Sök i Ratio Lex

Angående undersökningsoch förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län m. m

1933-02-17 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:130, Angående undersökningsoch förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 130.

1

Nr 130.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående undersökningsoch

förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län m. m.;

given Stockholms slott den 17 februari 1933.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 17 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och kommunikationsdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman:
I

statsverkspropositionen till årets riksdag har Kungl. Maj:t under

Utgifter för kapitalökning: Fonden för förlag till statsverket (bilaga 6,

punkterna 4 och 5) föreslagit riksdagen att i avbidan på de propositioner,

som kunde varda riksdagen förelagda, dels till undersöknings- och förberedande

gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län för budgetåret

1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 576,000 kronor, dels ock till

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 tami. Nr 130.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

anläggande av utfartsväg från Kuorbevare kopparmalmfält för sagda

budgetår beräkna ett reservationsanslag av 335,000 kronor.

Till grund för dessa beräkningar lågo dels ett av Sveriges geologiska

undersökning till 1932 års utredningsmän angående beredskapsarbeten

ingivet förslag till arbeten av sådant slag, dels ock en av chefen för nämn

da ämbetsverk den 20 december 1932 avgiven promemoria med komplettering

av samma förslag.

Sedan på anmodan av mig kommerskollegium och Sveriges geologiska

undersökning verkställt närmare utredning i förevarande ämnen och i

anslutning härtill i ett den 31 januari 1933 gemensamt avgivet utlåtande

framlagt förslag beträffande ifrågavarande arbeten samt länsstyrelsen i.

Västerbottens län ävensom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 8 respektive

den 13 februari 1933 yttrat sig över vissa delar av berörda förslag, anhåller

jag att nu ånyo få anmäla detta ärende för Kungl. Maj:t.

I. Undersöknings- och förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens

län, I fråga örn dessa arbeten hava kommerskollegium och Sveriges

geologiska undersökning inledningsvis anfört följande:

Som bekant hade under senare tid genom undersökningar av Sveriges

geologiska undersökning och numera Bolidens gruvaktiebolag utrönts, att

nordöstra delen av Västerbottens län och vissa närbelägna delar av Norrbottens

län utgjorde ett malmförande område med ett betydande antal

fyndigheter av svavelkis, kopparmalm, arsenikmalm samt zink- och blymalm.

Av särskilt intresse vore den höga halten i vissa förekomster av

ädelmetaller, av vilka guldet spelade största rollen och i några fall, hittills

huvudsakligen i Boliden, gåve åt fyndigheten dess huvudvärde.

Bortsett från Boliden, som vore under exploatering, och ett antal ännu

icke öppnade fyndigheter i omgivande trakt nedanför stambanan, i

vilka förekomster kronan icke vore meddelägare, läge Skelleftefältets

huvudfyndigheter väster örn stambanan inom ett bälte, som i nordvästlig

till västlig riktning sträckte sig ifrån densamma upp till omgivningarna

av Kuorbevare och Adaks byar i Malå socken. De nyssnämnda,

inom huvudstråket väster örn stambanan belägna fyndigheterna kunde

sammanfattas under fem större grupper, nämligen, från öster räknat: 1)

Åsen—Kedträsk—Svanselegruppen, 2) Malånäsgruppen, 3) Mensträskgruppen,

4) Rakkejaure—Näslidengruppen, och 5) Kuorbevare—Adakgruppen.

Något skild från de nämnda områdena läge 6) Vindelgransele

—Kristineberg sgruppen inom östra delen av Lycksele socken och närmast

angränsande del av Malå socken.

Utanför nämnda huvudgrupper funnes åtskilliga strödda fyndigheter,

vilka icke syntes behöva dryftas i nu föreliggande sammanhang.

Ämbetsverken övergå härefter till att redogöra för de arbeten av olika

slag, som enligt ämbetsverkens mening böra komma till utförande å områdena

i fråga. I sådant hänseende hava ämbetsverken — som på anförda

skäl icke för närvarande funnit anledning föreligga att föreslå

igångsättande från statens sida av några arbeten inom Åsen—Kedträsk

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 130.

3

—-Svausclegruppcus, Mensträskgruppens och Bakkejaure—Näslidengruppens

fyndigheter — rörande Malånäs gruppens fyndigheter uttalat följande:
Malånäs

gruppens fyndigheter lage närmast nordväst om Åsen—Kedträsk—Svanselegruppen,

på ett avstånd fågelvägen av omkring 11 —

omkring 22 kilometer från stambanan. De hyste förnämligast svavelkis-,

kopparkis- och zinkmalm; en ännu ej tillräckligt undersökt men sannolikt

mindre betydande fyndighet innehölle guld- och silverhaltig arsenikmalm.

I svavelkis-kopparmalmerna inginge låga halter av guld och silverZinkmalmerna

hyste medelhöga till ganska höga silverhalter.

Äganderättsförhållandena växlade inom denna grupp. Staten vore ensam

ägare till kopparmalms-svavelkismalmen »Bjurfors östra», zinksvavelkismalmen

»Bjurträskgruvan» samt en troligen obetydlig svavelkisförekomst.

Bolidens gruvaktiebolag vore på grund av jordägareandelsköp

till hälften delägare i Bjurlidens zink-svavelkisfyndighet, i

Österbäckens förekomst av guld- och silverhaltig arsenikkis samt i Östra

Högkullas zinkmalmsfyndighet. Sävenäs nya aktiebolag vore i egenskap

av markägare medintressent i »Bjurfors mellerstas» och »Bjurfors

västras» förekomster av något guld- och silverhaltiga zink-svavelkismalmer.

Av de nyssnämnda Malånäsfyndigheterna torde under nu rådande låga

metallpriser Bjurliden och Bjurträskgruvan knappast kunna bliva föremål

för en lönande exploatering utan syntes böra stå såsom reserver till

bättre tider. Av samma skäl syntes även ovisst, örn »Bjurfors mellersta»

och »Bjurfors västra» nu skulle kunna brytas med någon vinst i

samband med utnyttjandet av »Bjurfors östra». Däremot skulle den sistnämnda

med dess relativt högprocentiga kopparmalm (i genomsnitt

cirka 4 procent koppar) samt Högkullafältets silverhaltiga zinkmalm

kunna utnyttjas även under nu rådande ogynnsamma förhållanden,

därest tillgångarna av de rika malmtyperna befunnes tillräckligt stora

för att amortera behövliga anläggningar. För avgörandet av denna

fråga förelåge ännu icke tillräckliga data. De för undersökningsarbetena

hittills anvisade medlen hade till allra största delen behövt tagas

i anspråk för de grundläggande uppgifterna att lokalisera malmkropparna

och att undersöka dem inom deras närmast bergytan liggande nivåer

men endast i otillräcklig grad medgivit utredningar rörande deras

utsträckning och beskaffenhet mot djupet. Ämbetsverken ansåge det för

närvarande vara av särskild vikt, att just de förekomster, som i första

rummet kunde förväntas bliva föremål för exploatering, så undersöktes

med avseende på malmtillgångarnas storlek och förhållande mot djupet,

att material erhölles för bedömande, i vad mån en brytning snart kunde

sättas i gång samt huru en sådan skulle planläggas.

Beträffande kopparmalmen »Bjurfors östra» hade de tidigare borrningarna

och en mindre blottning å densamma under sistlidne höst kompletterats

med en såsom beredskapsarbete utförd avdikning samt en avschaktning

tvärs över malmens östra del, sistnämnda förberedande gruvarbete

närmast för att erhålla ytterligare upplysning örn malmens beskaffenhet

i dagen och dess stupningsförhållanden inom denna del av

fältet. Denna hittills utförda avschaktning visade, att malmen inom

densamma fullt motsvarade vad man haft anledning att vänta i fråga

örn utsträckning och kvalitet. Den hade emellertid icke visat sig tillräckligt

omfattande för att giva alla de önskade upplysningarna, varför

geologiska undersökningen föreslagit dess fortsättande under budget
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

året 1933/1934 för ett belopp av 17,000 kronor. Detta arbete syntes ämbetsverken

så mycket hellre kunna anbefallas, som det under alla förhållanden

måste utföras vid fyndighetens exploatering. Men då vid

brytningen jord måste avlägsnas från hela fyndigheten, tilläte sig ämbetsverken

föreslå, att denna redan nu helt och hållet avschaktades. Med

ledning av hittills företagna utredningar rörande malmareans storlek

samt jordbetäckningens mäktighet och beskaffenhet beräknades detta

arbete kunna utföras för en kostnad av omkring 90,000 kronor enligt

följande förslagsberäkning:

Direkta arbetslöner ....

Körslor ................

Material ...............

Arbetsledning och diverse

cirka kronor 74,000

» » 2,000

» » 10,000

» » 4,000

kronor 90,000.

Med ifrågavarande arbete skulle cirka 38 man och 4 hästar sysselsättas

i cirka 10 månader.

Den merkostnad av 73,000 kronor i jämförelse med geologiska undersökningens

tidigare förslag, som den nu föreslagna mera omfattande

jordavrymningen skulle draga, kunde inrymmas inom det i statsverkspropositionen,

under punkt 4, angivna totalbeloppet av 576,000 kronor,

därest ämbetsverkens förslag i det följande med avseende på ordningsföljden

för schakt- och ortdrivningsarbetena vid Högkulla samt användningen

av det för eventuellt anrikningsverk beräknade beloppet vunne

bifall. —

För att utröna tillgångarna och beskaffenheten av brytvärd malm på

djupet inom samma fyndighet (»Bjurfors östra») finge ämbetsverken

föreslå neddrivandet av ett schakt i malmens liggande samt malmzonens

undersökning genom fältorter, tvärort och stigorter. För det arbete av

detta slag, som lämpligen kunde hinna utföras under budgetåret 1933/1934,

beräknades omkostnaderna till omkring 62,000 kronor enligt följande förslagsberäkning

:

Direkta arbetslöner ...............................cirka kronor 35,000

Körslor ............................................ » » 2,000

Material och anläggning ............................ » » 21,000

Arbetsledning ...................................... » » 4,000

kronor 62,000.

Med detta arbete beräknades cirka 15 man och 1 häst bliva sysselsatta

omkring 1 år. —

Sistlidne sommar lokaliserade Sveriges geologiska undersökning inom

hittills västligaste delen av Malånäsgruppen i närheten av Högkulla hy

en zinkmalmsförekomst med anmärkningsvärt goda metallhalter. Fyndigheten

övertvärades under höstens lopp genom tre schaktningar och

provtogs inom dessa. Analyseringsarbetet vore ej avslutat på allt material,

men de föreliggande genaralprovsanalyserna visade, att 700 kvadratmeter

av den hittills till cirka 800 kvadratmeter kända arean holle i

genomsnitt 20.8 procent zink, 0.85 procent bly, O.u procent koppar, 32.7 procent

svavel samt 154 gram silver och A gram guld per ton. Endast

100 kvadratmeter hälle fattigt anrikningsgods med 5 procent zink, 0.45

procent bly samt 80 gram silver och lA gram guld.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130. 5

Därest denna malm skulle förhålla sig tillfredsställande mot djupet,

så att tillräckligt tonnage erhölles, skulle den på grund av sin goda kvalitet

kunna bliva föremål för snar exploatering. Dess upptäckt utgjorde

dessutom givetvis i och för sig skäl att undersöka, örn ej någon eller några

ytterligare malmkroppar av liknande beskaffenhet kunde uppdagas i

närheten.

Ämbetsverken finge i anslutning till geologiska undersökningens förslag

till beredskapsarbetskommitterade föreslå följande arbeten å Högkullas

zinkmalmsfyndighet:

1. Avschaktnings- och provspHingningsarbeten enligt följande förslagsberäkning:
-

Direkta arbetslöner .....

Körslor .................

Material ................

Arbetsledning och diverse

cirka kronor 23,000

» » 3,000

» » 3,000

» » 3,000

kronor 32,000.

Cirka 25 man och 2 hästar beräknades sysselsättas i cirka 6 månader med

detta arbete.

2. Nedsprängning av ett schakt och drivning av undersökningsorter

för malmens undersökning på djupet för en kostnad av cirka 55,000 kronor

enligt följande förslagsberäkning:

Direkta arbetslöner ................................ cirka kronor 34,000

Körslor ............................................ * * 2,000

Material och anläggning .......................... » » 15.000

Arbetsledning ..................................... » /> 4.000

kronor 55,000.

Med ifrågavarande arbete kunde intill 15 man och 1 häst sysselsättas i

nära 1 år.

Beträffande sistnämnda schakt- och ortdrivningsarbete vore förslagsberäkningen

uppgjord under förutsättning av att detta arbete finge utföras

först efter slutförandet av de i det föregående föreslagna schaktsänknings-

och ortdrivningsarbetena på »Bjurfors östra». Härigenom

skulle nämligen betydande delar av anläggningen från Bjurfors östra

kunna förflyttas till och användas vid Högkulla, varigenom en icke oväsentlig

besparing, minst cirka 6,000 kronor, skulle göras, möjliggörande

utförande av undersöknings- eller förberedande gruvarbete för ett motsvarande

belopp.

Därest en sådan anordning för arbetenas bedrivande vunne gillande,

skulle schaktsänknings- och ortdrivningsarbetena vid Högkulla emellertid

knappast hinna påbörjas förrän vid ingången av budgetåret 1934/1935.

Anslaget för 1933/1934 skulle därför icke behöva belastas med ifrågavarande

post, vilken skulle kunna upptagas i budgeten för nästföljande år.

Härigenom skulle ämbetsverken erhålla större delen av vad som erfordrades

för täckandet av den merkostnad, som skulle uppkomma vid utförande

av det mera omfattande jordrymningsarbete, vilket i det föregående föreslagits

till utförande på »Bjurfors östra».

Inom Malånäsgruppen funnes ett flertal ytterligare indikationer, vilka

det hittills ej varit möjligt undersöka med till buds stående medel. Ämbetsverken

ansåge, att åtminstone de mera anmärkningsvärda av dessa

borde göras till föremål för undersökningsarbeten, då nya fynd av värde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

inom dem uppenbarligen skulle kunna underlätta oell påskynda malmfältens

utnyttjande. De finge därför i anslutning till geologiska undersökningens

preliminära förslag föreslå arbeten i form av avschaktningar

och provsprängningar å andra, till sin beskaffenhet ännu okända indikationer

inom Norsjö socken för en kostnad av 30.000 kronor enligt följande

f örslagsberäkning:

Direkta arbetslöner ................................ cirka kronor 22,000

5d”i™\ ............................................ » » 1,000

Material » » 1,000

Virke, arbetsledning och diverse .................. » » g,000

kronor 30,000.

35 man och 1 häst beräknades sysselsatta med dessa arbeten under cirka

4 månader.

I fråga örn Kuorbevare—Adakgruppens fyndigheter anföra ämbetsverken

följande:

Denna grupps fyndigheter vore belägna cirka 4 mil NV från Rakkejaure.

Till stambanan vöre avståndet fågelvägen omkring 8 mil men till inlandsbanan

endast omkring 2 1/2—3 mil (och efter en föreslagen utfartsväg till

Slagnäs omkring 37 kilometer). Inom detta område hade de senaste åren

påvisats ett flertal förekomster av kopparmalm samt en arsenikmalmsanledning.

Största intresset tilldroge sig dessa anledningar därför att två

av dem, Adakgruvan och Kuorbevaregruvan, i blottningar i dagen samt i

ett borrhål visat sig hålla kopparmalm av ovanligt hög kopparhalt. Genom

innevarande budgetår såsom beredskapsarbete utförda avschaktningar

vore omkring 1,000 kvadratmeter blottad av sådan rik kopparmalm

inom Adakgruvan. utan att hela malmarean därigenom blivit känd. Avschaktningen

av Kuorbevaregruvan vore ännu ej driven längre än att

malmen vöre känd i en tvärprofil av omkring 25 meters längd. Flera

andra, i de hittills kända delarna fattigare, kopparanledningar hade påträffats

i närheten av de nämnda. Bland dem tilldroge sig en vidsträckt

kopparförande horisont särskilt intresse. Trots låg och ojämn kopparhalt

i hittills genomborrade partier syntes det icke uteslutet, att denna utbredda

kopparhaltiga zon inneliölle så mycket av rikare partier, att den

bleve åtminstone delvis brytvärd. I sådant fall kunde den komma att

få stor betydelse för Kuorbevare-Adakfältens exploatering.

Staten ägde genom inmutning och jordägareandelsköp 374R av Adakgruvan

samt inmutareandelen till de övriga förekomsterna. Bolidens gruvaktiebolag

hade genom jordägareandelsköp förvärvat 13/48 av Adakgruvan

och hälften-meddelägareskap i en del ännu oundersökta indikationer. I

Kuorbevaregruvan m. fl. vore ännu vederbörande markägare innehavare

av jordägarens hälft.

Det syntes ämbetsverken särskilt önskvärt, att Adak-Kuorbevaregruppens

malmanledningar bleve med snaraste tillräckligt undersökta, alldenstund

det vid ett gynnsamt resultat av undersökningarna skulle bliva möjligt

att omedelbart börja tillgodogöra desamma. Av särskild vikt syntes

härvid vara att utröna vilka mängder av den rika kopparmalmen, som

kunde påräknas. Härför fordrades dels fortsatt avschaktning av fyndigheterna

ifråga, dels bestämning av malmernas utsträckning och beskaffenhet

mot djupet. Fyndigheternas beskaffenhet gjorde, att sistnämnda

fråga ej kunde avgöras enbart genom diamantborrningar, utan vore det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130. 7

behövligt att utreda densamma även genom schaktsänkning och ortdrivning,

eventuellt genom någon mindre försöksbrytning.

Då de jordmassor, som behövde avlägsnas från Adakgruvans kopparmalm

befunnits något större än vad först antagits, huvudsakligen beroende

på malmareans storlek och form, föresloges ytterligare avschaktning

av denna fyndighet under budgetåret 1933/1934 för en kostnad av

omkring 16,000 kronor enligt följande beräkning:

Direkta arbetslöner ................................ cirka kronor 12,500

Körslor ............................................ » * 500

Material ........................................... * * 1,500

Arbetsledning och diverse ........................ » » 1,500

kronor 16,000.

18 man och 2 hästar beräknades bliva sysselsatta i 4 månader med nyssnämnda

arbete.

Fortsatt avschaktning av kopparmalmen inom Kuorbeyaregruvan föresloges

likaledes för en kostnad av 15,000 kronor enligt följande beräkning:

Direkta arbetslöner .....

Körslor .................

Material .................

Arbetsledning och diverse

cirka kronor 12,000

» » 500

» » 1,200

» » 1,300

kronor 15,000.

Med detta arbete beräknades cirka 20 man och 2 hästar bliva sysselsatta

i cirka 3 månader.

Vidare föresloges i överensstämmelse med geologiska undersökningens

framställning till beredskapsarbetskommitterade avschaktningar och provsprängningar

på ett flertal andra till sin beskaffenhet ännu helt okända

malmanledningar inom Kuorbevare-Adakgruppen för sammanlagt 36,000

kronor, enligt i huvudsak följande beräkning:

Direkta arbetslöner .....

Körslor .................

Material ................

Arbetsledning och diverse

cirka kronor 29,000

» » 1,500

» » 3,000

» » 2,500

kronor 36,000.

Dessa arbeten beräknades sysselsätta cirka 38 man och 1 häst i cirka

5 månader.

Arbetsplanen för användning av för budgetåret 1932/1933 redan utanordnade

medel upptoge schaktsänkning- och ortdrivningsarbeten inom

Adakgruvan för en beräknad kostnad av förslagsvis 53,000 kronor. Detta

arbete hade ännu ej igångsatts, emedan det varit nödvändigt att först avvakta

resultaten av blottningsarbetena och vissa diamantborrningar, vilka,

nu påginge. Det komme att påbörjas under vårvinterns lopp. På grund

av den begränsade arbetsstyrka (omkring 15 man), som kunde beredas

sysselsättning vid schakt- och ortdrivningsarbetet, komme det att pågå

under större delen även av budgetåret 1933/1934. Ytterligare medel syntes

därför ej nu böra anvisas för detta ändamål.

Ämbetsverken erinra i detta sammanhang, att i statsverkspropositionen

jämväl beräknats ett belopp av 250,000 kronor för vissa anläggningar såsom

anrikningsverk m. m. vid Kuorbevare. Med hänsyn till vad av äm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

betsverken anförts om nu förevarande fyndigheter, Ilar det synts ämbets

verken vara uppenbart, att kännedomen örn samma fyndigheter ännu icke

nått ett sådant stadium, att några mera preciserade planer för de vid fyndigheternas

blivande utnyttjande erforderliga anläggningarna kunde uppgöras.

Före planerandet av anrikningsverket måste undersökningsarbetena

hava fortskridit så långt, att man erhållit tillräckligt omfattande

kännedom örn beskaffenheten av det material, som skulle bearbetas i verket,

detta i ändamål att en för godset ifråga lämplig anordning av anrikningsverket

skulle kunna utväljas.

Härom anföra ämbetsverken ytterligare:

• Pfx f ulut 0mniimiula arbetena vore avsedda att utgöra viktiga bidrag

1 detta hänseende. Dessutom borde, innan typen för anrikningsverket fastställdes,

anriknmgsförsök i laboratorium eller i halvstor skala i förefintliga

anrikningsverk verkställas med malmlialtigt gods från skilda delar

av malmfältet, när sådant gods i tillräckliga kvantiteter bleve tillgängligt

genom de planerade sprängningsarbetena. Kännedomen örn vilka kvantiteter,

man hade att räkna med för ett blivande anrikningsverk, vore icke

heller ännu tillräcklig för att den ur ekonomisk synpunkt lämpligaste storleken

pa verket skulle kunna avgöras.

Då de sålunda före verkets planerande erforderliga undersökningarna

sannolikt erfordrade så lång tid, att någon anläggning icke kunde påbörjas

under budgetåret 1933/1934, syntes det icke erforderligt att nu reserV®ronI^edeil

fÖr ändamålet i annan mån, än att ett mindre belopp, förslagsvis

20,000 kronor, beräknades för täckande av kostnaderna för anrikningsiör

soken.

Ämbetsverken övergå härefter till Vindelgransele—Hornträsk—Kristineberg

sgruppens fyndigheter samt uttala sig därom sålunda:

Inom Vindelgransele-Hornträsk-Kristinebergsgruppen vore för närvarande

kända Kristinebergs svavelkis-kopparmalmsfält, Vindelgransele

zink bly malmsfält samt en mindre kopparmalmsfyndigliet och en likaledes

liten zmkmalmsfyndighet vid Granlunda.

xr.K”®tinel3ergsfältet ägdes genom köp av Bolidens gruvaktiebolag. I

Vindelgranselefältet hade kronan inmutareandelen och Bolidens gruvaktiebolag

jordägareandelen. I Granlundaförekomsterna ägde vederbörande

markägare jordägareandelarna.

Dessutom hade inom denna trakt genom geologiska och geofysiska undorsökningar

uppdagats ett större antal bly-zinkmalms- och kopparmalmsmdikationer,

vilkas närmare beskaffenhet ännu vore okänd. En del av

dessa kunde utredas endast genom diamantborrningar, men ett flertal andia

kunde undersökas genom avschaktnings- och provsprängningsarbeten.

Dels för utförande av schaktnings- och provsprängningsarbeten å sistnämnda

malmanledningar, dels för utförande av nödiga försvarsarbeten å

kronans utmål föresloge ämbetsverken inom ifrågavarande grupp av fyndigheter

utförande av arbeten för sammanlagt omkring 40,000 kronor enligt

följande förslagsberäkning:

Direkta arbetslöner

Körslor ...........

Material ..........

Arbetsledning m. m.

cirka kronor 31,500

» » 2,500

» » 3,000

» » 3.000

kronor 40,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maurts proposition nr 130. 9

Dessa arbeten beräknades sysselsätta cirka 30 man och 1 häst i cirka

6 månader.

Ämbetsverken fortsätta härefter sålunda:

Även inom Jörns socken hade geologiska undersökningen under sina

geologiska utredningar påträffat mineraliserade områden, vilka möjligen

kunde hysa samlade malmkroppar under jordbetäckningen. Med stöd av

för innevarande budgetår anvisade beredskapsarbetsmedel utfördes under

hösten magnetiska mätningar över en del av dessa mineraliserade områden

och framkommo därvid flera dragzoner, vilkas beskaffenhet syntes

böra undersökas genom schaktnings- och provtagningsarbeten.

Ämbetsverken finge i anslutning till geologiska undersökningens förslag

till beredskapsarbetskommitterade och i promemorian den 20 december

1932 föreslå, att inom ifrågavarande delar av Jörns socken utfördes

dels fortsatta magnetiska mätningar, dels blottningar och provtagningar

av magnetiska drag för en sammanlagd kostnad av omkring 23,000 kronor,

i huvudsak enligt följande förslagsberäkning:

Direkta arbetslöner ................................ cirka kronor 17,000

Körslor ............................................ » » 1,500

Material ........................................... » » 2,000

Arbetsledning och diverse .......................... » »___ 2,500

kronor 23,000.

Dessa arbeten beräknades sysselsätta cirka 30 man och 2 hästar i cirka

3 å 4 månader.

En i ämbetsverkens utlåtande intagen sammanställning över de av dem,

föreslagna arbetena av nu ifrågavarande slag ävensom den för varje särskilt

arbete beräknade kostnaden har följande utseende:

Inom Malånäsgruppen (Norsjö socken):

Avrymning av kopparmalmen »Bjurfors östra», förslagsvis

.................................................... kronor 90,000

Schaktsänkning och ortdrivning å »Bjurfors östra», förslagsvis

............................................... » 62,000

Avrymnings- och provsprängningsarbeten å Högkullas

zinkmalmsfyndighet, förslagsvis ...................... » 32,000

Undersökningsarbeten å övriga malmanledningar inom

Malånäsgruppen, förslagsvis .......................... » 30,000

Inom Adak-Kuorbevaregruppen (Malå socken):

Fortsatt avrymning av Adakgruvan, förslagsvis.......... » 16,000

Fortsatt avrymning av Ivuorbevaregruvan, förslagsvis . - » 15,000

Avrymnings- och provsprängningsarbeten på andra malmanledningar

inom Adak—Kuorbevaregruppen, förslagsvis » 36,000

Anrikningsförsök, förslagsvis ........................... » 20,000

Inom Vindelgransele—Hornträsk—Kristinebergs gruppen

(Lycksele socken och en närgränsande del av Malå socken):

Avrymnings- och provsprängningsarbeten, förslagsvis .... » 40,000

Inom Jörns socken:

Avrymnings- och provsprängningsarbeten samt

tiska mätningar, förslagsvis .................

magne
.

....... » 23,000

Summa kronor 364,000.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

II. Väganläggningar från Adak-Kuorbevare malmfält till Slagnäs samt

från Bjurträsk till Örträsk och Högkulla. Beträffande frågan örn anläggande

av utfartsväg från Kuorbevare kopparmalmfält erinra kommerskollegium

och Sveriges geologiska undersökning, hurusom de vid åtskilliga

tidigare tillfällen framhållit, att ett fullständigt utnyttjande av

samtliga malmfyndigheter väster örn stambanan åtminstone upp till Bakke

jaure egentligen krävde anläggande av järnväg mellan dessa fyndigheter

och stambanan. Såsom förhållandena på sista tiden utvecklat sig,

syntes emellertid förutsättningarna för igångsättande av ett dylikt järnvägsbygge

nu väsentligt försämrade mot vad de voro för ej så många

år tillbaka. Å ena sidan hade automobiltrafikens utveckling i ifrågavarande

landsdelar väsentligt reducerat behovet av järnväg för andra

ändamål än malmtraiik. Å andra sidan hade världsdepressionen åstadkommit

ett våldsamt prisfall på ett flertal av de produkter, som de ifrågavarande

malmfälten skulle leverera, och därigenom åstadkommit, att

många fyndigheter, som förut kunnat exploateras med någon vinst, nu

icke skulle löna brytning. Sistnämnda förhållande och den omständigheten

att man icke kunde förutse, huru snart och i vilken utsträckning

detta komme att förändras, medförde, att det för närvarande vore

omöjligt garantera, att malmtransporten från fyndigheterna i fråga kunde

bliva tillräckligt stor för att ensam förränta och amortera en järnväg.

Såväl av denna anledning som emedan det syntes behövligt avvakta resultaten

av undersökningsarbetena, kunde ämbetsverken icke nu föreslå

påbörjandet av en malmbana.

Under framhållande att utnyttjandet av en del av de ifrågavarande

malmfyndigheterna emellertid icke vore helt beroende av järnvägsanläggning

fram till dem utan, åtminstone partiellt, även kunde baseras

på biltransport efter landsväg till någon av de redan befintliga järnvägarna,

samt att, även örn en malmbana framdeles komme till stånd

genom trakten, landsvägar därför för närvarande vore behövliga till

dessa fyndigheter, anföra ämbetsverken i detta ämne vidare följande:

Särskilt gällde detta örn Adak—Kuorbevaregruppens kopparmalmsfyndigheter

i Malå. Efter allt att döma kunde de liögproceutiga kopparmalmerna

i Adakgruvan och Kuorbevaregruvan omedelbart brytas och

finna avsättning till Bönnskärs smältverk, därest ett tillräckligt gynnsamt

resultat med avseende på tillgångarnas storlek framkomme av de

i det föregående föreslagna undersökningsarbetena. Då den brutna

malmen borde så långt ske kunde anrikas på platsen, innan den fraktades

den långa vägen till smältverk, kunde emellertid fraktmängden, även

vid ett gott undersökningsresultat, knappast väntas bliva så stor, att den

skulle kunna motivera en järnväg. Sistnämnda omständighet i förening

med Adak—Kuorbevarefyndigheternas från malmfyndigheterna i Norsjö

och sydöstra Malå avskilda läge medförde enligt ämbetsverkens förmenande,

att problemet örn utfrakt av malm från de förra kunde lösas genom

en landsvägsförbindelse och oberoende av frågan örn en framtida

malmbana till malmfälten i Norsjö och sydöstra Malå.

Utförda utredningar angående ett flertal olika landsvägsalternativ

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 130.

11

med hänsyn till fraktkostnaderna samt approximativa anläggningskostnader

för vägarna syntes ådagalägga, att huvudsakligen tre alternativ

för utfrakt av malm från Adak—Kuorbevarefälten förelåge, nämligen:

1) landsvägen Kuorbevare—Hedberg—Julträsk station vid inlandsbanan,

2) landsvägen Kuorbevare—Grundträskliden—Dunlidens station vid

inlandsbanan och

3) landsvägen Kuorbevare—Håptjärnliden—Slagnäs station vid inlandsbanan.

Alternativ 1 bade en längd av omkring 44 kilometer, alternativ 2 omkring

43 kilometer och alternativ 3 omkring 37 kilometer. De båda förstnämnda

krävde större brobyggnader över Skellefte älv, vilket ej vore fallet

med alternativ 3. En viktig omständighet vore, att alternativen 1 och

2 uppvisade betydande stigningar till inlandsbanan, vilket däremot ej

vore fallet med alternativ 3.

Fraktkostnaderna per ton malm (eller slig) från gruvorna till Rönnskärs

smältverk (eller Skelleftekamn), beräknade efter 10 öre per ton

kilometer på landsväg och tariff 14 (järnmalm och sten) på järnväg, belöpte

sig efter de olika alternativen till respektive omkring 12 kronor

60 öre, 12 kronor 80 öre och 12 kronor 90 öre per ton. Vid tillämpning

av tariff 13 på järnvägen skulle motsvarande kostnader bliva 13 kronor

60 öre, 13 kronor 80 öre och 13 kronor 90 öre. Till jämförelse finge framhållas,

att efter samma beräkningsgrunder fraktkostnaden över Kusfors

station skulle bliva omkring 17 kronor per ton enligt tariff 14 och 17 kronor

70 öre per ton enligt tariff 13 samt över Bastuträsk respektive 17

kronor 10 öre och 17 kronor 70 öre.

Till grund för beräkningen 10 öre per ton kilometer på landsväg läge

erfarenheter rörande kostnader för virkestransporter och vissa stentransporter

samt även vissa i trakten under hand gjorda offerter på

malmkörning med bil. Möjligen kunde denna kostnadsberäkning vara

något låg, särskilt på grund av stigningarna, beträffande alternativen 1

och 2. Därest den skulle behöva höjas, skulle detta tydligtvis öka den

kortaste landsvägssträckningens företräde framför de längre.

Det syntes ämbetsverken framgå, att det kortaste landsvägsalternativet

3 till Slagnäs ur malmtrafiksynpunkt vore överlägset alla de övriga.

Därtill komme emellertid, att största delen av denna sträckning, drygt

32 kilometer, även oavsett malmtrafiken, för övre delen av Malå socken

hade stor betydelse såsom tillfartsväg till Slagnäs järnvägsstation och

där direkt sammanknötes med landsvägen Slagnäs—Arjeplog, vadan den

under alla omständigheter förr eller senare syntes böra komma till stånd.

Ämbetsverken föreslå därför, att landsväg anlägges enligt alternativ 3

från Adaks och Kuorbevare malmfyndigheter till Slagnäs.

Beträffande det förslagsvis beräknade beloppet 335,000 kronor för

ifrågavarande vägbyggnad framhålla ämbetsverken, att detta belopp

grundar sig på överslagsberäkningar med ledning av från vägsakkunniga

meddelade upplysningar rörande genomsnittskostnaden för likartade

vägbyggen. Ämbetsverken utgå emellertid ifrån, att de behövliga

detaljutredningarna sedermera bliva verkställda av den viigmyndighet,

som kommer att handhava vägens utförande.

T detta sammanhang framhålla ämbetsverken önskvärdheten av att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.-ts proposition nr 130.

arbetet på den omkring 4.7 kilometer långa sträckan mellan Adakgruvan

och nuvarande vägen mellan Nylund och Håptjärnliden omedelbart igångsättes,

alldenstund denna vägsträcka är behövlig redan för en del av undersökningsarbetena

och för transport av de malmkvantiteter, med vilka

i det föregående förslagna anrikningsexperiment skulle utföras.

Utöver nu omhandlade vägföretag föreslå ämbetsverken utförande

av en väganläggning från Bjurträsk till Örträsk och Högkulla

för en sammanlagd kostnad av 200,000 kronor. Till stöd härför hava ämbetsverken

anfört följande:

Av Malånäsgruppens fyndigheter kunde, såsom framginge av det föregående,

en del av Bjurforsfältets samt Högkullafältets malmer först

väntas bliva föremål för brytning. Såsom redan framhållits i geologiska

undersökningens förutnämnda promemoria den 20 december 1932

krävdes härför i första rummet landsvägsförbindelse mellan Bjurträsk

vid landsvägen mellan Kusfors och Norsjö och »Bjurfors östra» vid

Örträsk by ävensom fortsättning av samma väg från Örträsk

till Högkulla. Den nya vägen mellan Bjurträsk och Örträsk skulle

få en längd av omkring 8.5 kilometer, varjämte tillkomme en brobyggnad

över Malån. Från Örträsk till Högkulla skulle den nya vägen bliva

ej fullt 6.5 kilometer. Automobilvägen från Kusfors station till malmförekomsten

»Bjurfors östra» skulle härigenom bliva omkring 23 kilometer

och till Högkulla cirka 29 å 30 kilometer.

Med ledning av likartade överslagsberäkningar som i fråga örn vägalternativen

från Adak—Kuorbevarefälten beräknades kostnaderna för

landsvägen Bjurträsk—Örträsk inklusive brobyggnaden över Malån till

cirka 135,000 kronor och för vägen Örträsk—Högkulla till cirka 65.000

kronor eller tillhopa cirka 200,000 kronor.

Särskilt den förstnämnda längre och dyraste sträckan mellan Bjurträsk

och Örträsk tillmättes dessutom stor betydelse ur bygdens synpunkt

såsom utfartsväg från Örträsk by och Bjurfors gårdar med sågverk och

kraftstation, vilka samtliga ännu saknade någorlunda tillfredsställande

väg.

Ämbetsverken föreslå sålunda utförande av nämnda väganläggning.

De framhålla därvid tillika, att en bättre vägförbindelse än den nuvarande

är behövlig redan för de undersökningsarbeten, vilka i det föregående

föreslagits till utförande inom Malånäsgruppen. Härvid syntes

brobyggnaden över Malån vara mest brådskande.

Enligt ämbetsverkens förslag skulle alltså följande vägföretag böra

komma till utförande till nedan beräknade kostnader, nämligen:

Anläggning av landsväg från Adak—Kuorbevaremalm
-

fält till Slagnäs järnvägsstation, förslagsvis .......... kronor 335,000

Anläggning av landsväg från Bjurträsk till Örträsk och

Högkulla, förslagsvis ................................. » 200,000

Summa kronor 535,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kanyl. Maj:ts proposition nr ISO.

Vid länsstyrelsens i Västerbottnens län förutberörda utlåtande av den

8 februari 1933, som hänför sig till de av kommerskollegium och Sveriges

geologiska undersökning föreslagna vägföretagen, finnes fogat ett från

vägingenjören i länet infordrat yttrande i ämnet, däri vägingenjören anför

i huvudsak följande:

Beträffande utfartsväg från Kuorbevare—Adakgruppens malmfyndigheten

instämde vägingenjören obetingat i kommerskollegii och Sveriges

geologiska undersöknings förord för alternativ 3, avseende vägförbindelse

längs Skellefteälvens södra strand till Slagnäs, enär en dylik vägförbindelse

kunde anses erforderlig även med hänsyn till behovet av att skapa en lämplig

tillfartsväg till inlandsbanan för den övre delen av Malå socken och

sålunda med all sannolikhet ändock inom en nära framtid borde komma

till.

Genom länsstyrelsens utslag den 11 december 1928 hade de väghållningsskyldiga

i Malå och Norsjö tingslags väghållningsdistrikt ålagts att mot

åtnjutande av sedvanligt statsbidrag bygga och för framtiden underhålla

en enkel bygdeväg från Håptjärnliden till Ledvattnet. Denna väg, som

skulle få en längd av 7,643 meter, hade för 3.5 meters bredd beräknats kosta

128,200 kronor och skulle med endast en mycket obetydlig omstakning på

de sista 500 meterna kunna med fördel ingå i den nu föreslagna vägen. För

delen Ledvattnet—Slagnäs hade förordnats örn undersökning för upprättande

av förslag till enkel bygdeväg, vilken undersökning emellertid ännu

icke påbörjats. För vägdelen Kuorbevare—Håptjärnlidvägen hade ännu

inga anstalter vidtagits, men då vägsträckan ifråga hade en längd av

endast cirka 4.7 kilometer, borde arbetena utan svårighet kunna igångsättas

på försommaren innevarande år.

Med hänsyn till den relativt tunga trafik, som för malmtransporternas

ekonomiska bedrivande kunde komma att påräknas på denna väg, syntes

den böra givas en bredd av minst 4.5 meter. Vad beträffade den av

ämbetsverken angivna kostnaden för vägbyggnaden förefölle densamma

något för låg, därest vägen skulle givas en standard, som kunde anses erforderlig.

Den totala vägbyggnadslängden syntes bliva i det närmaste

30 kilometer, och ansåges kostnaderna icke böra beräknas mindre än

425,000 kronor.

För Malånäsgruppen skulle den lämpligaste viigförbindelsen vara en väg

från vägen Norsjö—Kusfors vid Bjurträsk förbi Örträsk till Högkulla. Dess

sammanlagda längd skulle uppgå till omkring 15 kilometer och hade av

ämbetsverken beräknats kosta, inklusive brobyggnad över Malån, omkring

200,000 kronor. Även denna väg syntes böra givas en bredd av 4.5

meter och byggas så, att den kunde mottaga en relativt tung malmtrafik.

Med hänsyn härtill syntes den beräknade kostnaden för väganläggningen

böra höjas till åtminstone 225,000 kronor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län Ilar uttalat sig i huvudsak sålunda:

Övre delen av Malå socken kunde icke betjäna sig av inlandsbanan

förrän vägen från Håptjärnliden till Slagnäs järnvägsstation bleve färdig.

fastän avståndet till denna station vore högst avsevärt kortare än till

närmaste station å norra stambanan. För tillgodoseende av befolkningens

intressen vore nämnda väg synnerligen behövlig, och även ur statens järnvägars

synpunkt torde vägens snara tillkomst äga värde.

Då härtill nu komme behovet av vägförbindelse till inlandsbanan för på
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departementschef''en.

Kunell. Maj:ts proposition nr ISO.

börjande av malmbrytning inom Kuorbevare-Adakgruppen, vore det uppenbart,

att anläggningen borde utföras så fort ske kunde. Såväl på grund

av lutningsförhållandena å de tre ifrågasatta vägsträckningarna som med

hänsyn därtill att en väg från Håptjärnliden till Slagnäs under alla förhållanden

måste komma till stånd, syntes det som nr 3 betecknade förslaget,

vilket ägde avgjort företräde, böra komma till utförande.

Ej heller beträffande vägtorslaget i övrigt hade länsstyrelsen någon

erinran att göra.

I fråga örn vägbredden anslöte sig länsstyrelsen till vägingenjörens förslag,

att denna borde bestämmas till 4.5 meter.

Den tunga trafik, för vilken ifrågavarande vägar avsåges, syntes böra

nödvändiggöra en något kraftigare byggnad än som vore fallet vid väganläggningar

i allmänhet i denna del av länet. Ej minst med tanke på

kostnaderna för det framtida vägunderhållet måste detta vara välbetänkt.

Anläggningskostnaderna syntes salunda böra ökas till de av vägingenjören

approximativt beräknade beloppen, 425,000 kronor för vägen Håptjärnliden-Slagnäs

och 225,000 kronor för en väg från vägen Norsjö-Kusfors

över Örträsk till Högkulla eller tillsammans 650,000 kronor.

Enligt länsstyrelsens mening vore det synnerligen angeläget, att den av

kommerskollegium och Sveriges geologiska undersökning skisserade planen

snarast möjligt bleve i sin helhet förverkligad. Den i orten rådande

omfattande arbetslösheten ingåve allvarliga bekymmer, och det syntes

länsstyrelsen ofrånkomligt,_ att alla de åtgärder, som kunde vidtagas för

att utnyttja inom länet befintliga rika naturtillgångar, skyndsammast vidtoges,

så att nya och varaktiga utkomstmöjligheter måtte beredas befolkningen.

I sådant avseende syntes ett realiserande av nu förevarande plan

innebära goda förhoppningar för framtiden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansluter sig, i likhet med länsstyrelsen

i Västerbottens län, till vägingenjörens förslag, att bredden för

de föreslagna vägarna bestämmes till 4.5 meter, därvid kostnaderna för

väganläggningarna borde ökas till de av vägingenjören approximativt beräknade

beloppen eller sammanlagt till 650,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, omfatta ifrågavarande

i statsverkspropositionen bebådade allmänna arbeten, rörande vilka kommerskollegium

och Sveriges geologiska undersökning numera inkommit

med närmare utformade förslag, vissa undersöknings- och förberedande

gruvarbeten m. m. å statens malmfyndigheter inom Västerbottens län

ävensom anläggande av utfartsvägar från två av samma fyndigheter.

De ifrågasatta gruvarbetena avse dels utrönande av malmtillgångarnas

storlek och beskaffenhet vid de förekomster av kopparmalm, svavelkis

eller zinkmalm, som i första rummet kunna väntas bliva föremål för brytning,

dels tillredning för brytning av några av dem, dels eftersökande av

nya fyndigheter. Huvudparten av arbetena skulle komma att utföras inom

Malånäsfältet i Norsjö socken och inom Adak-Kuorbevarefältet i Malå

socken och skulle bestå i jordavrymningsarbeten samt i utsprängning av

schakt och orter, vilken sistnämnda form av undersökningsarbeten — på

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

15

det stadium, där undersökningarna nu befinna sig — enligt uppgift är den

lämpligaste, när det gäller malmförekomster av förevarande art. Därjämte

upptager arbetsprogrammet vissa förberedande jorda vrymnings- och

sprängningsarbeten inom Vindelgransele-Hornträsk-Kristinebergfältet i

Lycksele socken och angränsande del av Malå socken ävensom likartade

arbeten samt malmletningsarbeten, bestående i magnetiska mätningar, inom

malmförande delar av Jörns socken.

Vad angår det ifrågasatta anrikningsverket m. m. vid Kuorbevare hava

de fortsatta undersökningarna givit vid handen, att sådan kännedom örn

ifrågavarande fyndigheter ännu icke hunnit förvärvas, att några mera

preciserade planer kunna uppgöras rörande de anläggningar, som erfordras

vid fyndigbeternas blivande utnyttjande. Kommerskollegium och geologiska

undersökningen hava för den skull på denna punkt för närvarande

inskränkt sig till att beräkna allenast ett mindre belopp för täckande

av kostnaderna för vissa anrikningsförsök, vilka äro av betydelse för vinnande

av kännedom örn malmens beskaffenhet.

De förslag till gruv- och därmed sammanhängande arbeten av olika slag,

som av ämbetsverken sålunda framlagts, liksom beräkningen av de för

samma arbeten erforderliga medlen, tillhopa 364,000 kronor, hava icke

givit mig anledning till erinran. Jag förordar alltså, att framställning

göres hos riksdagen örn anvisande för ifrågavarande ändamål av ett anslag

å 364,000 kronor.

I statsverkspropositionen hava vidare beräknats medel för anläggande

av utfartsväg från Kuorbevare malmfält. Av tre undersökta alternativ

hava kommerskollegium och geologiska undersökningen förordat sträckningen

längs Skellefteälvens södra strand till Slagnäs vid Inlandsbanan,

därvid kostnaden beräknats till 335,000 kronor. Utöver detta vägföretag

hava ämbetsverken föreslagit utförande av en väganläggning för

utnyttjande av de såsom brytvärdiga ansedda malmfyndigheterna inom

Malånäsfältet från Bjurfors till Örträsk och Högkulla för en sammanlagd

kostnad av 200,000 kronor.

I likhet med ämbetsverken och de myndigheter, som yttrat sig i ämnet,

synes mig i hög grad önskvärt, att båda dessa väganläggningar komma

till stånd och snarast igångsättas. Förutom av behovet av vägförbindelser

för blivande malmbrytning äro dessa vägar även påkallade för

tillgodoseende av ortsbefolkningens kommunikationsbehov. Med hänsyn

till den tunga trafik, för vilken vägarna i fråga äro avsedda, torde, i

enlighet med de tekniskt sakkunniga myndigheternas förslag, vägbanans

bredd i bägge fallen böra bestämmas till 4.5 meter. I samband härmed

bör ock, på sätt sistnämnda myndigheter framhållit, beräknas en stegring

i kostnaderna för väganläggningarna med tillhopa 115,000 kronor

till 650,000 kronor.

Beträffande samtliga nu föreslagna arbeten torde böra gälla, att det

bör ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida med hänsyn till rå
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

dande arbetslöshet närmare bestämmelser rörande arbetets utförande böra

föreskrivas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1933/1934 anvisa, att utgå av lånemedel,

dels till undersöknings- och förberedande gruvarbeten

m. m. inom Västerbottens län ett reservationsanslag

av ............................ kronor 364,000,

dels ock till väganläggningar från Adak-Kuorbevare

malmfält till Slagnäs samt från Bjurträsk till

Örträsk och Högkulla inom Västerbottens län ett reservationsanslag

av .................. kronor 650,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

380410. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1933:12 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Majit gjorda framställningar angående anslag till allmänna arbeten, avseende handelsdepartementets verksamhetsområde. s. 5 i texten