Sök i Ratio Lex

Angående läroverksadjunkten A. B. E. Roséns tjänstår sberäkning

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:203, Angående läroverksadjunkten A. B. E. Roséns tjänstår sberäkning

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

9

Nr 203.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående läroverksadjunkten

A. B. E. Roséns tjänstår sberäkning; given Stockholms

slott den 10 mars 1933.

Kung]. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

Hos Kungl. Maj.t har adjunkten vid Vasa realskola i Stockholm, filosofie

doktorn Axel Birger Emanuel Rosén — med förmälan att han för

bevistande av en för avläggande av filosofie licentiatexamen i ämnet zoologi

obligatorisk kurs i embryologi åtnjutit tjänstledighet under tiden den 3 mars

—den 15 april 1930 från förordnande såsom extra ordinarie lektor vid folk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

skoleseminariet i Linköping — anhållit att för erhållande av ålderstillägg

såsom adjunkt få tillgodoräkna sig sin före omförmälda tjänstledighet fullgjorda

tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare i statens tjänst.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Rosén från och med höstterminen

1921 intill den 1 juni 1932, då han tillträdde sin adjunktsbefattning,

tjänstgjort såsom vikarierande eller extra lärare med undantag av sex dagars

tjänstledighet för enskilda angelägenheter under höstterminen 1925

samt omförmälda tjänstledighet vårterminen 1930. Berörda kurs hade egentligen

omfattat tiden den 1 mars—den 10 maj 1930, men Rosén hade utverkat

tillstånd av vederbörande professor att genomgå kursen på nyssnämnda

kortare tid.

Rosén har vidare anfört bland annat, att vid den tid, då han genomgått

omförmälda kurs, tjänstledighet av ifrågavarande art icke brukat räknas

såsom avbrott i tjänstgöring samt att, i händelse hans föregående tjänstår

icke finge tillgodoräknas, han efter avlagt disputationsprov kommit i sämre

ställning än han skulle hava varit, om han icke bedrivit fortsatta studier.

I ärendet hava yttranden avgivits den 9 februari 1933 av skolöverstyrelsen,

den 21 februari 1933 av statskontoret och den 7 mars 1933 av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat:

Det framgår av sökandens handlingar, att han vid tillträdet av sin adjunktstjänst

vid Vasa realskola i Stockholm den 1 juni 1932 hade att åberopa

anställning i icke-ordinarie statlig tjänst från och med höstterminen

1921 av sådant slag, att den till art och omfattning kan sägas svara mot

den ordinarie tjänst, till vilkens innehavare han utnämnts. Därest sökanden

hade innehaft denna anställning i en följd fram till tillträdandet av

den ordinarie tjänsten, skulle han alltså hava uppfyllt bestämmelserna i kungörelsen

den 15 juni 1922, nr 373, för att för erhållande av ålderstillägg

i den ordinarie tjänsten kunna tillgodoräkna sig (10 år 11 månader — 3 år =)

7 år 11 månader av den ifrågavarande icke-ordinarie anställningen. Han

skulle sålunda hava kunnat uppflyttas i andra lönegraden såsom adjunkt

från och med tillträdesdagen och i tredje lönegraden från och med den 1

januari 1935, därest han intill denna senare tidpunkt fullgjort erforderlig

tjänstgöring.

Emellertid föreligga två avbrott i sökandens icke-ordinarie anställning.

Det ena inträffade under tiden den 25—den 29 augusti 1925, då sökanden

varit entledigad för enskilda angelägenheter, det andra under vårterminen

1930, då sökanden varit entledigad under tiden den 3 mars—den 15 april

för att vid Uppsala universitet idka studier för avläggande av licentiatexamen.

Då det förstnämnda avbrottet endast omfattat fem dagar, torde man kunna

bortse från detsamma i förevarande avseende. Däremot är det senare entledigandet

av sådan omfattning och art, att det jämlikt bestämmelserna i

nyssnämnda kungörelse och även i det tillägg till densamma, som gjorts

genom kungörelsen den 28 juli 1932, nr 379, torde få anses konstituera

»lönetursavbrott». Under sådana omständigheter synes sökanden icke hava

någon tid av sin icke-ordinarie anställning att tillgodoräkna för erhållande

av ålderstillägg såsom adjunkt, och överstyrelsen har därför vid handläggning

den 31 december 1932 av en hos överstyrelsen av sökanden gjord au
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 203. 11

sökan om uppflyttning i högre lönegrad funnit sig nödsakad att avslå densamma.

Överstyrelsen har emellertid icke kunnat undgå att finna föreliggande fall

i särskild grad ömmande. Den sex veckors ledighet för studier, som sökanden

åtnjutit, har, såsom framgår av företedda intyg, varit oundgängligen

nödvändig för deltagande i en för filosofie licentiatexamen obligatorisk kurs,

och att sökanden, som då icke ägde kännedom om de verkningar i lönetursavseende,

ifrågavarande avbrott i hans anställning skulle komma att

medföra, på grund av sagda avbrott skulle förlora rätten att i och för lönetur

tillgodoräkna icke mindre än nära (11—3 =) 8 år, kan överstyrelsen icke

finna förenligt med billighetens krav.

Härtill kommer, att sökanden, som numera, utan ytterligare ledighet från

sin lärartjänst, avlagt både filosofie licentiatexamen och disputationsprov,

genom ifrågavarande ledighet blivit i stånd att bidraga till förverkligandet

av det syfte, som bestämmelserna i punkt 6 av kungörelsen den 28 juli

1932, nr 379, torde hava avsett att vinna, nämligen att åstadkomma en välbehövlig

ökning i antalet lektorskompetenta lärare. Att sökanden därvid

för sin del varit i det oundgängligaste behovet av ledighet under ett tidigare

skede av studierna än det i sagda kungörelse beräknade, lär ur det allmännas

synpunkt helt sakna betydelse. Denna omständighet synes överstyrelsen

utgöra en ytterligare anledning till att lönetursrätt i förevarande fall tillerkännes

sökanden för den före det berörda avbrottet i anställningen liggande

tiden.

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att

sökanden måtte tillerkännas rätt att i och för erhållande av ålderstillägg

såsom adjunkt tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han under

tiden höstterminen 1921—den 31 maj 1932 varit anställd som extra ordinarie

lärare, eller (7 år 11 månader — IV2 månad =) 7 år 91/2 månader, utan

hinder därav, att sådant avbrott i anställningen förelegat under tiden den

3 mars—den 15 april 1930, som föranletts av genomgång av för filosofie

licentiatexamen föreskriven obligatorisk kurs.

Statskontoret har tillstyrkt avlåtande av förslag till riksdagen att medgiva,

att Roséns berörda tjänstledighet den 3 mars—den 15 april 1930 icke

måtte utesluta rätt för honom att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

sin före sagda ledighet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrar:

Enligt vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd inhämtat, innehade

Rosén vid tidpunkten för omförmälda ledighet för studier jämlikt skolöverstyrelsens

beslut den 6 juli 1929 förordnande tills vidare under läsåret 1929/

1930 såsom extra ordinarie lektor vid Linköpings folkskoleseminarium. Genom

skolöverstyrelsens beslut den 24 februari 1930 beviljades Rosén ledighet

för studier för tiden den 3 mars—den 15 april samma år mot avstående

under tiden av honom eljest tillkommande arvode. Något nytt förordnande

såsom extra ordinarie lektor vid seminariet meddelades emellertid icke sökanden

vid ledighetens slut, utan han återinträdde då automatiskt i tjänstgöring

vid seminariet, såsom om han icke blivit entledigad från det ursprungliga

förordnandet.

Lönenämnden har tidigare vid skilda tillfällen och senast i utlåtande den

(i februari 1933 över en av adjunkten F. Arfwidsson till Kungl. Maj:t in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departe
mentschefen.

Kungl. May.ts proposition Nr 203.

given framställning i fråga om dennes lönetursrätt gjort gällande, att avbrott

i själva tjänstgöringen icke med nödvändighet behöver förhindra ett

tillgodoräknande i lönehänseende av föregående tjänstetid vid befordran

från icke-ordinarie till ordinarie tjänst, om blott anställningen bibehållits

under avbrottet. Då emellertid vissa tidigare, med den nu förevarande

jämförbara framställningar, däribland adjunkten Arfwidssons nyssberörda

ansökning, blivit av Kungl. Maj:t underställda riksdagens prövning, torde,

därest adjunkten Roséns framställning befinnes böra bifallas, riksdagens

medgivande därtill böra inhämtas.

Vad själva sakfrågan angår, får nämnden anföra, att det enligt nämndens

förmenande skulle innebära en obillighet, om Roséns förberörda, blott sex

veckor långa ledighet för förvärvande av ökad lärarkompetens skulle

draga med sig den konsekvensen, att hans tjänstetid dessförinnan, utgörande

omkring 8 år 8 månader, skulle anses förverkad i avseende å hans rätt till

ålderstillägg.

Lönenämnden får alltså i likhet med statskontoret förorda propositions

avlåtande till riksdagen i ärendet.

Frågan om rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av

ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring oavsett avbrott för bland annat

studier var föremål för prövning av 1932 års riksdag. Jag tillåter mig

hänvisa till propositionen nr 52 till sagda års riksdag samt riksdagens skrivelse

nr 347 ävensom till den redogörelse, som jag i detta avseende lämnat

i samband med avlåtande av förslag till innevarande års riksdag angående

läroverksadjunkten F. V. Arfwidssons tjänstårsberäkning (proposition

nr 117).

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beträffande adjunkten Roséns

tjänstgöring, har denne, som den 28 maj 1931 avlagt filosofie licentiatexamen

och den 1 november 1932 undergått godkänt disputationsprov för

vinnande av filosofisk doktorsgrad, för fullföljande av sina studier icke åtnjutit

annan tjänstledighet än den nu ifrågavarande, omkring sex veckor

av vårterminen 1930. I likhet med samtliga hörda myndigheter anser

jag det obilligt, om berörda korta ledighet skulle beröva Rosén behörighet

att tillgodoräkna sin föregående tjänstgöring och sålunda giva honom

en betydligt sämre ställning i fråga om lönetursberäkning, än om han

icke fortsatt sina studier. Jag vill därför tillstyrka myndigheternas förslag

om avlåtande av proposition till riksdagen för utverkande av bifall till

Roséns ansökning.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid

Vasa realskola i Stockholm Axel Birger Emanuel Rosén

vårterminen 1930 åtnjutit ledighet från sitt förordnande såsom

extra ordinarie lektor vid folkskoleseminariet i Linköping

under tiden den 3 mars—den 15 april 1930 för idkande

av studier, icke må utesluta rätt för honom att för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin före sagda

ledighet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Timber g.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:203 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående läroverksadjunkten A. B. E. Roséns tjänst års b er åkning jämte en i ämnet väckt motio a1 i texten
  2. SU 1933:71 Statsutskottets utlåtande Nr 71 a1 i texten