Angående försäljning till Höganäs-Billesholms aktiebolag av viss kronan tillhörig mark
1933-02-17 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:139, Angående försäljning till Höganäs-Billesholms aktiebolag av viss kronan tillhörig mark
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 139.
i
Nr 139.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning till
Höganäs-Billesholms aktiebolag av viss kronan tillhörig mark;
given Stockholms slott den 17 februari 1933.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de
partementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott deri 17 februari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyten, Wigforss, Möller,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I skrivelse den 20 november 1929 har Höganäs-Billesholms aktiebolag
hemställt, att Kungl. Majit måtte framlägga förslag för riksdagen örn
medgivande till försäljning med full äganderätt till bolaget av ett örn
råde örn 2.6270 hektar av kronoegendomen Väsby nr 3, benämnt Sandfly
marken eller Sandflyskiftet, i Höganäs socken av Malmöhus län för en
köpesumma, vars belopp kunde komma att fastställas efter underhandlingar
mellan Kungl. Majit och kronan samt bolaget. Med anledning av denna
ansökning har domänstyrelsen, efter remiss, inkommit med utlåtande den
lii hann till riksdagens protokoll 19.13. 1 sami. Nr 139.
I
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
3 december 1931 och därvid överlämnat dels samtliga till ärendet hörande
handlingar, däribland en över Höganäs församling upprättad, med bilaga
x betecknad karta, en den 30 maj 1930 över området upprättad karta
samt ett av distriktslantmätaren Ludvig Engzell åren 1930—1931 uppgjort
förslag till tomtindelning å området, som vore åskådliggjort å ett utdrag
av karta över området och i en den 25 januari 1931 dagtecknad beskrivning*
dels ock av styrelsen infordrade yttranden av domänintendenten, överlantmätaren,
sökandebolaget och länsstyrelsen.
Vidare har sökandebolaget den 1 februari 1930 gjort ansökan att få
förvärva lägenheten Höganäs nr 1 (gammalt nr 35) i förenämnda socken*.
Häröver har domänstyrelsen den 22 april 1932 avgivit infordrat utlåtande,
och har styrelsen därvid överlämnat av styrelsen infordrade yttranden av
kammarkollegiet, domänintendenten, överlantmätaren och länsstyrelsen.
Jag övergår nu att redogöra för vad handlingarna innehålla rörande
Väsby nr 3.
Det till försäljning föreslagna området utgöres av det till indragna
trumpetarebostället ''U mantal Väsby nr 3 hörande s. k. Sandflyskiftet,
utbrutet genom ett den 1 november 1890 fastställt skifte å planteringsmark.
Sandflyskiftet är beläget i Höganäs samhälle, medan huvudegendomen,
vilken fortfarande är såsom jordbruksdomän utarrenderad, ligger
cirka 5 kilometer öster därom i Väsby socken. Enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 8 november 1918 har nämligen de till hemmanet hörande ägorna
med undantag av Sandflyskiftet överflyttats till Väsby socken, varefter
mantalet fördelats mellan de sålunda uppkomna fastigheterna genom
en den 28 juni 1922 fastställd förrättning. Den nu till försäljning
föreslagna fastigheten är i jordregistret för Höganäs socken upptagen
såsom Vao mantal krono under allmän disposition Väsby nr 3 (33) litt. Ab.
Det av distriktslantmätaren Engzell uppgjorda förslaget till tomtindelning
omfattar kvarteren Argus, Hellas, Frem, Pyramiden, Rån, Zephyren
och Vägporten i Höganäs samhälle. Av beskrivningen inhämtas, att
ifrågavarande område innehåller en areal av 26,469 kvadratmeter, därav
20,188 kvadratmeter tomtmark, 4,924 kvadratmeter gatumark och 1,357
kvadratmeter fabriksområde, samt att av nämnda tomtmark 16,375 kvadratmeter
äro bebyggda med enskilda personer tillhöriga byggnader. Sandflyskiftets
belägenhet inom samhället framgår av den med bilaga x betecknade
kartan. Därå är områdets yttergrans angiven med röd blyertslinje.
Sökandebolaget har i sin förstnämnda skrivelse anfört, bland annat,
följande.
Genom bergmästarförrättning enligt »Protokoll, hållet onsdagen den
11 januari 1893 å »Sandryet» till indragna militiebostället nr 3---
Väsby, av Höganäs församling inom Luggude härad, Malmöhus län, efter
ansökan av Höganäs stenkolsbolag örn ökat område i dagen för lerin
-
3
Kungl. May.ts proposition nr 139.
dustriens utveckling» hade Höganäs stenkolsbolag, vilket bolags rättigheter
aärutinnan sedermera lörvärvats av sökandebolaget, jämlikt då
gällande gruviörlattningar lör sin gruvdrilt anvisats och med ett belopp
av 3,283 kronor 75 öre löst kronojord tili en areal av 2.G27 hektar trän
nämnua kronoegendom. På grund av den markiöseniörrättning, som ägt
rum betränanue aet tösta området, hade bolaget visserugen lör jorden
erlagt löseskilling med fulla värdet till Kungl. Majit och kronan, men
pa grund av bestämmelserna i gruvlönattningarna hade bolaget icke lörvärvat
äganderätt tili ilrägavarande mark utan endast dispositionsrätt,
med risk att, därest gruvanläggningarna bleve sonade eiler gruvrättigheterna
annorledes iörverkades, marken komme att hemlaiia till Kungl.
Majit utan ersättning. Het på angivet sätt lösta området hade under
årens lopp blivit i stor utsträckning bebyggt, dels av bolaget med hus,
avsedda tili bostäder åt gruvarbetare m. li., och dels med hus, som uppförts
av andra personer, sedan dessa av bolaget förvärvat nyttjanderätt
(arrenderätt! till sina tomter. Dessa egnahemsbyggare hade givetvis stor
olägenhet därav, att de icke kunde erhålla inteckningsiån, och åtskilliga
av dem hade lör bolaget iramhanit önskvärdheten av att kunna lörvärva
tomterna med äganderätt. För att tillmötesgå detta rimliga önskemål,
vore bolaget villigt att köpa området, varvid bolaget iörutsatte, att priset
fastställdes med hänsyn tili av bolaget redan erlagd lösen. Het vore bolagets
avsikt att omedelbart elter det ett sådant köp kommit till stånd till de
iiragavaranue husägarna med lull äganderätt löryttra de av dem med
nyttjanderätt innehavda tomterna. Självfallet hade bolaget icke för avsikt
att söka göra någon vinst på denna transaktion, därest den läte sig
genomiöras, men å andra sidan ville bolaget icke göra någon iöriust vid
sina lörsök att lörhjäipa nyttjanderättsinnehavarna till förvärv av lull
äganderätt till deras tomter. Det vore bolagets övertygelse, att statsmakterna
skulle linna syitet värt beaktande och stöd. Då gruvbolaget,
som löst ifrågavarande jord, betalt densamma efter dess fulla värde, ansåge
bolaget det vara skäligt, att bolaget berättigades att antingen få
jorden på sig överlåten med lull äganderätt mot den redan eriagda lösesurnman
eiler också lörvärva jorden mot erläggande av endast ett mindre
belopp, utöver vad som redan betalts däriör.
Domänintendenten har anfört bland annat följande.
Dispositionsrätten till Sandflyskiftet hade på sin tid erhållits för att
bolaget hade behov av »ökat område i dagen för lerindustriens utveckling».
Området hade i dess helhet fått tjäna brukssamhällets behov av
byggnadsmark. Därå ägde bolaget 6 boningshus jämte 2 kasernbyggnader
med ett tjugutal rum lör ogifta arbetare samt en del småbyggnader.
Det ojämförligt största utrymmet toges i anspråk av enskilda byggnader,
i det ej mindre än 43 stycken enskilda tillhöriga boningshus funnes. Dessa
lägenhetshavare betalade årliga avgälder till bolaget, i intet fall uppgående
till över 5 öre per kvadratmeter. De enskilda tillhörande husbyggnaderna
vore samtliga små och obetydliga i värden, medan bolagets
byggnader vore åsätta ett taxeringsvärde av 27,800 kronor. Nu önskade
bolaget att utöver den för gruvdriften medgivna dispositionsrätten
även förvärva äganderätten till marken i uppgivet syfte att i sin ordning
hembjuda där boende husägare sina innehav till inlösen. Bolaget försäkrade
sig endast vilja hava ersatta sina kostnader vid denna transaktion.
Domänintendenten ansåge mycket starka skäl föreligga för att tillmötes
-
4
Kanyl.. Mciy.ts proposition nr 139.
«å bolagets framställning. Ett ordnande med friköp för alla do 43 nyttjanderättsinnehavare,
som därå ägde bostäder, vore både rimligt och rättvist
samt i överensstämmelse med ensittarlagen och kyrkliga friköpslagen
av den 4 januari 1927, varigenom lägenhetshavare på respektive
enskild och ecklesiastik jord hade tillförsäkrats rätt att friköpa sina lägenheter.
Angående markvärdet å Sandryet hade detta skiite vid 1928
års fastighetstaxering åsatts ett jordvärde av 36,100 kronor, befintliga
byggnader sålunda oberäknade. I taxeringslängden uppgåves dock arealen
till allenast 2.uos hektar, troligen effektiv tomtmark — alltså gatumarken
oberäknad — vadan man sålunda räknat med ett pris av 1 krona
50 öre per kvadratmeter. Det sålunda fastställda taxeringsvärdet syntes
till fullo motsvara köpvärdet av marken för närvarande. Vad härefter
beträffade det lösenbelopp, som bolaget skäligen skulle erlägga till kronan
för förvärvande av äganderätten, hade domänintendenten gjort följande
beräkning.
Fastighetens nuvarande värde uppskattades lika med
taxeringsvärdet till .................................. kronor 36,100: —
Härifrån borde avgå den år 1893 av bolaget erlagda lösen
för dispositionsrätten ............................ » 3,283:7ä
Återstående nettovärde kronor 32,816: 25.
Domänintendenten bär — med hänsyn till bolagets fortsatta dispositionsrätt
över fastigheten och de sociala motiv, som talade för en fastare
upplåtelseform för lägenhetsinnehavarna — föreslagit, att kronan avstode
fastigheten till sökandebolaget med full äganderätt mot en köpeskilling,
som motsvarade en tredjedel av förut beräknade nettovärde eller i avrundat
belopp 10,940 kronor, att betalas kontant vid tillträdet och med
skyldighet för bolaget att betala alla med köp och lagfart förenade kostnader.
För lägenhetshavarnas behöriga tryggande att mot skälig köpeskilling
få förvärva sina innehav borde villkor stadgas därom, att bolaget
skulle vara skyldigt att avstå sin förvärvade äganderätt till lägenhetshavarna
på villkor, som länsstyrelsen kunde komma att fastställa
efter förslag av bolaget, varvid lägenhetsliavarna skulle beredas tillfälle
att yttra sig samt att bolaget skulle vara skyldigt att inom ett år efter
fastighetens tillträdande med äganderätt ingiva ifrågavarande förslag
örn försäljning till lägenhetshavarna.
Sökandebolaget har förklarat sig i stort sett ej hava några invändningar
att göra mot en överenskommelse på av domänintendenten löreslagna
villkor. Emellertid önskade bolaget, att en blivande överenskommelse med
kronan kunde få kompletteras med ett medgivande för bolaget att från
försäljning till lägenhetsinnehavare få undantaga en jordremsa örn 10
meters bredd, räknat från den mur, som för närvarande utgjorde gräns
för bruksområde!. Såsom framginge av en bolagets skrivelse bilagd karta
vore nämligen det för bolagets smalspåriga järnväg nu disponerade området
ställvis mycket trångt, och behövde en i framtiden oundviklig utvidgning
företagas pä det nu ifrågavarande området. Denna undantagna
jordremsa skulle komma att beröra ett 10-tal nu bebyggda tomter, dock
icke mera än att inlösen av endast 2 eller 3 hus skulle behöva ifrågakomma.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Domänintendenten har i yttrande över bolagets sistberörda framställning
lörklarat, att den lörelölle att vara väl motiverad, men å andra sidan
borde även de enskilda busägarnas rätt till inlösen göras gällande, lika
för den ena som den andra. Skulle bolagets sista ansökning komma att
biiallas, bleve en del av busägarna beroende av bolagets villighet att inlösa
deras husbyggnader. Riktigare syntes vara, att, örn bolagets senaste
önskemål vidbölles, bolaget törst visade sig hava träffat överenskommelse
med vederbörande husägare inom 10-metersområdet om inlösen av deras
byggnader. Sedermera syntes binder icke föreligga mot bifall till bolagets
sista ansökan.
Sökandebolaget bar i en skrift den 31 maj 1930 ändrat sin ansökning örn
undantagande av berörda 10-metersområde att omfatta endast den del av
området, som å den förut omförmälda skriften bi lögade kartan av den 30
maj 1930 utmärkts med röda gränslinjer. Ä detta område, som innehöll
en areal av cirka 300 kvadratmeter, funnes 3 byggnader, och hade bolaget
med ägarna av dessa hus träffat överenskommelse örn inlösen av dessa,
enligt vid skrivelsen i avskrift fogat avtal.
Länsstyrelsen bar tillstyrkt, att Sandilymarken försåldes till bolaget,
och bar ej balt något» att erinra mot domänintendentens förslag till köpeskilling
för området. För att säkerställa att syftemålet med upplåtelsen,
i vad densamma rörde lägenhetsinnehavarna, verkligen komme att uppfyllas,
borde bolaget avfordras en förbindelse av innehåll, att bolaget
åtoge sig att försälja de områden, som innehades av lägenhetsinnehavarna,
enligt villkor, som domänstyrelsen godkänt.
Byggnadsnämnden i municipalsamhället bar ej haft något att erinra
mot det av distriktslantmätare!! Engzell upprättade tomtindelningsförslaget.
Sökandebolaget har i skrivelse den 16 februari 1931 härefter anfört följande.
Vad anginge de saluvärden, till vilka försäljningarna av tomterna
högst borde få ske, torde detta pris kunna bestämmas sålunda. Bolaget
antoge, att bolaget finge av Kungl. Maj:t och kronan inköpa marken
för det pris, som domänintendenten föreslagit, nämligen 10,940 kronor.
Härtill borde läggas det av bolaget tidigare erlagda lösenbeloppet, 3,283
kronor 75 öre, samt vidare de kostnader, som bolaget komme att få vidkännas
lör tomtindelningskartor med beskrivning och övriga lantmäterikostnader,
ävensom kommande lagfartskostnacer och övriga utgifter,
som kunde föranledas av bolagets förvärv av jorden. Toges allt detta
i beräkning, borde bolaget fordra ett försäljningspris av 1 krona 50 öre
per kvadratmeter mark. Detta pris motsvarade för övrigt nu gällande
taxeringsvärden å samma mark. Domänintendenten i länet hade muntligen
uttalat sitt gillande av detta pris. Detta saluvärde gällde dock icke
gatumarken, vilken bolaget komme att utan ersättning överlämna till
Höganäs municipalsamhälle, i den mån gator komme att utläggas. Efter
bolagets inköp av marken, men före tomtindelningens fastställande, komme
bolaget att föreslå vederbörande myndigheter en stadsplaneförändring
i så måtto, att den gata, som läge norr örn kvarteret Pyramiden,
finge tilläggas bruksområdet. Denna gata inginge i förberörda 10-metersområde
och vore obehövlig för stadsplanen, alldenstund samtliga tomter
inom kvarteret Pyramiden gränsade ut mot Nygatan eller Sturegatan.
Till slut har bolaget förklarat, att i den mån utarrendering av ifrågavarande
jord skulle provisoriskt förekomma, bolaget ämnade begära ett
årligt arrende av 5 procent å försäljningspriset.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Domänintendenten har ställt sig tveksam örn bolagets sätt att räkna
självkostnader. Det lörefölle icke riktigt att vid blivande tomtiörsiiljning
medräkna som självkostnad ursprungliga lösenbeloppet, 3,283 kronor
75 öre, enär detta belopp mäste anses utgöra nyttjanderättsavgift
för marken under den tid, bolaget självt behövt disponera densamma,
varlör lägenhetshavarna nu icke borde vidkännas denna.
Länsstyrelsen har helt anslutit sig till domänintendentens beträffande
försäljningspriset uttalade åsikt.
Överlantmätaren har anlört, bland annat, att verkställd granskning
av ärendet tillhörande handlingar icke givit anledning till någon anmärkning
av beskaffenhet att inverka på bedömandet av försäljningen,
varför föreliggande ansökning tillstyrktes.
Med anledning av vad anförts angående det pris, vartill tomterna
borde få försäljas till nyttjanderättshavarna, har domänstyrelsen från
bolaget infordrat uppgift å det belopp, vartill kostnaderna för exploatering
av området kunde beräknas, och har bolaget i skrivelse till domänintendenten
meddelat, att kostnaderna härför hade uppskattats till 4,700
kronor, varvid hänsyn dock ej tagits till eventuella "ränteförluster å bolagets
köpeskilling under tiden för markens försäljning.
Domänstyrelsen har i sitt utlåtande den 3 december 1931 anfört följande.
Styrelsen hade ej något att erinra mot att ifrågavarande omåde överlätes
till bolaget med full äganderätt lör lörut angivet ändamål.
Apgående det föreslagna saluvärdet linge styrelsen framhålla, att domänintendenten
utgått Irån taxeringsvärdet å området, som skulle med
äganderätt upplåtas till bolaget, 36,100 kronor, samt därifrån dragit den
av bolaget erlagda lösen lör dispositionsrätten, 3,283 kronor 75 öre. Återstoden
32,816 kronor 25 öre skulle enligt domänintendenten med hänsyn,
till bolagets fortsatta dispositionsrätt över området reduceras med 2/s till
10,940 kronor, vilket belopp skulle utgöra saluvärdet å området. Bolaget
hade beträffande saluvärdena till de områden, som skulle av bolaget försäljas
till innehavarna, godtagit det av domänintendenten föreslagna saluvärdet
å hela området, 10,940 kronor, samt härtill lagt dels lösesumman lör
området, 3.2S3 kronor 75 öre, dels kostnaderna för områdets exploatering
och med denna beräkningsgrund löreslagit ett försäljningspris per tomt
av 1 krona 50 öre per kvadratmeter. Enligt Engzells berörda beskrivning
av den 25 januari 1931 innehölle de områden, som vore bebyggda med enskilda
personer tillhöriga byggnader, tillhopa 16,375 kvadratmeter. Med
utgående från ett saluvärde av 1 krona 50 öre per kvadratmeter skulle
bolaget vid försäljning av dessa områden erhålla en sammanlagd köpesumma
av 24,562 kronor 50 öre. Enligt bolagets beräkning skulle emellertid
kostnaderna för iörvärv med äganderätt av hela området endast uppgå
till (10,940: — -j- 3.283: 75 + 4,700: — =) 18,923 kronor 75 öre, bortsett från
eventuella ränteförluster, och skulle bolaget sålunda göra en avsevärd
vinst genom en försäljning enligt domänintendentens förslag. Styrelsen
kunde på grund därav ej tillstyrka försäljning till det föreslagna saluvärdet,
10,940 kronor, utan linge styrelsen föreslå följande beräkningsgrunder
för saluvärdets fastställande. De områden om tillhopa 16.375
kvadratmeter, som vore avsedda att försäljas till innehavarna av desamma,
borde av bolaget få upplåtas till dessa mot ett saluvärde av 1 krona
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
50 öre per kvadratmeter, vilket per kvadratmeter motsvarade det liela området
åsätta taxeringsvärdet. Därigenom skulle till bolaget inflyta en
köpesumma av 24,562 kronor 50 öre. Därifrån skulle först dragas exploateringskostnaderna
4,700 kronor. Däremot ansåge styrelsen, att den erlagda
lösensumman ej borde fråndragas, då bolaget erhållit gottgörelse
för denna genom att mot årlig avgäld upplåta tomter till enskilda personer.
Dock borde bolaget tillerkännas ersättning för den ränteförlust, bo
laget kunde komma att få vidkännas därigenom att tomterna ej kunde
försäljas omedelbart elter det bolaget med äganderätt förvärvat området.
Sådan ränteförlust torde ej behöva drabba bolaget för längre tid än på
sin höjd 2 år. Med en beräknad procentsats av 5 procent å (24 562:50 —
4,700:—) eller avrundat 20,000 kronor borde köpeskillingen minskas med
2.000 kronor. Köpesumman skulle därigenom komma att utgöra i runt tal
18.000 kronor, vilket belopp styrelsen ansåge böra utgöra saluvärdet för
hela området. Det torde därvid böra beaktas, att bolaget genom ifrågavarande
försäljning utan ersättning med äganderätt förvärvade dels 3,813
kvadratmeter tomtmark, varå bolaget tillhöriga byggnader vore uppförda,
dels 4,924 kvadratmeter gatumark och 1,357 kvadratmeter fabriksområde
eller tillhopa 10,094 kvadratmeter. Därjämte borde bolaget tilliörbindas
att till innehavarna av tomterna försälja dessa för pris ej överstigande
1 krona 50 öre per kvadratmeter samt att, därest den mark, som nu ej
innehades av enskilda personer, ej längre skulle bliva för bolaget erforderlig
utan avses att av bolaget försäljas, låta stycka dessa områden till tomter
lör egna hem för försäljning, varvid saluvärdet ej måtte sättas högre
än 1 krona 50 öre per kvadratmeter. Styrelsen har upprättat ett förslag
till preliminärt, avtal örn försäljning av egendomen.
I skrivelse den 22 februari 1932 bär sökandebolaget, som beretts tillfälle
att yttra sig över domänstyrelsens avtalsförslag, hemställt, att saken måtte
få anstå till 1933 års riksdag. Därefter har bolaget med skrivelse den 16.
juni 1932 ingivit ett förslag till preliminärt avtal mellan kronan och bolaget,
och har bolaget i sin skrivelse, bland annat, anfört följande. Egen
domen hade av bolaget redan en gång betalats med fulla värdet. Härigenom
hade bolaget förvärvat en besittningsrätt till fastigheten, som med
hänsyn till utsikterna för den fortsatta kol- och lerindustrien inom Höganäs
privilegierade område vöre närmast jämförbar med äganderätt. Bolaget
hade sålunda ingen fördel av besittningsrättens omvandling till
äganderätt utan hade uteslutande av sociala skäl anhållit att få genom
köp förvärva egendomen. Härvid hade bolaget utgått från att denna aktion
till förmån för vissa husägare icke skulle medföra några avsevärda
kostnader eller kapitalutlägg för bolaget. Bolaget hade beräknat att efter
ett eventuellt köp få sälja tomter för ett sammanlagt belopp av 15,325 kronor
50 öre. Sålunda influtna medel skulle icke förslå att täcka utgifterna»
som beräknades uppgå till
köpeskilling .............................................. kronor 10,940
exploateringskostnader .................................... » 4,700
ränta ..................................................... » 1,800
Summa kronor 17,440»
8
Kungl. Majlis proposition nr 139.
Det belopp, varmed utgifterna skulle överstiga inkomsterna, vore bolaget
villigt att olira för att bringa reda i äganderättsförhållandena. Bolaget,
vore under inga förhållanden villigt att betala en högre köpeskilling
än 10,940 kronor. Därest statsmakterna icke godkände en försäljning till
detta pris, vore det bolagets avsikt att behålla egendomen med nuvarande
besittningsrätt.
Det av bolaget upprättade förslaget till preliminärt avtal mellan kronan
och bolaget överensstämmer med det av domänstyrelsen uppgjorda förslaget
allenast med skillnad beträffande köpeskillingen och att i bolagets
avtalsförslag i § 3 intagits bestämmelser örn förberörda 3 lotter. Avtalet
är av följande lydelse.
Preliminärt avtal om försäljning av kronoegendomen 1/36 mantal Väsby
Nr 3 (33) litt. Ab.
$ 1.
Höganäs—Billesholms aktiebolag erbjuder sig att av kronan för en köpeskilling
av 10,940 kronor inköpa kronoegendomen ,/so mantal Väsby nr 3
(33) litt. Ab i Höganäs socken av Malmöhus län, som enligt en av distriktslantmätaren
Ludvig Engzell den 25 januari 1931 upprättad beskrivning1
innehåller en areal av 26,469 kvadratmeter. Området försäljes av kronan''
med den rätt kronan därtill lagligen äger.
§ 2.
Det försålda området tillträdes den 1 juli 1933, då köpeskillingen erlägges
till länsstyrelsen i Malmöhus län, som å fastigheten utfärdar köpebrev.
Bolaget vidkännes ensamt kostnaderna för lagfart å fånget ävensom övriga
med överlåtelsen förenade utgifter.
§ 3.
Bolaget utfäster sig att till innehavarna av de tomter utav ifrågavarande
områden, som för närvarande äro av bolaget upplåtna med nyttjanderätt,
utan dröjsmål försälja samma tomter till pris ej överstigande 1 krona 50
öre per kvadratmeter. Denna bolagets utfästelse gäller dock icke de tre''
tomter örn tillhopa cirka 1,060 kvadratmeter, som av bolaget för närvarande
äro utarrenderade till Carl Johan Söder, Arvid Johansson och Johanna
Ekberg och som enligt mellan bolaget och arrendatorerna träffade,
överenskommelser kunna av bolaget på vissa villkor helt eller delvis
tågås i anspråk för bolagets fabriksjärnväg.
§ 4.
. Vad angår de delar av det nu inköpta området, som icke avses att försäljas
till tomtinnehavarna, förpliktar sig bolaget att, därest bolaget önskar
sälja vissa delar därav, låta stycka delarna till tomter för egna hem,
samt avyttra dessa tomter till pris ej överstigande 1 krona 50 öre per
kvadratmeter.
Sålunda överenskommet under förutsättning av riksdagens medgivande.
Jag övergår nu till frågan örn försäljning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
9
Höganäs nr 1.
Lägenheten Höganäs nr 1 (gammalt nr 35), som är belägen vid hamnen
omkring 400 meter söder örn Sandflyskiftet inom Höganäs municipalsamhälle,
har en areal av omkring 450 kvadratmeter. Ä lägenheten är uppför!
ett bolaget tillhörigt stenhus, vari inrymmes dels hamnkontor dels ock bostäder
för tullpersonal. Lägenheten är åsatt ett taxeringsvärde av 1,800
kronor under det att byggnaden är taxerad till 6,000 kronor.
Sökandebolaget har i sin förenämnda skrivelse den 1 februari 1930 anfört,
bland annat, följande.
Sedan minst 100 år tillbaka disponerade bolaget lägenheten. Det vore
dock icke möjligt för bolaget att styrka äganderätten till lägenheten eller
att överhuvud angiva, huru bolaget kommit i besittning av densamma.
Bolaget hade låtit verkställa utredning örn äganderätten till lägenheten,
och denna hade givit vid handen, att »lägenheten borde anses vara på
kronogrund belägen». Att äganderätten till lägenheten icke vore fullt klar
framginge av det förhållandet, att bolaget eller dess företrädare icke avfordrats
något arrende eller hyra som vederlag för förfogandet över fastigheten.
Så osäkra äganderättsförhållanden vore ur många synpunkter
olägligt, bland annat, med hänsyn till att underhållet av åbyggnaderna
komme att lida härpå och att om- och nybyggnader icke kunde ifrågakomma
förrän ägande- och besittningsrätten bieve fullt klarlagd. Bolaget
vore fördenskull villigt att genom köp förvärva kronans rätt till lägenheten,
därest köpeskillingen kunde bestämmas till något skäligt belopp.
Domänintendenten har tillstyrkt, att sökandebolaget måtte med äganderätt
få förvärva lägenheten Höganäs nr 1. Med hänsyn till att de höga
taxeringsvärdena tillskapats genom bolagets verksamhet och att kronan
för närvarande ej hade någon inkomst av lägenheten, hemställde domänintendenten,
att bolaget måtte få förvärva äganderätten till lägenheten
mot en köpeskilling av halva saluvärdet eller 1.000 kronor, vilken summa
skulle erläggas vid köpebrevets utfärdande.
Överlantmätaren har meddelat, att med ledning av i lantmäterikontoret
förvarade förrättningsakter ej kunde med bestämdhet utrönas, huruvida
nämnda lägenhet utgjorde mark tillhörig kronan eller inginge i
strandmal tillhörig Väsby sockens norra markelag.
Länsstyrelsen har hemställt, att, därest lägenheten Höganäs nr 1 skulle
befinnas tillhöra kronan, densamma måtte försäljas till bolaget emot en
köpeskilling icke understigande 1,800 kronor. Skulle vid en fortsatt utredning
av äganderättsirågan icke med säkerhet kunna fastslås, vern som vore
ägare till lägenheten, löreslår länsstyrelsen, att området måtte överlåtas
till bolaget med den rätt, kronan kunde hava till densamma.
Kammarkollegiet, som föranstaltat örn undersökning i ärendet, har anfört,
att av denna syntes framgå, att lägenheten hade med tillstånd eller godkännande
av oiientlig myndighet upptagits å allmänningsmark, som ej
hört enbart till vissa hemman. Ä denna allmänningsmark hade rättigheter
tillkommit en större och mera obestämd krets och hade marken fördenskull
i äldre tid varit föremål för en särskild höghetsrätt från kronans
sida. I denna höghetsrätt hade ingått bland annat befogenhet för kronans
organ att upplåta tomtområden i Höganäs fiskeläge. Med hänsyn
Bihang till riksdagens protokoll 19.13. 1 sami. Xr 139. o
10
Kungl. Majlis -proposition nr 139.
departements
chefen.
härtill saint dä lägenheten vid skifte behandlats såsom självständig fastighet
och av markelagsdelägarna i den samfällighet, varå lägenheten ursprungligen
upptagits, erkänts såsom sådan, finge kollegiet såsom sin
mening uttala, att kronan vore att anse såsom ägare till lägenheten.
Domänstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande hemställt, att örn möjligt
en försäljning av lägenheten till bolaget måtte genomföras, varigenom
större förutsättningar skapades för att området bleve mera ändamålsenligt
utnyttjat än som vore förenligt med nuvarande osäkra dispositionsrätt.
Vad först angår kronoegendomen mantal Väsby nr 3 (33) har såsom
framgår av utredningen i ärendet ifrågavarande område, benämnt Sandflyskiftet,
på sin tid upplåtits till Höganäs stenkolsbolag för beredande
av ökat område i dagen för lerindustriens utveckling. Nämnda bolags
rättigheter härutinnan hava sedermera förvärvats av Höganäs-Billesholms
aktiebolag. Området ifråga har använts för tillgodoseende av Höganäs
brukssamhälles behov av byggnadsmark. Därå äro uppförda, förutom
några av sistnämnda bolag ägda arbetarbostäder, fyrtiotre enskilda
tillhöriga bostadshus. Med bolagets framställning att få med äganderätt
förvärva området avses huvudsakligen att möjliggöra friköp av ifrågavarande
bostadslägenheter. I likhet med samtliga de myndigheter,
som yttrat sig i ärendet, finner jag den ifrågasatta försäljningen,
såsom väl ägnad att befrämja ett uppordnande av berörda bostadsförhållanden,
böra komma till stånd. En dylik försäljning synes i viss mån
vara att anse såsom en fortsättning av vad som beslöts vid 1930 års riksdag
(prop. nr 251, p. 14; E. skr. nr 341), då till samma bolag för enahanda
ändamål uppläts ett större område av kronoegendomen Billesholms gård
nr 1 på i huvudsak samma villkor, som föreslagits i nu förevarande ärende.
Yad beträffar de närmare upplåtelsevillkoren synes mig det av bolaget
framlagda avtalsförslaget vara antagbart. Enligt detta skulle bolaget
bland annat förbinda sig att till innehavarna av de tomter å området,
vilka för närvarande äro av bolaget upplåtna med nyttjanderätt — med
undantag dock av tre lotter, med vilkas innehavare särskild överenskommelse
träffats — utan dröjsmål försälja dessa till ett pris ej överstigande
1 krona 50 öre för kvadratmeter. Jag förutsätter, att bolaget därvid tilllämpar
lägsta möjliga tomtpris. Den av bolaget erbjudna köpeskillingen
för området i dess helhet, 10,940 kronor, överensstämmer med vad domänintendenten
och länsstyrelsen härutinnan föreslagit, och anser jag mig,
med hänsyn till den sociala betydelsen av att tomtinnehavarna å området
med äganderätt kunna förvärva tomtmarken, böra biträda bolagets erbjudande
örn köpeskillingens storlek. Enligt vad jag inhämtat torde ej domänstyrelsen,
som tillstyrkt försäljning, numera hava något att erinra mot
denna köpeskilling på grund av de särskilda förhållandena i detta fall.
Beträffande kronoegendomen jordlägenheten Höganäs nr 1 (gammalt
Kungl. Majlis proposition nr 139.
11
nr 35) anser jag, att denna med hänsyn bland annat till de oklara äganderättsförhållandena
bör försäljas till bolaget för det av domänintendenten
föreslagna priset av 1,000 kronor. Av kammarkollegiets utredning synes
framgå, att kronan skulle hava äganderätten till området, men torde detta
ej med säkerhet kunna avgöras förrän efter rättegång, en utväg för frågans
lösning som icke ur någon synpunkt kan anses önskvärd. Jag har
anledning antaga, att bolaget är villigt erlägga en köpeskilling av 1,000
kronor för lägenheten.
I anslutning till beslut örn förberörda lotters försäljning torde meranämnda
bolag böra erinras örn vad enligt lag gäller för att bolag må kunna
förvärva fast egendom.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
1) att kron oegendomen 1/36 mantal Väsby nr 3 (33)
litt. Ab i Höganäs socken av Malmöhus län må försäljas
till Höganäs—Billesholms aktiebolag mot en köpeskilling
av 10,940 kronor och under de villkor i övrigt,
som angivits i det av bolaget upprättade avtalsförslaget;
2)
att jordlägenheten Höganäs nr 1 (gammalt nr 35)
i samma socken må försäljas till nämnda bolag mot en
köpeskilling av 1,000 kronor med den rätt, kronan må
hava till området.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av statens spannmålslagerhus i Vara. s. 3 i texten
- JoU 1933:60 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående försäljning till Höganäs-Billesholms aktiebolag av viss kronan tillhörig mark. s. 8 i texten