Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse på Visby stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätt till vissa av Visby högre allmänna läroverk disponerade tomter med därå uppförda byggnader

1933-02-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:144, Angående överlåtelse på Visby stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätt till vissa av Visby högre allmänna läroverk disponerade tomter med därå uppförda byggnader

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 144.

1

Nr 144.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse på

Visby stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande

rätt till vissa av Visby högre allmänna läroverk disponerade

tomter med därå uppförda byggnader; given Stockholms

slott den 24 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 24 februari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Majit anmäla frågan örn överlåtelse på

Visby stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till vissa av

Visby högre allmänna läroverk disponerade tomter med därå uppförda byggnader.

I avseende å stadens byggnadsskyldighet beträffande läroverket ber jag

att få erinra om följande:

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att

riksdagen beslutit, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa anBihang

till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 141—146.

\

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 144.

givna städer, däribland Visby, skulle ombildas till högre satnläroverk, under

villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Majit vederbörande

länsstyrelse att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta

och till Kungl. Majit överlämna yttranden, huruvida vederbörande

kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av

de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk. Tillika

fastställde Kungl. Majit — under förutsättning att vederbörande kommuner

i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge sig där

omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken.

Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Visby ombildas till

högre samläroverk.

Enligt cirkulär den 22 december 1927 meddelade Kungl. Majit — under

nyss angivna förutsättning — bestämmelser angående genomförande av den

nya organisationen av de allmänna läroverken.

Sedan skolöverstyrelsen, efter hörande av vederbörande läroverkskollegium,

avgivit utlåtande i ämnet, överlämnade länsstyrelsen med skrivelse den 29

maj 1928 till Kungl. Majit ett från stadsfullmäktige inhämtat yttrande i

ärendet, i vilket yttrande, dagtecknat den 24 maj 1928, stadsfullmäktige förklarade,

att de åtoge sig de i cirkuläret den 18 juni 1927 omförmälda villkoren

för ombildning av högre allmänna läroverket i staden till högre samläroverk.

Genom beslut den 8 juni 1928 förordnade Kungl. Majit, att underrättelse

örn vad sålunda förekommit skulle delgivas vederbörande.

Hos Kungl. Majit hava nu stadsfullmäktige i Visby, med tillstyrkan av

magistraten därstädes, jämlikt beslut vid sammanträde den 6 maj 1932 eftei

därom av stadens drätselkammare i skrivelse framställt förslag och på av

kammaren därvid anförda skäl anhallit, att Kungl. Maj.t matte föreslå riksdagen

medgiva, att den rätt, som tillkomme Kungl. Majit och kronan till

Visby högre allmänna läroverks fastigheter i staden, nr 23—26 och 33 i

S:t Hansrotens andra kvarter och nr 7 i samma rotes första kvarter, måtte

överlåtas på staden.

Drätselkammaren har i sin berörda skrivelse anfört bland annat:

Staden hade även under den långa tid, då laglig förpliktelse för staden

att bidraga till läroverksbyggnadernas uppförande och underhåll icke förelegat,

lämnat dylika bidrag till synnerligen betydande belopp. Staden hade

härvid ansett viss förpliktelse föreligga och allmänt gagn kräva dessa ingripanden.

Då staden sedermera utöver tidigare lämnade bidrag generellt och ovillkorligt

åtagit sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler för läroverket,

som omedelbart bomme att medföra en utgift av 300,000 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 144. 3

finge staden anses hava berättigat intresse att bliva tillförsäkrad äganderätten

till läroverkets fastigheter.

Länsstyrelsen i Visby har den 21 november 1932 tillstyrkt stadsfullmäktiges

ovanberörda framställning och därvid tillika överlämnat bestyrkta avskrifter

av dels ett den 4 maj 1857 av borgmästare och råd i Visby för

Visby stifts konsistorium utfärdat fastebrev å tomterna nr 23, 24, 25, 26

och 33 i S:t Hansrotens andra kvarter i Visby, dels ett utdrag ur rådhusrättens

i Visby lagfartsprotokoll den 27 september 1886 med därtill hörande

lagfartsbevis, utvisande att Visby högre allmänna läroverk erhållit lagfart å

huset och tomten nr 7 i S:t Hansrotens första kvarter, oell dels en del andra

till ärendet hörande handlingar jämte två kartutdrag, beträffande vilket allt

jag torde få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Härefter har skolöverstyrelsen, efter hörande av läroverkets lokalstyrelse,

den 19 december 1932 avgivit utlåtande i ämnet och därvid anfört bland

annat:

Sedan Visby stad iklätt sig byggnadsskyldighet för stadens högre samläroverk,

syntes det lämpligt, att äganderätten till läroverkets byggnader

och tomt, i den mån densamma tillkomme staten, överlätes till staden, i

likhet med vad tidigare efter beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen skett i

åtskilliga fall. Lika litet som i tidigare fall syntes nu några särskilda villkor

böra förbindas med överlåtelsen.

Vidare har domkapitlet i Visby den 31 december 1932 anfört, att domkapitlet

ej hade något att erinra mot framställningen i fråga.

Härefter har kammarkollegiet — efter inhämtande av utredning i vissa

hänseenden av föreståndaren för arkivdepån i Visby, rektorn vid högre allmänna

läroverket samt stadsingeniören därstädes, beträffande vilken utredning

jag hänvisar till handlingarna — den 11 februari 1933 avgivit utlå

tande i ärendet och därvid lämnat en utredning beträffande frågan om

äganderätten till de ifrågavarande tomterna samt de därå uppförda byggnaderna.

Av denna utredning framgår, att enligt kollegiets mening äganderätten

till tomterna nr 23, 24, 25, 26 och 33 i S:t Hansrotens andra kvarter

med därå uppförda byggnader samt infästerätten till områdena nr 25 a

och 26 a i samma kvarter tillkomma statsverket. Samtliga nu nämnda

tomter och områden redovisas i stadens fastighetsregister såsom tomten nr 1

i kvarteret Läroverket.

Kollegiets utredning giver vidare vid handen, att den av läroverket disponerade,

östra delen av tomten nr 7 samt den därå uppförda byggnaden

torde få anses utgöra statsegendom samt likaledes infästerätten till området

nr 7 a tillkomma statsverket.

Sistnämnda områden redovisas i stadens fastighetsregister såsom tomten

nr 1 i kvarteret Annexet.

Härefter har kammarkollegiet anfört huvudsakligen följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

Enligt vad stadens drätselkammare i ärendet upplyst, har staden till underhåll

och förbättring av allmänna läroverkets byggnader bidragit med betydande

belopp, sammanlagt över 90,000 kronor.

Kostnaderna för tillämnad örn- och påbyggnad av läroverkets huvudbyggnad

hava enligt vad kollegium inhämtat beräknats komma att uppgå

till 291,300 kronor samt för iståndsättande av gymnastikhuset till 8,700

kronor. Kollegium erinrar, att Kungl. Maj:t den 21 oktober 1932 givit

staden tillstånd att för utförande av nämnda örn- och påbyggnad av huvudbyggnaden

upptaga ett 25-årigt amorteringslån å 291,300 kronor.

Staden har sålunda redan vidkänts betydande kostnader för läroverksbyggnadernas

underhåll och förbättring. Jämlikt stadsfullmäktiges beslut

den 24 maj 1928 har staden åtagit sig att fullgöra de av riksdagen uppställda

villkoren för läroverkets ombildning till högre samläroverk, nämligen

att för framtiden tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor. Vid angivna förhållanden samt då

liknande överlåtelser som den i förevarande ärende avsedda tidigare upprepade

gånger blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens medgivande

beviljade, har kollegium för sin del icke något att erinra mot att

Kungl. Majits och kronans rätt till här ifrågavarande tomter med därå uppförda

byggnader vederlagsfritt överlåtas å staden. Överlåtelsehandlingen

synes lämpligen böra utfärdas av domkapitlet i Visby, som tidigare företrätt

kronan i rättshandlingar beträffande ifrågavarande fastigheter.

Kollegium hemställer, att Kungl. Majit täcktes avlåta proposition till riksdagen

om medgivande, att Kungl. Majits och kronans rätt till de av högre

allmänna läroverket i Visby disponerade tomterna nr 1 i kvarteret Läroverket

(förutvarande nr 23, 24, 25 och 25 a, 26 och 26 a samt 33 i Sif Hansrotens

andra kvarter) och nr 1 i kvarteret Annexet (förutvarande östra delen av

nr 7 och 7 a i S:t Hansrotens första kvarter) med därå uppförda byggnader

må utan vederlag överlåtas å Visby stad.

Slutligen har justitielcanslersämbetet den 17 februari 1933 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid anfört, att från ämbetets sida intet vore att erinra mot

att Kungl. Majits och kronans rätt till de i ärendet avsedda fastigheterna

med därå uppförda byggnader utan vederlag överlätes på Visby stad.

Såsom av min redogörelse framgår, har frågan örn byggnadsskyldigheten

vid högre allmänna läroverket i Visby blivit löst genom stadens den 24

maj 1928 gjorda åtagande. Vid nu angivna förhållande och med hänsyn

jämväl i övrigt till vad i ärendet förekommit har jag — i likhet med samtliga

i ärendet hörda myndigheter — intet att erinra mot att framställning,

på sätt kammarkollegiet föreslagit, avlåtes till riksdagen angående avstående

utan vederlag till staden av den rätt till här ifrågavarande tomter och byggnader,

som må tillkomma Kungl. Majit och kronan. Jag erinrar, att liknande

överlåtelser tidigare upprepade gånger blivit av Kungl. Majit efter

inhämtande av riksdagens medgivande beviljade — så t. ex. beträffande

läroverkshusen i Kalmar (1910), Linköping (1913), Hudiksvall (1915), Lund

(1923), Härnösand (1929), Östersund (1930) och Kristianstad (1932).

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till

de av högre allmänna läroverket i Visby disponerade tomterna

nr 1 i kvarteret Läroverket (förutvarande nr 23, 24,

25 och 25 a, 26 och 26 a samt 33 i S:t Hansrotens andra

kvarter) och nr 1 i kvarteret Annexet (förutvarande östra

delen av nr 7 och 7 a i S:t Hansrotens andra kvarter) med

därå uppförda byggnader må utan vederlag till kronan överlåtas

å Visby stad.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Anna Meurling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Visby stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätt till vissa av V s. 16 i texten
  2. SU 1933:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Vishy stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätt till vissa av Visby högre all a1 i texten