Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för förre lokomotivföraren E. L. Lundqvist m. fl. från skyldighet att till statens järnvägar gälda vissa skadeståndsoch ersättningsbelopp

1933-01-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:19, Angående befrielse för förre lokomotivföraren E. L. Lundqvist m. fl. från skyldighet att till statens järnvägar gälda vissa skadeståndsoch ersättningsbelopp

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

7

tfr 19.

Kungl. Majis proposition till riksdagen angående befrielse

för förre lokomotivföraren E. L. Lundqvist

m. fl. från skyldighet att till statens järnvägar gälda

vissa skadestånds- och ersättningsbelopp; given Stockholms

slott den 13 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maji Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld. ,

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

1 :o.

Under natten till den 22 juni 1928 inträffade å statsbanelinjen Bollnäs—

Kilafors i närheten av Länninge en sammanstötning mellan ett från Bollnäs

söderut framfört hjälplokomotiv och norrgående nattsnälltåget nr 24. Därvid

blevo 17 personer omedelbart dödade eller så illa skadade, att de sedermera

avledo, samt ett flertal personer tillfogade svåra kroppsskador, varjämte

uppstodo skador av betydande omfattning å statens järnvägar tillhörig

egendom. Såsom förare å hjälplokomotivet tjänstgjorde vid tillfället lokomotivföraren

Erik Leonard Lundqvist.

2097 33

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Med anledning liärav yrkade allmän åklagare vid Bollnäs domsagas häradsrätt

ansvar å Lundqvist för vållande till sammanstötningen ävensom för vållande

till annans död och till kroppsskada, varjämte bland andra järnvägsstyrelsen

framställde yrkande örn skadestånd. Genom utslag den 23 september

1929 utlät sig häradsrätten sålunda:

Häradsrätten funne visserligen, att Lundqvist genom åsidosättande av vad

honom såsom lokomotivförare ålegat till förekommande av skada i följd avjärnvägsdrift

förorsakat ifrågavarande tågsammanstötning, men enär Lundqvist

enligt medicinalstyrelsens utlåtande, vars verkan ej kunnat genom förd

motbevisning rubbas, vid tillfället på grund av patologisk sömndruckenhet befunnit

sig i sådant sjukligt sinnestillstånd, som avhandlades i 5 kap. 5 § strafflagen,

och Lundqvist vid sadant förhållande befunnit sig i sådan sinnesförvirring,

att han ej till sig visste, prövade häradsrätten lagligt befria Lundqvist

från ansvar i målet. I ersättning för skador, som uppkommit genom sammanstötningen,

förpliktades Lundqvist att utgiva vissa belopp till enskilda personer

samt till järnvägsstyrelsen för havda kostnader, avseende skadestånd

till enskilda samt begravningskostnader m. m., 112,444 kronor 11 öre, styrelsen

obetaget att i särskild ordning mot Lundqvist göra gällande krav på gottgörelse

för lämnad skadeersättning till enskilda, som ej innefattades i nyssnämnda

belopp, varemot häradsrätten med hänsyn till bestämmelserna i 6 kap.

6 § strafflagen fann sig icke kunna i annan mån än sålunda skett tillerkänna

järnvägsstyrelsen skadeersättning i målet.

Sedan Svea hovrätt, dit talan mot häradsrättens utslag fullföljts, genom

utslag den 20 maj 1930 med tillämpning av 5 kap. 6 § strafflagen dömt Lundqvist

till fängelsestraff samt förpliktat honom att utgiva ytterligare ersättning

till järnvägsstyrelsen, har efter av Lundqvist anförda besvär Kungl.

Maj:t genom utslag den 22 december 1930 med upphävande av hovrättens utslag

i ansvarsfrågan förklarat Lundqvists med åtalet avsedda gärning strafflös

samt, vad angår järnvägsstyrelsens skadeståndstalan, med ändring av hovrättens

utslag i denna del fastställt häradsrättens utslag.

I skrivelse den 14 oktober 1932 har järnvägsstyrelsen meddelat, att Lundqvist,

vilken erhållit avsked med pension, under förmälan att han saknade

andra tillgångar än den honom tillerkända pensionen samt att denna icke försloge

till annat än hans och hans hustrus nödtorftiga bärgning, anhållit, att

han genom styrelsens försorg måtte befrias från skyldighet att utgiva förenämnda,

styrelsen tilldömda belopp ävensom från skyldighet att till styrelsen

utgiva gottgörelse för lämnad skadeersättning till enskilda, som ej innefattades

i det styrelsen av häradsrätten tilldömda beloppet.

Beträffande Lundqvists tjänste- och levnadsförhållanden meddelar styrelsen,

att Lundqvist är född den 6 december 1882, att han antagits till ordinarie

lokomotiveldare från och med den 1 april 1908 samt befordrats till lokomotivförare

från och med den 1 januari 1919, att han genom beslut av styrelsen

den 4 juni 1930 på grund av sjukdom entledigats ur statens järnvägars tjänst

från och med den 1 oktober 1930 med rätt till pension, vilken utgjorde 2,244

kronor örn året, samt att enligt intyg av vederbörande landsfiskal Lundqvist

vid utmätningsundersökning den 2 februari 1932 befunnits sakna utmätningsbar

egendom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

9

För egen del har järnvägsstyrelsen anfört, att någon utsikt icke ansåges

förefinnas att Lundqvist framdeles skulle komma till sådan ekonomisk ställning,

att han bleve i stånd att fullgöra sin skadeståndsskyldighet gent emot

styrelsen, vadan statens fordran hos Lundqvist finge anses värdelös och upprätthållandet

av densamma utan gagn.

I anledning härav och under framhållande, att riksdagen i ett flertal liknande

fall medgivit efterskänkande av statens fordringsanspråk, har styrelsen

hemställt, att Lundqvist måtte befrias från den ersättningsskyldighet gent

emot statens järnvägar, som i anledning av förenämnda järnvägsolycka kunde

åvila honom, samt anhållit örn medgivande att ur styrelsens räkenskaper avskriva

statens järnvägars fordran hos Lundqvist.

Statskontoret har i utlåtande den 29 oktober 1932 på av järnvägsstyrelsen

anförda skäl tillstyrkt framställningen.

Då, såsom ämbetsverken framhållit, kronans fordran mot Lundqvist torde

få betraktas som värdelös, synes skäl icke föreligga att vidare fasthålla vid

densamma. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att Lundqvist befrias från

honom på grund av omförmälda järnvägsolycka åvilande ersättningsskyldighet

gentemot statens järnvägar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre lokomotivföraren vid statens järnvägar Erik Leonard

Lundqvist må befrias från den ersättningsskyldighet gentemot

nämnda järnvägar, som på grund av den i närheten av Länninge

den 22 juni 1928 inträffade tågsammanstötningen må åvila

honom, samt

att statens järnvägars ifrågavarande fordran hos Lundqvist

må ur nämnda järnvägars räkenskaper avskrivas.

2:o.

Då tåg nr 7701 den 30 april 1931 skulle avgå från Dingle station å statsbanelinjen

Uddevalla—Strömstad, gick tåget på grund av fetlagd växel in

på ett å stationen befintligt stickspår samt tornade mot en vid slutet av

detsamma anbragt stoppbock. Denna krossades och lokomotivet fortsatte

utför en dåvarande sluttning. Den å lokomotivet tjänstgörande lokomotiveldaren

Bror Anders Gustaf Boström blev därvid så svårt klämd, att han

omedelbart avled, och å den rullande materielen uppstodo en del skador.

Vid olyckstillfället fördes lokomotivet av lokomotivföraren Axel Fredrik

Westling. Å Dingle station tjänstgjorde bland andra stationsskrivaren Gösta

Vilhelm Alexander Jervik och stationskarlen Karl Edvard Napoleon Lundberg,

den förre såsom tågklarerare för ifrågavarande tåg.

Sedan allmän åklagare vid Sunnervikens domsagas häradsrätt yrkat ansvar

å Jervik, Lundberg och Westling för vållande till ifrågavarande järnvägsolycka

m. m., dömde häradsrätten genom utslag den 11 juli 1931 jämlikt 25

kap. 15 § 1 mom. och 22 §, 14 kap. 9 § samt 4 kap. 1 § strafflagen svarandena

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 18—19. 2097 S2 2

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majda proposition nr 19.

att för Arad de i saken låtit komma sig till last hållas i fängelse, Jervik sex

månader, Lundberg tre månader och Westling fyra månader, allt villkorlig

dom. Därjämte förpliktades svarandena att en för alla och alla för en till statens

järnvägar dels återgälda de livräntebelopp till den omkomne lokomotiveldaren

Boströms änka och minderåriga dotter Ulla Ingegerd, som statens järnvägar

kunde komma att till dem utgiva enligt ett av riksförsäkringsanstalten meddelat,

i målet företett beslut, dels ock utgiva för begravningskostnad 500 kronor,

för skjuts av Westling 18 kronor och för förstörd materiel samt reparation

av lokomotiv, vagnar och anordningar å järnvägen 15,923 kronor 87 öre

eller tillhopa 16,441 kronor 87 öre.

Häradsrättens utslag har vunnit laga kraft mot Jervik och Lundberg. Vad

beträffar Westling, har efter av honom anförda besvär varken Göta hovrätt

eller Kungl. Majit funnit skäl göra ändring i berörda utslag.

Enligt riksförsäkringsanstaltens i utslaget åberopade beslut skola livräntor

utgivas till änkan Boström, så länge hon lever ogift, med 750 kronor örn året

och till Ulla Ingegerd Boström, som är född den 11 september 1923, med 500

kronor örn året till dess hon uppnått sexton års ålder, allt från och med dagen

för lokomotiveldaren Boströms död.

I skrivelse den 14 oktober 1932 har järnvägsstyrelsen meddelat, att Jervik.

Lundberg och Westling anhållit örn åtgärder för att de måtte befrias från

dem genom förenämnda utslag ålagd ersättningsskyldighet. Styrelsen har beträffande

sökandena lämnat följande uppgifter.

Lundberg har avlidit och boet efter honom har avträtts till konkurs; i

konkursen har statens järnvägars fordran enligt häradsrättens förenämnda utslag

bevakats. Enligt vad förvaltaren i konkursen meddelat, torde för bevakade

fordringar kunna beräknas utdelning med omkring 11 procent.

Jervik är född den 15 november 1895 och blev antagen till ordinarie stationsskrivare

från och med den 1 januari 1919. Han innehar avlöning efter

19 löneklassen, ortsgrupp A, eller med 4,560 kronor örn året. Hans pensionsavgifter

uppgå tillsammans till 288 kronor örn året. Han är gift men har icke

några barn. Ifråga örn sin ekonomiska ställning har Jervik uppgivit, att han

icke äger enskilt kapital utan är för sitt och sin hustrus uppehälle helt hänvisad

till sin avlöning. Av handlingarna bilagt, av ordföranden i Svarteborgs

kommunalnämnd utfärdat intyg framgår, att Jervik icke är taxerad för inkomst

av förmögenhet eller såsom ägare av fast egendom. Vederbörande befäl har

förklarat, att Jervik, frånsett hans förhållande med avseende å den nu omhandlade

händelsen vid Dingle, visat stort nit och intresse i tjänsten samt fullgjort

sina åligganden på ett mycket tillfredsställande sätt, varjämte han ådagalagt

mycket gott uppförande.

Westling är född den 7 oktober 1885. Han blev ordinarie lokomotiveldare

den 1 juni 1909 samt ordinarie lokomotivförare den 1 december 1917. Han

innehar avlöning efter 16 löneklassen, ortsgrupp D, eller med 4,128 kronor

örn året. Hans pensionsavgifter uppgå sammanlagt till 219 kronor örn året.

Westling är gift och har två barn i åldern 16 respektive 11 år. I fråga örn

sina förmögenhetsförhållanden har Westling uppgivit, att han utöver nödigt

bohag och husgeråd icke äger andra tillgångar än ett banktillgodohavande

å 1,572 kronor. Detta uppväges emellertid av skulder till belopp av 1,039

kronor. Hans hustru äger enskild egendom till ett värde av 1,150 kronor. En
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ proposition nr 19. 11

ligt en vid Wesslings ansökning fogad, av vederbörande taxeringsnämndsordförande

bestyrkt avskrift av Westlings självdeklaration till 1932 års

taxering hade Wstling den 31 december 1931 en behållen förmögenhet

av 3,747 kronor, därav 1,200 kronor kommo på en automobil samt 2,109 kronor

tillhörde hans barn. Av vederbörande befäl har meddelats, att Westling, frånsett

det fel, vartill han vid den nu omhandlade olyckan gjort sig skyldig, på

ett fullt tillfredsställande sätt fullgjort sin tjänst vid statens järnvägar.

För egen del har järnvägsstyrelsen anfört följande:

Med hänsyn därtill att Lundberg avlidit samt boet efter honom avträtts till

konkurs anses åtgärd i anledning av Lundbergs ansökning icke vara erforderlig.

Vidkommande Jervik och Westling framgår av det anförda, att de sakna

möjlighet att fullgöra den ersättningsskyldighet, som genom häradsrättens

förenämnda utslag blivit dem ådömd, och någon utsikt, att de framdeles skola

bliva i stånd därtill, anses icke förefinnas. Statens fordran hos dem torde

därför få anses vara värdelös och upprätthållandet av^ densamma lärer vara

utan gagn. På grund härav och då fordringens fortbestående torde komma att

verka nedtryckande på Jervik och Westling, finner styrelsen det vara önskvärt,

att fordringen må efterskänkas.

På grund av vad sålunda anförts och under framhållande, att riksdagen

i ett flertal liknande fall medgivit efterskänkande av kronans fordringsanspråk,

har järnvägsstyrelsen hemställt, att Jervik och Westling måtte befrias

från dem enligt förenämnda utslag åliggande ersättningsskyldighet, varjämte

styrelsen anhållit om medgivande att ur räkenskaperna avskriva statens

järnvägars fordran hos Jervik och Westling.

Statskontoret har i utlåtande den 29 oktober 1932 tillstyrkt järnvägsstyrelsens

framställning.

Med hänsyn till de ringa utsikterna att någonsin utfå statens fordran

hos Jervik och Westling och i betraktande av vad järnvägsstyrelsen i övrigt

anfört om dem vill jag tillstyrka, att Jervik och Westling befrias från skyldighet

att gälda dem ådömda skadestånds- och ersättningsbelopp.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit matte föreslå riksdagen inedal

stationsskrivaren vid statens järnvägar Gösta Vilheim

Alexander Jervik och lokomotivföraren vid samma järnvägar

Axel Fredrik Westling må befrias från dem jämlikt Bunnerviken

domsagas häradsrätts utslag den 11 juli 1931 åliggande

skyldighet att utgiva ersättning till statens järnvägar; samt

att statens järnvägars ifrågavarande fordran hos Jervik och

Westling må ur nämnda järnvägars räkenskaper avskrivas.

Till vad departementschefen under punkterna 1 :o och

2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Departements
chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för förre lokomotivföraren E. L. Lundqvist m. fl. från skyldighet att till s s. 10 i texten
  2. SU 1933:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för förre lokomotivföraren E. L. Lundqvist m. fl. frän skyldighet att till statens järnväg s. 10 i texten