Sök i Ratio Lex

Angående anslag till riks för säkring sanstalten

1933-02-24 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:160, Angående anslag till riks för säkring sanstalten

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

11

tfr 160.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till riks för säkring sanstalten; given Stockholms slott

den 24 februari 1933.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över soeialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nothin.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Tillförordnade chefen för socialdepartementet, statsrådet Nothin, anför:

Kostnaderna för riksförsäkringsanstalten bestridas sedan åtskilliga år

från två särskilda förslagsanslag, nämligen ett ordinarie med rubriken riksförsäkring

sanstal ten och ett extra, rubricerat rilcsförsåkringsan staltens verksamhet.

Storleken av dessa anslag och belastningen därå framgå av de upp
-

gifter, vilka innefattas

i följande tablå.

Det ordinarie anslaget:

Det extra

anslaget:

Budgetår

Anslag Nettoutgifter

kronor kronor

Anslag

kronor

Nettoutgifter

kronor

1931/1932 ...................

1932/1933 ....................

............. 245,200 234,660

............ 368,500

1.450.000

1.230.000

1,495,000

sa? 33

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 160.

I skrivelse den 6 september 1932 hemställde riksförsäkringsanstalten, att

det extra anslaget till riksförsäkringsanstaltens verksamhet måtte i riksstaten

för budgetåret 1933/1934 uppföras med 1,306,500 kr onor.

Vid anmälan till arets statsverksproposition av frågan örn behovet av

medel till ifrågavarande ändamål framhöll föredragande departementschefen

V (s. 32), att det med hänsyn till den statsfinansiella situationen visat sig

ofrånkomligt att för nästa budgetår begränsa utgifterna för riksförsäkringsanstalten

men att det då ännu vore ovisst, vilka möjligheter, som därutmnan

stöde till buds. Därför föreslogs, att anslagen skulle i riksstatsförslaget

för nästa budgetår upptagas med provisoriska belopp. Anslaget till

riksförsäkringsanstalten syntes därvid böra lämnas oförändrat. Beträffande

anslaget till anstaltens verksamhet anfördes, att det, såvitt då kunde bedömas,

syntes möjligt att åvägabringa vissa besparingar, örn också till större

delen blott av tillfällig art, samt att anslaget på grund härav syntes kunna

reduceras till 1,200,000 kronor.

I anslutning till det sålunda anförda hemställde departementschefen under

Punkten 15 respektive punkten 16 av femte huvudtiteln, att i avbidan på särskild

proposition i ämnet, det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten

matte i riksstaten beräknas till oförändrat belojsp, 368,500 kronor samt att

det extra förslagsanslaget till riksförsäkringsanstaltens verksamhet måtte

beräknas till 1,200,000 kronor. Denna hemställan bifölls av Kungl. Majit.

Jag anhåller nu att få upptaga frågan om definitiv framställning till riksdagen

rörande anslag till nyss omförmälda båda ändamål.

Det ordinarie anslaget.

\ad först angår det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten

framgår av det anförda, att detta anslag för närvarande är i riksstaten upptaget

till 368,500 kronor, å vilket belopp jämväl den ordinarie staten för anstalten

slutar. Riksförsäkringsanstalten har icke beträffande detta anslag

ifrågasatt någon ändring för nästa budgetår. Då någon besparing å ifrågavarande

anslag icke heller synes mig stå att vinna, torde anslaget, såsom i

statsverkspropositionen preliminärt beräknades, böra i riksstaten för budgetåret

1933/1934 upptagas med oförändrat belopp, 368,500 kronor.

Det extra anslaget.

För användningen av det för budgetåret 1932/1933 anvisade extra förslagsanslaget

till riksförsäkringsanstaltens verksamhet har Kungl. Majit den 17 juni

1932 fastställt följande stat (för jämförelse angivas inom parentes de belopp,

som voro upptagna i den genom beslut den 15 maj 1931 fastställda staten

för budgetåret 1931/1932):

(1931/1932) 1932/1933

Avlöningar och vikariatsersättningar till ickeordinarie

befattningshavare, ersättningar till sakkunniga,

personliga, lönetillägg m. m., högst...... kronor (929,000) 813,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

13

(Lyra), kostnad för uppvärmning, belysning

oell städning, rättegångskostnader, kostnad fölläkarundersökning

och anskaffande av läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat

anslag bekostas, samt andra dylika kostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration

å tidningar och tidskrifter, inköp av

böcker, anskaffande och underhåll av inventarier,

för skrivmaterialier, telefoner och telegram,

annonsering m. m., förslagsvis ........................... kronor

resekostnads- och traktamentsersättningar,

högst........................................................................ »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika

kostnader, förslagsvis ............................................ »

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder (däri inberäknat avlöning

till en extra ordinarie befattningshavare i Ike

lönegraden samt kostnad för erforderligt skrivbiträde

ävensom arvoden och ersättning till

särskilda ledamöter, jämte suppleanter, vid behandlingen

inom anstalten av frågor rörande

fondförvaltningen), förslagsvis ........... »

Summa kronor

(1931/1932)

(211,000)

(310,000)

(22,000)

(1,472,000)

1932/1933

116,000

8,000

300,000

15,000

1,252,000

Härvid ber jag emellertid få erinra, att Kungl. Maj:t den 4 december

1931 och den 22 juni 1932 företog vissa ändringar i den för budgetåret

1931/1932 fastställda staten. Sålunda höjdes posten till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. till högst 942,000 kronor och posten till hyra

m. m. till förslagsvis 244,000 kronor. Å andra sidan sänktes posten till

kostnad för ortsombuden m. m. till förslagsvis 309,000 kronor. Samtidigt

bestämdes slutsumman för staten under budgetåret 1931/1932 till 1,517,000

kronor.

Minskningen i löpande årets stat av avlöningsposten beror på överförandet

å ordinarie stat av personal å extra stat.

Den i staten för budgetåret 1931/1932 upptagna kostnaden för hyra, beräknad

till 99,900 kronor, har från och med innevarande budgetår bortfallit,

sedan riksförsäkringsanstalten inflyttat i den för ämbetsverket uppförda byggnaden.

Såsom framgår av de anförda siffrorna, överstiger statens slutsumma för

budgetåret 1932/1933 med 22,000 kronor det beviljade anslaget. Detta sammanhänger

därmed, att utöver det extra anslaget till upprätthållande av

anstaltens verksamhet för varje budgetår till anstalten utbetalas visst belopp av

anstaltens olycksfallsförsäkringsfonds medel såsom ersättning till statsverket

för anstaltens bestyr med förvaltningen av nämnda fond. Sistberörda belopp

är genom beslut den 27 juni 1930 tillsvidare bestämt till 22,000 kronor.

I sin berörda skrivelse den 6 september 1932 har riksförsäkringsanstalten

först till belysande av anstaltens arbetsbörda lämnat vissa uppgifter av
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 160.

seende omfattningen av anstaltens verksamhet under åren 1927/1932. I anslutning

till dessa uppgifter har anstalten anfört i huvudsak följande:

Av uppgifterna framginge, att antalet i anstaltens arbetsgivarregister upptagna^

arbetsgivare linder 5-årsperioden 1927—1931 ökats från 431,030 till

o42,370. Antalet anmälda olycksfall, avseende i anstalten försäkrade arbetare,

hade ökats från 39,131 år 1927 till 73,699 år 1931. Beloppet av årligen utbetalda

ersättningar hade under perioden ökats från 7,876,874 till 13,773,457

kronor. Antalet utgående livräntor hade ökats från 20,033 till 25,103 och

ökades alltjämt. Antalet till riksförsäkringsanstalten inkomna postförsändelser

hade under samma period vuxit från 198,345 till 299,047 för år.

Den rådande depressionen hade i det hela icke medfört någon minskning

i anstaltens arbetsbörda. Delvis beroende på 1930 års folkräkning hade

antalet lios anstalten registrerade arbetsgivare från slutet av 1930 till slutet

av 1931 ökats med omkring 50,000. Denna ökning hade medfört en betydande

stegring av anstaltens arbete med registrering och identifiering av

arbetsgivarna samt med debitering av premier m. m. Yad anginge antalet

anmälda olycksfall förelåge visserligen under tiden 1/l—31/8 1932 jämfört med

samma tid 1931 minskning beträffande olycksfall, som drabbat hos enskilda

arbetsgivare anställda arbetare, men i stället hade antalet olycksfall i statens

arbete ökats, så, att summan av anmälda olycksfall bland i anstalten försäkrade

under tiden januari—augusti respektive 1931 och 1932 dock utvisade

en stegring, nämligen från 48,245 till 48,497. Antalet till riksförsäkringsanstalten

inkomna postförsändelser hade under de åtta första månaderna

1932 jämfört med motsvarande tid 1931 ökats från 199,804 till 204,899 eller

med 5,095. ^Antalet remisser från försäkringsrådet hade under samma tider

ökat från 1,727 till 2,085. Antalet ärenden rörande försäkringsplikt, d. v. s.

frågor, vem som skulle anses som arbetsgivare med avseende å visst företag,

huruvida skadad person vore att anse såsom arbetare enligt olycksfallsförsäkringslagen

m. m., hade under de åtta första månaderna 1932 utgjort

4,728 mot 3,072 samma tid 1931.

Biksförsäkringsanstalten har därefter övergått till beräkning av anslagsbehovet

för nästa budgetår. Därvid har anstalten beträffande posten till

avlöningar och vikariatser sättning ar m. m. anfört huvudsakligen följande:

Den betydande stegringen i riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda hade

icke kunnat mötas utan att en viss ökning av personalens antal blivit

oundgänglig. Denna ökning hade dittills kunnat hållas obetydlig i jämförelse

med ökningen i arbetsbördan. Förutom en del tillfälligt anställda arbetskrafter

hade antalet befattningshavare vid slutet av 1927 uppgått till 305

och hade till den 31 augusti 1932 ökats till 356, inberäknat en under 1932

anställd maskinist och portvakt. Ökningen i antalet befattningshavare utgjorde

sålunda ej fullt 17 procent. Anledningen till att ökningen kunnat

begränsas på sådant sätt vore, bland annat, att anstalten i stor utsträckning

infört arbetsbesparande maskiner och i övrigt vidtagit de förenklingar i

arbetssättet, som varit möjliga att genomföra.

För riksförsäkringsanstaltens del torde det icke vara möjligt att under

nuvarande förhållanden nedbringa personalens antal. På grund av den

tillväxt i arbetsbördan, som förut angivits, utan att personalen i motsvarande

grad ökats, hade det erbjudit stora svårigheter att kunna medhinna

arbetet. Personalen hade i stor utsträckning fått arbeta på övertid utan

att i allmänhet ersättning därför utgått. I vissa fall läge arbetet betänkligt

efter. . För att avarbeta balansen måste ytterligare arbetskrafter åtminstone

tillfälligt anställas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

En inskränkning av anstaltens personal skulle icke vara möjlig utan

allvarliga följder i avseende å anstaltens verksamhet. Premierna måste

utan försening påföras, för att anstalten skulle erhålla medel till ersättningarna.

Prövning av ersättningsanspråk måste med hänsyn till de skadade

ske så skyndsamt som möjligt. Genom eftersättande av kravet på utredning

i anledning av inträffade olycksfall skulle visserligen behovet av arbetskrafter

minskas, men därigenom skulle å andra sidan, såsom anstaltens erfarenhet

otvetydigt utvisade, ersättningskostnaderna ökas i mångdubbelt högre grad

än besparingarna i omkostnaderna. Därtill komme, att de arbetsgivare, som

hade försäkring i riksförsäkringsanstalten, genom tilläggsavgifterna lämnade

bidrag till anstaltens förvaltningskostnader och redan på grund därav måste

anses hava berättigade anspråk på att anstaltens handläggning av ärendena

skedde på ett sätt, som fullt nöjaktigt tillgodosåge vederbörandes intresse

av snabbhet och noggrannhet.

Ämbetsverket har vidare med avseende å frågan, huruvida i avgången

befattningshavares ställe nyanställd person kunde placeras i lägre lönegrad

än den avgångne, framhållit, att ämbetsverket brukat verkställa undersökning

rörande möjligheterna härutinnan men att någon mera avsevärd besparing

dock icke för ämbetsverkets del därigenom kunde väntas uppstå.

Ämbetsverket anför, att av de 351 befattningshavarna, utom generaldirektören

och läkarna, 202 vore placerade i högst 5 lönegraden, 88 i 6—15 lönegraderna,

18 i 16—20 lönegraderna och 43 i 21—30 lönegraderna.

Därefter har ämbetsverket ingått på beräkning av personalkostnaderna

för budgetåret 1933/1934. Härom anföres bland annat:

Utgifterna under ifrågavarande anslagspost hade för budgetåret 1931/1932

uppgått till 940,514 kronor. Från och med budgetåret 1932/1933 hade emellertid

30 befattningar överförts från extra till ordinarie stat, varigenom den

ordinarie staten ökats med 123,300 kronor. Motsvarande minskning i den

extra staten hade beräknats till 123,200 kronor, därav 116,200 kronor å nu

förevarande anslagspost.

Enligt inom anstalten verkställda detaljerade beräkningar skulle för budgetåret

1932/1933 avlöningssumman för den nuvarande personalen, med inräknande

av sedvanliga avlöningsförhöjningar, uppgå till omkring 874,000

kronor. Därtill komme vikariatsersättningar, avlöningar till tillfälliga arbetskrafter,

övertidsersättningar m. m. med 10,000 kronor. Summan_ utgjorde

alltså 884,000 kronor. Med hänsyn därtill, att vid en del vikariat ersättningen

utginge från ordinarie anslaget, syntes denna summa kunna minskas

med 15,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1932 skulle

emellertid från denna anslagspost jämväl bestridas avlöningen till en maskinist,

tillika portvakt, med högst 3,420 kronor per år. För budgetåret 1932/1933

syntes sålunda utgifterna under ifrågavarande anslagspost böra beräknas till

omkring 872,500 kronor.

För budgetåret 1933/1934 hade avlöningskostnaderna för den nuvarande

personalen, med inräknande av sedvanliga avlöningsförhöjningar, beräknats

till omkring 887,000 kronor. Till vikariatsersättningar, tillfälliga arbetskrafter

och övertidsersättningar syntes böra beräknas 10,000 kronor. Sammanlagda

kostnaderna skulle sålunda bliva 897,000 kronor, vilket belopp med

hänsyn till vikariatsersättningar, utgående från ordinarie anslaget, syntes

kunna nedsättas med omkring 15,000 kronor till 882,000 kronor. Därtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5 Kungl. Majda proposition nr 160.

tomine kostnaden för maskinist, tillika portvakt, med 3,420 kronor. Anslagsposten

syntes i följd därav kunna beräknas till omkring 885,500 kronor.

Med avseende å anslagsposten till bränsle, belysning och städning m. vt.

bär riksförsäkringsanstalten meddelat.

Bortsett från resekostnads- oell traktamentsersättningar, som numera utbrutits

till en särskild anslagspost, bade utgifterna från posten under budgetåret

1931/1932 uppgått till 241,944 kronor, i vilken summa dock inginge ett

belopp av 99,922 kronor för byra av ämbetslokal, vilken kostnad numera

belt bortfallit. Övriga kostnader under ifrågavarande anslagspost bade under

budgetåret 1931/1932 uppgått till 142,022 kronor, varav emellertid en del

vore att hänföra till av flyttningen till anstaltens nya ämbetslokal föranledda

kostnader. Kostnaderna å posten för budgetåret 1933/1934 skulle enligt

anstaltens beräkning fördela sig på följande sätt (för jämförelse meddelas

belastningssiffrorna för budgetåret 1931/1932 samt de förbudgetåret 1932/1933

i statsverkspropositionen beräknade beloppen).

1931/1932

1932/1933

1933/1934

(beräknat

(utgivet

beräknat

belopp)

belopp)

belopp)

kronor

kronor

kronor

Bränsle och lyse................................................

6,1031

37,500

/ 18,000

Renhållning och städning ................................

19,316)

1 20,000

Skrivmaterialier och papper ............................

12,824

13,500

12,800

Tryckningskostnader..........................................

25,152

26,200

25,500

Inköp och underhåll av möbler...........................

Inköp och underhåll av skriv- och räknemaskiner

28,713 (

11,0201

9,000

( 4,000

m. m...........................................................

I 5,000

Bokinköp, tidskrifter och tidningar.....................

6,522

6,500

6,500

Bindning av höcker, tidskrifter och handlingar ...

1,3541

[ 1,300

Telegram och telefon ..................................

16,688 (

22,500

) 15,300

Annonsering.....................................

7351

| 400

Övriga expensutgifter ..............................

16,9651

l 8,400

Utgifter för fastigheten .................................

—

—

1.000

Rättegångskostnader..................... ...........

1.321

500

500

Kostnad för läkarundersökning m. m................

309

300

300

Summa kronor

142,022

116,000

119,000

Beträffande vissa av de i denna sammanställning upptagna delposterna

bär anstalten anfört följande: ^

Kostnaderna för bränsle oell lyse hade till följd av inflyttningen i den

nya ämbetsbyggnaden väsentligt ökats. Enligt uppgift av byggnadsstyrelsen

beräknades bränslekostnaden för bela byggnaden till 11,800 kronor, därav

för anstaltens del 10,800 kronor. För elektrisk ström till belysning och

hissar m. m. borde jämväl enligt uppgift av byggnadsstyrelsen beräknas

7,000 kronor, vartill borde läggas 200 kronor för inköp av glödlampor m. m.

Utgiftsposten till bränsle och. lyse syntes alltså böra upptagas till 18,000

kronor.

Tryckningskostnaderna bade under det nästförflutna budgetåret uppgått

till 25,152 kronor, varav för blankett- och accidenstryck 22,304 kronor

och för s. k. publikationstryck 2,848 kronor. Till sistnämnda tryck bade

hänförts dels tryckning av publikationer, ingående i serien Sveriges officiella

statistik, med 1,532 kronor, dels vissa meddelanden till läkare och mantals
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

ombud, premietariffer avsedda för ortsombud, meddelanden till kommunalombud

vid mantalsskrivningsförrättningar, meddelanden till arbetsgivare med

försäkring i riksförsäkringsanstalten, uppmaningar till åtgärder för nedbringande

av olycksfallsfrekvensen m. m. Med avseende å blankettrycket

ville anstalten framhålla, att arbetet inom anstalten i största utsträckning

vore baserat på användningen av arbetsbesparande blanketter av olika slag.

En inskränkning däri kunde icke ske utan att behovet av arbetskrafter

ökades. Av publikationstrycket uppginge kostnaderna för de i serien Sveriges

officiella statistik ingående publikationerna till relativt obetydligt belopp.

Med hänsyn till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, vilkas bidrag

till försäkringsrådets och riksförsäkringsanstaltens verksamhet bland annat

avsåge kostnaderna för anstaltens statistik, torde någon inskränkning i de

statistiska publikationerna ej kunna ske. Vad anginge det övriga publikationstrycket

utgjorde det ett oundgängligt led i riksförsäkringsanstaltens

försäkringsverksamhet. Genom användning av så billigt papper och så små

format som möjligt samt infordrande av anbud å varje trycksak från två

eller tre större såväl som mindre tryckerier syntes anstalten hava nedbringat

tryckningskostnaderna i möjligaste mån. En omständighet, som verkade

fördyrande å ifrågavarande utgiftspost vöre, att de _ statistikkort, som användes

i de av anstalten förhyrda s. k. Holleritlimaskinerna, enligt kontrakt

skulle tillhandahållas av maskinernas tillverkare och betalas i dollars. Anstalten

ansåge av anförda skäl, att utgiftsposten för tryckning ej kunde

sättas lägre än till 25,500 kronor, därav omkring 3,000 kronor till s. k.

publikationstryck.

För inköp och underhåll av möbler m. m. hade under budgetåret

1931/1932 åtgått 23,713 kronor. Att beloppet blivit så stort, sammanhängde

till väsentlig del med riksförsäkringsanstaltens inflyttning i den nya ämbetslokalen.

Då inredningen i anstaltens lokaler på grund av otillräckliga anslag

fortfarande i vissa delar vore mycket torftig och bristfällig, vore under de

närmaste åren ett någorlunda rikligt möbleringsanslag erforderligt. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget ansåge sig anstalten emellertid böra

för budgetåret 1933/1934 nedsätta utgiftsposten till 4,000 kronor.

Jämväl kostnaden för inköp och underhåll av skriv- och räknemaskiner

m. m., 11,020 kronor, hade påverkats av inflyttningen i den nva

ämbetslokalen, i det att nya motorer måst inmonteras i anstaltens elektriska

maskiner i följd av övergången från likström till växelström. Vidare hade

anstalten utbytt ett antal förslitna skriv- och räknemaskiner mot nya sådana

och anskaffat arbetsbesparande bokföringsmaskiner. Då anstalten hade ett

hundratal maskiner av olika slag, varav en del mycket gamla, måste ett ej

obetydligt årligt belopp beräknas för reng ilang, underhåll och reparation

av maskiner. Dessutom måste tid efter annan förslitna maskiner utbytas

mot nya. Ifrågavarande utgiftspost borde beräknas till minst 5,000 kronor.

Under utgiftsposten till telegram och telefon hade kostnaderna under

budgetåret 1931/1932 uppgått till 16,688 kronor, inbegripet vissa anläggningsoch

flyttningskostnader. För budgetåret 1933/1934 borde för ändamålet beräknas

15,300 kronor. t

Övriga expensutgifter hade under budgetåret 1931/1932 uppgått till

16,965 kronor. Däri inginge en del utgifter i samband med flyttningen.

För budgetåret 1933/1934 måste för hyra av anstaltens statistikmaskiner

(Hollerith’s system) — vilken hyra utginge i dollars — på grund av den

höga dollarkursen beräknas ett från 4,300 till 6,400 kronor höjt belopp. För

diverse utgifter borde anslås omkring 2,000 kronor. Utgiftsposten i sin

helhet syntes sålunda böra beräknas till 8,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1903. 1 sand. Nr 139 — 160.• 397 3:i 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Såsom en ny delpost hade tillkommit utgifter för fastigheten (anstaltens

ämbetsbyggnad), såsom för skötsel och inspektion av hissar samt smärre

underhållskostnader och reparationer. Tillsvidare syntes för detta ändamål

böra anslås 1,000 kronor.

Rättegångskostnaderna hade under budgetåret 1931/1932 uppgått till

1,321 kronor. Emellertid hade under samma tid influtit 3,312 kronor i riksförsäkringsanstalten

tillerkända rättegångskostnader m. m. Ehuru storleken

av det belopp, som framdeles kunde komma att på så sätt inflyta, ej läte

sig beräkna, syntes emellertid utgiftsposten kunna upptagas till 500 kronor.

I enlighet med det anförda har riksförsäkringsanstalten beriiknat anslagsposten

till 119,000 kronor.

Beträffande posten till resekostnads- och traktamentsersättningar meddelar

anstalten, att utgifterna för detta ändamål under budgetåret 1931/1932 uppgått

till 7,129 kronor. Anstalten hemställer, att posten måtte för nästa

budgetår — liksom för det löpande — beräknas till 8,000 kronor.

I fråga örn anslagsposten till kostnad för ortsomhuden samt andra dylika

kostnader har anstalten uttalat sig på följande sätt:

Belastningen å denna post hade under de tre senaste budgetåren uppgått

till respektive 337,641, 313,999 och 308,957 kronor. I 1932 års statsverksproposition

hade föredragande departementschefen uttalat, att en av sparsamhetsskäl

påkallad jämkning nedåt åtminstone beträffande vissa av de till

anstaltens ombud utgående arvodena borde kunna genomföras. På grund

härav hade posten för budgetåret 1932/1933 nedsatts med 10,000 kronor till

300.000 kronor. I anledning av berörda uttalande hade anstalten — som

redan tidigare reducerat arvodena för vissa ombud — nedsatt arvodena för

ytterligare ett stort antal ortsombud från 1932 års början samt för samtliga

ombud för fiskarförsäkringen från och med den 1 juli 1932. Mer än hälften

av ortsombuden åtnjöte nu arvoden av endast 25—100 kronor per år och

klagomål inkomme ofta över de låga beloppen. Oaktat de nu skedda nedsättningarna

av arvodena mötte dock svårighet att kunna begränsa utgifterna

inom ramen av det för innevarande år beräknade anslagsbeloppet. Anstalten

ansåge sig emellertid böra föreslå, att ifrågavarande utgiftspost för budgetåret

1933/1934 bibeliölles vid ett belopp av 300,000 kronor.

Vidkommande anslagsposten till omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstallens

fonder meddelar anstalten, att utgifterna under budgetåret

1931/1932 uppgått till 21,767 kronor, därav utgått för arvoden till särskilda

ledamöter 3,000 kronor, för avlöning till en aktuarie samt vikariatsersättning

7,267 kronor, för avlöning till en e. o. tjänsteman i Ilie lönegraden 3,300

kronor samt till ett biträde 1,906 kronor, för förvaringsavgifter 6,004 kronor

samt för bindning och diverse 290 kronor. Efter erinran att anslagsposten,

sedan den med fondförvaltningen sysselsatte aktuarien numera överförts till

ordinarie stat, för budgetåret 1932/1933 beräknats till 15,000 kronor samt

under förmälan dels att förvaringsavgifterna på grund av fondernas tillväxt

för budgetåret 1933/1934 måste beräknas till omkring 7,000 kronor, dels att

avlöningen till nyssnämnda biträde utginge med 2,208 kronor för år, har

anstalten hemställt, att anslagsposten måtte för nästa budgetår upptagas till

16.000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr ISO.

Enligt sålunda angivna beräkningsgrunder Ilar riksförsäkringsanstalten

uppskattat det för upprätthållande av anstaltens verksamhet för budgetåret

1933/1934 utöver det ordinarie anslaget erforderliga beloppet till (885,500 +

119,000 + 8,000 + 300,000 + 16,000) 1,328,500 kronor. I enlighet med denna

beräkning och efter fråndragande av förenämnda från olycksfallsförsäkringsfonden

utgående belopp av 22,000 kronor skulle alltså enligt anstaltens förslag

det extra anslaget till anstaltens verksamhet under nästa budgetår upptagas

till 1,306,500 kronor.

Yad först beträffar anslagsposten till avlöningar m. m., som för närvarande

är upptagen till 813,000 kronor, synes mig riksförsäkringsanstaltens framställning

giva vid handen, att en höjning av posten icke kan undvikas. I

främsta rummet har detta sin grund i den av den stigande arbetsbördan

föranledda personalökningen, vilken redan för löpande budgetår torde medföra

ej obetydligt stegrade utgifter under posten i förhållande till de beräknade.

Av den föreliggande utredningen ävensom av de uppgifter jag under hand

inhämtat har jag emellertid kommit till den uppfattningen, att den av anstalten

begärda höjningen av anslagsposten med 72,500 kronor kan begränsas

med 15,500 kronor. Med hänsyn därtill får jag föreslå, att berörda

post för nästa budgetår beräknas till 870,000 kronor.

Från den nuvarande anslagsposten till uppvärmning m. m. å 116,000 kronor

bestridas i huvudsak sådana utgifter, som äro att hänföra antingen till expenser,

inklusive kostnader för blankettryck, eller till tryckningskostnader, detta ord

därvid taget i betydelsen av kostnader för publikationstryck. På grund härav

och med tillämpning av det förfaringssätt, som i förevarande hänseende

kommit till användning i årets statsverksproposition, torde berörda post

från och med nästa budgetår böra uppdelas på två olika poster, benämnda

den ena tryckningskostnader och den andra expenser. Då anstalten för nästa

budgetår uppskattat utgifterna för publikationstryck till 3,000 kronor och

mot denna beräkning icke synes vara något att erinra, tillstyrker jag, att

anslagsposten till tryckningskostnader här beräknas till nämnda belopp.

För de utgifter, som enligt mitt förslag skulle falla under posten expenser,

har anstalten beräknat ett belopp av (119,000 — 3,000) 116,000 kronor. Med

hänsyn till den i årets statsverksproposition framhållna nödvändigheten att

begränsa statsverkets kostnader för expenser och i anslutning till de i följd

därav flerstädes vidtagna reduceringarna å anslag för dylika ändamål, anser

jag mig icke kunna förorda, att nu ifrågavarande anslagspost upptages till

högre belopp än 110,000 kronor.

Posten till resekostnads- och traktamentsersättningar torde böra lämnas oförändrad

och således upptagas med 8,000 kronor.

Vidkommande posten till kostnader för ortsombuden m. m. vill jag erinra

om att Kungl. Majit förut i dag med anledning av en av riksförsäkringsanstalten

gjord framställning genom proposition (nr 159) beslutat föreslå riksdagen

att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad

lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130)

angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 160.

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete. Angående förslagets

närmare innebörd tillåter jag mig hänvisa till propositionen. Jag vill här

endast nämna, att med förslaget åsyftas en omläggning av systemet för upprättande

av arbetsgivarförteckningar, varav skulle bliva en följd, att sådana

förteckningar icke skulle upprättas under år 1934. Härigenom skulle, enligt

vad riksförsäkringsanstalten meddelar, det arvode till anstaltens mantalsombud

å omkring 60,000 kronor, som brukar utbetalas under första halvåret

av varje kalenderår, icke behöva utgivas under budgetåret 1933/1934. Vidare

komme den granskning och komplettering av arbetsgivarförteckningarna, som

hittills utförts av ortsombuden, icke längre att vara behövlig, varför ortsombudens

arvoden, med undantag av de lägsta, synts kunna nedsättas. Den

besparing, som härigenom skulle vinnas, har anstalten uppskattat till omkring

15,000 kronor. Anstalten har emellertid framhållit, att årligen ett

belopp, ungefär motsvarande sistnämnda besparing, efter''utgången av budgetåret

1933/1934 torde behöva tagas i anspråk för ökade administrationskostnader

inom riksförsäkringsanstalten under de närmaste åren efter det nya

systemets införande. Genom omläggningen skulle således kunna tillfälligt

inbesparas 75,000 kronor. Posten, som för närvarande är upptagen till

300,000 kronor, torde därför för nästa budgetår kunna nedsättas med nämnda

belopp och följaktligen uppskattas till 225,000 kronor.

Vad slutligen angar posten till omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder synes den på de skäl anstalten anfört böra höjas

med 1,000 kronor till 16,000 kronor.

I enlighet med vad här föreslagits skulle anslaget till riksförsäkringsanstaltens

verksamhet böra bestämmas till (870,000 + 3,000 + 110,000 + 8 000

+ 225,000 + 16,000) 1,232,000 kronor.

Liksom tidigare lärer av kostnaderna för riksförsäkringsanstalten ett belopp

av 22,000 kronor, avsett att motsvara omkostnaderna för förvaltningen

av anstaltens fonder, böra bestridas av olycksfallsförsäkringsfondens medel.

Beloppet torde jämväl i fortsättningen böra i sin helhet tillgodoföras det

extra förslagsanslaget till riksförsäkringsanstaltens verksamhet. Detta anslag

skulle alitsa behöva upptagas till 1,210,000 kronor. Nämnda summa överstiger

den i statsverkspropositionen beräknade med 10,000 kronor. Med

hänsyn emellertid till att å annat i statsverkspropositionen under femte

huvudtiteln beräknat anslag kunnat åvägabringas utgiftsminskning, överstigande

merbeloppet, erfordras icke någon framställning örn täckande av samma

belopp.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1933/1934

dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten

med oförändrat belopp, 368,500 kronor;

dels ock till riksförsäkringsanstaltens verksamhet anvisa ett

extra förslagsanslag av 1,210,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående förlag för understöd åt enskilda järnvägar. a2 i texten
  2. SU 1933:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksförsäkring sanstalten. s. 4 i texten