Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande av visst område å Djurgården för uppförande av ett tekniskt museum

1933-02-24 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:170, Angående upplåtande av visst område å Djurgården för uppförande av ett tekniskt museum

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtande av

visst område å Djurgården för uppförande av ett tekniskt museum;

given Stockholms slott den 24 februari 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över bandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maurts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman,

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet K-ronprinsemRegenten i statsrådet å Stockholms slott

den 24 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch

finansdepartementen anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Ekman:

På inbjudan av ingenjörsvetenskapsakademien bildades år 1923 en av

representanter för akademien, svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund

och svenska uppfinnareföreningen bestående s. k. samarbetsdelegation

med uppgift att verka för åstadkommandet av ett tekniskt

museum i vårt land. Delegationen inriktade till en början sin verksamhet

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 170.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

på att organisera insamlandet av olika föremål av teknisk och industriell

natur. I december 1925 ingick delegationen till Kungl. Majit med en

framställning, däri delegationen — under framhållande att ett betydande

antal värdefulla museiföremål redan insamlats men på grund av bristande

lokaler måste förvaras magasinerade på olika platser i landet — hemställde,

att någon statens lokal måtte åtminstone tillfälligt upplåtas för inrymmande

av ett tekniskt museum samt utredning verkställas rörande möjligheterna

att bereda museet lokaler jämväl för framtiden. Byggnadsstyrelsen,

som hördes över framställningen, förordade i utlåtande den 29

september 1927 i enlighet med ett av samarbetsdelegationen framkastat förslag,

att viss del av förutvarande livregementets dragoners kasernområde

a Ivona Djurgården i Stockholm med därå uppförda byggnader provisoriskt

upplätes åt museet. På grund av mellankommande omständigheter

föranledde emellertid byggnadsstyrelsens förslag för det dåvarande icke

någon åtgärd.

I oktober 1932 fastställde ingenjörsvetenskapsakademien — efter godkännande

av svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund och

svenska uppfinnareföreningen — stadgar för tekniska museet. Enligt dessa

utgör museet »en till ingenjörsvetenskapsakademien hörande institution»,

vars angelägenheter förvaltas av en särskild styrelse, utsedd av, bland

annat, de fyra förenämnda sammanslutningarna samt med verkställande

direktören i ingenjörsvetenskapsakademien och museets föreståndare som

självskrivna ledamöter. Museets uppgift är »att samla, vårda och på ett

instruktivt sätt framvisa bilder, ritningar, föremål, redskap, maskiner och

modeller, som kunna vara ägnade att belysa ingenjörskonstens, teknikens

och industriens historiska utveckling till närvarande tid, samt att på lämpligt

sätt hedra minnet av dem, som gjort betydande insatser till fromma

för denna utveckling». I museets uppgift ingår även att utgiva publikationer

ägnade att sprida kunskap örn teknikens och industriens utveckling.

I skrivelse till Kungl. Majit den 18 april 1932 har ingenjörsvetenskapsakademien

hemställt örn, åtgärds vidtagande för beredande av lokaler

åt tekniska museet. Akademien har därvid föreslagit, att västra delen

av förenämnda dragonkasernområde med därå uppförda byggnader

måtte upplåtas för ändamålet.

Till stöd för sin ansökan anför akademien i huvudsak följande:

Det arbete, som sedan 1924 under akademiens inseende bedrivits för att

till tekniska museet sammanföra för museets ändamål lämpligt material,

hade givit ett synnerligen gott resultat tack vare den välvilja och det intresse,

med vilket museitanken omfattats i hela vårt land och i alla kretsar.

Det stora antal föremål, som under de gångna åren sammanförts under

företagna insamlingsresor i skilda delar av landet, hade med få undantag

erhållits såsom gåva och endast till en mindre del såsom deposition

eller köp. Det material, som nu förefunnes, kunde ur många synpunkter

väl mäta sig med motsvarande utländska samlingar. Då stora delar av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition nr 170.

3

museets samlingar vore oersättliga och i många fall icke ens i andra länder

ägde sin motsvarighet, kunde icke något exakt värde angivas å dessa samlingar.

Desamma vore emellertid åsätta ett brandförsäkringsvärde av

556 400 kronor. Museimaterialet hade under de gångna åren musealt bearbetats

och därefter inpackats och förvarades nu i av museet förhyrda

eller för ändamålet upplåtna magasin på elva olika platser i Stockholm.

Härtill bomme museet tillhöriga samlingar och föremål, som tills vidare

förvarades vid olika industriföretag och på andra platser i landet. De

svårigheter, som vore förenade med bedrivande av museets verksamhet under

sagda förhållanden, läge i öppen dag, och så länge museet saknade

lokaler kunde det ej framvisa sina samlingar och fylla sin stora kulturella

uppgift.

Alltsedan museets början hade därför museets byggnadsfråga stått i

förgrunden. Det hade synts akademien vara av största betydelse, att museet

förlädes inom Stockholm i närheten av andra museer med likartat

innehåll. Ehuru flera förslag varit uppe till diskussion om museets förläggning

till annan plats inom staden, hade akademien likväl funnit sig

föranlåten att fasthålla vid förslaget örn museets förläggande till dragonkasernområdet,

vilket uppenbarligen innebure mycket stora fördelar. Av

Kungl. Maj:ts proposition nr 244 till 1930 års riksdag angående åtgärder

för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning m. m. framginge, att ett flertal myndigheter uttalat sig för

lämpligheten av tekniska museets förläggning på nämnda område i omedelbar

närhet av etnografiska museet och det till förläggning väster örn dragonkasernen

ifrågasatta sjöhistoriska museet.

Av den utredning, som i ärendet företagits, hade framgått, att den enda

framkomliga vägen för erhållande av lokaler, som kunde giva en värdig

ram kring de av tekniska museet erhållna samlingarna, vore uppförande

av en nybyggnad. Enligt ett på akademiens föranstaltande uppgjort förslag

skulle det å förenämnda område befintliga s. k. östra stallet rivas och

å dess plats en museibyggnad uppföras. Då museets verksamhet och samlingar

vore av den art, att museet framdeles bomme att behöva ytterligare

utställnings- och magasinslokaler ävensom mark för friluftsuppställning

av vissa föremål, varjämte syntes kunna påräknas, att en del mindre specialmuseer

av teknisk art i en framtid komme att förenas med tekniska

museet, vore det emellertid angeläget, att även angränsande byggnader,

nämligen norra och södra stallen, exercishuset och ridhuset, reserverades

för museets ändamål. Genom det framförda förslaget skulle på dragonkasernområdet

och området härintill skapas en museistadsdel.

I ärendet har byggnadsstyrelsen, efter remiss, avgivit ett den 8 september

1932 dagtecknat utlåtande. Styrelsen hemställer häri, att Kungl.

Majit måtte medgiva, att västra delen av dragonkasernområdet måtte

upplåtas för tekniska museets ändamål för uppförande å den plats, där

(»strå stallet vöre beläget, av en museibyggnad, vartill förslag skulle underställas

byggnadsstyrelsen för godkännande, med den inskränkning ifråga

örn dispositionen av övriga på området befintliga byggnader, som tillsvidare

kunde betingas av dessas användning för militära förråd. För

att lämna östra arméfördelningen, som för förrådsändamål disponerade

området jiimte byggnader, ersättning för östra stallet Ilar styrelsen tillika

föreslagit dels att ett till förutvarande positionsartilleriregementets ka
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

sernetablissement hörande f. d. exercishus med 560 kvadratmeters golvyta

ställes till östra arméfördelningens förfogande som förrådslokal, dels ock

att som villkor för områdets upplåtande föreskrives, att ingenjörsvetenskapsakademien,

örn och när så erfordras, låter å artillerikasernområdet

uppföra ett förrådshus med en golvyta av minst 850 kvadratmeter.

Sedan riksmarskalksämbetet anbefallts avgiva utlåtande i ärendet, har

ämbetet med skrivelse den 27 oktober 1932 överlämnat och som eget utlåtande

åberopat ett av intendenten för Djurgården avgivet yttrande, däri

denne förklarar, bland annat, att från Djurgårdsförvaltningens sida intet

hinder möter för upplåtelse av ifrågavarande område till ett tekniskt museum,

när från de militära myndigheternas sida ett avträdande härav

kan ske.

I ett, efter remiss avgivet, den 29 december 1932 dagtecknat utlåtande har

vidare arméförvaltningen såsom eget utlåtande åberopat innehållet i ett

från chefen för östra arméfördelningen infordrat, utlåtandet bifogat

yttrande.

I sistnämnda yttrande avstyrker arméfördelningschefen den av byggnadsstyrelsen

gjorda hemställan vad beträffar .upplåtande av hela västra

delen av dragonkasernområdet. Däremot tillstyrker arméfördelningschefen

upplåtande för museet av det område, som erfordras för uppförande

av en ny museibyggnad på östra stallets nuvarande plats, under villkor,

bland andra, att i ersättning för östra stallet förenämnda å artillerikasernområdet

befintliga exercishus ställes till fördelningens förfogande,

samt ingenjörsvetenskapsakademien uppför och till staten överlämnar ett

förrådshus örn cirka 1,850 kvadratmeters golvyta, att byggnadsstyrelsen,

då dispositionen av till arméfördelningens förfogande ställda byggnader

frånhändes fördelningen, ställer motsvarande lokaler till förfogande utan

kostnad för lantförsvaret, samt att medel för gäldande av i samband med

sagda dispositioner föranledda kostnader för flyttnings- och inredningsarbeten

m. m. jämväl ställas till förfogande utan att försvarshuvudtiteln

belastas.

I skrivelse till Kungl. Majit den 23 februari 1933 har ingenjörsvetenskapsakademien

slutligen i anslutning till sin tidigare skrivelse i ämnet

meddelat, att styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom i

skrivelse av den 20 februari 1933 meddelat beslut beviljat ett anslag av

2,000,000 kronor till uppförande och iordningställande av byggnader för

tekniska museet under villkor, att staten innevarande år kostnadsfritt

ställer nödig mark — i enlighet med akademiens hemställan i ärendet av

den 18 april 1932 — till förfogande för uppförandet av ett tekniskt museum.

samt att arbetet med uppförandet, för att motarbeta arbetslösheten, påbörjas

snarast möjligt, dock senast inom 1934 års utgång.

Efter att hava framhållit, att museet förutom nyssnämnda gåvomedel

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170. 5

jämväl disponerar över en byggnadsfond å omkring 250,000 kronor, anför

akademien vidare:

Omförmälda donation hade föregåtts av en utredning rörande tekniska

museets lokalbehov. Av byggnadsrådet Ragnar Hjorth hade sålunda på

akademiens uppdrag utarbetats ritningar till en nybyggnad för museet,

avsedd att placeras på förenämnda kasernområde. Med ledning av de

utarbetade ritningarna hade kostnadsberäkning för nybyggnaden utförts.

Enligt denna hade byggnadskostnaderna befunnits uppgå till sammanlagt

1,935,000 kronor. I samband härmed hade även företagits en utredning rörande

kostnaderna för installation av museets samlingar i nybyggnaden,

vilka beräknats draga en kostnad av 300,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna

belöpte sålunda till 2,235,000 kronor. Då de för ändamålet till förfogande

stående medlen uppginge till 2,250 000 kronor, vore akademien

alltså i stånd att omedelbart realisera byggnadsplanerna.

Akademien anför härefter, att det område, som akademien, i anslutning

till sin skrivelse av den 18 april 1932, med hänsyn till nuvarande och framtida

behov anser sig böra begära, är den del örn cirka 26,000 kvadratmeter

av förutvarande livregementets dragoners kasernområde, som begränsas

i norr av Kavallerivägens södra begränsningslinje, i väster av en linje

dragen från Kavallerivägen i riktning mot Djurgårdsbrunnsviken på ett

avstånd från norra och södra stallens västra gavlar örn ungefär 5 meter,

i söder av en linje dragen parallellt med och 5 meter söder örn södra stallet

samt i öster av västra trädraden i den i linje med östra stallet öster om

detta gående allén.

Akademien fortsätter vidare:

En förutsättning för uppförande av museibyggnaden på den föreslagna

tomten vore, att östra stallet reves, så snart byggnadsarbetena, igångsättas,

vilket beräknades kunna äga rum den 1 juli 1933. För iordningställandet

av museigården vore avsikten att sedermera jämväl riva exercishuset.

Med hänsyn till den mycket tillfredsställande lösning av museets lokal

fråga, som nybyggnaden erbjöde, hade det ansetts möjligt att ställa frågan

om såväl exercishusets som övriga byggnaders användning för museets

ändamål på framtiden, varvid beräknades, att dessa byggnader icke

skulle behöva tagas i anspråk förrän omkring år 1943. Akademien vöre

dock villig att, örn tillfälle därtill yppades, tidigare övertaga dispositionsrätten

till sagda byggnader. Därjämte förutsatte akademien att, örn be

hov skulle uppstå att för museets utvidgningar tidigare komma i besittning

av exercishuset, akademien finge möjlighet att då erhålla dispositionsrätten

till denna byggnad. För sådant fall vore akademien emellertid villig

att i ersättning för exercishuset ställa till förfogande ett plåtmagasin med

motsvarande golvyta eller annat likvärdigt magasinsutrymme.

Kostnadskalkyler för museets drift, sedan detsamma installerats i nybyggnaden

och denna öppnats för allmänheten, hade utförts. Det hade därvid

befunnits möjligt att framdeles utan statens medverkan driva museets

verksamhet.

Akademien ansåge sig slutligen icke böra underlåta att framhålla de

betydande ekonomiska och andra värden, som komme att genom museiplanernas

förverkligande ställas i det allmännas tjänst. Den storslagna do

nation, som erhållits från Knnt och Alice Wallenbergs stiftelse, möjlig

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

gjorde uppförandet av en representativ byggnad, bildande ett värdigt

Hem tor de skatter, som museet ägde eller bomme att erhålla till belysande

av ingenjörskonstens och industriens utveckling. Ett studium av de

pedagogiska samlingarna kunde även förväntas i många fall bliva direkt

fruktbärande ej endast för individen utan för hela landet. De kulturhistoriska

vardén, som i avsaknad av ett tekniskt museum och av andra

anledningar tidigare löpt risken att spolieras, kunde i museet bliva räd*ran}Uden.

Under de senaste åren hade museet från statliga institutioner

fått i deposition mottaga vissa äldre föremål och samlingar,

som vederbörande institutioner icke ansett sig längre hava möjlighet att

förvara, och vårda. Museet hade funnit med sin fördel förenat att taga

hand örn dessa samlingar, men hade samtidigt fått ikläda sig de betydande

kostnader, som vöre förenade med magasinering, katalogisering

och vård av dessa depositioner.

Undei åberopande av vad sålunda anförts hemställer akademien, att

åtgärder måtte vidtagas för att ett område örn cirka 26,000 kvadratmeter

av västra delen av dragonkasernområdet, i huvudsaklig överensstämmelse

med förut angivna gränser, jämte å området befintliga byggnader måtte

upplåtas för tekniska museets ändamål, dock med den begränsning i fråga

örn dispositionsrätten till byggnaderna, som förut angivits, samt att museet

måtte medgivas rätt att å området uppföra en museibyggnad och för

ändamålet riva östra stallet tidigast med början den 1 juli 1933.

Vid akademiens förenämnda skrift är fogad en skiss över berörda område,

vilken skiss torde få biläggas detta protokoll.

De samlingar av maskiner, verktyg, apparater, modeller m. fl. föremål —

belysande olika sidor av den svenska teknikens och industriens utveckling

över vilka tekniska museet förfogar, äro otvivelaktigt av stort värde

för vetenskaplig forskning och uppfinnarverksamhet liksom icke minst

såsom ett instruktivt åskådningsmaterial i folkbildningens tjänst. På

grund av saknaden av utställningslokaler har hittills endast en ringa del

av dessa föremål kunnat göras tillgänglig för allmänheten. Den av Knut

och Alice Wallenbergs stiftelse beslutade åtgärden att anslå ett belopp av

2,000,000 kronor till uppförande av en nybyggnad för tekniska museet, varigenom

tillfälle beredes att omedelbart realisera byggnadsplanerna, är

därför att hälsa med största tillfredsställelse.

Såsom villkor för donationen har föreskrivits, att staten kostnadsfritt

ställer nödig mark, i enlighet med ingenjörsvetenskapsakademiens i ärendet

gjorda framställning, till förfogande för uppförande av en mnseibyggnad.

Det av akademien därvid avsedda området, västra delen av

f. d. livregementets dragoners kasernområde å Norra Djurgården, har

en areal av omkring 26,00Q kvadratmeter och begränsas i norr av Kavallerivägen,

i väster av en rak linje dragen 5 meter väster örn norra

och södra stallens västra gavlar, i söder av en linje dragen 5 meter söder

örn södra stallet samt i öster av västra trädraden i den väster örn

etnografiska museet gående allén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Förenämnda område disponeras för närvarande av östra arméfördelningen,

som i vissa av de å området befintliga byggnaderna inrymt en del

förrådsmateriel, medan några byggnader, bland dem det av trä uppförda

östra stallet, uthyrts till enskilda.

Såsom förut nämnts, är avsikten att, örn det önskade markområdet

ställes till förfogande, riva östra stallet och å dess plats uppföra en

museibyggnad. Därmed vore museets närmaste behov av lokaler fyllt.

I planerna ingår att sedermera taga i anspråk jämväl övriga byggnader

a området. Dessa skulle dock icke erfordras förrän omkring år

1943. Då emellertid behov att disponera exercishuset kan uppstå tidigare,

har akademien förutsatt att, när så blir fallet, mot ersättning i likvärdiga

lokaler få komma i besittning av detsamma.

Det av akademien till museiplats föreslagna området synes mig ur flera

synpunkter vara för ändamålet särskilt lämpligt. Såsom förut angivits,

har den öster därom befintliga delen av kasernområdet reserverats för naturhistoriska

museets etnografiska avdelning, varjämte sjöhistoriska museet

är planerat att uppföras väster örn det för tekniska museet ifrågasatta

området. Jag finner mig därför — med behjärtande av museets allmännyttiga

ändamål och med uppskattande av den till museet lämnade donationen

— böra tillstyrka, att museet får förläggas till förevarande område.

För att bereda museet framtida utvecklingsmöjligheter förordar jag därvid,

att i enlighet med donationsvillkoren hela det av akademien begärda

området jämte därå befintliga byggnader för ändamålet upplåtes, samt att

upplåtelsen sker utan ersättning.

I anslutning till vad som ägt rum vid tidigare liknande upplåtelser av

tomtområden å Norra Djurgården synes åt upplåtelsen böra givas form

av nyttjanderätt att gälla, så länge tomten användes för nu ifrågavarande

ändamål.

Då för uppförande av den planerade museibyggnaden erfordras, att östra

stallet rives, bör detta ställas till akademiens disposition, såsnart byggnadsarbetena

kunna igångsättas, dock tidigast den 1 juli 1933. Jag förutsätter,

att i enlighet med byggnadsstyrelsens uttalande det å förutvarande

positionsartilleriregementets kasernområde befintliga exercishuset vid

samma tid ställes till östra arméfördelningens förfogande.

Beträffande övriga byggnader å förevarande område torde det få ankomma

på Kungl. Majit att framdeles bestämma, när dispositionsrätten

till desamma skall övergå till akademien. Därest för museets utvidgning

skulle visa sig erforderligt att tidigare än år 1943 taga i anspråk

exercishuset, bör, efter prövning av Kungl. Majit, medgivande härtill

kunna förbindas med skyldighet för akademien att för återstående tiden

lämna arméfördelningen ersättning i likvärdiga lokaler. Underhållet

av de å området befintliga byggnaderna bör givetvis åligga innehavaren.

Den mellan exercishuset och ridhuset belägna delen av gården torde få

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

av arméfördelningen tillsvidare disponeras, liksom arméfördelningen bör

äga rätt till fri utfartsväg från de under fördelningens disposition stående

byggnaderna.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör föreskrivas, att ritningarna

till den planerade museibyggnaden före byggnadsarbetenas påbörjande

skola godkännas av byggnadsstyrelsen. I övrigt lärer det få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma de ytterligare villkor, som i samband med

upplåtelsen kunna finnas erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av

mig i det föregående anförts, till ingenjörsvetenskapsakademien

må för tekniska museets räkning för museiändamål

upplåtas ett område med en areal av omkring

26,000 kvadratmeter å västra delen av förutvarande

livregementets dragoners kasernområde å Norra

Djurgården med de ungefärliga gränser, som av mig

förut angivits, jämte å området befintliga byggnader,

att med nyttjanderätt och i övrigt på de villkor Kungl.

Majit bestämmer av akademien innehavas, så länge

området användes för nu nämnt ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förord

nar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet!

N. Tolstoy.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 193,1. 1 sami. Nr 110.

Södra drath t

SJÖHIST.

MUSEET

ETNOGR.

MUSEET

Örstra städet

TEKNISKA MUSEET

Norra dta/tet

Situationsplan,

Kungl. Majlis proposition nr 170.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående nedsättning av arrendeavgiften för kronolägenh eten Strömsholms värdshus. a1 i texten
  2. JoU 1933:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående upplåtande av visst område å Djurgården för uppförande av ett tekniskt museum. s. 13 i texten