Angående läroverksadjunkten A. B. E. Roséns tjänstår sberäkning
5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:203, Angående läroverksadjunkten A. B. E. Roséns tjänstår sberäkning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.
9
Nr 203.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående läroverksadjunkten
A. B. E. Roséns tjänstår sberäkning; given Stockholms
slott den 10 mars 1933.
Kung]. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,
Sköld.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
Hos Kungl. Maj.t har adjunkten vid Vasa realskola i Stockholm, filosofie
doktorn Axel Birger Emanuel Rosén — med förmälan att han för
bevistande av en för avläggande av filosofie licentiatexamen i ämnet zoologi
obligatorisk kurs i embryologi åtnjutit tjänstledighet under tiden den 3 mars
—den 15 april 1930 från förordnande såsom extra ordinarie lektor vid folk
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.
skoleseminariet i Linköping — anhållit att för erhållande av ålderstillägg
såsom adjunkt få tillgodoräkna sig sin före omförmälda tjänstledighet fullgjorda
tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare i statens tjänst.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Rosén från och med höstterminen
1921 intill den 1 juni 1932, då han tillträdde sin adjunktsbefattning,
tjänstgjort såsom vikarierande eller extra lärare med undantag av sex dagars
tjänstledighet för enskilda angelägenheter under höstterminen 1925
samt omförmälda tjänstledighet vårterminen 1930. Berörda kurs hade egentligen
omfattat tiden den 1 mars—den 10 maj 1930, men Rosén hade utverkat
tillstånd av vederbörande professor att genomgå kursen på nyssnämnda
kortare tid.
Rosén har vidare anfört bland annat, att vid den tid, då han genomgått
omförmälda kurs, tjänstledighet av ifrågavarande art icke brukat räknas
såsom avbrott i tjänstgöring samt att, i händelse hans föregående tjänstår
icke finge tillgodoräknas, han efter avlagt disputationsprov kommit i sämre
ställning än han skulle hava varit, om han icke bedrivit fortsatta studier.
I ärendet hava yttranden avgivits den 9 februari 1933 av skolöverstyrelsen,
den 21 februari 1933 av statskontoret och den 7 mars 1933 av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd.
Skolöverstyrelsen har anfört bland annat:
Det framgår av sökandens handlingar, att han vid tillträdet av sin adjunktstjänst
vid Vasa realskola i Stockholm den 1 juni 1932 hade att åberopa
anställning i icke-ordinarie statlig tjänst från och med höstterminen
1921 av sådant slag, att den till art och omfattning kan sägas svara mot
den ordinarie tjänst, till vilkens innehavare han utnämnts. Därest sökanden
hade innehaft denna anställning i en följd fram till tillträdandet av
den ordinarie tjänsten, skulle han alltså hava uppfyllt bestämmelserna i kungörelsen
den 15 juni 1922, nr 373, för att för erhållande av ålderstillägg
i den ordinarie tjänsten kunna tillgodoräkna sig (10 år 11 månader — 3 år =)
7 år 11 månader av den ifrågavarande icke-ordinarie anställningen. Han
skulle sålunda hava kunnat uppflyttas i andra lönegraden såsom adjunkt
från och med tillträdesdagen och i tredje lönegraden från och med den 1
januari 1935, därest han intill denna senare tidpunkt fullgjort erforderlig
tjänstgöring.
Emellertid föreligga två avbrott i sökandens icke-ordinarie anställning.
Det ena inträffade under tiden den 25—den 29 augusti 1925, då sökanden
varit entledigad för enskilda angelägenheter, det andra under vårterminen
1930, då sökanden varit entledigad under tiden den 3 mars—den 15 april
för att vid Uppsala universitet idka studier för avläggande av licentiatexamen.
Då det förstnämnda avbrottet endast omfattat fem dagar, torde man kunna
bortse från detsamma i förevarande avseende. Däremot är det senare entledigandet
av sådan omfattning och art, att det jämlikt bestämmelserna i
nyssnämnda kungörelse och även i det tillägg till densamma, som gjorts
genom kungörelsen den 28 juli 1932, nr 379, torde få anses konstituera
»lönetursavbrott». Under sådana omständigheter synes sökanden icke hava
någon tid av sin icke-ordinarie anställning att tillgodoräkna för erhållande
av ålderstillägg såsom adjunkt, och överstyrelsen har därför vid handläggning
den 31 december 1932 av en hos överstyrelsen av sökanden gjord au
-
Kungl. Maj. ts proposition Nr 203. 11
sökan om uppflyttning i högre lönegrad funnit sig nödsakad att avslå densamma.
Överstyrelsen har emellertid icke kunnat undgå att finna föreliggande fall
i särskild grad ömmande. Den sex veckors ledighet för studier, som sökanden
åtnjutit, har, såsom framgår av företedda intyg, varit oundgängligen
nödvändig för deltagande i en för filosofie licentiatexamen obligatorisk kurs,
och att sökanden, som då icke ägde kännedom om de verkningar i lönetursavseende,
ifrågavarande avbrott i hans anställning skulle komma att
medföra, på grund av sagda avbrott skulle förlora rätten att i och för lönetur
tillgodoräkna icke mindre än nära (11—3 =) 8 år, kan överstyrelsen icke
finna förenligt med billighetens krav.
Härtill kommer, att sökanden, som numera, utan ytterligare ledighet från
sin lärartjänst, avlagt både filosofie licentiatexamen och disputationsprov,
genom ifrågavarande ledighet blivit i stånd att bidraga till förverkligandet
av det syfte, som bestämmelserna i punkt 6 av kungörelsen den 28 juli
1932, nr 379, torde hava avsett att vinna, nämligen att åstadkomma en välbehövlig
ökning i antalet lektorskompetenta lärare. Att sökanden därvid
för sin del varit i det oundgängligaste behovet av ledighet under ett tidigare
skede av studierna än det i sagda kungörelse beräknade, lär ur det allmännas
synpunkt helt sakna betydelse. Denna omständighet synes överstyrelsen
utgöra en ytterligare anledning till att lönetursrätt i förevarande fall tillerkännes
sökanden för den före det berörda avbrottet i anställningen liggande
tiden.
Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att
sökanden måtte tillerkännas rätt att i och för erhållande av ålderstillägg
såsom adjunkt tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han under
tiden höstterminen 1921—den 31 maj 1932 varit anställd som extra ordinarie
lärare, eller (7 år 11 månader — IV2 månad =) 7 år 91/2 månader, utan
hinder därav, att sådant avbrott i anställningen förelegat under tiden den
3 mars—den 15 april 1930, som föranletts av genomgång av för filosofie
licentiatexamen föreskriven obligatorisk kurs.
Statskontoret har tillstyrkt avlåtande av förslag till riksdagen att medgiva,
att Roséns berörda tjänstledighet den 3 mars—den 15 april 1930 icke
måtte utesluta rätt för honom att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sin före sagda ledighet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrar:
Enligt vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd inhämtat, innehade
Rosén vid tidpunkten för omförmälda ledighet för studier jämlikt skolöverstyrelsens
beslut den 6 juli 1929 förordnande tills vidare under läsåret 1929/
1930 såsom extra ordinarie lektor vid Linköpings folkskoleseminarium. Genom
skolöverstyrelsens beslut den 24 februari 1930 beviljades Rosén ledighet
för studier för tiden den 3 mars—den 15 april samma år mot avstående
under tiden av honom eljest tillkommande arvode. Något nytt förordnande
såsom extra ordinarie lektor vid seminariet meddelades emellertid icke sökanden
vid ledighetens slut, utan han återinträdde då automatiskt i tjänstgöring
vid seminariet, såsom om han icke blivit entledigad från det ursprungliga
förordnandet.
Lönenämnden har tidigare vid skilda tillfällen och senast i utlåtande den
(i februari 1933 över en av adjunkten F. Arfwidsson till Kungl. Maj:t in
-
12
Departe
mentschefen.
Kungl. May.ts proposition Nr 203.
given framställning i fråga om dennes lönetursrätt gjort gällande, att avbrott
i själva tjänstgöringen icke med nödvändighet behöver förhindra ett
tillgodoräknande i lönehänseende av föregående tjänstetid vid befordran
från icke-ordinarie till ordinarie tjänst, om blott anställningen bibehållits
under avbrottet. Då emellertid vissa tidigare, med den nu förevarande
jämförbara framställningar, däribland adjunkten Arfwidssons nyssberörda
ansökning, blivit av Kungl. Maj:t underställda riksdagens prövning, torde,
därest adjunkten Roséns framställning befinnes böra bifallas, riksdagens
medgivande därtill böra inhämtas.
Vad själva sakfrågan angår, får nämnden anföra, att det enligt nämndens
förmenande skulle innebära en obillighet, om Roséns förberörda, blott sex
veckor långa ledighet för förvärvande av ökad lärarkompetens skulle
draga med sig den konsekvensen, att hans tjänstetid dessförinnan, utgörande
omkring 8 år 8 månader, skulle anses förverkad i avseende å hans rätt till
ålderstillägg.
Lönenämnden får alltså i likhet med statskontoret förorda propositions
avlåtande till riksdagen i ärendet.
Frågan om rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av
ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring oavsett avbrott för bland annat
studier var föremål för prövning av 1932 års riksdag. Jag tillåter mig
hänvisa till propositionen nr 52 till sagda års riksdag samt riksdagens skrivelse
nr 347 ävensom till den redogörelse, som jag i detta avseende lämnat
i samband med avlåtande av förslag till innevarande års riksdag angående
läroverksadjunkten F. V. Arfwidssons tjänstårsberäkning (proposition
nr 117).
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beträffande adjunkten Roséns
tjänstgöring, har denne, som den 28 maj 1931 avlagt filosofie licentiatexamen
och den 1 november 1932 undergått godkänt disputationsprov för
vinnande av filosofisk doktorsgrad, för fullföljande av sina studier icke åtnjutit
annan tjänstledighet än den nu ifrågavarande, omkring sex veckor
av vårterminen 1930. I likhet med samtliga hörda myndigheter anser
jag det obilligt, om berörda korta ledighet skulle beröva Rosén behörighet
att tillgodoräkna sin föregående tjänstgöring och sålunda giva honom
en betydligt sämre ställning i fråga om lönetursberäkning, än om han
icke fortsatt sina studier. Jag vill därför tillstyrka myndigheternas förslag
om avlåtande av proposition till riksdagen för utverkande av bifall till
Roséns ansökning.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid
Vasa realskola i Stockholm Axel Birger Emanuel Rosén
vårterminen 1930 åtnjutit ledighet från sitt förordnande såsom
extra ordinarie lektor vid folkskoleseminariet i Linköping
under tiden den 3 mars—den 15 april 1930 för idkande
av studier, icke må utesluta rätt för honom att för
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.
erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin före sagda
ledighet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Timber g.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:203 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående läroverksadjunkten A. B. E. Roséns tjänst års b er åkning jämte en i ämnet väckt motio a1 i texten
- SU 1933:71 Statsutskottets utlåtande Nr 71 a1 i texten