Sök i Ratio Lex

Angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv

1933-02-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:147, Angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avstående i vissa

fall av allmänna arvsfondens rätt till arv; given Stockholms

slott den 24 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsdsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna Ilo—4:o hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms slott

den 24 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler följande

frågor örn avstående av allmänna arvsfondens rätt till arv efter vissa personer

och anför därvid:

l:o.

Rätten till arv efter förre hemmansägaren Gustaf Erik Pettersson från

Rasbo socken. Den 24 april 3931 avled förre hemmansägaren Gustaf Erik

Pettersson från Hammarby i Rasbo socken av Uppsala län utan att, såvitt

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr Ui7.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

en den 16 maj samina år efter honom upprättad bouppteckning utvisar,

efterlämna någon arvsberättigad släkting. Behållningen i boet utgjorde

enligt bouppteckningen 14,074 kronor 19 öre. Bland avgående poster turn

nos i bouppteckningen upptagna dels en skuld till Petterssons hushållerska

Josefina Augusta Karlsson för lön under de tio sista åren av Petterssons

levnad, beräknad efter 40 kronor för månad till sammanlagt 4,800 kronor.

dels ock ett belopp av 1,690 kronor utgörande beräknat uppfostringsbidrag

till Joselina Augusta Karlssons den 29 september 1917 utom äktenskapet

födda dotter Elsa Anna Augusta Karlsson, till vilken Pettersson skriftligen

erkänt sig vara fader.

Med utlåtande den 14 juli 1932 har kammaradvokatfiskalsämbetet överlämnat

en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Uppsala län ingiven

och av länsstyrelsen med eget yttrande den 23 februari 1932 till kammaradvokatfiskalsämbetet

översänd skrift, däri Josefina Augusta Karlsson

i egenskap av förmyndare för Elsa Anna Augusta Karlsson anhållit, att

allmänna arvsfondens rätt till kvarlåtenskapen efter Pettersson måtte avstås

till förmån för Elsa Anna Augusta Karlsson.

Vid förhör inför vederbörande landsfiskal har Josefina Augusta Karlsson,

enligt vad ett till länsstyrelsen av landsfiskalen ingivet förhörsprotokoll

utvisar, för landsfiskalen uppgivit bland annat följande.

Josefina Augusta Karlsson hade den 2 maj 1916 tillträtt anställningen

såsom hushållerska hos Pettersson samt därefter kvarstannat i tjänsten

utan avbrott till Petterssons död. Under hela sin anställningstid hade hon

icke erhållit någon kontant lön. Efter Petterssons död hade hon och dottern

fått kvarbo i hemmet till i oktober 1931. Vid tidpunkten för avflyttningen

hade hon varit fullständigt utblottad och hon och dottern för sitt

uppehälle helt beroende av det understöd för dottern, vilket sedan maj

1931 utbetalats med 30 kronor i månaden. Då dottern vore välartad, vil

lig och arbetsam, hade Josefina Augusta Karlsson ansett sig böra göra

framställning örn att behållningen i boet efter Pettersson måtte helt avstås

till dotterns förmån, för att dottern skulle kunna beredas tillfälle

att utbilda sig i något yrke.

Länsstyrelsen i Uppsala län har tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har anfört i huvudsak följande.

Av utredningen i ärendet framginge, att Josefina Augusta Karlsson hos

boet efter Pettersson ägde en lönefordran å 4,800 kronor samt att till Elsa

Anna Augusta Karlsson skulle av tillgångarna i boet utgå såsom uppfostringsbidrag

livränta med 32 kronor 50 öre för månad till och med den 28

september 1935. Med hänsyn härtill ansåge sig ämbetet icke kunna tillstyrka

avstående av kvarlåtenskapen i dess helhet till Elsa Anna Augusta

Karlsson. Då Elsa Anna Augusta Karlsson emellertid måste anses hava

stått Pettersson nära, syntes enligt ämbetets förmenande skäl tala för att

ett belopp, motsvarande hälften av kvarlåtenskapen, efterskänktes tili

hennes förmån.

I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet anser jag skäligt, att hälften

av behållningen i boet efter Pettersson avstås till förmån för Elsa Anna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147. 3

Augusta Karlsson. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att hälften av det allmänna arvsfonden tillfallna arvet

efter förre hemmansägaren Gustaf Erik Pettersson

från Hammarby i Rasbo socken av Uppsala län må

avstås till förmån för hushållerskan Josefina Augusta

Karlssons omyndiga dotter Elsa Anna Augusta

Karlsson.

2:o.

Rätten till arv efter Anna Jönsson från Tottarps socken. Den 16 juli

1931 avled Anna Jönsson från nr 8 Kabbarp i Tottarps socken av Malmöhus

län utan att, såvitt en efter henne den 19 oktober samma år upprättad

bouppteckning utvisar, efterlämna någon arfberättigad släkting. Behåll

ningen i boet uppgick enligt boirppteckningen till 3,323 kronor 25 öre.

Bland tillgångarna hade därvid upptagits en fjärdedel av lägenheten

Kabbarp 8 85 örn fyra kappland till ett värde av 1,900 kronor, beräknat

efter taxeringsvärdet å hela lägenheten, vilket utgjorde 7,600 kronor.

Återstående tre fjärdedelar av lägenheten äges av Anna Jönssons svåger,

målarmästaren Johan Forslund.

Genom beslut den 8 januari 1932 förordnade Kungl. Majit, att den del

av lägenheten, som tillhört Anna Jönsson, skulle genom länsstyrelsens i

Malmöhus län försorg utbjudas till försäljning å offentlig auktion. Sedan

dylik auktion den 12 februari 1932 hållits samt länsstyrelsen till Kungl.

Majit överlämnat protokoll över auktionen, enligt vilket högsta köpeanbudet

å lägenhetsdelen — avgivet av förenämnde Forslund — utgjort 200 lero

nor, fann Kungl. Majit genom beslut den 29 april 1932 icke skäl godkänna

ifrågavarande köpeanbud.

Sedermera har länsstyrelsen i Malmöhus län med skrivelse den 13 maj

1932 överlämnat en till Kungl. Majit ställd skrift, däri bemälde Forslund

anhållit, att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna Jönsson måtte

avstås till förmån för sökanden, och har sökanden till stöd för ansökningen

anfört bland annat följande.

Sökanden hade jämte sin numera avlidna hustru sedan mera än trettio

år tillbaka dagligen umgåtts med Anna Jönsson. Under de senare åren

hade de tillsammans bebott den omförmälda lägenheten. De tre fjärdedelar

av lägenheten, som ägdes av sökanden, vore jämte lösören till ett

obetydligt värde sökandens enda tillgångar. Under den tid, som sökanden

och Anna Jönsson gemensamt ägt lägenheten, hade sökanden under

hållit densamma i dess helhet utan att därför betinga sig någon som helst

ersättning av Anna Jönsson. Då det av sökanden vid auktionen å den

allmänna arvsfonden tillfallna lägenhetsdelen avgivna anbudet icke god

klints och då sökanden icke ägde medel att erlägga högre pris för lägenhetsdelen,

syntes sökanden fara föreligga för att hela lägenheten järn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 147.1

likt lagen om samäganderätt komme att försäljas, vilket kunde medföra,

att sökanden berövades sin huvudsakliga tillgång.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har den 4 juni 1932 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet och därvid överlämnat ett från landsfiskalen i Arlövs

distrikt inhämtat yttrande. Av detta yttrande framgår följande.

Forslund, som vore född den 31 maj 1866, ägde icke andra tillgångar än

lösören till ett värde av 300 kronor samt tre fjärdedelar av den omför - mälda lägenheten, lägenheten i dess helhet kunde icke saluvärderas till

högre belopp än 5,000 kronor, enär byggnaderna å densamma vore gamla

och dåligt underhållna. Forslunds enda inkomst utgjordes av vad han

kunde förtjäna å smärre målningsarbeten och uppginge till mellan 600 och

700 kronor örn året. På grund av sina ringa inkomster vore Forslund

efter hustruns död nödsakad att på egen hand sköta sitt hushåll.

För egen del har länsstyrelsen hemställt, att ansökningen måtte allenast

pa det sätt bifallas, att sökanden mot erläggande av enligt omförmälda

köpeanbud erbjudna 200 kronor berättigades bekomma den allmänna arvsfonden

tillfallna fastighetsdelen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som den 12 juli 1932 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet, har därvid anfört, att ämbetet, enär sökanden måste

anses hava stått Anna Jönsson nära, med hänsyn till avfattningen av

stadgandet i 5 kap. 3 § lagen den 8 juni 1928 örn arv ävensom till vad i

ärendet blivit upplyst tillstyrkte bifall till framställningen i dess helhet.

I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet anser jag de i ärendet föreliggande

omständigheterna tala för bifall till ansökningen. Jag hemställer

därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna

Jönsson från nr 8 Kabbarp i Tottarps socken av

Malmöhus län må avstås till målarmästaren Johan

Forslund.

3:o.

Rätten till arv efter änkan Anna Olsson från Snnne socken. Genom

ett den 10 juni 1922 upprättat testamente för ordnade skräddaren Johan

Ludvig Olsson från Sätter i Sunne socken av Värmlands län och hans

hustru Anna Olsson, född Andersson, att den av dem, som överlevde den

andra, skulle med full äganderätt bekomma alla boets tillgångar. Vittnesförhör

rörande testamentet ägde rum inför Fryksdal härads nedre

tingslags häradsrätt den 6 september 1922.

Den 31 maj 1927 avled mannen Olsson efterlämnande såsom arvingar

hustrun samt tre systrar. Bland tillgångarna i boet efter honom ingick

lägenheten Enkullen nr. 1 (Sätter 116) i Sunne socken, vilken lägenhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

upptogs till sitt dåvarande taxeringsvärde 1,200 kronor oell angavs hava

tillhört mannen Olsson före hans äktenskap med Anna Olsson.

Anna Olsson avled den 19 oktober 1931 utan att efterlämna någon arvsberättigad

släkting. Behållningen i boet uppgick enligt den efter henne

upprättade bouppteckningen till 1,277 kronor 21 öre, däri inberäknat taxeringsvärdet

av den omförmälda lägenheten, nu angivet till 1,000 kronor.

Med utlåtande den 12 maj 1932 har kammaradvokatf i skalsämbetet överlämnat

en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Värmlands län ingiven

och av länsstyrelsen med eget yttrande den 26 april 1932 till kammaradvokatfiskalsämbetet

översänd skrift, däri Johan Ludvig Olssons

förenämnda tre systrar, änkan Kristina Gustafsson och änkan Augusta

Rehnström, båda i Stockholm, samt frånskilda hustrun Emma Åkerlund

i Saltsjöbaden anhållit, att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna

Olsson måtte avstås till sökandenas förmån. Till stöd för ansökningen

hava sökandena framhållit, att deras ekonomiska ställning vore synnerligen

svag samt att tillgångarna efter Anna Olsson till övervägande delen

medförts i boet av Johan Ludvig Olsson; och hava sökandena vid ansökningen

fogat ett av åtskilliga grannar till makarna Olsson avgivet intyg,

vars innehåll bestyrker sökandenas sistberörda uppgift.

Länsstyrelsen i Värmlands län, som vid sitt utlåtande fogat dels ett av

landsfiskalen i Värmlands-Sunne distrikt i ärendet avgivet yttrande, dels

ock av vederbörande polismyndigheter i Stockholm och Saltsjöbaden verkställd

utredning rörande sökandenas ekonomiska ställning, av vilken utredning

framginge, att samtliga sökande levde i små ekonomiska omständigheter,

har för egen del tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har hemställt, att framställningen, då

sökandena icke vore skyldeman till Anna Olsson eller på något sätt styrkt,

att de eljest stått henne nära, icke måtte föranleda någon Kungl. Majits

åtgärd.

Sedan Kungl. Majit genom särskilda remisser anmodat dels överståt

liållarämbetet att beträffande Kristina Gustafsson och Augusta Rehnström

dels ock länsstyrelsen i Stockholms län att i fråga om Emma Åkerlund

verkställa utredning, huruvida nämnda personer, på sätt i 5 kap. 3 §

lagen den S juni 1928 om arv sägs, stått Anna Olsson nära, har Överståthållarämbetet

med skrivelse den 20 juni 1932 och länsstyrelsen med skrivelse

den 20 juli samma år överlämnat av polismyndigheterna i Stockholm

respektive Saltsjöbaden upprättade polisrapporter, innefattande utredning

i angivna hänseende.

Av utredningen inhämtas, att sökandena vid polisförhör uppgivit bland

annat följande. Den i behållningen i boet efter Anna Olsson ingående

lägenheten hade tillhört sökandenas föräldrar. Då deras fader avlidit,

hade sökandena kommit överens om att avstå sin del av arvet efter honom

till förmån för brodern Johan Ludvig Olsson mot att denne toge vård

örn modern, så länge hon levde. Efter moderns död hade sökandena ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Departements
chefen.

heller gjort några anspråk på arv efter henne. Redan under mannen Olssons

livstid hade både Kristina Gustafsson och Augusta Rehnström sänt

makarna Olsson såväl mindre penningbelopp som ock matvaror samt en

eller annan klädespersedel, men särskilt efter mannens död hade de lämnat

Anna Olsson bistånd på nu nämnt sätt. Emma Åkerlund hade dels

brevledes och dels genom besök hos makarna Olsson uppehållit förbindelse

med dessa. Efter Olssons död hade hon brevledes stått i förbindelse

med Anna Olsson. Något ekonomiskt bistånd hade Emma Åkerlund icke

lämnat lämna Anna Olsson, enär Emma Åkerlund själv levde under brydsamma

ekonomiska förhållanden.

Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att sökandena

stått Anna Olsson nära och sålunda uppfylla i 5 kap. 3 § arvslagen uppställd

förutsättning för avstående av allmänna arvsfondens rätt till arv.

Med hänsyn härtill och då den av Anna Olsson efterlämnade egendomen

till övervägande del synes hava medförts i boet av Johan Ludvig Olsson,

finner jag skäligt, att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna Olsson

avstås till sökandena. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att allmänna arvsfondens rätt till arv efter änkan

Anna Olsson från Sätter i Sunne socken av Värmlands

län må avstås till förmån för Kristina Gustafsson,

Augusta Rehnström och Emma Åkerlund.

4:o.

Rätten till arv efter grovarbetaren Frans August Ohlsson från Torshälla

socken. Den 11 december 1931 avled grovarbetaren Frans August

Ohlsson från Mälarbaden i Torshälla socken av Södermanlands län utan

att, såvitt en efter honom den 26 april 1932 upprättad bouppteckning med

därtill den 16 januari 1933 gjorda tillägg utvisar, efterlämna någon arvsberättigad

släkting. Behållningen i boet utgjorde enligt bouppteckningen

7,812 kronor 73 öre.

Med utlåtande den 7 februari 1933 har kammaradvokatfiskalsämbetet

överlämnat en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Södermanlands

län ingiven och av länsstyrelsen med eget yttrande den 22 juli 1932 till

kammaradvokatfiskalsämbetet översänd skrift, däri chauffören August

Walfrid Johansson anhållit örn efterskänkande till hans förmån av allmänna

arvsfondens rätt till kvarlåtenskapen efter Ohlsson. Till stöd för

ansökningen har sökanden — med förmälan att han vore son utom äktenskapet

till Ohlsson — överlämnat intyg från fyra personer, av vilka intyg

framginge, att Ohlsson vid flera tillfällen uttalat, att kvarlåtenskapen

efter honom skulle tillfalla sökanden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147. 7

Länsstyrelsen i Södermanlands län, som vid sitt yttrande fogat en av

landsfiskalen i Västerrekarne distrikt i ärendet verkställd utredning, vilken

i allt väsentligt bekräftat vad sökanden anfört till stöd för sin ansökning,

har tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammar advokat fiskalsämbetet har jämte sitt utlåtande överlämnat dels

styrkt avskrift av Oppunda häradsrätts utslag den 31 oktober 1892 i mål

mot Frans August Ohlsson angående barnuppfostringsbidrag, av vilket

utslag inhämtas, att Ohlsson inför rätten erkänt sig vara fader till sökanden

samt förpliktats att till dennes underhåll utgiva visst bidrag, dels ock

av polismyndigheten i Stockholm verkställd utredning rörande sökandens

levnadsförhållanden och ekonomiska ställning. Av utredningen framginge

i huvudsak följande.

August Walfrid Johansson vore född den 29 oktober 1891 och gift sedan

år 1915 samt hade i äktenskapet två söner, födda år 1915 och år 1919. Han

vore anställd som privatchaufför och portvakt hos fru Anna Mårtensson i

huset nr 9 vid Karlavägen i Stockholm mot en avlöning av 250 kronor i måu^?n

jämte fri bostad. Äldste sonen innehade förvärvsarbete och förtjänade

härå 140 kronor i månaden. Johansson ägde icke sparade medel, och han

och hans hustru hade icke andra inkomster än de uppgivna, varför han

vore i stort behov av arvet efter fadern.

För egen del har kammaradvokatfiskalsämbetet — under framhållande,

bland annat, av att Frans August Ohlssons avsikt syntes hava varit, att

sökanden skulle erhålla all hans kvarlåtenskap — tillstyrkt bifall till framställningen.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att allmänna arvsfondens rätt till arv efter grovarbetaren

Frans August Ohlsson från Mälarbaden i Torshälla

socken av Södermanlands län må avstås till

August Walfrid Johansson.

Vad föredragande departementschefen ovan

under punkterna l:o—4:o hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, bifaller Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Departements
chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:153 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till danaarv jämte en i ämnet väc s. 14 i texten
  2. SU 1933:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till danaarv jämte en i ämnet väckt motion. s. 8 i texten