdimensioner m. m.

beträffande skrov och andra delar av detsamma. Kommerskollegium har

ock anmärkt, att det i nyssnämnda hänseenden möjligen kan visa sig vara

nödvändigt att uppställa ej oväsentligt strängare fordringar än dem, på

vilka kostnadsförslaget vore grundat. Därtill borde enligt kollegiets åsikt''

frågan örn lämpligheten av det av Götaverken föreslagna motormaskineriet

underkastas ingående utredning, innan slutlig ställning tages till

densamma. Kostnaderna för annat dylikt maskineri kunde komma att

ställa sig annorlunda än de av bolaget beräknade. Därest emellertid fartygsanskaffningen

ifråga beslutas, torde fullständiga ritningar och kostnadsförslag

å fartyget samt uppgift å nödiga inventarier och utrustningsartiklar,

efter beslut av Kungl. Majit, komma att infordras, innan de för

anskaffningen nödiga medlen utanordnas. Vid sådant förhållande synes

den omständigheten, att en i alla detaljer ingående utredning härutinnan

för närvarande icke föreligger, ej behöva utgöra hinder för avlåtande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129. 11

proposition till riksdagen örn beviljande av nödiga medel för fartygets anskaffande.

Enligt förberörda preliminära beräkning skulle anskaffningskostnaderna

för fartyget uppgå till 590,000 kronor. Till detta kostnadsbelopp böra

emellertid, såsom kommerskollegium anfört, läggas dels av förenämnda

tekniska grunder eventuellt föranledda kostnadsökningar, dels ock vissa

extra kostnader för anbudsritningar, byggnadsbeskrivning, granskning av

anbud med tillhörande kontraktsritningar, kontrollering av fartygsbygget,

eventuell radiotelegrafinstallation m. m. Kommerskollegium har ansett

en marginal för dylika kostnader av cirka 60,000 kronor böra beräknas.

Samtliga kostnader för fartygsanskaffningen skulle sålunda uppgå till

650,000 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra.

I avseende å beloppet av det anslag, som för ifrågavarande fartygsbyggnad

bör av riksdagen äskas, finner jag mig, med hänsyn till vad

sålunda anförts, icke kunna förorda, att detsamma bestämmes till lägre

belopp än förenämnda 650,000 kronor. Detta belopp överstiger med 150,000

kronor det i årets statsverksproposition för ändamålet preliminärt beräknade

anslagsbeloppet. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

vill jag tillstyrka framställning till riksdagen örn anvisande för budgetåret

1933/1934 under utgifter för kapitalökning och fonden för förlag till

statsverket av ett reservationsanslag av 650,000 kronor, att i sin helhet

utgå av lånemedel, för anskaffande, i huvudsaklig överensstämmelse med

av mig angivna riktlinjer, av ett isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg

för havsfiskets behov. Det bör ankomma på Kungl. Majit

att bland annat pröva, huruvida med hänsyn till rådande arbetslöshet

närmare bestämmelser för nybyggnadsarbetets utförande böra föreskrivas.

Kungl. Majit torde böra äga befogenhet att jämväl i övrigt besluta

i fråga örn samtliga fartygsbygget berörande detaljer.

Vad slutligen angår frågan örn de årliga driftkostnaderna för fartyget,

vilket liksom Skagerak torde böra stå under länsstyrelsens i Göteborgs

och Bohus län överinseende, vill jag i detta sammanhang allenast erinra

örn lantbruksstyrelsens i denna fråga gjorda uttalande, att ifrågavarande

driftkostnader beräknats i sin helhet bliva icke oväsenligt lägre för

det nya fartyget än för Skagerak. Frågan örn driftkostnaderna för fartyget

torde emellertid icke nu påkalla annat beslut från riksdagens sida

jin ett medgivande, att, därest fartyget skulle bliva färdigt till användning

redan under nästa budgetår, det till underhålls- och driftkostnader

för fartyget Skagerak under nionde huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget

må tagas i anspråk jämväl till möjligen uppkommande

driftkostnader för det nya fartyget. Någon höjning av sistnämnda anslag

torde för budgetåret 1933/1934 av denna anledning icke påkallas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1) till anskaffande av ett isbrytande undersöknings-

och bevakningsfartyg för havsfiskets behov

anvisa för budgetåret 1933/1934 under utgifter för

kapitalökning ett reservationsanslag av 650,000 kronor;
2)

medgiva, att det till underhålls- och driftkostnader

för fartyget Skagerak under nionde huvudtiteln

anvisade extra reservationsanslaget må tagas i

anspråk jämväl till bestridande av möjligen uppkommande

driftkostnader för det nya fartyget.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

33047 4. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1933:11 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående anslag till allmänna arbeten, avseende jordbruksdepartementets verksamhetsområd s. 14 i texten