Sök i Ratio Lex

Angående anslag till socialstyrelsen m. m

1933-03-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:214, Angående anslag till socialstyrelsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr Zlh.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till socialstyrelsen

m. m.; given Stockholms slott den 17 mars

1933.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms

slott den 17 mars 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför:

Kostnaderna för socialstyrelsen bestridas sedan åtskilliga år från två särskilda

förslagsanslag, nämligen ett ordinarie med rubriken socialstyrelsen och

ett extra, rubricerat socialstyrelsens verksamhet. Angående dessa två anslag

ber jag att först få lämna de uppgifter, vilka innefattas i följande tablå.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 814—815.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 ''Kungl. Maj:ts proposition nr Sl4.

Det ordinarie anslaget Det extra anslaget:

Budgetår Anslag Nettoutgifter Anslag Nettoutgifter

kronor kronor kronor kronor

1931/1932 ...... 331,600 329,992 200,000 193,047

1932/1933 ...... 331,600 — 192,000 —

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om anslag till socialstyrelsen

(femte huvudtiteln punkt 3) anförde jag, att inom socialdepartementet

med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga påginge utredning örn

införande av arbetslöshetsförsäkring samt att det syntes kunna antagas, att

handhavandet av en sådan försäkring skulle komma att uppdragas åt socialstyrelsen

liksom att i samband därmed styrelsens nuvarande verksamhet rörande

arbetsförmedlingen bleve väsentligt utvidgad. Därav skulle, framhöll

jag vidare, påkallas ganska vittgående organisatoriska förändringar av styrelsen.

Då det i frågans dåvarande läge enligt min uppfattning icke var möjligt

att annat än approximativt angiva den ökning i kostnaderna för socialstyrelsen,

som skulle bliva en följd av de sålunda ifrågasatta nya och utvidgade

arbetsuppgifterna, eller att påvisa i vad mån sådana kostnadsökningar skulle

påverka redan nästa budgetårs anslag, ansåg jag det nödvändigt att såväl det

ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen som det extra förslagsanslaget till

socialstyrelsens verksamhet då upptoges med allenast provisoriska belopp. Vid

uppskattningen av dessa belopp ansåg jag mig å ena sidan kunna räkna med

vissa besparingsmöjligheter, medan jag å andra sidan förutsatte, att de nya

arbetsuppgifter, vilka skulle tillföras socialstyrelsen, komme att medföra ökade

kostnader.

I överensstämmelse med min därom gjorda hemställan föreslog Kungl. Maj :t

i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln punkterna 3 och 4) riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet dels i riks staten för budgetåret

1933/1934 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen till

330,600 kronor dels till socialstyrelsens verksamhet för nämnda budgetår beräkna

ett extra förslagsanslag av 232,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj :t denna dag beslutit att för riksdagen framlägga förslag

angående arbetslöshetsförsäkring (proposition nr 209) ävensom angående vissa

andra med arbetslöshetsproblemet sammanhängande frågor, anhåller jag att

nu få återkomma till de omförmälda frågorna örn anslag till socialstyrelsen

och dess verksamhet. Jag vill därvid först redogöra för de kostnader, som för

socialstyrelsens vidkommande föranledas av de framlagda förslagen örn arbetslöshetsförsäkring

m. m.

De i det föregående omförmälda sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 7 oktober 1932 tillkallades för att inom departementet biträda

med överarbetning av det förslag till frivillig arbetslöshetsförsäkring

m. m., vilket såsom ett alternativ ingick i ett av 1926 års arbetslöshetssakkunniga

under år 1928 avgivet betänkande (Statens offentliga utredningar

1928:9), avlämnade i januari 1933 en »P. M. rörande frivillig arbetslöshetsförsäkring

m. m.», innefattande bland annat förslag till lagstiftning rörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2li.

3

arbetslöshetsförsäkring, rörande offentlig arbetsförmedling saint angående grunder

för statsbidrag till kommunalt understöd vid arbetslöshet.

I nämnda promemoria, vilken finnes i sin helhet intagen såsom bilaga till

omförmälda proposition nr 209, hava de sakkunniga å sid. 121—124 behandlat

frågan örn den centrala organisationen vid genomförande av de i

promemorian förordade förslagen. Till vad promemorian i dessa delar innehåller

ber jag att få hänvisa. Här vill jag blott i korthet erinra örn följande.

De sakkunniga hava utgått från att ett centralorgan skulle handlägga ärendena

såväl rörande arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingen som ock i

fråga örn verksamheten med utdelande av statsbidrag till kommunala understöd

åt arbetslösa. De sakkunniga hava i stora drag angivit de uppgifter, vilka vid

bifall till förslagen skulle komma att åvila detta organ, därvid de bland annat

framhållit, att i fråga örn arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingen

vissa göromål skulle bliva av särskilt stor omfattning under organisationstiden.

De sakkunniga, som ansett, att socialstyrelsen borde bliva ifrågavarande centrala

organ, hava efter samråd med socialstyrelsens chef kommit till den uppfattningen

att — oaktat den stora omfattningen av de föreliggande arbetsuppgifterna

— det måste vara lämpligast att söka sammanhålla de olika uppgifterna

på en enda byrå. inom styrelsen. Som skäl härför har anförts, att de olika

grupperna av arbetsuppgifter ligga varandra så nära och gripa så in i varandra,

att en enhetlig närmaste ledning är nödvändig för erhållande av ett gott resultat.

De sakkunniga hava emellertid förutsatt, att byråchefens tid sannolikt komme

att till allra största delen bliva upptagen med så att säga de stora linjerna

av arbetet, särskilt de sammanhållande och dirigerande uppgifterna. Den direkta

ledningen av de tre skilda verksamhetsgrenarna: försäkringen, arbetsförmedlingen

och kontantunderstödsverksamheten borde därför anförtros åt

kvalificerade befattningshavare, vilka de sakkunniga ansett icke lämpligen

kunna erhålla lägre tjänsteställning än som byrådirektörer. Därtill skulle

komma viss annan kvalificerad personal samt amanuenser och kvinnlig personal

till erforderligt antal. Överslagsvis hava de sakkunniga beräknat den årliga

omkostnaden för den centrala förvaltningen till ungefär 150,000 kronor.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att under övergångstiden ytterligare

personal måste bliva erforderlig samt att därav föranleddes extra kostnader.

De sakkunniga erinra örn att i årets statsverbsproposition för ändamålet beräknats

ett belopp av 50,000 kronor, vilken summa dock endast kunde vara

avsedd att täcka de extra utgifterna under någon mindre tid.

De sakkunniga hava förutsatt, att närmare förslag rörande den centrala organisationen

och därmed sammanhängande kostnader framdeles skulle komma

att avgivas av socialstyrelsen.

Socialstyrelsen, som sedermera yttrat sig i förevarande ämne, har därvid

anfört bland annat följande.

Med hänsyn till vikten av största möjliga sammanhang och enhetlighet beträffande

samhällets olika anordningar för arbetslöshetens bekämpande anslöte

sig socialstyrelsen till sakkunnigas förslag örn gemensam tillsynsmyndighet

för arbetslöshetsförsäkringen, understödsverksamheten och arbetsför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr Zlb.

medlingen. Uppenbart vore emellertid, att de tre förvaltningsområden, som

hos centralorganet skulle sammanföras, vore av sådan omfattning och så betydelsefulla,

att deras omhänderhavande bleve en mycket krävande uppgift.

Styrelsen hade därför känt sig tveksam inför försäkringssakkunnigas förslag

örn att styrelsen skulle bliva tillsynsmyndighet. Under övervägande

hade därför tagits, huruvida icke för dessa verksamhetsområden och därmed

omedelbart sammanhörande ärenden borde upprättas ett särskilt ämbetsverk.

Med hänsyn till att socialstyrelsen redan hade att handlägga frågor rörande

arbetsförmedling och arbetsmarknaden i övrigt och att dessa ej lämpligen

borde avskiljas från ämbetsverket, hade styrelsen emellertid kommit till den

uppfattningen, att styrelsen ej borde motsätta sig förslaget att styrelsen skulle

bliva tillsynsmyndighet ej blott för arbetsförmedlingen utan även för arbetslöshetsförsäkringen

och understödsverksamheten.

_ De angivna tre verksamhetsområdena medförde för centralorganet uppgifter,

som väl kunde motivera inrättandet av en särskild byrå för en var av

dem. Närmast av det skäl, som anförts i sakkunnigas promemoria, förordade

emellertid styrelsen den anordningen, att åtminstone till en början hela verksamheten

sammanhölles å en enda byrå inom styrelsen. Örn det sedermera,

när arbetet kommit i gång och praktisk erfarenhet i skilda hänseenden vunnits,

skulle visa sig påkallat att uppdela verksamheten på flera byråer, syntes

hinder för en omorganisation i antydd riktning ej böra möta. i sådant fall

kunde måhända — efter förebild från skolöverstyrelsen •— den anordningen

vidtagas, att dessa byråer bildade en särskild avdelning inom styrelsen och

att en av de byråchefer, som handlade frågor rörande arbetslöshetsförsäkring,

arbetsförmedling eller understöd, tillika bleve avdelningschef med viss utsträckt

befogenhet.

imligt de olika föreliggande förslagen skulle arbetslöshetsförsäkringen.i det

väsentliga nyorganiseras samt understödsverksamheten och arbetsförmedlingen

undergå genomgripande omorganisation. Därmed sammanhängande organisationsarbete

skulle i huvudsak genomföras under loppet av det nästkommande

budgetåret, därvid särskilt arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen

måste kräva synnerligen forcerat och omfattande arbete från centralorganets

sida redan under budgetårets första hälft. Vid bedömandet av

frågan örn centralorganets organiserande syntes det därför vara nödvändigt

att taga i betraktande behovet av anordningar dels för den egentliga organisationsperioden,

budgetåret 1933/1934, dels för den därefter följande mera

reguljära verksamhetstiden.

^Av dessa perioder syntes den förstnämnda komma att ställa större krav

på centralorganets arbete än den senare. Förutom det, att organisationsarbetet

måste väsentligen genomföras på en i förhållande till dess omfattning

synnerligen knapp tid, måste nämligen beaktas, att i mån av dess fortgång

uppkomme löpande arbete, som icke finge eftersättas och som grundade sig

på en till stora delar ny lagstiftning. Vid bestämmandet av organisationens

grundlinjer och omfattning borde man sålunda utgå från det behov av arbetskrafter,

som med någon säkerhet kunde beräknas bliva av bestående natur.

För den egentliga organisationsperioden, närmast budgetåret 1933/1934, finge

därutöver beräknas tillkomma ytterligare personal.

På socialstyrelsens byråjör sociala ärenden i allmänhet (l:a byrån) handlades

för närvarande — frånsett ärenden rörande den offentliga arbetsförmedlingen

— en del ärenden, vilka på grund av sitt samband med nämnda förmedling

lämpligen borde överflyttas till den nya byrån för arbetslöshetsärenden.

Dit hörde närmast frågor rörande annan arbetsförmedling än den offentliga,

särskilt den avgiftskrävande arbetsförmedlingen (kommissionärsverksamheten),

samt rörande arbetsmarknadens läge. Vidare läge det i sakens natur,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21b.

5

att inom var och en av de tre huvudsakliga verksamhetsgrenarna för lång

tid framåt måste fortgå ett oavbrutet utvecklingsarbete, vartill såväl från

statsmakternas som tillsynsmyndighetens sida torde komma att tagas initiativ,

som påkallade utredningar och åtgärder. Såsom exempel kunde nämnas,

att på arbetsförmedlingens område sådana betydelsefulla spörsmål som örn

fackanvisningen, ungdomsförmedlingen och yrkesrådgivningen endast efter

hand kunde nå en mera tillfredsställande lösning. Det kunde för övrigt med

visshet förutses, att centralorganet för arbetslöshetsärenden komme att i stor

utsträckning tagas i anspråk såsom remissinstans och för utredning av de särskilda

frågor, som på hithörande områden bleve aktuella alltefter konjunkturernas

förskjutningar och arbetslöshetens till följd därav växlande sätt att

framträda.

I detta sammanhang torde böra erinras, att enligt förslaget rörande beredskapsarbeten

vissa uppgifter till ledning för bedömandet av behovet av sådana

arbeten skulle regelbundet tillhandahållas åt vederbörande byrå i socialdepartementet.

Styrelsen föreställde sig emellertid, att den överblick över

arbetsmarknadsläget och förekomsten av arbetslöshet, som styrelsen komme

att förfoga över, skulle behöva tagas i anspråk även i vidare omfattning,

nämligen för tillgodoseendet av önskemålet, att beredskapsarbetena måtte

kunna infogas såsom led i en enhetligt planerad och ledd arbetslöshetspolitik.

Beträffande det behov av förstärkt arbetskraft, som uppkommer för socialstyrelsen

i anledning av de nya förslagen och som kan antagas vara av stadigvarande

natur, har styrelsen härefter anfört följande.

Åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande komme givetvis att påverkas

av konjunkturväxlingarna och även omfattningen av det centrala arbetslöshetsorganets

uppgifter komme att röna inflytande härav. Därtill borde uppenbarligen

hänsyn tagas vid bedömandet av frågan örn centralmyndighetens

organisation. Den fasta personalen borde sålunda icke bliva större än

som under alla förhållanden erfordrades. Å andra sidan vore det nödvändigt,

att styrelsen utrustades med arbetskrafter, som gjorde det möjligt att

med tillräcklig sakkunskap och noggrannhet ombesörja det omfattande och

ömtåliga arbetet. Örn så ej skedde, förelåge allvarlig risk för att de blivande

anordningarna för arbetslöshetens bekämpande komme att fungera

på ett sätt, som kunde framkalla stora olägenheter såväl ur arbetslöshetsoch

arbetsmarknadssynpunkt som med hänsyn till statens finanser.

Chefen för den tillämnade byrån för arbetslöshetsfrågorna skulle uppenbarligen

erhålla ett verksamhetsområde, som avsevärt överskrede vad som i

vanliga fall ankomme på en byråchef. Med hänsyn därtill syntes det nödvändigt

att — såsom i försäkringssakkunnigas promemoria föreslagits —

såsom dennes närmaste medhjälpare anställdes tre byrådirektörer, en var

med uppgift att närmast under byråchefen handhava ledningen av en utav

de tre stora huvudgrupperna av ärenden, nämligen rörande arbetslöshetsförsäkring,

arbetsförmedling och understöd. Dessa byrådirektörer syntes böra

placeras i lönegraden B 28.

Vidare borde å byrån anställas en sekreterare, som med hänsyn till byråns

storlek icke borde placeras i lägre lönegrad än B 26. Även om det måste

förutsättas, att lag- och administrativa byrån skulle lämna sin medverkan

vid handläggningen av ärenden, som krävde juridisk sakkunskap, syntes det

med hänsyn till de mångå ärenden av juridisk natur, som komme att handläggas

å byrån, erforderligt att nämnde sekreterare ägde god juridisk utbildning
Då

det syntes nödvändigt att äga tillgång till försäkringsteknisk sakkunskap,

borde byrån därjämte utrustas med en förste aktuarie med dylik kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr Zlh.

petens och med placering i lönegraden B 26. Denne skulle huvudsakligen

hava att ombesörja de försäkringstekniska o. dyl. utredningar, vilka påkallades

av byråns tillsyn över arbetslöshetskassornas verksamhet.

För fullgörande av de uppgifter, som skulle ankomma på socialstyrelsen i

egenskap av tillsynsmyndighet över arbetslöshetskassorna, samt för samarbetet

med nämnda kassor, de lokala arbetsförmedlingsorganen och de kommunala

understödsorganen vore det vidare nödvändigt, att byrån försåges med

ett antal kvalificerade tjänstemän — förslagsvis 3 i lönegraden B 24 och 4 i

lönegraden B 21. Tjänstemännen i lönegraden B 24 skulle väsentligen hava

att å ort och ställe handleda de lokala organen i deras arbete och genom

granskning av deras förvaltning och räkenskaper m. m. kontrollera, att de

bidrag staten lämnade användes i enlighet med gällande föreskrifter.

Slutligen erfordrades, såväl för byråarbetet som till hjälp vid tillsynen, ett

icke obetydligt antal extra-ordinarie och extra befattningshavare. Styrelsen

hade approximativt beräknat de extra-ordinaries antal till cirka 4 förste amanuenser

i 18 :e lönegraden, 4 andre amanuenser i 15 :e lönegraden, 1 kansliskrivare

i 11 :e lönegraden, 4 kanslibiträden i 7 :e lönegraden, 5 kontorsbiträden

i 4 :e lönegraden, 8 skrivbiträden i 2 :a lönegraden och 2 expeditionsvakter

i 5:e lönegraden. Därtill skulle komma extra befattningshavare, experter

m. m. till erforderligt antal.

Kostnaderna för avlöning till den sålunda angivna personalen har socialstyrelsen

uppskattat till i runt tal 200,000 kronor för budgetår räknat. Styrelsen

framhåller emellertid att, då en mängd för närvarande ovissa faktorer

kunde inverka på personalbehovet, det icke syntes möjligt att utan stöd av någon

erfarenhet garantera, att det sålunda beräknade beloppet skulle vara tillräckligt

för ändamålet. Enligt styrelsens mening skulle det därför vara

lämpligast, örn det anslag, som anvisades, erhölle förslagsanslags karaktär,

så att det bleve möjligt för Kungl. Maj:t att ställa medel till styrelsens förfogande

alltefter uppkommande behov.

Styrelsen anmärker vidare, att styrelsen i kostnadsberäkningen icke tagit

hänsyn till sådana för den centrala organisationen påkallade utgifter som

dyrortstillägg, dyrtidstillägg, hyreskostnader och andra expensutgifter och ej

heller till rese- och traktamentskostnader, utan hade styrelsen förutsatt, att

dylika utgifter skulle få bestridas från andra anslag.

I detta sammanhang har socialstyrelsen vidare anfört följande.

Tillkomsten av ifrågavarande nya arbetsuppgifter för socialstyrelsen komme

uppenbarligen även att inverka på arbetet å vissa andra av styrelsens byråer.

Sålunda syntes byrån för lag- och administrativa ärenden (6:e byrån)

tillföras en mängd nya uppgifter av såväl juridisk som kameral natur. Byråchefen

å denna byrå skulle nämligen väl få deltaga i handläggningen av alla

å den nya byrån förekommande ärenden, som avsåge utfärdande av föreskrifter,

besvär över styrelsens beslut m. m., varjämte såväl personalärendenas antal

som kassakontorets verksamhet givetvis komme att ökas. Vidare komme den

fortlöpande statistik och de specialutredningar, som erfordrades för byråns

verksamhet, att väsentligt öka arbetet på de byråer (4:e och 5:e), som omhänderhade

övrig socialstatistik.

Å andra sidan skulle som nämnts inrättandet av den nya byrån komma att

medföra en viss minskning i arbetet för styrelsens l:a byrå. Från sistnämnda

byrå skulle sålunda till den nya byrån överflyttas bl. a. handläggningen av

ärenden rörande arbetsförmedling. På grund härav skulle den för behandlingen

av sådana ärenden avsedda befattningen såsom byråassistent för ar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl■ Mai:ts proposition nr SH
-

7

betsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor, å vilken befattning avlöningen

utginge i form av ett årligt arvode av 6,660 kronor, ej längre erfordras. Den

jämväl för handläggning av arbetsförmedlingsfrågor avsedde biträdande

tjänstemannen, som uppbure ett arvode av 4,000 kronor, användes huvudsakligen

till biträde vid behandlingen av de med arbetsförmedlingsfrågorna besläktade

ärendena rörande arbetstillstånd, vilka även framgent borde tillhöra

l:a byråns handläggning. Nämnde tjänsteman borde därför bibehållas å

1 :a byrån.

Beträffande förhållandena under tiden för övergången till den nya organisationen

har socialstyrelsen härefter yttrat sig på följande sätt.

För själva omorganisationstiden måste särskilda anordningar vidtagas. Det

vidlyftiga och maktpåliggande organisationsarbete, som då skulle äga rum,

krävde givetvis ökad personal och ökade anslag. Till belysande härav ville

styrelsen allenast summariskt angiva vissa grupper av arbetsuppgifter, som

helt eller företrädesvis vore hänförliga till övergångstiden, nämligen:

Beträffande arbetslöshetsförsäkringen.

1) Utarbetande av författningar samt råd och anvisningar — bl. a. normalstadgar

för arbetslöshetskassorna och eventuellt en populär framställning

av lagstiftningens väsentliga innehåll — ävensom rapportsystem, cirkulär,

formulär m. m.

2) Allmän upplysningsverksamhet, såväl skriftlig som muntlig.

3) Förhandlingar angående bildande av arbetslöshetskassor.

4) Granskning av stadgar för arbetslöshetskassor (såväl förhandsgranskning

som definitiv granskning).

5) Prövning av föreslagna avgiftstariffer (för olika yrken).

6) Beräkning av kassornas fonder.

7) Arbetslöshetskassornas registrering som understödsföreningar och antagande

till erkända arbetslöshetskassor samt därmed sammanhängande registrering.

8) Utseende av en ledamot av de erkända arbetslöshetskassornas styrelse

samt av en utav kassornas revisorer.

9) Beslut i fråga örn åtgärder, som enligt gällande författningsbestämmelser

krävde tillsynsmyndighetens medgivande.

10) Ärenden rörande statsbidrag åt arbetslöshetskassor.

11) Ärenden rörande besvär över tillsynsmyndighetens beslut.

12) Statistiska och andra utredningar.

Beträffande den kommunala understödsverksamheten.

De uppgifter, som här mötte, bleve tydligen i viss mån beroende av huruvida

understödsverksamheten under den närmaste tiden komme att bedrivas

enligt väsentligen nuvarande grunder eller enligt föreslagna nya bestämmelser.

I varje fall måste ledningens överflyttande till socialstyrelsen samt verksamhetens

anknytande till den omorganiserade arbetsförmedlingen föranleda

såväl utarbetande av råd och anvisningar samt nytt rapportsystem, formulär,

cirkulär o. dyl. som också upplysningsverksamhet av olika slag.

Beträffande den offentliga arbetsförmedlingen.

1) Utarbetande av författningar samt råd och anvisningar — bl. a. normalreglementen

för arbetsförmedlingsanstalterna och föreskrifter angående

förandet av anstalternas räkenskaper — ävensom expeditions- och rapportsystem,

cirkulär, formulär m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 21-4.

Departe
ments
chefen.

2) Allmän upplysningsverksamhet, såväl skriftlig som muntlig, till väsentlig

del under resor till skilda delar av landet (upplysningskurser för arbetsförmedlingspersonalen)

.

3) Förhandlingar med styrelser för arbetsförmedlingsanstalter och med

landstings förvaltningsutskott etc.

4) Medverkan i övrigt vid organisationen (lokalfrågor o. dyl.).

5) Granskning av reglementen för arbetsförmedlingsanstalter samt godkännande

av sådana reglementen och av ändringar däri.

6) Godkännande av föreståndare för arbetsförmedlingsanstalternas kontor.

7) Ärenden rörande statsbidrag åt arbetsförmedlingsanstalter.

8) Ärenden rörande besvär över tillsynsmyndighetens beslut.

9) Statistiska och andra utredningar.

För fullgörande av de speciella uppgifter, som sålunda tillkomma under

övergångstiden, har socialstyrelsen ansett erforderligt, att ett särskilt organisationsanslag

å förslagsvis 50,000 kronor ställdes till förfogande ävensom att

detta anslag finge tagas i anspråk redan under innevarande budgetår för de

förberedande åtgärder, vilka redan under detta budgetår erfordrades för omorganisationens

skyndsamma genomförande.

På min hemställan har Kungl. Majit förut denna dag beslutat avlåta särskilda

propositioner med förslag till lagstiftning rörande arbetslöshetsförsäkring

och till lag örn offentlig arbetsförmedling samt med förslag rörande anslag

till bekämpande av arbetslösheten, sistnämnda proposition innefattande

bland annat grunder för statsbidrag till kommunalt understöd vid arbetslöshet.

Enligt dessa förslag skulle socialstyrelsen erhålla den ställning av centralt

organ, som de sakkunniga räknat med, och ungefärligen de uppgifter, som de

sakkunniga i stora drag skisserat.

På sätt de sakkunniga föreslagit och socialstyrelsen tillstyrkt, torde för

handhavande av de nya arbetsuppgifterna inom styrelsen böra inrättas en gemensam

byrå för handläggning av på styrelsen efter omläggningen ankommande

ärenden rörande såväl arbetslöshetsförsäkring som arbetsförmedling

och understödsverksamhet. Med hänsyn till de betydelsefulla och omfattande

uppgifter, som komma att åvila denna byrå, är det av synnerlig vikt, att

ledningen av densamma ordnas på tillfredsställande sätt. Jag anser mig

därför böra i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förorda, att chefen

för byrån erhåller till sin hjälp tre byrådirektörer, vilka böra få till uppgift att

under byråchefens överinseende utöva den närmaste ledningen av var sin av

byråns tre olika verksamhetsgrenar. Byråchefen lärer böra placeras i lönegraden

B 30 och byrådirektörerna i lönegraden B 28. Beträffande byråns personal

är i övrigt att märka, att densamma — såsom de sakkunniga ock framhållit

— bör, i den utsträckning så erfordras, kunna användas ej blott för det

centrala arbetet i styrelsen utan även för den lokala tillsynen och det lokala

samarbetet med arbetslöshetskassorna samt de kommunala arbetslöshetsorganen

och de lokala arbetsförmedlingsorganen. Förutom byråchefen och byrådirektörerna

torde, såvitt nu kan bedömas, av personal i högre grad erfordras, för försäkringsverksamheten

två tjänstemän i lönegraden B 24 och en tjänsteman i lönegraden

B 21, för arbetsförmedlingen en tjänsteman i lönegraden B 24 och en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr %lb.

9

tjänsteman i lönegraden B 21 samt för understödsverksamheten en tjänsteman

i lönegraden B 24. Vidare räknar jag med ett ytterligare personalbehov för

byrån av omkring 7 amanuenser och 12 biträden — därav förslagsvis 3 amanuenser

och 5 biträden för försäkringsverksamheten, 3 amanuenser och 5 biträden

för arbetsförmedlingen samt 1 amanuens och 2 biträden för understödsverksamheten.

Byrån torde dessutom böra förses med en expeditionsvakt.

Den personal, som sålunda angivits, skulle enligt mina beräkningar erfordras

efter det den nya lagstiftningen trätt i tillämpning och den däri avsedda organisationen

blivit till fullo utvecklad. De årliga kostnaderna för avlöning till

denna personal skulle inklusive dyrtidstillägg uppgå till omkring 150,000 kronor,

eller samma årsbelopp, till vilket de sakkunniga i sina kalkyler kommit.

Jag har därvid utgått från att befattningarna från och med byråchefen till

och med tjänstemännen i lönegraden B 21 skulle uppföras å extra stat samt

att övriga befattningshavare skulle bliva extra ordinarie tjänstemän. För samtliga

befattningar har räknats med begynnelselöner. Vid sidan av lönekostnaderna

måste man även räkna med vissa andra kostnader såsom utgifter för resor,

expenser och hyror, vilka knappast torde kunna uppskattas till lägre belopp än

15,000 kronor per år.

I detta sammanhang får jag vidare erinra, att riksräkenskapsverket i sitt

yttrande över de sakkunnigas promemoria örn arbetslöshetsförsäkring m. m.

uttalat att, därest åt socialstyrelsen komme att uppdragas de uppgifter i avseende

å utbetalande av och kontroll å användningen av statsbidrag av olika slag,

som föreslagits i promemorian, styrelsen måste erhålla en betydande förstärkning

av den för kamerala göromål avsedda personalen inom ämbetsverket. Med

anledning av detta yttrande anser jag mig böra framhålla, att det givetvis

måste tillses, att socialstyrelsen — när så med hänsyn till arbetslöshetsförsäkringens

utveckling blir nödvändigt — får till sitt förfogande i kameralt hänseende

tillräckligt utbildad personal till erforderligt antal. Det torde icke

kunna undvikas, att härigenom styrelsens personalkostnader ytterligare komma

att stegras.

Å andra sidan vill jag framhålla, att jag vid uppgörandet av kalkylen rörande

det blivande personalbehovet utgått från att den av socialstyrelsen omförmälda

befattningen såsom byråassistent för arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor,

vilken befattning för närvarande avlönas från det extra

förslagsanslaget till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., skall kunna

med utgången av innevarande budgetår indragas, i det hans göromål övertagas

av den nu föreslagna byrån. Vad angår den av styrelsen jämväl omnämnda

biträdande tjänstemannen, vilkens årsarvode av 4,000 kronor ävenledes bestrides

från arbetsförmedlingsanslaget, synes det mig med hänsyn till vad

socialstyrelsen anfört beträffande denne befattningshavare lämpligt, att befattningen

från och med nästa budgetår ombildas till en vanlig amanuenstjänst hos

styrelsen med fortsatt placering å styrelsens första byrå och med avlöning

från anslaget till socialstyrelsens verksamhet.

Vidkommande härefter frågan örn de kostnader, vilka för nästa budgetår

föranledas av den ifrågasatta utvidgningen av socialstyrelsens verksamhet, möta

av naturliga skäl vissa svårigheter att nu bedöma storleken av desamma.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr £24.

Vad beträffar kostnaderna, i vad de föranledas av den föreslagna lagstiftningen

rörande arbetslöshetsförsäkringen, sammanhänga de nästan helt och hållet

med det förberedande arbetet för försäkringens anordnande, medan det löpande

arbetet med den nya lagstiftningens tillämpning tills vidare torde bliva av

mycket ringa omfattning. För bestridande av de styrelsens kostnader för

personal m. m., som under nästa budgetår bliva nödvändiga för arbetet med

försäkringens organisation, torde böra anvisas ett särskilt anslag. Örn äskande

härav kommer jag att i annat sammanhang göra hemställan. Jag bortser därför

här från dessa kostnader.

I fråga örn socialstyrelsens arbetsuppgifter under nästa budgetår med avseende

å arbetsförmedlingen och för under stödsverksamheten är att märka, att

dessa, vad förmedlingen angår, komma att bestå dels i löpande arbete av i huvudsak

hittillsvarande omfattning dels ock i ett betydande organisatoriskt arbete.

Med avseende å understödsverksamheten — vilken, enligt vad i annat

sammanhang anförts, torde böra redan från ingången av nästa budgetår överflyttas

till socialstyrelsen — torde arbetet bliva av i stort sett löpande natur.

Beträffande båda dessa verksamhetsgrenar synes mig under nästa budgetår

komma att föreligga behov av den personal, vilken jag för dessa grenar beräknat

komma att erfordras vid fullt utbyggd organisation, därvid jag dock

förutsätter, att sagda personal skall kunna i viss utsträckning biträda vid det

med arbetslöshetsförsäkringens organiserande förenade arbetet. Det synes mig

vidare lämpligt, att ledaren för den nya byrån i socialstyrelsen kan tillsättas

redan från och med ingången av nästa budgetår. Under hänvisning till vad jag

förut anfört i personalfrågan anser jag därför, att medel här böra beräknas till

avlönande av följande personal, nämligen 1 byråchef (B 30), 2 byrådirektörer

(B 28), 2 befattningshavare i lönegraden B 24 och 1 befattningshavare i lönegraden

B 21, samtliga uppförda å extra stat, samt 4 amanuenser och 7 extra

ordinarie biträden jämte en extra ordinarie expeditionsvakt. För ändamålet torde

för nästa budgetår erfordras ett belopp av i avrundat tal 85,000 kronor, vilket belopp

lärer få utgå från anslaget till socialstyrelsens verksamhet. I detta belopp

ingå icke utgifter för dyrtidstillägg eller provisoriskt dyrortstillägg till den

angivna personalen. Dessa tillägg torde böra bestridas från de under femte

huvudtiteln upptagna anslagen för sagda ändamål, vilka anslag, då de äro av

förslagsanslags natur, icke av detta skäl torde behöva höjas.

Förutom lönekostnaderna är, såsom förut antytts, även att räkna med vissa

andra utgifter. Av dessa utgifter torde under nästa budgetår utgifterna för

expenser böra, liksom socialstyrelsens expenser i övrigt, gäldas från det under

femte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. Vidare torde möjligen uppkommande hyresutgifter få utgå från

det förslagsanslag, som under sjätte huvudtiteln äskats till hyreskostnader.

Vad slutligen beträffar de av de nya arbetsuppgifterna föranledda resekostnaderna

torde dessa böra, liksom huvuddelen av lönekostnaderna, bestridas från

anslaget till socialstyrelsens verksamhet. För ändamålet torde få beräknas ett

belopp av förslagsvis 5,000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle i anledning av socialstyrelsens uppgifter beträffande

arbetsförmedlingen och understödsverksamheten under budgetåret

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Hlh.

11

1933/1934 uppkomma en merutgift å anslaget till socialstyrelsens verksamhet

å (85,000 -+- 5,000) 90,000 kronor.

Jag övergår härefter till att framlägga närmare beräkningar rörande de

båda anslagen till socialstyrelsen och socialstyrelsens verksamhet.

Yad då först beträffar det ordinarie anslaget till socialstyrelsen, framgår den

nuvarande användningen av detta anslag av den gällande ordinarie avlöningsstaten

för socialstyrelsen. Denna stat, som godkänts av 1929 års riksdag, är av

följande utseende.

Ordinarie avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............

Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige.......

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m

Summa kronor 331,600.

Kronor.

297,200

5.000

2.000

27,400

Med avseende å denna stat finner jag anledning till ändring endast beträffande

den post, som är avsedd till arvoden åt styrelsens fullmäktige, de s. k.

socialfullmäktige. Av besparingsskäl anser jag mig nämligen böra föreslå,

att arvodena till dessa fullmäktige nedsättas till 500 kronor för år räknat. Vid

bifall härtill skulle den ordinarie avlöningsstatens slutsumma bliva 330,600

kronor och det ordinarie anslaget till socialstyrelsen kunna nedsättas till

samma belopp.

Vad angår det extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet framgår av

det föregående, att å anslaget för nästa budgetår är att räkna med en kostnadsökning

av 90,000 kronor, sammanhängande med den föreslagna utvidgningen

av socialstyrelsens arbetsområde. Med hänsyn till det arbete, som socialstyrelsen

har att utföra för dyrortsgrupperingen för åren 1935—1939, är vidare

för nästa budgetår att räkna med en ytterligare merutgift å anslaget av 9,000

kronor.

A andra sidan hava verkställda undersökningar givit vid handen att —

bortsett från det ökade medelsbehov som uppkommer av nyssnämnda anledningar

— genom nedbringande av vissa utgifter till avlöning till icke ordinarie

personal samt genom en mindre nedsättning av vissa arvoden till socialstyrelsens

ombud kan besparas ett belopp av tillhopa 19,000 kronor för år räknat.

I detta sammanhang får jag erinra, att sedan år 1921 inom socialstyrelsen är

inrättad en värmeteknisk avdelning, vilken numera utövar kontroll över bränsleförbrukningen

dels inom vissa av statsverket samt av riksdagen och dess verk

disponerade byggnader och lokaler, dels ock vid åtskilliga landstingsanläggningar.

Kostnaderna för denna avdelnings verksamhet bestridas från förevarande

anslag, dock att de landsting, vilka för bränslekontrollen anlita avdelningen,

härför erlägga särskilda avgifter, avsedda att motsvara statens kostnader

för kontrollen av berörda landstingsanläggningar.

Det har ifrågasatts, att denna bränslekontrollverksamhet, såsom 1929 års

riksdag uttalat, borde överflyttas från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Till denna fråga, som ännu är under utredning, torde Kungl. Majit komma att

taga ståndpunkt i annat sammanhang. Tills vidare torde den värmetekniska

avdelningen emellertid bibehållas underställd socialstyrelsen.

I proposition den 3 mars 1933, nr 189, angående anslag för ernående av

ökad avsättning av inhemska skogsprodukter m. m. har föreslagits, att socialstyrelsens

värmetekniska avdelning skulle bliva organ för vissa i propositionen

föreslagna åtgärder för åvägabringande av ökad vedeldning och därmed få

väsentligen utvidgade uppgifter. I propositionen är tillika föreslaget, att

landstingen tills vidare skulle medgivas rätt till kostnadsfri anslutning till

avdelningens verksamhet. Då emellertid, på sätt närmare framgår av propositionen,

de i följd härav ökade statsutgifterna för avdelningens verksamhet

skulle bestridas av särskilt under nionde huvudtiteln upptaget extra anslag till

rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens befrämjande,

komma de föreslagna åtgärderna ej att föranleda någon ökning av nu

förevarande anslags belopp.

Anslaget till socialstyrelsens verksamhet, som för löpande budgetår är upptaget

till 192,000 kronor, lärer vid sådant förhållande böra upptagas till

(192,000 + 90,000 + 9,000 — 19,000) 272,000 kronor eller 40,000 kronor utöver

vad i statsverkspropositionen beräknats.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört och

under framhållande att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen

lärer kunna avlåtas, utan hinder av att den för propositioners avlämnande till

riksdagen i allmänhet stadgade tid torde gå till ända, innan propositionen kan

till riksdagen överlämnas, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna det av mig här förordade förslaget till ordinarie

avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas från och

med den 1 juli 1933;

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,

nu 331,600 kronor, med 1,000 kronor till 330,600

kronor;

dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 272,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. a1 i texten
  2. SU 1933:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten