Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om upphävande av 27 kap. 16 § rättegångsbalken samt 229 § utsökningslagen

1933-01-13 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:15, Med förslag till lag om upphävande av 27 kap. 16 § rättegångsbalken samt 229 § utsökningslagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

- Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

1

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande

av 27 kap. 16 § rättegångsbalken samt 229 § utsökningslagen;

given Stockholms slott den 13 januari 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag örn upphävande av 27 kap.

16 § rättegångsbalken samt 229 § utsökningslagen.

GUSTAF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 15.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Förslag

till

Lag

om upphävande av 27 kap. 16 § rättegångsbalken samt 229 §

utsökningsiagen.

Härigenom förordnas, att 27 kap. IG § rättegångsbalken samt 229 §

utsökningsiagen skola upphöra att gälla.

Henna lag skall träda i kraft den 1 juli 1933.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

december 1932.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anför:

»Enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken skall, då i besvärsmål hovrätt

meddelat utslag, däröver klagan må föras, kungörelse örn utslaget införas

i allmänna tidningarna. Jämlikt 229 § utsökningslagen skall kungörelse

utfärdas jämväl då i utsökningsmål sådant utslag meddelas. Närmare

föreskrifter i fråga örn kungörelse, som här avses, meddelas enligt

båda lagrummen av Konungen. Bestämmelserna i detta ämne återfinnas

i kungörelsen den 29 november 1901 (nr 109 sid. 1) angående införande

i allmänna tidningarne av uppgifter örn vissa av hovrätterna meddelade

utslag i besvärsmål. Enligt denna kungörelse skall från envar

av rikets allmänna hovrätter i slutet av varje vecka till allmänna tidningarna

insändas uppgift å de utslag i besvärsmål, vilka av hovrätten

under veckan meddelats, därifrån likväl undantagna utslag i lagsökningsmål

och andra utslag, över vilka klagan ej må föras. Uppgiften skall

beträffande varje mål innehålla 1) namnet å klaganden i hovrätten eller,

där klagan är förd av flera, å en av dem, 2) namnet å klagandens motpart,

där sådan finnes, eller, i händelse av flera motparter, å en av dem,

3) vilken domstol eller annan myndighet som meddelat det överklagade

utslaget, 4) dagen då det överklagade utslaget meddelats samt 5) dagen

för hovrättens utslag. Örn hovrätten under någon vecka icke meddelat

något sådant utslag, som kungörelsen avser, skall uppgift därom jämväl

avsändas till allmänna tidningarna. Uppgift, varom nu är fråga, skall

i allmänna tidningarna införas första måndagen efter det uppgiften blivit

från hovrätten avsänd eller, om denna dag är en helgdag, nästföljande

söckendag. Kostnaderna för ifrågavarande kungörelseförfarande bestridas

av medel från ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. under andra huvudtiteln.

Bestämmelserna örn ifrågavarande kungörelseförfarande hava tillkommit

i samband med lagen den 14 juni 1901 örn ändring i vissa delar av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

rättegångsbalken och lagen samma dag örn ändring i vissa delar av ut,

sökningslagen. Genom dessa lagar upptogos dels i 27 kap. 10 § rätte

gångsbalken dels ock i 189 § (nuvarande 223 §) utsökningslagen stadganden

av innehåll att förklaring över besvär i hovrätt finge i hetalt brev

med allmänna posten till hovrätten insändas.

Vid granskning inom högsta domstolen av de lagförslag, som lågo till

grund för 1901 års lagstiftning, hemställde högsta domstolen beträffande

stadgandet i 27 kap. 10 § (i lagförslaget 7 §) rättegångsbalken, att då det

torde vara mindre lämpligt att i vanliga rättegångsmål part medgåves

att genom allmänna posten meddela sig med domstolen, den i förevarande

paragraf intagna bestämmelsen, att förklaring finge genom allmänna posten

till hovrätten insändas, måtte utgå. I fråga örn stadgandet i 189 §

(i lagförslaget 186 §) utsökningslagen yttrade tre ledamöter av domstolen

följande:

I överensstämmelse med vad vid 27 kap. 7 § rättegångsbalken hemställts,

syntes jämväl det i förevarande paragraf föreslagna stadgande,

att förklaring finge med allmänna posten till hovrätten insändas, böra

utgå. Särskilt medförde i fråga örn de utsökningsmål, vari talan mot

hovrätts utslag kunde hos Konungen fullföljas, ett sådant stadgande en

ganska tvivelaktig fördel för förklaranden, enär, därest han i stället för

att i hovrätten anlita kommissionär, insände sin förklaring med posten,

det i regeln skulle inträffa, att han finge kännedom örn hovrättens utslag

först efter det tiden för fullföljd av talan däremot vore ute.

I anledning av vad sålunda förekommit inom högsta domstolen föreslog

vederbörande departementschef i propositionen i ämnet till 1901 års

riksdag, att föreskrifter örn kungörelse i allmänna tidningarna rörande

utslag av hovrätt skulle upptagas dels i 27 kap. 16 § rättegångsbalken

dels ock i 195 § utsökningslagen, vilket senare lagrum efter de år 1912

genomförda ändringarna i utsökningslagen motsvaras av nuvarande 229 §.

Departementschefen anförde därvid:

Högsta domstolen hade funnit det mindre lämpligt, att i vanliga rättegångsmål

part finge genom allmänna posten meddela sig med domstolen.

Då enligt gällande lag, som av förslaget härutinnan lämnats orubbad,

part ägde att för ingivande av en utav honom undertecknad förklaring

betjäna sig av bud,, som ej ägde laga fullmakt, vore det svårt att inse,

vad som från principiell ståndpunkt skulle kunna invändas mot att låta

parten för ifrågavarande ändamål anlita postverket. Vid motsvarande

bestämmelse i den föreslagna 186 § utsökningslagen hade mot här avsedda

medgivande riktats jämväl den anmärkning, att detsamma bleve

av tvivelaktig nytta för förklaranden, ity att denne, örn han i stället för

att anlita kommissionär insände förklaringen med posten, i regel komme

att få kännedom örn hovrättens utslag först efter det tiden för fullföljd

av talan däremot vore ute. Denna anmärkning syntes emellertid allenast

böra föranleda införande av en föreskrift därom, att då i besvärsmål hovrätt

meddelat utslag, varöver klagan finge föras, kungörelse örn utslaget

ofördröjligen skulle införas i allmänna tidningarna. Komme en dylik

föreskrift till stånd, torde det med fog kunna förväntas, att genom den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

enskilda tidningspressen eller annorledes underrättelse om utslaget skulle

utan större besvär eller kostnad för parten komma honom tillhanda.

I detta sammanhang må anmärkas, att i hovrätternas arbetsordningar

upptagits stadgande därom, att det åligger vederbörande expeditionshavande

(notarie) att i enlighet med de närmare bestämmelser, hovrätten

äger utfärda, angående expedierandet av hovrättens domar, utslag eller

andra beslut eller av kommunikationsresolutioner eller förelägganden rörande

felande protokoll och vadebevis ofördröjligen genom meddelande,

som avsändes med posten, eller eljest bevisligen underrätta part, som i

hovrätten iakttagit inställelse eller hos hovrätten framställt anhållan att

erhålla dylik underrättelse, eller, därest part i hovrätten inställt sig genom

ombud eller för handlingars ingivande anlitat annan, den person,

som för parten senast i hovrätten tillstädeskommit.

I yttrande i anledning av en promemoria angående statsverkets expenskostnader,

vilken avgivits av den innevarande år för budgetbehandlingen

tillsatta särskilda granskningsnämnden, har Svea hovrätt — med förmälan

att dess årliga kostnader för all för hovrättens räkning utförd

annonsering belöpte sig till omkring 2,500 kronor — framhållit, att en icke

oväsentlig besparing å expensanslaget skulle kunna vinnas genom upphävande

av stadgandet i 27 kap. 16 § rättegångsbalken, vilket enligt hovrättens

mening torde sakna betydelse.

Göta hovrätt har i yttrande över samma promemoria anfört bland annat:
Hovrättens

kostnader för annonsering avsåge till allra största delen

kungörelser angående meddelade utslag; och belöpte sig kostnaderna för

dessa kungörelser till omkring 1,500 kronor örn året. Det kunde med fog

ifrågasättas, örn detta kungörande i Post- och Inrikes Tidningar fyllde

någon egentlig uppgift. Det förekomme ej i radernål men skulle ske i

besvärsmål i full utsträckning, även för den händelse båda parterna inställt

sig i hovrätten och finge särskilt meddelande örn utslaget. I sistnämnda

fall vore kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar onödigt. För

att vinna det med kungörandet åsyftade ändamålet, nämligen att part

skulle få kännedom örn utslaget, vore det säkerligen mycket effektivare,

örn det i hovrätternas arbetsordningar stadgades skyldighet för vederbörande

expeditionshavande att om utslag eller beslut underrätta även

part, som ej inställt sig i hovrätten, därest hans adress vore känd eller

kunde utrönas. I detta sammanhang erinrade hovrätten örn skyldigheten

för domhavande att avsända underrättelse enligt kungörelsen den 30 april

1925 angående underrättelse i visst fall till part rörande av domstol meddelat

uppskovsbeslut. Genom borttagandet av berörda kungörande skulle

göras en avsevärd besparing, för samtliga hovrätter troligen uppgående

till minst 5,000 kronor årligen. Samtidigt skulle det, därest expeditionshavandens

skyldighet att särskilt underrätta part om utslag eller beslut

utvidgades på av hovrätten förut angivet sätt, vara bättre sörjt för att

parten finge kännedom örn hovrättens utslag eller beslut i målet.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i sitt utlåtande i anledning av

granskningsnämndens promemoria icke yttrat sig angående kungörandet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

av hovrätternas utslag. Det må emellertid här anmärkas, att då inom

hovrätten den 10 oktober 1912 behandlades förslag om införande i arbetsordningarna

av förut omforma Ida stadgande rörande skyldighet för expeditionshavande

att lämna underrättelse till part, fyra ledamöter funno

dylikt meddelande höra tillsändas jämväl uteblivna parter, varjämte två

ledamöter funno det böra ifrågasättas, huruvida icke meddelande lämpligen

borde lämnas jämväl till part, som icke iakttagit inställelse i hovrätten,

oberoende av huruvida anhållan därom framställts eller icke.

I anledning av vad Svea hovrätt och Göta hovrätt sålunda anfort, har

jag låtit inom departementet upprätta dels förslag till lagar örn upphävande

av 27 kap. 16 § rättegångsbalken och 229 § utsökningslagen dels ock

förslag till kungörelser örn ändrade bestämmelser i fråga örn den vederbörande

expeditionsbavande (notarie) i hovrätt åliggande skyldigheten

att örn hovrättens domar med mera underrätta part. I sistnämnda hänseende

har föreslagits, att sådan underrättelse skall avsändas samma daginförande

sker i vederbörlig anslagsbok samt att underrättelse örn hovrättens

domar och utslag jämväl skall tillställas part, som ej inställt sig

i hovrätten, därest partens adress framgår av handlingarna i målet.

Över dessa förslag hava utlåtanden inhämtats från hovrätterna, varjämte

styrelsen för Sveriges advokatsamfund beretts tillfälle att inkomma

med yttrande i ärendet. Hovrätterna hava icke haft något att erinra

mot att ifrågakomma lagrum i rättegångsbalken och utsökningslagen upphävdes.

En dylik åtgärd har jämväl tillstyrkts av advokatsamfundets

styrelse, som ansett kungörelseförfarandet i allmänna tidningarna sakna

praktisk betydelse såväl för allmänheten som för advokaterna. Vidare

hava hovrätterna tillstyrkt den föreslagna utvidgningen i fråga örn underrättelseförfarandet

i hovrätterna. I samband härmed hava Svea hovrätt

och hovrätten över Skåne oell Blekinge föreslagit, att vederbörande i

underrätter och länsstyrelser måtte åläggas att göra sig underrättade örn

parternas postadresser och anmärka dessa i handlingarna i målet. Förslag

i samma riktning har jämväl väckts av advokatsamfundets styrelse.

Tidpunkten för underrättelsernas avsändande hava hovrätterna av anförda

skäl funnit böra bestämmas till den dag då domen, utslaget eller

beslutet gives. Beträffande parter som hava gemensam talan har det

synts Göta hovrätt tillfyllest, att en av dem erhåller underrättelse varom

nu är fråga.

Det i 27 kap. 16 § rättegångsbalken och 229 § utsökningslagen föreskrivna

kungörelseförfarandet torde numera icke motsvara något praktiskt

behov. Att part med ledning av ifrågavarande kungörelser i Post- och

Inrikes Tidningar förskaffar sig kännedom örn att hovrätten meddelat

utslag torde knappast förekomma. Vid bestämmelsernas tillkomst synes

man hava räknat med att ortspressen i skilda delar av landet genom kun
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 15.

7

görelserna skulle erfara att avgöranden träffats i mål av lokalt intresse.

I regel torde dock de enskilda tidningarna tillgodose sitt behov av nyhetsmaterial

härutinnan genom abonnemang å lokala nyheter hos någon pressbyrå,

vars medarbetare med ledning av hovrätternas anslagsböcker hålla

sig underrättade örn utslagens meddelande. För övrigt må anmärkas, att

det allenast torde bliva ett relativt ringa antal av de i hovrätternas kungörelser

upptagna utslagen, som genom ortspressen kommer tilt vederbörande

parters kännedom.

Ett bibehållande av kungörelseförfarandet synes sålunda icke påkallat

av hänsyn till den rättssökande allmänheten. Jag finner mig därför

böra förorda, att kungörandet av utslagen, vilket åsamkar statsverket ej

obetydliga kostnader, upphör. Emellertid är med nuvarande skriftliga

process i överrätterna ett underrättelseförfarande av stort värde för de

rättssökande, och bestämmelserna i detta ämne — vilka såsom hittills

torde kunna inrymmas i hovrätternas arbetsordningar — böra tydligen

avse alla mål och ej såsom nu endast vissa grupper av mål.

En lösning av frågan enligt de förut omnämnda departementsförslagen

innebär — förutom ekonomiska fördelar — jämväl ökade möjligheter för

parter, vilka av olika skäl icke ansett sig böra iakttaga inställelse i hovrätten,

att få vetskap örn att avgöranden träffats i dem berörande mål.

En i hovrätternas arbetsordningar föreskriven underrättelseplikt avseende

jämväl utebliven part kan icke sägas medföra några olägenheter ur

arbetssynpunkt, då det ökade arbete, som härigenom kommer att läggas

å vederbörande expeditionshavande, torde bliva tämligen obetydligt. Med

nutida betryggande postgång föreligger knappast någon risk, att vederbörande

part icke kommer att nås av expeditionshavandens meddelande.

Mot förslaget att i det fall, där flera parter hava gemensam talan, underrättelse

skall sändas till allenast en av dem, har jag ingenting att

erinra. En sådan bestämmelse står i överensstämmelse med föreskriften

i 1901 års kungörelse att, i händelse flera klagande eller motparter finnas,

i uppgiften till allmänna tidningarna namnet å endast en klagande eller

motpart skall uppgivas. För vinnande av största möjliga praktiska nytta

av det föreslagna underrättelseförfarandet synes i samband med upphävandet

av 27 kap. 10 § rättegångsbalken och 229 § utsökningslagen föreskrift

av Kungl. Majit böra meddelas därom, att vid vederbörande underrätt

anteckning till protokollet skall ske angående parternas postadresser,

en åtgärd som redan nu praktiseras vid flera underdomstolar.»

Föredraganden uppläser härefter inom justitiedepartementet upprättat

förslag till lag om upphävande av 27 kap. 16 § rättegångsbalken samt

229 § utsökningslagen av den lydelse, bilaga1 till detta protokoll utvisar,

saint hemställer, att lagrådets yttrande över förslaget måtte för det i

'' Denna bilaga, vilken är lika lydande nied det vid propositionen fogade lagförslaget, har

Ilar uteslutits
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 15.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 januari

1933.

Närvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund,

regeringsrådet Aschan,

justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den

23 december 1932, hade Kungl. Majit för ordnat, att lagrådets yttrande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om upphävande av 27 kap. 16 § rättegångsbalken

samt 229 § utsökningslagen.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Ernst Leche.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

hihaiig lill riksdagens protokoll 1933.

1 sami. Nr 13.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 15.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler lagrådets

den 9 januari 1933 avgivna yttrande över det den 23 december 1932

till lagrådet remitterade förslaget till lag om upphävande av 27 kap.

16 § rättegångsbalken samt 229 § ut sökning sia gen; därvid föredraganden

hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning,

måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas 1933

års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till innevarande års riksdag skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

H. Stefanson.

8 23165. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:23 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse av 91 § lagen den 22 juni 1911 s. 11 i texten
  2. 1LU 1933:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av 27 ikap. 16 § rättegångsbalken samt 229 § utsökning slagen. s. 6 i texten