Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motor sprit

1933-02-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:172, Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motor sprit

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den 3 maj 1929 (nr

62) om särskild skatt å bensin och motor sprit; given Stockholms

slott den 17 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i vissa delar av

förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 1T2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunni. Maj:ts proposition nr 172.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit.

Härigenom förordnas, att 5 och 6 §§ förordningen den 3 maj 1929 örn

särskild skatt å bensin och motorsprit skola i nedan angivna delar hava

följande ändrade lydelse ävensom att vad i första stycket i övergångsbestämmelserna

till nämnda förordning stadgas angående tiden för ikraftträdande

av skatt å motorsprit skall hava ändrad lydelse på sätt nedan

angives:

5 %.

Restitution av skatt, som i denna förordning avses, må åtnjutas:

a) för bensin---svensk frihamn;

b) för bensin---av fiske;

c) för bensin och motorsprit, som vid tillverkning av motorer användes

för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning

utan att därvid transportmedel framföres; samt

d) för bensin, som med eller utan tillsats av annat ämne användes för

annat tekniskt ändamål än motordrift.

Vid restitution---belöpande tullen.

6 $.

Restitution enligt---en gång.

Restitution enligt 5 § b), c) och d) må åtnjutas allenast i den omfattning

och på de villkor Konungen bestämmer. Där beträffande---

näringsgrenens främjande.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933; och skall tillika gälla,

att den i 1 § förenämnda förordning den 3 maj 1929 enligt paragrafens

lydelse i förordningen den 29 april 1932, nr 86, föreskrivna skatten å motorsprit

skall träda i kraft den 1 juli 1934.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition nr 172.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 17 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller att få anmäla vissa spörsmål rörande beskattningen av

motorbränsle.

Beskattningen av motorsprit.

Historik och nuvarande bestämmelser.

Vid 1924 års riksdag beslöts efter förslag av Kungl. Majit (prop. nr 206),

att en ökning av beskattningen å motorfordonstrafiken skulle ske genom

uttagande av särskild skatt å bensin. Härvid intog riksdagen den ståndpunkten,

att den särskilda skatten å bensin borde omfatta jämväl motorsprit.

För att stödja framställningen av ett inhemskt motorbränsle under

den tid, som ansågs erforderlig för inarbetande i marknaden av ett dylikt

bränsle, medgav riksdagen emellertid, att under en tid av fem år skatt å

motorsprit icke skulle utgå; se bevillningsutskottets betänkande nr 41 och

riksdagens skrivelse nr 167. I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdade

Kungl. Majit den 23 maj 1924 förordning (nr 126) örn särskild

skatt å bensin och motorsprit. Enligt denna skulle för bensin, som till

riket infördes och för vilken icke enligt särskilda bestämmelser tullfrihet

åtnjötes, samt för motorsprit erläggas särskild skatt av 5 öre för liter.

Förordningen, som, i vad densamma avsåg särskild skatt å bensin, trädde

i kraft den 1 juni 1924, skulle, i vad den avsåg särskild skatt å motorsprit,

träda i kraft den 1 juli 1929.

I proposition nr 173 till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Majit därefter

riksdagen höjning av skatten å bensin och motorsprit från 5 till 6 öre

för liter. Beträffande skatten å motorsprit anförde dåvarande departementschefen,

att den ifrågasatta höjningen borde omfatta jämväl motorspriten.

Med hänsyn till de skäl, som legat till grund för statsmakternas

ställning till frågan om motorspritens beskattning, och då det tillfälliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

stöd, som ansetts böra lämnas sulfitspritindustrien, alltjämt syntes erforderligt,

fann departementschefen höjningen av bensinskatten dock icke

utgöra tillräcklig grund för en begränsning av skattefriheten för motorsprit.

Det föreslogs således icke någon ändring i den motorspriten år

1924 för tiden till den 1 juli 1929 medgivna skattefriheten. Riksdagen

antog Kungl. Maj:ts förslag och genom förordningen den 3 juni 1927 (nr

190) höjdes skatten å bensin och, från och med den 1 juli 1929, jämväl skatten

å motorsprit till 6 öre för liter.

I proposition nr 110 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Majit emellertid,

att den för motorspriten medgivna skattefriheten skulle utsträckas

att gälla intill den 1 juli 1934. Riksdagen beslöt, att motorspriten skulle

vara fri från skatt allenast till den 1 juli 1933 samt att under tiden från

och med sistnämnda dag till den 1 juli 1934 skatten å motorsprit skall utgå

med 3 öre per liter; se förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild

skatt å bensin och motorsprit.

Vid 1931 och 1932 års riksdagar beslutade höjningar av bensinskatten,

till följd varav denna numera uppgår till 10 öre för liter, hava icke medfört

ändrade bestämmelser i fråga örn beskattningen av motorspriten.

Skatt å motorsprit skall alltså utgå från och med den 1 juli innevarande

år intill den 1 juli 1934 med 3 öre för liter samt därefter med 6 öre för

liter. I proposition nr 174 till 1932 års riksdag förutsatte emellertid dåvarande

chefen för finansdepartementet, att frågan örn motorspritens beskattning

komme att bliva föremål för prövning vid 1933 års riksdag.

I detta sammanhang torde böra erinras därom, att vid 1932 års riksdag

motionsvis — lika lydande motioner nr 255 i första kammaren och nr

343 i andra kammaren — hemställdes örn införande i viss omfattning av

tvångsinblandning av motorsprit i bensin avsedd för motordrift. Andra

lagutskottet, som hade motionerna till behandling, uttalade i sitt betänkande

nr 42, bland annat, att frågan örn lämpliga åtgärder för att åstadkomma

ökad tillverkning av motorsprit enligt utskottets mening borde

ägnas synnerlig uppmärksamhet från statsmakternas sida. Det syntes utskottet

vara av vikt, att en undersökning verkställdes för att utreda de

tekniska och ekonomiska möjligheterna att på annat sätt än motionärerna

föreslagit genom åtgärder på pris- och skattepolitikens område skapa förutsättningar

för ökad produktion av motorsprit. Därvid borde övervägande

ägnas medlen att lösa de avsättningssvårigheter, som möjligen

kunde uppstå på grund av de särskilda förhållandena på marknaden för

motorbränsle. Enligt utskottets mening skulle det vara lämpligt att hela

spörsmålet, huruvida och på vad sätt tillverkningen och avsättningen av

inhemsk sprit till motorbränsle måtte kunna främjas, bleve föremål för

allsidig prövning. En sådan undersökning syntes utskottet jämväl motiverad

därav, att bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 50 föreslagit

en utredning, som skulle komma att beröra bland annat den med motor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

spritproblemet i viss mån. sammanhängande frågan örn sulfitspritens användande

för förtäringsändamål. Utskottet hemställde, att vad i motionerna

yrkats icke måtte av riksdagen bifallas samt att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa

en allsidig utredning av spörsmålet, huruvida och på vad sätt tillverkningen

och avsättningen av inhemsk sprit till motorbränsle måtte kunna

främjas, samt för riksdagen framlägga de förslag, till vilka utredningen

kunde föranleda. Riksdagen biföll utskottets hemställan (riksdagens

skrivelse nr 362).

Tekniska, statistiska och ekonomiska uppgifter.

Motorsprit utgör 99—100-procentig etylalkohol, som framställes genom

jäsning av avfallslut från sulfitcellulosafabrikationen.

Vid den första sulfitspritfabriken, som anlades vid Skutskär av Stora

Kopparbergs bergslags aktiebolag, igångsattes driften år 1909. Under de

följande åren till och med år 1916 färdigbyggdes ytterligare tre fabriker.

Kristidens avspärrning från utlandet och särskilt svårigheterna att erhålla

bensin samt de höga prisen därå stimulerade sulfitindustrien att i

forcerat tempo bygga spritfabriker, så att år 1921 funnos 22 dylika fabriker

eller samma antal som för närvarande. Dessa fabriker representera

en sammanlagd årlig tillverkningskapacitet — under förutsättning av

oavbruten tillverkning i normal omfattning av sulfitmassa — av 18 å 20

miljoner liter 100-procentig sprit. Tillverkning av sulfitsprit bedrives

vid 19 av dessa fabriker. De övriga 3 fabrikerna äro delvis demonterade.

Enligt den officiella industristatistiken för år 1930, det senaste år för

vilket uppgifter finnas tillgängliga, sysselsattes vid sulfitspritfabrikerna

tillverkningsåret 1929—1930 110 arbetare samt en förvaltningspersonal av

22 personer.

För sin tillverkning kunna sulfitfabrikerna påräkna avsättning, förutom

till bränsle för motordrift, till förtäring, till tekniskt bruk och för

export. Endast 10 av sulfitspritfabrikerna äro utrustade med sådana anläggningar,

som äro erforderliga för framställning av den högprocentiga

motorspriten. Produktionskapaciteten vid dessa senare sulfitspritfabriker

uppgår vid full drift till omkring 12 miljoner liter 99—100-procentig

sprit årligen. De fabriker, som leverera sprit till förtäringsändamål, äro

icke utrustade för tillverkning av motorsprit. Den sammanlagda tillverkningen

och försäljningen av sulfitsprit, beräknad till 100-procentig alkoholhalt,

under åren 1918—1932 framgår av följande tabell.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

År

Fabrikernas

kapacitet c:a

liter

Fabrikernas

tillverkning

liter

Försäljni

n g

till hushälls- och tekniska

ändamål

liter

till renings- verken

liter

motor-

sprit

liter

export

liter

summa

försäljning

liter

1918

6,000,000

3,379,674

1,309,136

—

1,663,604

_

2,972,740

1919

14,000,000

5,381,064

1,899,758

285,776

497,163

403,434

3,086,132

1920

19,000,000

7,752,696

585,584

4,786,042

—

4,294,137

9,665,764

1921

20,000,000

6,977,928

451,989

58,008

—

6,090,677

6,600,675

1922

20,000,000

5,945,365

537,556

399,589

31,991

3,216,334

4,185,472

1923

20,000,000

1,665,540

696,694

523,225

86,761

1,306,811

2,613,491

1924

20,000,000

3,229,526

1,995,426

859,160

166,927

1,168,496

4,190,009

1925

20,000,000

6,550,441

2,083,207

856,925

957,489

1,090,842

4,988,463

1926

20,000,000

6,974,502

2,676,453

655,390

2,409,395

929,040

6,670,278

1927

20,000,000

8,399,962

2,421,905

598,384

3,507,318

1,388,663

7,916,270

1928

20,000,000

7,288,428

2,956,868

762,840

2,584,048

852,143

7,155,899

1929

20,000,000

11,314,400

3,470,994

1,298,040

4,827,811

1,200,083

10,796,928

1930

20,000,000

15,782,409

4,383,430

1,134,709

7,660,997

476,367

13,655,503

1931

20,000,000

14,312,160

4,367,447

1,787,316

8,548,161

92,924

14,795,848

1932

20,000,000

11,394,678

3,828,590

1,972,282

3,946,281

42,370

9,789,523

Den avsevärda nedgången i tillverkning oell försäljning under år 1932

hade sin grund i den arbetskonflikt, som pågick inom cellulosaindustrien

under april-—augusti 1932.

Priset för sulfitbrännvin, som inköpes av partihandlare med rusdrycker

från fabrikernas försäljningsbolag, utgör för närvarande 21.5 öre för liter

av normalstyrka, d. v. s. med 50 procents alkoholhalt. Samma pris

erhålles för den myckenhet sulfitsprit, som levereras till reningsverken

för annat ändamål än brännvinstillverkning. Motsvarande pris för den

till tekniskt bruk avsedda skattefria spriten är 16.g öre och för motorsprit

12 öre för liter av normalstyrka. För motorsprit av 100 procents

alkoholstyrka är partipriset sålunda för närvarande 24 öre per liter.

Det vanligaste inom landet använda motorbränsle, i vilket motorsprit

ingår, är lättbentyl, som består av 75 procent bensin och 25 procent

motorsprit. Motorbränslen innehållande motorsprit i andra proportioner

än de nyss angivna förekomma dock. Sålunda använder Stockholms

spårvägar i sin omnibusstrafik ett motorbränsle bestående av 50

procent bensin och 50 procent motorsprit. Lättbentylen användes huvudsakligen

i omnibuss- och övrig yrkesmässig trafik. Den har visat

sig vara ett gott motorbränsle, som tillåter bättre utnyttjande av bränsleeffekten

och tål högre kompressionsferhållande än ren bensin. Lättbentylens

värde såsom motorbränsle uppgives med omkring 14 procent överstiga

bensinens.

Detaljhandelspriset å bensin utgör för närvarande i Stockholm 29 öre

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

per liter. Motsvarande pris å lättbentyl är sedan den 1 december 1932

30 öre för liter. Grosshandelspriset å samma ort lär för närvarande utgöra

för bensin 23 öre och för lättbentyl 24 öre per liter. Sistnämnda

priser gälla jämväl vid försäljning till vissa större förbrukare, såsom

statliga m. fl. företag.

Nyss angivna detaljhandelspris å lättbentyl motsvarar för den i lättbentylen

ingående motorspriten ett pris av 33 öre per liter. Då partipriset

för motorsprit utgör 24 öre per liter, uppgår skillnaden mellan

det pris, som vid minutförsäljning erhålles för den i lättbentyl ingående

motorspriten och partipriset å motorsprit till 9 öre per liter. Vid det

pris lättbentylen betingar vid försäljning i parti och till större förbrukare

— 24 öre per liter — kan priset på den i lättbentylen ingående motorspriten

anses uppgå till 27 öre per liter och skillnaden mellan detta

pris och partipriset å motorsprit utgör sålunda 3 öre per liter. Huruvida

den marginal, som i enlighet med vad nu nämnts uppstår vid försäljning

av lättbentyl — vid minuthandel 9 öre och vid partihandel 3

öre för liter — mera än täcker försäljarnas kostnader för blandning,

lagring, distribution m. m., undandrager sig tillförlitligt bedömande.

Framställning av aktiebolaget Svensk sprit.

I en till Kungl. Majit ställd, den 30 december 1932 dagtecknad skrift

har aktiebolaget Svensk sprit, som representerar den svenska sulfitspritindustrien,

hemställt, att Kungl. Majit måtte i proposition till 1933 års

riksdag föreslå definitivt upphävande av skatten å motorsprit.

Bolaget har till stöd för framställningen anfört i huvudsak följande!

När motorsprittillverkningen år 1925 återupptagits, efter det erforderliga

lättnader genomförts beträffande handeln med skattefri sprit, hade

bensinen betingat ett pris i detaljhandeln av 36—40 öre per liter, och i allmänhet

hade räknats med ytterligare höjning av bensinpriset, enär geologiska

undersökningar givit vid handen, att världens tillgångar å bergoljor

ej vore outtömliga. Utvecklingen på oljemarknaden hade emellertid

hlivit den motsatta. Visserligen hade kraftig konsumtionsstegring

ägt rum, men produktionen hade visat avsevärt större ökning. Att så

skett vore en följd av dels upptäckter av ett flertal nya rika oljefält

i olika delar av världen, dels återupptagande i avsevärt ökad omfattning

av den ryska råoljeproduktionen. Förhållandena hade medfört en stark

nedgång i bensinpriserna, så att under åren 1931 och 1932 noterats priser

av endast 20—22 öre per liter vid tappstation, och detta oaktat bensinskatten

vid olika tillfällen varit föremål för höjning. En viss återhämtning

av priserna hade dock skett mot slutet av år 1932.

Utvecklingen av bensinpriserna hade medfört, att sulfitspritindustrien

erhållit ett mycket ogynnsamt pris för motoralkoholen. Bolaget försålde

för närvarande 99.5-procentig motoralkohol till 30 öre per kilogram,

motsvarande 24 öre per liter, vid leverans till bensinimportbolagen fritt

levererat Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg. Samtidigt belöpte

sig industriens tillverkningskostnader inklusive kostnader för denaturering,

frakter, tomfat och allmänna omkostnader till 36.15 öre per

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

liter. Sulfitspritindustrien skulle sålunda för motorspriten behöva ett

pris av 36 öre per liter för att industrien skulle erhålla tillverkningskostnaderna

täckta samt ränta och amortering å anläggningarna. Fränräknades

sistnämnda kostnader, beräknade till 9 öre per liter, samt kostnaderna

för lutens uttagning, beräknade till 3 öre per liter, erhölles ett

pris av 24.15 öre per liter fritt förut nämnda städer.

Det torde sålunda framgå, att motoralkoholframställningen vid nuvarande

bensinpris ej lämnade överskott. Att fabrikerna det oaktat holle

fabrikationen igång förklarades bero dels därpå att högre pris erhölles

för den relativt mindre kvantitet sprit, som levererades till tekniska och

hushållsändamål samt till reningsverken, dels på att fabrikerna och deras

dyrbara apparater skulle hotas att helt förstöras, därest fabrikerna

skulle under längre tid stå oanvända. Endast i ett fåtal fall hade avskrivningar

å anläggningarna kunnat verkställas. Utvidgningar vid de

i gång varande fabrikerna hade ej kunnat vidtagas.

Vid sulfitcellulosatillverkningen tillgodogjordes endast omkring hälften

av sulfitvedens innehåll av organiska ämnen. Den andra hälften

ginge till största delen förlorad med avfallsluten. För närvarande tappades

från de svenska sulfitcellulosafabrikerna årligen cirka 1 miljon

ton organiska ämnen ut i våra vattendrag till ingen nytta och i många

fall även till direkt skada. Dessa organiska ämnen innehölle bland

annat även cirka 140,000 ton druvsocker. Vid de igång varande svenska

cellulosafabrikerna skulle därav kunna tillverkas cirka 50 miljoner

liter 100-procentig sprit. För närvarande funnes emellertid endast spritfabriker

utbyggda för 20 miljoner liter 100-procentig sprit.

Vid samtliga fabriker skulle säkerligen ett väsentligt bättre tillvaratagande

av sulfitluten kunna ernås, örn fabrikationen vore så lönande,

att de relativt dyrbara åtgärder, som härför erfordrades, kunde bära sig.

Detta vore emellertid icke fallet, och det hade icke ens lönat sig för

flera av våra sulfitspritfabriker, som för närvarande endast bearbetade

avfallsluten från en del av tillverkningen, att utbygga anordningarna

för att kunna emottaga hela produktionen. Oaktat i vårt land funnes 65

sulfitfabriker, hade utöver de vid världskrigets slut befintliga 22 sulfitspritfabrikerna

icke en enda ny sulfitspritfabrik blivit anlagd. Med nuvarande

anordningar för lututvinningen skulle sulfitfabrikerna kunna

tillverka ytterligare minst 30 miljoner liter 100-procentig sprit per år.

Örn anordningarna för lututvinningen kunde förbättras, skulle i hela landet

ytterligare kunna framställas minst 10 å 15 miljoner liter 100-procentig

sprit årligen.

Under snart 10 år hade skattehotet hängt över sulfitspritindustrien samt

förlamat och förhindrat varje initiativ för igångsättning av nya fabriker.

De ^ utbyggda fabrikerna hade under de senaste åren nödtorftigt

kunnat hållas igång. Då varje företagare måste räkna med att den beslutade

motorspritskatten skulle träda i kraft, vilket skulle medföra, att

driften åter måste nedläggas, hade företagarna ej vågat nedlägga nytt

kapital till utvidgning av industrien.

Såsom kommerskollegium framhållit i sitt utlåtande av den 12 mars

1932 till riksdagens andra lagutskott, skulle det för vårt land, såväl med

hänsyn till önskemålet örn oinskränkt självförsörjning som till handelsbalansen

gentemot utlandet, vara av största betydelse, örn ett effektivt

bränsle för motordrift kunde framställas ur inhemska råvaror och till

konkurrenskraftigt pris samt tillhandahållas i tillräcklig myckenhet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

9

Vikten härav borde vara så mycket mera påtaglig, som man framför allt

inom transportväsendet icke torde kunna iakttaga några tecken till avmattning

i fråga örn motoriseringens fortskridande. Så länge sagda

bränslebehov huvudsakligen måste täckas genom import, syntes man därför

hava anledning motse en ytterligare stegring av motorbränsleförbrukningen,

åtföljd av ökad belastning å handelsbalansen.

Bolaget lämnar vidare en redogörelse över statens ställning till motorspritindustrien

i vissa andra länder. Denna framställning utvisar, att i

Frankrike, Italien, Tjeckoslovakiet, Ungern och Österrike inblandning av

motorsprit i bensin för motordrift är obligatorisk, att i Polen förslag föreligger

örn införande av dylikt blandningstvång, att i Tyskland importör

och tillverkare av motorbränsle och fotogen är skyldig att inköpa

viss kvantitet motorsprit, samt att skatt icke i dessa länder utgår å motorsprit,

som framställes inom landet.

Bolaget anför vidare:

Det framginge sålunda, att motorspriten i förenämnda länder åtnjöte

stöd genom lagstadgade föreskrifter örn obligatorisk inblandning av

motoralkohol i bensin. Den svenska sulfitspritindustriens önskemål

sträckte sig ej så långt, utan industrien begärde endast, att skatten å

motorsprit definitivt avlägsnades och att industrien liksom hittills i

konkurrens med övriga sprittillverkare finge rättighet att försälja sin

sprittillverkning till motor-, tekniska- och reningsändamål. Någon subvention

till industrien från motorägarnas sida genom inblandningstvång

bade sulfitspritindustrien ej ifrågasatt.

Såsom sammanfattning av det anförda framhåller bolaget slutligen,

att sulfitspritindustrien ej kunde bära motorspritskatten samt att, örn

denna skatt skulle komma att uttagas, industrien tvingades nedlägga de

verk, som bedreve framställning av motoralkohol.

Avgivna yttranden.

Över denna framställning hava kommerskollegium och kontrollstyrelsen

gemensamt avgivit ett den 14 januari 1933 dagtecknat utlåtande, däri

anföres bland annat följande:

Ämbetsverken hade under senare år vid upprepade tillfällen hävdat

den meningen, att skattefrihet för motorsprit vore en under rådande förhållanden

oundgänglig förutsättning för betryggande av sulfitsprittillverkningens

bestånd och utveckling i vårt land. I sådant hänseende

åberopade ämbetsverken sina gemensamma utlåtanden den 6 mars 1924

angående vissa lagstiftningsåtgärder till främjande av sulfitspritens

användning såsom motorbränsle samt den 5 november 1928 angående

vissa framställningar om upphävande av skatten å motorsprit; det senare

yttrandet återgivet i proposition nr 110 till 1929 års riksdag, sid 11.

Såsom framginge av aktiebolaget Svensk sprits senaste framställning,

vars sakliga uppgifter ämbetsverken ansåge sig i allt väsentligt kunna

vitsorda, hade sulfitsprittillverkningens läge icke förbättrats, sedan ämbetsverken

avgivit sitt åberopade utlåtande den 5 november 1928. Framställningskostnaderna

för den koncentrerade motoralkoholen, vilka då

uppskattats till något över 33 öre per liter, hade sedan dess undergått

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

någon stegring. Den av prissättningsnämnden för skattefri sprit verkställda

officiella beräkningen av tillverkningspriset å 95-procentig sulfitsprit

slutade år 1928 å ett belopp av 27.25 öre för liter, under det att

motsvarande pris år 1932 av nämnden uppskattats till 27.75 öre. Bensinpriset,

som vid förstnämnda tidpunkt angivits till 30 öre för liter i detalj

i Stockholm, hade under perioden 1930—1932 visserligen tidvis varit

avsevärt lägre, med en lägsta notering av 20 öre för liter våren 1931,

men hade sedermera stigit och vore för närvarande åter omkring 30 öre

för liter. Härvid borde dock tagas i betraktande, att den i priset ingående

bensinskatten ökat från 6 öre till 10 öre per liter. Pristendensen

torde, enligt vad kommerskollegium inhämtat, vid årsskiftet 1932/1933

åter vara vikande i fråga örn en utslagsgivande faktor, nämligen priserna

vid export från Förenta Staterna. Förhållandena å bensinmarknaden

innebure sålunda numera i viss mån försämrade förutsättningar för

motoralkoholens avsättning med åvilande skatt i jämförelse med vad

som varit fallet vid beskattningens införande.

Vad ämbetsverken år 1928 uttalat rörande betydelsen för vårt land

att utnyttja den inhemska tillgång till flytande motorbränsle, sulfitspriten

representerade, vore enligt ämbetsverkens mening alltjämt gällande

och hade vunnit ytterligare aktualitet genom den allmänna ekonomiska

krisen, varigenom bland annat omsorgen örn handelsbalansen

kommit att framstå såsom ett än mera betydelsefullt moment i denna

fråga än tidigare. Vid sådant förhållande måste ämbetsverken anse

fortsatt befrielse för sulfitspritindustrien från den särskilda skatten å

motorsprit utgöra ett statsintresse av stor vikt.

Ämbetsverken uttala slutligen, att de, på grund av denna industris

läge och den ogynnsamma inverkan, som ovissheten örn skattefrihetens

bestånd påtagligen utövade på sulfitsprittillverkningens fortsatta utveckling,

helst velat biträda aktibolaget Svensk sprits ansökning örn definitivt

upphävande av bestämmelserna rörande särskild skatt å motorsprit.

Med hänsyn till den av riksdagen begärda utredningen rörande

hela spörsmålet örn främjande från det allmännas sida av tillverkning

och avsättning av inhemsk sprit till motorbränsle, ansåge sig ämbetsverken

emellertid för närvarande allenast böra hemställa örn proposition

till riksdagen för vinnande av sådan ändring i bestämmelserna rörande

ikraftträdande av förordningen örn särskild skatt å bensin och motorsprit,

att full skattefrihet för motorsprit finge gälla intill den 1 juli

1935.

Vidare har ingenjörsvetenskapsakademien i ärendet överlämnat ett av

tre akademiens på området sakkunniga ledamöter, nämligen professorerna

E. Hubendick och Carl Kullgren samt överingenjören S. Sandberg, den

10 februari 1933 avgivit yttrande, däri dessa förklara sig anse, att motorspriten

bör vara skattefri, samt härom anföra, bland annat:

De sakkunniga hade, utan att hava ingått i någon detaljberäkning, funnit

den åberopade kostnadskalkylen för tillverkning av motorsprit böra

i huvudsak motsvara medelkostnaderna vid olika sulfitspritfabriker. Det

framginge sålunda, att motorspriten, örn tillverkningen därav skulle kunna

uppehållas, behövde det understöd, som befrielse från skatt innebure.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Ett beslut av statsmakterna att låta motorspriten vara obeskattad borde

kunna åstadkomma en gynnsam utveckling av tillverkningen av motorsprit,

så att en väsentligt större del av sulfitavfallsluten bleve tillvaratagen

och använd för spritframställning än som nu vore fallet. Ett dylikt

beslut skulle dessutom förbättra utsikterna för upptagande inom Sverige

av nya förfaringssätt att framställa sprit av trä och träavfall. En inblandning

av sprit i bensin icke blott ersatte en del av det utländska

bränslet med inhemskt utan hade ock en gynnsam inverkan på förbränningsförloppet

i motorn, varigenom de s. k. knackningsfenomenen motverkades.

Produktionskostnaderna vid motorsprittillverkningen.

Ärligen verkställes genom särskilda sakkunniga, utsedda av den av

Kungl. Majit tillsatta prissättning snämnden för skattefri sprit utredning

angående tillverkningspriset å sulfitsprit. Enligt utlåtanden av

nämnda sakkunniga har tillverkningspriset å sulfitsprit av 95 procents

alkoholhalt, lagrad å tillverkningsorten, beräknats utgöra per liter:

år 1924.................

............... 30 öre

år 1929

............... 28

öre

» 1925 ................

.............. 30.5 »

* 1930

............. 27

»

» 1926.................

............... 32.25 »

* 1931.............

............... 28

»

» 1927.................

............... 27.2 5 X

x 1932

............... 27.75

»

» 1928.................

................ 27.25 x

Variationerna i tillverkningspriset bero enligt uppgift i huvudsak på

förändringar i kolprisen. Enligt meddelande från aktiebolaget Svensk

sprit tillkomma beträffande motorsprit kostnaden för sulfitspritens koncentrering

till 99—100 procent, utgörande 3.6 öre per liter, samt kostnaden

för denatureringsmedel, uppgående till l.i öre per liter. Vid utgång

från 1932 års förut anförda tillverkningspris å 95-procentig sprit, 27.75

öre per liter, skulle den totala tillverkningskostnaden för motorsprit

kunna beräknas utgöra 32.45 öre per liter. Vid försäljning tillkomma

frakter, kostnader för transport och vagnar samt diverse omkostnader, i

genomsnitt 3.7 öre per liter. För att samtliga sålunda beräknade tillverknings-

och försäljningskostnader skola täckas, skulle följaktligen

erfordras ett grossliandelspris å motorspriten av 36.15 öre per liter.

I avsikt att erhålla ytterligare material för bedömande av produktionskostnaderna

vid motorsprittillverkningen hava uppgifter rörande årskostnaderna

för produktionen år 1931 infordrats från samtliga de tio fabriker,

som bedriva framställning av motorsprit. Siffrorna för år 1932

hava icke ansetts utgöra lämplig grundval för ett dylikt bedömande med

hänsyn till den arbetskonflikt inom massaindustrien, som detta år pågick.

De inkomna uppgifterna utvisa en genomsnittlig produktionskostnad

av 32.6 öre per liter framställd 99—100-procentig sprit. Emellertid

utnyttjades år 1931 fabrikernas produktionskapacitet icke till fullo.

Det Ilar vid sådant förhållande ansetts befogat, att de fasta kostnader

— huvudsakligen den efter 6 procent beräknade räntan å det kapital, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

är investerat i rörelsen, samt avskrivningar å anläggningarna — vilka beräknats

belasta tillverkningen, upptagas endast till så stor del, som svarar

mot produktionskapacitetens utnyttjande, i genomsnitt cirka 80 procent.

Efter denna beräkningsgrund utvisa de avlämnade kalkylerna från nio

av fabrikerna en genomsnittlig produktionskostnad av 29.m öre per liter.

Det tionde företaget har icke lämnat så detaljerade upplysningar, att

motsvarande beräkning varit möjlig; detta företag har därför här lämnats

åsido. Den sålunda framkomna produktionskostnaden per liter,

vilken representerar kostnaden vid fabriken, understiger något den i det

föregående angivna siffra, som beräknats med ledning av prissättningsnämndens

och aktiebolaget Svensk sprits uppgifter. Det torde böra

nämnas, att under år 1932 en mindre sänkning av arbetslönerna samt av

priserna å vissa materialier ägt rum. Till följd härav kan räknas med

någon minskning av produktionskostnaderna, dock icke överstigande ett

halvt öre per liter.

Frågan örn de ekonomiska betingelserna för bedrivande inom landet

av tillverkning av sulfitsprit kan naturligen ej anses slutgiltigt utredd

genom de undersökningar, vilkas resultat i det föregående återgivits.

Detta spörsmål torde få upptagas till behandling vid den utredning, sistlidet

års riksdag begärt rörande tillverkningen och avsättningen av inhemsk

sprit till motorbränsle. I avvaktan å resultatet av denna utredning,

örn vars igångsättande jag senare i dag kommer att framlägga förslag,

finner jag mig böra föreslå, att under budgetåret 1933/1934 skatt å

inom riket tillverkad motorsprit icke skall utgå.

Beskattning av andra motorbränslen än bensin och motorsprit.

Verkställda undersökningar utvisa, att andra motorbränslen än bensin

och motorsprit i viss utsträckning komma till användning för drivande

av motorfordon.

Sålunda har problemet att använda råolja (motorbrännolja) för drift

av automobilmotorer numera såväl tekniskt som på praktiskt tillförlitligt

sätt vunnit sin lösning. I Sverige lära för närvarande ett tiotal

automobiler försedda med Hesselmanmotorer för råoljedrift vara i bruk.

Dessa vagnar lära emellertid endast vara att betrakta såsom experimentvagnar,

men det torde kunna antagas, att en ökad användning av sådana

fordon inom nära framtid kommer till stånd.

Det förekommer vidare i viss utsträckning, att förbrukare av bensin,

särskilt under den varma årstiden, i besparingssyfte blanda bensin med

råolja eller fotogen. Dylika bränsleblandningar användas i vanliga

automobilmotorer, i vissa fall efter förändring eliedr utbyte av förgasaren.

Sedan föregående år vidtagits ändring av 3 § 4 mom. i förordningen

örn särskild skatt å bensin och motorsprit (Sv. ffs. nr 64), är sådan

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Marits proposition nr 172.

inblandning, företagen av importör eller försäljare, att anse såsom tillverkning

av bensin, därest den genom blandningen erhållna varan till

sin användning är att likställa med bensin, oell skall i dylikt fall skatt

utgå för den myckenhet obeskattad petroleumprodukt, som ingår i blandningen.

Förordningens bestämmelser träffa däremot icke inblandning

företagen av förbrukare. I vilken omfattning inblandning av detta

slag förekommer, är vanskligt att bedöma. Vid verkställda förfrågningar

har till finansdepartementet meddelats, att den kvantitet råolja

eller fotogen, som under år 1932 hos förbrukare kommit till användning

för berörda ändamål, icke torde överstiga 100 ton.

Ytterligare må nämnas, att under den tid förlidet år, då arbetskonflikt

rådde inom trämasseindustrien och tillgången till motorsprit till följd

härav var begränsad, förbrukare av lättbentyl, vilka för sina motorer

fordra ett mera kompressionsfast bränsle än enbart bensin, såsom ersättningsmedel

för lättbentylen använde en blandning av bensin och bensol.

Med stöd av inhämtade uppgifter har beräknats, att under nämnda år

omkring 1,600 ton bensol förbrukats för framdrivande av motorfordon.

I regel lägga emellertid prisförhållandena hinder i vägen för bensolens

användande för nämnda ändamål.

Inom motorfordonstrafiken förekommer vidare, att till bensin sättas

vissa ämnen avsedda att göra densamma mera kompressionsfast samt att

förhindra »knackning» i motorerna. Motorsprit och bensol hava dylika

verkningar, men utom dessa förekomma andra ämnen, vilka fylla samma

ändamål. Sålunda användes i utlandet och särskilt i Amerika och

England såsom tillsats till bensin tetraetylbly (blyetyl, blytetraetyl).

Detta ämne utgör emellertid gift av första klassen och faller såsom sådant

under giftstadgans bestämmelser. Enligt dessa bestämmelser är

dock motorbränsle, försatt med tetraetylbly till en mängd av högst O.i

volymprocent eller högst 0.2 viktprocent, under villkor att varan genom

sin färg tydligt avviker från annat motorbränsle, icke att anse såsom

giftigt ämne (se Sv. ffs. nr 27 år 1932).

Man torde sannolikt hava att räkna med, att utvecklingen kommer Departementsatt

medföra ökad förbrukning inom automobiltrafiken av för närvä- chefen,

rande icke skattepliktiga motorbränslen. Enär de skattefria motorbränslen,

som i det föregående omnämnts, råolja, fotogen och bensol, för

närvarande finna användning huvudsakligen för andra ändamål än för

automobildrift, torde en skatt, lagd å all förekommande import och inhemsk

produktion av dylika varuslag, främst komma att drabba förbrukningen

av dessa bränslen för andra ändamål än för framförandet

av motorfordon. Att, på sätt skett beträffande bensin, bevilja skatterestitution

åt förbrukning för annat ändamål än automobildrift torde,

åtminstone vad råolja och fotogen beträffar, knappast låta sig göra med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

hänsyn till det stora antal förbrukare i mindre omfattning, som i dylikt

fall skulle komma i åtnjutande av restitution.

Vill man med särskild skatt träffa förbrukningen för automobildrift

av jämväl nu ifrågavarande bränslen, lärer man i stället bliva hänvisad

till att genom särskilda åtgärder uttaga skatt endast å den bränslekvantitet,

som förbrukas i motorfordonstrafiken. För närvarande torde dock,

med hänsyn till den rådande jämförelsevis ringa förbrukningen av dessa

bränslen för nu angivna ändamål, vidtagande av dylika särskilda beskattningsåtgärder

icke vara av behov påkallade.

Restitution av skatt och tull å bensin, som användes för avprovning

av motorer.

Jämlikt 5 § i förordningen den 3 maj 1929 örn särskild skatt å bensin

och motorsprit (Sv. ffs. nr 62) må restitution av skatt och tull å bensin

åtnjutas, förutom för. bensin eller motorsprit, som i oförändrat skick utföres

till utrikes ort eller till svensk frihamn, dels för bensin eller motorsprit,

som med eller utan tillsats av annat ämne användes för framdrivande

av tåg eller fordon å järnväg eller av luftfartyg eller av motorbåt

vid yrkesmässigt utövande av fiske, dels ock för bensin, som med

eller utan tillsats av annat ämne användes för annat tekniskt ändamål

än motordrift.

Restitution må åtnjutas, beträffande bensin eller motorsprit som utföres,

allenast för så vitt utförseln omfattar en myckenhet av minst,

femhundra liter på en gång samt vad beträffar bensin och motorsprit,

som användes för ovan angivna ändamål, allenast i den omfattning och

på de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer. Genom kungörelse den 6

juni 1929 med vissa bestämmelser örn särskild skatt å bensin (Sv. ffs. nr

122) har Kungl. Maj:t meddelat de närmare villkor, under vilka restitution

av ifrågakomna slag må tillgodonjutas.

I skrivelse den 5 december 1932 har kommerskollegium, efter framställning

från Sveriges industriförbund, hemställt örn sådan ändring av gällande

bestämmelser angående restitution av skatt och tull å bensin, att

rätt till dylik restitution måtte kunna medgivas jämväl för bensin, som

användes för avprovning av motorer å provbädd utan att därvid transportmedel

framföres.

Sveriges industriförbund har i sin förenämnda framställning anfört,

bland annat:

I motiven till gällande bestämmelser rörande restitution av skatt och

tull å bensin kunde icke utläsas annat skäl för den åtskillnad, som för

närvarande stadgades i fråga örn bensin använd för motordrift och för

andra tekniska ändamål, än att drivande av motorer med bensin antagits

endast undantagsvis förekomma inom industrien. Man hade för den skull

ansett, att frågan saknade nämnvärd praktisk betydelse. Denna uppfattning

vore emellertid icke helt riktig, alldenstund bensinförbrukningen för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 15

motorer, som provades på provbäddar inom motorfabrikerna, vore rätt

avsevärd. Industriförbundet hade verkställt undersökning hos sju företag,

som tillverka motorer, därvid funnits, att bensinförbrukningen för

provningsändamål uppginge till cirka 250,000 Uter per år, därav vid endast

ett företag till cirka 100,000 liter.

Generaltullstyrelsen, vars yttrande inhämtats rörande de kontrollåtgärder,

som kunde finnas erforderliga, därest restitutionsrätt av ifrågasatt

omfattning komme att medgivas, har icke funnit anledning ifrågasätta

speciella kontrollåtgärder i händelse en dylik utsträckning av restitutionsrätten

skulle komma till stånd. Generaltullstyrelsen har härom anfört,

bland annat:

Den för närvarande utövade kontrollen å begagnandet av restitutionsrätt

enligt gällande bestämmelser utövades_ huvudsakligen dels genom

granskning av restitutionsrättsinnehavares deklarationer med vissa tillhörande

verifikationer, dels genom inspektion av rörelsen jämte granskning

av den bokföring, som hållits över rörelsen. Såvitt styrelsen kunde

finna, finge en efter nuvarande grunder anordnad kontroll antagas bliva

tillfyllest vid den nu ifrågavarande verksamheten i samma mån sorn vid

de olika rörelsegrenar, inom vilka restitutionsrätt hittills förekommit.

Det i förevarande framställning omförmälda ändamål, för vilket bensin

kommer till användning, avprovning av motorer vid motorfabriker,

synes vara sådant, att hinder av principiell natur icke böra resas mot ett

medgivande av restitutionsrätt. Då dessutom betryggande kontroll synes

kunna upprätthållas däröver, att restitutionsrätten icke missbrukas,

vill jag förorda en författningsändring av det innehåll, att restitution av

skatt och tull må äga rum för bensin, som användes vid avprovning av

motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel

därvid framföres.

Departementschefen uppläser härefter upprättat förslag till förordning

örn ändring i vissa delar av förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild

skatt å bensin och motorsprit,

samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att antaga

samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Kegenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

Departement»-

chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1933:38 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 3 maj 1929 s. 1 i texten