Angående anslag till socialstyrelsen m. m
1933-03-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:214, Angående anslag till socialstyrelsen m. m
Dokumentets text
Kungl. May.ts proposition nr Zlh.
1
Nr 214.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till socialstyrelsen
m. m.; given Stockholms slott den 17 mars
1933.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms
slott den 17 mars 1933.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför:
Kostnaderna för socialstyrelsen bestridas sedan åtskilliga år från två särskilda
förslagsanslag, nämligen ett ordinarie med rubriken socialstyrelsen och
ett extra, rubricerat socialstyrelsens verksamhet. Angående dessa två anslag
ber jag att först få lämna de uppgifter, vilka innefattas i följande tablå.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 814—815.
1
2 ''Kungl. Maj:ts proposition nr Sl4.
Det ordinarie anslaget Det extra anslaget:
Budgetår Anslag Nettoutgifter Anslag Nettoutgifter
kronor kronor kronor kronor
1931/1932 ...... 331,600 329,992 200,000 193,047
1932/1933 ...... 331,600 — 192,000 —
Vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om anslag till socialstyrelsen
(femte huvudtiteln punkt 3) anförde jag, att inom socialdepartementet
med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga påginge utredning örn
införande av arbetslöshetsförsäkring samt att det syntes kunna antagas, att
handhavandet av en sådan försäkring skulle komma att uppdragas åt socialstyrelsen
liksom att i samband därmed styrelsens nuvarande verksamhet rörande
arbetsförmedlingen bleve väsentligt utvidgad. Därav skulle, framhöll
jag vidare, påkallas ganska vittgående organisatoriska förändringar av styrelsen.
Då det i frågans dåvarande läge enligt min uppfattning icke var möjligt
att annat än approximativt angiva den ökning i kostnaderna för socialstyrelsen,
som skulle bliva en följd av de sålunda ifrågasatta nya och utvidgade
arbetsuppgifterna, eller att påvisa i vad mån sådana kostnadsökningar skulle
påverka redan nästa budgetårs anslag, ansåg jag det nödvändigt att såväl det
ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen som det extra förslagsanslaget till
socialstyrelsens verksamhet då upptoges med allenast provisoriska belopp. Vid
uppskattningen av dessa belopp ansåg jag mig å ena sidan kunna räkna med
vissa besparingsmöjligheter, medan jag å andra sidan förutsatte, att de nya
arbetsuppgifter, vilka skulle tillföras socialstyrelsen, komme att medföra ökade
kostnader.
I överensstämmelse med min därom gjorda hemställan föreslog Kungl. Maj :t
i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln punkterna 3 och 4) riksdagen
att i avbidan på särskild proposition i ämnet dels i riks staten för budgetåret
1933/1934 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen till
330,600 kronor dels till socialstyrelsens verksamhet för nämnda budgetår beräkna
ett extra förslagsanslag av 232,000 kronor.
Sedan Kungl. Maj :t denna dag beslutit att för riksdagen framlägga förslag
angående arbetslöshetsförsäkring (proposition nr 209) ävensom angående vissa
andra med arbetslöshetsproblemet sammanhängande frågor, anhåller jag att
nu få återkomma till de omförmälda frågorna örn anslag till socialstyrelsen
och dess verksamhet. Jag vill därvid först redogöra för de kostnader, som för
socialstyrelsens vidkommande föranledas av de framlagda förslagen örn arbetslöshetsförsäkring
m. m.
De i det föregående omförmälda sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 7 oktober 1932 tillkallades för att inom departementet biträda
med överarbetning av det förslag till frivillig arbetslöshetsförsäkring
m. m., vilket såsom ett alternativ ingick i ett av 1926 års arbetslöshetssakkunniga
under år 1928 avgivet betänkande (Statens offentliga utredningar
1928:9), avlämnade i januari 1933 en »P. M. rörande frivillig arbetslöshetsförsäkring
m. m.», innefattande bland annat förslag till lagstiftning rörande
Kungl. Majlis proposition nr 2li.
3
arbetslöshetsförsäkring, rörande offentlig arbetsförmedling saint angående grunder
för statsbidrag till kommunalt understöd vid arbetslöshet.
I nämnda promemoria, vilken finnes i sin helhet intagen såsom bilaga till
omförmälda proposition nr 209, hava de sakkunniga å sid. 121—124 behandlat
frågan örn den centrala organisationen vid genomförande av de i
promemorian förordade förslagen. Till vad promemorian i dessa delar innehåller
ber jag att få hänvisa. Här vill jag blott i korthet erinra örn följande.
De sakkunniga hava utgått från att ett centralorgan skulle handlägga ärendena
såväl rörande arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingen som ock i
fråga örn verksamheten med utdelande av statsbidrag till kommunala understöd
åt arbetslösa. De sakkunniga hava i stora drag angivit de uppgifter, vilka vid
bifall till förslagen skulle komma att åvila detta organ, därvid de bland annat
framhållit, att i fråga örn arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingen
vissa göromål skulle bliva av särskilt stor omfattning under organisationstiden.
De sakkunniga, som ansett, att socialstyrelsen borde bliva ifrågavarande centrala
organ, hava efter samråd med socialstyrelsens chef kommit till den uppfattningen
att — oaktat den stora omfattningen av de föreliggande arbetsuppgifterna
— det måste vara lämpligast att söka sammanhålla de olika uppgifterna
på en enda byrå. inom styrelsen. Som skäl härför har anförts, att de olika
grupperna av arbetsuppgifter ligga varandra så nära och gripa så in i varandra,
att en enhetlig närmaste ledning är nödvändig för erhållande av ett gott resultat.
De sakkunniga hava emellertid förutsatt, att byråchefens tid sannolikt komme
att till allra största delen bliva upptagen med så att säga de stora linjerna
av arbetet, särskilt de sammanhållande och dirigerande uppgifterna. Den direkta
ledningen av de tre skilda verksamhetsgrenarna: försäkringen, arbetsförmedlingen
och kontantunderstödsverksamheten borde därför anförtros åt
kvalificerade befattningshavare, vilka de sakkunniga ansett icke lämpligen
kunna erhålla lägre tjänsteställning än som byrådirektörer. Därtill skulle
komma viss annan kvalificerad personal samt amanuenser och kvinnlig personal
till erforderligt antal. Överslagsvis hava de sakkunniga beräknat den årliga
omkostnaden för den centrala förvaltningen till ungefär 150,000 kronor.
De sakkunniga hava vidare framhållit, att under övergångstiden ytterligare
personal måste bliva erforderlig samt att därav föranleddes extra kostnader.
De sakkunniga erinra örn att i årets statsverbsproposition för ändamålet beräknats
ett belopp av 50,000 kronor, vilken summa dock endast kunde vara
avsedd att täcka de extra utgifterna under någon mindre tid.
De sakkunniga hava förutsatt, att närmare förslag rörande den centrala organisationen
och därmed sammanhängande kostnader framdeles skulle komma
att avgivas av socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, som sedermera yttrat sig i förevarande ämne, har därvid
anfört bland annat följande.
Med hänsyn till vikten av största möjliga sammanhang och enhetlighet beträffande
samhällets olika anordningar för arbetslöshetens bekämpande anslöte
sig socialstyrelsen till sakkunnigas förslag örn gemensam tillsynsmyndighet
för arbetslöshetsförsäkringen, understödsverksamheten och arbetsför
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr Zlb.
medlingen. Uppenbart vore emellertid, att de tre förvaltningsområden, som
hos centralorganet skulle sammanföras, vore av sådan omfattning och så betydelsefulla,
att deras omhänderhavande bleve en mycket krävande uppgift.
Styrelsen hade därför känt sig tveksam inför försäkringssakkunnigas förslag
örn att styrelsen skulle bliva tillsynsmyndighet. Under övervägande
hade därför tagits, huruvida icke för dessa verksamhetsområden och därmed
omedelbart sammanhörande ärenden borde upprättas ett särskilt ämbetsverk.
Med hänsyn till att socialstyrelsen redan hade att handlägga frågor rörande
arbetsförmedling och arbetsmarknaden i övrigt och att dessa ej lämpligen
borde avskiljas från ämbetsverket, hade styrelsen emellertid kommit till den
uppfattningen, att styrelsen ej borde motsätta sig förslaget att styrelsen skulle
bliva tillsynsmyndighet ej blott för arbetsförmedlingen utan även för arbetslöshetsförsäkringen
och understödsverksamheten.
_ De angivna tre verksamhetsområdena medförde för centralorganet uppgifter,
som väl kunde motivera inrättandet av en särskild byrå för en var av
dem. Närmast av det skäl, som anförts i sakkunnigas promemoria, förordade
emellertid styrelsen den anordningen, att åtminstone till en början hela verksamheten
sammanhölles å en enda byrå inom styrelsen. Örn det sedermera,
när arbetet kommit i gång och praktisk erfarenhet i skilda hänseenden vunnits,
skulle visa sig påkallat att uppdela verksamheten på flera byråer, syntes
hinder för en omorganisation i antydd riktning ej böra möta. i sådant fall
kunde måhända — efter förebild från skolöverstyrelsen •— den anordningen
vidtagas, att dessa byråer bildade en särskild avdelning inom styrelsen och
att en av de byråchefer, som handlade frågor rörande arbetslöshetsförsäkring,
arbetsförmedling eller understöd, tillika bleve avdelningschef med viss utsträckt
befogenhet.
imligt de olika föreliggande förslagen skulle arbetslöshetsförsäkringen.i det
väsentliga nyorganiseras samt understödsverksamheten och arbetsförmedlingen
undergå genomgripande omorganisation. Därmed sammanhängande organisationsarbete
skulle i huvudsak genomföras under loppet av det nästkommande
budgetåret, därvid särskilt arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen
måste kräva synnerligen forcerat och omfattande arbete från centralorganets
sida redan under budgetårets första hälft. Vid bedömandet av
frågan örn centralorganets organiserande syntes det därför vara nödvändigt
att taga i betraktande behovet av anordningar dels för den egentliga organisationsperioden,
budgetåret 1933/1934, dels för den därefter följande mera
reguljära verksamhetstiden.
^Av dessa perioder syntes den förstnämnda komma att ställa större krav
på centralorganets arbete än den senare. Förutom det, att organisationsarbetet
måste väsentligen genomföras på en i förhållande till dess omfattning
synnerligen knapp tid, måste nämligen beaktas, att i mån av dess fortgång
uppkomme löpande arbete, som icke finge eftersättas och som grundade sig
på en till stora delar ny lagstiftning. Vid bestämmandet av organisationens
grundlinjer och omfattning borde man sålunda utgå från det behov av arbetskrafter,
som med någon säkerhet kunde beräknas bliva av bestående natur.
För den egentliga organisationsperioden, närmast budgetåret 1933/1934, finge
därutöver beräknas tillkomma ytterligare personal.
På socialstyrelsens byråjör sociala ärenden i allmänhet (l:a byrån) handlades
för närvarande — frånsett ärenden rörande den offentliga arbetsförmedlingen
— en del ärenden, vilka på grund av sitt samband med nämnda förmedling
lämpligen borde överflyttas till den nya byrån för arbetslöshetsärenden.
Dit hörde närmast frågor rörande annan arbetsförmedling än den offentliga,
särskilt den avgiftskrävande arbetsförmedlingen (kommissionärsverksamheten),
samt rörande arbetsmarknadens läge. Vidare läge det i sakens natur,
Kungl. Maj:ts proposition nr 21b.
5
att inom var och en av de tre huvudsakliga verksamhetsgrenarna för lång
tid framåt måste fortgå ett oavbrutet utvecklingsarbete, vartill såväl från
statsmakternas som tillsynsmyndighetens sida torde komma att tagas initiativ,
som påkallade utredningar och åtgärder. Såsom exempel kunde nämnas,
att på arbetsförmedlingens område sådana betydelsefulla spörsmål som örn
fackanvisningen, ungdomsförmedlingen och yrkesrådgivningen endast efter
hand kunde nå en mera tillfredsställande lösning. Det kunde för övrigt med
visshet förutses, att centralorganet för arbetslöshetsärenden komme att i stor
utsträckning tagas i anspråk såsom remissinstans och för utredning av de särskilda
frågor, som på hithörande områden bleve aktuella alltefter konjunkturernas
förskjutningar och arbetslöshetens till följd därav växlande sätt att
framträda.
I detta sammanhang torde böra erinras, att enligt förslaget rörande beredskapsarbeten
vissa uppgifter till ledning för bedömandet av behovet av sådana
arbeten skulle regelbundet tillhandahållas åt vederbörande byrå i socialdepartementet.
Styrelsen föreställde sig emellertid, att den överblick över
arbetsmarknadsläget och förekomsten av arbetslöshet, som styrelsen komme
att förfoga över, skulle behöva tagas i anspråk även i vidare omfattning,
nämligen för tillgodoseendet av önskemålet, att beredskapsarbetena måtte
kunna infogas såsom led i en enhetligt planerad och ledd arbetslöshetspolitik.
Beträffande det behov av förstärkt arbetskraft, som uppkommer för socialstyrelsen
i anledning av de nya förslagen och som kan antagas vara av stadigvarande
natur, har styrelsen härefter anfört följande.
Åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande komme givetvis att påverkas
av konjunkturväxlingarna och även omfattningen av det centrala arbetslöshetsorganets
uppgifter komme att röna inflytande härav. Därtill borde uppenbarligen
hänsyn tagas vid bedömandet av frågan örn centralmyndighetens
organisation. Den fasta personalen borde sålunda icke bliva större än
som under alla förhållanden erfordrades. Å andra sidan vore det nödvändigt,
att styrelsen utrustades med arbetskrafter, som gjorde det möjligt att
med tillräcklig sakkunskap och noggrannhet ombesörja det omfattande och
ömtåliga arbetet. Örn så ej skedde, förelåge allvarlig risk för att de blivande
anordningarna för arbetslöshetens bekämpande komme att fungera
på ett sätt, som kunde framkalla stora olägenheter såväl ur arbetslöshetsoch
arbetsmarknadssynpunkt som med hänsyn till statens finanser.
Chefen för den tillämnade byrån för arbetslöshetsfrågorna skulle uppenbarligen
erhålla ett verksamhetsområde, som avsevärt överskrede vad som i
vanliga fall ankomme på en byråchef. Med hänsyn därtill syntes det nödvändigt
att — såsom i försäkringssakkunnigas promemoria föreslagits —
såsom dennes närmaste medhjälpare anställdes tre byrådirektörer, en var
med uppgift att närmast under byråchefen handhava ledningen av en utav
de tre stora huvudgrupperna av ärenden, nämligen rörande arbetslöshetsförsäkring,
arbetsförmedling och understöd. Dessa byrådirektörer syntes böra
placeras i lönegraden B 28.
Vidare borde å byrån anställas en sekreterare, som med hänsyn till byråns
storlek icke borde placeras i lägre lönegrad än B 26. Även om det måste
förutsättas, att lag- och administrativa byrån skulle lämna sin medverkan
vid handläggningen av ärenden, som krävde juridisk sakkunskap, syntes det
med hänsyn till de mångå ärenden av juridisk natur, som komme att handläggas
å byrån, erforderligt att nämnde sekreterare ägde god juridisk utbildning
Då
det syntes nödvändigt att äga tillgång till försäkringsteknisk sakkunskap,
borde byrån därjämte utrustas med en förste aktuarie med dylik kom
-
6
Kungl. Majlis proposition nr Zlh.
petens och med placering i lönegraden B 26. Denne skulle huvudsakligen
hava att ombesörja de försäkringstekniska o. dyl. utredningar, vilka påkallades
av byråns tillsyn över arbetslöshetskassornas verksamhet.
För fullgörande av de uppgifter, som skulle ankomma på socialstyrelsen i
egenskap av tillsynsmyndighet över arbetslöshetskassorna, samt för samarbetet
med nämnda kassor, de lokala arbetsförmedlingsorganen och de kommunala
understödsorganen vore det vidare nödvändigt, att byrån försåges med
ett antal kvalificerade tjänstemän — förslagsvis 3 i lönegraden B 24 och 4 i
lönegraden B 21. Tjänstemännen i lönegraden B 24 skulle väsentligen hava
att å ort och ställe handleda de lokala organen i deras arbete och genom
granskning av deras förvaltning och räkenskaper m. m. kontrollera, att de
bidrag staten lämnade användes i enlighet med gällande föreskrifter.
Slutligen erfordrades, såväl för byråarbetet som till hjälp vid tillsynen, ett
icke obetydligt antal extra-ordinarie och extra befattningshavare. Styrelsen
hade approximativt beräknat de extra-ordinaries antal till cirka 4 förste amanuenser
i 18 :e lönegraden, 4 andre amanuenser i 15 :e lönegraden, 1 kansliskrivare
i 11 :e lönegraden, 4 kanslibiträden i 7 :e lönegraden, 5 kontorsbiträden
i 4 :e lönegraden, 8 skrivbiträden i 2 :a lönegraden och 2 expeditionsvakter
i 5:e lönegraden. Därtill skulle komma extra befattningshavare, experter
m. m. till erforderligt antal.
Kostnaderna för avlöning till den sålunda angivna personalen har socialstyrelsen
uppskattat till i runt tal 200,000 kronor för budgetår räknat. Styrelsen
framhåller emellertid att, då en mängd för närvarande ovissa faktorer
kunde inverka på personalbehovet, det icke syntes möjligt att utan stöd av någon
erfarenhet garantera, att det sålunda beräknade beloppet skulle vara tillräckligt
för ändamålet. Enligt styrelsens mening skulle det därför vara
lämpligast, örn det anslag, som anvisades, erhölle förslagsanslags karaktär,
så att det bleve möjligt för Kungl. Maj:t att ställa medel till styrelsens förfogande
alltefter uppkommande behov.
Styrelsen anmärker vidare, att styrelsen i kostnadsberäkningen icke tagit
hänsyn till sådana för den centrala organisationen påkallade utgifter som
dyrortstillägg, dyrtidstillägg, hyreskostnader och andra expensutgifter och ej
heller till rese- och traktamentskostnader, utan hade styrelsen förutsatt, att
dylika utgifter skulle få bestridas från andra anslag.
I detta sammanhang har socialstyrelsen vidare anfört följande.
Tillkomsten av ifrågavarande nya arbetsuppgifter för socialstyrelsen komme
uppenbarligen även att inverka på arbetet å vissa andra av styrelsens byråer.
Sålunda syntes byrån för lag- och administrativa ärenden (6:e byrån)
tillföras en mängd nya uppgifter av såväl juridisk som kameral natur. Byråchefen
å denna byrå skulle nämligen väl få deltaga i handläggningen av alla
å den nya byrån förekommande ärenden, som avsåge utfärdande av föreskrifter,
besvär över styrelsens beslut m. m., varjämte såväl personalärendenas antal
som kassakontorets verksamhet givetvis komme att ökas. Vidare komme den
fortlöpande statistik och de specialutredningar, som erfordrades för byråns
verksamhet, att väsentligt öka arbetet på de byråer (4:e och 5:e), som omhänderhade
övrig socialstatistik.
Å andra sidan skulle som nämnts inrättandet av den nya byrån komma att
medföra en viss minskning i arbetet för styrelsens l:a byrå. Från sistnämnda
byrå skulle sålunda till den nya byrån överflyttas bl. a. handläggningen av
ärenden rörande arbetsförmedling. På grund härav skulle den för behandlingen
av sådana ärenden avsedda befattningen såsom byråassistent för ar
-
Kungl■ Mai:ts proposition nr SH
-
7
betsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor, å vilken befattning avlöningen
utginge i form av ett årligt arvode av 6,660 kronor, ej längre erfordras. Den
jämväl för handläggning av arbetsförmedlingsfrågor avsedde biträdande
tjänstemannen, som uppbure ett arvode av 4,000 kronor, användes huvudsakligen
till biträde vid behandlingen av de med arbetsförmedlingsfrågorna besläktade
ärendena rörande arbetstillstånd, vilka även framgent borde tillhöra
l:a byråns handläggning. Nämnde tjänsteman borde därför bibehållas å
1 :a byrån.
Beträffande förhållandena under tiden för övergången till den nya organisationen
har socialstyrelsen härefter yttrat sig på följande sätt.
För själva omorganisationstiden måste särskilda anordningar vidtagas. Det
vidlyftiga och maktpåliggande organisationsarbete, som då skulle äga rum,
krävde givetvis ökad personal och ökade anslag. Till belysande härav ville
styrelsen allenast summariskt angiva vissa grupper av arbetsuppgifter, som
helt eller företrädesvis vore hänförliga till övergångstiden, nämligen:
Beträffande arbetslöshetsförsäkringen.
1) Utarbetande av författningar samt råd och anvisningar — bl. a. normalstadgar
för arbetslöshetskassorna och eventuellt en populär framställning
av lagstiftningens väsentliga innehåll — ävensom rapportsystem, cirkulär,
formulär m. m.
2) Allmän upplysningsverksamhet, såväl skriftlig som muntlig.
3) Förhandlingar angående bildande av arbetslöshetskassor.
4) Granskning av stadgar för arbetslöshetskassor (såväl förhandsgranskning
som definitiv granskning).
5) Prövning av föreslagna avgiftstariffer (för olika yrken).
6) Beräkning av kassornas fonder.
7) Arbetslöshetskassornas registrering som understödsföreningar och antagande
till erkända arbetslöshetskassor samt därmed sammanhängande registrering.
8) Utseende av en ledamot av de erkända arbetslöshetskassornas styrelse
samt av en utav kassornas revisorer.
9) Beslut i fråga örn åtgärder, som enligt gällande författningsbestämmelser
krävde tillsynsmyndighetens medgivande.
10) Ärenden rörande statsbidrag åt arbetslöshetskassor.
11) Ärenden rörande besvär över tillsynsmyndighetens beslut.
12) Statistiska och andra utredningar.
Beträffande den kommunala understödsverksamheten.
De uppgifter, som här mötte, bleve tydligen i viss mån beroende av huruvida
understödsverksamheten under den närmaste tiden komme att bedrivas
enligt väsentligen nuvarande grunder eller enligt föreslagna nya bestämmelser.
I varje fall måste ledningens överflyttande till socialstyrelsen samt verksamhetens
anknytande till den omorganiserade arbetsförmedlingen föranleda
såväl utarbetande av råd och anvisningar samt nytt rapportsystem, formulär,
cirkulär o. dyl. som också upplysningsverksamhet av olika slag.
Beträffande den offentliga arbetsförmedlingen.
1) Utarbetande av författningar samt råd och anvisningar — bl. a. normalreglementen
för arbetsförmedlingsanstalterna och föreskrifter angående
förandet av anstalternas räkenskaper — ävensom expeditions- och rapportsystem,
cirkulär, formulär m. m.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 21-4.
Departe
ments
chefen.
2) Allmän upplysningsverksamhet, såväl skriftlig som muntlig, till väsentlig
del under resor till skilda delar av landet (upplysningskurser för arbetsförmedlingspersonalen)
.
3) Förhandlingar med styrelser för arbetsförmedlingsanstalter och med
landstings förvaltningsutskott etc.
4) Medverkan i övrigt vid organisationen (lokalfrågor o. dyl.).
5) Granskning av reglementen för arbetsförmedlingsanstalter samt godkännande
av sådana reglementen och av ändringar däri.
6) Godkännande av föreståndare för arbetsförmedlingsanstalternas kontor.
7) Ärenden rörande statsbidrag åt arbetsförmedlingsanstalter.
8) Ärenden rörande besvär över tillsynsmyndighetens beslut.
9) Statistiska och andra utredningar.
För fullgörande av de speciella uppgifter, som sålunda tillkomma under
övergångstiden, har socialstyrelsen ansett erforderligt, att ett särskilt organisationsanslag
å förslagsvis 50,000 kronor ställdes till förfogande ävensom att
detta anslag finge tagas i anspråk redan under innevarande budgetår för de
förberedande åtgärder, vilka redan under detta budgetår erfordrades för omorganisationens
skyndsamma genomförande.
På min hemställan har Kungl. Majit förut denna dag beslutat avlåta särskilda
propositioner med förslag till lagstiftning rörande arbetslöshetsförsäkring
och till lag örn offentlig arbetsförmedling samt med förslag rörande anslag
till bekämpande av arbetslösheten, sistnämnda proposition innefattande
bland annat grunder för statsbidrag till kommunalt understöd vid arbetslöshet.
Enligt dessa förslag skulle socialstyrelsen erhålla den ställning av centralt
organ, som de sakkunniga räknat med, och ungefärligen de uppgifter, som de
sakkunniga i stora drag skisserat.
På sätt de sakkunniga föreslagit och socialstyrelsen tillstyrkt, torde för
handhavande av de nya arbetsuppgifterna inom styrelsen böra inrättas en gemensam
byrå för handläggning av på styrelsen efter omläggningen ankommande
ärenden rörande såväl arbetslöshetsförsäkring som arbetsförmedling
och understödsverksamhet. Med hänsyn till de betydelsefulla och omfattande
uppgifter, som komma att åvila denna byrå, är det av synnerlig vikt, att
ledningen av densamma ordnas på tillfredsställande sätt. Jag anser mig
därför böra i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förorda, att chefen
för byrån erhåller till sin hjälp tre byrådirektörer, vilka böra få till uppgift att
under byråchefens överinseende utöva den närmaste ledningen av var sin av
byråns tre olika verksamhetsgrenar. Byråchefen lärer böra placeras i lönegraden
B 30 och byrådirektörerna i lönegraden B 28. Beträffande byråns personal
är i övrigt att märka, att densamma — såsom de sakkunniga ock framhållit
— bör, i den utsträckning så erfordras, kunna användas ej blott för det
centrala arbetet i styrelsen utan även för den lokala tillsynen och det lokala
samarbetet med arbetslöshetskassorna samt de kommunala arbetslöshetsorganen
och de lokala arbetsförmedlingsorganen. Förutom byråchefen och byrådirektörerna
torde, såvitt nu kan bedömas, av personal i högre grad erfordras, för försäkringsverksamheten
två tjänstemän i lönegraden B 24 och en tjänsteman i lönegraden
B 21, för arbetsförmedlingen en tjänsteman i lönegraden B 24 och en
Kungl. Maj:ts proposition nr %lb.
9
tjänsteman i lönegraden B 21 samt för understödsverksamheten en tjänsteman
i lönegraden B 24. Vidare räknar jag med ett ytterligare personalbehov för
byrån av omkring 7 amanuenser och 12 biträden — därav förslagsvis 3 amanuenser
och 5 biträden för försäkringsverksamheten, 3 amanuenser och 5 biträden
för arbetsförmedlingen samt 1 amanuens och 2 biträden för understödsverksamheten.
Byrån torde dessutom böra förses med en expeditionsvakt.
Den personal, som sålunda angivits, skulle enligt mina beräkningar erfordras
efter det den nya lagstiftningen trätt i tillämpning och den däri avsedda organisationen
blivit till fullo utvecklad. De årliga kostnaderna för avlöning till
denna personal skulle inklusive dyrtidstillägg uppgå till omkring 150,000 kronor,
eller samma årsbelopp, till vilket de sakkunniga i sina kalkyler kommit.
Jag har därvid utgått från att befattningarna från och med byråchefen till
och med tjänstemännen i lönegraden B 21 skulle uppföras å extra stat samt
att övriga befattningshavare skulle bliva extra ordinarie tjänstemän. För samtliga
befattningar har räknats med begynnelselöner. Vid sidan av lönekostnaderna
måste man även räkna med vissa andra kostnader såsom utgifter för resor,
expenser och hyror, vilka knappast torde kunna uppskattas till lägre belopp än
15,000 kronor per år.
I detta sammanhang får jag vidare erinra, att riksräkenskapsverket i sitt
yttrande över de sakkunnigas promemoria örn arbetslöshetsförsäkring m. m.
uttalat att, därest åt socialstyrelsen komme att uppdragas de uppgifter i avseende
å utbetalande av och kontroll å användningen av statsbidrag av olika slag,
som föreslagits i promemorian, styrelsen måste erhålla en betydande förstärkning
av den för kamerala göromål avsedda personalen inom ämbetsverket. Med
anledning av detta yttrande anser jag mig böra framhålla, att det givetvis
måste tillses, att socialstyrelsen — när så med hänsyn till arbetslöshetsförsäkringens
utveckling blir nödvändigt — får till sitt förfogande i kameralt hänseende
tillräckligt utbildad personal till erforderligt antal. Det torde icke
kunna undvikas, att härigenom styrelsens personalkostnader ytterligare komma
att stegras.
Å andra sidan vill jag framhålla, att jag vid uppgörandet av kalkylen rörande
det blivande personalbehovet utgått från att den av socialstyrelsen omförmälda
befattningen såsom byråassistent för arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor,
vilken befattning för närvarande avlönas från det extra
förslagsanslaget till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., skall kunna
med utgången av innevarande budgetår indragas, i det hans göromål övertagas
av den nu föreslagna byrån. Vad angår den av styrelsen jämväl omnämnda
biträdande tjänstemannen, vilkens årsarvode av 4,000 kronor ävenledes bestrides
från arbetsförmedlingsanslaget, synes det mig med hänsyn till vad
socialstyrelsen anfört beträffande denne befattningshavare lämpligt, att befattningen
från och med nästa budgetår ombildas till en vanlig amanuenstjänst hos
styrelsen med fortsatt placering å styrelsens första byrå och med avlöning
från anslaget till socialstyrelsens verksamhet.
Vidkommande härefter frågan örn de kostnader, vilka för nästa budgetår
föranledas av den ifrågasatta utvidgningen av socialstyrelsens verksamhet, möta
av naturliga skäl vissa svårigheter att nu bedöma storleken av desamma.
10
Kungl. Majlis proposition nr £24.
Vad beträffar kostnaderna, i vad de föranledas av den föreslagna lagstiftningen
rörande arbetslöshetsförsäkringen, sammanhänga de nästan helt och hållet
med det förberedande arbetet för försäkringens anordnande, medan det löpande
arbetet med den nya lagstiftningens tillämpning tills vidare torde bliva av
mycket ringa omfattning. För bestridande av de styrelsens kostnader för
personal m. m., som under nästa budgetår bliva nödvändiga för arbetet med
försäkringens organisation, torde böra anvisas ett särskilt anslag. Örn äskande
härav kommer jag att i annat sammanhang göra hemställan. Jag bortser därför
här från dessa kostnader.
I fråga örn socialstyrelsens arbetsuppgifter under nästa budgetår med avseende
å arbetsförmedlingen och för under stödsverksamheten är att märka, att
dessa, vad förmedlingen angår, komma att bestå dels i löpande arbete av i huvudsak
hittillsvarande omfattning dels ock i ett betydande organisatoriskt arbete.
Med avseende å understödsverksamheten — vilken, enligt vad i annat
sammanhang anförts, torde böra redan från ingången av nästa budgetår överflyttas
till socialstyrelsen — torde arbetet bliva av i stort sett löpande natur.
Beträffande båda dessa verksamhetsgrenar synes mig under nästa budgetår
komma att föreligga behov av den personal, vilken jag för dessa grenar beräknat
komma att erfordras vid fullt utbyggd organisation, därvid jag dock
förutsätter, att sagda personal skall kunna i viss utsträckning biträda vid det
med arbetslöshetsförsäkringens organiserande förenade arbetet. Det synes mig
vidare lämpligt, att ledaren för den nya byrån i socialstyrelsen kan tillsättas
redan från och med ingången av nästa budgetår. Under hänvisning till vad jag
förut anfört i personalfrågan anser jag därför, att medel här böra beräknas till
avlönande av följande personal, nämligen 1 byråchef (B 30), 2 byrådirektörer
(B 28), 2 befattningshavare i lönegraden B 24 och 1 befattningshavare i lönegraden
B 21, samtliga uppförda å extra stat, samt 4 amanuenser och 7 extra
ordinarie biträden jämte en extra ordinarie expeditionsvakt. För ändamålet torde
för nästa budgetår erfordras ett belopp av i avrundat tal 85,000 kronor, vilket belopp
lärer få utgå från anslaget till socialstyrelsens verksamhet. I detta belopp
ingå icke utgifter för dyrtidstillägg eller provisoriskt dyrortstillägg till den
angivna personalen. Dessa tillägg torde böra bestridas från de under femte
huvudtiteln upptagna anslagen för sagda ändamål, vilka anslag, då de äro av
förslagsanslags natur, icke av detta skäl torde behöva höjas.
Förutom lönekostnaderna är, såsom förut antytts, även att räkna med vissa
andra utgifter. Av dessa utgifter torde under nästa budgetår utgifterna för
expenser böra, liksom socialstyrelsens expenser i övrigt, gäldas från det under
femte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. Vidare torde möjligen uppkommande hyresutgifter få utgå från
det förslagsanslag, som under sjätte huvudtiteln äskats till hyreskostnader.
Vad slutligen beträffar de av de nya arbetsuppgifterna föranledda resekostnaderna
torde dessa böra, liksom huvuddelen av lönekostnaderna, bestridas från
anslaget till socialstyrelsens verksamhet. För ändamålet torde få beräknas ett
belopp av förslagsvis 5,000 kronor.
Enligt dessa beräkningar skulle i anledning av socialstyrelsens uppgifter beträffande
arbetsförmedlingen och understödsverksamheten under budgetåret
Kungl. Maj:ts proposition nr Hlh.
11
1933/1934 uppkomma en merutgift å anslaget till socialstyrelsens verksamhet
å (85,000 -+- 5,000) 90,000 kronor.
Jag övergår härefter till att framlägga närmare beräkningar rörande de
båda anslagen till socialstyrelsen och socialstyrelsens verksamhet.
Yad då först beträffar det ordinarie anslaget till socialstyrelsen, framgår den
nuvarande användningen av detta anslag av den gällande ordinarie avlöningsstaten
för socialstyrelsen. Denna stat, som godkänts av 1929 års riksdag, är av
följande utseende.
Ordinarie avlöning sstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............
Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige.......
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m
Summa kronor 331,600.
Kronor.
297,200
5.000
2.000
27,400
Med avseende å denna stat finner jag anledning till ändring endast beträffande
den post, som är avsedd till arvoden åt styrelsens fullmäktige, de s. k.
socialfullmäktige. Av besparingsskäl anser jag mig nämligen böra föreslå,
att arvodena till dessa fullmäktige nedsättas till 500 kronor för år räknat. Vid
bifall härtill skulle den ordinarie avlöningsstatens slutsumma bliva 330,600
kronor och det ordinarie anslaget till socialstyrelsen kunna nedsättas till
samma belopp.
Vad angår det extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet framgår av
det föregående, att å anslaget för nästa budgetår är att räkna med en kostnadsökning
av 90,000 kronor, sammanhängande med den föreslagna utvidgningen
av socialstyrelsens arbetsområde. Med hänsyn till det arbete, som socialstyrelsen
har att utföra för dyrortsgrupperingen för åren 1935—1939, är vidare
för nästa budgetår att räkna med en ytterligare merutgift å anslaget av 9,000
kronor.
A andra sidan hava verkställda undersökningar givit vid handen att —
bortsett från det ökade medelsbehov som uppkommer av nyssnämnda anledningar
— genom nedbringande av vissa utgifter till avlöning till icke ordinarie
personal samt genom en mindre nedsättning av vissa arvoden till socialstyrelsens
ombud kan besparas ett belopp av tillhopa 19,000 kronor för år räknat.
I detta sammanhang får jag erinra, att sedan år 1921 inom socialstyrelsen är
inrättad en värmeteknisk avdelning, vilken numera utövar kontroll över bränsleförbrukningen
dels inom vissa av statsverket samt av riksdagen och dess verk
disponerade byggnader och lokaler, dels ock vid åtskilliga landstingsanläggningar.
Kostnaderna för denna avdelnings verksamhet bestridas från förevarande
anslag, dock att de landsting, vilka för bränslekontrollen anlita avdelningen,
härför erlägga särskilda avgifter, avsedda att motsvara statens kostnader
för kontrollen av berörda landstingsanläggningar.
Det har ifrågasatts, att denna bränslekontrollverksamhet, såsom 1929 års
riksdag uttalat, borde överflyttas från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
Till denna fråga, som ännu är under utredning, torde Kungl. Majit komma att
taga ståndpunkt i annat sammanhang. Tills vidare torde den värmetekniska
avdelningen emellertid bibehållas underställd socialstyrelsen.
I proposition den 3 mars 1933, nr 189, angående anslag för ernående av
ökad avsättning av inhemska skogsprodukter m. m. har föreslagits, att socialstyrelsens
värmetekniska avdelning skulle bliva organ för vissa i propositionen
föreslagna åtgärder för åvägabringande av ökad vedeldning och därmed få
väsentligen utvidgade uppgifter. I propositionen är tillika föreslaget, att
landstingen tills vidare skulle medgivas rätt till kostnadsfri anslutning till
avdelningens verksamhet. Då emellertid, på sätt närmare framgår av propositionen,
de i följd härav ökade statsutgifterna för avdelningens verksamhet
skulle bestridas av särskilt under nionde huvudtiteln upptaget extra anslag till
rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens befrämjande,
komma de föreslagna åtgärderna ej att föranleda någon ökning av nu
förevarande anslags belopp.
Anslaget till socialstyrelsens verksamhet, som för löpande budgetår är upptaget
till 192,000 kronor, lärer vid sådant förhållande böra upptagas till
(192,000 + 90,000 + 9,000 — 19,000) 272,000 kronor eller 40,000 kronor utöver
vad i statsverkspropositionen beräknats.
Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört och
under framhållande att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen
lärer kunna avlåtas, utan hinder av att den för propositioners avlämnande till
riksdagen i allmänhet stadgade tid torde gå till ända, innan propositionen kan
till riksdagen överlämnas, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
dels godkänna det av mig här förordade förslaget till ordinarie
avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas från och
med den 1 juli 1933;
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,
nu 331,600 kronor, med 1,000 kronor till 330,600
kronor;
dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 272,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Karlholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. a1 i texten
- SU 1933:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten