Angående anslag för anskaffande av ett isbrytande undersökningsoch bevakningsfarty g för havsfiskets behov
1933-02-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:129, Angående anslag för anskaffande av ett isbrytande undersökningsoch bevakningsfarty g för havsfiskets behov
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
1
Nr 129.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för anskaffande
av ett isbrytande undersöknings- och bevakningsfarty
g för havsfiskets behov; given Stockholms slott den 17
februari 1933.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statrådet Sköld, anför:
För att i olika avseenden bispringa fisket särskilt vid rikets västra kust
tagas för närvarande i anspråk två staten tillhöriga fartyg. Det ena,
ångfartyget »Skagerak» — till vars anskaffande 1905 års riksdag beviljade
ett anslag av 130,000 kronor — har sedan sistnämnda år varit i verksamhet
för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken,
medan det andra, kanonbåten »Svensksund», under vintern är statione
-
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Kr 129.
1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 12.9.
rat å västkusten för upprätthållande av ordning under pågående vintersillfiske
och för att på olika sätt bistå fiskarena, bland annat genom
lämnande av skydd mot intrång av utländska fiskare på svenskt territorium.
Till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak har riksdagen
för varje år beviljat anslag. För budgetåret 1933/1934 har i årets
statsverksproposition under nionde huvudtiteln, punkt 136, för ändamålet
äskats ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor. Rörande de årliga
kostnaderna för Svensksund må hänvisas till sagda huvudtitel,
punkt 138.
I anslutning till en av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gjord
framställning örn vidtagande av åtgärder i syfte att för statens räkning
måtte anskaffas ett isbrytande undersöknings- och hevakningsfartyg för
havsfiskets behov har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, under
utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkt 15, föreslagit riksdagen att, i avhidan
på särskild proposition i ämnet, för anskaffande av ett dylikt fartyg
beräkna för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Sedan ärendets beredning nu avslutats, anhåller jag att ånyo för Kungl.
Majit få anmäla ärendet.
Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län omförmälda, den 31 december
1929 dagtecknade framställning har närmast föranletts av en av styrelsen
för Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening hos länsstyrelsen
gjord hemställan örn utredning angående anskaffande av ett starkare isbrytande
fartyg, att för fiskets behov stationeras vid västkusten. Under
erinran, att denna fråga vid skilda tillfällen redan tidigare av länsstyrelsen
framhållits såsom synnerligen betydelsefull och nu mera än
någonsin syntes förtjänt av det största beaktande, har länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län vidare anfört i huvudsak följande.
Flera stränga isvintrar, särskilt 1922, 1924 och 1929, hade klart visat,
vilket stort hinder för fisket isbeläggning av såväl Bohusläns inre farleder
som Kattegatt och östra Skagerak under dessa år medfört. Av tillgängligt
siffermaterial framginge med tydlighet, att ishindren förorsakade
synnerligen betydande förluster för fiskarebefolkningen. Visserligen
stöde till fiskets hjälp de båda fartygen Skagerak och Svensksund,
och det vore obestridligt, att dessa varit till nytta vid isbrytning, bogseringshjälp
m. m. Men erfarenheten hade dock givit vid handen, att
fartygen i fråga icke förmått hindra fiskeflottans tidvisa fullständiga
instängande av is. Orsaken härtill vore helt och hållet att söka i fartygsmaterialens
beskaffenhet och dess höga ålder. Intetdera av fartygen kunde
taga sig fram i packis.
Ångaren Skagerak, som alltifrån början inrättats för sitt egentliga
ändamål som bevaknings- och undersökningsfartyg, vore över huvud
icke byggd med tanke på isbrytning i större omfattning. Under den
långa tid fartyget varit i bruk hade givetvis, trots företagna reparationsarbeten,
både skrovets och maskinens styrka minskats genom nöt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 129. 3
ning. Utan överdrift kunde numera sägas, att Skagerak keit och hållet
saknade förmåga att arbeta sig fram i is även av ringa styrka.
Kanonbåten Svensksund däremot hade otvivelaktigt från början varit
en rätt god isbrytare. Men fartyget bade uppnått en ålder av omkring
40 år, och dess skrov och maskinella anordningar, särskilt dess propellermaskin
vore, såsom fartygets chef också uttryckligen framhållit, numera
alltför svaga för att övervinna de svårigheter, som en sträng isvinter
medförde vid en expedition till fiskets skydd och hjälp.
Det vore också att märka, att de båda fartygens arbetsuppgifter undau
för undan ökats i samma mån som fiskeflottan moderniserats. De moderna
fiskebåtarna med sina stora dimensioner och starka motorer kunde
bedriva vinterfiske såväl långt ute till havs som i övrigt under förhållanden,
där äldre tiders fiskefartyg varit helt förhindrade uppträda
i sjön. Detta vore givetvis i och för sig till den största fördel för fisket,
men medförde dock icke sällan, exempelvis vid isdrift, att fiskehatarna
råkade i så farofyllda situationer, att det tarvades både stark isbrytare
och moderna bärgningsanordningar för att effektiv hjälp skulle kunna
beredas dem.
Att genom ombyggnader bringa Skagerak eller Svensksund i sådant
skick, att de i dessa hänseenden kunde fylla skäliga fordringar, syntes
icke vara möjligt. Fartygen vore i sin helhet för gamla och för svaga
för att en dylik ombyggnad skulle hava utsikt att lyckas. Anskaffande
av ett fullständigt nytt, starkt ishrytande fartyg, inrättat från början
med tanke på alla de uppgifter, som nutiden krävde av ett för fiskets
hjälp vid västkusten stationerat fartyg, vore därför den enda praktiska
lösningen av den föreliggande frågan.
Vederbörande fiskeriintendent hade ifrågasatt, att ett eventuellt nytt
fartyg borde utrustas även för fiskeriundersökningar och övertaga vissa
av undersökningsfartyget Skageraks nuvarande uppgifter. Länsstyrelsen
holle härutinnan före, att under sådana förhållanden Skagerak måhända
kunde erhålla ändrat arbetsområde, exempelvis apteras till särskilt
undersökningsfartyg för Östersjön.
Slutligen ville länsstyrelsen framhålla, att västkustfisket i betydande
mån voro beroende av möjligheten att avsätta dess produkter utom
riket. För en framgångsrik export vore av vikt, att en jämn tillförsel
kunde i största möjliga utsträckning upprätthållas. Även ur denna synpunkt
skulle en god isbrytare hava en mycket betydelsefull uppgift att
fylla.
Med stöd av det anförda hemställde länsstyrelsen örn åtgärder for
åstadkommande av utredning snarast möjligt angående anskaffande av
ett starkare isbrytande fartyg för västkustfiskets behov.
I remissutlåtande den !) april 1930 har jämväl lantbruksstyrelsen vitsordat
det föreliggande stora behovet av ett starkare isbrytande fartyg till
fiskets hjälp. Styrelsen har därutöver anfört följande.
I sin framställning i ämnet syntes länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län uteslutande hava tänkt på västkustens fiske. Emellertid skulle även
fisket vid kusten av Östersjön, till vars förfogande för närvarande icke
stöde något isbrytande fartyg, tidvis kunna få god nytta av isbrytarhjälp.
Lantbruksstyrelsen avsåge därvid särskilt mellersta delen av
östra kusten, t. ex. trakten av Nynäshamn och Gotland.
Den av länsstyrelsen upptagna frågan örn ett nytt ishrytande fartygs
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
användning även för fiskeriundersökningar ansåge lantbruksstyrelsen i
bog grad bero på, huru driftkostnaderna komme att ställa sig för det nya
fartyget oell huruvida dess dimensioner gjorde det lämpligt för undersökningsarbeten.
Därtill komme, att, örn fartyget bleve strängt upptaget
med isbrytning och andra arbeten för direkt hjälp åt fiskarena, man måhända
skulle bliva tvungen att under lång tid avstå från utförande av
även mycket trängande undersökningar.
Vad slutligen anginge undersökningsfartyget Skagerak kunde detta
fartyg med hänsyn till dess storlek, manövrering och väl dyrbara drift
knappast sägas vara särskilt väl lämpat såsom undersökningsfartyg för
Östersjön, varest undersökningarna till stor del måste förläggas till
skärgårdarna.
Då föreliggande frågor vore ganska invecklade, syntes en ingående,
förutsättningslös utredning behövas. Härvid borde man i varje fall utgå
därifrån, att det nya fartyget skulle övertaga de uppgifter, som hittills
ålegat kanonbåten Svensksund. Dess viktigaste uppgifter skulle
sålunda bliva 1) att bevaka sjöterritoriet mot intrång från utländska
fiskare, 2) att. bringa hjälp åt fiskefartyg vid ishinder, strandning eller
andra olyckstillfällen, och 3) att, då övrigt arbete det medgåve, ägna
sig åt sillrekognoscering. På grund av det anförda hemställde lantbruksstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för utredning
angående anskaffande av ett isbrytande fartyg för fiskets behov.
Vidkommande fartyget Skageraks sjöduglighet samt i fråga örn fartygets
behov av reparation och ytterligare utrustning har förste fartygsinspektören
i Göteborgs distrikt i yttrande till länsstyrelsen i Göteborg
den 16 maj 1931 anfört, att han vid verkställd undersökning funnit, att
fartyget icke fullt uppfyllde bestämmelserna för fartyg, som skola nyttjas
i östersjöfart, det vill säga innanför linjen Hanstholm—Lindesnäs,
att fartyget icke vore sjövärdigt för nyttjande i nordsjö- eller vidsträcktare
fart och att fartyget icke syntes utan en synnerligen omfattande
förstärkning av fartygsskrovet samt anskaffande av betydligt
grövre ankarutrustning och annan utrustning kunna göras sjövärdigt
för sådan fart.
Statsisbry tar nämnden har i infordrat utlåtande den 24 november
1932 närmast yttrat sig rörande frågan, huruvida fiskets behov av isbrytande
fartyg skulle kunna effektivt tillgodoses på annat sätt, än genom
byggande av ett nytt fartyg, samt härutinnan anfört i huvudsak
följande.
Vad anginge statens isbrytarmateriel, som representerades av statsisbry
tar fartyget »Atle» och det under byggnad varande statsisbry tarf artyget
»Ymer», båda avsedda för handelssjöfartens behov, ville nämnden
enligt åberopad utredning uttala den bestämda uppfattningen, att fartyget
Atle icke kunde eller borde tagas i anspråk för fiskets behov av isbrytning,
och att detta givetvis överhuvud i än högre grad gällde Ymer,
som till storlek och maskinstyrka vore ännu kraftigare än Atle. För
fiskets behov bättre avpassad isbrytarmateriel vore däremot till finnandes
i vissa kommuner och enskilda affärsföretag tillhöriga svenska isbrytande
fartyg. I kommuner, som läge i eller intill fiskedistrikten, bor
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
de för dessas egen skull stort intresse förefinnas för genomförandet av
åtgärder, som skulle säkra en jämnare tillförsel av fiskefångster till vederbörande
kommuner. Utsikter borde alltså förefinnas att genom förhyrande
av dylika fartyg assistera fisket med isbrytning, bogsering m. m.
Möjligheterna härför borde omsorgsfullt prövas.
Härefter anbefallde Kungl. Majit den 23 december 1932 lantbruksstyrelsen
att, efter hörande av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, avgiva
förnyat utlåtande i ärendet, innefattande utformat förslag samt
kostnadsberäkningar rörande anskaffning av ett isbrytande undersöknings-
och bevakningsfartyg för havsfiskets behov. Med anledning härav
har lantbruksstyrelsen den 24 januari 1933 ånyo utlåtit sig i ärendet
och därvid tillika överlämnat yttrande den 20 i samma månad av nyssnämnda
länsstyrelse jämte vissa vid yttrandet fogade kostnadsberäkningar
rörande den ifrågasatta fartygsnybyggnaden.
I sitt till lantbruksstyrelsen avgivna yttrande den 20 januari 1933 har
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anfört, att länsstyrelsen av aktiebolaget
Götaverken, aktiebolaget Lindholmen—Motala och Eriksbergs
mekaniska verkstads aktiebolag begärt en approximativ kostnadsberäkning
för ett fartyg av den ungefärliga storlek och inredning som representerades
av det danska undersökningsfartyget »Dana» —- vartill en
schematisk ritning ställts till varvens förfogande — dock av något större
längd och med en isbrytande förmåga något överlägsen kanonbåten
Svensksunds. Från varven hade sedermera inkommit skrivelser, innefattande
dylika beräkningar. Med hänsyn till dessa och då ett belopp
måste stå till förfogande för uppgörande av fullständiga ritningar ansåge
länsstyrelsen kostnadssumman för fartyget icke kunna på nuvarande
stadium beräknas till lägre belopp än 650,000 kronor.
Enligt de till länsstyrelsen från förenämnda varvsföretag inkomna
skrivelser uppgå varvens kostnadsförslag beträffande ifrågavarande
fartygsbyggnad till följande belopp, nämligen aktiebolaget Lindholmen
—Motalas till cirka 650,000 kronor, Eriksbergs mekaniska verkstads
aktiebolags till cirka 600,000 kronor, alternativt till cirka 615,000 kronor
och aktiebolaget Götaverkens till 590,000 kronor. De från de båda förstnämnda
varven inkomna kostnadsförslagen äro alltså endast approximativa.
Uppgifterna örn fartyget, som av dessa varv lämnats, omfatta i
stort sett allenast dess huvuddimensioner samt beräknad fart och bränsleförbrukning.
Det av aktiebolaget Götaverken avgivna kostnadsförslaget
uppvisar däremot en fixerad slutsumma. Från detta bolag föreligger
dessutom en specifikation för fartyget. Av denna inhämtas bland annat
följande.
Huvuddimensionerna äro: bingel överallt
meter och medeldjupgäende 3.6»; meter. Fartyget är avsett att byggas av
stål med ett genomgående huvuddäck samt back. Propellermaskineriet
skall förslagsvis bestå av en 3-cylindrig, dubbelverkande varmluftmotor
av vertikal typ, konstruerad att vid ett varvantal av 110 per minut
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
utveckla cirka 600 axelhästkrafter. Varmluftmotorn skulle drivas med
varmluft örn cirka 4 atm, tryck, som levererades av 2 st. varmluftgeneratorer,
vardera bestående utav en av en högtrycksförbrännningsmotor
driven luftkompressor.
Fartyget är beräknat att med full utrustning, inklusive bränsle, vatten,
proviant m. m. göra en fart av 11.75 knop i stilla väder och smul
sjö. Vid 9 knops medelfart beräknas fartyget hava en aktionsradie av
3,000 distansminuter.
Enligt förslaget är inredningen avsedd att omfatta i backen förrådsrum,
timmermansverkstad, manskapsmäss och tvättrum samt å huvuddäcket
i däckshus midskepps salong, befälsmäss, kök, penteri och likaledes
i däckshus akter örn maskinkappeu laboratorium, fiskrum, sjukhytt
och badrum. Å det midskepps uppbyggda båtdäcket bar förut å kommandobryggan
anbragts styrhytt, karthytt, radiehytt samt hytter för befälhavare
och telegrafist och akterut uppställts två livbåtar och en jolle. Under
huvuddäcket äro föröver skansar för manskapet anordnade och omedelbart
akter därom finnes inredning för underbefäl, lots, fiskerimästare och 2
fiskare m. m. ävensom, längst akterut, 8 hytter för fiskeritjänstemän eller
passagerare. För örn det midskepps belägna maskinerirummet äro belägna
ett lastrum och förrådsrum.
I sitt utlåtande den 24 januari 1933 har lantbruksstyrelsen inledningsvis
meddelat, att styrelsen den 1 december 1932 till 1932 års kommitté för
utredning angående beredskapsarbeten avlåtit en framställning med
hemställan, att frågan örn byggandet av ett kraftigare undersökningsoch
bevakningsfartyg för fiskets behov måtte upptagas till prövning i
samband med planläggningen av övriga beredskapsarbeten. Styrelsen
hade därvid framhållit följande. Allteftersom fisket utsträcktes till
avlägsnare fiskevatten, ställdes ökade krav på ett undersökningsfartyg.
Det krävdes större sjödugligbet och större aktionsradie. Ett betydande
svenskt fiske bedreves numera över hela Nordsjön och väster örn Shetlandsöarna
och Skottland. Under senare år bade det svenska sillfisket
vid Island alltmera tilltagit, År 1932 hade sålunda icke mindre än 26
svenska fartyg deltagit i detta fiske, och från fiskarehåll hade uttryckts
önskan, att Skagerak skulle gå dit för att vara fiskarena till bistånd
bland annat för rekognoscering efter sillen. Men att gå med detta fartyg
till Island kunde icke komma i fråga. För närvarande vore bland
fiskare på västkusten planer å bane att göra fiskeförsök efter sill utanför
västkusten av Skottland. Även för dylika försök skulle det vara av
stor betydelse, örn undersökningsfartyget bade kunnat bistå fiskarena
med rekognosceringar efter sillen och med andra undersökningar å
fiskeområdet i fråga. Men ej heller detta läte sig göra. Behovet av
ett kraftigare undersökningsfartyg bade alltså blivit alltmer trängande.
Lantbruksstyrelsen ville därför framhålla önskvärdheten av att ett
sådant fartyg måtte byggas snarast möjligt och hemställde därför, att
frågan härom måtte upptagas till prövning i samband med övriga beredskapsarbeten.
Kungl. May.ts -proposition nr 129. 7
Lantbiuksstj reisen har i sitt förevarande utlåtande härefter anfört
följande.
Vidkommande behovet av isbrytarhjälp för östersjöfisket hade såvitt
anginge Blekinge län detta tillfälligt tillgodosetts genom anlitande av isbrytande
fartyg från marinens fartyg i Karlskrona. För isbrytning för
fiskets räkning inom Blekinge skärgård under vintern 1932/1933 hade
Kungl. Maj:t ställt till länsstyrelsens i länet förfogande ett belopp av
500 kronor. I den mån behov förelåge av isbrytarhjälp för ostkustfisket,
syntes också den av statsisbrytarnämnden anvisade vägen vara den
mest praktiska, nämligen att genom överenskommelse med kommuner
och andra, som disponerade för ifrågavarande ändamål lämpliga fartyg,
erhålla erforderlig isbrytarhjälp. Man kunde därför bortse från det behov
av isbrytning^ för fisket i Östersjön, som kunde förefinnas. Däremot
borde det ifrågasatta nya fartyget äga en isbrytande förmåga, som
kunde anses motsvara rimliga anspråk för västkustfiskets vidkommande.
För val av fartygstyp hade länsstyrelsen rådgjort med lantbruksstyrelsen.
Såsom resultat härav hade framgått, att fartyget borde vara
ungefärligen av samma storlek som det danska fiskeriundersökningsfartyget
Dana, dock av något större längd men något mindre djupgående,
och äga en isbrytande förmåga, något överlägsen kanonbåten Svensksunds.
Dessutom borde fartyget få en aktionsradie, som möjliggjorde
undersökningsfärdernas utsträckande, exempelvis till Island.
Med ledning härav och efter förhandlingar med fartyget Skageraks
befälhavare hade de kostnadsberäkningar utförts, som bifogats länsstyrelsens
yttrande.
Enligt vad i en av beräkningarna anförts, skulle oljeåtgången vid den
mest ekonomiska farten eller 9 knop bliva 1.5 ton per dygn, motsvarande
med nuvarande oljepris en beräknad kostnad av omkring 75 kronor.
Kolåtgången för undersökningsfartyget Skagerak med samma fart utgjorde
nu per dygn 6 ton, motsvarande vid nuvarande kolpris en kostnad
av 138 kronor. Då driftkostnaderna i övrigt icke syntes bliva större
för det nya fartyget än för Skagerak, förefölle driftkostnaderna i sin
helhet bliva icke oväsentligt lägre för det nya fartyget än för Skagerak.
De inkomna kostnadsberäkningarna varierade på en slutsumma mellan
590,000 och 650,000 kronor. Under sådana förhållanden ville det synas,
som örn kostnaden för fartyget i fråga — däri även medräknade kostnaderna
för uppgörande av fullständiga ritningar och byggnadsbeskrivningar
— skulle kunna begränsas till en summa något lägre än 650,000
kronor.
Efter i ärendet erhållen remiss har slutligen kommerskollegium i utlåtande
den 8 februari 1933 anfört i huvudsak följande.
De av aktiebolaget Lindholmen—Motala och Eriksbergs mekaniska
verkstads aktiebolag avgivna kostnadsförslagen vore icke så uttömmande,
att de kunde tjäna till grundval för det tekniskt-ekonomiska bedömandet,
som nu avsåges. Däremot syntes det av aktiebolaget Götaverken avgivna
kostnadsförslaget i förening med tillhörande specifikation innehålla
tillräckliga uppgifter för att kunna tjäna som underlag för bedömande
av de ungefärliga anskaffningskostnaderna för det i förslaget avsedda
fartyget.
Under förutsättning att det av aktiebolaget Götaverken projekterade
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
fartyget i alla väsentliga hänseenden motsvarade de fordringar, som vederbörande
kunde uppställa å ett fartyg för ifrågavarande speciella
ändamål, syntes den uppgivna slutsumman, 590,000 kronor, särskilt i betraktande
jämväl av slutsummorna i de båda förstnämnda kostnadsförslagen,
kunna läggas till grund för anskaffningskostnadens bedömande.
Innan beställning av det ifrågasatta fartyget bomme till stånd, borde
dock fartygets konstruktion och materialdimensioner etc. i detalj fastställas.
Det syntes vara att förvänta, att det härvid visade sig nödvändigt
att i vissa hänseenden uppställa ej oväsentligt strängare fordringar
än dem, på vilka kostnadsförslag^ grundade sig. Det vore därför nödigt
att göra förbehåll för en ej alltför snävt tilltagen marginal utöver
den av aktiebolaget Götaverken angivna slutsumma.
Sistnämnda bolags kostnadsförslag förutsatte, att fartyget försåges
med framdrivningsmaskineri av bolagets specialkonstruktion för kombinerad
diesel- och varmluftsdrift. Motormaskineri av denna tillverkning
syntes vara oprövat för fartyg av den storlek och art, varom här
vöre fråga. Huruvida maskineriet vore lämpligt för dylikt fartyg kunde
icke bestämt bedömas med ledning av tillgängligt material. Frågan härom
borde därför underkastas ingående utredning, innan slutlig ställning
toges till densamma. Kungl. Maj:t borde vara förbehållen fria bänder
på denna punkt liksom för övrigt rörande samtliga detaljer i fartygsbygget.
Därest fartyget skulle förses med annat framdrivningsmaskineri än det
av aktiebolaget Götaverken föreslagna, kunde kostnaderna fär maskineriet
komma att ställa sig annorlunda än de av bolaget beräknade. Även
av denna anledning fordrades viss marginal för eventuellt ifrågakommande
kostnadsökning.
Vid marginalens beräknande syntes hänsyn även få tagas till att vid
fartygets anskaffande torde uppkomma vissa extra kostnader, t. ex. för
uppgörande av anbudsritningar och byggnadsbeskrivning, granskning
av anbud med tillhörande kontraktsritning, kontrollering av fartygsbygget,
besiktning av det färdigställda fartyget samt eventuellt för anskaffande
av radiotelegrafinstallation och andra i specifikationen ej omnämnda
anordningar för fartyget.
Att på nuvarande stadium lämna en bestämd uppgift å det belopp, till
vilket anskaffningskostnaden för fartyget komme att belöpa sig, vore givetvis
omöjligt. Det förefölle emellertid, som örn en marginal av cirka
10 procent eller 60,000 kronor utöver den i aktiebolaget Götaverkens kostnadsförslag
angivna slutsumman av 590,000 kronor vore tillräcklig för
täckande av samtliga de ytterligare kostnader, som enligt vad sålunda
nämnts kunde tillkomma. Med reservation för i större utsträckning ändrade
materialpriser vid tiden för fartygsbygget, ansåge kommerskollegium
att för anskaffning av ett fartyg av i huvudsak det slag, som i aktiebolaget
Götaverkens kostnadsförslag och specifikation avsåges, borde beräknas
ett belopp av 650,000 kronor. Kungl .Majit syntes böra förbehålla
sig befogenhet att besluta örn de avvikelser från förslaget med avseende
å maskineri och övriga delar av fartyget, som kunde finnas lämpliga.
Vid bedömande av förevarande förslag örn anskaffande av ett nytt bevaknings-
och undersökningsfartyg för havsfiskets behov synes man böra
hålla i åtanke fiskerinäringens stora betydelse för vårt näringsliv och de
ofta vanskliga och svåra förhållanden, varunder särskilt havsfiskare
-
Kungl. Majlis proposition nr 129.
9
folkningen arbetar. Statsmakterna hava även beaktat detta och på olika
sätt sökt främja fiskerinäringen. Bland de sålunda vidtagna åtgärderna
torde särskild betydelse böra tillmätas dem, som innebära tillhandahållande
för fiskets behov av vissa fartyg för bevakning och lämnande av
skydd och bistånd i olika hänseenden åt havsfiskarena samt för möjliggörande
av vetenskapligt-praktiska undersökningar och försök på hithörande
områden. Såsom i ärendet framhållits, torde det emellertid icke kunna
bestridas, att fartygen Skagerak och Svensksund, på grund av ålder och
förslitning samt med hänsyn till fiskeflottans motorisering och modernisering
och därav ökade aktionsradie, numera icke fylla de krav, som måste
ställas på hjälp- och undersökningsfartyg med de uppgifter, varom här
är fråga. De båda fartygen äro sålunda exempelvis oförmögna att i fråga
örn de långt till havs gående moderna fiskebåtarna assistera vid isdrift
eller andra farofyllda situationer. Behovet av nyanskaffning har, särskilt
beträffande Skagerak som torde hava den viktigaste uppgiften att fylla,
ganska länge gjort sig påmint. Såväl länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län som lantbruksstyrelsen hava också framhållit vikten av vidtagande
av snara åtgärder i angivna syfte. Därvid har särskilt betonats behovet
av ett isbrytande fartyg för havsfiskets behov. Båda nämnda myndigheter
hava erinrat, att isbeläggning av såväl Bohusläns inre farleder som
Kattegatt och östra Skagerak ej sällan vållat svårt avbräck för fisket och
därmed betydande förluster för fiskarbefolkningen. Att genom ombyggnader
bringa Skagerak och Svensksund i sådant skick, att de i förevarande
hänseenden skulle kunna fylla skäliga fordringar, har till följd av fartygens
höga ålder och jämförelsevis svaga konstruktion ansetts icke vara
möjligt. Såsom statsisbrytarnämnden anfört, torde heller icke vara
lämpligt att för ändamålet disponera de till liavsisbrytning för handelssjöfartens
behov avsedda, staten tillhöriga isbrytarfartygen Atle och
Ymer. Då annan utväg icke synes stå till buds, finner jag mig därför böra
biträda det nu föreliggande förslaget örn nybyggnad av ett isbrytande undersöknings-
och bevakningsfartyg för havsfiskets behov. Skulle den invändningen
göras mot förslaget, att man möjligen ännu någon tid kunde
åtnöjas med de äldre fartygen, må häremot framhållas, att de sakkunniga
myndigheterna funnit behovet av nyanskaffning trängande samt att genom
ett omedelbart igångsatt nybyggande erhålles ett i hithörande arbetsfack
välbehövligt tillskott av arbetstillfällen.
Det nya fartyget synes mig, såsom förut antytts, böra övertaga såväl de
uppgifter, som hittills ålegat kanonbåten Svensksund, som ock den verk
samhet för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt den tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken, som
för närvarande ombesörjes av fartyget Skagerak. Fartyget torde kunna
få särskild betydelse för lämnande åt västkustfiskarena av hjälp med
isbrytning och bogsering genom isen samt erforderlig assistens vid fiske
långt till havs. Beträffande åter tillgodoseende av behovet av isbrytar
liihang
lill riksdagens protokoll 19311. t sami. Sr 129. -
10
Kungl. Ma-j:ts proposition nr 129.
hjälp för östersjöfisket ansluter jag mig till den utav statsisbrytarnämnden
uttalade, av lantbruksstyrelsen biträdda uppfattningen, att överenskommelser
örn erforderlig isbrytarlijälp böra kunna slutas med kommuner
och andra, som disponera för ändamålet lämpliga fartyg.
Efter det ifrågasatta nya fartygets tillkomst, torde åtgärder böra vidtagas
för försäljning vid lämplig tidpunkt av fartyget Skagerak. Att
såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus Ilin ifrågasatt aptera Skagerak
till särskilt undersökningsfartyg för Östersjön kan jag av statsekonomiska
skäl icke tillstyrka. Skagerak torde för övrigt på grund av sin
storlek och sitt djupgående vara mindre lämplig för sådant ändamål,
då fiskeriundersökningar i Östersjön till väsentlig del böra utföras i dess
skärgårdsområden. Därest riksdagen intet har att häremot invända,
torde Kungl. Majit böra äga vidtaga åtgärder för Skageraks försäljning
på för staten gynnsammaste villkor. Därvid inflytande köpeskilling
torde böra tillgodoföras riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».
I avseende å Svensksund, som hittills använts — förutom vissa tider för
havsfiskets behov — för militär sjömätning i regel under tiden slutet av
april—slutet av augusti samt tidvis för utbildning av reservbefäl, torde
detta fartyg, enligt vad jag inhämtat, även framdeles hava uppgifter att
fylla inom sjöförsvaret. Endast därest förstärkt bevakning till skydd mot
intrång av utländska fiskare på svenskt territorium skulle erfordras, torde
jämsides med det ifrågasatta nya fartyget hjälp från sjöförsvaret tillhörande
fartyg framdeles böra påkallas.
Av de ifråga örn fartygsnybyggnaden infordrade kostnadsförslagen uppvisar
allenast det av aktiebolaget Götaverken avgivna förslaget en fixerad
slutsumma, varjämte endast från detta bolag föreligger specifikation för
fartyget. Aktiebolaget Götaverkens kostnadsförslag å 590,000 kronor är
därtill det lägsta. Emellertid framgå icke till fyllest av kostnadsförslaget.
och specifikationen fartygets konstruktion och materialdimensioner m. m.
beträffande skrov och andra delar av detsamma. Kommerskollegium har
ock anmärkt, att det i nyssnämnda hänseenden möjligen kan visa sig vara
nödvändigt att uppställa ej oväsentligt strängare fordringar än dem, på
vilka kostnadsförslaget vore grundat. Därtill borde enligt kollegiets åsikt''
frågan örn lämpligheten av det av Götaverken föreslagna motormaskineriet
underkastas ingående utredning, innan slutlig ställning tages till
densamma. Kostnaderna för annat dylikt maskineri kunde komma att
ställa sig annorlunda än de av bolaget beräknade. Därest emellertid fartygsanskaffningen
ifråga beslutas, torde fullständiga ritningar och kostnadsförslag
å fartyget samt uppgift å nödiga inventarier och utrustningsartiklar,
efter beslut av Kungl. Majit, komma att infordras, innan de för
anskaffningen nödiga medlen utanordnas. Vid sådant förhållande synes
den omständigheten, att en i alla detaljer ingående utredning härutinnan
för närvarande icke föreligger, ej behöva utgöra hinder för avlåtande av
Kungl. Maj:ts proposition nr 129. 11
proposition till riksdagen örn beviljande av nödiga medel för fartygets anskaffande.
Enligt förberörda preliminära beräkning skulle anskaffningskostnaderna
för fartyget uppgå till 590,000 kronor. Till detta kostnadsbelopp böra
emellertid, såsom kommerskollegium anfört, läggas dels av förenämnda
tekniska grunder eventuellt föranledda kostnadsökningar, dels ock vissa
extra kostnader för anbudsritningar, byggnadsbeskrivning, granskning av
anbud med tillhörande kontraktsritningar, kontrollering av fartygsbygget,
eventuell radiotelegrafinstallation m. m. Kommerskollegium har ansett
en marginal för dylika kostnader av cirka 60,000 kronor böra beräknas.
Samtliga kostnader för fartygsanskaffningen skulle sålunda uppgå till
650,000 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra.
I avseende å beloppet av det anslag, som för ifrågavarande fartygsbyggnad
bör av riksdagen äskas, finner jag mig, med hänsyn till vad
sålunda anförts, icke kunna förorda, att detsamma bestämmes till lägre
belopp än förenämnda 650,000 kronor. Detta belopp överstiger med 150,000
kronor det i årets statsverksproposition för ändamålet preliminärt beräknade
anslagsbeloppet. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
vill jag tillstyrka framställning till riksdagen örn anvisande för budgetåret
1933/1934 under utgifter för kapitalökning och fonden för förlag till
statsverket av ett reservationsanslag av 650,000 kronor, att i sin helhet
utgå av lånemedel, för anskaffande, i huvudsaklig överensstämmelse med
av mig angivna riktlinjer, av ett isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg
för havsfiskets behov. Det bör ankomma på Kungl. Majit
att bland annat pröva, huruvida med hänsyn till rådande arbetslöshet
närmare bestämmelser för nybyggnadsarbetets utförande böra föreskrivas.
Kungl. Majit torde böra äga befogenhet att jämväl i övrigt besluta
i fråga örn samtliga fartygsbygget berörande detaljer.
Vad slutligen angår frågan örn de årliga driftkostnaderna för fartyget,
vilket liksom Skagerak torde böra stå under länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län överinseende, vill jag i detta sammanhang allenast erinra
örn lantbruksstyrelsens i denna fråga gjorda uttalande, att ifrågavarande
driftkostnader beräknats i sin helhet bliva icke oväsenligt lägre för
det nya fartyget än för Skagerak. Frågan örn driftkostnaderna för fartyget
torde emellertid icke nu påkalla annat beslut från riksdagens sida
jin ett medgivande, att, därest fartyget skulle bliva färdigt till användning
redan under nästa budgetår, det till underhålls- och driftkostnader
för fartyget Skagerak under nionde huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget
må tagas i anspråk jämväl till möjligen uppkommande
driftkostnader för det nya fartyget. Någon höjning av sistnämnda anslag
torde för budgetåret 1933/1934 av denna anledning icke påkallas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 129.
1) till anskaffande av ett isbrytande undersöknings-
och bevakningsfartyg för havsfiskets behov
anvisa för budgetåret 1933/1934 under utgifter för
kapitalökning ett reservationsanslag av 650,000 kronor;
2)
medgiva, att det till underhålls- och driftkostnader
för fartyget Skagerak under nionde huvudtiteln
anvisade extra reservationsanslaget må tagas i
anspråk jämväl till bestridande av möjligen uppkommande
driftkostnader för det nya fartyget.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.
33047 4. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SärU 1933:11 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående anslag till allmänna arbeten, avseende jordbruksdepartementets verksamhetsområd s. 14 i texten