Sök i Ratio Lex

Angående markbyte mellan kronan och Malmö stad för utvidgning av Bulltofta flygplats

1933-02-02 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:132, Angående markbyte mellan kronan och Malmö stad för utvidgning av Bulltofta flygplats

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

.Kungl. Majas proposition nr 132.

I

Nr 132.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående markbyte

mellan kronan och Malmö stad för utvidgning av

Bulltofta flygplats; given Stockholms slott den 24

februari 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag lämnades under sjätte huvudtiteln

(sid. 86—90) en redogörelse för frågan örn anordnande av en flygplats

i Malmö, uppfyllande nutida krav. Föredragande departementschefen framhöll

därvid, att det redan i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag omnämnda

förslaget att anlägga en kombinerad lant- och sjöflygstation å Skjutsstallyckan

norr om staden icke borde komma till utförande utan att i stället

erforderliga förbättringar borde vidtagas å Bulltoftafältet, där en flygplats

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 132.

»82 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ls proposition nr 132,

redan funnes. För att flygplatsen skulle kunna användas av tyngre trafikflygplan

måste den emellertid utvidgas. Härför avsåge man att taga i anspråk viss

intill den befintliga flygplatsen belägen mark, som användes till övningsplats

lör Kronprinsens husarregemente. Av den mark, som sålunda skulle tilläggas

flygplatsen, tillhörde omkring 101,400 kvadratmeter staten och omkring 88,600

kvadratmeter Malmö stad. Dessutom borde framdeles visst, enskild person tillhörigt

område förvärvas. Enligt den upprättade planen skulle däremot, sedan

den utvidgade flygplatsen blivit ordnad, av den i flygplatsen ingående, staten

tillhöriga marken ett område å omkring 225,000 kvadratmeter, beläget i övningsfältets

norra del och gränsande till ett Malmö stad tillhörigt egnahemsområde,

frånskiljas flygplatsen och försäljas till egna hem.

Omförmälda staten och Malmö stad tillhöriga områden hava numera tillagts

flygplatsen, och av området å omkring 225,000 kvadratmeter hava 34,500

kvadratmeter genom ett i statsverkspropositionen till 1929 års riksdag (sjätte

huvudtiteln sid. 49 och 50) omnämnt markbyte överlämnats till Malmö stad.

Av det till försäljning avsedda området återstå alltså 190,500 kvadratmeter.

Luftfartsmyndigheten har nu gjort framställning att, för möjliggörande av

ytterligare förbättring av flygplatsens figuration, sistnämnda område skulle få

tagas i anspråk för markbyte.

Härom har luftfartsmyndigheten i skrivelse den 6 februari 1933 anfört bland

annat:

Den vikt, som numera lades vid att lufttrafiken kunde uppnå största möjliga

regularitet, i förening med de genom teknikens utveckling ökade möjligheterna

härför hade medfört, att flygningar ägde rum även under mycket svåra väderleksförhållanden.

I synnerhet när flygplan med större hastighet komme till

användning och flygningar utfördes nattetid, vore det ur säkerhetssynpunkt av

vikt, att de flygplatser, å vilka start och landning skedde, hade tillräcklig areal

och i möjligaste män fria omgivningar. För flygplatser av större betydenhet

måste fordringarna i detta hänseende minst motsvara de bestämmelser, som

av luftfartsmyndigheten angivits för flygplatser hänförliga till klass I, nämligen

i huvudsak fria start- och landningsbanor örn minst 800 meter och därefter

fria stigningsvinklär av 1:15.

Därest man skulle uppnå det av generalpoststyrelsen med avseende å luftposttrafiken

uppställda målet, att brev, som i Stockholm och söder därom i vårt

land belägna orter inlämnades för postbefordran på kvällen, redan med första

brevbäringsturen följande dag skulle kunna utdelas i, bland andra städer, Berlin,

London och Paris, fordrades användandet av betydligt snabbare flygplan

än dem, som för närvarande vore insatta i trafiken. I fall start och landning å

Bulltofta flygplats med dessa flygplan skulle kunna även vid ogynnsam väderlek

äga rum utan allt för stor risk, borde flygplatsen utökas i riktningen norr—

söder, där nu visserligen omkring 800 meter långa start- och landningsbanor

funnes, men varest några i söder belägna höjder gjorde, att förut omförmälda

fordringar å en flygplats av klass I icke uppfylldes. För att möjliggöra den

ökning av flygplatsens areal, som av nämnda anledning vore önskvärd, måste

ett norr örn flygplatsen beläget område av Bulltofta gård förvärvas. Då vid

hänvändelse till ägaren av nämnda egendom visat sig, att överenskommelse örn

förvärv av området till skäligt pris icke kunde träffas, hade underhandlingar

förts mellan luftfartsmyndigheten och Malmö stads drätselkammares tredje

avdelning i syfte att staden skulle genom expropriation förvärva den för flygplatsens

utvidgning nödvändiga marken. Staten skulle sedan- tillbyta sig det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 132.

3

exproprierade området, genom att staten såsom ersättning för detsamma med

äganderätt till Malmö stad överlämnade omkring 146,500 kvadratmeter av det

område i flygplatsens norra del, som hade avsetts att försäljas. Den återstående,

staten tillhöriga delen av området skulle, i motsats till vad förut

varit avsett, även för framtiden ingå i flygplatsen. Det område, som Malmö

stad skulle förvärva genom expropriation, innehölle en areal av omkring

213,000 kvadratmeter. Då detta område läge endast en och en halv till två

meter över havets medelvattenyta, vore det under nederbördsrika år vattensjukt

och kunde icke användas till byggnadsmark eller, med undantag för en

mindre del. odlas. Det hade därför hittills huvudsakligen begagnats till gräsbete.

Området hade av två värderingsman — ledamoten av riksdagens första

kammare, lantbrukaren Jöns Jönsson, för kronan, och byggnadschefen Edv. A.

Sjögren, för Malmö stad — uppskattats till ett värde av 41 öre för kvadratmeter

eller tillhopa till 88,000 kronor. Det område, som skulle av staten överlämnas till

Malmö stad, läge enligt numera verkställda mätningar fyra till åtta meter över

havets medelvattenyta och hade av bemälde värderingsman uppskattats till 60

öre för kvadratmeter eller tillsammans till 88.000 kronor.

Genom beslut den 20 januari 1933 hade stadsfullmäktige i Malmö bemyndigat

drätselkammarens tredje avdelning att med vederbörande statliga myndigheter

under förutsättning av å ena sidan Kungl. Maj:ts och å andra sidan

stadsfullmäktiges i Malmö godkännande träffa överenskommelse angående utvidgning

av Bulltofta flygplats m. m. samt uppdragit åt nämnda avdelning

att å stadens vägnar hos Kungl. Maj:t ansöka örn tillstånd för staden att medelst

expropriation förvärva det markområde örn cirka 213.000 kvadratmeter, som

erfordrades för flygplatsens utvidgning. Mellan luftfartsmyndigheten och

Malmö stads drätselkammares tredje avdelning hade sedermera avslutats dylik

villkorlig överenskommelse, enligt vilken drätselkammarens tredje avdelning

hade att föranstalta örn expropriation av förenämnda, till Bulltofta gård

hörande område, varefter omförmälda markbyte skulle äga rum.

Såsom nämnts hade de områden, som skulle bytas mot varandra, båda värderats

till 88.000 kronor. Om expropriationsersättningen bleve så hög, att densamma

jämte stadens kostnader för expropriations- och lagfartsåtgärder överstege

88.000 kronor, hade kronan att till staden kontant inbetala mellanskillnaden.

En dylik utgift för kronan vore emellertid icke ofrånkomlig. T överenskommelsen

hade nämligen också stadgats, att kronan vore berättigad att

antingen häva densamma, i vilket fall med flygplatsens utvidgning finge tills

vidare anstå, eller hos drätselkammaren påkalla, att expropriationsanspråken

återkallades beträffande viss av kronan angiven del av det område, expropriationsansökningen

avsett. Ehuru det vore önskvärt, att hela det område, som

enligt överenskommelsen skulle exproprieras, tillädes flygplatsen, kunde man

dock i nödfall nöja sig med något mindre areal. Beroende på storleken av den

ersättning expropriationsnämnden bestämde, finge av kronan övervägas, vilket

av de möjliga alternativen skulle väljas.

Därest med tillämpning av nämnda bestämmelse expropriationsanspråken

återkallades, skulle kronan ersätta staden av exnropriationsåtgärderna föranledda

kostnader, däri jämväl inbegripet skadestånd, som .staden enligt bestämmelserna

i § 62 första stycket i gällande expropriationslag kunde bliva förpliktad

utgiva. De kontanta utgifter för statsverket, sorn sålunda möjligen

kunde förekomma, bleve obetydliga, och då utvidgningen av flygplatsen i

väsentlig grad vore betingad av nattpostflygningen, syntes de. såsom förutsatts

skola ske beträffande andra mindre kostnader i samband med anordnande av

hjälnlandningsfält, böra gäldas av postverkets driftsinkomster.

överenskommelsen förutsatte, alt erforderliga planeringsarbeten å det område,

som skulle tilläggas flygplatsen, utfördes såsom ett av staten anordnat

arbete för sysselsättande av arbetslösa från Malmö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4- Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Luftfartsmyndigheten finge till sist framhålla, att i de främmande länder,

varest kommersiell luftfart bedreves, en allmän strävan gjorde sig gällande att

utvidga befintliga flygplatser. Sådan utvidgning hade antingen nyligen fullbordats

eller vore under utförande bland annat beträffande flygplatserna

Kastrup vid Köpenhamn, Schiphol vid Amsterdam, Croydon vid London och

le Bourget vid Paris. Under det att flygplatsen vid Bulltofta för närvarande

hade en areal av 99.i hektar och efter utvidgningen skulle innehålla 120.4 hektar,

hade följande flygplatser antingen redan nu eller skulle efter beslutad utvidgning

få följande arealer: Kastrup 138 hektar, Schiphol 150 hektar, Croydon

138 hektar, le Bourget 150 hektar, Tempelhof i Berlin 135 hektar och Dubcndorf

vid Zurich 150 hektar.

På grund av vad sålunda anförts har luftfartsmyndigheten hemställt, att

Kungl. Majit måtte godkänna ifrågavarande överenskommelse.

I en senare till Kungl. Majit ingiven skrivelse har luftfartsmyndigheten

meddelat, att mellan luftfartsmyndigheten och ordföranden i drätselkammarens

i Malmö tredje avdelning ytterligare underhandlingar ägt rum angående

möjligheterna att ordna det ifrågasatta mark by tet mellan kronan och Malmö

stad i det fall, att expropriationsersättningen skulle sättas till så högt belopp,

att densamma jämte stadens kostnader för expropriationsåtgärderna m. m. överstege

88,000 kronor. Därvid hade framhållits, att jämväl den lösningen borde

vara möjlig, att kronan till staden överlämnade ytterligare mark — antingen

från det i luftfartsmyndighetens skrivelse omnämnda området i flygplatsens

norra del eller från annan staten tillhörig mark invid Malmö -— vars värde

motsvarade vad Malmö stad för expropriationen m. m. måste utgiva utöver

88,000 kronor.

T anslutning härtill har luftfartsmyndigheten hemställt, att eventuell framställning

till riksdagen måtte så avfattas, att jämväl denna utväg hölles öppen.

Utlåtanden hava avgivits av generalpoststyrelsen, byggnadsstyrelsen och

statens arbetslöshetskommission.

Generalpoststyrelsen har tillstyrkt bifall till luftfartsmyndighetens förslag

och därvid uttalat, att genomförandet av luftfartsmyndighetens förevarande förslag

till utvidgning av Bulltofta flygplats uppenbarligen skulle vara av den

största betydelse för nattpostflygningarnas utförande på ett fullt tillfredsställande

sätt. Enligt inom tyska rikspostministeriet uppgjord plan för nattpostflygningarna

på sträckan Hannover—Köln, Köln—London och Köln—

Paris skulle det redan under år 1934 bliva möjligt att befordra den svenska

posten till London och Paris med framkomst före första brevbäringsturen under

förutsättning, att tillräckligt snabba flygplan kunde användas för anslutningsflygningen

Malmö-—Hannover. Enligt vad generalpoststyrelsen inhämtat, torde

det finnas möjlighet, att ett dylikt flygplan kunde stå till förfogande redan

år 1934. Vid sådant förhållande vore givetvis den ifrågasatta utvidgningen

av flygplatsen vid Bulltofta synnerligen önskvärd.

Byggnadsstyrelsen har under åberopande av en av länsarkitekten N. Blanck

avgiven promemoria meddelat, att styrelsen icke hade något att erinra beträffande

de i förberördä preliminära överenskommelse angivna markvärdena.

Statens arbetslöshetskommission har anfört, att kommissionen intet hade att

erinra mot att förevarande arbete komme till utförande som statligt reservarbete

under förutsättning att kommissionen icke betoges rätten att, i den mån

arbetsmarknadsläget det påkallade, begränsa eller nedlägga arbetet, ävensom att

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

för övrigt de villkor komme att gälla, vilka funnes intagna i det redan förut upprättade

huvudkontraktet rörande tidigare bedrivna reservarbeten vid Bulltofta.

Vad i ärendet anförts synes visa, att en utvidgning av Bulltofta flygplats Departements

redan nu är önskvärd och inom kort lärer bliva nödvändig. Det torde därför ehefenvara

lämpligt att åtgärder i sådant syfte vidtagas. Vid ett fullföljande av den

mellan luftfartsmyndigheten och Malmö stads drätselkammares tredje avdelning

preliminärt avslutade överenskommelsen skulle staten genom byte förvärva

den mark, som för ifrågavarande ändamål erfordras. Mot den föreslagna

överenskommelsen, vilken torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll,

synes ej något vara att invända. Luftfartsmyndigheten har vid sidan av vad

överenskommelsen innehåller föreslagit, att -— därest för genomförande av det

avsedda markbytet utan kontant mellangift skulle erfordras, att kronan i

vederlag lämnade mark utöver vad i omförmälda överenskommelse förutsattes

— för sådant ändamål skulle få tagas i anspråk antingen mark inom det återstående,

i ärendet omförmälda området i flygplatsens norra del eller ock annan

kronan tillhörig mark invid Malmö. Då en dylik ökning av vederlaget helt skulle

betingas av det värde, som av expropriationsnämnden åsättes det enskilda markområde,

vars förvärvande det här gäller, synes intet vara att invända mot luftfartsmyndighetens

sistnämnda förslag såvitt avser mark inom nämnda område

i flygplatsens norra del och under förutsättning, att denna mark åsättes åtminstone

enahanda värde, som vid överenskommelsens upprättande beräknats,

60 öre för kvadratmeter. Däremot synes icke någon annan kronan tillhörig

mark böra för ändamålet anlitas, utan att ärendet dessförinnan ånyo förelägges

riksdagen.

De arbeten, som må erfordras för att det nyförvärvade området skall bliva

försatt i för sitt ändamål lämpligt skick, torde — liksom tidigare arbeten för

iordningställande av Bulltofta flygplats — få utföras såsom ett led bland åtgärderna

för motverkande av arbetslösheten. Vissa undersökningar angående nu

ifrågavarande arbeten hava redan ägt rum. Innan arbetena igångsättas, torde

emellertid förnyad utredning böra ske.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna den vid statsrådsprotokollet fogade överenskommelsen

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och Malmö stad,

å andra sidan, om byte av viss mark för utvidgning av Bulltofta

flygplats;

dels och bemyndiga Kungl. Maj:t att, där så erfordras, såsom

vederlag för enligt överenskommelsen tillbytt mark till Malmö

stad överlåta ytterligare delar av det markområde, som enligt vad

jag i statsrådsprotokollet förordat skulle för ändamålet få tagas

i anspråk.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majite proposition nr 132.

6

Bilaga.

Mellan luftfartsmyndigheten, å Kungl. Marits och kronans vägnar, här

nedan kallad kronan, å ena sidan, och Malmö stads drätselkammares tredje avdelning,

å Malmö stads vägnar, här nedan kallad staden, å andra sidan, är

under förutsättning av godkännande av å ena sidan Kungl. Majit och å andra

sidan stadsfullmäktige i Malmö, denna dag i och för utvidgning av Bulltofta

flygplats i Malmö träffad denna

Överenskommelse.

1. Staden, förhinder sig att, under förutsättning av expropriationstillstånds

erhållande, låta vidtaga åtgärder för expropriation av det markområde örn cirka

213.000 kvadratmeter, som erfordras för utvidgning av ifrågavarande flygplats

och som å bifogade, av civilingenjör Erik Ingemarson den 22 september

1931 uppgjorda ritning är utmärkt med röda kantlinjer, samt att, så snart

expropriationen blivit genomförd, till kronan överlåta detsamma med full

äganderätt utom i vad avser i markområdet ingående delar av väg och diken,

å ritningen utmärkta med blå färg. vilken väg- och dikésmark är av karaktären

gemensamt undantag. Till dessa delar och undantag, i vilka även kronan har

del, skall staden efter expropriationsförfarandets avslutande till kronan överlåta

all icke kronan tillkommande rätt.

2. Kronan å sin sida skall i gengäld härför till staden med likaledes full

äganderätt överlåta det kronan tillhöriga markområde örn cirka 146,500 kvadratmeter,

som å åberopade ritning är angivet med gröna kantlinjer. ■ ’

3. De i byte mot varandra gående markområdena, som skola överlämnas

gravationsfria, skola av respektive förvärvare tillträdas samma dag, förberörda

expropriationsåtgärder genom stadens nedsättande av expropriationsersättningar

vinna sill avslutning.

4. Det område, som staden överlåter till kronan, uppskattas till ett värde

av 88.000 kronor och det område, som kronan överlåter å staden, till likaledes

88.000 kronor.

5. Morn. 1. Därest angivna bytesvärde, 88,000 kronor, skulle understiga

summan av de expropriationsersättningar, staden kan bliva förpliktad utgiva

för det område, staden enligt förestående skall genom expropriation söka förvärva,

eller det mindre område, vartill expropriationsanspråken i enlighet med

kronans önskan på sätt här nedan sägs kunna komma att begränsas, jämte

stadens med expropriationsåtgärderna förenade och därav med avseende å''lagfart

för staden föranledda kostnader, skall kronan, därest icke nedan angivna

förfaringssätt tillämpas, till staden kontant erlägga mellanskillnaden.

Innan rättens utslag i expropriationsmålet meddelats, äger kronan rätt att

antingen häva ^överenskommelsen eller hos drätselkammaren påkalla, att expropriationsanspråken

återkallas beträffande viss av kronan angiven del av det

område, expropriationsansökningen avsett, därest dylik kronans åtgärd företages

K så god tid, att staden kan hinna fullgöra i §§ 61 och 62 i gällande

expropriationslag omförmälda, å en expropriationssökande, sorn vill helt eller

delvis ^ återkalla expropriationsansökan, ankommande åtgärder. Drätselkammaren

åligger att, sä snart expropriationsnämndens uppskattning av expropriationsersättningen

blivit för drätselkammaren bekant, därom underrätta luftfartsmyndigheten.

Skulle, i anledning av att kronan begagnat sig av sin sålunda medgivna rätt

att häva överenskommelsen, expropriationsanspråken av staden återkallas,

aligger det kronan att ersätta staden densamma av expropriationsåtgärderna

föranledda kostnader, häri inbegripet jämväl sådant skadestånd, som staden

enligt bestämmelserna i § 62 första stycket i gällande expropriationslag kan

bliva förpliktad utgiva.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 132. 7

Morn. 2. Skulle åter bytesvärdet överstiga summan av förenämnda stadens

expropriationsersättningar, expropriationsutgifter och lagfartskostnader, skall

staden till kronan kontant erlägga den uppkommande mellanskillnaden.

6. Envar förvärvare skall hava att med avseende å honom gjord överlåtelse

på sin bekostnad låta verkställa vederbörlig mätningsförrättning.

7. Avstyckningsplan för det område, som enligt denna överenskommelse avses

att av staden från kronan förvärvas, skall underkastas Kungl. Maj:ts godkännande.

8. Ifråga örn berörda område skall staden snarast möjligt föranstalta örn

dess intagande i stadsplan och därvid för detsamma söka fastställelse av sådana

stadsplanebestämmelser, att därigenom föreskrives, att å området icke få utan

luftfartsmyndighetens medgivande uppföras byggnader eller andra anordningar,

vilkas höjd över markytan överstiger 11 meter, samt att å den del av området,

som är belägen å mindre avstånd än 35 meter från flygplatsens gräns, icke får

uppföras byggnad, uppsättas andra anordningar eller finnas plantering, allt

med höjd överstigande 3 meter över marken.

9. Kronan och de personer, till vilka tomter eller markområden kunna komma

att upplåtas från kronan tillhöriga delar av Bulltoftafältet, skola hava rätt att

såsom utfartsvägar från dessa tomter och områden använda de gator eller vägar,

som staden kan komma att anlägga inom det område, kronan i enlighet med

förestående skulle överlåta till staden. Örn för ändamålet lämpliga gator och

vägar icke anläggas av staden, är staden pliktig tillåta kronan att utan ersättning

till staden över det område, som skulle till staden avstås, på kronans bekostnad

anlägga behövliga utfartsvägar från kronans områden. Därest överenskommelse

icke kan träffas angående dessa utfartsvägars läge och bredd, skall

tvisten avgöras genom skiljemän, utsedda i den ordning, lagen örn skiljemän

bestämmer.

10. Parterna skola var för sig vidkännas de med fångens lagfarande för

deras räkning förenade kostnaderna.

11. Förutsättning för denna överenskommelse är, att mellan vederbörande

statliga myndighet och staden avtal kommer till stånd örn att å den i enlighet

med denna överenskommelse utvidgade Bulltofta flygplats erforderliga planeringsarbeten

för utvidgningens användande såsom del av flygplatsen skola utföras

såsom ett av staten anordnat arbete för sysselsättande av arbetslösa från

Malmö.

Innan sådant avtal träffats, är staden icke skyldig att vidtaga någon åtgärd

för vinnande av i punkt 1. härovan omförmälda expropriation.

Har sådant avtal, varom i denna punkt sägs, icke kommit till stånd senast

den 1 augusti 1933, äga såväl kronan som staden rätt att inom en månad därefter

häva denna överenskommelse.

Av denna överenskommelse äro två lika lydande exemplar upprättade och

utväxlade.

Stockholm den 2 februari 1933. Malmö den 31 januari 1933.

På Drätselkammarens tredje

avdelnings vägnar:

C. C ari ber g. J o h. N i l s s o n.

Luftfartsmyndighet.

Christian Jensen. Ernst Håkansson.

Emmerik Hagberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående markbyte mellan kronan och Malmö stad för utvidgning av Bulltofta flygplats. a1 i texten
  2. SU 1933:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående markbyte mellan kronan och Malmö stad för utvidgning av Bulltofta flygplats. s. 1 i texten