Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående beteckning för vissa slag av vin

1933-03-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:195, Med förslag till förordning angående beteckning för vissa slag av vin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående beteckning för vissa slag av vin; given

Stockholms slott den 10 mars 1933.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande

över härvid fogade förslag till förordning angående beteckning för vissa slag

av vin; och har Kungl. Majit för avsikt att, efter mottagande av riksdagens

svar, företaga den slutliga prövningen av samma förslag.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Bihang titt riksdagens protokoll 19é3. 1 samt. Nt läö;

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;ts proposition nr 195.

Förslag:

till

förordning angående beteckning för vissa slag av vin.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid utbjudande eller försäljning av dryck, som jämlikt 1 § förordningen

den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, sådant detta författningsrum

lyder enligt förordning den 11 juni 1926 (nr 208), är att anse såsom

vin men icke är framställd av saft av färska druvor, skall för drycken användas

beteckning, varav tydligt framgår att den är framställd av annat än

sådan druvsaft, såsom »fruktvin», »bärvin», »äppelvin» eller dylikt, och må

icke såsom beteckning för drycken användas ordet vin eller motsvarande ord

å främmande språk annat än i ordsammanställning av det slag som ovan

nämnts.

2 §•

Den som bryter mot vad i 1 § föreskrivits straffes med dagsböter.

Har någon under tid, då lian är ställd under åtal för förseelse mot denna

förordning, fortsatt samma förseelse, skall han för varje gång åtal därför

anhängiggöres fällas till särskilt ansvar.

3 §.

Förseelse mot denna förordning åtalas av allmän åklagare vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Denna förordning träder i kraft

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-R eg euten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för finansdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Ekman:

Enligt 1 § förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker,

såsom detta författningsrum lyder enligt förordningen den 11 juni

1926 (nr 208), förstås med vin varje genom alkoholisk jäsning framställd

dryck, som är tillverkad av saft, pressad av druvor, bär, frukt eller andra

växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej mer än tjugotvå

volymprocent alkohol. Såsom vin betecknas alltså såväl drycker, vilka framställts

genom jäsning av druvsaft, som drycker, tillverkade av saft från frukt,

bär eller andra växtdelar. Samma bestämmelser gälla för dessa olika slag

av drycker.

Det har emellertid vid olika tillfällen ifrågasatts, huruvida icke skilda beteckningar

borde användas för utmärkande av sådana viner, som tillverkats

av druvsaft, samt sådana, som framställts av andra safter. I ett av särskilt

tillkallade sakkunniga den 10 juli 1918 avgivet betänkande med förslag till

förordning angående tillverkning, införsel och behandling av vin upptogo de

sakkunniga till övervägande frågan om meddelande av bestämmelser i sådant

syfte, varvid de sakkunniga erinrade om, att i lagstiftningen i de främmande

länder, där vinodling förekomme, under begreppet vin inrymdes allenast produkter

av den färska druvan. De sakkunniga föreslogo vissa bestämmelser,

avsedda att reglera tillverkningen av vin, samt särskilda föreskrifter angående

de svenska vinernas försäljning, gående ut på, bland annat, förbud att åt

vin, tillverkat inom riket, gåves sken av att det vore utländskt druvvin. Syftet

med dessa föreskrifter angavs vara att uppställa en bestämd skillnad mellan

å ena sidan vin, framställt av bär och frukter, samt å andra sidan druvvin.

De sakkunnigas förslag har icke föranlett åtgärd från statsmakternas sida.

Skälet härtill torde främst vara att söka däri, att man efter monopoliseringen

av partihandeln med vin ansett flertalet av de av de sakkunniga föreslagna

föreskrifterna överflödiga.

Enligt såväl i Norge som i Danmark gällande rusdrycksförfattningar betecknas

drycker, som framställas genom alkohol jäsning av frukt, bär- eller

växtsaft, med ett gemensamt namn fruktvin, medan såsom vin betecknas endast

sådana drycker, som tillverkas genom alkoholjäsning av druvsaft. I Danmark

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

äro meddelade noggranna föreskrifter angående användningen — å etiketter,

emballage, i priskuranter, fakturor o. s. v. — av de olika beteckningarna.

Från olika druvvinproducerande länder hava upprepade gånger framförts

önskemål örn en reglering av hithörande frågor i svensk lagstiftning. Någon

druvodling för vintillverkning förekommer icke i vårt land utan äro de produkter,

vilka här kunna ifrågakomma vid vintillverkning •— frånsett de av

torkade druvor framställda s. k. russinvinerna — uteslutande andra frukter,

bär och växtdelar. Den svenska vintillverkningen har under de senaste åren

ökat i omfattning och därmed hava också ifrågavarande spörsmål ånyo aktualiserats.

På grund härav och i samband med vissa handelspolitiska underhandlingar

har jag ansett mig nu böra upptaga frågan örn vinbeteckningarna

till behandling. Jag anser det riktigt och överensstämmande med de

principer, som förut kommit till uttryck i svensk lagstiftning, att en beteckning

å en vara i möjligaste mån skall motsvara varans sammansättning och beskaffenhet,

och finner därför de framförda önskemålen böra tillgodoses genom

meddelande av bestämmelser rörande användningen av vissa vinbeteckningar.

Jag har därför låtit inom handelsdepartementet utarbeta förslag till

förordning angående beteckning för vissa slag av vin.

Förslaget innehåller i 1 § dels bestämmelser örn skyldighet att vid utbjudande

eller försäljning av dryck, som jämlikt rusdrycksförsäljningsförordningen

är att anse som vin men icke är framställd av saft av färska druvor, för drycken

använda beteckning, varav tydligt framgår, att den är framställd av annat än

sådan druvsaft, t. ex. »fruktvin», »bärvin», »äppelvin» eller dylikt, och dels

ett förbud att såsom beteckning för sådan dryck använda ordet vin eller motsvarande

ord å främmande språk annat än i ordsammanställning av det slag

som nyss nämnts. Vidare innehåller förordningen i 2 § straffbestämmelser

snutt i 3 § vissa processuella föreskrifter.

Jag förutsätter, att i förordningen lämpliga övergångsbestämmelser meddelas.

över förslaget har kontrollstyrelsen avgivit infordrat utlåtande och därvid

lämnat detsamma utan anmärkning.

Föredraganden uppläser härefter förenämnda förslag samt hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte besluta inhämta riksdagens yttrande över samma förslag,

med förklarande därvid att Kungl. Maj :t har för avsikt att, efter mottagande

av riksdagens svar, företaga den slutliga prövningen av förslaget.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg,

Stockholm 1933''. Kungli Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söners

3307-36

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:90 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. a1 i texten
  2. BevU 1933:15 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående beteckning för vissa slag av vin. s. 6 i texten